Stockholms väg mot Hälsomässigt hållbara hus - 3H - Stockholm.se

Kvalitativ analys av enskilda hus i fältstudienSom komplement till den gruppvis statistiska analysen av mätningar och besiktningari de ”bra” och ”dåliga” husen gjordes en kvalitativ analys av varje enskilt hus i de bådagrupperna. Alla data kring luftkvalitet ställdes samman för att se om det fannssamband som kan förklara höga respektive låga besvärsfrekvenser för SBS. När detgäller termiskt klimat och ljudförhållanden är 3Hs data mer begränsat, men dessadata har ställts samman på motsvarande sätt. För varje byggnad har avslutningsvis eneller flera hypoteser ställts upp om vad som kan vara orsak till en hälsomässigt dåligrespektive bra inomhusmiljö.Högre andel individer med självrapporterad allergi i dåliga husDen höga andelen boende med självrapporterade allergibesvär innebär att de förväntadebesvärsfrekvenserna i modellen för identifiering av ”riskhus” blir höga. Men detfinns också en stor spridning inom husgrupperna, och vissa enskilda hus har myckethög andel individer med besvär. Allra tydligast är detta i gruppen av ”dåliga” hus(tabell 15).Det kan tyda på att de förväntade värdena utifrån modellen kanske skulle behövamodifieras och ta hänsyn till vilken typ av allergibesvär de boende rapporterar. Detkan också bero på att huset har förvärrat allergierna.Tabell 15 Andel individer med självrapporterad allergi i fältstudiens”bra” och ”dåliga” husKlassning avbyggnadenSjälvrapporteradallergi i fältstudiens”bra” hus, %Självrapporteradallergi i fältstudiens”dåliga” hus, %Medel 33 48Max 54 76Min 13 17Högre andel besvär för upplevd luftkvalitet i ”dåliga” husI ”dåliga” hus har de boende angett en högre andel besvär för upplevd luftkvalitet äni ”bra” hus och några hus har extrema värden. Det finns skillnader mellan de tvåhusgrupperna för dålig luftkvalitet, instängd lukt, unken lukt, mögellukt, dammig luftoch torr luft. Som mest kan besvären med olika luktolägenheter uppgå till 75 % i de”dåliga” husen.Hälsomässigt Hållbara Hus 31