ladda ner - Älvstaden - Göteborg

INNEHÅLLIntroduktion och sammanfattning sid 6HUR SKA LIVET SE UT I DEN FRAMTIDA ÄLVSTADEN? sid 8genomförande av dialogen sid 14Reflektion och läranDE sid 20fortsatt dialog om älvstaden sid 24Torgmöte på bondens marknad i Haga. Foto: Manilla ShillingfordTorgmöte på Selma Lagerlöfs torg. Foto: Adelina LundellFramtidsvandring längs Långgatorna. Foto: David Nyberg5

INTRODUKTION OCHsammanfattningProjekt Centrala Älvstaden initierades av Göteborgs Stadskommunstyrelse för att ta fram en vision och strategi för hurcentrala Göteborg ska växa och utvecklas hållbart på lång sikt.I projektgruppen har kompetens funnits från olikakommunala förvaltningar och bolag samt näringsliv ochvisionen har utvecklats i dialog med Göteborgssamhället.Allt eftersom visionsarbetet har framskridit har benämningenCentrala Älvstaden ändrats till Älvstaden som svar på denframtidsbild som har vuxit fram: Att knyta hela stadennärmre älven och skapa attraktiva rum i de centraladelarna av älvområdet för alla göteborgare.Under perioden april 2011 - april 2012 genomfördes en bredmedborgardialog om älvområdet med syfte att fånga viktigakunskaper och erfarenheter från dem som kommer att varamed och utveckla och leva i Älvstaden. Dialogen har variten konsultativ process där cirka 2800 personer bidragit medsina synpunkter och idéer om livet i den framtida staden.Med tanke på att Älvstaden ska utvecklas till ett område föralla göteborgare, har dialogen riktat sig till hela staden. Olikaaktiviteter har genomförts för att nå och involvera så mångasom möjligt. Vissa har riktat sig till boende och verksamma ide olika stadsdelarna, medan andra har inneburit att specifikagrupper identifierats och sökts upp. Processen har även utgåttfrån verkligheten i området där samtal med de som använderområdet bidragit med kunskap om det som finns på plats.Inkomna synpunkter och idéer har blivit ett underlag förförslaget till vision och strategi, men också inneburit ett lärandeför tjänstemän och politiker såväl som för boende och andraverksamma i Göteborg.Arbetet har genomförts i samverkan med olika parter.Samverkan har skett med Göteborg & Co genom derasprojekt Göteborg 2021 och arbetet inför Göteborgs 400-års jubileum, med utvecklingsavdelningarna i de tiostadsdelsförvaltningarna, kulturförvaltningen, GöteborgsUniversitet, Chalmers samt med en konsult med erfarenhetav stadsvandringar. Erfarenhetsutbyte och samtal har ävengenomförts med andra aktörer, främst verksamma inomkommunen. Dialogprocessen om Älvstaden har fått stöd frånDelegationen för hållbara städer då demokrati och delaktighetses som en viktig komponent för hållbar stadsutveckling.Utifrån en målgruppsanalys har olika metoder och verktyghar utvecklats för dialog med olika grupper och för olikasituationer. Särskilt fokus har lagts på att hitta metoder för atttala om långsiktiga visioner med barn och unga i delprojektUnga:Älvstaden.Den fortsatta dialogen för Älvstaden ska utgå från denvärdegrund som finns i visionen, att området ska vara till föralla och delaktighet och öppenhet ska prägla alla processer.Dialog kommer att genomföras utifrån de regelverk ocharbetsformer som finns etablerade i stadens olika förvaltningar.Stadsledningskontorets principer för medborgardialog iGöteborgs Stad kommer också att vara en viktig utgångspunktför den fortsatta dialogen.Utifrån erfarenheterna från medborgardialogen i projektCentrala Älvstaden följer nedan rekommendationer för denfotsatta dialogen:Æ Æ Arbeta fokuserat med medborgardialog i initiala skeden.ÆÆFör dialog om specifika delområden, samt med demsom använder området, för att identifiera kvaliteter ochmålkonflikter samt formulera värden för området.ÆÆHa en bred och tvärsektoriell samverkan i dialogen.ÆÆI dialog med boende och verksamma i staden iscensättatemporära projekt som kan genomföras under tidenplanering pågår.ÆÆFöra samtal med människor från olika delar av staden.6

Reflektioner och budskapfrån göteborgareResultatet av dialogen har sorterats, analyserats ochsammanställts till reflektioner och budskap från göteborgare.Kort sammanfattat finns en stark längtan att komma nära,längs med, i och över vattnet, att få möjlighet att användaälvstränderna och kanalerna som mötesplatser genom olikaaktiviteter. Existerande trafikbarriärer i form av trafikeradevägar och parkeringar i vattennära lägen ses som ett problemoch fotgängare, cyklister och kollektivtrafik behöver prioriterasframför biltrafik. Sammanhängande cykel- och gångstråk längsälven efterfrågas och många trycker på vikten av att på ettenkelt sätt komma över älven med hjälp av broar eller färjor.Det gröna i staden är högt värderat och önskan finns omen stor park i närheten av vattnet men också många småparker som kan användas aktivt, till exempelvis för stadsodling.Det finns ett stort behov av större variation av mötesplatser ochaktiviteter och möjlighet att träffas utan att behöva spenderapengar i tillåtande och trygga miljöer. Handelsplatser somNordstan och Backaplan pekas ut som viktiga mötesplatser.Segregationen i dagens Göteborg identifieras som ett stortproblem och många trycker på vikten av att skapa en stadsom inkluderar alla, där alla kan bidra med sin kompetens ochkunskap i utvecklingen av staden. Att bygga bostäder centraltäven för dem som inte har mycket pengar menar många äravgörande för att motverka segregation.Göteborgs själ, den lite ruffa hamnmiljön, och densmåskaliga bebyggelsen lyfts fram som något som är viktigtatt värna om och viktiga kvaliteter även i framtiden. Mångavill vara delaktiga i stadens utveckling och pekar också påkulturen som en positiv kraft för denna utveckling.”Anlägg enurban våtmarkpå Kvillepiren,för fågelliv ochöversvämningar.”evenemang Omställning Göteborg”Jag vill ha merutrymme förstadsodling. Omman bygger en parki Frihamnen kanman då få odla inärheten av elleri den! Man börockså se till attmöjligheten finns påalla nya hustak.”Uställning Stadsbiblioteket”Låt staden byggasorganiskt - intearkitektoniskt = fyrkantigtoch rutmönster.”torgmöte på Bondens marknad i Haga7

hur ska livet se ut i denframtida älvstaden?Reflektioner och budskap från göteborgareVid Bazarbron. Foto: Peter SvenssonPå följande sidor presenteras mer utförligt de reflektioner och budskap som inkommit från boende och verksamma i staden. Undervarje rubrik finns både reflektioner kring älvområdet idag och hur man vill att Älvstaden ska se ut och vara i framtiden.Vi vill komma nära,längs med och över vattnetLängtan till stadens vatten är stor. Vattnet är entillgång, en naturlig mötesplats och kan fungera som ensammanfogande länk för staden. Både älven och kanalernaupplevs emellertid som otillgängliga och kontakten tillvattnet hindras till stor del av stadens trafiklandskap medstora trafikleder och parkeringsplatser. Avståndet mellanfastlands- och Hisingssidan upplevs som stort där Götaälv blir en barriär på grund av bristen på kopplingar mellanälvsidorna. Utformningen av Göta älvbron och brofästenaförsvårar möjligheten för cyklister och gångtrafikanter attta sig över älven. Brofästena upplevs som ogästvänligaoch svårtillgängliga på grund av den omgivande bil- ochkollektivtrafiken. Det finns också en känsla av otrygghet bådevid Gullbergskaj och området mellan bron och Backaplan, pågrund av att så få människor rör sig där till fots.”Icke-kommersiellamötesplatser vid älven –även på vintern!”Workshop med boende i Norra HisingenFramtiden i ÄlvstadenVattnet ska ses som den tillgång det är och fungera som entydlig symbol för hamnstaden Göteborg. Vattnet ska vara näraoch tillgängligt i Älvstaden. Längs med älven och kanalerna skadet finnas sammanhängande gröna promenad- och cykelstråkdär icke-kommersiella mötesplatser blandas med caféer ochrestauranger. Detta skapar ett levande stadsliv. Älven ochkanalerna ska användas mer. Båtliv och aktiviteter vid och påvattnet ska främjas som exempelvis ”Styr och Ställ” för båtar,fler kajplatser för små och mellanstora båtar och badbassängeri älven.Den nya Göta älvbron innebär nya möjligheter, både för attknyta ihop staden och för att skapa ett mer levande stadsliv.Grönska, caféer, vacker belysning och utsiktsplatser på bronkan göra det lustfyllt att gå, cykla och vara på bron och därmedkommer det att bli enklare och roligare att ta sig över älven.För att förbättra kontakten mellan Hisingen och centrumbehöver brofästena utformas så att de att skapar tillgänglighet,trygghet och ett fungerande stadsliv.Fler förbindelser över älven behövs, främst för gångoch cykel. Det bör finnas fler låga broar men också färjorsom går ofta, även nattetid. Det ska finnas många stopp överstora delar av älven, en bra bit öster om Göta älvbron och helavägen ut till skärgården. En tunnel för kollektivtrafiken kan varaytterligare ett sätt att förbättra kontakten mellan älvsidorna.8Isfiske i Frihamnen. Foto: Gerd Cruse Sondén”Central badplats i stan. Skydda vattnetgenom avstängningsmöjligheter förbra vattenkvalitet. Spärra av Bananpirentill Cityvarvet.”torgmöte på Selma Lagerlöfs Torg

Det ska varagrönt i hela stadenKärleken till det gröna, till parker och naturområden i stadenär oerhört stark. Större grönområden ses som oaser ochandningshål i staden men också enstaka platser med ettpar träd eller en gräsplätt uppskattas. Det gröna är viktigt förrekreation, aktiviteter, umgänge och lek. Naturvärdet i sigoch grönskan som del av kulturarvet är andra aspekter somlyfts fram. Grönområden är också självklara mötesplatsersom skapar gränsöverskridande möten mellan generationeroch olika kulturer. Det gröna skapar fria ytor där de flestaverkar känna sig välkomna och trivs, det är platser föralla. Ramberget, Trädgårdsföreningen, Slottsskogen,Flunsåsparken, Kungsparken och Slättadamm är platser somuppskattas mycket av göteborgarna.Idrott och rekreation lyfts upp som viktigt för friskvård,glädje och integration och platser som Heden, Rambergsvallenoch Ullevi är omtyckta.Många trycker på vikten av miljömedvetenhet ochekologiskt hållbar utveckling och lyfter problematiken medframtida klimatförändringar.”Var jag än går möterjag grönområden, jag kanslå mig ner i en park elleri en grön lund viden odling, en trädgård,ett träd. Stadenrespekterar naturen.De lever i symbios.”Workshop med boende i CentrumFramtiden i ÄlvstadenI Älvstaden ska det finnas ”gröna oaser” och ”andningshål”.Till exempel kan detta skapas genom en stor park vid vattneti Frihamnen och många små gröna ytor utspridda över helaområdet från där grönskan finns på allt från mark till tak ochväggar. Parker och gröna stråk ska kopplas till vattnet, bådevid älven och kanalerna. Promenad- och cykelstråk ska varasammanhängande och gröna. Det gröna kan ses som ensammanlänkande funktion för hela staden både fysiskt ochsocialt och kunna användas på olika sätt för friluftsliv, sport-,fritids- och nöjesaktiviteter. Parkerna ska kännas trygga blandannat genom god belysning.Gröna områden kan aktiveras för en miljömässigt hållbarlivsstil exempelvis genom odling, vilket även kan bli viktigamötesplatser för kunskapsutbyte. Parker, gårdar, tak och huskan användas för odling och rivningstomter kan bli tillfälligaodlingsplatser.Vissa naturområden ska bevaras som de är, mer vilda ochoordnade, utan kommersiella inslag. Dessa platser kan bidratill lugn och återhämtning i kontrast till stadstempot. Andraområden ska planeras så att en kombination av natur och stadväxer fram genom inslag av caféer, restauranger, nöjes- ochkulturliv i det gröna. Ramberget är en plats med potential förframtiden där delar kan bevaras som det är medan andra delarkan lyftas till ett intressant utflyktsmål för göteborgare ochturister. Åsikter om detta går isär.Vid byggnation av nya bostäder ska tillgång tillgrönområden säkras. Att utöka det gröna ökar trivseln förboende och verksamma i området, men även attraktionskraftenför besökare. Miljöanpassning ska ske och förnyelsebar energiska användas för uppvärmning, elektricitet och transporter.Solceller ska finnas på tak och väggar, och paneler kansketill och med kan placeras på Göta älvbron. Möjligheter attutvinna energi från älven bör undersökas och Frihamnenshamnbassänger skulle kunna användas till säsongslagringav energi.”Göteborg kan byggamer park nära vattnet.Bygg inte bostäderför nära vattnet. Lämnautrymme för allmännaplatser.”Torgmöte i Angereds CentrumStadsodling i Hamburg. Foto: Camilla Näslund”Ramberget – ettgrönområde som ärviktigt för rekreationoch biologisk mångfald.Linbana upp tilltoppen, Konstgalleri/skulpturpark, utsikt somär magnifik.”Workshop med Majornas idéverkstadStrandpark i Berlin. Foto: Gerd Cruse Sondén9

”Planera inte allt färdigt från början.Människor ska kunna vara aktiva i detoffentliga. Det ska vara en kreativ miljöbåde för barn och vuxna.”Aktivitetshuset GyllenkrokenAktivitet i staden. Foto: Gerd Cruse SondénEn inkluderandetrygg stad för allaSegregationen ses som ett av de största problemen i Göteborgoch att den sociala splittringen inte är bra för staden. Det finnsmentala barriärer mellan Hisingen och fastlandet, mellan olikadelar på Hisingen och mellan ytterområden och centrum.Alla känner sig inte som en del av Göteborgs centrala delaroch göteborgs internationella befolkning ses inte alltid somen resurs. Nordstan och Backaplan omnämns däremot somtillåtande och öppna, inte bara för shoppingen utan ocksåsom mötesplatser.Att bo i de centrala delarna och vid Norra Älvstranden sesav många som exklusivt, dyrt och ouppnåeligt.”Centrala Älvstaden är stadensoslipade diamant. Där det är fulltmöjligt att komplettera med att byggabra och billiga lägenheter för attfå en mer blandad befolkning i ettattraktivt läge av staden. Viktigt föratt motverka segregationen i staden.”Workshop med boende i Askim Frölunda Högsbo”Det behövs merarestauranger med olikaursprung, olika kultureroch olika traditioner. Detska finnas plats för barn.”Mångkulturella finska folkhögskolanFramtiden i Älvstaden”Se till och bygg en stadsom är tillgänglig för allainklusive rullstolsburna.Ingen gatsten. Bevara gamlabyggnader och skaffaen kulturintresseradstadsarkitekt.”från utställning på StadsbiblioteketÄlvstaden ska vara en rättvis och respektfull stad där alla skasamexistera; kulturellt, socialt, ekonomiskt och tankemässigt.Det ska vara en trygg, kärleksfull och öppen stad för allagenerationer. Den globala identiteten som finns i Göteborg skasynliggöras genom att ge utrymme för varierad kultur, handeloch mångfacetterat entreprenörskap.Området ska planeras för aktiviteter som känns attraktivaför många olika människor. Detta kan ske genom attgöteborgare är med och skapar innehållet. Barn och ungasidéer är viktiga och ska ha en naturlig plats i utvecklingen.Ett medborgarcentrum kan skapas för ökat inflytande överhur staden ska utvecklas. Allt ska inte planeras färdigt utanluckor ska lämnas så att framtida initiativ och idéer också kantillvaratas. Platser för tillfälliga projekt ska finnas. Obebyggdatomter kan användas som mötesplatser och för verksamheterunder planeringstiden. Fördelen med tillfälliga lösningar är attde kan vara experimentella och lekfulla.Det behövs ett brett spektra av olika arbetsplatser ochföretag och inte bara kontor som arbetsplatser i centrum.Göteborg ska bindas ihop med världen för att skapa jobb.Byggnader på Ringön, med låga lokalhyror, ska användas ochvärnas. Handelsplatser ska planeras med tanke på att de ärviktiga sociala mötesplatser.Det finns en stark önskan om socialt blandadebostadsområden i den framtida Älvstaden. Billiga bostäderska finnas så att olika grupper med behov av lägre hyror somexempelvis studenter, äldre men även personer med låginkomst ska kunna bo i Älvstaden. Området ska kunna ha enså blandad befolkning som möjligt för att skapa förutsättningarför ett mer levande stadsliv men också för att minskasegregationen.10

Satsa på gång, cykeloch kollektivtrafikIdag upplever många att stadsrummet är till för bilen och inteför människorna. Parkering i vattennära lägen och trafikledernapå båda sidor älven är stora barriärer som motverkartillgängligheten till vattnet. Oskarsleden minskar kontakten medÄlven på södra älvstranden. Lundbyleden och Hamnbanan sesockså som problematiska då de motverkar kontakten mellanRamberget och Lindholmen och Biskopsgården och NorraÄlvstranden.Området mellan Kvillestan och brofästet är ett trafikgytterav bilar, bussar och spårvagnar. Det känns otillgängligt och vidbrofästet känns det otryggt på grund av att det är folktomt.Gång- och cykelbanor känns många gånger osäkra bådedå cykelvägar helt plötsligt upphör eller när de delas medbiltrafiken. Kombinationen av gång- och cykelstråk är ocksåproblematiskt. Kollektivtrafiken behöver bli bättre i hela staden.Cykel- och gångbana på Linnégatan. Foto: Gerd Cruse SondénFramtiden i ÄlvstadenStora områden ska vara bilfria i Älvstaden. Det ska varaenkelt och säkert att både gå och cykla och planeringen avområdet ska anpassas till dessa färdmedel. I älvområdetska det finnas breda, långa och gröna sammanhängandestråk för cykel- och gångbanor. Det ska vara tydligt var mancyklar och var man går. Bilen ska finnas på gåendes ochcyklisters villkor. Kollektivtrafiken ska utökas, effektiviserasoch vara billig eller gratis. Snabba transporter ska finnasmellan de olika stadsdelarna, inte bara in till centrum. Det skafinnas aktiviteter och mötesplatser i anknytning till buss- ochspårvagnshållplatser.Arbetet med miljövänliga kollektiva kommunikationsformersom drivs av el ska främjas. Transportmedel ska vara tystare ochinte bidra till luftföroreningar. Bullernivåerna från Lundbyleden ochhamnbanan kan motverkas, till exempel genom att de grävs ned.Trafikens barriäreffekter ska minskas. Det ska finnasen god tillgänglighet mellan de olika delarna i området, tillexempel mellan Ramberget och Lindholmen och mellanJärntorgsområdet och älven vid Masthuggskajen."Ta bort bilarna ochsatsa på gång ochcykel i staden.”torgmöte på BrunnsbotorgetRöda Sten, foto: Anna Modin”Övergång mellan Kvillestan ochLindholmen är problematisk. Nusepareras de båda områdena avLundbyleden och hamnbanan.”torgmöte på Flunsåsstråkets dag11

Mänsklig, blandadoch vacker stadsmiljöDagens arkitektur upplevs som ensidig och färglös. ExempelvisLindholmen pekas ut som ett område som saknar liv på kvällaroch helger. Staden har områden som är uppdelade efterolika funktioner vilket gör den tråkig. Göteborgs småskaligakaraktär uppskattas och områden som innerstaden, Haga ochKvillestan anses ha goda kvaliteter men Göteborg behöverockså bygga högt och tätt i vissa lägen.Utflyktslekplatsen Plikta i Slottsskogen. Foto: Peter SvenssonBlomstermarknad på Gustav Adolfs Torg. Foto: Gerd Cruse SondénFramtiden i ÄlvstadenÄlvstaden ska vara fysiskt och socialt blandad där olikamänniskor vistas och bor och att det finns bebyggelsefrån olika tidsepoker. Bostäder, lokaler, handel, caféer,restauranger, offentlig service och lugna gröna platser skafinnas inom samma område. Lokaler på bottenvåningar medolika verksamheter behöver finnas för att skapa liv i stadenfler timmar på dygnet. Det internationella Göteborg ska synasi de verksamheter som finns i Älvstaden och i stadens fysiskautformning. En mat- och grönsaksmarknad med mångkulturellaförtecken kan skapas liksom ”matkvarter” där mångarestauranger delar på ett gemensamt serveringsgolv som ettsmörgåsbord för mat från hela världen.Skönhet, kultur, god design och roligare arkitektur medvarierad färg och form är viktigt när Älvstaden ska utformas.Blommor och grönt är också viktiga komponenter.Det småskaliga, gamla, lite ruffa och typiskt göteborgskaska värnas när området ska byggas. På vissa ställen,exempelvis i Frihamnen kan också drömmen om en riktigstorstad med höga hus förverkligas.Älvstaden ska planeras så att det går att mötas på mångaolika sätt, både inom- och utomhus. Folk från alla stadsdelarska kunna och vilja samlas på allmänna mötesplatser oavsettålder, kön, bakgrund eller storlek på plånbok. Tillgång tillkreativa lekmiljöer för alla åldrar ska finnas. Älven och devattennära områdena ska användas för ett rikare stadsliv."Sveriges eget new york. detskall finnas alla sortersaffärer och ställen ochmänniskor."caritas i hjällboKvillestaden, foto: Emma Josefson”Snåla intemed lokaler ibottenvåningen - fören levande stad - flertimmar på dygnet.”torgmöte på Flunsås stråket dag”Kvillestaden. kan bli ettnytt Haga i framtiden.Småskaligt.”Workshop med utvecklingsavdelningar12

”Mer hög music och festivaltill staden! Folkglädje!”workshop med Angereds gymnasietSkulpturen Lingaphone i Frihamnenav Olav Christopher Jenssen.Foto: Bo Aronsson”Frihamnen: Caféeroch restauranger medanknytning till havet.Båtmuseum. Mycketväxtlighet.”torgmöte på Frölunda torgCityvarvet. Foto: Adelina LundellVar rädd om Göteborgsidentitet - använd kulturenGöteborgs gamla bebyggelse, det småskaliga och dethistoriska arvet är viktiga kvaliteter i staden. Älven, vattnet ochhamnen är viktiga beståndsdelar i Göteborgs ruffa identitet,en identitet att värna om, för vilken kranarna utgör en symbol.Ringön och Frihamnen är områden som är viktiga att bådevara rädd om och att utveckla.Göteborg har ett levande kultur- och musikliv som lyfts framsom en identitetsmarkör.Gullbergskaj, foto: Helena BråtegrenFramtiden i ÄlvstadenUtvecklingen av Älvstaden ska utgå från det som redan finns.Det unika med Göteborg och dess själ ska vårdas och bärasmed in i framtiden. Älvstaden ska lyssna till nuet och blickabåde bakåt och framåt samtidigt. Kulturlivet kan användas somen drivkraft för områdets utveckling.Ett konst- och kulturhus i Frihamnen med flera olikafunktioner, för många olika grupper, kan bli en symbol förområdets identitet. Det kan utgöra en mötesplats för konstochkulturutövande.Andra typer av kultur- eller samhällsinstitutioner,exempelvis ett varvsmuseum, kan skapas som knyter an tillhamnens historiska identiet. Frihamnen skulle även kunna bliett fisk- och skaldjurscentrum med fiskauktioner, restaurangeroch barer. Ringön med sin näringslivskaraktär kan å andrasidan bli ett festivalområde med mässmöjligheter där tillexempel Göteborgs matkalas kan hållas.Ett förstärkt kulturstråk mellan Operan och Marieholmkan både bidra till att det som händer vid Gullbergsvass ochGullbergskaj tas till vara samt att stärka kopplingen tillGamlestan och området öster om centrum.Öppna platser och fria scener för konserter och flerfestivaler i centrum ska finnas. En utomhusbio i Lundbystrandska spegla den växande filmbranschen i Göteborg och konstenska synas i de offentliga rummen.”Gullbergskaj: Vackert, fintljus. Fint att sitta vid vattnet. enviktig koppling till Gamlestan.”torgmöte i Angereds Centrum13

genomförandeav DialogenFörutsättningarför dialogenDialogen om Älvstaden har genomförts som en konsultativprocess där visionära synpunkter och idéer om livet i denframtida staden har samlats in. Dialogen har genomförts i ettmycket tidigt och abstrakt skede av Älvstadens utvecklingoch resultatet av dialogprocessen har fungerat som ett viktigtunderlag för Älvstadens visions- och strategidokument.För att skapa så goda förutsättningar för dialogen sommöjligt har det varit viktigt att tydligt kommunicera syftetmed dialogen och klargöra vilket inflytande man somdeltagare kan förvänta sig. Sveriges kommuner och landsting(SKL) har utvecklat en dialogtrappa för medborgardialogsom illustrerar olika nivåer av delaktighet och inflytande ibeslutsprocesser. Denna dialogtrappa har använts som stödi Älvstadens dialogprocess. När planeringen av området gårin i senare skeden och därmed blir mer konkret kan dialogenkonkretiseras och nya steg kan tas i dialogtrappan.Bemanning och kompetensOlika typer av kompetens och kunskap har använts igenomförandet av dialogen. Utgångspunkten har varithållbar stadsutveckling och kommunikation. Servicedesignhar använts för metodutveckling vilket har bidragit till enmålgruppsanpassad struktur och processledning ochpedagogik har varit viktigt för genomförandet. Fyra personer,från projektgruppen, har ansvarat för metodutveckling,planering och genomförande av dialogen. I genomförandethar även två praktikanter från Samhällsvetenskapligamiljövetarprogrammet på Göteborgs universitet medverkat.Flera medarbetare i projektgruppen samt tjänstemän frånandra förvaltningar har också deltagit i dialogprocesseni varierad omfattning. De tjänstemän som deltagit frånstadsdelförvaltningar och kulturförvaltningen har tillfört kunskapoch erfarenhet om dialog, stadsutveckling, historia och kulturtill processen.Dialogprocessens olika faserEn tidsplan och struktur för processen har lagts upp för deolika faserna av dialogen, vilket har varit en viktig del för attkvalitetssäkra genomförande och uppföljning. De olika fasernahar varit:ÆÆformulera syfte med dialogenÆÆmålgruppsanalys och metodutvecklingÆÆskapa samverkan runt dialogÆÆrekrytering av deltagareÆÆgenomförande av dialogINFORMATIONÆÆdirekt återkoppling till deltagareÆÆanalys och tematiseringÆÆimplementering in i visionsarbetet sammanfattandeåterkoppling till deltagare och allmänhetMålgruppsanalys - metodvaloch metodutvecklingVision och strategier för Älvstaden ska fungera över lång tidoch med tanke på projektområdets centrala placering haruppdraget även varit att de ska utformas utifrån ett "helastaden"-perspektiv. Detta har påverkat valet av metoder påolika sätt. För att hitta relevanta metoder har valet av dembaserats på en målgruppsanalys. Inspiration har även tagitsfrån visionsarbete i Storbritannien, Danmark och Kanadaför att finna och utveckla dialogmetoder för samtal om enframtida Älvstad.Val av metod och metodutveckling har också utgåttifrån behovet att få kunskap om området, att nå ochengagera grupper i olika åldrar och med olika bakgrund.Ytterligare metoder har utvecklats utifrån olika teman ochintresseområden. Hänsyn har tagits till att personer harolika mycket tid för och olika förutsättningar för att delta idialogprocessen. Vi har därför försökt hitta metoder utifrånföljande variabler hos den tänkta målgruppen:ÆÆtid att lägga på dialogenÆÆålderÆÆbostadsområdeÆÆbakgrundKONSULTATIONÆÆförkunskap om och intresse för stadsutvecklingÆÆintresseområdeDIALOGINFLYTANDEMEDBESLUTANDEDialogtrappan, en modifiering av Sherry Arnstein ”Ladder ofparticipation”. Bild från Sveriges kommuner och landsting (SKL)14

Utifrån målgruppsanalysen har flera olika metodervalts för att skapa möjlighet för så många som möjligt attkunna och vilja delta. Workshopar och vandringar hargenomförts för människor som haft mer tid och ett stortintresse av stadsutveckling eller ett specifikt ämnesområde.Hemsidan har skapat möjlighet för intresserade personermed lite tid att lämna synpunkter. Extra insatser har lagtspå att nå samhällsgrupper som sällan kommer till tals istadsutvecklingsprocesser. I sådana sammanhang har mötenskett i flera steg först för att mer grundligt informera omCentrala Älvstaden och syftet med projektet och dialogen.Därefter har workshopar eller gruppdiskussioner genomförts.Geografiskt anknutna workshopar och torgmöten i allastadsdelar har fångat upp människor från olika delar av staden.Genom intervjuer har vi mött användare av området och desom är aktiva i dess sociala liv. Delprojekt Unga:Älvstadensamt möten med klasser från gymnasiet har vänt sig specifikttill barn och unga och möten med seniorer i Lundby harbidragit med ett äldreperspektiv. Ett flertal aktiviteter hargenomförts med en specifik frågeställning i fokus exempelviskring studenters liv i staden, miljö, interreligiösa ochinterkulturella frågor samt tillgänglighet.KommunikationÖppenhet har varit ledordet för Centrala Älvstadens arbeteoch därmed även dialogen. Kontinuerlig information och kommunikationmed de som deltagit har därför varit en viktig del iprocessens gång. En första återkoppling har skett genom utskickav minnesanteckningar från workshopar. Sammanställningav resultat från olika aktiviteter har successivt lagts ut påprojektets hemsida där den som varit intresserad också kunnatkommentera det som lagts upp. Efter genomförd analys ochtematisering har allmänheten bjudits in till ett antal återkopplingstillfällendär resultatet av dialogen presenterats.Samverkan runt dialogenI enlighet med projektets uppdrag har samverkan med fleraolika parter skett runt dialogen, vilket har varit betydelsefullt föratt få in olika kompetensområden. Samverkan har även varitavgörande för att skapa utrymme för en bredare läroprocess,ett bredare underlag för visionen och strategierna samt attskapa goda förutsättningar för en stark förankring av visionenför Älvstaden.År 2021 firar Göteborg 400-årsjubileum. För att få kraftinför denna händelse har Göteborg & Co haft i uppdrag avkommunsstyrelsen att samla in göteborgarnas idéer för jubiléet.Detta uppdrag har haft många likheter med Centrala Älvstadensuppdrag, att föra dialog, varför det har varit naturligt att genomföraaktiviteter gemensamt. Under projektens gång har processernatätare knutits allt tätare till varandra vilket inför nästa steg iutvecklingen. En gemensam ambition finns också för att hittaformer för fortsatt dialog både inför 400-årsjubileet och förverkligandetav Älvstaden.Sedan 2011 har Göteborgs tio stadsdelsförvaltningar fåttett utökat uppdrag, att i större utsträckning arbeta med medborgardialogoch stadsutveckling. För att få stöd i metodutveckling,samt nå ut till och rekrytera personer från olika delarav staden till dialogen, har samverkan skett med förvaltningarnasutvecklingsavdelningar. Tjänstemän från utvecklingsavdelningarnahar även fungerat som samtalsledare för, samtdokumenterat resultatet av, de workshopar som genomförtsför dialogen i respektive stadsdel. Samverkan har ocksåskett med SDF Lundby, Centrum och Majorna-Linné samt enkonsult med erfarenhet av stadsvandringar i genomförandet avfem framtidsvandringar i området.Planering och genomförande av Unga:Älvstaden har sketti samverkan med kulturförvaltningen, utifrån den kunskap somförvaltningen har om dialog med barn om arkitektur och stadsutveckling.Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen harockså varit en viktig samverkanspart i denna process.Andra relevanta dialogprocesserDen medborgardialog som genomförts för Skeppsbron påsödra älvstranden har haft stort värde för Centrala Älvstadensvisions- och strategiarbete både utifrån de idéer ochsynpunkter som kom fram men också utifrån de erfarenhetersom gjorts av dialogarbetet.SMS-projektet är ett EU-finansierat projekt kopplat till decentralt belägna stadsdelarna. Projektet syftar till att säkerställasociala aspekter i stadsplaneringen och ska resultera i verktygför dialog i fysisk planering. Verktygen kan vara användbara iframtida dialogprocesser om Älvstaden.I augusti 2012 presenterade stadsledningskontoretprinciper för medborgardialog för Göteborgs stad.Dessa principer kommer att ligga till grund för detfortsatta dialogarbetet om Älvstaden. Erfarenheter frånCentrala Älvstadens dialog har varit ett bidrag till bådestadsledningskontorets och SMS-projektets arbete.Göteborg 2021 och Centrala Älvstaden på Bok- och biblioteksmässan. Foto: Adelina Lundell15

VI HAR FRÅGAT EFTER:Kvaliteter… problem… potential...Hur vill du att livet ska se ut i den framtida Älvstaden?...i den befintliga staden.Metoder för dialogom ÄlvstadenWorkshopar med boende i tio stadsdelarWorkshopar med boende och verksamma i de tio stadsdelarnahar genomförts i samverkan med stadsdelsförvaltningarna.Varje workshop har inletts med en film om älvens historiadärefter har samtal först i mindre grupper, om 4-6 personer,med stöd av en samtalsledare från projektgruppen ellerstadsdelen. Utifrån ett flygfoto över området och treklistermärken, markerade varje workshopdeltagare platser/stråk/områden med goda kvaliteter, problem och potential iden befintliga staden. Namn på vald plats/stråk/område ochmotiveringar för varje klistermärkes placering skrevs ned påpost-it lappar och delades med övriga gruppmedlemmar.Under det sista momentet skrev varje person, i obegränsadomfattning, ner sina visioner om livet i den framtida Älvstaden.Därefter samlades alla visioner in, kategoriserades ochplacerades under teman som respektive grupp valt med stödav samtalsledaren. Workshoparna avslutades genom att varjegrupp presenterade sina förslag och diskussion fördes därefteri helgrupp.Workshoparna leddes av en workshopledareoch samtalsledarna ansvarade både för att hålla igruppdiskussionerna samt föra anteckningar. Allt materialsamlades in, sammanställdes digitalt och skickades ut tillworkshopdeltagarna efter ett par veckor. Materialet har ävenlagts upp på hemsidan.Dialogmöten med intressegrupperDialog runt specifika intressområden har skett med gruppersom projektet själva har tagit kontakt med eller som själva tagitinitiativ till samtal och dialog. Ett antal möten har genomförtsdär samma metod använts som för stadsdelsworkshoparnamedan andra har genomförts utifrån en specifik frågeställning.I vissa sammanhang har en serie möten genomförts för attutveckla en kunskapsplattform kring stadsutveckling ochprojektet utifrån vilken samtal lättare kunnat föras och idéerutvecklas om den framtida Älvstaden.Torgmöten i hela staden och evenemangTillsammans med Göteborg 2021 har 13 torgmöten genomförtsi hela staden. Gemensamma dialoginsatser har också gjortsunder evenemang som till exempel Göteborgs kulturkalas ochBok- och biblioteksmässan. Vid dessa tillfällen har idéer ochtankar samlats in på samma sätt som under workshoparna:besökare har utifrån ett flygfoto placerat klisterlappar för olikaplatser/stråk/områden med kvaliteter, problem och potential iden befintliga staden, samt skriftligt motivera sina val på post-itlappar som synliggjorts för övriga besökare. Besökare på dessatorgmöten och evenemang har också kunnat lämna in sinavisioner. Materialet har allt eftersom lagts upp på hemsidan.Workshop, foto: Manilla ShillingfordTorgmöte i Lundby. Foto: Camilla Näslund”Vi måste ha lågbroar överälven som man kan cyklaöver utan att dö.”torgmöte på Kyrkbytorget16

”Tänk på att främja olikakulturer – Det som är braför turister är också braför oss. En nattmarknadär intressant – bygg ettChina town.”Workshop med boende i Östra GöteborgFramtidsvandringarI samverkan med arkitekt Einar Hansson har ett koncepttagits fram för framtidsvandringar där man i grupp har fått lärakänna Älvstaden till fots. Genom att uppleva befintliga värdeni området har vandringarna varit tänkta att bidra till inspirationoch tankar om den framtida utvecklingen av området.Vandringarna har inletts med en kort historik om området somhelhet och guidningar har genomförts för en handfull utvaldaplatser. På varje plats har samtal förts om platsens karaktäroch möjligheter. Efter vandringen har gruppen samlats inärliggande lokal för att samtala kring de tankar om platsernasom uppkommit och synpunkter om den framtida utvecklingen.Vandringarna har genomförts tillsammans med SDF Lundby,Centrum och Majorna-Linné. Alla tankar och idéer somuppkommit har dokumenterats, sammanställts och lagts upppå hemsidan.”Involvera kulturarbetaregenom att skapagränsöverskridandeproduktioner med människorfrån hela Göteborg.”Workshop med boende i Centrum”Starta med centraltstråk Nordstan –Backaplan.”Workshop med boende i Östra Göteborg”Båtförbindelser medresten av Göteborgsaknas från centralastaden t ex tillskärgården men ocksåtill Angered.”Workshop med boende i AngeredIntervjuer i områdetFramtidsvandring på Lindholmen. Foto: David NybergEn viktig del av processen har varit att identifiera det somskapar områdets identitet och utgör betydelsefulla inslag istadslivet, med andra ord de delar som är viktiga att värnaom i den framtida utvecklingen av Älvstaden. Fler nedslaghar därför gjorts för att undersöka och dokumentera detpågående mänskliga livet i de olika delområdena. Intervjuerhar genomförts med små verksamhetsutövare och boendepå Ringön, båtägare på Gullbergskajen och användare av”Hjultomten” – plastgräset på Kanaltorget vid Älvrummet samtpersoner som deltog i manifestationen Occupy Nordstan.Hemsida och sociala medierPå Centrala Älvstadens hemsida har personer, som inte hafttid eller möjlighet att på annat sätt delta i dialogen, kunnatlämna synpunkter. Allt material från dialogprocessen har,tillsammans med andra nyheter om projektet, lagts uppkontinuerligt. Projektets arbete har även kunnat följas påFacebook och Twitter.”Backaplan har storpotential. Mångabra affärer specielltsecond hand, men förmycket fokus på bilar.Det behöver bli bättreatt promenera och mersmåskaligt.”torgmöte på Olskrokstorget17

”Nordstan: En platssom ger uttryck förliv, energi och annati den riktningenmen framföralltbjuder mycket ljusunder de mörkavintermånaderna.”Workshop med boende i Norra Hisingen”Under Göta Älvbronpå Hisingssidan. Det ärjättemysigt. Man kännersig nära vattnet – detsaknas i Göteborg. Ettintressant och fritt liv.Oplanerat och folk leverannorlunda.”torgmöte på Gustav Adolfs Torg2800 personer har varit medUnder workshopar, torgmöten, framtidsvandringar ochgenom intervjuer har cirka 2550 personer lämnat synpunkter,idéer och visioner. De flesta har vi mött ute på torg ochunder evenemang så som Bok- och biblioteksmässan ochGöteborgs kulturkalas. Utöver detta har 270 personer lämnatskriftliga synpunkter via hemsidan, på torgmöten och underutställningen om den internationella workshopen RiverCityGothenburg som visades på bibliotek under höst och vinter2011-2012.Analys och implementeringAlla inkomna synpunkter är nedskrivna och systematiseradedigitalt. Sammanställningar från alla processer har kontinuerligtpublicerats på projektets hemsida. Det ursprungliga materialetfinns samlat i dokument som gör att det går att använda detsom komplement vid andra planeringssammanhang.Utifrån det material som inkommit har mönster identifierats.De idéer och åsikter som återkommit flertalet gånger har gettsstörre tyngd. Resultatet har därefter samlats under ett antalteman som omvandlats till rekommendationer för arbetet medatt ta fram en vision och strategi för Älvstaden. De unika ochmer konkreta idéer som finns, sparas och förvaltas och kanlyftas i nästa skede av processen.Genomförandet av dialogen och sammanställning/analysav resultatet har setts som en sammanhängande process därbåda delarna har varit lika viktiga och har fått ta lika lång tid.Det har också funnits en tydlig koppling till, och en plan för, hurresultatet från dialogen använts i visions- och strategiarbetet.”sätt vinklingsbarasolpaneler på götaälvbron”från utställning på stadsbiblioteketMånga processer är underlag tillvisions- och strategidokumentetArbetet med att ta fram vision och strategi för Älvstaden harvarit öppet och har skett i dialog med många olika parter.Medborgardialogen är ett av flera underlag för arbetet.Flertaletmöten och processer med näringsliv, akademi och kommunär andra viktiga underlag liksom workshopar som genomförtsmed experter inom de tre hållbarhetsdimensionerna samtden internationella workshop, RiverCity Gothenburg, somgenomfördes juni 2011 med 10 lag från Europa. Ett antalutredningar har genomförts inom ramen för projektet och fleranationella och internationella erfarenhetsutbyten har gjorts medföreträdare för likande stadsutvecklingsprocesser.”All takyta på Ringönkan göras grön – grönatak för rekreation,men också för attabsorbera regnvattenoch möjliggöra förstadsodling.”StadsbiblioteketRapport från Advisory Board och slutrapport från deninternationella workshopen RiverCity Gothenburg19

Reflektionoch lärandeOrdmoln som visar viktiga värden för den framtida Älvstaden.Workshop med Interreligiösa rådetTydlighet i strukturoch planering -en framgångsfaktorAtt från början ha en klar bild om dialogens förutsättningaroch en tydlig struktur för dialogens olika faser, reglerade i entidsplan, har varit en framgångfaktor och en stor fördel för allainblandade i dialogen. Både för de tjänstemän som genomförtarbetet, men också för de medborgare som bidragit med sinasynpunkter. Det har bidragit till att det funnits en realistiskföreställning om den grad av påverkan som varit möjlig iprocessen, vilket i sin tur medfört att flertalet av de synpunktersom kommit in har hållits på en visionär och strategisk nivå.Genom planeringen har processen synliggjorts i sin helhet,vilket har lett till att det som kommit fram i dialogen har hanteratspå ett medvetet sätt från början till slut. Det har funnits enbild av slutprodukten redan innan dialogen sattes igång ochmetodutveckling och övningar har genomförts med tanke påslutresultatet, implementering och återkoppling. Det slutgiltigaresultatet av dialogen i form av rekommendationer har därför påett seriöst sätt kunnat användas till visionen och strategierna.Genomförandet, sammanställning, analys och implementeringhar fått samma vikt vilket bidragit till att resultatet avmedborgardialogen fått full kraft in i visions- och strategiarbetet.Alla synpunkter som ligger till grund för denna rapportgår att spåra och kan därför användas av fler aktörer och vidandra sammanhang.Samverkan”Det kan finnas enliknande loppmarknadpå Hisingen som den somfinns på Kviberg.”workshop med Interreligiösa rådetSamverkan kräver tid och förståelse för varandras situationsamt resurser i form av personal. I och med att dialogenom Älvstaden varit en mycket tidsbegränsad process hardet inte vid alla tillfällen funnits utrymme att förankra ochbefästa samverkan tillräckligt. Ambitionsnivån med mångasamverkanparter har varit högt satt, vilket har påverkatprocessen som inte alltid varit helt enkel. Samtidigt har detvarit en stor styrka att många tjänstemän och organisationervarit involverade och fått egna upplevelser av dialogen omÄlvstaden. Det har också inneburit att fler kunnat bidra medsina erfarenheter från tidigare dialogprocesser i staden.Dialogprocessens skede har haft betydelse för samverkan.Då det har funnits utrymme för ett gemensamt ägande avprocessen initialt, när samverkansparterna gemensamt kunnatförbereda och genomföra dialogen har det blivit en givandeoch lärorik process. Metoder som använts i projektet har ocksåkunnat vidareutvecklas gemensamt för att användas i andrasammanhang. I vissa fall har samverkansparten inte hafttillräckliga resurser för och inte heller upplevt att dialogarbetetför Älvstaden varit relevant för det egna uppdraget.Samverkan mellan olika parter som har liknandeuppdrag och liknande syfte med sina möten med medborgarehar fungerat bra och har lett till att processerna stärkt ochberikat varandra.20

Dialogmetoder - så har det fungeratAtt reflektera över målgruppen för dialogen har varitnödvändigt för att skapa ett relevant utgångsläge imetodutvecklingsarbetet. Att utveckla metoder utifrånprojektets syfte och olika gruppers intresse och förutsättningarär nödvändigt. Målgruppens mångfald har mynnat ut i mångaolika metoder vilket i slutändan också resulterat i att vi har fåttmöta en mångfald av människor. Det har varit ett extra fokuspå barn och unga samt lagts extra resurser på att nå gruppersom oftast inte söker sig till stadsutvecklingsprocesser menvars kunskap och tankar varit mycket viktiga att få medi processen.WorkshoparWorkshopmetoden har fungerat bra i och med att deninnehållit ett moment som gett alla deltagare en förkunskapom projektet. Att gå från historien, via nuet in i framtidensatte uppgiften med att lämna synpunkter och idéer i ettrelevant sammanhang som alla kunde relatera till. Det styrdavisionsarbetet i smågrupper gav också ett jämlikt utrymmeför alla deltagare och allas röst blev värderad likvärdigt. Dettavar ett sätt att undvika att enstaka personer med hög verbalförmåga tog över övningen. Att pröva samma metod i olikadelar av staden visade också på att det finns geografiskaskillnader på hur människor ser på sin framtida stad och påden problematik som finns i staden idag.Det har inte varit helt enkelt att kommunicera en såabstrakt process som att ta fram en vision för ett områdesom ska utvecklas på lång sikt, på ett sätt så att allmänhetenkänt sig personligt berörd. I kombination med relativt svagmarknadsföring om projektet har det många gånger varit svårtatt rekrytera personer till workshoparna.Projektets prioritering, att ha ett hela stadens perspektiv iprocessen, har inneburit att vi velat ha möten med människorfrån olika delar av staden där alla som är intresserade kunnatdelta. Alternativet, att söka upp befintliga nätverk i de olikastadsdelarna, hade troligtvis inneburit en större uppslutningmen skulle samtidigt innebära att personer utanför dessanätverk hade exkluderats. De cirka 200 personer som deltogi workshoparna gjorde det med stor entusiasm och kunnighetoch bidrog till spännande diskussioner vilka resulterade i viktigasynpunkter och idéer. Deltagarna har varit personer i olika åldrarmed olika bakgrund och ett starkt samhällsengagemangVid de tillfällen då dialogmöten genomförts med nätverk iform av organisationer, skolor och föreningar har många personerdeltagit men förkunskap och det individuella intresset hos varoch en har varierat vilket har påverkat arbetssättet. Större kraftpå kunskapsöverföring och motivationsarbete har behövtsläggas för att genomföra workshopar eller diskussioner. Dessainsatser har gett projektet värdefulla kunskaper då det breddatsamtalet som kommit att handlar mer om samhällsutveckling änden fysiska miljön.”Släpp in utrikesfödda idet svenska samhället såatt ”svenska” ungdomar ochutrikesfödda ungdomarblandas och får kontakt ochlär känna varandra och lärsig av varandra, för från minperspektiv handlar det mestaom livet om att ta och ge.”Workshop med boende i BiskopsgårdenBok- och biblioteksmässan. Foto: Adelina Lundell”flytta stena ut ifrånstaden. låt göteborgsrnakomma närmre havet.göteborg känns inte somen nära-havet stad”torgmöte på kyrkbytorget”Riv inte dennuvarande Göta Älvbronnär den nya är klar.Den kan fungera sompark, och gång- ochcykelbro.”från utställning på Stadsbiblioteket21

”Älvsnabben Lindholmen –Rosenlund: Fantastiskt attman kan åka med cykelnöver gratis. Det utesluterinte att cykelbro vorebra.”Torgmöte på flunsåsstråketTorgmöte i Lundby. Foto: Gerd Cruse Sondén”Göteborg behövergamla byggnader somminner om förr i tiden. ”torgmöte i BergsjönTorgmötenTorgmötena genomfördes för att kunna samla in synpunkterfrån förbipasserande. Flera av dessa mötena bidrog till längresamtal om staden, demokrati och delaktighet. Metoden medflygfoto och klisterlappar har fungerat väldigt bra, den skapadeintresse och engagemang vilket resulterade i att ett stort antalsynpunkter samlades in från områden i hela staden. Metodenvar lättkommunicerad och krävde ingen specialistkunskaputan har byggt på tankar om det liv man lever här och det livman vill se i det framtida Göteborg. Många som först ansåg siginte kunna att bidra med något upptäckte att de hade viktigasynpunkter att komma med. De som valde att delta hade enstor åldersmässig spridning och även en stor variation setttill bakgrund och förkunskap. Torgmötena innebar också eninformationsinsats och bidrog till att göra processen medutbyggnaden av stadens centrala delar mer känd.Det har underlättat att ha samma metod, med flygfoto ochklisterlappar, för både workshopar och torgmöten då arbetetmed dokumentation och analys har blivit mer effektivt. Dengemensamma metoden har bidragit till att mönster och teman idet inkomna materialet lättare kunnat identifierats.Torgmötena har nästan uteslutande kopplats till andraarrangemang såsom miljöfester, knallemarknader ochfamiljedagar vilket gett draghjälp i marknadsföringen.Vid det enda tillfälle då torgmöte genomfördes utanannat sammanhang blev intresset från förbipasserandebetydligt mindre.Framtidsvandringar och intervjuerFramtidsvandringar och djupintervjuer i lokalområdet är bådametoder som syftat till att fånga det liv som finns i det specifikautbyggnadsområdet. Dessa metoder har varit bra redskap attanvända i visionsarbetet och är kanske ännu mer betydelsefulltinför program- och planskeden i området. Det har mestadelsvarit engagerade och redan initierade vuxna som deltagit ivandringarna, medan intervjuerna har fångat olika grupper somanvänt området på olika sätt. Projektets fokus på dialog utifrånett hela stadens perspektiv har inneburit att det inte funnitsresurser att göra mer omfattande dialogstudier i närområdet.Framtidsvandring på Lindholmen. Foto: David Nyberg22

HemsidaInflödet av idéer till hemsidan har inte fungerat i tillräckligtstor utsträckning. En anledning till detta är förmodligen attdet tagit lång tid att få igång hemsidan samt att det har varitsvårt att nå ut med information om att den finns både interntinom kommunen men också utåt. Resultatet är att relativt fåidéer och synpunkter har inkommit på hemsidan. Dialogenoch projektet hade behövt marknadsföras tydligare för att göraprocessen känd för fler. Det kan vara en förklaring till att detär ett underskott av inspel i processen från upptagna vuxnamed intresse för stadsutveckling men med för lite tid att delta ifysiska möten.Unga:Älvstaden, modellbygge. Foto: Gerd Cruse SondénUnga:ÄlvstadenInom Unga:Älvstaden har ett unikt sätt att tala med barn om enlångsiktig vision utvecklats. Dialogen har varit en dubbelriktadläroprocess. De elever som deltagit har fått ny kunskap omstaden och om stadsutveckling och i sin tur har de bidragit medidéer och förslag för framtiden utifrån sina egna perspektiv.Processen har bidragit med viktig kunskap kring vilka problemeleverna ser i dagens Göteborg och hur dessa skulle kunnalösas. Många ansåg att det, eftersom det är de som ska leva istaden i framtiden, är viktigt bidra redan nu.Den film och blogg som tagits fram för att presenteraresultatet av delprojektet kommer att kunna användas sominspiration för andra som vill arbeta med dialog tillsammansmed barn.www.centralaalvstaden.goteborg.se”Möjliggör för ettfritt demokratisktdeltagande på deoffentliga ytorna som kangöras tillgängliga förexempelvis odlingoch konst, somallmänningarna förr!”Workshop med boende i Lundby”Många förbindelseröver älven behövs,alternativt:klaffbroar igatuplan´, cykelochgångfärjor, enö eller pontonstad imitten av älven.”Framtidsvandring på Lindholmen"Bygg etthotell förhemlösa påheden."unga älvstadenGröna bron - illustration: Tynneredsskolan23

Göta Älvbron. Foto: Manilla ShillingfordNär beslut om dialog fattas behöver följande punkter beaktas:ÆÆSyftet med dialogenÆÆDialogens omfattningÆÆVem som är avsändare för dialogenÆÆVem som är ansvarig för genomförandet av dialogenÆÆHur resultatet av dialogen skall kommunicerasoch tas om handÆÆVilken kompetens och vilka resurser som behöver avsättas.Dialogprocessens olika faser: genomförande,sammanställning/analys, implementering och återkopplingtill deltagare bör läggas in i den övergripande planeringenför det aktuella projektet. Genomförande av dialog samtsammanställning och analys av resultat ska ses som en heloch sammanhängande process där alla delar är lika viktiga.Målgrupp och metodFör att identifiera vilka som ska involveras bör enmålgruppsanalys genomföras. Målgruppsanalysen är en viktigdel i att säkerställa syftet med dialogen samt att få med helastadens perspektiv. Den är betydelsefull för att identifiera såmånga samhällsgrupper som möjligt och hitta grupper som oftainte kommer till tals i sammanhang som rör stadsutveckling.Målgruppsanalysen bidrar till att inventera verksamheter ochsociala nätverk i utvecklingsområdet som kan bidra med viktigkunskap om de olika delområdena.Varje dialogtillfälle är unikt och olika planerings- ochutvecklingsprocesser har olika förutsättningar som i sintur kräver olika former av dialog. Val av dialogmetodoch metodutveckling bör utgå från situationens specifikaförutsättningar, syftet med dialogen, målgruppsanalysen,hur många som bör involveras inom en viss tidsram samt deresurser (personella och ekonomiska) som ska avsättas förgenomförandet. Det är en fördel om olika former av dialog kanerbjudas inom samma projekt, särskilt med tanke på att detbehöver vara enkelt för människor att delta.Förhållningssätt och kommunikationEtt öppet samtalsklimat är en grundförutsättning för dialog.En processledare bör därför sträva efter att skapa ett tillåtandesamtal som lyhört fångar upp olika ställningstaganden,synpunkter och idéer.Det behöver finnas en tydlighet i dialogens förutsättningaroch en transparens genom hela processen. Återkopplingär en viktig del under pågående process och det är avstor vikt att slutresultatet görs tillgängligt. Kontinuerligauppdateringar bör ges till de som deltar under planerings- ochutbyggnadsprocesser som pågår under längre tidsperioder.Barn och ungdomars möjligheter att delta i dialogenbehöver ges särskild uppmärksamhet och deras kunskaper ärviktiga när staden planeras eftersom de har andra erfarenheterav att använda staden än vad vuxna har. Då dialogarbetegenomförs i skolan är det viktigt att tänka på att barn harskolplikt och därmed inte har möjlighet att välja bort att delta.Därför är det av stor vikt att allt som görs skapar mening förinvolverade elever, att det relaterar till verkliga behov och attdet kopplas till läroplanen. Lärarna bör involveras och stadenkan användas som klassrum. I dialog med barn och unga ärdet extra viktigt att vara ute och känna, lyssna och lukta påstaden. Barn och unga kan behöva hjälp att sätta ord på detsom finns runtomkring dem. Avsaknad av vissa ord kan göradet svårare att formulera tankar och idéer vilket ställer krav påstor noggrannhet med introduktionsfasen i dialogprocessermed barn.25

tack allA ni somhar varit med!Mångkulturella finska folkhögskolan i AngeredCaritas frivilligcentral HjällboBoende i Fyrklövern LundbySeniorer i LundbyInterreligiösa rådetStudenterOmställning GöteborgPantrarna i BiskopsgårdenIdéverkstan’ MajornaAktivitetshuset GyllenkrokenFryshusetSamrådsgrupp för fysisk tillgänglighetSkolhusgruppen i VästsverigeLärare och elever på:AngeredsgymnasietSchillerska gymnasietTynneredsskolanBräckeskolanNoleredsskolanBrännö skolaGärdsmosseskolanGårdsstensskolanNya Varvets skolaHammarkulleskolanGlöstorpsskolanGustaviskolanHDKBesökare och deltagare på:Train of ideasEnergi- och miljödagenKulturkalasetBok- och biblioteksmässanUtställning på stadsbiblioteketBesökare och deltagarepå Framtidsvandringar:Ringön – FrihamnenBrämaregården och KvillestadenLindholmenLånggatorna – StigbergstorgetGullbergsvassBoende i alla stadsdelarBesökare och deltagare på:Gustav Adolfs TorgKyrkbytorgetGalaxen i BergsjönVårväderstorgetFlunsåsstråkets dagBrunnsbotorgetKortedala torgOlskrokstorgetSelma Lagerlöfs torgEriksbergs torgBondens marknad HagaFrölunda torgAngered CentrumGöteborg 2021Göteborgs stads stadsdelsförvaltningarsutvecklingsavdelningarGöteborgs stads kulturförvaltningPersonal på ÄlvrummetEinar Hansson...och många fler26

”Jag vill ha enminigolfbana fördet finns inteså många ochjag vill ha meraktiviteter förbarn.”Unga:Älvstaden”Förortskulturenin till stan.”Workshop omhållbar utveckling”Det är viktigtatt området intefår gentrifierasså att folk intekan bo kvar.”framtidsvandringbrämaregården &Kvillestaden”I Nordstan ärdet roligt attshoppa och manträffar folk frånhela stan.”torgmöte i AngeredsCentrum”Riv inte den nuvarandeGöta Älvbron när dennya är klar. Den kanfungera som park, ochgång- och cykelbro.”från utställning på stadsbiblioteket”Jag vill njuta av vattnetdär generationerkan umgås. En stadsom flyter på vatten.Fritidsmöjligheter iälven, typ lekbåtar förbarnoch vuxna.”Workshop med boende i AngeredTextproduktion och formgivning:Centrala Älvstadens projektgruppSe inkomna idéer från medborgardialogen på centralaalvstaden.goteborg.seFölj utvecklingen av visionen på alvstaden.goteborg.seAnsvariga för medborgardialogen är Centrala Älvstadens projektgrupp genomCamilla Näslund, Gerd Cruse Sondén, Adelina Lundell och Manilla Shillingford31

I en bred medborgardialog om framtidens Älvstad har synpunkter fråncirka 2800 personer tagits emot. Det som har kommit fram i dialogenhar blivit ett underlag för vision och strategi för Älvstaden som skautvecklas till ett område för alla göteborgare. Genom workshopar,torgmöten, framtidsvandringar och intervjuer har människor från helastaden kunnat delta i samtalet om Älvstaden och bidra med sinavisioner. I delprojekt Unga:Älvstaden har barn och unga gett med sinabilder av det framtida livet i staden.Resultatet av dialogen har sorterats, analyserats ochsammanfattats till "Reflektioner och budskap från göteborgare"ÆÆvi vill komma nära, längs med och över vattnetÆÆdet ska vara grönt i hela stadenÆÆen inkluderande trygg stad för allaÆÆsatsa på gång, cykel och kollektivtrafikÆÆmänsklig, blandad och vacker stadsmiljöÆÆvar rädd om Göteborgs identitet - använd kulturenFölj utvecklingen av visionen påalvstaden.goteborg.se32