Utbildningsplan för kurs GU1001 - Socialantropologiska institutionen

olika aktörer av dessa identiteter? Vilka är de dominerande politiska institutionerna och på vilket sättförsöker de bidra till utveckling och demokratisering? Vidare behandlar kursmomentet identiteter ur ettmaktperspektiv, både i form av mobilisering "underifrån" och organisering "uppifrån". Särskild betoningläggs på kön som faktor inom utvecklingens politik. Deltagarna erbjuds en teoretisk grund inom områdetoch empiriska exempel på samspelet mellan politiska institutioner och identiteter.Den fjärde delkursen Staden i världen handlar om staden och samhällsförändring. Idag bor en majoritet avvärldens befolkning i städer. I termer av hastighet och omfattning är urbaniseringen mest dramatisk i detGlobala Syd. Delkursen behandlar de politiska och ekonomiska krafter som driver urbaniseringen globalt ochhur den påverkar människors levnadsvillkor och möjligheter på olika sätt på olika platser. Kursens fokuspå staden i det Globala Syd lyfts fram som en kontrast mot en nordatlantisk eller västlig dominans i deturbanitets-teoretiska fältet. Delkursen diskuterar globala ideal för stadsutveckling och undersöker våramöjligheter att studera och förstå invånarnas egna visioner och politiska strävan efter rättigheter ochrättvisa.Förväntade studieresultatEfter att ha genomgått kursen med godkänt resultat förväntas studenten kunna: * centrala begrepp inom global utveckling;* redogöra för centrala frågor inom global utveckling;* identifiera ett problem och frågeställning inom global utveckling;* författa kortare sammanhängande texter om global utveckling.UndervisningUndervisningen består av föreläsningar och lärarledda seminarier samt studieuppgifter i grupp och enskilt.Kunskapskontroll och examinationKursen examineras på följande vis: Kunskapskontrollen sker normalt vid slutet av varje delkurs, oftast i form av hemskrivning eller salsskrivning.Även övningsuppgifter som examineras kan förekomma. Den enskilde läraren kan bestämma attundervisningen eller viss del av undervisningen ska vara obligatorisk för de studerande. Tentamensfrågor ochuppgifter får besvaras på svenska eller engelska. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala (A-F). På delkurser som examineras genomhemtentamen eller självständigt arbete kan komplettering av examensuppgiften medges om studentens arbeteligger nära gränser för godkänt, Fx. Observera att komplettering endast kan medges under förutsättning attinformation om detta återfinns i studiehandledningen för den aktuella kursen. Komplettering medges aldrigför salsskrivning. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå minst femytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. För att få slutbetyg på hela kursenkrävs lägst betyget E enligt den sjugradiga skalan.Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerandesom fått betyget Fx eller F på prov två gånger på samma kurs av en examinator har rätt att begära att enannan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras tillsocialantropologiska institutionsstyrelsen.ÖvergångsbestämmelserStuderande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under entvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Medprov jämställs också andra obligatoriska kursdelar.BegränsningarGlobal utveckling I får ej tillgodoräknas i högskoleexamen samtidigt med Den globala utvecklingens politik(SV100G). Kursen får ej heller tillgodoräknas samtidigt med sådan kurs vid annan högskoleenhet, varsinnehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.ÖvrigtGlobal utveckling I ges på socialantropologiska institutionen i samarbete med ekonomisk historiskainstitutionen, kulturgeografiska institutionen och statsvetenskapliga institutionen. Den första delkursen ges avsocialantropologiska institutionen; för den andra delkursen av ekonomisk historiska institutionen; den tredjedelkursen av statsvetenskapliga institutionen; och den fjärde delkursen av kulturgeografiska institutionen.Sidan 2/4