reglonen. Svenska Finlands Idrottsförbund

urheilukirjasto.fi

reglonen. Svenska Finlands Idrottsförbund

EMBLEM OCH MEDALJER

FRÅN SPORRONG,

SKANDINAVIENS STORSTA

TILL VERKARE

Sporrong, som idag sysselsätter ca 350 personer, har sitt administrativa

säte i Norrtälje samt fabriker i Norrtälje och Ekenäs.

Verksamheten omfattar tillverkning och marknadsföring av

medalier, emblem och polletter av metall.

I medaljframställningen ingår både konstnärliga minnesmedaljer

och -plaketter och enklare pris- och prestationsmedaljer.

Tili emblemen hör produkt- och personalemblem, uniformsknappar,

klubb- och organisationsmärken samt emblemprydda

artiklar såsom manschettknappar mm.

Alltså vänd Er tili Sporrong då Er idrottsförening behöver

emblem, plaketter, medaljer eiler annat.

Och om Ni inte ur vårt färdiga sortiment finner vad Ni

söker, framställer vi det. Speciellt för Er.

Ta kontakt!

märker er

Försäljning:

Artturi 'Kannistos väg 10, 00320 Helsingfors 32

Tel. 90-578022

Fabrik:

Trollbergsvägen 12, 10600 Ekenäs Tel. 911-13720

,

o

VAR IDROTT


o

ARSBOI(

1974

!ör

FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND

och dess medlemsförbund

VEN KA FINLANDS IDROTT FÖRBUND

FINLAND SVENSKA SKIDFÖRBUND

FI TLA D VENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND

FINLAND VEN KA KVINNOGYMNASTIKFöRBUND

SVE SKA FI LA JDS SKOLIDROTTSFÖRBUND­

FINLAND SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND

SVENSKA FINLANDS SKYTTEFÖRBUND

KONDITIONSFRÄMJANDET


Redigerad av

GUY MATTSSON

EKENÄS TRYCKERI AB, EKENÄS 1975

Nina, omtyckt och uppskattad

av Guy Mattsson

I drottsåret - EM-året - 1974 blev Ninas. Från en något undanskymd

plats i landseliten tog hon nu steget ut till en vinnartyp

i internationella sammanhang. Hon blev landets genom tiderna

första kvinnliga europamästare. Nina tog sin publik med storm, blev

5


Ninas utveckling

800m 1500m 3000m

1967 2.33,0 - -

1968 2.26,8 5.37,2 -

1969 2.18,1 4.49,8 -

1970 2.16,6 4.39,3 -

1971 2.15,0 4.32,2 -

1972 2.11 ,8 4.17,6 9.29,2

1973 2.14,3 4.14,1 9.00,6

1974 2.10,7 4.11,6 8.55,2

Nina (Wärn) då hOIl slog igeno11t

vid SFI-mästerskapen 1969 i Lovisa.

Samma år blev det också de första landslagsuppdragen för Nina.

Ron deltog i kamperna mot såväl Sverige som Rumänien. Landslagsdebuten

vaI' gjord, nu började den svåraste etappen - den internationella

toppen.

* * *

Som människa är ina omtyckt av alla. Rennes svåraste motståndare

unnar henne de framgångar man inte sj äly kan uppnå. Ron

är glad och snäll men har väldigt svårt att säga "nej" ibland.

!nom idrottskretsarna uppskattas Nina stort. D å hennes förening

arrangerade en fest till hennes ära var den spontana reaktionen -

"jag vill absolut sluta upp kring festen för Nina".

Som avslutning ett citat från Pekka Vasalas bok "Mitalin toinen

puoli", en åsikt som vi tror att många är beredda att skriva under,

8

"Nina Holmen är en av de jinaste människor, som jag någonsin

har t?'äjjat. Till sitt uppträdande behärskad, rar och anspråkslös.

Fast hennes jramgång vore hurudan som helst, tt'or

jag inte de någonsin kommer att inverka på hennes person.

Hennes löpstil påminner om gasellens. Då jag satt på läktaren

i Rom blev jag lika entusiastisk som de övriga. Den jinländska

gruppen stod upp under det sista varvet på 3.000 m och skrek

jÖt' jull hals -iör Nina.

- 0 -

1 d!'ott äI' sa!l1!l1cmhållning och kCtl1l!'atskap i, seger och nederla!/.

Bo Bengtson

11{ an måste väl;a hä!' i livet: antingen motione!'a!' man och äter sig mätt, eller

också låtel' man bli att motionem och går ständigt hungriu.

P-O. Astrand

BL,OD

RÄDDAR LIV

Finlands Röda Kors Blodtjänst

9


Gola-träningsskor för grundkonditionen.

Gola-spikskor för toppresultaten.

Gola-fotbollsskor för målen.

Fås i välförsedda affärer i branschen.

TALLBERG

SPORTPARTI.

Alexandersgatan 21 ,

00100 Helsingfors 10. Tel. 1361 1

Ioe - amatörhestämmelser

Erik von Frenckell bel'ätta1' om

I Oa·a1·befet.

av Erik von Frenckell

Ioc är den bekanta internationella idrott rörelsens me t kända

signatur. D e senaste åren har den blivit dissikerad, omprövad och

mycket kritiserad.

J ag begagnar därför genast tillfället att för den intre seI'ade

idI'ottsmannen analyseI'a den stöI'sta internationella idI'ottsI'öI'elsens

ursprung, ändamål och veI'ksamhet. Alltså: 1 GI'ekland väcktes tanken

på I'egelbundet återkommande "idrottsspel". D et vaI' inte idrottsmännens

resultat om intI'e seI'ade. D et var festen och kampen som

utgjoI'de dragkI'aften föI' spelen. 1 begynnelsen vaI' det '!slavaI''',

d. v. s. inte fI'ia män som kämpade. Kvinnor vaI' föI'bjudna. 1 fleI'a

hundI'a åI' foI'tgick pelen med fyra åI's peI'iodeI' tills de plötsligen

upphörde. H istorien vet beI'ätta att Nero, som själv deltagit blev

förargad då han inte vann i kampen, där han körde ett trehästars

spann. UndeI' ca 1.000 åI' föranstaltades inga spel.

1 P aris väckte den kände idI'ottsledaren baron de Coubertin, som

med rätta anses vara de moderna spelens fader, tanken på ett åter-

11


upplivande av de ädla spelen. Han samlade ett dussin intressenter

från olika Iän der och sen har spelen fortsatt vart fjärde år, utom

då världskrig rasat.

Coubertin proklamerade en grundtanke, som enhälligt omfattades

och lydde "Den ädla kampen är huvudsaken, inte segern". Tyvärr

har denna regel, som fortfarande präglas före varje olympiskt spel,

helt misst sin dragningskraft. Tidningspressen bär en stor skuld tilI

detta. Mästerskapen, världsrekorden och de olika ländernas idrottsprestationer

är dragkrafterna i tidningarnas attraktiva rubriker.

* * *

Under de senaste 20-30 åren har ett ny tt orosmoment vunnit insteg.

"Penningen". Orden amatör och professionell diskuteras, vantolkas

och används som huggvapen mot den internationelIa olympiska

I'örelsen. 1 början av 1950-talet tillsattes de första kommitteerna

inom IOC. AlImänheten förbigår gärna - kanske av okunnighet

- att A very Brundage, som alltid anses vara syndabocken aldrig

har varit medlem av dessa kommitteer. Kommitteerna har tillsatts

bland medlemmar av IOC samt medlemmar av internationelIa idrottsförbunclen

och ibland av delegerade från de nationella olympiska

kommitteerna. Trots försök har kommitteerna misslyckats i strävandena

att skapa förståelse och rättvisa. 1 denna dag har en slutgiltig

lag inte godkänts av IOC, men man hoppas att det förslag, som efter

rundresa i hela värIden hos alla tänkbara instanser slutligen formulerats,

skall godkännas i maj 1975 i Geneve där IOC har sin nästa

kongress.

Huru lyder då denna regel - på begriplig och rätt tolkad svenska?

a) Ordet amatör är struken och ersatt med orden "berättigad att

deltaga".

Den nästa satsen bör förstås så här:

b) Envar, rik elleI' fattig, har rätt att få ekonomiskt understöd för

sin träning.

c) Idrottsmannens organisation (klubb, nationellt idrottsförbund elleI'

den nationelIa olympiska kommitten) är allena berättigad att

fastställa för vad och huru mycket den enskilda mannen kan

erhålla inom ett år.

d) Ersättning kan ges för: resor, mat och hotelI, idrottsredskap,

idrottskläder och eventuellt för "förlorad arbetsförtj änst".

e) Idrottsmannens egen bankbok får inte växa genom understöden.

12

Tillsvidare råder osäkerhet om idrottsmannens rätt elleI' skyldighet

att vara en levande reklampelare. Sverige har visat den största

förståelse för dylik reklam. Finland hålIer på att följa efter, Norge

är tyst, men Danmark ställer sig avvisande.

f) En viss oklarhet är nu rådande ifråga om beteckningen "Professionell".

D. v. s. hal' en professionell idrottsman i en idrott rätt

att vara "amatör", d. v. s. får deltaga i tävlingar i andra idrottsgrenar.

Tendensen i dag lyder: Ja, i alla andra tävlingar utom

i de internationella olympiska spelen.

Jag hoppas att jag kunnat klarlägga begreppen om IOC-tävlares

möjligheter att deltaga, trots att jag aldrig har varit medlem i en

amatöl'kommitte.

* * *

En annan viktig fråga om tolkning av ordet "apartheid". IOC :s

regel nr 1 förbjuder "apartheid", d. v. s. förföljelse på grund av olika

religion, ras elleI' politik. Ett land, Syd-Afrika, har uteslutits ur

IOC på grund av ·rasförföljelse. Samma straff har inte drabbat andra

länder oaktat det finns länder där blodiga rasförfölj elser pågått i

flera år. Olika trosbekännelser har bildat regelbundna militära 01'ganisationer,

som arbetar med bomber och krypskyttar. Man bör

inte heller glömma de politiska krigen i Palestina och Israel. Dessa

förbrytelser har gått straffria. En uppgift vore för IOC att genom

internationelI idrott minska meningsdifferenserna. Glädj ande nog

har Sycl-Afl'ika slagit in på den vägen.

Slutligen vilI jag beröra en fråga som ligger mig nära om hjärtat:

"EventuelIa vinterspel i Finland".

IOC besluter alIena vilka sportal'ter, som får utövas i sommal'och

vinterspel. FIS, d. v. s. Internationella Skidförbundet bestämmer

alIena vilka grenar som skall utföras inom de olika sportarterna.

IOC haI' bestämt att alla sportarter skall ske i samma land. FIS

tillåter tävlingar i olika länder. När skall den ena parten ge vika.

D . v. s. när tillåter IOC spel i två länder elleI' när begränsal' FIS

sportarterna så, att de alla kan utföras i ett land.

- 0 -

Det Ii/' 'il/gen skam ettt misslyckets. Vill l1wn vetret etktiv, måste metn tet l·isker. Den

sfö"sfa "isken Ii,· dock den, att i n t e va,l'a aktiv.

Bengt Anderberg

13


BJLYNX320

-för Er dil' ni viii

• Snöskotern för alla

• Snöskotern för den fartlystne

• Motoralternativ:

20 hkr eI. 35 hkr

• Tilläggsutrustning fjädrande bandmatta

En passande snöskoter för envar och i all slags

terräng ur den inhemska L YNX-serien.

mHANKKIJA

Kaserntorget 00130 Helsingfors 13

Telefon 642811/257

UtveckJingen inoIn dagens

tränaruthildning

at; Stig Sundberg

K raven pä en idl'ottsman av idag är betydligt större än för bal'a

ca 10 år sedan. En 14-15-årig pojke eIler flicka t ränar redan 6-7

gånger i veckan äret runt, och en fullvuxen toppidrottsman bör vara

uppe i 10-14 träningspa s i veckan. Allmänt räknar man med, att

det beroende på idrottsgren och individuell a anJag räcker 8-12 är

för en idrottsman att uppnå sin maximala prestationsförmåga. Till

en början är det ännu ganska mycket "lek" med i speJet, men längre

fram är åren fyllda av träning och åtel' träning.

Progm mmering tycks vara dagens modeorcl på alla områden, och

även en idrottsmans t räning måste vara programmerad. Mecl 131'0grammerad

träning avse . all idrottsträning som uppfyller följ ande

villkor :

1) D en har ett kJ al't må!.

2) D en är på förhancl planeracl och systematisk.

3) D en är progressiv, dvs. den ökar långsamt h än är till år.

Ett annat karaktäristiskt drag i modern träning är det allt vanligare

systemet med personliga tränare. D et innebär, att då en

pojke elleI' f1icka har uppnått ett visst utvecklingsstadium och beslutat

sig för att satsa på idl'otten, fär han eliel' hon en personlig

tränare som ansvarar för träningen och idl'ottsmannens utveckling.

1 idealfall borde en sådan personlig t ränare ha endast 3- 4 stycken

personliga aclepter att sköta om, men i praktiken får tyvärr t ränal'en

ofta sköta om ända upp t ill 10 stycken personliga adepter.

Vilka krav ställs på tränaren?

D et är clock inte bara kraven på iclrottsmannen som har ökåt, utan

också "ma kineriet" som driver hela träning:lverksamheten har fått

lov att anpassa sig eftel' tidens krav - eliel' stagnera i sin utveckling!

D et faller på tränarens ansvar att göra upp och övervaka

sina adepters träningsprogram. D et äl' däremot idrottsförbundens

skyldighet att skapa alla de yttl'e fÖl'utsättningarna fö r sina t ränare,

så att de hal' möj lighct att effektivt kunna sköta träningsverksam-

15


heten. En av de viktiga te förut ättningarna för detta är en förstkla

ig tränarutbildning.

Det aUra viktigaste för en tränare är, att han/ hon har förmågan

att undervisa sina adepter isin egen idrottsform, och att han har

tillräckliga kunskaper för att kunna programmera sina adepters

träning även på lång sikt. Tränaren skall kunna göra en s.k. grenanalys,

dvs. veta vilka fysiologiska, tekniska och psykiska krav

idrottsformen ställer på sina utövare, och huI' just hans egna adepter

skall utveckla de egenskaper om krävs.

AlIt detta kräver vissa grundkunskaper i idrottsfysiologi, -medicin,

-psykologi, undervi ning metodik och allmän träningsprogrammering.

En viktig sak är, att tränaren känner tili huI' man skall

undvika kador, och även kunna ge en snabb och korrekt förstahj

älp ifall en kada uppkommer.

De sutom måste tränaren vara en god p ykolog. Han må te kunna

skapa ett gott och förtroendefullt förhållande till sina adepter och

få dem att underkasta sig den hårda träning det idag krävs för att

kunna nå toppen. Kun kaper om hU1" man skall träna får man nämligen

genom kurser och praktik, men att sedan verkligen få adepterna

att utjöra programmen är ofta betydligt svårare.

Tränaren får heller aldl'ig glömma, att han med sitt uppträdande

på idrottsplatsen och även utanför densamma måste vara en god

fÖl'ebild för sina adepter. Ju yngre adepterna är, desto viktigare är

tränarens goda exempel. Tränarens pedagogiska uppgift får inte underskattas,

för han kommer ju att leda och därigenom att inverka

på sina adepter åtskilliga timmar per vecka i flera års tid. Det är

inte ovanligt, att en tränare är upptagen upp till fem kvällar i veckan,

och att han tillbringar de fle ta vecko luten på olika träning -

Jäger, kurser elleI' tävlingar. Den överväldigande majoriteten av

tränarna gör dessutom allt detta utan ersättning.

R iktlinje1" inom ClF:s och specialjörbundens b'änarutbildning

1 avsikt att skola så kompetenta tränare på finlandssvenskt håll

som möj ligt har CIF effektiviserat och centraliserat sin tränarutbildning.

Senare har också de flesta specialförbunden börjat modernisera

och organi era sin specialtränarskolning. CIF har sett som sin

främ ta uppgift att koordinera sin tränarutbildning med både

SVUL: s och ina egna pecialförbunds. Den allmänna principen hal'

varit den, att på CIF: s tränarkurser bara har behandlats sådana

ämnen, som är gemensamma för alla idrottsformer, och således utgör

en idrottens grundskolning. Kursinnehållet har i ston sett mot-

16

LUI·s A. vell(t!t, i i nt exentlJ

el vii ae uppskutt ade

f inlunassvensku tränur­

IIU. N lIssutnämna grengruvvstränare

i !tom

SUL o

syarat SV L: . Någon specialundervisning i de olika idrottsformerna

har inte gett , utan det åligger specialförbunden.

En ovan skissel'ad arbetsuppdelning, där CIF skötel' om alla specialförbunds

gemensamma grundskolning och pecialförbunden handhar

sin egen specialutbildning, är fördelaktig av flere orsaker:

1) Specialförbunden kan helt koncentrera sig på sina egna special

tränar kurser.

2) D et blir ekonomiskt fördelaktigare, i och med att det behöver

arrangel'as färre kurser.

2) Av ovannämnda orsak kan våra finlandssven ka lärarkrafter

utnyttjas effektivare, och onödigt dubbelarbete undviks.

! - 1''; 1" 1 (/ 1"011

17


Vad CIF och dess

medlemslörbund är

lör svenskbygderna

lörsöker ocksä värt bolag vara

SVENSK- FINLAND

Vår telefontjänst:

försäkringsbolaget

med personlig service!

Helsingfors 644733, Lovisa 564188, Borgå 10300, Ekenäs 11 401 .

Pargas 744304, Närpes 560, Vasa 12656, Jakobstad 17043.

:Villa Holmen Idg taktiskt sett mycket bra tai Imdel' hela 3.000 m-loppet i ROIn.

ftaliellskan Paole, Cacchi-Pigni leder fiiltet före Nina, n,mänskan Natalia Andrei

(297), ell gelskulI Joyce Smith (skymd bakom Nina) samt tl:dan Llldmila Bmg'ina

"i,_ / i fiiltet (helt skymd av Andl·ei).

Flickorna SFI:s stolthet

av Lasse Eklund

D et är alltid fre tande att göra jämförelser med olika evenemang

man haft tillfälle att bevista_ D en här gången går .tanken

osökt tili en jämförelse mellan 08 -60 mot EM -74. Kanske det

är orätt att jämföI'a ett OS med ett EM i fI'iidrott. D å skillnaden äl'

' å frapperande stor, vågar jag i alla fa ll mig på en liten tankelek.

1960 såg man, var man än rörde sig i Italien, att det försiggick

någonting stort i Rom, - att det var Olympiska spel. Nu 1974

vi ste ingen annan än den verkligt initieI'ade att det vaI' stor friidrott

på 8tadio 01ympico. Som ett exempel kan nämnas, att ca 3

21


olika åldeI'sklasseI'. Ett genomgående drag för undervisningen enligt

Nordiska Skidskolan är att alla övningar först utföres separat oeh

sedan i sitt naturliga sammanhang oeh övningarna skeI' på teknikspår.

På följande nordiska konferens, på Norefjell 1954 beslöts att för

skidorganisationerna i Sverige, Norge oeh Finland framlägga ett

förslag om ett samaI'bete i fastare form. Nordiska Skidskolans Råd

består sedan 1955 av nio ordinarie medlemmar, tre från vart lancl

samt personliga ersättare för dessa. Ordförandeskapet alternerar

under två-årsperioder mellan länderna. Då rådet vicl årsskiftet 1974

-75 arbetat i 20 år utgår även Finlands fjärde ordförandepcl'iod.

* * *

Samarbetet på skidskolningens område inom vårt lancl inskränkte

sig under åren efter kriget till enstaka km'sisters deltagande i andra

organisationers skolningstillfällen oeh till en årligen återkommande

träff för ledande tränare oeh instruktörer i Vuokatti. Under Veli

Saarinens ledning genomgieks tekniken i längdlöpning oeh speeialister

medverkade i utförsåknings- oeh baekhoppningsprogrammen.

Ar 1952 utarbetade en tremannagrupp bestående av Tauno Juurtola

fI'ån Suomen Hiihtoliitto, T, J. Sorjonen från Suomen Latu oeh

underteeknad från FSS ett förslag till skidskolningsprogram för Finland,

men arbetet avbröts då "Nordiska enhetsskolan på skidor"

följande år aeeepterades av alla de nordiska skidländerna. Arbetet

inom Nordiska Skidskolans Råd medverkade till hög gI'ad till att

det inhemska samarbetet utveeklades oeh blev fastare. Men först ål'

1961 vaI' man mogen att grunda Finska Skidskolan, ett samaI'betsoI'gan

föI' "ett närmare samarbete i skidskolningsfrågor, främjandet

av planmässig, för våra förhållanden anpassad undervisning i skidlöpning

samt andra frågoI' i anslutning till främjandet av skidåkningen",

såsom det heter i kallelsen till det grundande mötet.

Finska Skidskolans högsta instans är årsmötet, som bL a. utseI'

representanterna i Finska Skidskolans Råd (6-9 personer med personliga

suppleanter) leder oeh utför det löpande arbetet. Speeialkommitteer

för skolnings-, internationella I'espektive barnskidskolefrågor

har tillsatts. 1 Finska Skidskolans arbete medverkaI', självfallet

med olika aktivitet, en myeket vid krets fI'ån speeial- oeh

eentralförbund till föI'svaI'smakten, högskolor, idrottsinstitut m. m.

1 enlighet med sin målsättning har Finska skidskolan under sin

något mer än lO-åriga verksamhet fått till stånd bL a. följ ande:

36

. I

- enhetlig terminologi i skidskolningsfrågor

- enhetliga undervisningsmetoder oeh -progI'am

- anordnandet av skidlärarexamen (omfattande 2 grenar av

vilka den ena bör vara längdlöpning)

- skolnings- oeh diskussionstillfällen

- skött kontakten till oeh arbetet för Nordiska Skidskolans Råd

oeh internationella föI'bundet föI' skidundervisning samt av

detta ordnade INTERSKI-kongI'esser.

FöI'söken till samaI'bete mellan olika idI'ottsorganisationer i vårt

land har ofta stött på svårigheter, ibland oöverkomliga. Denna samma

bI'ist på vilj a parad med en v:iss oförmåga till samarbete präglade

oekså tidigare samarbetet i skidskolningsfrågor. Det måste utomstående

faktorer tili för att ett nationellt samarbete skulle få 01'dentlig

fart. Vårt deltagande i det nordiska samarbetet oeh ansvaI'et

för åtaganden där, har nödvändiggjort ett kontinuerligt samarbete

inom landets skidskolningskretsar. Sålunda framstod grundandet av

Finska Skidskolan som ett behov år 1961 då det internationella

samarbetet och även det nordiska kommit igång redan ett deeennium

tidigare.

* * *

Genom medverkan i det internationella skolningsarbetet har vårt

land kunnat följa med utveeklingen oeh för egna förhållanden anpassa

undervisningsmetodeI' oeh teknik beträffande alpin skidåkning.

Samtidigt har vi genom föredrag, filmer, clemonstrationer och

undervisning väekt intresse för oeh bidragit till spridningen av skidlöpningens

nordiska former inom övriga länder. Inom ramen föI'

det nordiska samarbetet har vi kommit överens om såväl arbetsfördelning

som samarbete vid de internationella skidundervisningskongresserna.

Sammanhållningen oeh de gemensamma undervisningsmetoderna

oeh -programmen i de nordiska länderna har väekt uppmärksamhet

oeh beundran, speeiellt i de alpinländer, som tävlar om

platsen som dominerande inom alpin skidsport. Oeh där är det väl

sist oeh slutligen turisterna oeh pengarna man vill håva in .

Det nordiska samarbetets tyngdpunkt liggeI' doek i det utveeklingsarbete

för förbättrade undervisningsmetoder oeh progressiv teknik

för alla formeI' av skidlöpning i våra länder. Taek vare det inhemska

samarbetsorganet kan det kunnande oeh det material som

står till buds ställas till alla deras förfogande, som har intresse för

oeh behov av denna hjälp. En ständig utveekling, såväl beträffande

skidutrustning som åkteknik fordrar ett fortlöpande arbete på skidskolningens

område. Målsättningen bör vara: Större färdighet -

mera glädje av skidåkningen.

37


IDROTTSFOLI(!

Beställ Era resebiljetter genom ossI

Den enda resebyrån med en särskild

SPORTRESEAVDELN I NG

TRAVEK

o

RESEBYRA Ab

- byrån med personlig service -

HELSINGFORS, S. Kajen 16 telefon 11 900

ABO, Humlegårdsg. 3 telefon 29311

HANGÖ, Bulevarden 10 telefon 6821

Gu ltlstdtlen v itl FSO·miistersketpens 1mtlkavle !'asa!' jör j1tllt, På SIHtl'tmkcm käm.·

/UI!' IIan'v Eklnltel, (h'nell, mot OK Järvens Su.ne FOl'ssfl'öm,

Från grundkartan

tilI dagens specialkarta

av Harry Eklundh och Kai Lillandt

A volika idrottsgrenar har orienteringen kanske vuxit kraftigast

under de senaste decennierna. Orsakerna kan sökas bl. a. i att orienteringen

är en relativt ung sport och att man aldrig behöver sluta

huI' gammal man än är. Från att ha varit närmast en fritidssysselsättning

är orienteringen nu också en erkänd internationell sport

med stora krav på l'ättvisa tävlingsbetingel eI',

D et finns många faktorer som påverkar orienterarens resultat

såsom konditionen, erfarenheten, den egna tankeverksamheten, tävlingsutrustningen

och naturligtvis kartan, Av dessa kan orienteraren

själv på förhand välja elleI' träna upp allt utom kartan. Kartan får

orienteraren först vid startögonblicket och det är sedan orienterarens

förmåga att läsa kartan, och tyvärr rätt ofta ännu idag förmågan

att förstå kal'tans kvalitet, som fä ller avgörandet. Ju högre kvalitet

kartan har desto rättvisare blir tävlingen,

Kartan hal' genomgått flera utvecklingsskeden , allt från "rysskartan"

och grundkartan till dagens specialkal'tor i enlighet med de

krav orientel'ingen ställt på kartans kvalitet, Orienteringens interna-

39


tionella utbredning har medfört en standardisering av skalor och

karttecken. Samtidigt har också kraven på kartans noggrannhet ökat.

Den på sin tid förträffliga grundkartan hadei slutet på sextiotalet

spelat ut sin roll som orienteringens specialkarta. Från att ha varit

den ledande karttypen internationellt sett ända fram till mitten av

sextiotalet blev grundkartan förbisprungen av nyritade norska och

svenska specialkartor. Det vaI' speciellt höjdkurvorna som fick sig

en noggrannare tillsyn, vilket möj liggj ordes av lågflygsfotografering

och utförligare terrängarbete. Grundkartan kunde inte uppfylla samma

kvalitetskrav eftersom den vaI' fotograferad från högre höjd och

framställd som en kompromiss mellan olika intressegrupper.

När man i Finland ända in på sjuttiotalet sprang på grundkartor

och i övriga norden sedan mitten av sextiotalet på specialritade

orienteringskartor vaI' följden den att Finland förlorade sin plats

bland de ledande orienterarnationerna. Orsaken stod väl främst att

söka i lantmäteristyrelsens målsättning visavi kartframställningen.

D e normer och bestämmelser, som lantmäteri tyrelsen måste följ a

tillfredsställer icke orienterarnas behov av specialkartor. D etta har

i hög grad fördröjt utvecklingen i våI't land, sett UI' orienterarperspektiv.

1 Finland gj ordes de första försöken med specialritade orienteringskartor

med internationella teeken år 1966 i samband med de första

VM-tävlingarna där man byggde vidaI'e på grundkartsmaterialet.

Kurvningen blev något bättre men motsvarade dock inte den skandinaviska.

Ar 1970 infördes rastering för "berg i dagen" vilket betydligt

ökade kartornas läsbarhet. Tyvärr har den i övrigt fina iden

med rasteI'ing tolkats fel och haI' närmast använts tilI att skyla över

den dåliga kurvningen.

När vi inom Örnen ville få tilI stånd en specialkarta till föreningens

40-års jubileumstävling 1973 ville vi på nytt styra utvecklingen

in på rätt spål'. Vår kritisk syn på kal'tläget i Finland byggde på

de erfarenheter vi fått dels fI'ån vårt första kartpl'oj ekt i Kisakallio

1969 där vi förbättrade utgående från grundkartan, dels från delta-'

gande i talrika internationella tävlingar där kuI'vningen vaI' av hög

klass. D et vaI' vårt segrande Jukolalag från år 1971 som tog sig an

kal'tarbetet. D et vaI' kanske inte av en slump som "de sj u" valde

att göra en specialkarta av skandinavisk typ. ElitorienteraI'e sökel'

sig ju till tävlingar däl' slumpen elimineI'ats så långt som möjligt,

d. v. s. tilI tävlingar där kartan är av högsta kvalitet. Vi hade inte

träffat på en enda kaI'ta i Finland vaI's kvalitet skulle ha motsvaI'at

den nOl'ska och svenska kartans. Våra eI'faI'enheter sade oss att det

inte går att göra en specialkarta genom att använda sig av grund-

40

kal'tsmaterialet. Nu skulle vi göra en specialkarta ända från grunden.

Vi strävade alltså till en karta däI' kurvningen och detalj ernas

noggrannhet skulle motsvara den skandinaviska nivån. Detta kunde

inte göras utan en ny kurvritning som grund, vilket föranledde en

lågflygsfotografering från vilken vi fick en klart förbättI'ad bas för

terrängarbetet. Den egna lågflygsfotograferingen och kurvritningen

vaI' något helt avvikande fI'ån det normala mönstret för kartarbete.

Lantmäteristyrelsen kopplades bort och vi kunde göra en helt egen

karta utan någI'a som helst förbindelser. D et blev alltså inte fråga

om att bara förbättra en karta utan att göra en helt ny kaI'ta.

Terrängens detaljrikedom gay upphov till diskussion om vilken

skala som skulle vara den lämpligaste, den noI'mala 1 :20000 elleI'

den större skalan 1: 15000. En karta får under inga omständigheter

vara grötig att läsa varför vi stannade för det senare alternativet.

Ett annat problem vaI' sedan hur vi skulle behandla berg i dagen.

Vi löste det helt enkelt så att berg i dagen-rasteringen helt kallt

lämnades bort med motiveringen att terrängen i Kyrkslätt nästan enbart

bestod av berg i dagen. Den grå färgen skulle bli nästan genomgående

och skymma de underliggande kurvorna. D essutom brukaI'

berg i dagen beteckna "snabblöpt" terräng. 1 vårt fall stämde

det för kartans norra parti medan i söder betydde tecknet snarast

det rakt motsatta. Man kan ju inte använda samma karttecken för

två motsatta betydelser. För övrigt äl' Finland det enda land där

"berg-i-dagen-tecknet" allmänt används.

1 dethär sammanhanget vilI vi ännu poängtera det vi anser vara

det viktigaste med en orienteringskarta och det är att den skall beskriva

terrängen så som orienteral'en ser den. D et är de relativa

skillnaderna som skall tillmätas betydelse och inte den absoluta

höjdnivån. Dethär blir bäst gjort om orienterarna själva gör terrängarbetet.

Vi hade inom Örnen goda aktiva som kunde göra arbetet.

Kartan indelades i sj u områden där var och en själv gjorde terrängarbetet.

KoordineI'ingen oI'dnades med gemensamma tillfällen före

terrängarbetet och en slutlig genomgång av hela partiet när råkopian

blivit färdig.

En karta är inte någon billig sak att framställa. D ess budget går

lö ::; på tiotals tusen mark och det är inte några småpengar för en

orientel'ingsförening. Understöd kan visserligen erhållas från förbund

och kommuner samt möjligen från firmor på oI'ten. Sedan tillkommel'

ju också intäkter från kartföI'säljningen . 1 de fl esta fall

går kartpl'ojekten på plus, men inte alltid. Det äl' ofta en fråga om

hm de egna timmarna skall väI'deI'as. 1 vårt fall täckte undeI'stöden

ele elirekta utgifterna meelan sj älva terrängarbetet gj ordes på fri-

41


villig basis. På kartan offrades sammanlagt ca 700 timmar och 8 000

körkilometrar, vilket ju blev en ansenlig summa. Av ovan tående

ser man att vi inte var ute efter ekonomisk fördel uian målsättningen

var att göra en specialkarta för orientering.

Det var sedan glädjande att höra det positiva mottagande som

kartan fick av den finska orienterareliten i samband med jubileumstävlingen.

Vi påstår dock inte att kartan skulle vara ett mästerverk

- den har sina fel och brister - men vi är i alla fall övertygade

om att vi är på rätt spår. De erfarenheter vi dI'agit från projektet

skall nu användas till att göra nästa karta ännu bättre. KooI'dineringen

gay bl. a. vissa bekymmeI' då vi vaI' hela sju stycken som

gjorde terrängarbetet. Det ideala vore ju att endast en person gjorele

hela jobbet. Ett annat farligt ställe är själva renritningsskedet där

fel lätt smyger in sig. Man får inte ha tidsnöd viel I'enritningen och

kan man själv göra den, dess bättre.

HuI' har då utvecklingen på kartfronten gestaltat sig under de

sen aste åren? Vi kan först konstatera att I'ena grundkartstävlingar

nästan helt föI'svunnit och ersatts av s.k. specialkartor. Specialkartorna

har tyväI'r oftast byggts vidare från grundkartsmaterial vilket

ej gj ort kurvningen tillräckligt exakt. De anställ ela terrängarbetarna

har heller inte alltiel motsvarat förväntningarna. En annan misshällighet

är den att förbättrandet gjorts noggrant enelast på de områden

där man vetat att banan skall dI'agas. Övriga områden har

fått en mera flyktig genomgång vilket har gjort kartan svåranvändbaI'

vid senare tillfällen. Sådana heteI'ogena föI'bättringar borde inte

tillåtas. Kartan bör vara av j ämn kvalitet över hela bladet. Glädjande

kan man dock konstateI'a att det i synneI'het inom FSO finns

föI'eningaI' som också tagit steget ut och använt sig av lågflygsfotogI'afel'ing

och gj ort terrängaI'betet med egna krafteI' och på så sätt

fått tilI stånd kvalitativt högt stående kartor. Man kan med en lätt

tI'avestering avslutningsvis säga att "en ljusnande framtid förestår".

- 0. -

VI BETJÄNAR ER MED SAKKÄNNEDOM

EI - och teleavdelning • Biltillbehörs-, verktygs-

och maskinavdelningsgrupp • Ackumulator-

och verkstadsavdelning • Hushållsmaskinavdelning

OY HEDENGREN AB

Drumsövägen 50 - 00200 H :fors 20 - Tel. 670211

Utan gummiskor ingen gymnastik

av H jördis Trygge

U SA är inte allt för avlägset. Efter gju timmar genom luften

med underhållning i form av cocktail, supe, kaffe och bio landar

planet på Kennedy Airport. En bussresa på fem timmar från Kasnäs

är i sanning betydligt mera ansträngande.

Besöket i USA som koncentrerades t ili New J ersey, New York

State, Connecticut och Massachusetts möjliggjoreles tack vare inbj

udan från Kean College i N . J. och stipendier från undervisningsministeriet,

Centralidrottsförbundet och Kvinnogymnastikförbunelet.

Också om störI'e elelen av tiden ägnades åt studier av undervisningsmetoeler

vid olika colleges och skolor inrymdes en heI del andra upplevelser

i programmet. Några i mitt tycke intressanta intryck vili

j ag här delge.

1 en av N ew Jerseys elementary schools elär jag följde med gymnastikundervisningen

i en barnträelgårdsklass för fyraåringar haele

man på gymnastiksalsväggen hängt upp ett stort plakat med texten:

"Learning, Safety, Health, Fun" (Inlärning, säkerhet, hälsa, glädje).

OI'den vaI' ställela i prioI'itetsoI'dning.

SäkeI'het äI' ett mycket viktigt begrepp i USA. Säkerheten betonas

i många sammanhang och inte minst inom gymnastikundervisningen

i skolorna. Minsta lilla förseelse elIel' misstag av läraren som

kunde resultera i ett elevolycksfall, också om det vore hur litet som

helst kunde få ödesdigra fö ljder för läraren. Den negativa företeelse,

att stämma fo lk och kräva tusentals elollars i skadestånd, är ingalunda

något som enbart förekommer bland filmstjärnor och andra

kändisar. Trots försäkring är gymnastikläraren ängslig att under

lektionstiel råka ut för ödet att någon av eleverna skadas. Resultatet

kunde bli upprörda föräldraI' och skyhöga skadeståndskrav som möj ­

liggörs av skickliga advokater. "Säkerhet", stort präntat på plakatet

har säkert sitt berättigande.

Vid närmare betraktelse finneI' man orclningsföljden logisk och

uppmanande för såväl elever som lärare. Inlärningen är viktig. När

du lärt dig och kan din sak är du också säker. Med säkerhetskänsla

kan övandet intensifieras. Detta ger hälsa. När du äI' frisk är du glad.

För läraren är det viktigt att redan i ett tidigt stadium lära eleverna

ett I'ätt utförancle och anpassa undervisningen till rätt utvecklingsnivå.

På eletta sätt får barnen säkerhet i sina motoriska

färdigheter. Rörelsesäkerhet är ett bra sätt att unelvika olyckor till

43


gruppen torde vara de handikappade. Man behöver bara tänka på de

olika fritidsområden som under senaste tid byggts i vårt land. Här

har man glömt bort handikappade redan i planeringsskedet. En total

nonchalans visavi deras problematik. Man har inte tagit hänsyn till

de specialarrangemang som krävs för att även handikappade skall

kunna utnyttja dessa områden. Redan de sociala utrymmen sätter

stora krux i vägen. Trösklar, trappor m. m. gör att bland annat de

som är bundna vid en rullstol inte kan utnyttja dessa. Vandringsstråkarna

är därtill sandbelagda och mycket oj ämna. Vilket leder till att

rullstolspatienter måste ha en medhjälpare om han skall kunna ta

sig fram, där det nu överhuvudtaget går. Dessutom har de flesta planerare

en benägenhet att dra dessa stråkar i alltför backig terräng.

Något som inte är att rekommendera varken för rullstolspatienter

eIler för "friska" motionärer.

Motionen spelar en stor roll för de handikappade med tanke på

deras helhetsutveckling. Den fysiska aktiviteten hindrar vävnadens

avstyvnande och är också av stor betydelse för bibehållandet av

normal blodcirkulation och ämnesomsättning. D essutom något som

kanske är av lika stor vikt, motionens sociala aspekter. Man bryter

sig UI' sin isolering och kommer i kontakt med sina medmänniskor.

Motionen blir förutom kroppslig rehabilitering även själslig.

Det har visat sig att mången rörelsehämmad deltar gärna i motionstillfällen

med "friska" människor. Men är vi alla mogna att ta

emot dessa särgrupper? Kan vi bemöta dem på rätt sätt? Några

större svårigheter torde detta inte ge, bara man kommer ihåg att

ta emot dem, som lider av något handikapp, som gelikar. De flesta

idrottsformer och motionsaktiviteter går genom mindre och större

förändringar att anpassa till de handikappades och specialgruppernas

särbehov. Man måste dock komma ihåg att mången handikappad

kan ha ett sådant komplex av sitt lyte, att han inte vågar ställa

upp. Det gäller att skynda långsamt, och så småningom locka dem

med i verksamheten.

Den organiserade motionsverksamheten för handikappade är rätt

brokig i dagens läge. Endast de patienter som befinner sig i anstaltvård,

kan räkna med ledd verksamhet. Detta gäller inte alla

anstalter, för någon lag som skulle påbjuda anstalterna att anställa

fritids- eIler motionsledare existerar inte. Det kommer an på varj e

anstalt själv hur man vill ordna saken. Värre är situationen för de

personer som befinner sig i öppen vård. Situationen kan bli rätt

paradoxal, då en person efter att ha tillbringat många år på en anstalt

blir överflyttad till öppen vård. Med ens blir han lämnad

vind för våg. Här har dock situationen i en del kommuner förbätt-

54

rats. Man har anställt ledare för de handikapades motionsverksamhet.

Men tyvärr är dessa kommuner mera undantag än regel. D et

borde höra till kommunernas uppgifter och skyldigheter att anställa

utbildad personaI för detta ändamål. Lämpligt placeringsställe skulle

vara hälsocentralerna.

Vid ett seminarium på hösten 1974 framkastades tanken att motionsförbunden

skulle ta hand om denna verksamhet. P å detta sätt

skulle inte de handikappade bli isolerade från samhället, utan uppgå

i de medlem organisationer som hör till motionsförbunden. Största

kruxet är ledarutbildningen. Förbunden har stora svårigehter att

inleda en dylik verksamhet, dels personella och dels ekonomiska.

Men svårigheterna finns väl till för att övervinnas.

Konditionsfrämjandet beslöt förra hösten, att läget borde kartläggas,

och den första åtgärden var att kontakta organisationen

Finlands Svenska Synskadade, och under höstens lopp tillsattes en

arbetsgrupp för att kartlägga läget på finlandssvenskt håll angående

motionsverksamhet för handikappade. Arbetsfältet är digert, och man

har inga rättesnören att gå efter. 1 alla fall inte från Finland. D enna

verksamhet har djupare rötter i grannländerna och därifrån räknar

man med att få de största impulserna.

- 0 -

Det gäl7el" att läl"a, klinna måttet av win fö,.,någa, sitt eget må.tt, det S0111 man ä,·

liimlJad fö,· oeT! som man finn e,· sig väl i.

Ernst v. Feuch ter slebell

Gen01n aft fö,·söku det " omöjliga" når man högst(t gmden av det tnöjliga.

+

August Strindberg

OY LARS KROGIUS AB

SPEDITION - BEFRAKTNING - FARTYGSKLARERI NG

KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FARTYG

INHEMSKA OOH INTERNATIONALLA FLYTTNINGA R

H e l s ingfor s

Fred ri kshamn - Kot ka - Hangö - Äbo - Raumo - Mäntyluoto

55


Kandet

sägas bättre?

- Säj farbror, e de inte

skojit me så mycke snö igen!

-li!

- Fryser farbror om näsan

när den e sådär rö? Min e rikit

varm, den.

- Nåja .. .

- Sidu min mamma smörjer

mej allti me Vitalis när ja går uI.

-Hmm .. .

- Kan du inte be din mamma

att hon smörjer dej?

- ?? ? Jasså, hm.

Ja .. . visst hjälper ju Vitalis .. .

VITALlS -

så biter inte kölden.

VITA KORSET Helsingfors

påmed

SPORTTERIT

ochut

Hela foll


elllo tlagi l 1I1edaljen av kansli-

Finlands Svenska Centralidrottsförbund

BERÄTTELSE

över ve"ksam helen iuoll/. Pinlands Svenska Oenlralidrotlsjörbnnd (OIF) under

verks(t1nh etsåret 1. 1. 1914- 81. 12. 1974, avgiven av jÖJ'bltlldsstyrelsen l i ll Msmölet

den 9 mars 1975.

Förbundets årsmöte, om var föl"lagt till Vasa den 10 mars 1974, hade denna

gång getts en alldeles särskilt stor publicitet på förhand. Orsaken härtill var det

förslag tili någon form av samgående mell an ClF och SVUL, som det sistnämnda

förbundet tillställ t ClF i slutet av å r 1973 och tili "ilket så"äl medlemsorganisationerna

sorn ClF hade att ta ställning j sarnba nd med sina resp. å rsmöten.

Sedan tidigare distrikten och största delen av medlemsförbunden i Vasa behandlat

frågan i sarnband med sina årsmöten n1l' mun beredd tili ett slutligt

59


Sundman, Akilles 70.36, 4) Raul öhberg, Tor 62.30, 5) Rainer Kanen-a, Esbo I F

61.82, 6) Lars Olander, Ekenäs IF 58.54.

Slägga: 1) Ralf Kulla, IF Drott 59.14, 2) Ingmar Bobacka, Oravais IF 47.52

3) Leif Boijer, Akilles 46.92, 4) Henry Kulla, IK Falken 44.30, 5) Måns öhman:

Akilles 44.14, 6) Per Wickström, Esbo IF 39.66.

Damcl'

100 111: 1) Ulla Lax, GIF 12,4, 2) Inger Roo , Hangö IK 12,8, 3) Ann-Christin

Kronqvist, GIF 12,9, 4) Lena Eden, Vörå IF 13,0, 5) Ann-Christin Nyman, IF

Nyk.nejd. 13,0, 6) Iris Mattsson, GIF 13,0.

200 m: 1) Marika Eklund, Hangö IK 24,4, 2) Ulla Lax, GIF 25,0, 3) Inger

Roos, Hangö IK 25,8, 4) Anne Timmerbacka, GIF 25,8, 5) Yvonne Hannus, Hangö

IK 26,2, 6) Barbro Lindström, Esbo IF 26,3.

400 111 : 1) Marika Eklund, Hangö IK 54,7 (ny tt mästerskapsrekord), 2) Barbro

Lindström, Esbo IF 58,3, 3) Yvonne Hannus, Hangö IK 58,8, 4) Ann-Sofi Högnäs,

IK Myran 61,2, 5) Viveca Söderström, Hangö IK 63,5, 6) Rita Bergman,

Vörå IF 66,2.

800 nt: 1) Nina Holmen, HIFK 2.10,7 (ny tt förbunds- o. m,lsterskapsrekord), 2)

Marianne Kinaret, GIF 2.16,7, 3) Rita Lassus, Vasa I S 2.17,3, 4) Dorothy Gull,

IF Kraft 2.19,7, 5) Ulrika Gustavsson, IK Myran 2.19,8, 6) Marina D anielsson,

Ekenäs IF 2.21,3.

8.000 m: 1) Marianne Kinaret, GIF 10.25,0 (ny tt förbundsrekord för flickor A),

2) Marina Danielsson, Ekenäs IF 10.49,4, 3) Kerstin Vilander, Västanfjärd UF

11.02,6, 4) Lena Byggmästar, IF Drott 11.26,4.

100 m häck: 1) Gun öhman, Ekenäs IF 16,2, 2) Ann-Sofi Högnäs, IK Myran

16,8, 3) Hillevi Johansson, Ekenäs IF 17,9, 4) Hannele Ralanti, Tor 18,9, 5)

Harriet Lindberg, Esbo IF 20,6.

Höjd: 1) Susanne Sundqvist, IF Drott 174 (ny tt mästerskapsrekord), 2) Barbro

Mattsson, IF Aland 168, 3) Erja Hanhikoski, GIF 162, 4) Gun Nordlund, IF

Aland 156, 5) Gun Öhman, Ekenäs IF 153, 6) Stella Punto, Esbo IF 150.

Längd: 1) Susanne Sundqvist, IF Drott 562 (ny tt förbunds- o. mästerskaps·

rekord), 2) Gun öhman, Ekenäs IF 532, 3) Rita Koho, Tor 510, 4) Susanne

Schmidt, Pargas IF 507, 5) Harriet Lindberg, Esbo IF 487, 6) Hannele Ralanti,

Tor 483.

Kula: 1) Siv Lövgren, E sbo IF 11.46, 2) Onerva Yli-Pelkola, IF Drott 10.47,

3) Marika E klund, Hangö IK 10.24, 4) Benita Eriksson, Nagu IF 9.90, 5) Ulla­

Maija Rajakangas, IF Nyk.nejd. 9.84, 6) Solveig Lindholm, Tenala IF 9.78.

Diskus: 1) Ritva Häggman, IF Drott 32.06, 2) Siv Lövgren, Esbo IF 31.96, 3)

Solveig Lindholm, Tenala IF 29.60, 4) Onerva Yli-Pelkola, IF Drott 27.84, 5)

Ulla-Maija Rajakangas, IF Nyk.nejd. 29.96.

Spjut: 1) Aune Ikonen, Oravais IF 34.82, 2) Carina Myrberg, HIFK 34.80,

3) Ann-Charlotte Kjerp, Vörå IF 34.32, 4) Anita Westin, IF Nyk.nejd. 33.22, 5)

Gun öhman, Ekenäs IF 32.88, 6) Rut Westin, IF Nyk.nejd. 31.70.

SFI-mästcl'skapen för pojka.· A i Närpes den 24-25. 8.

100 m: 1) Mikael Udd, Esbo I F 11,1, 2) Ove Blomfelt, Tor 11,2, 3) Rolf Lindblom,

Hangö IK 11,4, 4) Bo-Stefan Granqvist, IF Fyren 11,8, 5) Peter Hassel,

GIF 12,0, 6) Anders Rusk, IF L änken 12,2.

200 m: 1) Mikael Udd, Esbo IF 22,5, 2) Rolf Lindblom, Hangö IK 23,4, 3)

Roger Silfvast, Tor 23,9, 4) Anders Rusk, IF Länken 24,2, 5) J an Eva l's, IF

Länken 24,2, 6) P eter Hasse!. GIF 24.3.

76

400 m: 1) Jan Evars, IF Länken 52,5, 2) Roger Silfvast, Tor 53,8, 3) Jan

Fellman, IF Drott 54,7.

800 m: 1) Tom Berghäll, Ekenäs IF 2.00,3, 2) J an Saarela, IF Nyk.nejd. 2.01,1,

3) Kristian Fagerström, Virkby Start 2.01,5, 4) Tom Saarela, IF Nyk.nejd. 2.01,8,

5) Jan Fellman, IF Drott 2.03,5, 6) Tom Lipkin, Vasa IS 2.04,6.

8.000 m: 1) J an Saarela, IF Nyk.nejd. 8.57,4, 2) Tom Berghäll, Ekenäs IF

9.00,6, 3) Kristian Fagerström, Virkby Start 9.00,8, 4) Anders Byggmästar, IF

Drott 9.25,8, 5) Tom Saarela, IF Nyk.nejd. 9.34,0, 6) Bror-Gustav Haasiosalo, IF

Fyren 9.35,6.

110 m häck: 1) Ove Blomfelt, Tor 15,7, 2) Roger Lindberg, Hangö IK 15,8,

3) J an-Erik Romar, IF Nyk.nejd. 16,8, 4) Ralf Lind, 1]' Kraft 17,5, 5) H enry

Sjölund, E sbo IF 18,1, 6) Arne Huhtaoja, IF Fyren 19,7.

800 m häck: 1) Roger Lindqvist, Ekenäs IF 42,4, 2) Ralf Lind, IF Kraft 43,5,

3) Per-Erik Krook, IF Kraft 43,6, 4) Henry Sjölund, Esbo IF 46,7.

1.500 m hillde!': 1) Jan Saarela, IF Nyk.nejd. 4.45,6, 2) Anders Byggmästar,

IF Drott 4.57,4, 3) Bror-Gustav Haasiosalo, IF Fyren 4.57,8.

Höjll: 1) Henrik Snellman, IF Drott 180, 2) J an-Erik Kronman, IF Länken

177,3) Tom Nikander, Esbo IF 174, 4) Markku Leskinen, Esbo IF 174, 5) Henry

Sjölund, E sbo IF 165.

Stav: 1) J an-Erik Romar, IF Nyk.nejd. 330, 2) Jan-Erik Kronman, IF L änken

320, 3) Arne Huhtaoja, IF Fyren 310, 4) Marlillu Leskinen, Esbo IF 300.

Längd: 1) Ove Blomfelt, Tor 663, 2) Jan-Erik öhman, Ekenäs IF 659, 3) Roger

Lindberg, H angö IK 630, 4) Markku Leskinen, E sbo Il!' 618, 5) Peter L ångström,

Esbo IF 605, 6) Jan-Erik Romar, IF Nyk.nejd. 585.

T"esteg: 1) Roger Lindberg, Hangö IK 13.31, 2) Markku Leskinen, Esbo IF

13.02, 3) Jan-Erik Romar, IF Nyk.nejd. 12.57, 4) Ralf Lind, IF Kraft 12.25.

Kula: 1) Ove Blomfelt, Tor 12.80, 2) Jan-Erik öhman, Ekenäs IF 12.70, 3) Mats

Green, Akilles 12.06, 4) Sven·Johan Abacka, IF Fyren 11.90, 5) Bo-Stefan Granqvist,

IF Fyren 11.86, 6) Tom Nikander, Esbo IF 11.04.

Diskus: 1) Jan-Erik öhman, Ekenäs IF 38.48, 2) Sven-Johan Abacka, IF Fyren

37.44, 3) Mats Green, Akilles 36.68, 4) Per-Erik Wickström, Esbo IF 33.42, 5)

Peter Långström, Esbo IF 31.58, 6) Olof Sundberg, Akilles 30.76.

S rjut : 1) Peter L ångström, Esbo I F 59.60, 2) Tom Nikander, Esbo IF 53.22,

3) Jan-Erik öhman, Ekenäs IF 46.62, 4) Henry Sjölund, Esbo IF 46.22, 5) Olof

Sundberg, Akilles 44.86, 6) Arne Huhtaoja, I F Fyren 41.28.

Slägga: 1) Per-Erik Krook, IF Kraft 34.42, 2) Per-Erik Wickström, Esbo I F

32.60, 3) R oger Lindqvist, Ekenäs IF 24.26.

SFI-mäst e/'skapen fö,' pojka?' O. flick01' B i Helsingf01's den 24-Z5. 8.

Pojka/' B

100 m: 1) Jan-Erik Ahlfors, Drott 11,5, 2) Klaus Olkkola, Tor 11,5, 3) Tom

Lönnqvist, Esbo IF 11,7, 4) P eter Waenerberg, Esbo IF 11,8, 5) Mikael Nybondas,

Pyttis IK 12,0, 6) Thomas Westerberg, HIFK 12,1.

300 m: 1) Tom Lönnqvist, E sbo IF 38,8, 2) Thomas Westerberg, HIFK 39,0, 3)

Jan-Ole Edberg, IF Femman 39,1, 4) Lasse Tallqvist, Karis IK 39,7, 5) Tage

Lassas, Terjärv US 39,7, 6) Frank-Ole Hägglund, Hangö IK 40,4.

800 m: 1) Kaj Backas, IF Aland 2.05,4, 2) Anders Söderlund, Hangö IK 2.07.4,

3) Dan Auren, IK Myran 2.07,8, 4) Rolf Kula, IF Nyk.nejd. 2.08,5, 5) Peik Sjöholm,

HIFK 2.09,7, 6) Folke Ingo, IF Femman 2.10,5.

2.000 m: 1) Kaj B ackas, IF Aland 5.52,6, 2) Rolf Kula, IF Nyk.nejd. 6.00.0, 3)

Dan Auren, IK Myran 6.15,2, 4) Mikael Brännkärr, IK Myran 6.16,6, 5) Johan

Eriksson, HIFK 6.17,0, 6) Stefan Weckström, Sibbo-Varg. 6.17,8.

77


Höjd: 4) Susanne Sundqvist, IF Drott 170.

4 X 2 varv: Marika Eklund, Hangö IK.

1non!hus-FJM i Göteborg den 10. 8.

60 m damer: 4) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 7,24 (i mellanheat 7,22).

1noff. VM i ten'änglöpning i Monza den 16. 3.

4 km damer: 2) Nina Holmen, HIFK 12.47,6. I lagtävlingen placerade sig Finlands

damer som tredje.

Veteran-VM i Draveil den 19. 5.

Maraton: 7) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 2.38.28 (femte i klassen 40-45 år).

Hopp- och kastlandskampen Finland-Polen-Väst-Tyskland i Kassel den 9. 6.

Stav: 7) Unto Sjö, Lovisa Tor 480 .

Kula: 1) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 19.94.

Nordisk f1"iidrottscup för damer med deltagande också av Väst-Tyskland Oslo

den 25. 6.

100 m: 3) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 11,5.

3.000 m : 1) Nina Holmen, HIFK 9.13,8.

Höjd: 4) Susanne Sundqvist, IF Drott 176 (tang. finländskt rekord).

4X 100 m: Mona-Lisa Pursiainen, GIF

4X400 m: Barbro Lindström, Esbo IF.

Löplandskamp Finland-Sovjet i Helsingfors den 14-15. 7.

10.000 m: 7) Max Holmnäs, IF Drott 28.57,8.

Damer

100 m: 1) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 11,5, 8) Ulla Lax, GIF 12,4.

200 m: 4) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 23,7.

400 m: 4) Marika Eklund, Hangö IK 54,9.

3.000 m: 1) Nina Holmen, HIFK 8.59,0 (ny tt finländskt rekord).

4X 100 m: Ulla Lax o. Mona-Lisa Pursiainen, båda GIF.

4X400 m: Marika Eklund, Hangö IK o. Mona-Lisa Pursiainen, GIF.

Finland-Sverige i Helsingfol's 17- 18. 8.

84

5.000 m: 4) Rune Holmen, HIFK 13.54,2.

10.000 m: 4) Max Holmnäs, IF Drott 29.06,6.

Stav: 5) Unto Sjö, Lovisa Tor 480.

Kula: 2) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 19.72.

Damer

100 m : 1) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 11,3, 2) Ulla Lax, GIF 11,8.

200 m: 2) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 22,9_

1.500 m: 1) Nina Holmen, HIFK 4.11,6 (ny tt finländskt rekord).

Höjd: 2) Susanne Sundqvist, IF Drott 176 (tang. finländskt rekord).

4X 100 m: Ulla Lax o. Mona-Lisa Pursiainen, båda GIF.

4x400 m: Yvonne H annus, Hangö IK o. Barbro Lindström, Esbo IF.

.z,'inland-Sverige (IJojkar o. flickOl' A) i FJsbo den 17- 18. 8.

200 m: 4) Ove Blomfelt, Lovisa Tor 22,3.

800 m: 3) Eero Kinaret, GIF 1.56,0.

1.500 m: 2) Eero Kinaret, GIF 3.49,8.

300 m häck: 1) Ove Blomfelt, Lovisa Tor 38,0 (ny tt fÖrbuudsrekord).

4 X 100 m : Mikael Udd, Esbo IF_

Flickol-

3.000 m: 3) Marianne Kinaret, GIF 10.19,0 .

H öjd: 2) Barbro Mattsson, IF Aland 167.

Finland-Svel"ige-Nol'gc (tt11gdolnal) i Täby den 24-25 8.

400 m: 6) Jan-Ove Eriksson, IF Drott 50,1.

1.500 m: 2) Eero Kinaret, GIF 3.55,5.

110 m häck: 1) Reijo Byman, Sibbo-Varg. 14,9 (ny tt fÖrbundsrekord).

400 m häck: 4) Sture Lagerroos, Hangö IK 54,6.

2.000 m hinder: 3) Kenneth Andersson, IF Aland 5.44,0 (ny tt förbundsrekord).

Höjd: 4) Jorma Tuisku, IF Drott 190.

4 X 400 m: J an-O'-e Eriksson, IF Drott.

FJM i Rom den 1-8. 9.

Kula: 11) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 19.25 (i kval. 19.48).

Damel'

100 m: 6) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 11,42 (i försök 11,31) .

200 m : 3) Mona-Lisa Pursiainen, GIF 23,17 (i försök 23,13).

1.500 m: Nina Holmen, HIFK i försöket 4.14,6.

3.000 m: 1) Nina Holmen, HIFK 8.55,2 (ny tt nordiskt o. finländskt rekord).

4X400 m: 1 Finlands lag som placerade sig som andra med tiden 3.25,7 löpte

Marika Eklund, Hangö IK och Mona-Lisa Pursiainen. GIF.

Fillla.nd-Polen (undel' 28 dl) i Bydgoszcz den 14-15. 9.

1.500 m: 4) Eero Kinaret, GIF 3.55,2.

110 m häck: 4) Reijo Byman, Sibbo-Varg. 15,1.

F'inlulId-Sovjet i Sotshi den 1l1-21l. 9_

5.000 m: 3) Rune Holmen, HIFK 13.49,2.

110 m häck: 6) Reijo Byman, Sibbo-Varg. 14,94 (tang. förbundsrekorcl för ungdomar).

Kula: 3) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 19.64.

Damer

100 m: 3) Ulla Lax, GIF 12,1.

200 m: 4) Marika Eklund, Hangö IK 24,5.

3.000 m: 1) Nina Holmen, HIFK 9.10,2.

Höjd: 1) Susanne Sundqvist, IF Drott 181 (ny tt finländskt rekord).

4 X 100 m: Marika Eklund, Hangö IK o. Ulla Lax, GIF.

4X 400 m: Marika Eklund, Hangö IK.

Finlulld-StOl'b"itaml'ien i London den 25-26. 9.

10.000 m: 4) Rune Holmen, HIFK 28.48,2.

Kula: 1) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 19.96.

85


oliga, gladcb GIF-tÖS61' med bl'OIlS1neclaljören i EM Mona-Lisa Ptll"sictinen i spelsen.

Dubbla finländska stafettmästm'e i Paimio, fl· . v. Mona-Lisa, Ulla La(l), Alln­

Ohl"istin K,·onqv·ist oolt Anne Timmerbaoka.

4X 400 m damer: 1) GIl" (Anne Timmerbacka, Ann-Christin Kronqvist, DlI",

Lax, Mona-Lisa Pursiainen) 3.48,0 (ny tt finländskt rekord), 2) H angö IK (Inger

Roo, Viveca Söderström, Yvonne Hannus, Marika Eklund) 3.52,4.

4 X800 m: 8) GIl" 7.51,0 (i försöket 7.48,2). I försöket IK Falken 7.49,8.

4 X 800 m pojkar A: 6) 11" Nykarlebynejden (T. Saarela, R. Kula, E. Jääskeläinen,

J. aarela) 8.21,8 (ny tt förbundsrekord).

3X800 m damer: 1 försöket Vasa IS 7.28,6.

4 X 1.500 m: 14) Esbo 11" 16.13,6.

4X 1.500 m ungdomar: 1) 11" Aland (S. Orre, B . J ansen, K. Andersson, P-E.

Lindqvi t) 16.07,0 (ny tt förbundsrekord), 11) Esbo 11" 17.12,0.

FM i 10-kamp i Hyvinge den 18-14. 7.

10-kamp: 7) Roger Kaner"a, E sbo 11" 6.900 p.

FJJ[ fÖI' ungdomal' i Uledborg den 8-4. 8.

88

100 m: 6) Ben Rönnqvist, 11" Drott 11,1.

200 m: 3) Jan-Ove Eriksson, 11" Drott 22,3.

400 m: 1) Jan-Ove Eriksson, 11" Drott 48,8 (tang. förbund rekord), 2) Sture

Lagerroos, Hangö IK 49,2, 5) Kaj österlund, Hangö IK 49,7.

1.500 m: 3) Per-Erik Lindqvist, 11" Aland 3.52,9, 8) Börje Jansen, 11" Aland

4.00,2.

5.000 m: 4) Börje Jan en, 11" Aland 14.45,8, 12) Stig Orre, 11" Aland 15.42,2.

110 m häck: 1) Reijo Byman, Sibbo-Varg. 15,0 (tang. förbundsrekord), 3) Mikael

Rönnqvi t, Vasa IS 15,7.

400 m häck: 5) Mikael Rönnqyist, Vasa IS 56,6, 6) Sture Lagerroos, Hangö

IK 57,0 (i försöket 56,8).

2.000 m hinder: 2) Kenneth Andersson, 11" Aland 5.45,0 (ny tt förbundsrekord).

Höjd: 1) Jorma Tui ku, 11" Drott 204 (ny tt förbundsrekord).

10-kamp: 5) Lars Olander, Ekenäs 11" 5.925 p .

FM fÖI' pojkal' A oclt R i Åbo den 8-4. 8.

Pojkal' A

100 m: 3) Mikael Udd, Esbo 11" 11,3.

200 m: 2) O"e Blomfelt, Lovisa Tor 23,1 (i försöket 22,9), 4) Mikael Udd, Esbo

11" 23,2 (i försöket 22,9).

800 m: 2) Eero Kinaret, GIl" 1.54,0 (ny tt förbundsrekord).

1.500 m: 1) Eero Kinaret, GIl" 4.02,8, 7) Tom Bergbäll, Ekenäs 11" 4.10,6.

110 m häck: 2) O,-e Blomfelt, Lovisa Tor 15,4. Roger Lindberg, Hangö IK

försöket 16,0.

300 m häck: 1) Ove Blomfelt, Lovisa Tor 38,2 (ny tt förbundsrekord).

Höjd: 9) Jan-Erik Kronman, 11" Länken 185.

Tresteg: 9) Roger Lindberg, Hangö IK 13.34.

10·kamp: 4) Jan-Erik öhman, Ekenäs 11" 6.114 p.

Pojkm' B

100 m: Jan·Erik Ablfors, 11" Drott i försöket 11,8.

2.000 m: 6) Kaj Backas, 11" Aland 5.44,8 (ny tt fÖrbundsrekord).

100 m bäck: 3) Stefan Träskvik, 11" Kraft 14,9.

300 Dl bäck: 5) Stefan Träskvik, 11" Kraft 40,2.

1.500 m hindel': 13) Kaj Backas, 11" Aland 4.42,6.

Kula: 9) P eter Ek, IF Kraft 13.00

Diskus: 9) Peter Ek, 11" Kraft 40.96 (i kval. 41.64).

Slägga: 9) K aj Björkbacka, 11" Kraft 39.50 (i \;:vaI. 40.36).

FM för tUokor A oclt B i Vammalcb den 3-4. 8.

Flickor A

100 m: 6) Ann·Christin Kronqvist, GIl" 13,0 (i försöket 12,7). 1 försöken Ann­

Chri tin Nyman, 11" Kyk.nejd. 12,7 o. Susanne Schmidt, Pargas 11" 12,9.

200 m: 7) Aun-Christin :ryman, 11" Nyk.nejd. 26,2 (i försöket 26,0). Ann-

Christin Kronqvist, GIl" i försöket 26,7.

800 m: 2) Ulla Broberg, 11" Drott 2.17,8.

1.500 m: 8) :Marianne Kinaret, GIl" 4.51 ,7.

3.000 m: 1) Marianne Kinaret, GIl" 10.08,2 (ny tt fÖl'bundsrckord), 10) Marina

Danielsson, Ekenäs 11" 10.41,2, 11) Monica Baarman, Ingå 11" 10.43,0.

100 m häck: 6) Ann-Sofi Högnäs, IK Myran 16,5.

200 m häck: 7) Ann-Sofi Högnäs, IK Myran 31,2.

Höjd: 1) S usanne Sundqvist, 11" Drott 173, 3) Barbro Mattsson, 11" Aland 164.

Längd : 2) SURanne Sundqvist, 11" Drott 563 (ny tt förbundsrekord för damer),

11) Rita K oho, Lo\'isa Tor 503.

89

More magazines by this user
Similar magazines