Landskapsplan Ripa/Horna Ripa och Horna sandar - Kristianstads ...

Sverige, endast ca 50 ha ( Artdatabanken, 2007). Därför är det ytterst viktigt att det vidtasåtgärder som säkerställer förekomsten av sandstäpp inom Ripa-Hornaområdet. Sandstäppbehöver en cirkulerande betesregim där man har sent betespåsläpp i vissa delområden(Naturvårdsverket, 2008). Den klarar endast gödsel från de djur som betar den, men djuren fårinte stödutfodras. Betestrycket får inte bli för lågt. Andra hot mot sandstäpperna ärkonstbevattning, att marken inte rörs om tillräckligt, insådd av för naturtypen främmandearter, förändrad markanvändning (att betet upphör eller att man planterar tall) eller att deförsvinner i samband med exploatering (Naturvårdsverket, 2008).Ett exempel på en art som är knuten till sandstäpp och sandgräshedar är fältpiplärkan (Anthuscampestris). Den har minskat kraftigt under de senaste årtiondena och läget är nu kritiskt fördenna fågel. Under de sista 15 åren på 1900-talet minskade fältpiplärkans revir i Sverige meddrygt 60 % om man ser till antalet (Naturvårdsverket, 2001) och situationen är liknande i helaväst- och centraleuropa. Därför har arten tagits upp och listats i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1.Varje EU-medlemsland ska vidta åtgärder så att man uppnår gynnsam bevarandestatus förfältpiplärkan. I praktiken innebär det att bl.a. att naturtyper som sandstäpp och sandgräshedska skyddas och bevaras.Enligt miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap skall ”samtliga ängs- och betesmarkerbevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden” senast år 2010. Dessutom skamängden sandstäpp enligt samma miljökvalitetsmål öka. Det räcker inte att bara se till deaktuella lokalerna av sandstäpp utan man måste anta ett landskapsperspektiv och sepotentiella sandstäppslokaler; sandstäppsliknande miljöer inom området som kan utvecklastill sandstäpp.Småbiotoper viktiga för många insekterLedordet mosaik blir än mer viktigt i bevarandearbetet kring områdets insektsliv. Här finnstalrikt med insektsarter, var och en med sina preferenser för sin överlevnad. De solitära binaär en central grupp av insekter då de har en ekologisk nyckelfunktion som pollinatörer(Sörensson, 2007). Status för de solitära bina ger också en bra indikation på status för detövriga insektslivet. Det är viktigt att tillgodose binas behov av pollenproducerande växter ochsoliga marker med glest bevuxna ytor. Gör man det gynnas också fjärilar och en mängdskalbaggar. För att pollenproduktionen ska optimeras bör vissa områden undantas helt frånbete. I andra områden kan betessläppet senareläggas. Alternativt kan man ha rotationsbete, därmarken betas viss tid och fredas en viss tid (Nilsson muntligen, 2008). Många insekter har eneller några få värdväxter. Med kunskap om vilka det är kan och bör man se till att det finnstillgång till dessa inom området. Soliga marker hålls enkelt glest bevuxna med hjälp av enharv, men det kan vara aktuellt med bete, inte minst för de dynglevande skalbaggarnas skull.Dessa skalbaggar gynnas av ett tidigt betessläpp. Här står man med andra ord inför ett vägval;om markanvändningen på den enskilda platsen ska gynna pollinatörer eller dynglevandeskalbaggar. Beslutet beror på vilka värden som finns på platsen idag.Mosaiken förstärks av alla småbiotoper inom området och det är mycket viktigt att värnadessa miljöer. Dessa är viktiga livsrum för både växter och djur och utgörs av enskilda lövträdoch buskar, stenmurar, markvägar och stigar, vägrenar, skogsbryn, stenrösen, skogsbrynjordhögar, gamla husbehovstäkter, gropar och vattnen i södra Horna. Vattensamlingarnaligger i det aktiva och i ett av de före detta sandtagen (figur 14) och fyller en viktig funktionsom reproduktionsplats för den starkt hotade strandpaddan (stinkpadda).22