25RAGNAR SIGSJÖ BERÄTTAR I LUNDSBRUNN."Innan jag redogör för sommarens grävningar' skulle jag vilja berätta'varför man ger sig ut i tassemarkerna med spade och spett."skara-arkeologen Ragnar Sigsjö står på podiet. Full av entusiasm beskriverhan med hjälp av dia-och overhead-bilder, hur man hittade ruinerna avbiskopsborgen i Säckestad."Medeltidens biskopar var av ett helt annat skrot och korn än dagens'Diirmed vill jag inte hä sagt något negativt. Dom var världsliga stormän ochi vissa fall kungens jämlikar.Skarabiskoparna tillhörde klappast dom, som satte sina ljus under skäppor.Dom hade tidvis mycket stora ekonomiska resurser, och ägde åttairundragårdar. Den viktigaste av dem alla var biskopen i Skara - BrynolfAlgotsoi. Han härskade mellan 1278 - 1317. Med ledning av bevarade ochpuLficerade brev från medeltiden, tittade vi efter, var våra vänner biskoparnahöll till och huserade.Bland andra återfinns två brev från Säckestad, daterade augusti 1297 ochfebruari 1298. Det sista brevet är från 1316 - alltså året före hans död'Biskoparna förde en ambulerande tillvaro på den tiden' De måste ätaupp sin ikatt, so''' levererades i form av av naturprodukter' Bland derasstbrre borgar räknas: Uickö, Husaby, Brunnsbo och Säckestad.Våra undersökningar hade till uppgift att se, om det fanns några beläggför att det, som de medeltida breven talade om. Och fanns det några ställendär ute, där biskoparna kunde ha bott?Från början var jag helt på det klara med, att borgen låg ute.på StoraHolmen o.h dår saitJ"i igång vårt sökande. Där fanns egendomliga vallaroch konturer, som kunde antyda resterna av byggnader. Men när vi intefann något där, började vi gräva schakt på halvön innanför. Den hade tidigarevarit en ö, men vid sjösånlningen grundades sundet upp.Först traiffade vi på resterna av ett 1600-talshus. Men det var inte den biskopsborg,som vi sökte. Under flera lager fann vi grunden till en mur, somtan ha tringgardat hela den medeltida anläggningen. När vi började grävaschaktet längre åt norr, under dom gamla askarna, hittade vi stora stenar,som låg på iad. Och inte nog med det. Där var djupa hål mellan ^stenarnaoclså. i.Iågon av utgrävarna iappade sitt spett mellan stenarna. Då förstodvi, att det fanns någonting under. Sån't är spännande!Det ville till både handkraft och muskler för att plocka bort stenarna.och det var inte riskfritt heller på grund av rasmassorna. varmt var det ochmyggor och flugor! Men nu var det av vetenskapligt intresse att gräva vidareo.t-ui t"O" bå kort tid på oss. Vi började ana, vad det var för någontingsom vi stött på.
26Håir, under rasmassorna kom det fram rejäla stenbumlingar, som låg påen linje. Gråstenar, som var väldigt fint huggna och mycket noggrannt sammanfogademed murbruk. Litet djupare ner fann vi mängder av tegel. Medeltidategel. Stort, fint tegel. Några hade awryck av tassar, förmodligenfrån hundar. Detta var ju en mycket spännande upptäckt, Muren var troligenen innervägg, därför att där fanns spår av puts. Teglet, som rasat ner,kom från ett valv ovanför. Här hade det legat en stor, medeltida byggnad!"Var det den forna biskopsborgen man träffat på? Troligen! Men säkertfår man veta det först, när grävningarna fortsätter nästa sommar."Var det på den platsen, som vi visade dig på skissen vi giorde i fjol?"fuägade jag Ragnar efter föredragets slut."J4 precis där!" svarade han med ett underfundigt leende.