Kap 11 Maskiner - Golf.se

De långsmala knivarna gör små öppningarpå greenytan samtidigt som knivspetsengör en cirkelrörelse nere i greenmaterialet.Den trekantiga kniven gör en störreöppning i ytan och mindre nere i greenen.HålpipluftareDen arbetar ned till ett djup på ca 10cm. Med hålpipor stansar den greenytanoch tar upp greenmaterialet, som sedankan samlas upp. Den kan förses med olikagrova pipor allt efter behov och tidpunkt.På senare tid finns även smalatenar till maskinen. Dessa tenar stickerner i ytan och lämnar ett hål utan att taupp material.En annan variant på hålpipluftare ären maskin, som med en vattenstråleunder högt tryck, penetrerar greenytanoch ”spränger” sönder materialet underytan. Enligt amerikanska tester har gottresultat uppnåtts. I Sverige har den funnitsendast en kort tid och någon utvärderinghar ej varit möjlig.”Verti-Drain”Detta är en djupstickluftare. Dess konstruktionoch arbetssätt motiverar enegen rubrik.Den arbetar med tenar eller med hålpiporav olika dimensioner ned till ettdjup på 25–30 cm. Man kan ställa inden så att den samtidigt med stickluftningenbänder i likhet med en grep.Denna maskin användes på särskilt komprimeradeytor – på eller utanför green.Maskinen monteras på traktorns trepunktslyft.De största modellerna ärdock bogserade.DressareTyp 1:Arbetar med en vals, som matar ut dressmaterialet.Vissa maskiner klarar ävenfuktigt dressmaterial. Torrt eller nästantorrt material ger bästa resultatet. Finns istorlekar mellan 0,6–1,6 meters arbetsbredd,både bogserade och burna.Typ 2:Arbetar med ett pendlande, trattformatrör. Dressgodset kastas mellan 3–6meter. Torrt material är ett måste!Monteras oftast på trepunktslyften.Typ 3:Arbetar med en med vingar försedd tallrikeller tallrikar, som kastar ut dressgodset.Mindre känsligt för fuktigt material.Finns oftast som stora traktordragnadressare (3–5 ton).GödselspridareEndast två typer av gödselspridare harmedtagits, detta med anledning av attdessa två representerar huvuddelen av despridare som finns på klubbarna. Övergångentill flytande gödselmedel hargjort att sprutorna svarar för en allt störredel av gödselspridarna.11 – MASKINER 6

Typ 1:Centrifugalspridare: Arbetar med enmed vingar försedd roterande tallrik,som kastar ut gödselmedlet. Vissa konstruktionerhar två mot varandra roterandetallrikar.Denna typ av spridare finns i olikastorlekar, allt från mindre handdrivna tillstora trepunktsupphängda eller bogseradevarianter. Spridningsbilden varierarstarkt mellan de olika märkena. Spridningsbreddenvarierar också, men tordeligga mellan 10–14 meter.De olika gödselmedlens kornstorlekpåverkar starkt både spridningsbildenoch spridningsbredden.Typ 2:Pendelspridare: Arbetar med ett konformatpendlande rör, som kastar ut gödseln.Denna typ används på en hel delklubbar även som dressare. Spridningsbreddenär 12–16 meter, beroende påvilket gödselmedel som används. Spridningsbildenvarierar mellan de olika märkena.11:2:3 KONSTRUKTION/KVALITETKonstruktionen har stor betydelse förmaskinens förmåga att klara av de uppgifterman har planerat för den. Här skallman ta hänsyn till däcksutrustning,motorstyrka i förhållande till maskinensstorlek, transport/arbetshastighet, stabilitetför eventuell påbyggnad eller redskapstillsatser.Vidare skall man ta hänsyn till standardpå maskinen. Finns det komponenterpå maskinen som är mycket speciellaoch kan förväntas bli fort slitna och svåraatt ersätta? Är maskinen konstruerad föratt klara de moment som den är tänkt attanvändas till?Detta kan oftast endast testas framantingen med en demonstration ellergenom att den provas hos någon som haren liknande maskin och liknande banförhållanden.GreenvältarUnder senare år har greenvältar börjatsaluföras. Vältarna är försedda med slätarullar av varierande storlek beroende påvilken maskin det är fråga om. Vältarnakan vara antingen självgående eller kopplastill en traktor eller truck eller sättas pågreenklipparen (aggregaten tas bort ochman sätter dit vältar i stället)Genom att välta greenytan kan manöka dess snabbhet. Vältning är inte attrekommendera i dagligt bruk. Åtgärden ärbefogad inför en större tävling för att uppnåden önskade jämn- och snabbheten.Vältningen kan ersätta en klippningmellan två ronder vid en tävling. Vältningbör inte ersätta en klippning i dendagliga skötseln.11:2:4 SERVICE: BEHOV/TILLGÅNGEn fortsättning på avdelningen konstruktion/kvalitet,är givetvis behovet avservice.Vilka serviceintervaller har maskinenoch kan man utföra dem själv eller skallmaskinen till serviceverkstad och i så fallhur nära ligger den?Vid beaktande av servicebehovet ärdet viktigt att tillse att de olika fabrikatenär representerade inom rimligtavstånd. Ibland kan bättre servicegraduppväga svagare konstruktion eller kapacitet.Givetvis spelar även egna verkstadsmöjligheteroch egen reparationskunnigpersonal in i denna bedömning.Ofta är det inte reservdelarna somkostar mest, utan det stillestånd man kandrabbas av när en maskin går sönder.Betänk att ett haveri strax före en viktigtävling kan orsaka mycket stor irritationoch innebära stora kostnader för att lösaproblemet.Om man väljer maskiner av sammamärke kan man undvika många besvärligasituationer vid sönderkörningar. Det kanexempelvis vara väl motiverat att behållaen gammal maskin som reservmaskin vidnyanskaffning.11 – MASKINER 7

ReservdelslagerFör att undvika onödiga stillestånd påmaskinerna, rekommenderas ett reservdelslager.Detta skall innehålla de reservdelaroch slitdelar som oftast behövs. Medhänsyn till kostnaden för ett sådant lagerbör man göra en noggrann inventeringav behovet.Lagret bör omfatta hydraulslangar,remmar, lager, bussningar, underknivar,kedjelås, säkringspinnar, bult, mutter,brickor m.m. Så snart något tagits från lagretbör det ersättas så snart det är möjligt.Vissa generalagenter erbjuder extrarabatter om man beställer årsbehovet avreservdelar på hösten för leverans tillvåren. Man kan med lite planering tjänaen hel del på ett sådant erbjudande.11:2:5 ARBETSMILJÖARBETARSKYDDArbetsmiljön påverkar totalresultatet iallra högsta grad. Med en god arbetsmiljöfungerar människan bättre och får därmeduträttat både mer arbete och medstörre säkerhet och effektivitet.Det är helt naturligt att man skall följade lagar och förordningar som gäller förarbetsskydd och de får aldrig åsidosättas.Finns det ett skydd monterat så finns detockså ett motiv för detta. Det får såledesinte avlägsnas.Är man tveksam om en maskin ärgodkänd kan man kontakta Yrkesinspektionenpå orten. De kan upplysa ochhjälpa till med att få fram uppgifter omdetta. Det är för övrigt leverantörensskyldighet att se till att maskinen levererasi godkänt skick.11:2:6 INKÖPSPRIS/DRIFTSKOSTNADERVid val av maskiner kommer man oftatill att inköpspriset är det viktigaste. Pådenna punkt skall klart understrykas attinköpspriset har stor betydelse men änstörre betydelse har den timkostnad somman får fram genom att göra en kalkylpå maskinkostnaderna.Kalkylen får man fram med följandefaktorer utslaget per arbetstimme:11 – MASKINER 8

• Inköpspris uppdelat på avskrivningoch ränta• Driftskostnader• Beräknad service och underhållVidare bör man vid maskinvalet ta storhänsyn till nämnda faktorer i kalkylen såatt inte inköpspriset blir helt avgörandeoch man glömmer bort de övriga viktigafaktorerna.11:2:7 CE-MÄRKNINGGenom EES-avtalet 1993 skall sammaproduktsäkerhetsregler gälla inom helaEES-området.Arbetarskyddsstyrelsens kungörelseAFS 1993:10 har ändrats genom AFS1994:48 och denna kungörelse är enöverföring av EG:s maskindirektiv tillsvenska bestämmelser.Andra länder inom EES har ocksåimplementerat (överfört) maskindirektiventill nationella bestämmelser.Detta innebär att samtliga maskinersom tillverkas inom, eller importeras tillEU och EFTA skall sedan den 1 jan1995 vara CE-märkta! Dock är CEmärketi sig är ingen garanti för attmaskinen uppfyller maskindirektivenutan detta måste kompletteras med enförsäkran om att maskinen överensstämmermed dessa. Dessutom skall detfinnas en tillverkarskylt på maskinen ochen bruksanvisning på svenska.Vem försäkrar, deklareraroch utför CE-märkning?Kraven på försäkran om överensstämmelsegäller för varje individuell maskineller säkerhetskomponent. Föreskriftenanger att dessa åtgärder skall ha vidtagitsav:– tillverkaren– den som representerar honom inomEES– någon annan som släpper ut maskineninom EES eller– någon annan som sätter sammanmaskinen eller delar av maskiner avolika ursprung eller tillverkar maskinenför eget bruk.Om den ursprunglige tillverkaren inteuppfyllt sina skyldigheter faller det på”nästa led” att ansvara för att det blir gjort!Man räknas som tillverkare ( med ovanståendeskyldigheter) om man:– tillverkar en maskin för eget bruk– importerar en maskin för eget brukfrån ett land utanför EESVid modernisering av äldre maskinermåste man göra och dokumentera ensäkerhetsanalys. Den får sedan bedömasfrån fall till fall när en ny försäkran omöverensstämmelse behöver göras.Försäkran om överensstämmelseTillverkaren eller den som representerarhonom inom EES skall ta fram ochunderteckna en försäkran om överensstämmelseför varje specifikt exemplar avmaskin som levereras.Denna försäkran:–är en försäkran att maskinen uppfylleralla grundläggande hälso- och säkerhetskravensom gäller för maskinen,– ger tillverkaren rätt att anbringa CEmärketpå maskinen och–är en garanti att en omfattande dokumentationfinns tillgänglig hos tillverkareni händelse av kontroll.Hur ser en försäkran ut?Den skall innehålla följande uppgifter:– Namn och adress till tillverkaren ellerden som representerar honom inomEES.– Beskrivning av maskinen (märke, typ,serienr osv.)– Om det är en säkerhetskomponent,den säkerhetsfunktion som den skallfullgöra.– I förkommande fall anmält organsnamn och adress samt nummer påintyg om typkontroll.11 – MASKINER 9

– Dit dokumentation skickas.– Som har utfört en verifikation.– I förkommande fall, referens till harmoniserandestandarder.– De nationella tekniska standarder ochspecifikationer som tillämpas.– Identifikation av person som har fullmaktatt skriva under för tillverkareneller för den som representerar honom.Vem kontrollerar att manföljer dessa regler?Enligt EES-avtalet har staterna skyldighetatt verka för att kraven följs. Maskinskall inte släppas ut på marknaden ellertas i bruk om de inte uppfyller maskinkungörelsenoch andra relevanta direktkivbaseradeföreskrifter.Arbetarskyddsstyrelsen är ansvarig föratt maskindirektivets implementering iSverige och skall genom marknadskontrollförvissa sig om att reglerna är uppfyllda.En del maskiner och säkerhetskomponenterhar bedömts kunna medföra särskildarisker vid användningen. För dessafinns krav på typkontroll. Sådan typkontrollskall göras genom särskilt utseddaanmälda organ. Varje land utser ochansvarar för dessa anmälda organ.I Sverige har SWEDAC uppdraget atti samarbete med expertmyndigheterbevaka verksamheten hos de som utsettsom anmälda organ i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsenär samordnande myndighetför den svenska överföringen avmaskindirektivet och medverkar i kontrollenav de anmälda organen. Dessa kanbara göra typkontroll av maskiner somfinns upptagna i AFS 1994:48 bilaga 4.11:3 REPARATIONOCH UNDERHÅLLDet är viktigt att maskiner repareras allteftersomde går sönder. Vidare är det viktigtatt när säsongen börjar skall helamaskinparken vara genomgången ochväl fungerande.Beträffande underhållet bör man följade skötselinstruktioner som medföljermaskinen. För att kunna följa upp varjemaskin är det lämpligt att man läggerupp ett ”skötselkort” för var och en. Pådetta kort för man sedan in varje åtgärdsom vidtages på maskinen. Med datum.Det kan t.ex. vara bränslepåfyllnad, byteav oljefilter och tändstift, reparationer etc.Underhållsrutinerna bör specificeravilka åtgärder som görs dagligen (exempelvisavtvättning av maskinerna, påfyllningav bränsle, smörjning, kontroll avinställda klipphöjder etc.), vad som görsveckovis (exempelvis spänna remmar,byte av filter, kontroll av hydraulslangaretc. samt vad som görs med annan tidsregelbundenhet.Det är lämpligt att man har ett egetreservdelslager av de delar som oftast fallerar.Det kan exempelvis vara remmar,tändstift, kullager, packningar, slangaretc. Härigenom undviker man oftast attmaskiner blir stående därför att manmåste avvakta leverans av reservdel frånmaskinleverantören.11:4 ANVISNING FÖRJUSTERING OCH ANVÄNDNINGAV KNIVCYLINDERKLIPPARECylinderklippareUtan skarpa knivar får man dåligt klippresultat.Ingående kännedom om klipputrustningenär av stor vikt för god gräsvård.Uppställningen nedan tjänar somvägledning vid justering och användningav cylinderklippare.11:4:1 TERMINOLOGIVågformighetI ytterst få gräsområden är den underliggandemarkytan helt jämn. Dessa oregelbundenheteri ytan som i vissa fall kan11 – MASKINER 10

vara avsiktliga, i vissa fall inte, kallasmarkytans vågformighet.Avskalning (skalpering)Resultatet av alltför ”närgången” kontaktmellan klipparens knivar och vegetationsskiktet.Rotorklippare, som klipperett brett område den yta som sveps avkniven), kan lätt orsaka avskalning i allariktningar. Cylinderklippare klipper i raklinje och risken för avskalning är storendast i de fall då den klippta gräsytan ärhögre än den där hjulen går.Klippfrekvens (klippavstånd)Klippfrekvens, i mm, är den sträcka somen cylinderklippare tillryggalägger påmarkytan mellan varje gång en cylinderknivhar kontakt med underkniven.KorrugeringKorrugering kan uppstå vid klippningmed cylinderklippare och är det ”tvättbrädesmönster”som orsakas av de individuellacylinderknivarna. Förhållandetuppkommer vanligen inte om klipphöjdoch klippfrekvens är ungefär lika.”Bobbing”Vågliknande utseende som är ett resultatav att maskinen körs över eroderade ellerdåligt preparerade gräsytor. Situationenförvärras av upprepad klippning i sammariktning.”Filt” (thatch/matta)Det tätt sammansnärjda lager av växandeoch torrt gräs som samlas mellan det raktuppväxande gräset och markytan.KlipphöjdA. Bänkinställning – cylinderklippare.Den höjd vid vilken underknivenställs in över en plan yta.B.Bänkinställning – rotorklippare. Denhöjd vid vilken rotorkniven ställs inöver en plan yta.C. Effektiv klipphöjd – rotor- eller cylinderklippare.Den höjd över markytanvid vilken gräset klipps. Markytansfasthet, filtlagrets tjocklek, klipparensvikt och marktrycket påverkar hurlångt klipparen sjunker ner. Bänkinställningenblir därför alltid en annanän den verkliga klipphöjden.11 – MASKINER 11

Ojämnt slitage eller ”räffling””Räffling” är det uttryck som användsför att beskriva de ojämnheter eller ”vågbildningar”som kan uppstå på underknivoch knivcylinder. Den vanligasteorsaken till ojämnt slitage av underknivoch knivcylinder är alltför hård ansättning.Ojämnt knivslitage resulterar idålig klippkvalitet med kvarlämnaderemsor av oklippt gräs. En räfflad klipparekan åtgärdas endast genom slipning.11:4:2 NYCKELFAKTORERCylinderklippare används där välansadegräsmattor ofta kortklipps. En cylinderklippareär ett precisionsverktyg. Denbör därför handhas och justeras meddetta i åtanke.Cylinderklipparen klipper gräset somen sax när den rörliga, spiralformade knivenpasserar över den fasta underkniven.Klippningen kräver att underkniven ochcylinderknivarna är vassa och rätt inställdai förhållande till varandra. Den viktigasteenskilda faktorn vid effektivgräsklippning med cylinderklippare äratt knivarna hålls välslipade, vilket tillstor del beror på den dagliga vården ochanvändningen. Maskinleverantörernatillhandahåller anvisningar för slipningav cylinder- och rotorklippare.11:4:3 FÖRARENS BETYDELSEFöraren spelar en avgörande roll förklippningens kvalitet, stilleståndstid ochklipputrustningens livslängd. Han skallvara tillräckligt kvalificerad för att kunnaanvända och justera klipparna på rätt sättoch han bör kunna avgöra när ett mekanisktproblem kan leda till kostsammareparationer och stillestånd.Investeringar i specialutrustning föreffektiv gräsvård får inte äventyras avokvalificerad personal. Greenkeepernsfrämsta uppgift blir därför att utbildaföraren och göra honom förtrogen medprodukten. Om detta försummas måsteföraren själv läsa instruktionsboken och tadel av information som kan vara till nytta.Föraren kan bidra till god klippkvalitet,minska stilleståndstiden och förlängautrustningens livslängd genom attfölja nedanstående anvisningar.11:4:3:1 Rätt klipphastighetAlltför hög klipphastighet kan orsakaföljande• Dålig klippkvalitet p.g.a. att klipparnalyfter från marken.• Ojämnt slitage på underkniven p.g.a.värmeutveckling mellan underkniv ochknivcylinder vid alltför hård ansättning.• Skador på maskinens delar.• Dåligt klippresultat p.g.a. att klippfrekvenseninte är anpassad till hastighetenpå motordrivna klippare.Hastigheten bör inte överstiga 10 km/h.En bra tumregel är: ”Ju lägre hastighet,desto bättre klippresultat.”Vid dåligt klippresultat kontrollera attmaskinen körs med rätt hastighet.Hastigheten har avgörande betydelseför en maskins avverkning. Hastighetenbetyder också mycket för kvaliteten iKÖRTID SEKUNDER PER 100 MS 40 50 60 70 80 90 100 110 120Km/t 8,0 6,5 5,5 4,5 3,59,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0Diagram: Bestämning av hastigheten med utgångspunkt från körtider på100-meters sträckor11 – MASKINER 12

arbetet. Det är därför bra om man ärhastighetsmedveten och vet vilkenhastighet man kör med och skaffar sig etterfarenhetsunderlag om vilka hastighetersom är möjliga och lämpliga att användai olika fall.För att få en bättre uppfattning omanvänd hastighet kan man mäta upp ensträcka och ta tid på den. Man kan dåmed fördel använda den typ av dubbelskalorsom visas i diagram nedan.Ett annat och enklare sätt att användai praktiken är att gå bakom maskinenoch räkna hur många enmeters steg mangår på 36 sekunder. Går man t.ex. 40steg på 36 sekunder är hastigheten 4km/h. Går man 55 steg är hastigheten5,5 km/h.Rätt motorvarvtal på motordrivnaklippare erfordras också för att klipparnaseffektivitet ska komma till sin rätt.Information finns i instruktionsbokenför varje produkt. Motorvarvtalet bör dåoch då kontrolleras med varvräknare.Maskinerna på golfbanan är ingaracerfordon.Skräp på gräsytanAllt skräp skall tas bort från områden därklippning skall ske, så att skador, kostsammareparationer och stillestånd undviks.Föraren bör ständigt hålla utkikefter främmande föremål i gräset och vidbehov stanna klipparen för att plockabort skräp. Sprinklermunstycken skallvara under markytan så att de inte skadasav klipparna och vise versa11:4:4 LJUDNIVÅCylinderklippare skall inte föra ljud vidklippning. En effektiv klippare avger vidarbete ett ljud som påminner om luftsom strömmar ut ur en slang. Ingametalliska klickande eller surrande ljudfår höras från klipparna. Om ljudnivån ärhög arbetar klipparen troligen med alltförhård ansättning av underkniven eller ocksåhar klipparen körts mot något föremålsom orsakat skador och gjort att klipparenbörjat föra oljud. Föraren ska dåstanna och åtgärda felet. Om omedelbaråtgärd inte vidtas utan klippningen fortsätter,förvärras problemet och kan resulterai mycket kostsamma reparationer.11 – MASKINER 13

11:4:5 GRÄSET SOM SMÖRJMEDELAlla cylinderklippare kräver smörjning föratt värmeutvecklingen p.g.a. friktionenmellan knivcylinder och underkniv skallminskas. Smörjning sker när gräsetklipps av mellan underkniven och cylindernskniv. Utan denna smörjning uppståren alltför kraftig värmeutvecklingmellan underkniv och cylinder, vilketorsakar ojämnt knivslitage och dåligklippkvalitet.Knivcylindrarna skall kopplas ur ochstannas när klipparna transporteras överparkeringsplatser och på vägar eller då”smörjning” ej erhålls.11:4:6 KLIPPHÖJD, RIKTNINGAROCH JUSTERINGARKlipphöjdsinställningen på klipparenskall användas endast som riktvärde.Den verkliga klipphöjden måste kontrollerasmed tumstock direkt i gräset.Om klipparen är markdriven ochutrustad med luftfyllda däck, har lufttrycketi däcken direkt inverkan påklipphöjden. Lågt lufttryck kan ocksåorsaka att underkniven ”dyker” ner i gräsetvid svängar. Rätt lufttryck för däckenanges i instruktionsboken.Gräset skall klippas tillräckligt ofta, såatt inte mer än 1/3 av strået klipps av.I annat fall kan skador och försenad återväxtbli resultatet, vilket ger missprydandeutseende efter klippning.Alternativa klippriktningarKlippriktningen bör växlas varje gångklippning sker. Om första klippningensker medurs, bör nästa klippning skemoturs. Därigenom förhindras gräset attlägga sig i en riktning. Ändras inte klippriktningenblir det svårt för knivcylindernatt fånga in gräset mellan underknivenoch cylindern. Cylinderklipparearbetar mest effektivt vid klippning motgräsets växt- eller liggriktning.Rätt klipparjusteringEn av de viktigaste underhållsåtgärdernapå cylinderklippare är rätt injustering avunderkniven mot knivcylindern. Rättinställning bibehåller de skarpa eggarnaför effektiv gräsklippning. Kör aldrigmed för hårt ansatt underkniv. Det medföringa fördelar och det finns flera nackdelarmed detta. Alltför hård kontaktorsakar kraftig värmeutveckling i bådeknivcylinder och underkniv, vilket iextremfall kan medföra att metall slitsbort ur underkniven. Detta ger en dåligklippkvalitet med kvarlämnade remsorav oklippt gräs.När sådant slitage på underkniven haruppstått är det mycket svårt att rätta till.Om urgröpningarna inte är alltför djupaoch om lätt ansättning av underknivenbibehålls, kan underkniven kanske slitasså att den passar knivcylindern. Omurgröpningarna däremot är djupa måste11 – MASKINER 14

underkniven och knivcylindern slipas.Alltför hård ansättning orsakar ocksåsnabbt slitage på övriga delar i klipparen.Kör inte någon längre tid utan attknivcylindern och underkniven har kontakt.Ofta justeras klipparen inte förränklippresultatet är oacceptabelt.Undvik ovanstående, eftersom slipandematerial hela tiden matas in mellan knivcylindernoch underkniven och gör atteggarna rundas av och blir slöa.Allt eftersom förhållandet fortskrider,kommer klipparen inte att klippa effektivt,trots att underkniven är lätt ansattmot knivcylindern. I ett sådant lägekommer föraren att ansätta underknivenännu hårdare i ett försök att förbättraklippresultatet, med följd att klippresultatetblir ojämnt och dåligt.För att undvika detta skall justeringenkontrolleras och ställas in var fjärdearbetstimma eller oftare, oavsett klippresultatet.Det konstant lätta trycket medföratt underkniven och knivcylindernslits jämnt och håller eggarna väl skärpta.Då och då bör ev. grader och råhet iunderknivens främre egg avlägsnasgenom lätt filning. En sliputrustning påen klubb betalar sig snabbt.Viktigt:Om äldre klippare inte klipper ordentligtmed lätt anläggning är de sannolikt slöaoch måste brynas eller slipas.Viktigt:Om högtrycksslang används för renspolningav klipparna måste de smörjas omedelbartefter rengöringen. Om manunderlåter detta kan allvarliga skadoruppstå på knivcylinderns lager och andradelar.Varning:Hård kontakt mellan underkniven ochknivcylindern orsakar onödigt snabb förslitningav alla delar. Denna felaktigainställning kommer efter en kort tid attförorsaka en ojämn, vågig yta på underkniven,orsakad av en hamrande ochpolerande effekt av knivarnas kontaktmed varandra. Den vågiga ytan kan ocksåbero på för hög hastighet, ojämninställning vid någon av underknivensändar eller glapp i knivcylinderns lager.Om ett ojämnt slitmönster uppstår skallunderkniven och möjligen också knivcylindernslipas om.11 – MASKINER 15

11:5 RÅD FÖR KLIPPNINGEN1. Klipparna arbetar bra vid alla hastighetermellan 1,5 och 10 km/h, beroendepå gräsförhållandena. Den effektivasteklipphastigheten under deflesta förhållanden är mellan 6,5 och10 km/h.2. Man bör vara noga med att köra medlägre hastighet när man klipper tungt,glest gräs, mycket torrt gräs eller vidtrimning då gräset ”toppas av”(gällerej hjuldrivna klippare). Klipparnabehöver en viss mängd gräs som verkarsom smörjmedel mellan underknivenoch knivcylindern. Kontaktytanoch släppvinkeln på cylinderns knivbladanges i bilden ovan. Kontaktytanär den del av knivbladet som ligger anmot underkniven och klipper gräsetungefär som en sax. Släppvinkeln elleravfasningen på kniven minskar motståndeteller friktionen. För knivcylindrarrekommenderas en släppvinkel av10°–15°. När knivcylindern ochunderkniven har slipats, ställs underknivenin så att den blir parallell medcylindern.11 – MASKINER 16