Per Distans nr 1 – 2009 - SVERD

KRIS! KRIS!Nummer 1mars2009I detta nummer: Nya lärplattformar, dåliga lärplattformar, stress, konferenser,YouTube, eAkademin och mycket, mycket mer!

Ordföranden har ordetOrdförande:Erica SahlinVeraDotter Flexibel871 03 HärnösandTel: 070-576 23 21Medlemsavgiften,250 kr för enskild medlem,2.500 kr för organisationsmedlem,inbetalas på SVERDsbankgiro nr 5130 - 6702Per Distans:Ansvarig utgivare:Erica SahlinVeraDotter Flexibel0611-201 24Redaktör:Gunilla Sterner Kummgunilla@sverd.orgLayout:Andreas Skoglundandreas.skoglund@livechannel.seSVERDs KansliBox 3033871 03 HärnösandTel: 0611- 201 24Tryck: Sollefteå Tryckeri ABUtgivningsplan: 4 nr/årUpplaga: 800 ex2Kära läsare!I krisens Sverige talas det allt mer omden sociala ekonomin/föreningslivet ochdess potentiella betydelse för samhället.Det är föreningarna som i åratal harkämpat på med sina aktiviteter kringbibelstudier och basket, schack, boule,språkkurser, vinprovning, djurskydd,konst stöd för utslagna människor mmsom nu ska kliva fram. De förväntas nuhöja blicken från sina interna strävandenmed årsmöten, redigering av nyhetsbrevoch utställningar mm för att ställa uppnär samhället behöver dem. Lite starktkontrasterar detta mot tidigare perioderdå de skattefinansieradeorganisationerna/myndigheterna oftamed minimal hänsynträngt ut de ideellaaktiviteterna.SVERD är också en delav den sociala ekonomin,om än i litenskala. Och vi är numera ganska ensammapå vår arena.Ett nytt gäng på spaningI det här numret presenteras SVERDsnya styrelse. Det är en färgglad ochblandad skara som driver operationerna.Utöver den svarar Wurima på kansliet,webmaster Reza, redigerare/skribentAndreas och redaktör Gunilla för attvåra medlemmar ska känna att SVERDhela tiden är uppdaterat och ger sinamedlemmar valuta för medlemsavgiften.Jag rekommenderar ett besök på våruppfräschade hemsida! Där finns en nynewsflash, tips om konferenser, studieresor,länkar till olika projekt ochmycket mer. Under rubriken FLEX-SPANINGAR återfinns nu också AlastairCreelmans helt fantastiska webspaningar,med regelbundet uppdateradee-leariningtips via länkar från när ochfjärran. Mycket, mycket matnyttigt förSVERDs läsekrets!Fokuserat nummerSom du snart kommer att upptäcka harGunilla Sterner Kumm än en gånglyckats med ett läsvärt och fokuseratnummer av Per Distans. Här täcks allt!Många nya doktorsavhandlingar, enintressant artikel om att YouTube krävernya strategier på landets lärosäten,Specialskolemyndighetens kritiska genomgångav ett antal lärplattformar föratt se hur de fungerar för elever medolika sorters handikapp och mycket,mycket mer! Jag fäste mig särskilt vidlärobjektsstudien, vars konklusion äratt bruket av lärobjekt tycks ha tappatfart. Själv kopplade jag det till ett samtalmed en vän i förra veckan. Hantyckte det nu är så märkbart tyst om detsom alla pratade om för fem år sedan.Hmm – tål att tänka på……BOLDIC Award och studieresaSom framgår av en av notiserna harSVERD getts förtroendet att leda ettNordPlusHorizontal-projekt. Det syftar”Lite starkt kontrasterar detta mottidigare perioder då de skattefinansieradeorganisationerna/myndigheternaofta med minimal hänsynträngt ut de ideella aktiviteterna”bland annat till att skapa inramning ochlångsiktig hållbarhet till den nordiskbaltiskae-learningutmärkelsen BOLDiCAward. Årets utlysning är öppen från 1april till 1 juli. Missa inte att ta del avkriterierna och sprid tanken på att nomineralämpliga kandidater. SVERD ärden svenska nomineringskommitten.Vi gör ett da capo på SVERDs studieresatill Bryssel i april. Även om mångabokningar redan är gjorda finns detplaster kvar för detta unika tillfälle attfå se unionen från insidan. Läs mer omresan i tidningen och anmäld dig påhemsidan.Otroligt men sant – SVERDfyller 25 år i år!Det tänker vi fira vid vår höstkonferensi Stockholm i oktober. Den samordnasmed det svenska ordförandeskapet förEU och har det övergripande temateLärande för innovaion och kreativitet”För att det ska bli riktigt välbesöktoch spännande har vi sökt samarbetemed REK i förberedelsarbetet.Innan du nu sjunker ner i fåtöljen för enstunds intressant läsning föreslår jag attdu tar fram almanackan och prickar inden 1 april för årets version av UnderNya Hattar. Seminariet äger rum påLiljeholmen i Stockholm och har allachanser att bli ett mycket uppskattatoch interaktivt evenemang.Erica SahlinSVERDs ordförandePD1/09

Utbildning på distans uppfattas olikaav lärare och studenterDet finns ett gap mellan distanslärares ambitioner och distansstudenters behov. Lärarnasambitioner kolliderar ofta med studenternas verklighet. Det säger Berit Östlund,som har undersökt hur distansstudenter ser på sina studier och i höstas på Institutionenför barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning vid UmeåUniversitet disputerade på avhandlingen Vuxnas lärande på nätet – betingelser fördistansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv.Berit Östlund, som själv har utvecklatoch undervisat på distanskurser sedan1995, har undersökt två kurser inomlärarutbildningen, en grundkurs därflertalet studenter inte hade tidigareerfarenhet av universitetsstudier ochen påbyggnadskurs med studentersom redan hade en akademisk examen.”Studenterna samverkade iden omfattning som krävdesför att bli godkända, varkenmer eller mindre”Flertalet av de 62 distansstudentersom deltog i undersökningen angavatt utbildningsformens flexibilitet vadgäller tid och plats för studier var ettav huvudskälen till att de sökte utbildningen.Studenterna uttryckte attde var nöjda med sina distansstudier,men de upplevde också svårigheter.En av de främsta svårigheterna somlyftes fram, av både män och kvinnor,var att få tiden att räcka till både studier,arbete och familj. Omständigheterinom yrkes- och familjelivet styrdei stor utsträckning över när och hurmycket tid de kunde ägna åt studiernasamtidigt som kursernas uppläggningmed obligatoriska sammankomsteroch tidsscheman till viss del begränsadederas möjlighet att själva bestämmanär och var de skulle studera.Flera studenter menade också att bristpå erfarenhet av högskolestudier pådistans var ett hinder i studierna. Deupplevde att de hade en ineffektivstudieteknik och svårighet att förståvad som krävdes för att uppnå godkändastudieresultat. Datorteknikenutgjorde, i motsatts till vad som framkommiti andra studier, inte någotstörre hinder för att genomföra studierna.De problem som hade uppståttvar av snabbt övergående karaktär, ochde allra flesta menade att möjlighetenatt kommunicera med andra via ”nätet”hade främjat studierna. De kvinn-PD 1/09liga studenterna lyfte i högre grad änmännen fram att de kände tillkortakommandenvad gällde deras kapacitetatt genomföra studierna och att uttryckasig skrift. De skattade ävensina datorfärdigheter lägre än männenoch uttryckte större oro inför att användadatorkommunikation. Detta trots attflera av kvinnorna hade deltagit i datorkurseroch använt datorer i sitt arbete.Trots att flexibilitet var viktigt uttrycktesig flertalet studenter positivtom flera kursinslag som begränsadeflexibiliteten. De hade behov av attanvända studietiden effektivt så attstudierna inte skulle inverka alltförmycket på det övriga vardagslivet.Studenterna uppskattade därför kursernashöga grad av struktur och styrning,då de upplevde attdetta innebar tidsvinster.Genom föreläsningar påcampus och en studiehandledningslapp deägna dyrbar tid åt att organiseraoch planera vadsom skulle läras, i vilkenordning det skulle görasoch när det skulle vara klart. Däremotansåg många att kursinslag somkrävde samverkan med läsanvisningar,tidsscheman och uppgifter medtydliga instruktioner innebar att desjälva studenter emellan konsumeradealltför mycket tid och att detta hindradedem från att själv bestämmaöver studietiden.Avhandlingen visar att kurskamraternaär viktiga för studenterna. De ärmycket nöjda med datorkommunikationenoch att de kommer sammanmed andra som en grupp, att de fårstöd och känner tillhörighet med andrai samma situation. Studenterna ide undersökta grupperna kommuniceradeflitigt med varandra över nätet.Kommunikationen handlade om sådantsom hur man ska tolka kursuppgifter,hur man ska uttrycka sig iskrift, hur mycket man behöver göra.Det handlade också om rent privatafrågor. Däremot diskuterades kursinnehållet– det som ska läras – i mindreomfattning. Studenterna ser studerandetmen inte lärandet som en socialaktivitet. Vitsen med samverkan föratt bygga gemensam kunskap gårdem förbi, konstaterar Berit Östlund.Berit Östlund ser en skillnad mellanovana och erfarna studenter i användningav gruppen för kunskapsskapandet.Det är devana studenternasom istörre utsträckninganvändergruppen i dettasyfte, ävenBerit Östlundom också dessatill stor delanvänder gruppeni socialtoch praktiskt syfte. Ett citat ur avhandlingenförtydligar: ”Studenternasamverkade i den omfattning somkrävdes för att bli godkända, varkenmer eller mindre”.Det fanns således få yttre tecken påatt studenterna samverkade på ettkognitivt plan med fokus på lärandet isig. För det krävs bland annat tid, färdigheteroch uppgifter där studenterupplever att samverkan ger ett mervärdei studiesituationen istället föratt verka som en ”tidstjuv”. Studenternamåste känna att samverkan ärett tillskott i lärprocessen och inte enextra pålaga i deras redan tidspressadestudiesituation.Sammanfattningsvis visar avhandlingenatt det finns ett gap mellan lärarnasambitioner att skapa en interaktivlärmiljö och studenternasfärdighet, inställning till samverkanoch behov av att utnyttja tiden effektivtför att kunna kombinera studiernamed förpliktelser i sitt övriga liv.Kanske också mellan lärarnas ambitioneratt skapa interaktiva lärmiljöeroch deras begränsade färdigheter ochtidsramar när det gäller att utformaoch genomföra dessa kurser.3

Distansläraremer stressadeHögskolelärare som arbetarmed distansutbildningfår mer fysiska ochstressrelaterade besvärän andra lärare. Det visaren arbetsmiljöenkät frånHögskolan Dalarna.En risk som kan kopplas till distansundervisningär, enligt enkäten, attarbetsmängden blir för stor och förojämnt fördelad över året. Andra problemär att flexibiliteten i utbildningsformengör det svårt att skilja mellanarbete och fritid och att arbetet är ensamt.Dessutom är teknisk utrustningoch möbler inte alltid anpassade, ochjobbet är alltför stillasittande.– Man blir en slags telefonsupportoch är mycket mer låst till datorn änandra lärare, säger Thomas Kvist iFackförbundet ST:s sektionsstyrelse.Själv har Thomas Kvist bara en distanskurs,och skulle inte kunna tänka4”Man blir en slagstelefonsupportoch är mycketmer låst till datornän andra lärare”sig att arbeta heltid med den typen avundervisning.– Man får inte samma arbetsplatsgemenskap,och kontakten med studenternaär väldigt mycket sämre, sägerThomas Kvist.Distansutbildning har ökat starkt påHögskolan Dalarna under senare år.– Högskolan får in mycket pengar tillen relativt billig insats tack vare attantalet studenter ökar så mycket - dethar blivit en mjölkko. Och kravenväxer på att det ska ordnas så mångadistanskurser som möjligt, menarThomas Kvist.Umeå Universitets nya lärplattformheter CambroI juni 2008 beslutade Umeå Universitet att byta universitetetsgemensamma lärplattform Ping Pong till Sakai,som är en samarbets- och lärplattform som används förstöd i både campusbaserade kurser och nätkurser ochäven kan användas som stöd för samarbete mellan forskareoch för studenters inbördes arbete.Utvecklingen och anpassningen avden nya lärplattformen påbörjadesomedelbart. Universitetet valde attinte låta Sakai-installationen hetaSakai för att inte förknippa universitetetsplattform med en specifik produkt.I september 2008 utlystes ennamntävling, där valet föll på namnetCambro, vilket betyder ”rum” på Esperanto.Om det i framtiden beslutasom byte av plattform (som t.ex. nufrån PingPong till Sakai), behöverman då inte byta namn utan kan fortsättaatt använda Cambro, även omutseendet och förmodligen funktionalitetenser annorlunda ut.Efter en hektisk höst av implementationsarbetedriftsattes Cambro i decemberoch idag är det många kursersom använder Cambro som lärplattformoch många fler kurser som planeraratt utnyttja Cambro.Varför en ny lärplattform?Kritiken mot universitetets tidigarelärplattform, Pingpong, var att systemetansågs vara relativt dyrt att drivaoch att det inte var integrerat meduniversitetets identitetsinfrastruktur.Cambro däremot bygger på en öppenkällkod vilket, utöver att systemetinte har någon licenskostnad, betyderatt systemets programkod är fritt tillgängligatt använda och modifiera.Universitetet kan på så sätt modifierasystemet att passa de egna förhållandenaså långt det är möjligt, och i ochmed att utvecklingen av plattformensker på många lärosäten i ett flertalolika länder behöver utveckling ochmodifiering av Cambro inte bli kostsam.Plattformen innehåller många olikafunktioner, som ska underlätta för lärareoch studenter, och dessutom förenklaadministrationen, eftersom alltär integrerat med universitetets system.Cambro erbjuder också ett brettsmörgåsbord av olika verktyg, somkan höja kvaliteten i undervisningenoch möjliggöra nya pedagogiska angreppssätt.Flytten från PingPong till Cambrokommer naturligtvis att betyda extraarbete för många lärare. Den 30 september2009 kommer PingPong atttas ur drift, och allt material som skasparas eller användas i nya kurser iCambro måste vara överfört innan dess.Clarie Englund, pedagogisk konsultoch projektledare vid Universitetspedagogisktcentrum (UPC) vid UmeåUniversitet, informerar om och reflekterarpå UPCs blogg kring omställningentill en ny plattform. Så härskriver hon bland annat:”Kanske ett ypperligt tillfälle att seöver kursstrukturen? En bra möjlighetatt tänka om och tänka nytt kring vilkapedagogiska möjligheter lärplattformenerbjuder? Men viktigast avallt – tänk i god tid! UPC har fleraverkstäder i att undervisa med lärplattformenCambro, men trycket kanbli stort mot slutet av vårterminen.Det finns mycket man kunde ha önskatsig i detta omställningsarbete: attmera tid fanns att säkerställa systemetsstabilitet, ökade resurser förkompetensutveckling av lärare, enfullt utvecklad supportorganisationför pedagogisk och teknisk support,men framför allt att en långsiktig förvaltnings-och utvecklingsorganisationhade redan nu etablerats.Men man kan inte få allt här i livet!Viktigast är att se vilka pedagogiskamöjligheter denna omställning erbjuderoch inte fastna i teknikens frustrationer!”Mer information om Cambro påUmeå Universitet finns på:http://www8.umu.se/it/umu_internt/cambro/PD1/09

Känner du till OpenAccess.se?OpenAccess.se – Vetenskaplig publicering är ett program, som finansieras av Kungligabiblioteket, från medel för projektbidrag vid avdelningen för Nationell samverkan,av KK-stiftelsen och av Vetenskapsrådet (i form av stöd till enskilda projekt). Det ledsav en styrgrupp med företrädare för Sveriges universitets- och högskoleförbund,Vetenskapsrådet, Kungliga Vetenskapsakademien, KK-stiftelsen, Kungliga biblioteketoch ett antal universitets- och högskolebibliotek.Programmet ger stöd till utvecklingsprojektoch arrangerar seminarier ochkonferenser.MålOpenAccess.se ska främja maximaltillgänglighet och synlighet för arbetensom produceras av forskare, lärareoch studenter. Detta görs genom attstödja den elektroniska publiceringenvid svenska universitet och högskolor.Uppgifter• Samordna och utveckla standarderoch verktyg för e-publiceringen• Öka volym och mångfald av innehålli öppna arkiv• Främja användning av material iöppna arkiv och OA-tidskrifter• Utveckla kvaliteten på innehålloch tjänster• Främja långsiktig tillgång till lärosätenasdigitala publikationer• Stödja publicering i OA-tidskrifteroch övergång till OA-modeller försvenska vetenskapliga tidskrifter.Mängder av projektInom OpenAccess.se finns mängderav projekt. Från ett av dem har nyligenpublicerats en rapport, som belyseri vilken mån svenska högskollelärareanvänder och publicerar öppnautbildningsresurser, OER (Open EducationalResources). Rapporten, somredovisar resultatet av en kartläggning,heter Kartläggning av öppnautbildningsresurser - delrapportI vilken mån använder och producerarsvenska högskolelärare öppna utbildningsresurser,OER (Open EducationalResources)? Resultatet av enkartläggning publiceras nu i rapportenKartläggning av produktion ochanvändning av OER vid några svenskalärosäten. Studien försöker framförallt ta reda på om digitala lärresurseranvänds vid lärosätena, om lärarna skaparegna lärresurser samt om lärarna kandela med sig av det de själva producerar.Under 2008 genomfördes intervjueroch enkätstudier vid fem svenska lärosäten.Högskolan i Borås, GöteborgsUniversitet, Malmö Högskola,Stockholms Universitet och UppsalaUniversitet ingick i studien.Rapporten om OER omfattar trettiosidor och avslutas med en sammanfattandedel kring tendenser i kartläggningen.Gå in påhttp://www.kb.se/OpenAccess/projekt/och läs denna rapport och mycket annatfrån OpenAccess.se.Nordisk satsning kring nätmöten församarbete och lärande - BPODet är sex olika organisationer i den nordisk-baltiska regionen som ligger bakomprojektet BOLDIC Perspectives Online – BPO. Projektet finansieras av Nordiska Ministerrådetvia dess projektprogram NordPlus Horisontal. SVERD är projektägare ochsamordnare.I kort sammanfattning kan sägas attprojektet ska sprida tidigare erfarenheterfrån samarbete inom olika sektorerav utbildning med hjälp av olikae-mötesverktyg och digitala metoder.Det ska man göra genom att samlagoda exempel och sammanställa manualerför bästa användning av dettasätt att arbeta.I projektet ingår också att skapa uppmärksamhetkring de här frågorna vidnågra stora konferenser inom Norden-Baltikum.Närmast förestår enstor konferens i Köpenhamn den 28-29 maj, som samarrangeras medSVERDs danska systerorganisationenFLUID och Nordiskt Nätverkför Vuxnas Lärande - NVL.Dessutom ska man arbeta framen strategi så att utmärkelsenBOLDIC Award blir långsiktigthållbar och välkänd som kvalitetsmärkeför olika aktiviteter/organisationer inom området distansutbildningoch e-lärande.Bildtext?PD 1/095

Tanzania tar hjälp av Mittuniversitetetför att distansutbilda lärareMittuniversitet är ett av Sveriges ledande universitet när det gäller IT-stödda kurser därInternet används för kommunikation mellan lärarna och studenter samt för åtkomst avkursmaterial. Nu skall metoder som utvecklats vid universitetet användas i lärarfortbildningi Tanzania.– Skolväsendet i Tanzania har utvecklatsmycket snabbt och man har intehunnit med att utbilda lärare i tillräckligomfattning. Därför har man snabbutbildatlärare i 3-4 veckor ochskickat ut dessa till skolorna. Men föratt de skall kunna göra ett bra jobbbehöver de kompletterande utbildning,säger Bengt Nykvist vid Mittuniversitetet.Det gäller framförallt”science”, matematik och engelska.De vill också få utbildning inom detdidaktiska området.Mittuniversitetet bidrar med kompetensinom IT-stödd lärarutbildning pådistans. Det handlar om hur interaktionoch kommunikation hanteras påInternet och om hur Internetbaseradekurser skall utformas för att bli framgångsrika.I de skolor som inte hartillgång till Internet och datorer kommermobiltelefoner att användas istället. Projektet finansieras av SPI-DER (Swedish Program for ICT inDeveloping Regions).Är du intresserad av projektet, kontaktaBengt Nykvist, telefon 0611-86095 eller 070-551 3108. E-post:Bengt.Nykvist@miun.seProjektets hemsida finns här:http://sites.google.com/site/ictbites/Fem miljoner tillmedieforskning vidVäxjö universitetMedie- och kommunikationsvetarnavid Växjöuniversitet gläds åt att dehar fått hela fem miljonerkronor av KK-stiftelsenför att forska om web-producenter.– Roligt att de gillade vår idé och attvi fick full finansiering, säger projektledareTobias Olsson, docent i medieochkommunikationsvetenskap vidVäxjö universitet.Forskningen om, framförallt unga,människors användning av internethar länge varit omfattande. Men självaproduktionen av web-platser ochproducentrollen har sällan fått systematiskuppmärksamhet.– Den kunskapsluckan vill vi fylla ut,säger Tobias Olsson.Projektet kommer att genomföras inära samarbete med web-producenter,bl.a. SVT, Smålandsposten, Ung iLund, Stallet.se och Moderskeppet.se.– Samarbetet med våra partners harvarit konstruktivt, och en stor tillgångunder ansökningsprocessen, sägerDino Viscovi, lektor i medie- ochkommunikationsvetenskap. Nu hoppasvi att fortsättningen blir lärorikför alla inblandade parter.Mer information:http://www.kks.se/templates/PressPage.aspx?id=148206EU-anslag till forskning omdigitala lärresurserUmeå universitet ska genom ett EU-finansierat forskningsprojektundersöka hur användningen av digitalalärresurser kan ökas i skolan.Institutionen för interaktiva medieroch lärande (IML) vid Umeå universitethar, tillsammans med nio andralärosäten i Europa, tilldelats ett anslagpå 4 miljoner kronor från EU:s programför livslångt lärande.IML ska inom projektet Metaschool,forska om hur tillgången och användningav digitala lärresurser kan förbättras.– Projektet är ytterligare en pusselbit iuppbyggnaden av IMLs forskningsområdeför infrastruktur för lärande.Vi kommer att studera kopplingenmellan kunskapsmål, digitala lärresurseroch den tekniska infrastrukturen,säger Fredrik Paulsson, universitetslektorvid IML.Syftet är att undersöka hur dessa tillsammanskan bidra till att skapa denflexibilitet som är nödvändig för attge bäst stöd för olika former av lärande.IML kommer bland annat attundersöka hur digitala portföljer ochpersonliga arkiv bäst skall utformasför att bidra till denna målsättning.– Val och utformning av teknik påverkari hög grad användbarheten hosdigitala lärresurser och därmed ocksåhur dessa fyller sitt syfte i förhållandetill lärarens pedagogiska målsättningaroch förväntningar. Det är ocksåviktigt att läraren besitter den kunskapsom behövs för att få kontrollöver den digitala miljön, säger FredrikPaulsson.– Med digitala lärresurser menas allatyper av material i digital form somanvänds för lärande. Det kan handlaom små beståndsdelar som en bild elleren ljudfil likaväl som hela paket,som exempelvis ett läromedel, därflera olika digitala media ingår ochmöjligheterna till interaktivitet utnyttjas.För att digitala lärresurserskall komma till sin fulla rätt är samspeletmellan dessa och den virtuellalärmiljön oerhört viktigt, säger FredrikPaulsson.Projektet koordineras av Ellinogermanikiagogi i Aten och ska pågå i två år.Kontaktperson och projektledare:Fredrik Paulsson, universitetslektor,interaktiva medier och lärande (IML)Tel: 0703-167618, 090-7866963E-post: fredrik.paulsson@educ.umu.sePD1/09

E-akademin utvecklarteknikstött lärandeDen 27 januari var det Kickoff på Arbetslivsförvaltningen i Härnösand för projektet E-akademin. Det är Härnösands kommun som i samarbete med Mittuniversitetet, Länsstyrelsenoch e-learningföretaget Contento Svenska AB startar E-akademin. Målet är attutveckla teknikstött lärande och skapa e-lärandemiljöer till stöd för utbildare och nyaentreprenörer inom området. Man kommer att tillhandahålla verktyg och metoder föreffektivt e-lärande samt skapa e-lärandemiljöer till stöd för nya samarbeten och företagande.E-lärande kommer av engelskans e-learning,”elektronisk inlärning” , ochär en metod för att med hjälp av datoreroch kommunikationsteknik förstärkainlärning. Resurser och tjänsterkommer att tillhandahållas fritt tillgängligaför alla aktörer i regionen.Ett spjutspetsprojektProjektet kommer att utveckla teknikstöttlärande i region mellersta Norrland.E-akademin kommer att fungerasom ett resurscentrum för e-lärandemed tillhandahållande av verktyg,tjänster och mötesplatser för intressenterinom e-lärandeområdet. Nyae-lärandemiljöer kommer att skapasför att bilda nätverk för offentliga ochprivata aktörer inom området. Kringde nya verktyg och metoder som E-akademin använder i olika verksamheterkommer forskning att bedrivasvid Mittuniversitetets enhet för utbildningsvetenskap.Att erbjuda fri tillgång till e-lärandetjänsteroch -metoder är ett helt nyttstöd som kan användas i flera olikautbildningssammanhang. Det gällersåväl högskola, vuxenutbildning ochgymnasium som företagsutbildningar.Projektets budget är 12,9 miljoner kr,varav nästan hälften finansieras genomEU:s Regionala program. Projektetska verka under tre år och pågåtill och med december 2011.Ett projekt till stöd för glesbygdenoch det livslånga lärandetDe e-lärandeverktyg och -metodersom projektet bygger upp ska möjliggöraför glesbygdskommuner att erbjudaett bredare kursutbud till sinainnevånare än som annars hade varitmöjligt. Dessa tjänster blir alltså ettstarkt stöd till de lokala studiecentrasom många kommuner bygger upp.De tjänster och de företag som avseratt startas efter att projektet avslutatskommer också att bli ett kraftfullt instrumenti ett mer flexibelt lärande,anpassat till den enskilde kursdeltagarensvillkor. Teknikstött lärande gerden studerande påtagligt ökad frihet itid och rum att bedriva sina studier.Projektet ligger därmed helt i linjemed regionala utvecklingsplaner omökad tillgänglighet till utbildning ochhöjd kompetensnivå i den glest befolkaderegion mitt.Ny forskning inom E-lärandeE-akademin kommer att samarbetamed nätverket Digitala akademin påKTH i Stockholm, som också utvecklarverksamheterna e-lärande och e-arbete. Det finns ett underlag för E-akademins projektansökan till Nutek iform av en branschundersökninggjord tillsammans med Promise (elearningföretagensbranschorganisation).Där pekar man på att seriösajämförelser behöver tas fram där manProjektledare Ulf Sandström, tillikastyrelseledamot i SVERD.jämför effekten av lärarledd - kontrae-lärande utbildning. Det framhållsett stort behov av tillämpad forskning,nära verkligheten, samt att manmåste utbilda lärare i offentlig sektorför att ge förutsättningar och hjälp tillatt se och pröva möjligheterna mede-lärande. Inom E-akademin kommerforskare från Mittuniversitetet att tafram sådana rapporter och beforskaområdet.Kontakt: Ulf Sandström projektledareeAkademinJohannesbergsgatan 3 871 31 Härnösandepost ulf.sandstrom@harnosand.seTel 0611-34 86 04 , mobil 070-603 42 39.www.eakademin.seFlera myndigheter och organisationer knutna till lärande representerades underkickoffen för eAkademin.PD 1/097

Flexibel utbildning i praktikenI en ny avhandling vid Göteborgs universitet visas hur studenterna påverkar den pedagogiskapraktiken i distansutbildning. En av slutsatserna är att studenternas erfarenheteroch kunnande aktivt borde tas tillvara i designen av den typen av utbildning.Distansutbildning med stöd av digitalteknik finns på den politiska agendanför flera regeringar i Europa menäven på andra håll i världen. Både företablerade utbildningsinstitutioneroch för den enskilda människan gertekniken nya arenor för både kunskapsutvecklingoch lärande - menockså nya utmaningar för lärare ochstudenter.Detta understryks av den avhandlingsom Anita Mattsson lade fram vidInstitutionen för pedagogik och didaktikvid Göteborgs Universitet islutet av januari. Anita Mattsson har ien fallstudie ingående beskrivit ochanalyserat en högskolekurs som gavspå distans, med så kallad öppen designför samarbetslärande. Analysenhar gjorts på de moment som innebaratt två gruppuppgifter skulle lösas.Sammanlagt 1085 skrivna inlägg haranalyserats i det datorbaserade konferenssystemsom kursdeltagarnagemensamt använt sig av.Undersökningen ska genom jämförelsermed den tidigare undersökningenfungera som en indikator för hurmycket metoder och teknik för atthantera digitala lärobjekt utvecklats.Undersökningen har genomförts genomen webbenkät riktad till samtligabibliotekschefer, IT-chefer samt ansvarigaför flexibelt lärande vid landetslärosäten. Enkäten skickades till 32lärosäten. 22 inkom med svar underundersökningsperioden.Resultaten från undersökningen visar att- Begreppen lärobjekt/digitala lärresurserär idag allmänt kända ochaccepterade hos landets lärosäten,åtminstone hos de funktioner eller8”Om man låter studenteraktivt delta i designarbetet,kan deras erfarenheter ochkunnande berika designen”- Hur en kurs designas avgör vilkastrukturerade redskap som finns tilldeltagarnas förfogande. Det är redskapensom ger den pedagogiskaprocessen sin unika struktur, exempelvisnär det gäller arbetsdelningenoch strategierna för att lösa kursuppgifterna,säger Anita Mattsson.Tre modeller för att lösa uppgifternauppenbarade sig- en samverkansmodell för arbetsdelningdär uppgifterna deladesupp och var och en arbetade medsin del- en samarbetsmodell där konferenssystemetmer aktivt användestill diskussionerpersoner som har ansvar för flexibeltlärande och lärobjekt.- Lärobjekten produceras i förstahand av lärarna själva, i vissa fallmed stöd av intern produktionsresurs.- Den enskilde läraren ansvarar iregel själv också för lagring ochtillgängliggörande av lärobjekt.Det förekommer undantag, däransvaret ligger på lärosätets bibliotek.- Viss inhämtning och användningav externa objekt förekommer.Primärt hämtas dessa lärobjektfrån UR och internet.- Det finns i nuläget mycket begränsatsystemstöd för indexering avlärobjekt utöver det som sker i defall LMS används.- en hybridmodell där studenternadelade upp vissa delar men diskuteradeandra som de tolkat somdiskussionsfrågor. I den senaremodellen användes fler sätt attkommunicera – som msn, telefon,mail etc - än via det konferenssystemsom kursens infrastruktur erbjöd.En slutsats är att lärare bör utformakurser på nya sätt.- Om man låter studenter aktivtdelta i designarbetet, kan deras erfarenheteroch kunnande berikadesignen. Det vore ett aktivt ochstudentcentrerat sätt att arbeta attlåta informations- och kommunikationsteknikenutveckla praktikenoch förändra undervisning och examination,menar Anita Mattsson.Avhandlingen har titeln ” Flexibelutbildning i praktiken. En fallstudieav pedagogiska processer i en distansutbildningmed en öppen designför samarbetslärande”. Disputationenskedde vid Högskolan i Skövde.Lärobjekt - kännedom och spridning vidlandets lärosäten 2008Konsultföretaget Learning Objects AB genomförde under december 2008 en undersökningbland landets högskolor och universitet för att kartlägga kännedom om och spridningav s k lärobjekt (också kallade learning objects eller digitala lärresurser) samtsystem för hantering av dessa. Undersökningen är en uppföljning av motsvarandeundersökning 2006 och syftar till att ge en indikation om utvecklingen inom området.Den är ett led i ett pågående FoU-projekt som Learning Objects AB driver.Undersökningen är genomförd avJohan Fridell och Joakim Falkäng. Isammanfattningen av resultaten skriverde, att undersökningen generelltvisar att frågan har fått större betydelsesedan undersökningen 2006,men att med tanke på hur området harutvecklats i omvärlden (nationellaoch internationella forskningsprogram,utveckling och spridning avflexibla utbildningar, tillgängliggörandetav lärobjekt m.m.) så verkarden relativa utvecklingen tappa fart.Rapporten finns publicerad somen öppen resurs i pdf-format påwww.learningobjects.sePD1/09

Elever riskerar att bli utestängda avde digitala systemenSkolornas digitala system riskerar att utestänga elever med funktionsnedsättningfrån att delta i undervisningen. Det beskrivs i en rapport från ett projektsom undersökt tillgängligheten i de i kommunerna mest förekommande digitalautbildningsplattformarna.Specialpedagogiska skolmyndighetenhar i ett projekt undersökt hur vanligtdet är att kommunerna använder digitalautbildningsplattformar, LMS(Learning Management Systems), iutbildningssyfte.I projektet har också den tekniskatillgängligheten i de tre mest förekommandeplattformarna i landetskommuner granskats.Den tekniska tillgänglighetenär enförutsättning för attelever med ellerutan egna hjälpmedelska kunna läsainnehåll och styradatorn på webbplatsen.Bristande tillgänglighet idigitala utbildningsplattformarAtt använda digitala plattformar,LMS, i utbildningssyfte, blir allt vanligare.Kunskapen och medvetenheten omhur digitala utbildningsplattformarpåverkar studiesituationen för elevermed funktionsnedsättning behöver öka.Specialpedagogiska skolmyndighetenhar inventerat förekomsten av digitalautbildningsplattformar i de kommunalaskolorganisationerna. I en webbenkäthar 80 kommuner svarat attman använder en digital utbildningsplattformenligt den definition somprojektet använt. Sammanlagt svarade193 kommuner.”vi ser också klara pedagogiskaproblem i de tre plattformarna.Ingen av plattformarna kanrekommenderas ur ett tillgänglighetsperspektiv”Utifrån enkäten har projektet valt utde tre mest förekommande plattformarna.Dessa har genomgått engranskning av den tekniska tillgänglighetenutförd av Funka Nu AB.Granskningen grundar sig på WAI:sinternationella riktlinjer för tillgänglighetpå webbplatser, WCAG, samtVervas riktlinjer för 24-timmarswebben.I en sammanfattande bedömning skriverFunka Nu:”Tyvärr har samtliga tre plattformarmycket stora tillgänglighetsproblem.Vi har i denna granskning bara tittatpå den tekniska tillgängligheten, ochden är genomgående mycket dålig,men vi ser också klara pedagogiskaproblem i de tre plattformarna. Ingenav plattformarna kan rekommenderasur ett tillgänglighetsperspektiv och vibedömer att det innebär ett stort arbeteatt få någon att anses tillgänglig.””För samtliga tre plattformar gälleratt de största problemen uppstår förgravt synskadade användare och endel användare med motoriska funktionshinder.”Det ställs idag krav på att elevernaska hantera webbaserade system föratt delta i utbildning. Den bristandetillgängligheten i de digitala miljöernabehöver uppmärksammas så attinte elever blir utestängda från att tadel av utbildning på ett likvärdigt sättoch på lika villkor. Det krävs teknisktillgänglighet för att inte utestängagravt synskadade, synsvaga, dyslektiker,rörelsehindrade med flera frånwebbplatserna. Projektet har granskatde tre mest förekommande utbildningsplattformarna;risken är stor attdet finns brister även i andra plattformar.Specialpedagogiska skolmyndighetenkonstaterar, att kunskapen och medvetenhetenom dessa konsekvenserbehöver ökas bland utbildningsansvariga,skolchefer, IT-chefer med fleraså att tillgänglighetsfrågor får enmycket större tyngd och vikt vid införandetav digitala system i de kommunalaorganisationerna. Tillgänglighetsfrågorbehöver ha en framträdandeplats i kravspecifikationer och upphandlingar.Experter på tillgänglighetbehöver anlitas i upphandlingsarbetetoch samarbetet med leverantörer avplattformar behöver utvecklas.Utlysning av BOLDIC Award 2009Nu är det dags att fundera på vilkaverksamheter som skulle kunna görasig förtjänta av det nordiskt-baltiskapriset för bästa organisation eller aktivitetinom flexibelt lärande, digitalamedier eller liknande. Utlysningengäller från den 1 april till den 1 juli.Juryn, som består av representanterfrån nordisk-baltiska samarbetsorganisationerinom sektorn, kommer attPD 1/09vara klara så att prisutdelning kommeratt kunna ske vid någon av destora konferenser som äger rum i höst.Det blir femte gången priset delas ut.Mer om priset, vilka som fått det tidigareoch hur utlysningen för året serut kan du läsa på www.boldic.net. Därfinns även den särskilda ansökningsblankettenför priset.9

Välkommen till årets upplaga aUNDER NYTid: Onsdagen den 1 april 2009 kl 10 – 15Plats: Liljeholmsvägen 32, Stockholm (Kommunals hörsal) T-banestation: LiljeholmenPris: 400 kr för SVERDs medlemmar och 600 kr för icke medlemmar.Priset inkluderar ankomstkaffe och lunch.Anmäl dig online på särskild blankett på SVERDs hemsida www.sverd.org senastden 25 mars.På seminariet kommer två doktorer - Farzaneh Moinian och Lars-Erik Nilsson -att presentera sina avhandlingar och diskutera med seminariedeltagarna.Att vara barn – ett ständigtskapande av identiteterBarn är kapabla att beräkna vilka socialastrukturer som är gällande vidolika tider och på olika platser, ochdärefter välja sina självpresentationer,sade forskaren Farzaneh Moinian i enintervju som publicerades på Skolporteni januari 2008, strax efter atthon vid Stockholms Universitet lagtfram sin avhandling ”NegotiatingIdentities: Exploring children´s perspectiveson themselves and their lives”.Farzaneh Moinian har arbetat som lärareunder hela sitt yrkesverksamma liv,både i sitt tidigare hemland Iran och iSverige. I Iran arbetade hon somspråklärare och i Sverige har hon arbetatsom fritidspedagog, förskollärare,modersmålslärare och speciallärare. Iintervjun säger hon att hon under sittyrkesliv lagt märke till och fascineratsav den diskrepans som finns mellanvad vuxna tycker är bäst för barn, ochvad barn finner som lämpligast, mestlustfyllt, eller bäst för dem själva.10Avhandlingen innehåller fyra olikastudier som handlar om barns åsikter,tankar och agerande i vardagslivetoch om deras livsvillkor och identiteter.Olika barn har fått berätta om sigsjälva och om sina liv. Farzaneh Moiniansutgångspunkt har legat i barnkonventionen,som ska vara styrandeför det pedagogiska arbetet i skolanpå alla nivåer och som säger att barnhar rätt att bli respekterade och lyssnadepå som individer och vara delaktigai sitt eget liv och lärande.I den första studien följde FarzanehMoinian en klass under en termin och”För dem handladeidentitet snarare omsamhörighet, ochinnebar ett seriöst ochmedvetet arbete ochaktiva val”intervjuade samtliga elever som fickberätta om sig själva. Hon samladeäven in uppsatser från eleverna på temat”Om mig själv”, och då märktehon att det fanns en diskrepans mellanvad de skrev i sina uppsatser ochvad de pratade om sinsemellan pårasten. I studie nummer två tittadeFarzaneh Moinian på vad barn berättarom sig själva på olika hemsidoroch web communities på Internet. Detblev tydligt att barn skiljer på hur depresenterar sig för kompisar på Internetoch vad de väljer att ta upp medvuxna i skolan, vilket visar på derassociala kompetens – de vet vad somkrävs av dem i olika miljöer. I studietre och fyra studerade Farzaneh Moinianett fåtal barn som lät hennekomma närmare och intervjua dem ihemmet om ämnen som de självavalde och ville berätta mer om.Barn läser av vad som gällerFarzaneh Moinian menar, att de viktigasteresultaten av hennes forskningär att barn är kapabla att läsa av vilkasociala strukturer som är gällande påolika tider och platser, i skolan, påInternet eller i hemmet, och hur deska välja sina självpresentationer.Under intervjuerna kom man in påfrågor som rör identitet och det visadesig att barnen i studien inte såg påidentitet som något evigt eller oföränderligtsom finns inuti dem. För demhandlade identitet snarare om samhörighet,och innebar ett seriöst ochmedvetet arbete och aktiva val.Barnen plockar av det som erbjuds iomgivningen och förhandlar och skaparegna bilder av sig själva för att nåolika syften. För att konstruera sinidentitet bygger de vidare på existerandeuppfattningar som säger någotom hur man kan vara som barn, exempelvisglad, lekfull, atletisk etc. Dehär normerna och värderingarna sägernågot om samhällets syn på vad somär möjligt att tillgå – vad man kansäga, göra och tänka som barn. IngetPD1/09

v SVERDs forskningsseminariumA HATTARav barnen i studien berättade att deexempelvis porrsurfar på Internet elleratt de är sängvätare – de vet vadsom är acceptabelt att prata om.Det som under arbetet förvånade FarzanehMoinian mest var den utbytbarhetmellan olika identiteter som barnenberättade om. Deras identitet varutbytbar och kunde utvecklas över tidoch beroende på deras syfte.Farzaneh Moinian tror att de somframförallt kommer att ha nytta avhennes forskning är lärare, men ävensocialarbetare, poliser och vårdpersonal– alla som på något sätt arbetarmed och för barn. I hennes arbeteväxte det fram en metod och olikaforskningsstrategier för hur man kanforska med barn. Det räcker inte medatt intervjua dem, menar FarzanehMoinian. Det krävs kontinuerlig observationoch en mångfaldig strategi.Tack vare att hon gjorde fyra olikastudier med olika forskningsstrategierkunde hon se den förändring och utbytbarheti identitet som barnen presenterade.Hur resonerar studenter om fusk?Strulande teknik, tidsbrist och enpressad social situation. Så förklararsig studenter som hamnat i högskolornasdisciplinnämnder misstänktaför fusk. Studenternas syn på fusk vartemat för den avhandling som Lars-Erik Nilsson disputerade på förra våren.Avhandlingen visar hur studenternasargument lyder och hur deras resonemanggår. Ytterligare argument somanförs i nämnderna är okunskap omgällande regler eller argumentet attman faktiskt är på högskolan för att lärasig hur vetenskapliga texter bör utformas.Lars-Erik Nilsson har granskat studenternasargument i disciplinnämndernanär de förklarar hur de ser på att deanklagas för att vilseleda den egnahögskolan i samband med examination.PD 1/09Enligt statistik från Högskoleverket,som Lars-Erik Nilsson tagit del av,ökade antalet studenter som var föremålför disciplinåtgärder från 127 till449 mellan 2001 och 2006. Nästanhela ökningen utgjordes av plagieringsärenden.Övriga ärenden gälldeotillåtna hjälpmedel i provsalar, ändradeprovresultat eller otillåtet samarbete.– Det finns en oro inom utbildningsväsendetatt fusk urholkar utbildningskvalitetenoch en misstänksamhetmot att studenter använderInternet och annan teknik, säger Lars-Erik Nilsson.– Samtidigt finns det tydliga krav frånpolitiskt håll och från arbetslivet attstudenter ska lära sig nya arbetsformersom bygger på att datorer, andra elektroniskahjälpmedel och tillämpningarsom till exempel Internet används.Lars-Erik Nilssons uppfattning är attmånga studenter vid den egna entréntill högskolan ofta inte förstår vad ettkorrekt akademiskt skrivande innebäroch att de inte heller har någon träningi det.Svår gränsdragningI avhandlingen undersöker Lars-ErikNilsson studenternas svårigheter medatt avgöra var gränsen går mellan ettgott arbete och fusk och vad som ärett acceptabelt arbete enligt akademiskanormer och enligt normer i övrigaskolsystemet.Han har också granskat hur studenternaresonerar kring frågor som vaddet innebär att man producerar ettunikt arbete och vilka former av samarbetesom är acceptabla.Lars-Erik Nilssons avhandling har titeln”But can’t you see they are lying,Student moral positions and ethical”Det finns en oro inomutbildningsväsendetatt fusk urholkarutbildningskvalitetenoch en misstänksamhetmot att studenteranvänder Internet ochannan teknik”practices in the wake of tehnologicalchange” Den lades fram vid Institutionenför pedagogik och didaktik,Göteborgs universitet. Disputationenägde rum på Högskolan i Kristianstad.11

INNOVATION IN LEARNING COWhat did you invent for tomoOvenstående är årets rubrik på EDENs varje år återkommande konferens, som 2009kommer att äga rum i Gdansk i Polen. Tidpunkten blir 10 – 13 juni, och ”ConferencePatron” är ingen mindre än Polens tidigare president, Lech Walesa. Liksom tidigareår, låter vi EDENs egen presentation av konferensens ”scope” stimulera Per Distansläsare att anmäla sig till konferensen. Som SVERD-medlem är du också medlem iEDEN och kan delta för den lägre konferensavgiften. Mer finns att läsa på EDENs hemsidawww.eden-online.orgInnovation, learning andlearning innovation in EuropeEurope’s growth potential needs to beenhanced for sure. Europe needs astrategic approach to boost its capacityfor creativity, whilst establishingan environment where knowledge issuccessfully converted into innovativeproducts and services. For a flexible,competitive and open economy,independent innovation as the maindriver of development has been fullyacknowledged.The development of Europe’s population– its human capital - is criticalfor the success of this strategy. Therole of education and training as adetermining factor in enhancing creativity,innovation performance andLech Walesacompetitiveness is recognized in theconcept of the “knowledge triangle”,comprising education, research andinnovation. Without education as acore policy, innovation in Europemay remain unsupported.Present education and training systemsare however still inadequatelyequipped to face this challenge. Theextent of innovative uses of technologyis lower than had been hopedfor: a new “innovation oriented”wave of policy making is urgentlyrequired. Substantial learning innovationis needed for which the knowledgebase is now only fragmentary.Developing creative, innovative skillsdemands the renewal of traditionalteaching approaches, to be replacedby learner-focused models whichsupport active involvement in theprocess of reflection and interpretation.An organisational culture supportingopenness and creativity is aprecondition for successful learningand innovation.The birth of new knowledge and theprocess of its manifestation in thisenvironment is being re-valorised.Pathways to novel solutions must besignificantly shortened. In this process,Lifelong Learning and ICT arekey boosters of change. Informal andnon-formal learning helps shift thediffusion of innovation into every daylife-practice. Supported by ICT, collaborativemethods, exploratory learning,the social web, knowledge sharingand management occupyimportant positions.At present modern practical strategiesand communication channels are beingcreated, and new businesses built,changing the conventional patterns.The innovation ecosystem seeks inventions,with strategic thinking andbusiness value, enabled by technology.Education vs. InnovationWhat is the actual relation betweeninnovation and education? Is innovationreally a leading paradigm in our”Europe needs a strategic approach to boostits capacity for creativity, whilst establishingan environment where knowledge is successfullyconverted into innovative productsand services”society? We often hear that educationeven kills innovation. And in reality,standardisation in big systems - nowadaysa permanent process accompanyingmodernisation practice – maywell contradict requirements for innovation.A critical relationship persists:original, creative ideas, more oftenthan not, occur outside educationalsystems.There are important related questionsto answer:• How to empower innovation withinthe huge diversity of differentlearning situations and settings?• How is it possible to measurecreativity and innovation in learningsystems?• How can we evaluate learning resultsif traditional learning objectivesare not the only ones to bemeasured?• How to measure collaborativelearning efforts?• How to use existing and emergingtechnologies to create new valuefor learning?• What are the key drivers for competitivenessand innovation inlearning?12PD1/09

MMUNITIESrrow?The European YearCommunities of creativity and innovationare often not well connected,thus the European Year aims to bridgethese worlds. Innovation is the successfulrealisation of new ideas; creativityis the sine qua non of innovation.The European Network ofNetworks for Higher EducationOnline- EuNeOnI januari 2007 lades grunden för ett nytt nätverk förnationella myndigheter/organisationer inom e-lärande– EuNeOn. Då bjöd Bavarian Virtual University (VHB)och Finnish Virtual University (FVU) in till en diskussioni München om samarbete mellan de nationellaorganisationer/myndigheter i Europa som arbetar medIT-stödd distansutbildning på högskolenivå.Syftet med EuNeOn skulle vara attstärka kunskapsutbytet mellan ländernamen också att påverka beslutsfattarepå EU-nivå rörande praktiska,ekonomiska och managementfrågor.På mötet diskuterades framför allteuropeiska samarbeten kring onlinekurser.Det som skulle göra EuNeOnunikt jämfört med andra nätverk sommaterials and resources in higher educationand thus to make the best use ofexpertise, shared knowledge and sensibledivision of labour. In this way,the networks cooperating in EuNeOnmake use of the economic advantagesof online education as much as of itspedagogical and social benefits.” (urEuNeOns egen presentation).The objective of the European Year ofCreativity and Innovation is to promotecreativity for all as a driver forinnovation and as a key factor for thedevelopment of personal, occupational,entrepreneurial and social competencesthrough lifelong learning.The First Five Years of EU25Not so long ago though it is alreadyhalf a decade since 2004, the EuropeanUnion realised its most significantenlargement process. The EDEN conferencewill also address this theme,in the context of human resource developmentand learning systems innovation.We particularly encouragecolleagues to join us from the new EUmember countries!PD 1/09berör e-lärande skulle vara dess fokuspå behovet av att utveckla metoderoch modeller för bedömning och hanteringav dessa utbildningars ekonomiskabärighet och hållbarhet. FrånSverige deltog i mötet två personerfrån dåvarande NSHU, som poängteradeatt den virtuella mobilitetenockså måste innefatta lärare och attdet vore lämpligt att definiera vilkakurser som är intressanta att samarbetakring (till exempel mastersutbildningaroch småämnen). I mötetdeltog Norgesuniversitet, FinnishVirtual University, Estonian IT-foundation,Swiss Virtual Campus, BavarianVirtual University och NSHU.Organisationer från Frankrike ochPolen var också inbjudna men kundeinte delta.I oktober 2008 undertecknades så påBayerns EU-ambassad i Bryssel ettavtal om att grunda nätverket EuNe-On (European Network of Networksfor Higher Education Online).”EuNeOn is a network of agenciesand networks set up in Europeancountries in order to promote the shareduse of online courses, educationalFörhoppningen är att många ländersinstitutioner ska bli partner i EuNeOn.Hittills ingårEstonian Information TechnologyFoundationFinnish Virtual UniversityFinnish Online University of AppliedSciencesForum New Media AustriaBavarian Virtual UniversityThe Swedish Association for DistanceEducation / SVERDFrån början var SNHU tänkt som ennaturlig partner för Sveriges del, menefter att myndigheten lagts ned gickfrågan om en samordningsuppgift tillSVERD, som accepterade.Mer om EuNeOn finns att läsa påwww.euneon.eu13

Två stora konferenser i början av juniDe SVERD-medlemmar som vill delta i en internationell konferens kan denna försommarställas inför ett svårt val. Dagarna före EDEN-konferensen äger nämligen ICDEsvärldskonferens rum i Maastrich i Holland. ICDEs världskonferenser hålls vartannat åroch i olika delar av världen. Detta år är det alltså Europas tur. Som medlem i SVERD ärdu också medlem i ICDE och kan delta till den lägre konferensavgiften.“Flexible Education for All:Open – Global – Innovative”23rd ICDE World Conference on Open Learningand Distance EducationincludingThe 2009 EADTU Annual ConferenceHosted by Open Universiteit Nederland7 – 10 June 2009Maastricht, The NetherlandsSponsored by the Dutch Ministry of Education Culture and ScienceSupported byUNESCO and SEAMEOConference Scope:Today’s society has undergonemajor developments: knowledgehas become the major capital andcreative force; people’s lives areless and less constrained by geographicproximity; traditions andinstitutional regulations have erodedand people can make choicesin all spheres of life.In this set of a global, individualizedknowledge society, educationis a key factor. It is the fundamentfor equal and sensible participationof individuals in society aswell as a source for the well-beingof society itself. But in fulfillingthis role the education system hasto face major challenges. Educationneeds to be14• globally accessible;• open for people from differentsocio-economic backgrounds,ethnicities and ages;• innovative regarding contentas well as teaching and learningmethods.The ICDE 23rd World conferencewill experience a real global dynamicinteraction. The ICDE is excitedto hold this conference inpartnership with the 2009 AnnualEADTU conference to ensure thattheir members and partners gaintruly international insight in anumber of very complex areas.ICDE, as the principal organiserof the World Conferences on OpenLearning and Distance Education,has always cooperated with majorregional educational associationsto ensure that their members’ considerableknowledge is sharedwith their colleagues globally.All information om konferensen finns påwww.icde.orgPD1/09

YouTube – eller inte YouTube?Förarsätet eller baksätet för svenska lärinstitutioner?MittUniversitetet förbjuder studenter att spela in föreläsningar och lägga ut dem påYouTube (se länk sist i artikeln). Detta är inte ovanligt i universitetsvärlden. Det handlarom att studenters inlägg på föreläsningstid inte ska riskera att hamna på nätet.Studenter med skyddad identitet ska skyddas. Ytterligare ett viktigt argument ärupphovsrätten – läraren sätter samman ett material som bör skyddas. De lärare somagerat har klokt sett om sitt eget hus (jämför gärna min artikel i Per Distans 2007/3 ommanusstrejken i USA). Samtidigt måste de ha en plan för framtiden, annars kommeruniversitetet att tappa mer än det vinner på detta beslut.Behovet för studenterna att få tillgångtill föreläsningarna finns där. Och liktfildelare på nätet kommer detta behovatt driva fram nya kreativa lösningar.Förmodligen lösningar som kommeratt ogillas av lärare och universitet.Den institution som först tar tag idetta har mycket att vinna på att sitta iförarsätet istället för baksätet på dennautveckling. Förutom all god PRborde även mer dialog med studenterbli en konsekvens. Dels får man enasynkron dialog via nätet som gör föreläsarenmer flexibel i sin situationoch dels ges mer utrymme till dialogunder de fysiska träffarna istället förföreläsningens envägskommunikation.En god så kallad ”YouTube-strategi”för ett universitet kommer att getre stora fördelar:1. Mer flexibilitet för läraren i sin dialogmed studenterna istället för attbränna av samma föreläsning igenoch igen och igen.2. Individanpassning för föreläsare3. Större möjligheter för engageradestudenter att fördjupa sig i ämnet.Dessa fördelar kommer när föreläsningarnaläggs ut på YouTube eller enYouTube-liknande sajt. Med möjligheteratt kommentera och diskutera i sambandmed klippet kan en dialog föraskring enskilda ämnen mellan bådestudenter och andra lärare. Läraren kangöra en mängd föreläsningar när dennehar tid och sedan portionera ut dem närdenne vill. Därmed frigörs den tid föreläsarenistället kan använda till bådedialog och forskning. Det kan tänkas attföreläsningar spelas in separat och attseminarieformen blir vanligare än renaföreläsningar på universitet och högskolor.Naturligtvis krävs att institutionen haren idé om hur man stimulerar dialogpå nätet och en idé hur man pedagogisktlägger upp nätföreläsningar.Risken finns annars att tid slösas iställetför spara i kunskapandet. Idag finnsPD 1/09både teknik och pedagogik för attklara av detta, det gäller för institutionernaatt investera tid i en strategisom ger både flexibilitet och kvalitet iframtiden.Engagerade studenter kan själva väljastudietakt och nivå på vad man vill taåt sig, genom att läsa andras inlägg,andra länkar och fler föreläsningarkring samma ämne.Lärarens uppgift blir dels att sättaihop kursen och ge kartan till vad som”när snart varenda läraregjort bort sig och lagtsupp på internet kommerdet inte längre att varasamma stora sak”ska läsas, samt dels det viktigaste:validera studentens kunskap i slutetav kursen. En validering som i sigockså borde bli lättare om fler seminariermed dialog genomförs underkursperioden än att ha envägskommunikationpå de fysiska träffarna iform av föreläsningar.För att detta ska bli en verklighetkrävs dock att anställda på skolor ochuniversitet snabbt måste ta åt sig avtvå avgörande påståenden:1. Att göra bort sig på nätet är ingenstor sak – det händer alla, liksomatt du gör bort sig i det dagligalivet. Ditt engagemang för ämnetär viktigare än om du omedvetetuttrycker något som låter mer ellermindre oklokt.2. Det man säger på en spontaninspeladföreläsning har mindre relevansän det man skriver i enrapport eller avhandling. Dettagäller även när man skriver kommentareri chattar, bloggar etc.Man måste omvärdera vikten avkorrekthet och exakthet – även om detgår tvärt emot vad yrkesrollen står för.Punkt ett löser sig själv med tiden; närsnart varenda lärare gjort bort sig ochlagts upp på internet kommer det intelängre att vara samma stora sak.Punkt två är nog betydligt svårare, dådet går emot hela kulturen och grundstrukturenpå ett universitet. ”När manskriver något ska det väl vara sant?Och dessutom borde man väl kunnahänvisa till källor?” Nej, den inställningenmåste vi nog ta ett steg ifrån, just föratt möta upp en chatts, eller en kommentarsbehov av snabbhet och dialogfrämjande,före en korrekt slutsats.Naturligtvis måste man föra en dialogbåde mellanstudenteroch lärareochinom institutionen:vadär okej attskriva, närmåste manvara korrektoch närkan manskriva merAndreas Skoglund,”pratigt”? LiveChannel AB, talarför en så kallad ”YouTubestrategi”.Processenfram till ett bra resultat är jobbig ochkommer att kräva en massa energi,men när alternativet på sikt är att institutionendribblar bort sig själv ochstår utan studenter, är det självklart attfler universitet än Mittuniversitetetbåde bör införa restriktioner och skapaen ny ”YouTube-strategi” för attbehålla konkurrenskraften.Andreas SkoglundAndreas.skoglund@livechannel.seLärarnas nya skräck: bortgjord på nätethttp://www.nyteknik.se/special/tekniska_hogskolor/article522528.ece15

Se unionen inifrån!Följ med på SVERDs studieresa till Bryssel 23-24 april!Ur programmet:Genomgång av Livslångt lärande-programmets olika delarVad är Key Activity 3, Leonardo da Vinci/Grundtvig, ERASMUS Mundus mm?EACEAS roll i EUs projektbehandlingscyklerBesök på Vinnovas BrysselkontorInformation om ramprogrammen, CIP, rymdprogram mmBesök på MidSweden Office – ett typiskt svenskt regionkontor i BrysselVad gör en lobbyist i Bryssel?Hur arbetar LO med Europafrågorna?Besök på EuropaparlamentetMer information finns på www.sverd.orgOBS! Sista anmälningsdag 12 aprilPer Distans läsare önskas en härlig höst!Välkommen med material till Per Distans eller SVERDsnyhetsbrev på nätet! Skicka gärna ert textmaterial via e-post(kansli@sverd.org) eller till PD:s redaktör gunilla@sverd.org iform av rtf- eller docfil. Foton i pappersformat eller digitaltär välkomna!16SVERDs kansli, Box 3033, 871 03 HärnösandTelefon: 0611- 201 14, 070- 576 23 21E-post: kansli@sverd.org, URL: www.sverd.orgPD1/09