11.07.2015 Views

Ordlista mentalitet - Svenska Kennelklubben

Ordlista mentalitet - Svenska Kennelklubben

Ordlista mentalitet - Svenska Kennelklubben

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

www.skk.se22 februari 2012Mentalitet – ordlista<strong>Ordlista</strong>n förklarar några av de begrepp och förkortningar som används då vi talar om hundarsbeteende och <strong>mentalitet</strong> vid mentalbeskrivningar och i andra sammanhang.AAdrenalin – ett hormon som utsöndras vid hård fysiskansträngning, stress och ilska. Genom att påverka flerafysiska processer gör adrenalinet gör kroppen beredd attfly eller slåss. Adrenalin ökar kroppens prestationsförmåga.Aggression – ett beteende eller hot som ett djur uppvisari avsikt att skada eller skrämma en annan individ föratt skaffa sig själv en fördel.Aggressionshämmande signaler – signaler som enhund utsänder när den vill undvika en konflikt.Aggressivitet – benägenheten att bete sig aggressivt.Vid en mentalbeskrivning syftar ordet på hundens benägenhetatt visa hotbeteenden som höjd svans, morrningar,skall, rest ragg, utfall och bitförsök i plötsligaeller okända situationer. Aggressiva beteenden syftar tillatt vara avståndssökande.Agonistiska beteenden – beteendemönster som hörihop med attack och reträtt i en konfliktsituation mellanindivider.Aktiv underkastelse – hunden visar på ett aktivt sättaggressionshämmande signaler genom att till exempelslicka i motpartens ansikte, lyfta en tass, stryka öronenbakåt och inta en låg kroppshållning.Aktivitetsnivå – beskriver hundens energi och huraktiv den är generellt. På en MH-beskrivning ingår imomentet ”aktivitetsnivå” också hundens beteende ipassivt tillstånd, om den kan koppla av eller har svårtatt slå sig till ro.Ambivalent beteende – kan uppstå hos hunden nären retning ger upphov till en motivationskonflikt ochhunden därför kommer att växla mellan olika beteenden.Det kan handla om exempelvis flykt parallellt med hotbeteendeoch lekinviter vid möte med en okänd hund.Anpassningsförmåga – hundens förmåga att anpassasig och finna sig till rätta i olika miljöer och situationer.Aptitbeteende – sökbeteendeArbetslust – hundens behov av och vilja att vara aktivoch att samarbeta. Raser med ett förflutet som bruks-,jakt- och vallhundar kännetecknas ofta av stor arbetslust.Arrested development – se neoteniArvbarhet – hur stor del av en egenskap, fysisk ellerpsykisk, hos ett föräldradjur som kan förväntas nedärvastill avkomman.Associationskedja – används för att beskriva en seriehändelser där hunden lär sig förknippa det pågåendeskeendet med det kommande.Associativ inlärning – betingning. Hunden lär sigexempelvis koppla ihop ett stimulus med ett annatstimulus, handling eller händelse. Klassisk och operantbetingning är typer av associativ inlärning.Avelsindex för mentala egenskaper – skattning avavelsvärden innebär att man förutom en individs egetresultat ifråga om en egenskap även tar hänsyn till familjebilden.Skattning av avelsvärden för olika egenskaperär ett etablerat verktyg inom husdjursaveln. <strong>Svenska</strong><strong>Kennelklubben</strong> har infört avelsindex för höftleder ocharmbågsleder för fem raser. Inom collierasen bedrivsjust nu ett forskningsprojekt där man arbetar med enmodell för att räkna ut avelsindex för hundars mentalaegenskaper. Till grund för projektet ligger MentalbeskrivningHund, MH.<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 001


www.skk.se/uppfödningAvreaktion – hundens förmåga att efter en upplevelsesom till exempel skrämt den eller gjort den arg kommaöver rädslan eller ilskan och återgå till ett mer neutralthumörtillstånd.BBehaviorism – en psykologisk skola som framhäver attinlärning är den mest betydelsefulla faktorn för beteendetsutveckling hos individen.Beskrivare – den person som under en mentalbeskrivningbeskriver och uppskattar hundens reaktionerutifrån den skala som tillämpas vid beskrivningen.Beskrivareffekt – hur stor del av skillnaden på hundarsresultat, till exempel i MH och BPH, som beror påolikheter i beskrivarnas bedömning.Beteendedefinitioner BPH – i skriften ”Beteendedefinitioner– BPH” som går att ladda ned från <strong>Svenska</strong><strong>Kennelklubben</strong>s webbplats definieras de begrepp somanvänds vid BPH för att beskriva hundens beteende.Beteendemönster – en hunds olika beteenden som ärkopplade till samma beteendesystem och som utförs videxempelvis jakt, ungvårdnad, försvar m.m.Beteendesekvens – del eller delar av ett beteendemönster.Betingad reaktion – en inlärd reaktion.Betingning – inlärning genom association.Bitbeteende – avser i BPH-beskrivningen hundensbenägenhet att använda tänderna för att få motpartenatt avlägsna sig eller upphöra med hantering.Blockering – en mental blockering kan uppstå hos enhund om den i en trängd situation blir så stressad attden inte kan agera överhuvudtaget. Hunden blir då heltpassiv. Blockeringar kan också ses vid tillräckligt starkaretningar, då retningen utestänger all annan påverkanoch hunden blir ”omöjlig” att få kontakt med.Boldness – betecknar summan av ett antal egenskaperhos hunden som gör den till en framåt, frimodig, nyfiken,orädd och positiv individ. På svenska förslagsvisdristighet, djärvhet.BPH – Beteende- och personlighetsbeskrivning Hundär <strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong>s <strong>mentalitet</strong>sbeskrivningutformad för att passa alla hundar oavsett ras.Brukshund – avser i regel de raser som ingår i <strong>Svenska</strong>Brukshundklubbens ansvarsområde. Begreppet kanockså syfta mer allmänt på en arbetande hund, en hundsom ”brukas”, till exempel inom jakt eller vallning.Bytesmedvetenhet – hundens tendens att vilja behålla,vakta eller försvara ett byte.DDiskriminering – förmågan att skilja mellan olikaretningar.Disqualified (diskvalificerad) – tidigare ”Mental-nolla”.En hund som i utställningssammanhang uppvisar ensådan <strong>mentalitet</strong>/beteende att den i bedömningen intekan tilldelas ett kvalitetspris. Det kan vara överdrivenrädsla, flyktbeteende etc. En hund som är aggressiv ochinte låter sig hanteras kan bedömas disqualified menockså bli rapporterad för oacceptabelt beteende.Domesticering – en biologisk/kulturell process där ettursprungligen vilt djur blir till stora delar beroende avmänniskans urval för fortplantning och överlevnad.Genom processen avlägsnar sig den domesticerade variantenalltmer från det ursprungliga beteendemönstret,den ursprungliga fysiologin och morfologin. Djuret bliren del av det mänskliga samhället och dess struktur.Dominanshierarki – socialt mönster bland djur somlever i mer stadigvarande grupper, där en eller någraindivider dominerar andra.Drift – ett begrepp som är vetenskapligt är svårdefinieratoch därför sällan används. Det baseras i huvudsakpå medfödda beteendefunktioner som jaktdrift,fortplantningsdrift och liknande. Uttrycket användsnumera lekmannamässigt inom vissa kretsar i hundvärldenför att beskriva hundens yttringar i olika beteendesekvenser.Dådkraft – en hunds förmåga att övervinna sin rädslaefter att den har blivit skrämd. Kan sägas betecknahundens mod och framåtanda.EEmotion – känslaEtogram – lista över alla beteenden som en individ,population eller art uppvisar.Etologi – det biologiska studiet av djurs (och människors)beteenden.Evolution – biologisk utveckling.Explorerande beteende – undersökande, upptäckandebeteende.FFigurant – person som vid prov, tävling och träningi till exempel olika bruksprovsgrenar och mentaltesterinteragerar med hunden.Fixa rörelsemönster – medfödda beteenden som utförspå samma sätt av alla individer inom en art och som<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 002


inte fordrar vare sig inlärning eller tidigare erfarenhetoch utlöses av så kallade nyckelretningar. Begreppetanvänds alltmer sällan inom vetenskapen.Flockkänsla/tillhörighet – hundens uppfattning av atttillhöra en specifik familj och/eller gemenskap.Flyktbeteende – flyktbeteende vid rädsla kan visas iolika hög grad och benägenheten att fly kan vara olikasvår att övervinna. Beteendet syftar till att öka avståndetmellan hund och retning genom att hunden förflyttarsig bortåt.Funktionsprov – provformer med avsikt att beskrivaspecifika egenskaper hos olika hundtyper. Exempel ärvallhundsprov, jaktprov och lure coursing för vinthundar.Förarbundenhet – ovilja hos hunden att separeras fråneller lämna föraren/den egna gruppen.Föremålsintresse – hundens intresse för att leka medoch bära på föremål. På exempelvis BPH provas dettagenom att hundägare och testledare inbjuder hundentill lek, dels med ett för hunden känt föremål, dels medett okänt.Förföljande – begreppet används till exempel vid MHoch BPH och avser att beskriva hundens benägenhet attfölja ett rörligt föremål.Förstärkning – en term som används för händelsersom höjer (positiv) eller sänker (negativ) hundens reaktionsbenägenhetpå stimuli.Försvarslust – termen syftar på hundens vilja attgenom hot eller angrepp försvara en resurs. Det kanhandla om flocken, reviret, mat m.m.Försök och misstag – se operant betingning.GGeneralisering – innebär att ett inlärt beteende uppvisas/tillämpasockså i situationer och miljöer utöver dedär det ursprungligen lärdes in.Golvrädsla – termen används när hunden uppvisar entydlig rädsla för att gå på vissa underlag. Blanka, halagolv utgör ofta ett problem för golvrädda hundar.Gripande – ordet används för att beskriva det sätt påvilket hundar fattar tag om ett byte.HHabituering – en enkel inlärningsform som leder tillatt en hund slutar reagera på ett stimulus som upprepas.Handlingsförmåga – begrepp som används vidmentaltester och beskriver hundens förmåga att medengagemang och rationella beteenden lösa uppgiften.Hanterbarhet – beskriver hundens vilja att låta sighanteras av människor. Hanterbarheten provas vid tillexempel mentalbeskrivningar.Hormon – substanser som fungerar som budbärarei kroppen. Flera av hormonerna är med och reglerarkroppens funktioner på en övergripande nivå, till exempeladrenalin och testosteron.Hotfullhet – hundens benägenhet att försöka stoppa/skrämma iväg en retningskälla genom exempelvis dovaskall, hotande kroppshållning och utfall.Hårdhet – hundens förmåga att snabbt kunna göra sigav med minnet av en obehaglig upplevelse.Härmning – inlärning genom att upprepa en annanindivids beteende.IImponerbeteende – hunden försöker imponera genomstel kropp, höjd stilla svans och stirrande mot den andraparten. Det kan också inkludera försök att kontrolleraoch fysiskt mäta sig med motparten.Insikt – förmågan hos hunden att lösa en ny situationutifrån tidigare erfarenhet.Instinkt – en term som numera sällan används avetologer men som tidigare i många sammanhangbetecknade vad som antogs vara medfödda och fixa beteenden.Numera vet man att genetiskt programmeradebeteenden utvecklas i ett växelspel med omgivningenhos den enskilda individen. Därav den sparsammaanvändningen av termen.Instinktshandling – ett beteende som är genetisktprogrammerat och utlöses av en så kallad nyckelretning.Se även instinkt.Intensitetsskala – en skala som används vid till exempelMH och BPH och som graderar intensiteten ihundens reaktioner vid de olika momenten i en skaladär ett lågt värde indikerar låg intensitet.Intentionshandling – ett beteendes inledande sekvens.JJaktintresse – på en mentalbeskrivning beskriver termenhundens benägenhet att springa efter ett simuleratlitet byte. I detta sammanhang tycks detta vara relaterattill egenskapen ”lekfullhet” och inte ett säkert mått påhundens intresse för att jaga efter levande vilt.<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 003


Jaktkamplust – hundens benägenhet att jaga efter ochgripa tag i föremål som rör sig.KKamphund – samlingsbegrepp för hundtyper somtidigare avlats för och använts till olika former av kamp,antingen mellan hundar eller mellan hundar och andradjur.Kamplust – begreppet har flera innebörder beroendepå verksamhet. Ibland sätts det samman med uthållighetoch hundens vilja att nå sitt mål, ibland kännetecknardet hundens engagemang i kamp/konkurrenslekarmed föremål.Karaktärsprov – en tidigare form av <strong>mentalitet</strong>stest.Användes ofta tillsammans med en test där hundensbevakningsförmåga prövades. Förkortades då vanligenBoK-prov (Bevaknings- och Karaktärsprov).Kastration – ett operativt ingrepp där hunden görsinfertil. Vanligen är avsikten, företrädesvis när det gällerhanhundar, att påverka och förändra oönskade beteenden.Problembeteenden orsakade av rädslor hos hundentenderar att förvärras efter kastration.KHM – <strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong>s kommitté förhundars <strong>mentalitet</strong>. Ansvarar för arbetet med hundars<strong>mentalitet</strong> inom organisationen.Klassisk betingning – se även Pavlovs hundar. Enassociativ inlärning där ett stimulus förknippas medett annat, redan befäst/naturligt beteende och på så viskommer att utlösa samma reaktion/förväntan.Koncentration – förmågan att behålla fokus på enuppgift.Konfliktbeteenden – när en hund utsätts för olikastimuli samtidigt kan helt irrelevanta beteenden utlösassom inte är adekvata för situationen. Se ambivalentbeteende, omriktat beteende samt överslagshandling.Kontakt – en god kontakt mellan hund och förare ären förutsättning för i stort sett all form av inlärning.Kontaktövningar är en viktig del i den tidiga träningenav en valp.Korning – omfattar ett mentaltest och en exteriörbeskrivningav i första hand <strong>Svenska</strong> Brukshundklubbensraser. En hund med godkänd korning får en officielltitel att lägga framför sitt namn.Kritisk period – även ”känsliga, sensitiva perioder”.En period under en individs utveckling från nyföddtill vuxen som är särskilt betydelsefull för individensfortsatta liv och vars intryck blir bestående.Kulturell evolution – förändringar i beteendemönstersom överförs från en generation till nästa genom inlärning.Förekommer hos många djurarter, bland annat ifamiljegrupper av hundar.Kvarstående rädsla/aggressivitet – oförmåga tillavreaktion.Känd mental status – för <strong>Svenska</strong> Brukshundklubbensraser (och ett fåtal andra) fordras så kallad ”kändmental status” för föräldradjuren för att få registreraen valpkull. Det innebär att hundarna har genomgåttMentalbeskrivning Hund, MH. En hund kan undervissa omständigheter erhålla ”känd mental status” utanatt beskrivningen fullföljts.Könshormon – hormoner som påverkar könsutvecklingenoch könsidentiteten hos såväl människor somhundar. Ett manligt könshormon är testosteron, ettkvinnligt östrogen. Oavsett kön har en individ såvälmanligt som kvinnligt könshormon men i olika mängd.LLedarskap – ett ord vars innebörd många hundägareoch hundtränare har olika uppfattning om. Denvanligaste tolkningen utgår från att hundägaren i sinrelation till hunden har olika roller – till exempel attvara trygghetsskapare, att ses som en resursperson somhunden gärna vill samarbeta med men som också harmandat att inta en bestämmande attityd.Leklust/lekfullhet – ordet används för att beskrivahundens allmänna intresse att leka med människor(exempelvis jaga efter kastade föremål, leka ta fatt ochha dragkamp).L-test – ”lämplighetstest”. Den form av testning somolika myndigheter använder sig av för att finna lämpligaarbetshundar.Lägga på sig/bygga på sig – oförmåga till avreaktion.MMajor gene – engelska för den gen som är den huvudsakligaorsaken till att en egenskap kommer tilluttryck. Hypotesen om förekomsten av major genes förexempelvis specifika mentala egenskaper är ett aktuelltforskningsområde.Matintresse – moment i BPH. Mat/godis som hundägarensjälv bedömt som hundens favorit och en korvbitgöms och hundens intresse och uthållighet för att få tagpå maten/godiset registreras.Mentalbeskrivare – se beskrivare.<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 004


Mentaldomare – den person som under ett mentaltestbedömer och uppskattar hundens reaktioner utifrånden skala som tillämpas vid testet.Mentalitet – hundens sammanlagda mentala egenskaper,det vill säga hur hunden ”är”.Mentalitet – prioriterat område – under de kommandeåren är hundars <strong>mentalitet</strong> och hälsa särskiltprioriterade områden för <strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong>.Projekt som särskilt uppmärksammar dessa områden ärBeteende- och personlighetsbeskrivning Hund (BPH),Särskilda Rasspecifika Domaranvsiningar (SRD) ochMentalt Sund Collie som avser att framställa ett mentalindexför rasen.Mental-nolla – se disqualified (diskvalificerad).Mentaltest – i dagligt tal alla former av prov där hundens<strong>mentalitet</strong> provas i vissa givna situtationer. Merspecifikt används ordet synonymt med den mentaldelsom ingår i den så kallade korningen (se detta ord).MH – Mentalbeskrivning Hund. En mentalbeskrivningursprungligen framtagen för <strong>Svenska</strong> Brukshundklubbensraser, men även andra raser får delta. En hundsresultat från MH redovisas på SKKs onlinetjänsterHunddata och Avelsdata.MH-genomfört – en genomförd MH-beskrivning ärobligatorisk för avelsdjur inom <strong>Svenska</strong> Brukshundklubbenför att deras avkomma ska kunna registrerasi SKK. En hund måste också ha genomfört MH föratt få starta på SBKs bruksprov. Som genomfört MH(känd mental status) räknas även en beskrivning därtestledaren bryter hundens deltagande på grund avexempelvis kvarstående rädslor som gör att det upplevssom alltför belastande för hunden att genomföra helaMH.Minnesbilder – hundens förmåga att skapa och behållapositiva/negativa upplevelser i minnet.Motivation – hundens beredskap att utföra en visshandling vid ett specifikt stimulus.”Motor” – vardagligt tal, syftar på hundens lust ochkapacitet för arbete.MT – mentaltest. Förkortningen MT syftar hos SBKpå korningens mentaldel.MUH – Mentalbeskrivning Unghund. Föregångarentill MH, avsedd enbart för hundar mellan 12 och 18månader.NNegativ förstärkning – inlärningsmetodik där hundenlär sig att nyttja något beteende för att undvika/kommaifrån en obehaglig känsla. Se även positiv förstärkning.Neonatala perioden – nyföddperioden, hos hund mellan0 och 3 veckors ålder.Neoteni – bibehållande av juvenila (ungdoms) karaktärerhos könsmogna individer. Gäller både fysiska ochmentala egenskaper. Hos hund är detta en effekt avdomesticeringen där det mänskliga urvalet har selekteratmot individer som hela livet visar lekfullhet ochnyfikenhet med ofullständiga vuxenbeteenden koppladetill födoanskaffning, fortplantning/familjebildning ochförsvar.Nervfasthet /nervkonstitution – hundens stresstolerans,det vill säga förmåga att klara av stressandesituationer.Nyckelretning – det specifika stimulus som utlöser ettspecifikt beteende utan föregående inlärning.Nyfikenhet /orädsla – orden används för att beskrivahundens reaktion vid överraskande eller okända händelseroch kan ses som ett mått på hundens allmänna”miljörädsla”. Hunden kan vara alltifrån undvikandeoch flyktbenägen med lite utforskande till att uppvisaen undersökande och orädd attityd.OOacceptabelt beteende – en hund som under träning,tävling, prov, kurs eller annan aktivitet arrangerad avklubb agerar aggressivt eller hotfullt. Händelsen kan,via funktionär, rapporteras till SKK centralt. Följdenblir vanligen en utredning och vid behov kan hundentestas av en av SKK särskilt utsedd person. Utifrånfallbeskrivning och testrapport avgörs om hunden fortsättningsvisfår delta i SKK-organisationens aktiviteter.Detta inkluderar avel.Obetingad reaktion – medfödd, icke inlärd reaktion.Omriktat beteende – ett beteende som startar mensom sedan, på grund av inre konflikt, riktas om. Enhund som visar aggression mot en mötande hund påpromenaden men hindras från att göra utfall, kan riktasin aggressivitet mot personen som håller i kopplet.”On/off-knapp” – hundens förmåga att vara passivoch koppla av när inget händer och att vara aktiv när såfordras. En hund som klarar av det här sägs ofta ha enbra on/off-knapp.Ontogeni – individens fysiska och psykiska utvecklingfrån befruktningen till döden. Processen påverkas avsåväl gener som miljö.Operant betingning – inlärning eller avlärning efterprincipen att ett beteende kan förstärkas eller släckas utallt efter de konsekvenser det ger. Ett önskat beteendehos en hund kan förstärkas genom belöning, ett oönskatkan släckas ut genom att ignoreras eller bestraffas.<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 005


PPassiv oro – ett beteende där hunden väljer att hanteraen obehaglig situation med passivitet och inte med flykteller aggression. Låg svans, hässjande, munslickandem.m. kan tolkas som tecken på passiv oro.Passiv underkastelse – en hund kan lösa en pressandeeller hotfull situation genom att lägga sig på rygg ellersida och förhålla sig helt orörlig. Detta brukar betecknassom passiv underkastelse.Passivitet – hundens förmåga att koppla av och slå sigtill ro när den inte behöver vara aktiv eller ska arbeta.Pavlovs hundar – syftar på ett välkänt psykologisktexperiment av den ryske forskaren Ivan Pavlov (1849–1936). Pavlov ringde i en klocka innan han gav sinahundar mat. Detta medförde inom kort att hundarnassalivavsöndring startade vid klockringningen oavsettom de sedan fick sin mat eller inte. Att hundarna lärdesig koppla ihop klockans ljud med maten är ett exempelpå klassisk betingning.Pendling – när hunden vid en retning inte kan ”välja”mellan två ageranden i en situation. Det försätterhunden i en konflikt som ger upphov till pendlande beteenden,det vill säga hunden växlar mellan till exempelutforskande och flykt.Personlighet – används numera ibland för att ge enhelhetsbild av en hunds samlade beteendeegenskaper.Exempel på en hunds personlighet kan vara social ochnyfiken till sin läggning.Positiv förstärkning – inlärningsmetod där hunden fårberöm och belöning vid rätt beteende.Positiv hälsning – en positiv hälsning mellan hund ochmänniska kännetecknas av avsaknad av rädsla, hotfullhet,undergivenhet och vilja att hävda sig hos hundenoch upplevs ofta som glad och avspänd.Problembeteende/beteendeproblem – beteenden elleruppträdanden som, vanligtvis av hundens ägare/förare,betraktas som inte önskvärda och därför problematiska.Prägling – den process då unga djur lär sig andraindividers karaktäristiska beteenden, normalt föräldrarnas.Inlärningen sker tidigt i individens liv under enbegränsad tidsperiod och är oåterkallelig.RRasspecifika prov – provformer som är särskilt anpassadetill en hundras eller hundtyp. Se även funktionsprov.Retning – kallas även stimulus. När hunden exponerasför en tillräckligt stark retning utlöses en reaktion. Förmånga hundar är en springande katt en oemotståndligretning och utlöser en känd reaktion: hunden springerefter!Retningsströskel – den styrka ett eller flera stimulibehöver ha för att utlösa ett beteende/en handling hoshunden.Retningssummering – det sammanlagda retningstrycket.Ett flertal sammantagna retningar ger i regelen starkare reaktion. Om hunden förutom att se kattenockså känner kattens lukt och hör när den far genombuskar och snår ökar hundens benägenhet att reagera.Revir – område som hunden betraktar som sitt ellerden egna flockens och som individen/gruppen följaktligenförsvarar mot inkräktare.Rädsla – en sinnesstämning som inrymmer flera nyanserfrån en känsla av osäkerhet och oro, över ängslighetoch rädsla till stark fruktan.SSamarbete – vid MT avser begreppet att beskriva hundenslust och sätt att leka tillsammans med en person,känd respektive okänd, med ett föremål.Sammanfattande beskrivning BPH – beskrivarensammanfattar hundens agerande under övningen på ettsubjektivt sätt. Hundens kan beskrivas som exempelvis”glad i människor”, ”trygg”, ”energisk”, ”arg”. Se ävenpersonlighet.SBK – <strong>Svenska</strong> Brukshundklubben, SBK, som har rasansvarför raser inom klubben. SBK har även distriktklubbar,lokalklubbar och rasklubbar över hela landetsom bedriver en omfattande verksamhet med blandannat prov, tävlingar och utställningar för hundar,oavsett ras.Sensitisering – en process där hundens reaktion påett stimulus ökar för varje exponering. Motsatsen ärhabituering.Sensitiv period – se kritisk period.Signaler – en retning som utgår från en individ ochpåverkar agerandet hos en annan individ. Signaler kanvara av olika slag, exempelvis visuella, kemiska, taktilaeller akustiska, och är en förutsättning för kommunikation.Självförstärkande handling – att utföra beteendet är isig en tillräcklig belöning, exempelvis att få spåra ellerjaga vilt.Skottfasthet – hunden reagerar inte negativt eller medrädsla på ljudet av skott.Skrammel – moment i BPH (som har en liknandemotsvarighet i MH och MT). Hund och hundägare gårtillsammans med testledaren och en metalltrumma som<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 006


inuti försetts med olika typer av metallföremål börjarrotera så att ett skramlande ljud uppstår. Trumman ärsynlig och ljudet börjar när hunden är 4 meter ifrånden.Skygghet – beskriver en hund som uppvisar ett undvikandebeteende, ofta påtagligt i relationen till främmandemänniskor.Skärpa – betecknar hundens benägenhet att reageramed aggressivitet.Smittsamt beteende – ett beteende som genererarsamma beteende hos motparten, exempelvis en gäspning.Social facilitering – när utförandet av ett redan käntbeteende ökar, till följd av att en individ ser att en annanindivid utför samma beteende.Social kamplust – ingår ofta som moment i mentalbeskrivningaroch avser då att ge en bild av hundens lustatt kämpa med en motpart om ett föremål.Social nyfikenhet – uttryck som används inom<strong>Svenska</strong> Brukshundklubbens mentaltest (MT). Definitionenlyder: hundens förmåga till social undersökning,hundens vilja att bilda tillfälliga relationer/grupper ochhundens kontaktbenägenhet i möten med främmandemänniskor.Social självsäkerhet – uttryck som används inom<strong>Svenska</strong> Brukshundklubbens mentaltest (MT). Definitionenlyder: hundens självförtroende i socialasituationer, hundens trygghet i hälsningssituationer ochhundens stabilitet i möten med främmande människor.Socialt samspel – uttryck som används inom <strong>Svenska</strong>Brukshundklubbens mentaltest (MT). Definitionenlyder: hundens förmåga att kommunicera och engagerasig med främmande människor i lek- och kampsituationer.Socialitet – hundens attityd vid möte med en främmandeperson. Hunden kan vara alltifrån reserveradoch tillbakadragen till aktivt hälsande med stor vilja attfölja med och obekymrat låta sig hanteras.Sociobiologi – den gren inom biologin som studerarsociala beteenden hos djur och människor.Spindeldiagram – ett sätt att redovisa resultaten avexempelvis en MH-beskrivning för en individ eller fören grupp hundar. Det grafiska utseendet hos diagrammetpåminner om ett spindelnät.Stimulus – synonymt med retning, se detta ord.Stress – ett tillstånd av ökad fysiologisk och psykologiskhandlingsberedskap som uppstår när individenutsätts för situationer som upplevs som pressande ellerhotfulla. Vid stress utsöndras olika hormon, exempelvisadrenalin, noradrenalin och kortisol.Supernormal retning – en överdriven retning som germer respons hos individen än normalt.TTaxis – rörelsemönster då hunden orienterar sig moteller från ett yttre stimulus.Temperament – hundens karaktär, dess <strong>mentalitet</strong>. Seäven <strong>mentalitet</strong>.Testledare – person som ansvarar för det praktiskautförandet av till exempel en mentalbeskrivning.Testsituation – termen används för att beskriva den väldefinierade situation som hunden utsätts för vid test/beskrivning.Tillgänglighet – se socialitet.Tjänstehund – i dag rekryteras och utbildas två typerav tjänstehundar inom <strong>Svenska</strong> Brukshundklubben:patrullhund och räddningshund. Den förstnämndahar till uppgift att tillsammans med sin förare patrulleramilitärt känsliga områden och bevaka byggnader/objekt från intrång, den senare att leta efter människori samband med till exempel jordbävningar och andranaturkatastrofer. Utöver dessa finns andra typer avtjänstehundar hos flera myndigheter men även hosprivata aktörer.Tomgångshandling – syftar på ett beteende som utlösestrots att stimulus, det vill säga yttre retning, saknas.Tröskel/tröskelvärde – gräns för när exempelvis ett beteendekommer till uttryck. Tröskelvärde används ävenvid bedömning av polygena, fysiska egenskaper såsomhöftledsdysplasi etc.UUndergivenhet – kan ses som uttryck för litenhet ochofarlighet i syfte att avväpna en annan, potentiellt farlig,individ. Kännetecknande är låg, hukande kroppshållning,bakåtstrukna öron, slickande och i vissa fallurinering i samband med hälsning.Underlag – moment i BPH. Hunden och föraren passerartillsammans gående över olika underlag.Ursprungligt beteende – beteenden hos hunden somockså återfinns hos pariahundar eller vargar och sominte alltid fyller en funktion för den individ som lever iett modernt samhälle. Ett exempel är tikens så kalladeupplägg, det vill säga när hon kräks upp halvsmält födatill sina valpar trots att kullen får mat av uppfödaren.Utforskande – beteenden som syftar till att ge hundenmer information om en retning och innebär atthunden tar sig fram mot retningen för att undersökaden närmare.<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 007


Uthållighet – uttryck som används inom <strong>Svenska</strong>Brukshundklubbens Mentaltest (MT). Definitionenlyder: hundens benägenhet att visa uthållighet i sina ansträngningaratt få tag i ett oåtkomligt mindre föremål.Utvecklingsfas – period i livet då en individ av inreeller yttre omständigheter lär sig nya saker och får nyaförmågor/färdigheter. En växande hund går igenomett flertal utvecklingsfaser innan den når den vuxnaindividens mognad.VValptest – ett test för att se skillnader i beteende mellanvalpar i en kull. Testet kan också göras med avsikten attidentifiera de hundar som i framtiden kan utbildas tilltjänstehundar etc. men också för att uppfödaren skakunna placera rätt valp hos rätt köpare.Vekhet – beskriver vanligen hundens oförmåga attglömma ett obehag.Visuell överraskning – ett av momenten i BPH. Hundoch hundägare går tillsammans med testledaren nären konstgjord figur hastigt dyker upp 4 meter framförhunden och hundens reaktion beskrivs.W”Will to please” – denna engelska term används föratt beskriva den attityd av samarbetsvilja, lyhördhetoch arbetslust som man eftersträvar till exempel hosretrieverraserna.ÅÅngestbitare – äldre term som beskriver en hund sompå grund av en kombination av aggressivitet och rädslai ett trängt läge väljer att gå till anfall i stället för att fly.ÖÖverslagshandling – ett beteende som kommer tilluttryck när hunden upplever en konflikt mellan två retningar(motivationer) och inte förmår välja ett adekvatbeteende. Ofta visar sig en överslagshandling som ettkroppsvårdande beteende, till exempel att klia sig.<strong>Svenska</strong> <strong>Kennelklubben</strong> www.skk.se 08-795 30 008

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!