11.07.2015 Views

Nr 1 2013 - Svenska kyrkan

Nr 1 2013 - Svenska kyrkan

Nr 1 2013 - Svenska kyrkan

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

PETRUSTidning för Stenkyrka, Klövedal, Valla och Rönnängs församlingar <strong>Nr</strong> 1 <strong>2013</strong>Matlagningskursför män i Valla s. 6-7Ung i världsvida <strong>kyrkan</strong> s. 3 * Vad talar för Jesus uppståndelse s. 4-5


Jesus uppståndelseUppstod Jesus verkligenKristen tro står och faller med Jesuuppståndelse. Om han inte uppstodär alltsammans en enda stor bluff.Ända sedan de dramatiska dygnenpåsken år 33 har människor utmanatsatt ta ställning. Miljarderhar övertygats om att det är sant.Andra tvivlar eller förnekar. Fyraav de vanligaste invändningarnaär att någon annan blev korsfäst,att Jesus aldrig var riktigt död, attlärjungarna stal kroppen eller att dehade hallucinationer.Man tänker sig att i tumultet på vägen till Golgotaskulle Simon från Kyrene, som be ordradesatt bära Jesu kors de sista stegen, blivit korsfästi stället för Jesus. Men hur troligt är det att deromerska soldaterna skulle ha förväxlat fången,som de torterat och slagit blodig ända sedantidigt på morgonen, med en oskadd främlingfrån landet? Vid Jesu kors fanns Jesu mor Maria,några andra kvinnor och lärjungen Johannes. Destod så nära att de kunde samtala med honom.Inte heller de skulle ha förväxlat Jesus med någonannan.Jesus var bara skendödDenna teori säger att Jesus snabbt förlorademedvetandet på korset, att de romerska soldaternamisstog sig och trodde att han var död,så att han begravdes levande, men att den svalaluften i gravkammaren livade upp honom igen.På påskdagen upptäckte några kvinnor att stenen framför Jesus grav var bortrullad.De visste inte vad de skulle tro, mendå stod där två män i skinande kläder framför dem. De sade: ”Varför söker ni den levande här bland de döda? Han ärinte här, han har uppstått. (Luk 24:4-6)Det stämmer att Jesus dog tidigare än de två rövarnasom korsfästes tillsammans med honom.Många andra detaljer i evangelisternas skildringav korsfästelsen bevisar dock att Jesus verkligendog. Ett exempel: den soldat som konstateradeatt Jesus var död försäkrade sig genom att stickaupp sidan med sin lans. Då rann det ut blod ochvatten. En modern rättsläkare kan utifrån bibeltextensskildring konstatera att vätska hadesamlats i hinnan runt hjärtat – så kallad vätskai hjärtsäcken och runt lungorna. Denna vätskaoch blod rann ur Jesu kropp när soldaten stackupp sitt spjut, troligen genom höger lunga, raktin i hjärtat. Att någon som blivit brutalt misshandlad,spikats fast och hängt på ett kors i sextimmar och fått ett spjut genom ena lungan raktin i hjärtat fortfarande skulle vara vid liv, och sedanbefria sig ur metervis av linnevävnader, baxaundan en stor tung sten och övermanna denromerska vaktstyrkan för att sedan obekymratpromenera iväg… sådant händer bara på film.Men Jesu uppståndelse var inte film. Han varverkligen död.Lärjungarna flyttade kroppenRedan inom sex veckor efter påskdagen surradehela Jerusalem av ryktet om att Jesus levde.Detta rykte hade myndigheterna lätt kunnat tadöd på genom att visa upp den döda kroppen.Men det kunde de inte, för de hade den inte.Graven var tom. Snabbt fabricerade man en storyom att lärjungarna stulit kroppen. Men vemgår på att de livrädda lärjungarna, som i så fallskulle ha snott kroppen, verkligen var bereddaatt riskera livet för en lögn? Ärligt talat, skulledu själv göra det? Denna förklaring skapar flerproblem än den löser.Lärjungarna hade hallucinationerInvändningen att lärjungarna hallucinerade förklararinte mysteriet med den tomma graven.Istället för inbillningar och önsketänkandenHistorien bakom påskdagarnaPåskveckan kallas också Stilla veckan och alla dagarna har olika namn. Skärtorsdag och långfredag är mångabekanta med, men vilka känner till blå måndag och dymmelonsdagen? Petrus reder ut dagarna i Stilla veckan.PalmsöndagenPalmsöndagen är söndagen innanpåsk och då red Jesus in i Jerusalempå en åsna för att fira den judiskapåsken med sina lärjungar. Han togsemot som kung av folket som jublade,viftade med palmblad av glädjeoch sjöng Hosianna.Blå måndagMåndagen i påskveckankallas blå måndag ellersvart måndag. En traditioni Bohuslän var attskorstenarna skulle sotaspå svart måndag så deblev vita och fina.Vit tisdagPå vita tisdagen kundeman vakna och tända eldi den nysotade i spisen.Det var även den sistadagen som man fick ätavitt mjöl och ägg förepåskhögtiden.DymmelonsdagPå dymmelonsdagen inleds påsk friden.Namnet kommer av att man ersattemetall kläpparna i kyrkklockorna medträkläppar. Detta för att ge en så dämpadklang som möjligt, en markeringav att det var Stilla veckan och att detsnart var långfredag.4


från de döda?Jesus uppståndelsePå påskdagen satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” (Joh 20:19)skildrar påskens bibeltexter överraskande ochkonkreta händelser. Jesus grillade fisk, bröt brödoch åt frukost med lärjungarna på stranden. Hansamtalade med både enskilda och många tillsammans.Inte direkt något en hallucination gör.Jesu uppståndelse överrumplade alla, såväl fiendersom vänner. Det tog tid att övertyga bådepåskens första ögonvittnen, kvinnorna som gicktill graven tidigt på morgonen, och alla andrasom blivit övertygade om att Jesus verkligenuppstod från de döda. Att det kan ta sin tid föross med är därför inte så konstigt. Evangeliernager oss goda skäl till att tro att Jesus verkligenuppstod från de döda.Jonas LiljeqvistBoktips för den som vill läsa mer: Fallet Jesus av Lee StrobelText: Linn Heiel EkeborgSkärtorsdagSkärtorsdagen har singrund i ordet skäramed betydelsen ”göraren”. På skärtorsdagentvättade Jesuslärjungarnas fötteroch på kvällen höllhan påskmåltiden fördem och instiftadenattvarden. Senare pånatten förråddes Jesusav sin lärjunge Judas.LångfredagJesus torteras av soldateroch får själv bära sitt korstill Golgota, en kulle utanförstaden, där han korsfästsbredvid två rövare. NärJesus dör ber han till Gudmed orden ur Psaltaren 22:”Min Gud, min Gud varförhar du övergivit mig?”I många kyrkor spelar maninte på orgeln eller ringeri kyrkklockorna denna dag.PåskaftonPå påskafton invigdes ochtändes påskljuset. EnligtLundamissalet (en bokmed kristna mässans officiella,liturgiska texteroch sånger) skedde detklockan 12 på dagen.Ljusen i kyrkorna har enmotsvarighet i den folkligaseden att tända påskeldar.Påskafton är sistadagen i Stilla veckan.PåskdagenPå påskdagen såg någrakvinnor, som kom till Jesusgrav, att stenen framförvar bortrullad ochgraven tom. Folket fårveta att Jesus har återuppstått.På kvällen visadeJesus sig för lärjungarna.Kyrkorna bytte tillbakatill de vanliga metallkläpparnai kyrkklockorna såde kunde ljuda högt.Annandag påskTexterna som manläser på annandagpåsk handlar om olikamänniskors möte medJesus som under fyrtiodagar visar sig förtusentals människor.Därmed börjar tron pågodhetens seger överondskan att spridas uti världen och ända tilloss idag.Källa: Nationalencyklopedin, Nordiska museet, <strong>Svenska</strong> Kyrkan, Påskboken, Wikipedia5


Matlagning för herrarMän som lagarmat tillsammansI Valla församlingshem träffas männågra torsdagar varje termin för attlaga mat tillsammans. Det är densoci ala gemenskapen som är viktigast,men varje gång lagar de en fullmåltid som äts tillsammans.När jag kommer in i köket i Valla församlingshemär matlagningen redan i full gång. Fem herrarhar tagit sig hit idag och står nu och lagarmat på olika håll. Idag blir det trerätters. Svampkrustadtill förrätt, fiskgratäng till huvudrätt ochså avslutas måltiden med varsin semla.Bert står och sjuder fisken i en fiskfond påspisen. Han har varit med i gruppen i flera åroch har lärt sig att laga många olika rätter.– Nu lagar jag mat hemma också. Gummanär dirigenten, men jag hjälper alltid till. Tunnbrödär min specialitet. Det gör jag säkert engång i månaden, säger Bert.Bert tycker att det är kul att laga mat, men”matlagningsprogram på tv har han inte så myckettill övers för.– Det är såmycket och manhänger inte medi recepten. Då ärdet mycket bättreatt träffas så här.Nu lagar jag mat hemmaockså. Gumman ärdirigenten , men jaghjälper alltid till BertGemenskapen viktigBredvid Bert står Lennart och gör svampstuvningensom ska vara till förrätten. Lennart är envan hemmakock och lagar ofta mat.– Jag har varit med här i tre år. Jag gillar attlaga mat och är med i gruppen mycket för gemenskapen.Jag har alltid lagat mat. Min fru harjobbat heltid så då har jag lagat middag och ståttDet är mycket som ska göras. Bert ser till att fisken inte sjuder för länge och Henry och Åke fixar svampkrustader.och gjort baconfrukost med ungarna på lördagarna,säger Lennart.Lennart och Bert lärdekänna varandra på matlagningskursenoch är bra vänner.De lär av varandra ochen annan specialitet som Bertofta lagar hemma är stek.– Den är lätt och fin attgöra, säger han.– Är det den som jag gör i ugnen? frågarLennart.– Ja, precis den. Den gör jag ofta. Minst engång i månaden, skrattar Bert.Bakar kakorOch Berts matlagning slutar inte där. Han bakarockså gärna kakor. Det är ännu en av hansspecialiteter.– Lingonkakor. Jag brukar ta med det när jaghälsar på folk istället för att ta med en blomma.Hans fru är väldigt glad över att han lagarmat hemma och han tycker att fler män lagarmat idag än förr.– Mamma var alltid hemma när jag var litenså då blev det hon som lagade mat. Men idag arbetaralla så då får man hjälpas åt med maten. Jagoch min fru lagar nästan alltid mat tillsammans,men pannbiffen gör jag själv, säger Bert.Något att göra för männenLaila Nilsson startade matlagning för män närhon kom som diakonassistent till Valla församling1999.– Jag ville att det skulle hända någonting förmän här i Valla. Det fanns ingenting, så jag och6Det är viktigt att följa receptet tycker Bert och Erik och gör exakt som det står. Krustaderna har kommit ut från ugnen och potatismos spritsas fint på en plåt.


Matlagning för herrardåvarande kyrkorådets ordförande Gerd Garåkom på att vi kunde ha matlagning för herrar.När matlagningskurserna startade var kunskapenbland deltagarna väldigt olika. En delkunde laga mat, och vissa kunde inte alls. Mentillsammans lagade de nya rätter varje gång– Matlagningen blev en social grej för männenatt träffas. Och vi lagade mat som de kundebjuda sina vänner eller barn och barnbarn på.Förgylld husmanskostIdag är matlagningskurserna inne på sitt 14:e åroch sedan förra året det är Sune Berntsson ochElisabeth Larsson som leder dem.– Jag försöker hitta recept som deltagarnakan använda i sin vardag. Vanlig husmanskostsom är lite förgylld, säger Sune.Sune säger att matlagningskursen krävermycket lagarbete från männen och de är väldigtflexibla. Gruppen styr vad som ska lagas. Sunefrågar innan vad de vill ha och så hittar han någrabra recept. Elisabeth berättar att kursen tidigarehette ”Novisen vid spisen”.– Men nu kan de så mycket att de inte ärnågra noviser längre. Då är det bara ”Matlagningför män”, säger Elisabeth.Sparat alla receptÅke och Henry står och gör smördegkrustadersom svampstuvningen ska vara i. Smördeg trycksner i små formar som sedan åker in i ugne n. Erikstår och delar potatis som ska bli mos till fiskgratängen.Han är med sina 86 år äldst i gruppenoch har varit med sedan den startade 1999. HanMatlagningen betyder inte allt. Gemenskapen är minst lika vitkig och männen har roligt när de ses för att laga mat.Bert skojar med Lennart. De träffades på matlagningskursen här i Valla och är idag bra kompisar.kommer hit för att han tycker att det är roligtatt träffa alla kompisarna och vara tillsammans.– Jag lagar inte jättemycket mat hemma,men gemenskapen är viktig, säger han.Han tycker det verkar som att fler män lagarmat hemma idag om man jämför med hurdet såg ut förr. Erik har sparat alla recepten frånmatlagningskursen sedan den startade.– Jag har inte årtal på dem, men jag hardem, säger han.TrerättersBert vispar potatisen till potatismos. Han berättaratt hemligheten med att få till det bästapotatis moset är att ha en klick smör i. Han provsmakaroch konstaterar att det nog behövs litemer salt.Lennart spritsar potatismoset på enplåt och sätter in i ugnen.Nu är nästan allting klart och ska ställas frampå bordet. Erik har dukat. På en och en halvtimmehar fem herrar skapat en trerättersmiddag.– Leif Mannerström, släng dig i väggen, sägerÅke innan vi sätter oss till bords och avnjuterden goda måltiden, lagad med gemenskap avherrar på Tjörn.Text & foto:Linn Heiel EkeborgHela gänget är samlat. Ledaren Sune, Lennart, Åke, diakon Elisabeth, Bert, Henry och Erik. Till middag äter de svampkrustad, fiskgratäng med potatismos och semlor på det.7


Kyrkans hus i KållekärrKyrkans hus byggs om8Nu står det klart att Kyrkans hus iKållekärr renoveras och byggs ut.Fastighetschef Torsten Gustafssonhoppas att huset, i och medplaceringen mitt på Tjörn, harmöjligheter för att bli ”Kyrkans husmitt i byn”.Torsten Gustafsson, fasighetschef i <strong>Svenska</strong><strong>kyrkan</strong> på Tjörn menar att Tjörns pastoratsatsar för framtiden när man bygger ut Kyrkanshus.– Det har hela tiden funnits med i tankenunder planeringsstadiet att detta ska vara enbyggnad där man samutnyttjar lokalerna fulltut med aktiviteter som är anpassade från denyngste till den äldste. Därför kommer till exempelbeläggningen på golven vara av materialsom tål stort slitage, säger han.Nytt församlingshemVåren 2012 såldes Sibräcka församlingshem,och sedan dess har Stenkyrka kyrka inte haftnågot bra församlingshem, men det blir detändring på nu när Kyrkans hus byggs om. IngaOlsson, ledamot i Stenkyrka kyrkoråd välkomnarnya Kyrkans hus.– Vi hoppas att nya Kyrkans hus ska blitill nytta för våra församlingsbor och att ombyggnadenfyller de behov som de har, sägerhon.Hon hoppas att de verksamheter som förutfanns i Sibräcka nu ska börja vara i Kyrkanshus, men också att församlingshemmet skavara öppet för andra verksamheter.Ritning: Matsoarne ArkitektkontorSkisserna på nya Kyrkans hus är klara och byggnaden kommer bli på 267 kvadratmeter invändigt. Både tillagningskök,kontor, lekrum och samlingssal kommer att finnas.Foto: Linn Heiel EkeborgSåhär ser Kyrkans hus ut idag. Det stora huset kommer att totalrenoveras och utbyggnaden till höger kommer att rivasoch ersättas med en ny större byggnad.Populära grupper och gudstjänsterKyrkans hus har många välbesökta grupper.Vuxen barn-grupper (Kyrkans öppna förskola)och barntimmar för barn 3,5-5 år, och miniminiorer,miniorer och juniorer som går i förskoleklassoch årskurs 1-5. Anne-Marie Axelssonär församlingspedagog och arbetsledare iKyrkans hus. Tillsammans med fritidsledarenKerstin Andersson har hon de flesta gruppernai Kyrkans hus.– När huset byggs om kommer gruppernaha uppehåll, men vi ska börja ha café i Klövedalför Vuxen barn-gruppen sex gånger i vår medanbygget pågår, säger Anne-Marie AxelssonHon och Kerstin är positiva till att Kyrkanshus nu byggs om. Huset är idag väldigt trångtoch passar inte barngrupper.– Det är mycket trappor och andra nivåskillnadersom inte passar små barn, säger Kerstin.Kyrkans hus har även populära och välbesöktavardagsgudstjänster där barnen i gruppernatar med sina föräldrar och visar vad de gör iKyrkans hus.– Vissa gånger kommer det 50-60 personertill de gudstjänsterna, och som det är nu är detväldigt trångt och vi behöver flytta bord ochstolar för att alla ska få plats. Det kommer blifint med den stora salen i det nya huset, sägerAnne-Marie.Mycket får platsNär huset står klart kommer det vara mycketstörre och mer funktionellt än nuvarande byggnad.Det nya huset kommer bli 267 kvadratmeterstort invändigt, och både tillagningskök,kontor, lekrum och en stor samlingssal kommeratt finnas. Det gör att många verksamheterkommer att få plats i Kyrkans hus.– Det är mycket som ska in i samma byggnadoch vi kommer få tänka nytt. Det kommer att blibegravningskaffe och kanske samtals kvällar ochmatlagningskurser. Det ska funka för alla åldersgrupperoch vi kommer få samsas om den ytansom finns. Det är bra för både barn och vuxnaatt ha olika verksamheter samtidigt i samma hus.Man kan lära av varandra, säger Anne-Marie.Det blir byggföretaget Hansson & SönerEntre prenad AB som kommer att vara totalentreprenörför nya Kyrkans hus. Hittills går arbetetenligt tidplanen. Projekteringen har startatoch bygget sätter igång direkt efter påskhelgen.Slutbesiktning kommer att ske senast den 25november i år.Linn Heiel Ekeborg


Påskens gudstjänsterStenkyrka församlingSkärtorsdag28 mars kl. 18.30 Skärtorsdagsmässa, Skärhamns kyrka. Präst Jonas Liljeqvist och kantor Henry Linder.Långfredag29 mars kl. 11 Långfredagsgudstjänst vid korset, Stenkyrka kyrka. Präst Liselotte Malmqvist, och kantorHenry Linder. Stenkyrka kyrkokör sjunger.29 mars kl. 18 Temagudstjänst vid graven, Skärhamns kyrka. Präst Liselotte Malmqvist och kantor HenryLinder.Påskdagen31 mars kl. 11 Påskdagsmässa, Stenkyrka kyrka. Präst Jonas Liljeqvist och kantor Henry Linder. Stenkyrkakyrkokör sjunger.Annandag påsk1 april kl. 17 ”Hela vägen går han med oss – temamässa, Skärhamns kyrka. Präst Liselotte Malmqvistoch kantor Barbro Wiskari. Välkomnande av vår nya medarbetare, församlingspedagogenSara Hansson. Mat och mingel i vapenhuset efter gudstjänsten.Stenkyrka kyrka öppen 27-28 mars kl 11-16. Fika serveras.Klövedals församlingDymmelonsdag27 mars kl. 18 Vardagsgudstjänst och påskkväll i Kyrkans hus. Klövedals barnkör och barngrupperna iKyrkans hus sjunger. Kvällsmacka och saft/kaffe serveras. Präst: Johanna Öhman.Skärtorsdag28 mars kl. 19 Skärtorsdagsmässa, Klövedals kyrka. Präst Johanna Öhman och kantor Susanne Klemets.Långfredag29 mars kl. 15 Långfredagsgudstjänst, Klövedals kyrka. Präst Johanna Öhman och kantor Susanne Klemets.Klövedals kyrkokör sjunger.Påskdagen31 mars kl. 11 Påskdagsmässa, Klövedals kyrka. Präst Johanna Öhman och kantor Susanne Klemets.Klövedals kyrkokör sjunger.Annandag påsk1 april kl. 11 Mässa, Klövedals kyrka. Präst Jan-Åke Larsson och kantor Barbro Wiskari. Kyrkkaffe ochsoppa för de som ska gå pilgrimsvandringen.1 april kl. 13 Pilgrimsvandring från Klövedals kyrka till Valla kyrka. Vandringen är 11 kilometer och vikommer gå omväxlande på landsväg och i medelsvår terräng. Bra skor och kläder efterväder. Ta med fika som vi äter under vandringen. Vi kommer att fira mässa under vägen.Anmälan till Anne-Marie Axelsson senast 28 mars 0733 230 534.10


Påskens gudstjänsterValla församlingVit tisdag26 mars kl. 19 Barabbas – En monolog om skuld, utanförskap och längtan. Andreas Gertonsson spelarBarabbas. Text: Bengtåke Carlson. Fri entré. Föreställningen sätts upp i Myggenäsförsamlingsgård och är cirka 40 minuter lång. Kaffe och te serveras efteråt.Skärtorsdag28 mars kl. 19 Skärtorsdagsmässa, Valla kyrka. Präst Jan-Åke Larsson och kantor Barbro Wiskari.Långfredag29 mars kl. 10 Långfredagsgudstjänst, Valla kyrka. Präst Jan-Åke Larsson och kantor Barbro Wiskari. Vallakyrkokör sjunger.Påskdagen31 mars kl. 11 Påskdagsmässa, Valla kyrka. Präst Jan-Åke Larsson och kantor Barbro Wiskari. Vallakyrkokör sjunger.Annandag påsk1 april kl. 11 Sammanlyst med Klövedals kyrka.Rönnängs församlingSkärtorsdag28 mars kl. 18 Skärtorsdagsmässa, Rönnängs kyrka. Präst Janåke Hansson och kantor Görel Forsström.28 mars kl. 19.30 Skärtorsdagsmässa, Klädesholmens kyrka. Präst Janåke Hansson och kantor GörelForsström.Långfredag29 mars kl. 11 Gudstjänst vid Kristi kors, Rönnängs kyrka. Präst Janåke Hansson och kantor GörelForsström. Rönnängs församlings kyrkokör sjunger.29 mars kl. 16 Gudstjänst vid Kristi grav, Klädesholmens kyrka. Präst Janåke Hansson och kantor GörelForsström. Marianne Ejeby spelar tvärflöjt.Påskafton30 mars kl. 23 Påsknattsmässa, Klädesholmens kyrka. Präst Janåke Hansson och kantor HåkanWesterlind. Klädesholmens kyrkokör sjunger.Påskdagen31 mars kl. 9 Påskmorgon på kyrkbacken i Rönnäng.31 mars kl. 9.30 Påskfrukost i Rönnängs församlingshem.31 mars kl. 11 Mässa, Rönnängs kyrka. Präst Liselotte Malmqvist. Rönnängs församlings kyrkokörsjunger. Trumpet.Rönnängs kyrka öppen 27-28 mars kl 11-16. Fika serveras.11


Foto: PrivatDärför är jag engageradi <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>...Josephine Wikström, 22 år Rönnäng– Jag har varit engagerad i <strong>kyrkan</strong> i många år och känner mig hemma där.Speciellt hemma känner jag mig i Rönnäng där jag medverkar i församlingenskör. Att sjunga i kör och spela tvärflöjt och piano i <strong>kyrkan</strong> känner jag sommycket givande och trevligt!Vill du också bli frivillig inom <strong>kyrkan</strong>? Vi har många olika verksamheter som man kan engagera sig i.Kontakta Liselotte Malmqvist (Stenkyrka), 0733 230 506, Anne-Marie Axelsson (Klövedal), 0733 230 534,Jan-Åke Larsson (Valla), 0733 230 504, Janåke Hansson (Rönnäng), 0733 230 508

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!