Oktober (8,6 Mb) - Klippanshopping.se

BRAUNS SIDA…och så nås BraunTfn 0435-71 11 50 mobil 0739- 79 34 54E-post: leb.klippan@passagen.se6Ville rea spritSprit såldes i Röstånga 1878 till1964 - från 1907 i bolagsform,sedan som Systembolag - ochblev känd ”spritmetropol” förRöstånga, Riseberga och Klippansamt delar av N Frosta och Marieholm.1934 ville de realiseraut sprit. Det handlade om de 72helbuteljerna Hennessy och 62helbuteljerna Martell V S O konjaksom köpts in 1920 men inte kunnatsäljas - de var för dyra. Nu villeman bli av med flaskorna och säljatill 1920 års priser. Det blev stopp.Flaskorna fick lämnas tillbaka. Menkända blev de, inte minst genomen dikt i tidningen Arbetet.Odlarnas vän – sekatörenTrädgårdsodlarens vanligastehjälpmedel – sekatören (”kvistsax”på franska) – uppfanns av franskemarkisen Antoine-François Bertrandde Moleville, trogen LudvigXVI, guvernör och militär befälhavarei Bretagne. Ett effektivt redskapvid beskärning av vinrankorbehövdes, istället för trädgårdsknivoch trädgårdssax. Det blevsekatören. Prototypen var klar1815 och erbjöds till allmänheten1818. Då var Moleville i England,dit han flytt 1789. Ett brett urvalav sekatörer kan ses på trädgårdshistoriskamuseet i London.Som sagt...”Risk att hamna på arbetshus skullesporra lättingar och dagdrivaretill arbete.”(Motivering i Åby (Klippan) 1870 då fråganom arbetshus diskuterades.)”Lärarna borde skämmas att nubegära lönehöjning.”(Stenarbetarna i Skäralid reageradestarkt på att löneökning begärdes 1915,under pågående krig.)Märkesdagar1897. august palm besöker Tvärbyi Klippan (Åby) den 28 november.1967. Klippans gymnasieskola fårmatsal i Folkets Hus.Boktipset:”Det skånska kulturlandskapet”ger en vacker och intressantguidning.Stengärdsgårdar – slitsam kulturhistoriaEtt förbisett kulturhistoriskt minne,ett vittnesbörd om slit. såframstårgärdsgårdarna i sten – som i vårbygd.Stengärdsgårdar är förhållandevisunga kulturminnen. Men sten haranvänts itusentals år för markering:som stensträngar, som underlag förträhägnader, somdräneringssträngarpå fuktig mark.Gärdsgårdar behövdes för attstänga utedjurenfrånodling, förattledadem genom byn. Träanvändes.Det var enkelt, arbetet gick fortare.Carl von Linné gjorde sin skånskaresa 1749. Idenna bygd såg hanmånga gärdsgårdar - alla av trä.Ingen av sten.Tidiga brandkårer i SöderåsbygdenVälgörare och förgörare. så är elden–som iäldre tider fascinerade,skrämde, var mytomspunnen. Kampenmot elden har gamla anor. söderåsbygdenvar tidigt ute.Igamla tider hade människornastor respektför elden,rentavskräckmen såg även elden som gudomlig.Hur bekämpas eldens härjningar?Under antiken sågs det som nödvändigtatt organisera brandförsvaret.I Rom tjänstgjorde vakten somen brandkår. Brandsprutan uppfannsc:a 250 år f. Kr av mekanikerKtesibios i Alexandria – ett avgörandevapen ikampen mot elden.Vid Romerska rikets sönderfall föllSkytte – ”ett sätt att träffa vänner”skytte i en förening är mer än attskjuta till måls. Det har även en socialdimension. Mer då skyttegillenfanns. nu är tävlande i centrum,som i Klippan sedan 1912 medanor från 1867.Skytte har funnits sedan urminnestider, som del i jakten, menföregicks av övning. Vapnen harblivit tekniskt allt mer avancerade.Används i helt andra sammanhangän jakt. Krig är den stora ”vapenslukaren”.Men tävlingsskyttet ärockså stort.Under medeltid och renässansfanns skyttegille, där samvaro inteskytte var i centrum. På 1800-taletDet har bevarats en delstengärdsgårdar somgränsmarkering vidgårdar.Allt fler gärdsgårdar anlades, alltmer trä användes. Under 1700-taletskedde enstor skogsskövling ilandet.Trä blev bristvara. Trä behövdesbättre till annat. Beslut tog: Bara stenfår användas till gärdsgårdar. Detdröjde till in på 1800-talet innan beslutetslog igenom.Ägomarkeringarvidskiftesförrättningar drev på.Från1850 byggdes stengärdsgårdar ialltsnabbare takt.Två typer finns: Enkel gärdsgård.Dubbelgärdsgård (två rader oftamed ett mittparti för småsten). Deförsta gärdsgårdarna varavsmå ochmedelstor stenar. Hjälpmedel saknades,stenen fick bäras. Dynamitensintåg gav stenar med vassa kanter.brandförsvaretiglömska. Så vardetunder hela medeltiden.I takt med att städer och samhällenfickallt tätare bebyggelse, eldenshärjningar gav allt större förödelseså insågs att ett motvapen behövdes,ett brandförsvar organiseras.Historien visar enorma bränder –London år 1666, Moskva 1752,Köpenhamn 1728 och 1842. I Sverige1555 iStockholm, slottet brann1697, Sundsvall och Umeå sammaår 1888.Redan 1675 fastställdes ”Stockholmsstads brandordning”. Mendet var först imitten av1800-taletsom opinionen krävde krafttag motbildades skytteföreningar.1832 inbjöd Svenska Jägareförbundettill tävlingsskytte. En skarpskytterörelsekom igång, föreningarbildades, en fast organisationbehövdes.Så kom fransk-tyska kriget1848, Krimkriget 1853, kriget i Italien1859. Det var oro. 1859 skrevViktor Rydberg en artikel i GöteborgsHandels- och Sjöfartstidningkring hur Sverige ska bevara sinsjälvständighet. Detta blev en tändandegnistan för skarpskytterörelsen.Medlemmarna var samhälletstoppar, som i Åby (Klippan) leddetill att en skytteförening bildadesHjälpmedel kom - från ”stenjättar”till grävmaskiner.På 1950-talet kom taggtråden,som blev slutet för nya stengårdsgårdar.Istället togs de bort eller”försvann” i planterad skog. En slitsamkulturhistoria försvann allt mer.Sten är idag populärt material - iträdgårdsanläggningar. Stengärdenanläggs. De äldre stengärdena geromväxling i landskapet, ökar biologiskamångfalden –och är viktigkulturhistoria att bevara.• Mycket slit ligger bakom en gärdsgård av sten. • I kohagen finns ibland gärdsgårdar, men nästan överväxta.• Långa gärdsgårdar synsibland i landskapet. • Åter har det börjat anläggas enkla gärdsgårdar vid tomter. • Skogen döljer många gärdsgårdarbräder. 1851 hade iBerlin inrättatsen yrkesbrandkår,efter mönsterfrånUSA. 1875 fick Stockholm en yrkesbrandkår.Enbrandstadgaför”riketsstäder” kom 1874. Tanken var attden även skulle gälla på landsbygden.Men motstånd blev våldsamtoch man avstod från detta.Dock inte iSöderåsbygden somvar tidigt ute. Tidigast var Åby (Klippan),där Henrik ”Kejsaren” Perssontog initiativ till en brandkår redan1876 –den första utanförenskånskstad. Det inspirerade. 1897 sattesNybro frivilliga brandkår upp somfanns till Ljungbyhed blev municipalsamhälle1938.1867. Den tynade bort, liksom år1885 bildade Åsbo Härads Skytteföreningi Klippan.Skytteförbund bildades, somt ex två i Skåne. 1889 bildadesCentralstyrelsen för frivilliga skytteföreningar.Enhetliga stadgar antogs.1903 kom Skytteförbundensöverstyrelse.Första världskriget 1914 gav ettkraftigt uppsving förskytterörelsen.Kulmen nåddes 1914 då det fanns2 412 föreningar med sammanlagt238 214 medlemmar som avlossadekring 20 miljoner skott. Klippansskyttekompani bildades för95 år sedan – 1912.