Erkänt-engagemang_web_v3

ERKÄNTENGAGEMANGOm validering och uppvärdering av ungas organisering

LSU - SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONERE-post: info@lsu.seTel: 08 - 672 66 70Twitter: LSU_seFacebook: LSU – Sveriges ungdomsorganisationerAnsvarig utgivare: LSU – Sveriges UngdomsorganisationerRedaktör: Anna BerntzonLayout: Elma JakupovicTryck: Edita Bobergs AB, 2015

FÖRORD AV LSU:S ORDFÖRANDE1. INLEDNING1.1 Begreppsdefinitioner2. BAKGRUND2.1 Vad händer i Sverige?2.2 Vad händer inom EU?2.3 Vad är civilsamhällets roll?3. VARFÖR DETTA PROJEKT?3.1 Projektets genomförande4. VILKA KUNSKAPER OCH KOMPETENSER FÅR UNGA GENOMLOKALT ENGAGEMANG I UNGDOMSORGANISATIONER?4.1 Fokusgruppsintervjuer4.2 En studie om kompetenser från icke-formellutbildning i ungdomsorganisationer4.3 LSU:s kompetenskartläggning från 20065. HUR SYNS OCH VÄRDERAS DESSA KUNSKAPER OCHKOMPETENSER PÅ ARBETSMARKNADEN?6. UPPVÄRDERING AV UNGAS KOMPETENS7. DISKUSSION7.1 Olika perspektiv på validering7.2 Valideringens legitimitet7.3 Uppvärdering och validering8. TANKAR OM FRAMTIDEN9. LÄSTIPS10. FOTNOTER4689101316191923232829323436383940414244

FÖRORDUngdomsorganisationer är viktiga. De förändrar och förbättrar unga människorsvardag. De ger unga möjligheter till makt och resurser för att påverka sinomgivning. De är mötesplatser och ger unga människor värdefulla kompetenseroch möjlighet att utvecklas. Den kompetens som byggs upp i föreningslivet äroerhört central för såväl individen som för samhället. Men de kompetenser ochkunskaper människor får här, till skillnad från i det formella utbildningsväsendeteller näringslivet, hamnar sällan på papper, lyfts inte fram och sticker inte utnär unga söker jobb. Den roll engagemanget i ungdomsorganisationer spelar församhället behöver därför synliggöras och kommuniceras.För att kunna ge en rättvisande bild av vad unga kan är det viktigt att se bortomden formella kunskapen. LSU vill bredda synen på kunskap och öka förståelsenför ungdomsorganisationer som en arena för lärande, kompetensutveckling ochdemokratiskt tänkande.Ett sätt att göra det på är validering, men åsikterna går isär och det finns ävenandra metoder för att synliggöra de kompetenser som ungdomsorganisationerger unga. Ett arbete med uppvärdering kan innebära att på olika sätt identifiera,beskriva, synliggöra och kommunicera kompetenser.Under 2014 har vi därför arbetat med projektet ”Erkänt Engagemang” med syfteatt synliggöra kunskap och kompetens som unga får genom ideellt engagemang.Denna rapport sammanfattar arbetet från detta projekt och ger en beskrivning ochkunskapsöversikt av området och vi hoppas den ska inspirera till fler samtal omvärdet av ungas kompetenser från föreningslivet.Rebecka Prentell / OrdförandeLSU - Sveriges Ungdomsorganisationer4

5Foto / Charles Ludvig Sjölander

1. INLEDNINGUnga samlar in kunskap och utvecklar sin kompetens på en rad olika sätt. Ävenom skolan ses som den främsta arenan för lärande så sker kunskapsinhämtningpå betydligt fler platser; inom föreningslivet, på arbeten, i olika projekt eller ivardagen. Se bara hur vi rör oss geografiskt, var vi hämtar ny information och vilkakanaler vi kommunicerar i. Det formella utbildningsväsendet hinner inte med iden snabba samhällsutvecklingen vilket gör det ännu viktigare att se de kunskaperoch kompetenser som inhämtas från annat håll. För att kunna ge en rättvisandebild av vad unga kan är det viktigt att se bortom den formella kunskapen. LSUvill bredda synen på kunskap och öka förståelsen för ungdomsorganisationer somarenor för lärande, kompetensutveckling och demokratiskt tänkande.Idag har vi en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige och Europa. Unga har oftainte hunnit skaffa sig så mycket eller ingen arbetslivserfarenhet och kanske intekommer läsa på universitet eller högskola. Däremot kan de under många år havarit ideellt engagerade i en ungdomsorganisation. Att inte se kompetensen fråndet engagemanget på grund av en för smal syn på vad som är giltiga erfarenheterförlorar alla på. Om vi kan synliggöra och kommunicera ut kunskap ochkompetens som unga fått genom ideellt engagemang kan vi förenkla inträde ochframsteg för unga på arbetsmarknaden.Det pågår arbeten inom EU som handlar om att se över möjligheterna attvalidera informell och icke-formell kunskap. Kortfattat innebär formell kunskaporganiserad utbildning inom ramen för det formella utbildningssystemet ochicke-formell kunskap kommer från organiserad utbildning utanför det formellautbildningssystemet, t.ex. ledarskapsutbildningar inom en ungdomsorganisation.Det informella lärandet handlar om det som sker utanför det organiserade, t.ex. ien förening, familj och i vardagen. Ibland även omedvetet. Europeiska unionensråd har antagit en rekommendation om att medlemsstaterna senast ”2018 skainrätta arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande”. Irekommendationen uttrycks det att ungdomsorganisationer, ungdomsledare,utbildningsanordnare samt organisationer i det civila samhället är väsentligaaktörer när det gäller att möjliggöra icke-formellt och informellt lärande ocheventuella påföljande valideringsprocesser. Precis som rekommendationen sägerbehöver det civila samhället ta en aktiv roll i utvecklingen av hur kunskap ochkompetens bedöms.Men vad är då validering? Rent språkligt innebär det att göra något giltigt. 2003beslutade regeringen om en definition av validering som lyder som nedan, den ärsnarlik den definition som finns i skollagen från 2009.6

”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning,värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetenssom en person besitter oberoende av hur de förvärvats.”Den validering som sker i Sverige idag finns oftast inom vissa branscher ellerhandlar om att validera utländska betyg. Validering görs med olika metoderoch i olika omfattning runt om i Sverige. Det finns ingen samordning och ingetägandeskap för validering som begrepp. Eftersom att det ser ut på detta sättså pågår en utredning inom Utbildningsdepartementet som startade undervåren 2014. Syftet är att kartlägga valideringsinsatser och föreslå hur olikavalideringssystem ska bli lättare att överblicka för individen.Under 2014 har LSU arbetat med projektet ”Erkänt Engagemang”. Syftethar framförallt varit att lyfta fram ungas kunskap och kompetens från ideelltengagemang och att prata om ungdomsorganisationer som lärandemiljöer. Lokaltengagerade unga har fått berätta vad de lär sig och på vilket sätt de utvecklasgenom sitt engagemang och vad ungdomsorganisationer ger unga. Det har ävengjorts en kunskapsöversikt av vad för typ av validering som sker i Sverige idag.Förutom att titta på validering specifikt så var en del i projektet att prata omuppvärdering av ideellt engagemang. Fördelen med uppvärdering är att det gåratt arbeta på bredare front med att höja värdet på kompetens förvärvad inomideell sektor. Nackdelen kan vara att det inte upplevs som lika seriöst om detinte blir formaliserat och strukturerat och kompetensen kan fortfarande behövaöversättas. Det ena behöver inte utesluta det andra men under detta projekt vardet relevant att diskutera skillnaderna mellan validering och uppvärdering. Ävenom frågan fortfarande är öppen vad gäller vad som kan och bör valideras så ären viktig uppgift att arbeta med uppvärdering av ideellt engagemang. Om inte såför att arbeta fram allmänt accepterade begrepp som icke-formellt och informelltlärande eller att organisationer blir medvetna om att de kan vara viktiga aktöreri arbetsmarknadspolitiska sammanhang och projekt som handlar om kompetensoch kunskap.Denna rapport kommer inte ge svar på vilket system för validering som böranvändas eller vilken metod som är bäst. Rapporten beskriver hur frågandebatteras idag, vilka initiativ som finns vad gäller validering samt diskuterarett antal kompetensbegrepp och hur unga definierar dem idag. LSU ville medprojektet lyfta frågan om kompetens och lärande och vad som är lärandemiljöeridag. Informellt lärande och icke-formell utbildning sker i stor utsträckning inomföreningslivet. Detta är en viktig del i vår samhällsutveckling. De kompetenser somutvecklas inom föreningslivet måste synliggöras och erkännas.7

1.1 BegreppsdefinitionerI denna rapport finns ett flertal begrepp som kan beskrivas på lite olika vis. Nedanfinns de definitioner som används i denna rapport.Livslångt lärande – Med livslångt lärande menas att människor lär underhela livet, oavsett den formella utbildningsnivån. Vi läs oss hela livet och i allasammanhang. 1Kvalifikation – Avser ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper,färdigheter och kompetenser. T.ex. utbildningsbevis, examina, certifikat ellerdiplom. 2Läranderesultat – det en individ vet, förstår och kan göra efter att enlärandeprocess är avslutad. På engelska kallas det ’learning outcomes’. Ett vanligtbegrepp inom de europeiska ramverken och verktygen. 3Formellt lärande – äger rum i en organiserad och strukturerad miljö, särskiltavsedd för lärande och leder oftast till en kvalifikation. Detta omfattar detallmänna utbildningssystemet, grundläggande yrkesutbildning och högreutbildning. 4Icke-formellt lärande – äger rum genom planerad verksamhet, vad gäller måloch tid, där det finns visst stöd för lärande. T.ex. kompetensutveckling på enarbetsplats eller genom kurser inom det civila samhällets organisationer. 5Informellt lärande – är ett lärande som kommer av daglig verksamhet i sambandmed fritid, familj eller arbete. Det är inte organiserat efter tid eller mål och kanske oavsiktligt. T.ex. kunskap och kompetens som en människa får genom ideellverksamhet, kultur eller idrott, genom vänner eller i sitt hem. 6Kompetens – Kompetens är ett begrepp med många definitioner.Forskningsinstitutet Ratio problematiserar begreppet i en rapport från 2013om vad kompetens är. En slutsats är att kompetens kan förstås som en balansmellan teoretisk kunskap, praktisk kunskap och vad de kallar omdömeskunskap.Kompetens definieras som ”förvärvad förmåga att på ett tillfredsställande sättutföra specifika arbetsuppgifter i konkreta situationer”. Kompetens kan ävenbeskrivas som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som äranpassade till ett specifikt sammanhang eller för en särskild uppgift. 7Reell kompetens – avser en individs faktiska kunskaper, färdigheter ochförmågor. Kan ha utvecklats genom formellt, informellt eller icke-formellt lärande. 8Nyckelkompetens – Enligt Europaparlamentet och Europeiska Unionens rådså är nyckelkompetens den kompetens som alla individer behöver för personligutveckling, självförverkligande, social sammanhållning, aktivt medborgarskapoch sysselsättning. Eftersom globaliseringen ständigt ställer Europeiska Unioneninför nya utmaningar kommer varje enskild medborgare att behöva en radnyckelkompetenser för att på ett flexibelt sätt kunna anpassa sig till en snabbtföränderlig och tätt sammanlänkad värld. 98

Generell kompetens – avser kompetens som är överförbar mellan olikalärandemiljöer och sammanhang. Beskrivs ibland som ’generisk kompetens’, ’softskills’ eller ’mjuka kompetenser’. T.ex. kommunikativ förmåga, social kompetens,ledarskap eller initiativförmåga. 10Validering – Sedan 90-talet har begreppet börjat användas i Sverige för attbeteckna processer som handlar om att bekräfta kunskapers värde (Andersson& Fejes, 2010). Myndigheten för Yrkeshögskolan definierar validering somen kartläggning, bedömning och värdering av en individs faktiska kunskaper,färdigheter och förmågor – sammanfattningsvis en individs reella kompetens.Reell kompetens kan ha utvecklats i det formella skolväsendet, i arbetslivet ellergenom ett ideellt engagemang. Det spelar ingen roll om detta skett i Sverigeeller utomlands eller när i tiden det ägt rum. 2003 beslutade regeringen om endefinition av validering som lyder som nedan, den är snarlik den definition somfinns i skollagen från 2010. 11”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering,dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en personbesitter oberoende av hur de förvärvats.” 122. BAKGRUNDI ett samhälle där utbildning och kunskap betyder allt mer behöver möjlighetertill det livslånga lärandet främjas. Att var och ens kunskaper och kompetensererkänns. Det ställer krav på ökad samverkan mellan samhälle, arbetsliv och denenskilde individen. På grund av bl.a. dessa samhällsförändringar sattes i mitten av1990-talet ett stort reformarbete igång med att utveckla vuxenutbildningen. Detresulterade i Kunskapslyftet som pågick mellan 1997 – 2002 då staten finansierade100 000 studieplatser för vuxna. Inom denna satsning växte validering framsom ett nytt sätt att bedöma och dokumentera människors tidigare lärande. NärKunskapslyftet fasades ut blev det upp till varje kommun att besluta om de villeanvända statsbidrag till vuxenutbildning eller något annat. 13Validering har under de senaste tio åren vuxit fram som ett policyområde inomvuxenutbildning, både på gymnasie- och högskolenivå. Begreppet ”validering”introducerades för första gången Sverige i och med Kunskapslyftskommitténsbetänkande 1996. Det följdes av utredningar om hur utländsk yrkeskompetenskunde valideras. Utredningarna ledde till olika projekt och försöksverksamhet ikommuner och regioner. Utifrån dessa valde sedan regeringen att tillsätta Valideringsdelegationen,med ansvar att främja utveckling, legitimitet och metoder förvalidering. Valideringsdelegationen verkade under åren 2004-2007 och släppteen slutrapport som innehåller modeller och förslag på hur valideringsarbetet kanfortsätta. 2009 fick den nya Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH) uppdraget att9

arbeta vidare med validering. En förändring som gjorts är att det idag är möjligt attansöka till högskolan genom reell kompetens istället för endast formell behörighetmen omfattningen av detta har varit relativt begränsad. 14Begreppet ’livslångt lärande’ har under åren haft olika innebörd. Idén är i grundenatt människan lär hela livet, vilket är en tanke som har funnits under långtid. Under 70-talet växte ett humanistiskt perspektiv på livslångt lärande frammed fokus på jämlikhet och personlig utveckling. Under 80- och 90-talet ersattesdet humanistiska tänkandet med ett mer ekonomiskt fokus och en tanke om attutveckla humankapital, vetenskap och teknik. Fokuseringen på lika möjlighet tillutbildning var då frånvarande. Humanistiska idealen om personlig utveckling ochsjälvförverkligande hade ersatts med fokus på rätt kompetens och kunskap. Idagfinns det en tredje definition av livslångt lärande då civilsamhället och staten tagittydligare roller. Ansvaret är delat mellan de tre sektorerna och individens ansvarför sitt eget lärande lyfts fram. Individ, samhälle och arbetsgivare ”tjänar” på attinte slösa med kompetens. Därför ska validering användas för att formalisera individenssamlade kompetens och erfarenhet, dock är det främst fokus på att bedömakompetensen eller erfarenheten i relation till ett yrke eller en utbildning. 152.1 Vad händer i Sverige?I kommuner runt om i landet görs insatser för att hitta former för validering, påuniversitet och högskolor utvecklas metoder för att kunna bedöma en personsreella kompetens för antagning till högre studier och tillgodoräknande av kunskaperinom ramen för enskilda kurser. På arbetsmarknaden arbetar branscher ocharbetsgivare med att hitta metoder för att bedöma anställdas reella kompetenssom grund för kompetensutveckling eller för förändrade arbetsuppgifter. Det finnsmed andra ord olika syften med validering och flera olika aktörer som arbetar medvalidering i Sverige. Vissa arbetar med att vägleda individer till rätt valideringsinsatser,dels de som arbetar med att bedöma reell kompetens och de som bedömerutländsk utbildning. Enskilda individer kan få vägledning fram till rätt valideringsprocessav framförallt studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och statligamyndigheter. När det gäller ansvaret för själva bedömningen ligger det oftast påyrkeslärare/yrkesbedömare, branschorganisationer samt privata och offentligautbildningsanordnare. Vid bedömning av utländsk utbildning är det ansvarigamyndigheter som utför denna.Myndigheten för Yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna och stödja en nationellstruktur för validering. Strukturen ska bidra till att den validering som genomförsi Sverige sker med god kvalitet och legitimitet och på ett rättssäkert sätt förindividen. Arbetet handlar framförallt om att ge tydlig information om valideringgenom sajten www.valideringsinfo.se, informationsskrifter, seminarier, möten ochkonferenser. 1610

Kompetenser enligt Valideringsdelegationen2007 släppte Valideringsdelegationen en rapport med syfte att lägga en grund församsyn på validering inom folkbildningen. Bakgrunden är att det sker lärande ifolkbildning, folkrörelser, förtroendeuppdrag och föreningar som sällan blir synliggjortoch värderat i andra sammanhang. Rapporten presenterar därför en modellsom gäller utforskande och bedömning av generella kompetenser som förvärvatsinom folkbildningen och i ideella organisationer. Tanken är att denna typ av valideringbehöver sin egen måttstock, och inte bör jämföras med högskolekompetenseller branschkompetens. Därför utvecklades ett eget valideringskoncept för dessakompetenser för folkbildning och informellt lärande. Lärandet är värderingsbaseratoch lärsituationen är processinriktad och reflekterande. De sju kompetensersom de valt att fokusera på har anknytning till EU:s åtta nyckelkompetenser. Degenerella kärnkompetenserna är:1. Demokratisk kompetens (medborgarkompetens)Kännedom om demokratiska värderingar, kunskap i föreningsteknik, att ta ansvarför gemenskapen och uppgifterna i en grupp, att forma åsikter utifrån en värdegrundsamt att ta egna initiativ för att påverka utifrån demokratiska värderingar.2. Social kompetensKunskap om samarbete och hur en grupp fungerar, att kunna bidra till positivtarbetsklimat och bygga goda relationer, kunna hantera konflikter samt ingå i ochagera aktivt i grupper med deltagare med olika bakgrund.3. Interkulturell kompetensKunskaper i språk, internationella organisationer och sammanhang, kunskap omandra kulturer och värderingar, förmåga att kommunicera, samarbeta och relaterai interkulturella sammanhang.4. Kulturell kompetensKunskap om och erfarenhet av kulturyttringar i samhället. Delta och arrangerakulturella aktiviteter samt utveckla kultur i hållbar utveckling.5. LärandekompetensAtt kunna olika källor till information, hur en tar till sig nya kunskaper och färdighetersamt utveckla och tillämpa dem. Kunna organisera sitt lärande, analysera,bearbeta och skapa överblick. Erfarenhet av att fritt söka sig fram till egen bildning.6. Kommunikativ kompetensAtt kommunicera i tal och skrift och på främmande språk och med olikamänniskor och grupper. Kunskap i datakommunikation. Att föra fram sitt budskapoch argumentera för sin åsikt. Framställning av egna skrifter, rapporter, informationsmaterialm.m.7. Organisatorisk- och ledningskompetensKunskap om arbetsorganisation, projektarbete, samarbete och konflikthantering.Planlägga och genomföra strukturerade aktiviteter för grupper. Genomföra verksamhetutifrån uppsatta värderingar och syften. Leda samarbets- och förändringsprocesser.11

Slutsatserna i denna rapport menar att validering av informell och icke-formellutbildning kan innebära en statushöjning för folkbildning och föreningsliv i stort,ett erkännande av det arbete de utför. Samtidigt beskrivs riskerna med att ett nationelltvalideringssystem kan skapa elitisering och konkurrens. Om validering skagöras så ska fokus ligga på vad en person kan göra och inte vad den är. Valideringenbör vara processinriktad och pedagogisk och också syfta till personlig utveckling.Tanken är att valideringen utformas som en strukturerad bedömning som harsin utgångspunkt i individens egen självskattning. 17Arbetsförmedlingen och synliggörande av kompetenserI september 2014 släppte Arbetsförmedlingen en rapport utifrån en förstudie omatt synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM). 18 Studien har kartlagt behovetav att synliggöra kompetenser i matchningen utifrån problem som finns idag påarbetsmarknaden med att matcha arbetsgivares efterfrågan med utbudet av arbetssökande.En anledning till detta problem är att det är svårt att synliggöra ochkommunicera kompetenser och tydliggöra kompetensbehov. Det saknas även enstandard för att definiera och beskriva kompetenser i samband med valideringsochutbildningssammanhang. Studien ger ett antal rekommendationer för framtiden:- Utveckla en mer effektiv, kompetensbaserad digital matchning- Ta fram en standard för generella, överförbara kompetenser- Väglednings- och valideringsstöd som förstärker möjligheterna förmänniskor att få sitt lärande och sina kompetenser bedömda ochvaliderade- Öka möjligheterna för människor att träna upp sina generella kompetenser, t.ex. i form av utbildningarArbetsförmedlingen har under de senaste åren fått flera uppdrag av regeringenatt genomföra valideringsinsatser för att synliggöra arbetssökandes kompetenser.Framförallt handlar det om validering av nyanländas kompetens samt yrkesvalideringutifrån branschmodeller. Arbetsförmedlingen har fått mycket kritik för denedslående resultaten av dessa valideringsinsatser och att insatserna inte innefattarvalidering av kompetenser från informellt och icke-formellt lärande. Arbetsförmedlingenhar därför ett behov av att utveckla sitt arbete med validering i formav bl.a. nya metoder och arbetssätt samt göra det möjligt att validera generellakompetenser, inklusive ’soft skills’, dvs. sociala färdigheter samt kognitiva ochicke-kognitiva färdigheter och förmågor. Rapporten lyfter fram ett antal exempelpå hur det på europeisk nivå har satsats på att utveckla människors generellakompetenser och ’soft skills’. T.ex. har den flamländska arbetsförmedlingen påbörjatett arbete med kompetensbaserad matchning på deras hemsida, motsvarandeSveriges digitala matchningstjänst ”Platsbanken”.I problemanalysen lyfter studien upp att det är omdebatterat huruvida ’mjukakompetenser’ går att utveckla eller validera eftersom de ligger nära att vara personligaegenskaper men att det ändå handlar om färdigheter och förmågor varför12

det faktiskt går att träna upp dessa. Svårigheterna handlar också om hur det informellaoch icke-formella lärandet ska bli validerat och bedömt. En förutsättning föratt det ska gå är det finns en samsyn och ett gemensamt språk för hur generellakompetenser definieras och beskrivs. Detta saknas i stor utsträckning idag. Detlyfts även upp att många arbetssökande har svårt att synliggöra sina kompetenseroch att validering syftar till att just göra det. Däremot är tillgång till valideringbegränsad, mycket pga. att Sverige inte har någon nationell struktur eller samordningför validering. Därav att en av studiens rekommendationer är att det bör tasfram en standard för detta. Det finns många positiva effekter av att kunna identifieraoch synliggöra dold kompetens.I studien syftar generella kompetenser på sådana som är överförbara mellan olikaarbeten, uppdrag eller lärandemiljöer. Det kan handla om allt från ’att lära nytt’ tillspecifik IT-kompetens. Ett krav är att kompetenserna kan bedömas och är utvecklingsbara.Kartläggning av valideringsinsatserI april 2014 beslutade regeringen att en särskild utredare ska bistå Utbildningsdepartementetmed att kartlägga valideringsinsatser i Sverige och föreslå hur valideringssystemska utformas för att individer lättare ska kunna överblicka vad somfinns. Utredningen kom till främst pga. Europeiska rådets rekommendation om attmedlemsstaterna senast 2018 ska inrätta arrangemang för validering av icke-formelltoch informellt lärande. Andra orsaker är att det för en individ är svårt atthitta rätt vad gäller möjligheter till validering och att det pågår olika insatserpå valideringsområdet men att det är oklart hur väl ansvariga myndigheter harsamordnat sitt arbete. Nyttan med validering ur ett samhällsperspektiv beskrivsutifrån en effektivare matchning på arbetsmarknaden, bättre användning av kompetensoch lägre utbildningskostnader. Validering görs i syfte att hitta rätt nivå förutbildning eller för att förkorta en pågående utbildning, för att underlätta inträdeeller omställning i arbetslivet. Uppdraget har förlängts och redovisas i mars 2015. 192.2 Vad händer inom EU?Validering har fått ökad uppmärksamhet även på europeisk nivå. Inom EU jämförsoch mäts kunskaper mellan länder, skolor och individer. Exempel på dennautveckling är Bolognaprocessen 20 och Europass CV 21 . Reformerna syftar till attnå jämförbarhet och bättre rörlighet. I takt med denna ökade rörlighet på arbetsmarknadenbåde i Sverige och i EU har behovet av att erkänna och synliggöralärande ökat i syfte att nyttiggöra en individs reella kompetens. I EU:s gemensammastrategi för tillväxt, Europa 2020-strategin, betonas vikten av att möjliggöraett livslångt och livsvitt lärande för EU:s medborgare. 22 2006 kom även Europaparlamentetsoch rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångtlärande som anses viktiga både för social integration och för möjligheten tillarbete. 23 Dessa nyckelkompetenser beskrivs senare i denna rapport. 2004 antogEuropeiska Unionens råd gemensamma riktlinjer för validering. 2009 kompletteradesdessa med riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande och2012 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till en rekommendation13

om validering av icke-formellt och informellt lärande. 24 I november antog EuropeiskaUnionens råd denna rekommendation vilket innebär att medlemsländernasenast 2018 ska, utefter nationella villkor, bygga upp strukturer för att valideraindividers icke-formella och informella lärande. Rekommendationen innehållerett antal principer som medlemsländerna ska förhålla sig till, dessa handlar bl.a.om att validering ska kopplas till ett nationellt kvalifikationsramverk, informationoch vägledning ska vara lättillgänglig för individer och organisationer, kvalitetssäkringsprocesserska vara transparanta och alla relevanta intressenter ska medverkai utvecklingen och implementeringen av valideringsstrukturer. 25Inom EU utvecklas det många olika verktyg för att kunna erkänna kompetenseroch kunskap. En förutsättning för dessa verktyg är att ett lärande utmynnar i någonform av kvalifikation, dvs. ett dokumenterat resultat av lärande såsom intyg,certifikat eller utbildningsbevis, och att kvalifikationen grundar sig på läranderesultatistället för t.ex. antal studietimmar. Ett av dessa verktyg kallas för EQF,European Qualifikation Framework, dvs en europeisk referensram för livslångtlärande och antogs av Europaparlamentet och rådet 2008. 26 Det är en referensramför olika kvalifikationer från såväl utbildningssystemet som arbetslivet ochska fungera som ett översättningsverktyg mellan medlemsstaterna. För att kunnajämföra så tar varje medlemsstat fram en nationell referensram för kvalifikationerför livslångt lärande (NQF). Utbildningsdepartementets förslag om en nationellreferensram var på remissrunda under hösten 2014. 27 Förslaget innehåller åttanivåer (precis som den europeiska) som alla beskriver ett resultat av lärande. Referensramenska utformas så att den kan inkludera kvalifikationer från framföralltdet offentliga utbildningsväsendet men även från andra aktörer. Myndigheten förYrkeshögskolan (MyH) föreslås bli den myndighet som ska ansvara för att prövaansökningar från utbildningsaktörer utanför det offentliga utbildningsväsendet.Som ett stöd till MyH i detta arbete förslås att ett råd ska sättas samman. EnligtArbetsförmedlingens förstudie 28 har flera yrkessektorer på den svenska arbetsmarknadenbörjat förbereda sina ansökningar till MyH.Syftet med EQF och NQF är att ett lärande resulterar i någon form av kvalifikation,t.ex. ett utbildningsbevis, examen, diplom eller certifikat. Dessa kan se väldigtolika ut vilket gör det svårt att jämföra kvalifikationer. Därför tas en europeiskoch nationell referensram fram så att kvalifikationerna kan nivåbestämmas ochdärmed jämföras, även om de i grunden ser olika ut. Viktigt är dock att en kvalifikationbeskrivs i termer av läranderesultat istället för t.ex. utbildningens längd. Ettmål med EQF och NQF är att underlätta validering och erkännande av en individsreella kompetens eftersom validering idag sker i så många olika forum.EU:s åtta nyckelkompetenserEuropaparlamentet och Europeiska unionens råd utfärdade 2006 en rekommendationom åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. 29 Syftet var att beskrivaett antal grundläggande färdigheter som fås genom livslångt lärande och för attmöta utvecklingen av globalisering och kunskapsbaserade ekonomier. Nyckelkompetensernaför livslångt lärande är en kombination av kunskaper, kompetenser14

och färdigheter som anses viktiga för personlig utveckling, social sammanhållning,anställning och medborgarskap. Nyckelkompetenserna sägs vara nödvändiga i ettkunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel. Dessa kompetenser förvärvasav unga som just avslutar sin grundskola samt av vuxna genom hela livetsom ett sätt att uppdatera och utveckla sina färdigheter. Nyckelkompetenserna ärberoende av varandra och betoning för alla ligger på kritiskt tänkande, kreativitet,initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktivhantering av känslor.De åtta nyckelkompetenserna beskrivs nedan:1. Kommunikation på modersmåletAtt i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter(lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativform i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang.2. Kommunikation på främmande språkUtöver färdigheterna för kommunikation på modersmål - förhandlingstekning ochinterkulturell förståelse.3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetensUtveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer.Förmågan att bemästra, dra nytta av och tillämpa kunskaper ochmetoder som förklarar naturens värld samt förståelse för de förändringar sommänniskan gett upphov till samt vårt ansvar som enskilda medborgare.4. Digital kompetensSäker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggandefärdigheter i informations- och kommunikationsteknik.5. Lära att läraFörmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, antingen individuellt elleri grupp utifrån det egna behovet, samt kunskap om metoder och möjligheter.6. Social och medborgerlig kompetensSocial kompetens avser personlig, interpersonell och interkulturell kompetens ochalla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivetpå ett effektivt och konstruktivt sätt. Kunskap om seder och bruk i de olika miljöerdär människor verkar är nödvändig. Medborgerlig kompetens, och i synnerhetkunskap om sociala och politiska begrepp och strukturer (demokrati, rättvisa,medborgarskap och medborgerliga rättigheter), gör individen rustad för ett aktivtoch demokratiskt deltagande.7. Initiativförmåga och företagarandaFörmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation ochrisktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål somställts upp.8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformerEn medvetenhet om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheteroch känslor i olika medier (musik, scenkonst, litteratur och visuella konstformer).15

162.3 Vad är civilsamhällets roll?I EU:s rekommendation om validering av informellt och icke-formellt lärande 30står det uttryckligen att bl.a. ungdomsorganisationer, ungdomsledare, utbildningsanordnareoch organisationer i det civila samhället ska medverka i utarbetandetav nationella systemet för validering av icke-formellt och informellt lärande. Rekommendationenanger även att incitament bör ges till arbetsgivare, ungdomsorganisationeroch organisationer i det civila samhället för att främja och underlättakartläggning och dokumenteringen av läranderesultat som förvärvats genomarbete eller ideell verksamhet. Förutom att andra behöver veta att civilsamhälletär en relevant aktör behöver organisationer inom civilsamhället göra sin röst hördkring dessa frågor. Nedan beskrivs hur folkbildningen arbetar med validering avinformellt och icke-formellt lärande.Folkbildningen och valideringFolkbildningsförbundet är en bransch- och intresseorganisation för Sveriges tiostudieförbund. Folkbildningsrådet är en ideell förening men med vissa myndighetsuppdrag,bl.a. att fördela statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. UnderMyH:s process med att ta fram nationella kriterier och riktlinjer för valideringav reell kompetens kom Folkbildningsrådet med synpunkter på förslaget. 31 Folkbildningenhar en nära koppling till det informella lärandet och vill att det individuellaengagemanget lyfts fram. Validering inom folkbildningen ska vara ett stödför att synliggöra kompetens och stärka positionen för verksamma. Folkbildningsrådetvill därför att riktlinjerna för validering ska innefatta generella kompetenseroch nyckelkompetenser och att synen på validering därmed vidgas. Validering skainte enbart vara relativt till ett visst arbete eller en viss utbildningsnivå. Det äristället väsentligt att utforska vad en människa kan istället för att stanna vid att seom kunskaperna stämmer överens med vissa kriterier. Kartläggning och bedömningav generella kompetenser har ett värde i sig.Folkbildningen önskar en mer utforskande än en prövande roll i valideringsarbetetoch att valideringen sker som en reflekterande process för individen. Syftet äratt individen blir medveten om vilka kunskaper och kompetenser den har och attsjälvförtroendet och självkänslan stärks hos individen. Validering kan då bättresynliggöra kompetenser på arbetsmarknaden, där kompetens inom ledarskap,kommunikation och sociala förmågor ofta efterfrågas. Folkbildningen vill att MyHtar fasta på valideringsdelegationens modell för hur kartläggning och bedömningav kompetenser av informellt lärande kan göras och att det finns flera intressantaerfarenheter att ta med sig från olika initierade projekt.Under 2013 genomförde Folkbildningsförbundet ett pilotprojekt för att valideragenerella kompetenser hos ledare inom studieförbunden. Målet var att utveckla enmetod och modell för att kunna validera dessa kompetenser även utanför studieförbunden.Den modell som användes under projektet kommer från Nordiskt Valideringsforum,ett företag som erbjuder verktyg och metoder, enligt OCN-metoden,för att kartlägga, synliggöra och kvalitetssäkra kompetens, oavsett nivå. 32 Folkbildningsförbundetvill bli den självklara aktören för validering av generella kompe-

tenser. Pilotprojektet blev framgångsrikt och under 2014 har det därför gjorts ensatsning på att utveckla nya modeller för validering. 33 Dessa modeller skapar ennationell standard för validering av generella kompetenser som ska gälla inom allastudieförbund i Sverige och även för externa valideringar utanför folkbildningensegen verksamhet. Projektet kommer fortsätta under 2015 och under hösten 2014har det utbildats ett 20-tal fler handledare.Civilsamhället som en aktör i utvecklingsarbetetUtifrån att det pågår processer på såväl nationell som europeisk nivå så är dethögst relevant att organisationer inom civilsamhället ses som en lika viktig aktörsom myndigheter, utbildningsväsendet och privat sektor. Att omvärldsbevaka ochse till att, i LSU:s fall, framförallt ungas intressen tas tillvara är ett viktigt arbete.Ett exempel på när civilsamhället inte inkluderas är regeringens förslag till en nyförordning om en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. 34Där står att referensramen ska utformas så att den kan inkludera kvalifikationersom utfärdats inom såväl det offentliga utbildningssystemet som av andra aktörer.Det beskrivs att Sverige har en fri utbildningsmarknad och att det finns mångaaktörer som genomför utbildningar som inte ingår i det offentliga utbildningssystemet.Ofta nämns privata utbildningsanordnare som exempel på andra aktörer.Här känns det oerhört viktigt att lika ofta nämna föreningsliv och civilsamhällesorganisationersom anordnar en mängd utbildningar och definitivt är en arena förkunskapsinhämtning och kompetensutveckling. Den nationella referensramen skaju ge en samlad bild av de kvalifikationer som utfärdas i Sverige och bli ett verktygför att underlätta validering och synliggörande av reell kompetens som individenhar tillgodogjort sig inom såväl föreningsliv som arbetsliv eller det offentliga utbildningssystemet.17

3. VARFÖR DETTA PROJEKT?LSU har periodvis under de senaste tio åren belyst frågan om uppvärdering avideellt engagemang. En stor del av människors lärande sker idag utanför arbetslivetoch den formella utbildningen. Engagemanget inom den ideella sektorn ären minst lika viktig arena för lärande både för individen som för samhället. Detär en stor utmaning för oss att lyfta fram den faktiska kompetensen som ungamänniskor har och utvecklar genom sitt ideella engagemang. Vi ville i detta projektsynliggöra och kommunicera värdet av det lärande och den kompetensen. Vivill genom denna rapport öka förståelsen för lärande, kunskap och kompetens.Framförallt det icke-formella och informella lärandet och människors attityd tillvad som är kunskap.Projektet startade i en dialog med Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor(MUCF) under 2013 i och med att frågan om validering av icke-formellt ochinformellt lärande lyfts mer och mer de senaste åren. På MUCF:s rikskonferens2013 arrangerade LSU ett seminarium om validering av ideellt engagemang. LSUfick sedan projektmedel för att arbeta med dessa frågor under 2014.Projektet syftar till att uppvärdera och synliggöra den kompetens som unga får genomsitt ideella engagemang. Innan det är möjligt att konkretisera hur ett sådantarbete kan gå till och hitta rätt metoder för det behövde ett antal frågeställningarbesvaras. Vilka kunskaper och kompetenser får unga genom lokalt engagemang iungdomsorganisationer? Hur kan dessa kunskaper och kompetenser valideras?Hur hanterar vi det som inte kan valideras? Och hur synliggör vi de kompetensersom ungdomsorganisationer ger unga?Projektets primära målgrupp är unga, ideellt aktiva personer som behöver få sinkompetens erkänd. Sekundärt handlar det om att involvera ungdomsorganisationeroch att nå arbetsgivare, politiker, skola och andra samhällsaktörer som berörsav hur kunskap och kompetens värderas och legitimeras.3.1 Projektets genomförandeTidigt i projektet gjordes en nulägesanalys för att få en bild av vad för typ av valideringsom görs i Sverige, vilka studier det finns och vilka aktörer som är inblandade.I stor utsträckning har det handlat om att etablera kontakter och inledadialog med folkbildningen, arbetsförmedlingen, utbildningsdepartementet, privatavalideringsutförare, ungdomsorganisationer och olika projekt och initiativ somberör dessa frågor. En annan del i denna omvärldsbevakning av området valideringhar varit att ta del av rapporter, böcker och andra skrifter. Framförallt görs detmånga förstudier på regional nivå för att kartlägga valideringsinsatser i ett särskiltområde. Även ett antal rapporter om ungas kompetenser ligger till grund för dennarapport.19

För att ta reda på vad unga lär sig genom sitt ideella engagemang användes fokusgruppsintervjuersom metod. Det är en form av fokuserad gruppintervju där engrupp om 3-7 personer diskuterar ett givet ämne. Gruppen leds av en samtalsledare– moderator – som startar diskussionen och ställer förutbestämda frågor i denmån det behövs. Målet är att gruppen själva ska få diskutera fritt med varandramen ordet fokus syftar på att det är inom ett givet ämne. Metoden används framföralltför att undersöka människor föreställningar och attityder inför ett visst ämne.35 Målgruppen för fokussamtalen i det här projektet har varit unga mellan 16-27år och som är lokalt engagerade i en ungdomsorganisation.Med hjälp av undersökningsföretaget Novus gjordes två fokusgruppsintervjueronline. Detta sätt är fördelaktigt vad gäller den geografiska spridningen, deltagarnakan sitta var som helst i landet då allt som krävs är att vara uppkopplad på nätet.Med hjälp av listor på lokalföreningsaktiva som Novus fick av LSU så rekryteradede deltagare och bjöd in till ett diskussionsforum på nätet. Diskussionen pågicki ca 1,5 timme och leddes av en moderator från Novus. Diskussionen utgick frånen fastställd intervjuguide som Novus tog fram (se bilaga 1) men det fanns ävenmöjlighet att ställa övriga frågor. Intervjuguiden startade med ett antal öppna frågorom vad de lärt sig genom sitt engagemang och sedan ställdes frågor utifrån treolika kompetenser:- Organisatorisk – och ledningskompetens- Demokratisk kompetens- Lärandeförmåga/StudieförmågaUtöver dessa tre kompetenser har ytterligare tre kompetenser diskuterats i defysiska fokusgrupperna;- Kommunikativ förmåga- Social kompetens/Samarbetsförmåga- InitiativförmågaDessa sex kompetenser är utvalda utifrån EU:s åtta nyckelkompetenser, folkbildningensgenerella kompetenser och European Youth Forums studie om kompetenseroch kunskap som utvecklas inom ungdomsorganisationer. Fokussamtalenonline genomfördes i maj 2014. Det var svårt att rekrytera deltagare till samtalenoch dessvärre skedde ett antal avhopp innan så slutligen deltog tre personer påvardera samtal.Under september och oktober genomfördes det fem fysiska fokusgruppsintervjuermed totalt 24 deltagare. Under samtalen användes samma intervjuguide som i fokusintervjuernaonline men olika kompetenser diskuterades, ibland kunde samtli-20

ga kompetenser diskuteras. Deltagarna rekryterades genom att regionkonsulenteroch distriktsansvariga kontaktades och tipsade om lokalföreningsaktiva. Dessa harsedan spridit informationen i sina kanaler, t.ex. i Facebook-grupper, och fick påså sätt med sig fler personer. Ibland gjordes intervjuerna i organisationens egenföreningslokal i samband med en kvällsaktivitet, ibland genomfördes de i möteslokalereller på caféer. Fokussamtalen pågick i 1,5 – 2 timmar.Dokumentation av fokussamtalen gjordes i form av anteckningar. Detta för att analysenav materialet främst är inriktad på innehållet i det som sägs och inte på attstudera interaktionen i gruppen. Syftet med analysen av materialet är att kommaåt innehållsliga aspekter av det som sägs och att utifrån intervjuguidens frågeställningardela upp diskussionen i enheter och söka efter trender och mönster i detsom sägs.I november genomfördes en opinionsundersökning via TNS-SIFO. De ställde enfråga till unga i åldern 15-25 år om i vilken utsträckning de upplever att ideelltengagemang (t.ex. som aktiv medlem eller förtroendevald i en förening) värdesättspå arbetsmarknaden.Frågan ställdes i 300 webbintervjuer.21

22Foto / Charles Ludvig Sjölander

4. VILKA KUNSKAPER OCHKOMPETENSER FÅR UNGAGENOM LOKALT ENGAGEMANGI UNGDOMSORGANISATIONER?I detta projekt var det relevant att förutom att undersöka möjligheter till valideringta reda på vilka kunskaper och kompetenser som unga får genom att vara lokaltaktiva i en ungdomsorganisation. Utifrån detta går det sedan att diskutera om ochhur dessa kompetenser ska valideras.Syfte med undersökningen är att få insikter i vilka kunskaper och kompetenserunga upplever sig få genom sitt engagemang i olika ungdomsorganisationer. Resultatennedan är en sammanställning från både fysiska och onlinebaserade fokusgruppsintervjuer.4.1 Fokusgruppsintervjuer30DELTAGARE16 - 27 årINTERVJUERONLINEFYSISKA MÖTEN2 5KARLSTADGÖTEBORG11%LULEÅUMEÅUPPSALASTOCKHOLMOrganisationer som är representerade:Föreningen Nordens UngdomsförbundGrön UngdomRöda Korsets UngdomsförbundS-studenterSverokRädda Barens UngdomsförbundCISV SwedenKFUM SverigeVi UngaUnga ÖrnarUngdom Mot RasismSveriges HundungdomUngdomens NykterhetsförbundScouternaUng VänsterUnga feministerUng DiabetesNykterhetsrörelsens ScoutförbundFältbiologernaSveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund23

Hur engagemanget bidragit till personlig utvecklingDen personliga utvecklingen beskrivs framförallt i form av ökat självförtroende,social förmåga, initiativförmåga och ansvarstagande. Men det handlar även omökad organisationsförmåga, ett utvecklat ledarskap, konflikthantering och projektledning.De anser sig ha blivit bättre på att förstå och hantera människor och attorganisationen öppnat upp för ett större nätverk både inom och utanför organisationen.Det nämns också att deltagarna fått större förståelse för det civila samhället,demokratiska föreningar och olika organisationskulturer.På frågan vilka kompetenser som de upplever sig ha utvecklat mest är det somnämns kopplat till den sociala förmågan, socialt mod och att se saker ur andraperspektiv. Övrigt som nämns är att de tar större ansvar och har lättare för attorganisera sig. Att de fått förbättrade språkkunskaper, lättare för grupphanteringoch ökad kommunikativ förmåga.Om sex kompetensområdenKommunikativ förmågaDet finns två huvudspår i deltagarnas resonemang kring vad kommunikativ förmågainnebär. Det första handlar om att förmedla, sprida och överföra information.Att nå fram med information och till viss del därmed vara pedagogisk. Den andradelen handlar om en social aspekt av att vara kommunikativ. D.v.s. att samarbeta,komma överens, lösa konflikter och att anpassa sin kommunikation till mottagaren.Nästintill samtliga respondenter anser att det är en kompetens och att deutvecklar sin kommunikativa förmåga genom sitt föreningsengagemang.”En bara måste kommunicera. Med skolan, barnen, föreningen,samarbetsorganisationer osv. Oavsett om jag ville det eller inte så har minkommunikativa förmåga utvecklats. Det kommer naturligt.”Organisatorisk – och ledningskompetensSvaret på vad denna kompetens innebär kan delas in i tre delar. Dels handlar detom att organisera, strukturera och administrera ett arbete. Förståelse för hurstrukturer påverkar verksamheten och förmåga att se helheten. Dels innebär detatt kunna inspirera, motivera och leda människor mot ett gemensamt mål. Slutligenhandlar det om en förmåga att förstå och hantera grupper. Att skapa delaktighet,trygghet, tillit, vara ödmjuk och förstå relationerna inom gruppen.24

Om det är en kompetens?”Ja, helt klart. Att hålla koll på organisation och ta ledarrollen.””Ja, absolut. I samhället har ledare höga positioner och status. Det blir enkompetens att ha de kunskaperna. Det är inte alla som har det.”Deltagarna fick också svara på om de utvecklat denna kompetens genom sitt engagemangoch majoriteten anser att de har det. Dock problematiseras det kring huruvidaorganisations – och ledningsförmåga är två olika saker. En deltagare menaratt det i princip bara är i det ideella som hen har haft en möjlighet att utveckla sinorganisatoriska förmåga. Ledarskapsförmågan utvecklas både i förening och i arbete.Några lyfter också upp att detta är en kompetens som vidareutvecklas genomengagemanget men att det innan fanns en grund att stå på.Social kompetens/samarbetsförmågaDeltagarna problematiserar kring om det är en förmåga och/eller en kompetens. Ien grupp beskrevs det som att social förmåga är en skala och att din sociala kompetensär var på skalan du är i ett visst sammanhang. I övrigt så kan resonemangenkring dessa begrepp sammanfattas som att det handlar om två saker. För detförsta handlar det om att känna av andra människor och läsa av stämningar ochsituationer. Deltagarna beskriver det som att ha tajming och flyt, att kunna navigerasig i sociala sammanhang och anpassa sig till olika kontexter. För det andrabeskrivs social förmåga som att kunna inkludera andra, skapa relationer, samarbetaoch komma överens. De flesta anser dock att det är en kompetens och mångamenar att det sociala har utvecklats genom engagemanget i organisationen.”Ja, Jag känner verkligen det, och andra har bekräftat den utvecklingenockså. Det som är utvecklande är att jag träffar så otroligt mycket olikamänniskor, som jag inte själv väljer. Jag får lägga mina åsikter åt sidan för attjag tvingas att anpassa mig för att samarbetet ska fungera.”Demokratisk kompetensDetta begrepp beskrivs som förmågan att förstå ett demokratiskt system, både påsamhällsnivå och inom en organisation eller mindre grupp, och att kunna verkainom det. Att kunna förhålla sig pragmatisk till demokratin. Att respektera ochacceptera den demokratiska processen och sin roll i den. Många lyfter även uppatt demokratisk förmåga är att se alla, ge utrymme och agera utifrån principen omalla likas rätt att delta och komma till tals. Att ha förmågan att lyssna på och tahänsyn till allas behov och väga in allas åsikter vid beslutstagande. Deltagande pålika villkor, möjlighet till inflytande och påverkan. Många menade att begreppetdemokratisk kompetens var nytt, att de inte hade tänkt på det som en kompetens.Vissa såg det inte riktigt som en isolerad kompetens utan snarare en kombination25

av andra kompetenser – ett samlingsbegrepp och en värdegrund. Utifrån beskrivningenav vad demokratisk kompetens innebär så var det något som självklart utveckladesav att vara med i en organisation. Genom att delta i styrelsearbete, åkapå kongress, se hur planeringen går till och hur en förening fördelar resurser lär ensig förstå föreningen och dess uppbyggnad.InitiativförmågaFör det första beskrevs det som att en person har ett driv och är handlingskraftig.För det andra innebar det att ofta komma med förslag, idéer och lösningar. För dettredje tar en person med initiativförmåga kontakt med andra, sätter gärna igångdiskussioner och hör av sig till folk. Är det en kompetens? Ja, att kunna och vågata initiativ. Att vara handlingskraftig. Denna förmåga har för vissa utvecklas genomdet ideella arbetet men vissa hade det redan innan och kanske hittade engagemangetgenom att initiativförmågan fanns där.Lärandeförmåga/studieförmågaDetta begrepp innebär förmågan en person har för att lära sig nya saker, bådepraktiskt och teoretiskt. Vilket kan vara olika. Förmågan att ta in kunskap, att seoch förstå sammanhangen. Oavsett på vilket sätt den informationen tas in. Studieförmågases som en viktig kompetens och en kompetens som går att utveckla. Dethandlar om intresse och disciplin, att avsätta tid för lärandet. På frågan om det ären kompetens svarade en deltagare såhär:”För mig är lärande och kunskap det som bygger samhället. Vad en kan,vad en vet och hur en tillämpar det. Det är den största förmågan av allaförmågor.”De flesta ger sig själv ett gott betyg vad gäller sin egen studieförmåga/lärandeförmåga.Men förmågan har primärt utvecklats genom studier snarare än genomderas engagemang i olika organisationer.Har de haft nytta av kunskaperna och kompetenserna?Samtliga upplever sig ha nytta av sina utvecklade kompetenser – både inomorganisationen och på det privata planet. Nyttan finns där indirekt genom att deupplever sig säkrare på sig själva och har större förmåga att hantera den socialabiten. Några nämner nyttan kopplad till studierna. De flesta lyfter också kompetensernasom en merit i samband med att de söker jobb men det är tydligt att detär intresset för organisationen som ska styra medlemskapet och inte att det är enmerit i CV.Överlag anser många att det är bra och givande att vara med i en förening. För endel har organisationen format dem väldigt mycket. Förutom det sociala så lyftsvärderingar, normkritik, förståelse för andra och kunskap om mänskliga rättigheter.I skolan är det annorlunda. I organisationen träffar de folk som inte är otrevli-26

ga och lär sig hur de ska förhålla sig till andra människor och skapa relationer. Deuttrycks att du har nytta av det i form av hur du lär dig att behandla andra väl ochblir en bättre människa och medborgare.Kommunikativ förmåga är något som de flesta självklart har nytta av. Hela tiden,när en träffar så mycket människor, det hjälper t.ex. på universitet eller när en gåroch handlar. Vissa lyfter upp att det kan vara svårt att tala inför grupp i t.ex. skolanmen när de gör det inom föreningen så är det inga problem. Samma sak medsocial kompetens, det har en alltid nytta av. Jobb, i grupparbeten på skolan osv.Det är en ganska grundläggande sak.Lyfter de fram dessa kompetenser?I huvudsak svarar deltagarna att de inte lyfter fram kompetenser i benämningenatt berätta om dem. Snarare så använder de kompetenserna både medvetet ochomedvetet och därmed visar dem snarar än berättar om dem. Kompetensernamärks och behöver inte sägas. T.ex. den demokratiska kompetensen genomsyraren person och framförallt märks det om person inte har demokratisk förmåga. Endeltagare beskriver det såhär:”Jag går inte ut och säger att jag har god demokratisk förmåga, men jagbrukar lyfta fram att jag har en vana att delta i och leda processer. Sedankan jag ofta trycka på för att alla ska få sin röst hörd.”De kompetenser som lyfts fram mest är social förmåga och organisatorisk- och ledningskompetens.En deltagare beskrev hur en lyfter fram sin organisatoriska – ochledningskompetens:”Ja, på arbetsintervju. Men inte annars så mycket. Inte direkt, men kanskeindirekt”Som ovan så är det vissa som lyfter fram sina kompetenser, då framförallt när desöker jobb eller förtroendeuppdrag, vissa gör inte det då de inte anser att en skavara aktiv i en organisation för att få jobb. En del tycker också att det känns ”kaxigt”att skriva att en har hög social kompetens i sitt CV.En intressant aspekt är att om deltagarna ska lyfta fram sitt ideella engagemangså pratar de inte i termer av kompetens utan berättar istället om organisationensverksamhet, om styrelsearbetet eller specifika aktiviteter.27

Gradering av kompetenserDeltagarna fick bedöma sig själva utifrån de sex kompetenserna, på en skalamellan 1-5 samt att de fick ange vilken av dessa kompetenser de utvecklat mestgenom sitt engagemang i organisationen.1. Kommunikativ förmåga2. Organisatorisk- och ledningskompetens3. Samarbetsförmåga4. Demokratisk kompetens5. Initiativförmåga6. LärandeförmågaVad gäller självskattningen så är det ojämnt antal svar för de olika kompetensernavilket gör det svårt att jämföra medeltalen. Vad gäller vilken kompetens de utvecklatmest i sin organisation så svarade 10 av 29 personer att de mest utvecklat organisations-och ledningskompetens. 5 ansåg att de främst utvecklat demokratiskkompetens, 5 tyckte initiativförmåga, 4 personer menade att den kommunikativaförmågan stärkts, 4 personer angav social kompetens och en person hade framföralltutvecklat lärandeförmågan.Sammanfattning fokusgruppsintervjuerBegreppet kompetens är begripligt men inte självklart och deltagarna har iblandsvårt att konkretisera vad det innebär. Kompetens kopplas primärt ihop medstarkare självkänsla, personlig utveckling och ökad social förmåga. Det finns ingenblygsamhet kring att lyfta sina förmågor/kompetenser men de gör det mer i handlingän i ord - inom organisationen eller bland sina vänner. De flesta befinner sigutanför arbetslivet och har därför svårt att relatera nyttan av sin kompetens kopplattill yrkesrollen. Demokratisk kompetens ses snarare som en värdering än somkompetens. Studieförmåga/lärandeförmågan är något som främst utvecklas genomskolan och inte organisationen. Det finns en tacksamhet för vad organisationernabidrar med.4.2 En studie om kompetenser från icke-formellutbildning i ungdomsorganisationer2012 kom European Youth Forum med en studie om vilka effekter icke-formellutbildning inom ungdomsorganisationer har på unga människors anställningsbarhetmed fokus på ”soft skills”. 36 Bakgrunden till denna studie handlar om att ungdomsorganisationerär en av huvudaktörerna vad gäller icke-formell utbildning.Dock är inte det huvudsakliga syftet med dem att öka ungas anställningsbarhetutan utbildningarna inom ungdomsorganisationer har snarare ett värde i sig självt.Däremot är inte effekterna av dessa utbildningar på ungas anställningsbarhet28

eller hur de påverkar utvecklingen av vissa kompetenser och kunskaper tillräckligtundersökta. Ungdomsorganisationers roll som utbildningsanordnare är inteheller tillräckligt erkänd. Denna studie ligger därför i linje med diskussionen ominformellt och icke-formellt lärande samt begreppet livslångt lärande. Syftet medstudien var att ta reda på om de kunskaper och kompetenser som förvärvas genomicke-formell utbildning inom ungdomsorganisationer leder till ökad anställningsbarhet.Några av studiens frågeställningar handlade om vilka mjuka färdigheteroch kompetenser, och på vilken nivå, som efterfrågas på arbetsmarknaden samtvilka ”mjuka” färdigheter och kompetenser som utvecklas, och på vilken nivå,genom icke-formell utbildning inom ungdomsorganisationer.Resultaten i studien visade att det är en matchning mellan vad arbetsgivare efterfrågaroch färdigheter som utvecklas inom ungdomsorganisationer. Fem av de sexmest efterfrågade färdigheterna är bland de som utvecklats i större utsträckning iungdomsorganisationer - undantaget är numerisk förmåga. De kompetenser somarbetsgivarna efterfrågar mest är: kommunikativa färdigheter, organisering/planering,beslutsförmåga, samarbetsförmåga, självförtroende/självständighet och numeriskförmåga. Dessa mjuka kompetenser ses som nyckelfaktorer för att lyckas påarbetsmarknaden. Vissa personlighetsdrag anses också bidra till detta. Exempelvisatt vara driven, ha initiativförmåga och vara proaktiv. Dessa egenskaper förknippasmed självförtroende, autonomi och entreprenörskap.Studien visade också att högre kunskapsnivåer utvecklas av ungdomar med högreengagemang i ungdomsorganisationer. De ungdomar som angav att de har ett meromfattande engagemang i ungdomsorganisationers verksamhet (i form av frekvensoch varaktighet) visade sig också få mest kompetensutveckling. Vidare angav studienatt engagemang i ungdomsorganisationer bidrar till att öka anställningsbarhetenpå fler sätt än genom utvecklingen av kompetenser och färdigheter. Framförallt hjälper det en stor andel unga att utveckla nätverk och skapa kontakter, vilketibland kallas att utöka det sociala kapitalet. Dessa nätverk och kontakter gör attunga får tips om lediga tjänster men breddar även deras bild av vilka yrken somfinns och ökar lusten till att söka jobb på nya geografiska platser.4.3 LSU:s kompetenskartläggning från 2006Under åren 2003-2004 arbetade LSU med profilfrågor om informellt lärande ochengagemang och uppvärdering av detta. Ett resultat av detta arbete blev rapporten”Berätta vad du gör, visa vad du kan!” som släpptes 2006. 37 Syftet var att då, precissom nu, att kartlägga vad unga lär sig genom att vara ideellt aktiva samt hur detkan synliggöras och kommuniceras, framförallt till arbetsgivare. Den kartläggningsom gjordes då baserades på ett antal studier och rapporter från bl.a. MUCF (dåvarandeUngdomsstyrelsen), Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MiP),Riksidrottsförbundet och Dansk Ungdoms Faellesråd (DUF) som är Danmarksmotsvarighet till LSU. I analysen av sammanställningen konstaterades att följandeär vad unga i helhet utvecklar genom sitt ideella engagemang:29

1. DemokratiAtt arbeta och ta beslut i demokratiska former och processer samt föreningskunskap.2. Socialt samspelSamarbetsförmåga och att umgås med olika typer av människor och hantera olikasituationer med andra människor.3. KommunikationAtt lyssna, tala inför andra, diskutera, förklara, undervisa och att ge och ta feedback.4. OrganisationSätta upp mål, planera, samordna, strukturera och genomföra olika aktiviteter.5. LedarskapAtt leda andra, få en grupp att samarbeta, ta ansvar och vara en förebild.6. Personlig utvecklingAtt genom ideellt engagemang stärks unga människors trygghet, tillit, självförtroendeoch självkänsla och mod.Utöver dessa kompetenser beskrivs även tre ytterligare kunskaper och fördelarsom kommer av att engagera sig ideellt. För det första handlar det om den sakkunskapsom den egna organisationen besitter (t.ex. miljöfrågor, barnrättsfrågor ellerbostadspolitiska frågor). För det andra så utvecklas ett stort nätverk och personligakontakter. För det tredje utvecklas något som många arbetsgivare kallade för”driv”, med andra ord förmågan till handling genom upplevelse- och erfarenhetsbaseratlärande.30

5. HUR SYNS OCH VÄRDERASDESSA KOMPETENSER PÅARBETSMARKNADEN?Då flera av deltagarna i fokusgruppsintervjuerna inte börjat yrkesarbeta ellerbefinner sig precis i början på sin yrkesbana ser de framförallt nyttan av det somde lärt sig kopplad till sitt engagemang i organisationer. Även om flera säger attde lyfter fram sina kompetenser i sitt CV har intervjun ökat medveten om viktenav att lyfta sina kompetenser i olika sammanhang utanför organisationen. I EuropeanYouth Forum:s studie 38 var en del av syftet att ta reda på om de kunskaperoch kompetenser som förvärvas genom icke-formell utbildning inom ungdomsorganisationerleder till ökad anställningsbarhet. Studiens resultat visar att unga ärmedvetna om de färdigheter de utvecklar genom sitt engagemang i ungdomsorganisationer,åtminstone när de blir direkt frågade om detta ämne. Ca 40 % av organisationernamenar att de försöker göra deltagarna medvetna om de färdigheteroch kunskaper som de utvecklar genom sitt deltagande i en ungdomsorganisationoch att det är ett uttryckt mål i deras arbete. Resultaten visar även att arbetsgivareär positiva till att unga har erfarenhet från ungdomsorganisationer. Arbetsgivareser engagemang inom en ungdomsorganisation som en positiv upplevelse då engagemangetvisar på en persons grad av motivation och lämplighet för jobbet. Ungamenar också att deras erfarenhet från ungdomsorganisationer gör det lättare fördem att få jobb men hur viktigt denna erfarenhet är enligt arbetsgivare beror påden sökandes övriga kvalifikationer och arbetslivserfarenheter. Erfarenheterna ärviktigare för en person som har mindre eller ingen arbetslivserfarenhet. En annanfaktor som påverkar är huruvida personen hade en ledande position inom sinungdomsorganisation och på vilket sätt denna erfarenhet presenteras. Unga måstebli mer självsäkra när de presenterar vilka kompetenser och färdigheter de fått genomsitt ideella engagemang. Arbetsgivare menar att unga inte ger tillräckligt medinformation om sitt ideella engagemang i ansökningar. I frågor om detta meddelararbetsgivare att denna information oftast kommer fram under intervjuer. Dettatror de beror på att unga anser att rekryterare inte värderar deras engagemang i enungdomsorganisation särskilt högt. Slutligen menar arbetsgivare att ungdomsorganisationermåste ”marknadsföra” sig bättre gentemot arbetsgivare då de anser siginte ha tillräckliga kunskaper om vad som händer inom ungdomsorganisationereller den unga sektorn överlag. Detta kan påverka erkännandet av erfarenheterfrån ungdomsorganisationer i rekryteringsprocesser.Studien avslutas med ett ental rekommendationer inför framtiden. T.ex. att samarbetenbör utvecklas mellan ungdomsorganisationer och myndigheter, branscher,fackförbund och arbetsgivare. Unga människor bör bli mer medvetna om fördelarnamed att engagera sig i en ungdomsorganisation. Även kortare uppdrag kanha betydande effekter vad gäller kompetensutveckling och anställningsbarhet.32

Möjligheterna för missgynnande unga att engagera sig i en ungdomsorganisationbör öka och med ett extra fokus på att nå ut och skapa välkomnande klimat föratt involvera unga långt ifrån arbetsmarknaden, som hoppat av skolan eller som ärnyanlända.Med tanke på att arbetsgivare värdesätter engagemang i en ungdomsorganisation,och särskilt för unga som har ingen eller liten arbetslivserfarenhet, bör derasdeltagande i en ungdomsorganisation vara en av åtgärderna som hjälper mångaunga i övergången mellan utbildning och arbete. Studien menar också att det finnsett behov av mer vägledning och coachning för unga, så att de blir bättre på attpresentera de färdigheter och kompetenser som de utvecklat inom ungdomsorganisationer.De behöver ha ökad kunskap om hur dessa färdigheter kan applicerasi arbetsmiljöer eller i utförandet av arbetsuppgifter. Unga bör bli mer medvetnaom det värde som arbetsgivare ger kunskaper och kompetenser som kommer urideellt engagemang.För att få ytterligare en fingervisning om hur ungas kompetens värderas på arbetsmarknadenså gjorde LSU i november 2014 en opinionsundersökning medhjälp av företaget TNS-SIFO. Frågan ”I vilken utsträckning upplever du att ideelltengagemang (t.ex. som aktiv medlem eller förtroendevald i en förening) värdesättspå arbetsmarknaden?” ställdes till 300 personer i åldern 15-25 år, genom webbintervjuer.Resultatet från denna undersökning visar att 25 % anser att ideellt engagemangvärdesätts i ganska låg utsträckning på arbetsmarknaden. 32 % menar attdet är i ganska hög utsträckning och 30 % har svarat ”Tveksam/Vet ej”. Svaren hardelats in efter vilken könsidentitet de angivit, vilken ålder de har samt om de bori en storstad eller ej. Det finns inga signifikanta skillnader mellan dessa grupper avrespondenter förutom att de i åldern 16-22 i högre utsträckning svarar ”tveksam/vet ej” än de som är i åldern 23-26 år.33

6. UPPVÄRDERING AVUNGAS KOMPETENSFörutom att titta på validering specifikt så var en del i projektet att prata omuppvärdering av kunskap och kompetens som kommer av ideellt engagemang.Fördelen med uppvärdering är att det går att arbeta på bredare front med att höjavärdet på kompetens förvärvad inom ideell sektor. Nackdelen kan vara att det inteupplevs som lika seriöst om det inte blir formaliserat och strukturerat och kompetensenkan fortfarande behöva översättas. Även om en person får ett intyg, bevis,eller diplom från sin organisation efter t.ex. en utbildning eller ett uppdrag så ärdet fortfarande inte jämförbart utifrån en standard som inkluderar både informelltoch icke-formellt lärande.Oavsett om det finns system för validering så går det att samtidigt arbeta med attuppvärdera lärandet från ideell sektor och metoderna är flera. Dels kan organisationerbekräfta de ideellt aktiva genom att utfärda diplom, intyg, betyg m.m. Delskan organisationerna belysa värdet av ideellt engagemang genom att lyfta debatten,skriva artiklar, engagera media, ordna konferenser, forskningsseminarier m.m.Om inte så för att arbeta fram allmänt accepterade begrepp som icke-formellt ochinformellt lärande. Organisationer kan arbeta för att vara en intressent och aktöri arbetsmarknadspolitiska sammanhang och projekt som handlar om kompetensoch kunskap.Metoder och idéer för uppvärdering av ideellt engagemang kan delas in i tre nivåer,individ-, organisations- och samhällsnivå. I oktober 2014 träffades en referensgruppför att få information om detta projekt men även för att ta fram förslag påhur kunskap och kompetens från ideellt engagemang kan värderas högre, utifråndessa tre nivåer. På en individnivå ansågs det viktigt att sätta ord på och berättaom sina kunskaper i sitt cv, prata om sitt engagemang med människor i sin omgivningoch på anställningsintervjuer, be om intyg efter genomförda utbildningaroch uppdrag och be om feedback för att öka sin kännedom om de egna kompetenserna.Organisationer i sin tur bör arbeta med att uppmärksamma civilsamhälleti media, kommunicera vikten av och bredden i de kompetenser som en får icivilsamhället och lyfta fram offentliga personer som har bakgrund i ideell sektor.Vidare bör organisationer arbeta med och lyfta fram sin ”kultur”, ett exempel varhur Scouterna har en stark kultur av att vara goda ledare. Organisationer bör blibättre på att erbjuda intyg till sina medlemmar, huvudsakligen i syfte att öka ungasmedvetenhet om de kunskaper och kompetenser de får genom sitt engagemangför att kunna lyfta fram det i t.ex. i samband med jobbansökan, snarare än att detska vara en bedömning av deras prestation. Även självskattningsverktyg kan användassom ett sätt för individen att identifiera och beskriva läranderesultat frånen utbildning. På en samhällsnivå är det viktigt att arbetsgivare inom privat och offentligsektor börjar se på ideellt engagemang som meriterande. Det icke-formella34

och informella lärandet ska också erkännas och att intyg från civilsamhället får etthögre värde. Utöver detta bör civilsamhälleskunskap finnas med inom skola ochuniversitet. Det lyftes även att unga bör kunna få ledigt från skolan för sitt engagemang,det nekas idag.Den 8 december 2014 arrangerades LSU:s ungdomspolitiska konferens ”VillkoratEngagemang”. Ett av seminarierna handlade om erkännande av ungdomsorganisationeroch ungas kunskap och kompetens från ideellt engagemang. Ett 40-talpersoner deltog och diskuterade hur samhällets erkännande av ungdomsorganisationeroch deras arbete ska öka. Samhället delades in i tre aktörer; arbetsmarknad,det formella utbildningsväsendet och beslutsfattare/myndigheter/politiker.Deltagarna fick diskutera vilket agerande de ser att dessa aktörer har när erkännandetär högre än idag och vad civilsamhället kan göra för att erkännandet skaöka. På arbetsmarknaden värderas ideellt engagemang inom den ideella sektornmen ej utanför. Ideella erfarenheter betraktas som något utöver de formella meriternaoch arbetslivserfarenhet, att det ideella inte är viktigt på riktigt. Att det sägermer om en persons egenskaper än kompetenser. Men uppfattningarna kan skiljasig åt mellan olika branscher. Problemet ligger framförallt i att arbetslivet har svårtatt applicera den kunskap som kommer ur ideellt engagemang och att det saknaskunskap om det civila samhället. Ideell sektor behöver bli bättre på att lyfta framvad som görs i de olika organisationerna och nätverken. Ett annat problem ärspråkbruk och kategorier vid t.ex. en arbetsansökan. Det finns inte någon ”box”för det en har gjort ideellt vilket gör det svårare att berätta om det samt att detidag är för mycket fokus på vissa kategoriseringar och titlar. På frågan vad som kangöras så lyftes det att individer bör få hjälp med att framställa och berätta om sittengagemang, organisationer kan ge intyg och att det skulle behöva arbetas medbegreppsdefinitioner och språkbruk för de kunskaper och kompetenser som finnsoch efterfrågas.Inom det formella utbildningsväsendet så finns en problematik kring erkännandeframförallt vad gäller organisering inom skolan och att det skapas inflytandearenorav vuxna för unga. Det upplevs som skendemokrati då det blir en plattform förunga att komma till tals men som inte ger reellt inflytande. Den formella utbildningenhar idag ett högre erkännande så en viktig del är att börja tala om civilsamhälletsom en arena för lärande, kunskapsinhämtning och kompetensutveckling.Det är därför viktigt att människor inom civilsamhället börjar med att erkänna sigsjälva och varandra.Samhällets erkännande utifrån beslutsfattare/myndigheter/politiker handlar omatt dessa aktörer ska prioritera ett ökat stöd till ungdomsorganisationer, minskabyråkratin och öka öppenheten. Unga och ungdomsorganisationer ska inte behövakämpa för erkännandet varje gång, det ska finnas där direkt. Dessutom behöver dese vikten av ungas kunskap, förbättra representationen och ungas reella inflytandeoch makt.35

7. DISKUSSIONEtt av LSU:s mål är att samhällets bild av ungdomsorganisationer och ungas engagemangska vara rättvisande. Detta innefattar att ungas kunskap och kompetensska synas och att samhället förstår att ungdomsorganisationer ger unga kompetensutveckling,personlig utveckling och ökade kunskaper och perspektiv.Unga samlar in kunskap och utvecklar sin kompetens på en rad olika sätt. Ävenom skolan ses som den främsta arenan för lärande så sker kunskapsinhämtning påbetydligt fler platser, inom föreningslivet, i vardagen och på arbeten, i olika projekteller genom fritidsaktiviteter. Det formella utbildningsväsendet hinner inte med iden snabba samhällsutvecklingen vilket gör det ännu viktigare att se de kunskaperoch kompetenser som inhämtas från annat håll. För att kunna ge en rättvisandebild av vad unga kan är det viktigt att se bortom den formella kunskapen.Det är en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige och Europa. Unga har ofta intehunnit få så mycket arbetslivserfarenhet och kanske inte vill, kan eller ska läsapå universitet eller högskola men kan ha varit ideellt engagerad i många år i enungdomsorganisation. Om vi kan synliggöra och kommunicera ut kunskap ochkompetens som unga får därigenom kan vi öka möjligheterna för unga att kommain på arbetsmarknaden. Dessutom lever vi i ett samhälle där ”rätt” kompetensväger tungt och det finns ett fokus på nytta och mervärde. Som det redogjortsför i rapporten så har fler och fler aktörer de senaste åren börjat fokusera påoch definiera generella kompetenser. Valideringsdelegationen sammanställde sjugenerella kompetenser och föreslog metoder för hur dessa ska valideras. Arbetsförmedlingensförstudie föreslår att det ska tas fram standards för generella, överförbarakompetenser och att deras jobbsökningsportal ska vara ett digitalt kompetensmatchningsverktyg.EU har tagit fram åtta nyckelkompetenser som de anserär nödvändiga för att möta utvecklingen av globalisering och kunskapsbaseradeekonomier.Utifrån detta fokus på kompetenser var det relevant att få ungas bild av vad dessakompetenser innebär och om och hur de utvecklas genom det ideella engagemanget.En av frågeställningarna i denna studie var därför: Vilka kunskaper ochkompetenser får unga genom lokalt engagemang i ungdomsorganisationer? I defokussamtal som gjordes med 30 st lokalt engagerade unga kom det fram att denpersonliga utvecklingen framförallt handlar om ökat självförtroende, social förmåga,initiativförmåga och ansvarstagande. Men även ökad organisationsförmåga, ettutvecklat ledarskap, konflikthantering och projektledning. Samtliga upplever sigha nytta av sina utvecklade kompetenser – både inom organisationen och utanför.Nyttan finns där indirekt genom att de upplever sig säkrare på sig själva och harstörre förmåga att hantera den sociala biten. Överlag anser många att det är braoch givande att vara med i en förening. För en del har organisationen format demväldigt mycket. Förutom det sociala så lyfts att de fått nya perspektiv och värde-36

ingar, ett normkritiskt förhållningssätt, ökad förståelse för andra och kunskapom mänskliga rättigheter. De flesta ansåg att de mest utvecklat sin organisatoriskaförmåga och sitt ledarskap. Sammanfattningsvis så stärker detta det faktum attungdomsorganisationer är viktiga arenor för ungas utveckling och lärande.När vi talar om erkännande av kunskap och kompetens och dessutom med bakgrundav en hög ungdomsarbetslöshet är arbetsgivare en viktig aktör. Det fannsinte möjlighet att inom detta projekt studera hur arbetsgivare ser på icke-formelltoch informellt lärande men både European Youth Forum:s studie och LSU:s tidigarerapport tar upp frågan. Vad som är intressant är att det är en matchning mellanvad arbetsgivare efterfrågar och färdigheter som utvecklas inom ungdomsorganisationer.Fem av de sex mest efterfrågade färdigheterna är bland de som utvecklatsi större utsträckning i ungdomsorganisationer - undantaget är numerisk förmåga.De kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar mest är: kommunikativa färdigheter,organisering/planering, beslutsförmåga, samarbetsförmåga, självförtroende/självständighet och numerisk förmåga. Dessa mjuka kompetenser ses som nyckelfaktorerför att lyckas på arbetsmarknaden. Vissa personlighetsdrag anses ocksåbidra till detta. Exempelvis att vara driven, ha initiativförmåga och vara proaktiv.Dessa egenskaper förknippas med självförtroende, autonomi och entreprenörskap.Resultaten visar att arbetsgivare är positiva till att unga har erfarenhet från ungdomsorganisationermen att ungdomsorganisationer måste ”marknadsföra” sigbättre gentemot arbetsgivare då de anser sig inte ha tillräckliga kunskaper om vadsom händer inom ungdomsorganisationer eller den unga sektorn överlag. Dettakan påverka erkännandet av erfarenheter från ungdomsorganisationer i rekryteringsprocesser.Utifrån att arbetsgivare efterfrågar de kompetenser som mångaunga får genom ungdomsorganisationer borde ideellt engagemang värdesättashögre på arbetsmarknaden. Resultatet från opinionsundersökningen där vi frågade300 unga via webbintervjuer i vilken utsträckning de upplever att ideellt värdesättspå arbetsmarknaden visade att en fjärdedel anser att ideellt engagemangvärdesätts i ganska låg utsträckning på arbetsmarknaden. En tredjedel menar attdet är i ganska hög utsträckning och en tredjedel har svarat ”Tveksam/Vet ej”. Hurhade svaren sett ut om frågan handlat om formell utbildning eller arbetslivserfarenhet?En av projektets huvudsakliga frågeställningar var: hur kan ovan nämnda kunskaperoch kompetenser valideras? Frågan om att validera generella kompetenserhar lyfts allt mer de senaste åren, inte minst pga. EU:s rekommendationer om attmedlemsstaterna bör införa arrangemang för validering av icke-formellt och informelltlärande. Att använda validering som en metod för ökat erkännande inbegriperbåde möjligheter och problem. Vad gäller validering av generella kompetenserså ger det möjligheter att synliggöra och erkänna en annan typ av kunskap ochkompetens i en vidare mening, på ett sätt som idag inte finns inom det etableradesystemet. Kommunförbundet i Skåne väljer att i sin slutrapport om validering iSkåne 39 prata om det som två arenor – en arena som är nationell och kopplad tilldet formella utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Den arenan är struktureradoch etablerad. Den andra arenan är oreglerad, utan samband och med olika37

aktörer och projekt där arbetet i vissa fall definieras som validering och i andra fallinte. Den sistnämnda arenan har begränsad legitimitet. Något som komplicerar arbetetför de aktörer som försöker arbeta med validering i en vidare mening är diskussionensom vad som är validering och inte. När aktörer inom den etablerade,erkända valideringen menar att det inte är validering om något inte bedöms enligtde standards som finns försvårar det arbetet med att bredda synen på validering.7.1 Olika perspektiv på valideringFör den enskilda individen kan validering ses som både en möjlighet och som ettkrav eller ett hinder. Möjligheterna ligger i att individen lättare kan få tillgång tillutbildning, en formell kompetens, ett arbete eller en försörjning av något slag. Menvilken legitimitet får valideringen? Vi vet inte hur en arbetsgivare kommer värderaett betyg eller ett kompetensbevis. Dock kan en validering också ha ett egenvärdeför individen genom synliggörandet och att det är ”upplyftande” att få reda på vilkakompetenser du som individ har. Samtidigt finns risken med att lyfta fram ocherkänna en individs kompetens och kunskap, då det också kan, trots goda intentioner,peka på vad en människa inte kan. Om validering blir något meritinriktatoch utvecklingsinriktat kan resultatet bli negativt när individen inte når upp tillden högsta nivån. Valideringen sker också inom ett visst sammanhang där det rådervissa normer och värderingar om vad som är viktigt eller värdefullt att kunna.Validering kan bli en negativ upplevelse av misslyckande. En annan negativ aspektkan vara om vi använder oss av vår synliggjorda och dokumenterade kompetenspå ett alltför framträdande sätt. Om allt vi gör ska bli dokumenterat, bedömt ochska komma till nytta kan vårt tänkande och handlande bli alltför instrumentellt.Det ”frirum” som ett ideellt engagemang, fritidsintressen och sociala liv kan utgörapåverkas negativt. 40Utifrån ett arbetsgivarperspektiv så gäller det att i en rekrytering hitta den personsom bäst uppfyller de krav som ställs och kommer ställas inom organisationen. Envalidering av det icke-formella och informella kan vara en värdefull del i en ansökningsprocessoch ett kompetensbevis kan fungera som ett översättningsverktyg.Arbetsgivarens primära intresse är synliggörande av kunskap och kompetens ochatt matcha rätt och till viss del växer validering fram som ett sätt att kompetensutveckla.41Validering är utifrån utbildningsväsendet inte helt oproblematiskt. Där finns olikatraditioner av vilka kunskapsområden som är viktiga och vilken kunskapssyn sområder. Gemensamt är dock att lärandet sker organiserat och att deltagare följeren kursplan och examinationen utgår från denna gemensamma grund. När dethandlar om validering blir situationen en annan då de individuella kunskapernaoch erfarenheterna står i fokus. Utbildningssammanhanget innebär att alla harliknande bakgrund medan valideringssammanhanget innebär att alla har olikabakgrund. Hur gör då bedömningen individen rättvisa? Frågorna kring kunskapssynoch förändringsbenägenhet kvarstår. Inom vilka ramar är validering möjligt? 42Om det dessutom blir aktuellt att validera kompetenser och kunskap som idag inte38

edöms inom det formella systemet, vilken standard mäts de mot då? Och hur skaformella utbildningssystemet förhålla sig till om bilden av kunskap och kompetensförändras?Validering av icke-formell och informell kunskap kan ses som ett sätt för ideellsektor att höja sin status men åsikterna går isär och frågan är komplex. I MUCF:s(f.d. Ungdomsstyrelsen) rapport ”Att värdera kunskap” 43 samlades representanterfrån civilsamhället för att diskutera icke-formellt och informellt lärande. De understrykerbetydelsen av det informella lärandet och den icke-formella utbildning somföreningsliv medför. Föreningslivets betydelse för demokratin ska synliggöras ocherkännas och kompetenser ska lyftas fram men vad gäller den icke-formella utbildningenhar organisationerna olika förhållningssätt. Utbildningar arrangeras och erbjudspå olika sätt, vissa organiserar utbildningar inom det formella systemet ochandra utbildar internt när det finns behov för det. Dock är utbildningarna tydligtorganiserade och har en struktur. För det informella lärandet är många överensom att det är omfattande men få har metoder för att identifiera och erkänna detmen det finns en vilja att utveckla det arbetet och lyfta frågan. Vad gäller valideringskiljer sig åsikterna åt mellan de olika föreningarna. Många ser validering somnågot positivt då det kan ge unga möjligheter att tillgodoräkna sig erfarenheterfrån föreningslivet när de t.ex. söker arbete eller studier. En del organisationerförsöker få till stånd en validering av icke-formellt och informellt lärande. Scoutrörelsenhade då länge arbetat med validering. Tidigt tog de fram individuella utvecklingsplanerför att synliggöra kompetens. Andra organisationer ser validering somett hot och att det ideella engagemanget blir för formaliserat och byråkratiskt. Desvårigheter som lyfts fram är hur det ska gå att hitta ett gemensamt system för attsynliggöra och kommunicera det icke-formella och informella. Dessutom handlardet ofta om kompetenser som samarbetsförmåga, ledarskap, kommunikation osvsom anses svårt att mäta.Som beskrivits ovan finns det en rad fördelar med validering, utifrån flera sammanhang.Överlag är fördelen med validering att synliggöra och värdera lärandesom skett i ett sammanhang och kunna ta tillvara på det i ett annat sammanhang.Samtidigt finns farhågor för om validering kan komma att påverka individens helalivssammanhang på ett negativt sätt. Om allt du gör kan tänkas omvandlas tillvärdefulla meriter kan detta styra dina handlingar? Förhoppningen är att det ändåfinns former för validering som både hanterar detta dilemma och samtidigt synliggöroch lyfter fram en mångfald av lärande, kunskap och kompetens.7.2 Valideringens legitimitetValidering handlar om översättning och kommunikation. Ett stort problem ligger iatt ingen, varken statlig, offentlig eller ideell sektor äger eller ansvarar för frågan.Olika initiativ tas men samordningen misslyckas vilket gör att fler system och metoderskapas som inte fungerar i andra sammanhang. Dessutom är de flesta valideringsmetoderskapade och ägda av privata företag som är intresserade av att säljasitt system. Men hur utbrett är just det systemet? Och vilken legitimitet har det?39

Begrepp och ord behöver diskuteras och definieras. Idag finns en relativt etableraddefinition av validering men den innefattar endast validering som har tydligakopplingar till formellt utbildningssystem och arbetsmarknad, dvs för valideringav grundläggande behörighet för universitet/högskola eller yrkeskompetens kopplattill branschkrav. Denna validering är erkänd. Det sker även ett arbete utanförden ovannämnda valideringen. Det arbete som handlar om synliggörande av andrakompetenser eller kunskaper. Detta arbete görs av en rad olika aktörer, oftastutan samverkan. Det finns inget reglerat att förhålla sig till och därmed saknas etterkännande för det. Dessutom ifrågasätts mycket av arbetet med hänvisning till attdet som görs inte är validering utan det benämns ofta som kompetenskartläggning.Legitimiteten blir därför mer informell. Om validering ska bli en etablerad verksamhetkrävs att utbildare, arbetsgivare och människor i allmänhet förstått ochaccepterat att lärande kan erkännas och beskrivas på det sättet.7.3 Uppvärdering och valideringSlutligen behöver vi behandla studiens sista frågeställningar om hur vi ska hanteradet som inte kan valideras? På vilka andra sätt synliggör vi de kompetenser somungdomsorganisationer ger unga? Validering är ett sätt att skapa erkännande påmen rapporten belyser även uppvärdering av ungas kompetens. Ett arbete meduppvärdering kan innebära att på olika sätt identifiera, beskriva, synliggöra ochkommunicera kompetenser. Som redogjorts för tidigare så finns det olika metoderför detta som kan göras både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Attfortsätta bekräfta värdet på ungdomsorganisationer och civilsamhället i stort somlärandemiljöer är viktigt. Att utveckla metoder för detta och börja samverka skullemed tiden ge effekt. Det handlar om ökad kunskap och förståelse och en förändringav attityder och värderingar. Detta tar tid. Det är också viktigt att se skillnadpå uppvärdering och validering, även om det ena inte behöver utesluta det andra.Att uppvärdera är ett bredare arbete och görs oavsett rådande standards, ramverkoch förordningar.40

8. TANKAR OM FRAMTIDENUnder projektet har det blivit tydligt att detta är ett komplext område och att detinte finns några enkla svar. Men vi kan konstatera några saker. Ungdomsorganisationerär oerhört viktiga arenor för lärande och unga utvecklar en rad kompetensergenom sitt ideella engagemang. Dessa kompetenser är ofta samma somarbetsgivare i hög utsträckning frågar efter. Det finns med andra ord ett behov avöversättning och synliggörande av kompetenser.Ett sätt att göra det på är validering, men som beskrivits ovan så är det inte heltokomplicerat. Frågan om validering av informellt och icke-formellt lärande ärkomplex och åsikterna går isär. Det finns olika idéer om både vad som är valideringoch hur validering kan genomföras. Oavsett vilken åsikts som förespråkas såär det värt att försöka se kopplingarna mellan de olika aktörerna och verksamheterna.Arbete med begreppsdefinitioner, kriterier och metodutveckling av generellakompetenser kan pågå parallellt med en diskussion om hur dessa ska synkroniserasmed den branschspecifika valideringen och den inom utbildningsväsendet.Aktörer inom såväl civilsamhället som inom andra sektorer kan välja att aktivtbredda synen på validering och delta i utvecklingsarbete. Ett exempel är Folkbildningsförbundetsom under 2015 kommer fortsätta sitt arbete med att utvecklavalideringsmodeller, utbilda handledare och validera unga i generella kompetenserför arbetslivet. LSU kommer ha fortsatt dialog med Folkbildningsförbundet och seöver möjliga samarbeten framöver.Vidare är omvärldsbevakning av området en viktig del. Som vi ser pågår det processersom handlar om livslångt lärande och att ta tillvara på människors kompetensoch kunskap. Det kommer förslag från EU och från Sveriges regering om hurvi ska definiera, bedöma och jämföra kunskap och kompetens. På flera håll arrangerasdet seminarium, hålls igång nätverk och skrivs rapporter som behandlar fråganom bedömning och informellt och icke-formellt lärande. Civilsamhället måstevara med i den debatten och vara en aktör i utvecklandet av eventuella standardersför kunskapsbedömning. För att kunna vara uppdaterad på vad som händerkrävs omvärldsbevakning. Utifrån den höga ungdomsarbetslöshet som vi ser kandet även vara av vikt att ha fortsatt bevakning av vilka kompetenskrav som finnspå nuvarande och framtida arbetsmarknad för att kunna avgöra vad ungdomsorganisationerger unga i form av kompetenser för ökad anställningsbarhet samt attfokus bör ligga på kompetenser istället för kvalifikationskrav.Möjligheterna för ungdomsorganisationer och arbetsgivare, såväl offentliga somprivata, att samverka bör öka. Detta som ett sätt att öka medvetenheten om ochsynliggöra de icke-formella utbildningarna inom ungdomsorganisationer ochsamtidigt stärka det ömsesidiga förtroendet. Exempelvis kan ungdomsorganisationervara mer regelbundet involverade i arbetsmarknadsdagar för att ge en bättreförståelse hos arbetsgivare för verksamheten. Eller att projekt med olika partnersoch sektorer initieras för att bygga nätverk för dessa frågor.41

Det finns ett värde i att börja prata om vad organisationerna ger då vi ser att deär oerhört viktiga för individerna i dem. Under fokussamtalen belyste många avdeltagarna vikten av organisationens inverkan på deras personliga utveckling,hur organisationen format dem och stärkt dem som människor. Att aktivt börjaprata om lärande och kompetens kan bidra med ännu mer, syftet kan vara främstutvecklande och behöver inte handla om bedömning eller prestation.Slutligen bör det nämnas att arbetet med dessa frågor också har väckt nya. Förhoppningsviskan de besvaras i fortsatta arbeten inom och utanför LSU. Dels kandet vara intressant att göra en omfattande studie om vilka generella kompetenseroch på vilken nivå som krävs på arbetsmarknaden? Vilka kunskaper, kompetenseroch förmågor efterfrågas av arbetsgivare idag? Dels är det intressant att diskuteradagens syn på kunskap och kompetens. Har det skett en förskjutning från bildningtill utbildning? Att kunskap idag behöver vara ”rätt” och till ”nytta”. Sker det enförskjutning från egenvärde till mervärde?9. LÄSTIPS42Vill du läsa mer om informellt och icke-formellt lärande, validering och synliggörandeav ungas kompetens så finns några lästips här nedan:Slutrapport Valle - En förstudie kring en regional stödplattform för validering i Skåne(2014)Kommunförbundet Skåne – KFSKhttp://www.kfsk.se/download/18.2d7e1912149799d4c93104b9/1415107840344/Slutrapport+Valle.pdfKommunförbundet Skåne drev under januari – september under 2014 ett ESF-finansieratprojekt med syfte att belysa möjligheter för att etablera en regionalstödplattform för validering i Skåne. I slutrapporten finns intressanta resonemangkring validering.Slutrapport – Förstudie Regional samordning av validering (2014)Regionförbundet Södra Smålandhttp://kompetenskronoberg.se/wp-content/uploads/2014/08/Slutrapport-F%C3%B6rstudie-Regional-samordning-av-validering-20141.pdfRegionförbundet Södra Småland släppte i mars 2014 en slutrapport av förstudienRegional samordning av validering. (Dnr 13/0304). Syftet med studien var att få endjupare förståelse för det reella behovet av regional samordning av validering.Study on the impact of Non-Formal Education in youth organisations on youngpeople’s employability (2012)European Youth Forumhttp://issuu.com/yomag/docs/reportnfe_print

I januari 2011 gjorde University of Bath och GHK Consulting på uppdrag av EuropeanYouth Forum en studie om vilka effekter icke-formell utbildning inom ungdomsorganisationerhar på unga människors anställningsbarhet med fokus på ”softskills”.Valideringsdelegationens slutrapport - Mot en nationell struktur (2007)Valideringsdelegationenhttps://www.valideringsinfo.se/Documents/Valideringsinfo/Dokument/Valideringsdelegationens%20slutrapport.pdfValideringsdelegationen var verksam 2004 – 2007 och slutrapporten är till störstadelen baserad på de erfarenheter som inhämtades under den tiden. Rapportenbeskriver de samarbeten som var då och vilket arbete som gjordes samt lämnarförslag på hur valideringsfrågan ska utvecklas till att bli ett framgångsrikt alternativför att synliggöra en individs reella kunskaper och kompetens.Ett koncept för validering av generella kompetenser i folkbildning och informelltlärande (2007)Valideringsdelegationenhttp://folkbildning.net/contentassets/79671e6b328f46259b1f4637cf12a9d3/mustel2007.pdfDenna rapport kom 2007 och gjordes inom Valideringsdelegationens arbete. Rapportenpresenterar en modell för validering inom folkbildning. Fokus är på utforskandeoch bedömning av generella kompetenser och bakgrunden till rapporten varatt just utveckla ett eget koncept eftersom folkbildningen inte primärt har somsyfte att uppnå högskolebehörighet eller branschkompetens utan snarare styrs avhelt andra målsättningar.Slutrapport: Validering av ideella i föreningslivet (2003)Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisationhttp://mip.sverigesforeningar.se/wp-content/uploads/2013/01/Validering-slutrapport.pdfMalmö Ideella föreningars Paraplyorganisation arbetade under 2003 med ettESF-finansierat projekt om validering av ideella i föreningslivet. Slutrapportenredovisar projektets olika delar och resultat.Att värdera kunskap – En studie kring informellt lärande och icke-formell utbildningi föreningslivet (2001)Ungdomsstyrelsenhttp://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e58a001ca0d-101001cefd2480063/att_vardera_kunskap.pdfÅr 2000 fick Ungdomsstyrelsen i uppgift att föreslå metoder som gör det möjligt attbättre ta tillvara värdet av den informella utbildning som sker i bl.a. ungdomsorganisationeroch ungdomsprojekt. I rapporten diskuteras informellt och icke-formelltlärande och validering i Sverige och Europa.43

10. FOTNOTER1Europeiska unionens officiella tidning (2006) Europaparlamentets och rådetsrekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG)http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV2Utbildningsdepartementet (U2014/4373/GV) En nationell referensram för kvalifikationerför livslångt lärandehttp://www.regeringen.se/content/1/c6/24/36/44/6b0c9950.pdf3Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH 2011/230) Förslag på nationell referensramför kvalifikationer i Sverigehttps://www.myh.se/PageFiles/6005/yh_aterrapportering_nqf_1105.pdf4Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH 2011/230) Förslag på nationell referensramför kvalifikationer i Sverigehttps://www.myh.se/PageFiles/6005/yh_aterrapportering_nqf_1105.pdf5Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH 2011/230) Förslag på nationell referensramför kvalifikationer i Sverigehttps://www.myh.se/PageFiles/6005/yh_aterrapportering_nqf_1105.pdf6Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH 2011/230) Förslag på nationell referensramför kvalifikationer i Sverigehttps://www.myh.se/PageFiles/6005/yh_aterrapportering_nqf_1105.pdf7Forskningsinstitutet Ratio (2013) Vad är kompetens? Rapport nr 6, juli 2013.http://www.tmr.sll.se/Global/rufs2010/RUFS%20aktualitet/frukostseminarier/Ratio_vad_%C3%A4r_kompetens.pdf)8Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH 2012/428) Kriterier och riktlinjer för valideringav reell kompetens https://www.valideringsinfo.se/Documents/Valideringsinfo/Dokument/Nationell%20struktur%20f%C3%B6r%20validering/Kriterier%20och%20riktllinjer%20f%C3%B6r%20validering%20av%20reell%20kompetens.pdf9EU:s officiella webbsida (2014) Sammanfattning av EU-lagstiftningen – LivslångtLärandehttp://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11090_sv.htm10Kommunförbundet Skåne (2014) Slutrapport Valle - En förstudie kring en regionalstödplattform för validering i Skånehttp://www.kfsk.se/download/18.2d7e1912149799d4c93104b9/1415107840344/Slutrapport+Valle.pdf11Skollagen (SFS 2010:800) Kapitel 20, § 32http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/10/100800.PDF12Regeringen (2002:23) Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärandehttp://www.regeringen.se/content/1/c4/27/60/9929e113.pdf13Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur44

14Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur15Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur16Valideringsinfo – om att synliggöra kompetens. ”Om Validering”. (2014)Myndigheten för Yrkeshögskolan. www.valideringsinfo.se17Mustel, Kerstin (Dnr 2007/56) Ett koncept för validering av generella kompetenseri folkbildning och informellt lärande. Valideringsdelegationen.18Skoglund, Pär (2014) ESF-förstudie: Synliggöra kompetenser i matchningen(SKiM) Arbetsförmedlingen19Utbildningsdepartementet (U 2014:G) Uppdrag att föreslå överblickbara systemför valideringhttps://www.valideringsinfo.se/Documents/Valideringsinfo/Dokument/Uppdrag%20att%20f%C3%B6resl%C3%A5%20%C3%B6verblickbara%20system%20f%C3%B6r%20validering.pdf20Official website of The European Higher Education Area, http://www.ehea.info/21Hemsida för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildninghttps://europass.cedefop.europa.eu/sv/about)22Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur23Europeiska unionens officiella tidning (2006/962/EG) Europaparlamentets ochrådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärandehttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV24Europeiska Kommissionen, (COM 2012/485 final) Förslag till rådets rekommendation:om validering av icke-formellt och informellt lärandehttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012PC0485&from=SV25Europeiska Unionens Råd (2012/C 398/01) Rådets rekommendation om valideringav icke-formellt och informellt lärandehttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012H1222(01)&from=SV26Europeiska unionens officiella tidning (2008/C 111/01) Europaparlamentetsoch Rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer förlivslångt lärandehttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32008H0506(01)&from=EN27Utbildningsdepartementet (U2014/4373/GV) En nationell referensram för kvalifikationerför livslångt lärandehttp://www.regeringen.se/content/1/c6/24/36/44/6b0c9950.pdf28Skoglund, Pär (2014) ESF-förstudie: Synliggöra kompetenser i matchningen(SKiM) Arbetsförmedlingen45

29Europeiska unionens officiella tidning (2006/962/EG) Europaparlamentets ochrådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärandehttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV30Europeiska Unionens Råd (2012/C 398/01) Rådets rekommendation om valideringav icke-formellt och informellt lärandehttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012H1222(01)&from=SV31Folkbildningsrådet (Dnr 91,2012,07) Remissvar till Myndigheten för Yrkeshögskolanhttp://www.folkbildning.se//globalassets/remisser/2012/remissvar_folkbildningsradet_validering_dokumentation_kvalitetssakring.pdf?epieditmode=true32Nordiskt Valideringsforum (2014)http://valideringsforum.se/33Folkbildningsförbundet (2014) Valideringsgruppenhttp://studieforbunden.se/var-verksamhet/projekt/valideringsgruppen/34Utbildningsdepartementet (U2014/4373/GV) En nationell referensram för kvalifikationerför livslångt lärandehttp://www.regeringen.se/content/1/c6/24/36/44/6b0c9950.pdf35Wibeck, Victoria (2010) Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer somundersökningsmetod. Lund; Studentlitteratur36European Youth Forum (2012, ISSN: 2032.9938) Study on the impact ofnon-formal education in youth organisations on young people’s employability37LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer (2006) Berätta vad du gör, visa vad dukan!38European Youth Forum (2012, ISSN: 2032.9938) Study on the impact ofnon-formal education in youth organisations on young people’s employability39Kommunförbundet Skåne (2014) Slutrapport Valle - En förstudie kring en regionalstödplattform för validering i Skånehttp://www.kfsk.se/download/18.2d7e1912149799d4c93104b9/1415107840344/Slutrapport+Valle.pdf40Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur41Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur42Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010) Kunskapers värde – validering i teorioch praktikLund; Studentlitteratur43Ungdomsstyrelsen (2001) Att värdera kunskap – En studie kring informellt lärandeoch icke-formell utbildning i föreningslivet46