Trivsel 2/2008 - Micasa

2/ 2008HATTENoch dess historiaFRAMTIDENS BILARgår på sol och luftSVENSK DIKTmed vintertemaVårdadina sinnen

Hemtjänst – detär du som väljer!Du vet väl att i det område där du bor är det du som väljer vem som ska stå fördina hemtjänstinsatser. Det innebär att du som ny kund kan välja utförare ochatt du som redan är kund har rätt att byta om du vill.Om du inte är riktigt redo för hemtjänst än, men behöver lite hjälp i hemmetkan du anlita oss för hushållsnära tjänster.Varmt välkommen till Attendo Care hemtjänst och hushållsnära tjänster.Ring till oss så får du veta mer!020-55 44 30

KRÖNIKAInnehållFramtidens boendeska vara tryggtFinns det något viktigare för en människaän en bra bostad och mat på tallriken?Måltiden handlar inte enbart om mat. Attäta, gärna tillsammans med andra, i entrevlig omgivning är rentav hälsofrämjande.Just därför satsar vi nu i Stockholmsstad särskilt på att äldre, vare sig de harhjälp av hemtjänst eller bor på något boendeska serveras vällagad mat.Micasa Fastigheter har som främstauppgift att ordna tillgängligt och trivsamtboende för äldre. Men det gäller inte baraatt ha ett bra boende sett till standard. Vivet efter att ha frågat er äldre att mångaav er också söker ett boende som kan gegemenskap och aktiviteter. Allt detta tillsammansskapar trygghet.Därför planeras nu för trygghetsboenden.Där ska viss personal finnas och målsättningenär att de som vill ska kunnaäta tillsammans.Gemenskap är ett ledord för de nyatrygghetsboendena.Jag hoppas att du får en riktigt God Juloch att du ser fram emot det nya året. Dåpåbörjas miljardsatsningen på att rustaupp äldreboenden i Stockholms stad.Ewa Samuelsson(kd)Äldreborgarrådoch ordförandei MicasaFastigheterJulens utställningar och evenemang ............. 4Poesi med vintertema ........................................ 6Hattar i långa banor ........................................ 10Framtidens bilar ............................................... 14Alexandra Charles porträtteras .................... 18Södermalm nu och då ...................................... 20Den svenska jakten förändras ....................... 22Orkidén i många skepnader .......................... 24Kanel – krydda med anor ................................ 26Lättgjorda julrecept ......................................... 28Så vårdar vi våra fem sinnen........................ 30Gymet den nya fritidsgården ......................... 34Julpyssla en stund! ........................................... 38Böcker att mota mörkret med ....................... 40Korsord – var med och tävla .......................... 42Omslag: Olof HoldarTrivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsg 44 B, Box 172 11, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00.Redaktör: Maria Ehn-Notrica, tel 08-508 360 12. Medarbetare i detta nummer: Karin Bergh, Ingrid Eiritz,Gunnar Hultman, Erik Lennartsson, Lisa Lindqvist, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Isabelle Swahn, Eva WaseProduktion: AB Grafi sk Stil. Tryck: VTT Grafi ska.Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB

EVENEMANGFOTO: MOGENS DIDRICHSENCREATOR: THOMAS ÖKVISTNyår på Skansen.Evenemangi juletidRomeo & Julia Kören.Nu finns chans att uppleva något utöver det vanliga. Stockholm sjuder av liv åretrunt men just kring juletid erbjuds extra många höjdpunkter. För den som har möjlighetatt bege sig ut bland stadens scener, gallerier och museer väntar ett nästintillobegränsat utbud. Upptäck eller återupptäck Stockholm!JULMARKNADERJulmarknad i Sigtuna stad 7, 14, 21 december.Fyra söndagar före jul fylls Sigtunasgator och torg med julkänsla från förr. Musikoch dans kring granen, traditionellt hantverkoch besök av Tomten utlovas.Julmarknad i Vaxholm 6, 7 december.Traditionell julmarknad i centrala Vaxholm.Botanisera bland hantverk, lotter, korv ochglögg med stämningsfull sång och musik somhör julen till.Julmarknad i Kungsträdgården 5–7,12–14 och 19–22 december. Härlig julstämningi Kungsträdgården med tomtar, nordisk hemslöjd,rökt lax, stekt strömming, glögg och lusekoftor.Julmarknad i Gamla stan dagligen, 22 nov-23 dec. På Stortorget slår de bekanta rödahandelsbodarna upp enligt tradition sedan1915. Hantverk, pepparkakor, våfflor, korv,karameller, marsipan, brända mandlar ochsocker vadd utlovas.JULKONSERTERSkansens advent konsert 6, 7, 14, 20 och 21december. Skansen, Djurgårdsslätten 49,08-442 80 00.Alla evenemang är tillgängligaför dig som är rullstolsburen4

EVENEMANGSissel – Northern Lights Christmas Concert9 december. Cirkus, Djurgårdsslätten 43,08-587 987 00Wish upon a star 16 december. Cirkus,Djurgårdsslätten 43, 08-587 987 00Stjärnjul – the Christmas show 13, 19 och20 december. Filadelfiakyrkan, Rörstrandsgatan5, 08 - 457 09 00Julkonsert i Storkyrkan 20–21 decemberStorkyrkan, Gamla stan, 08-723 3016Romeo & Julia Kören 20, 21 decemberRomeo & Julia Kören bjuder på julsångerfrån renässansens Italien, Frankrike, Spanienoch England. Dramaten, stora scenen,Nybroplan, 08-667 06 80NYÅR OCH TRETTONHELGNyår på Skansen 31 decemberRing, klocka ring i direktsänd TV från Sollidenscenenpå Skansen.Skansen, Djurgårdsslätten 49, 08-442 80 00Nyår på Grand Hotel 31 decemberSupé och underhållning i Vinterträdgårdenpå Grand Hotel.Grand Hotel, Södra Blasieholmshamnen 8,08-679 35 60Evenemangstips!Fler evenemang hittar du påwww.stockholmtown.com13 januariKonsert med Schönbrunn slottsfilharmonikerfrån Wien i Konserthuset.Konserthuset, Hötorget 8, 08-506 677 88UTSTÄLLNINGARFör guds skull – Om kyrkorna i stanStockholms Stadsmuseum, Ryssgården, Slussen,08-508 316 00. T o m 8 mars 2009Stockholms kyrkor ser väldigt olika ut. Lärkänna dem på Stadsmuseet.Den stora färgskrällenLiljevalchs konsthall, Djurgårdsvägen 60,08-508 313 30. T o m 6 januari 2009Färgstarka Sigrid Hjertén, Isaac Grünewaldoch Leander Engström ställde ut på Liljevalchskonsthall 1918. Nu möts de igen.Max Ernst, dröm och revolutionModerna Museet, Skeppsholmen,08-519 552 00. Pågår t o m. 11 januariUpptäck den tyska konstnären Max Ernstsurrealistiska verk.TRETTONDAGSKONSERTER5 januariTrettondagskonsert i Berwaldhallen.Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3,08-784 18 00Trettondagskonsert med Kungliga Filharmonikernai Konserthuset.Konserthuset, Hötorget 8, 08-506 677 88FärdtjänstInom länetHar du svårigheter att åka kollektivt på grund avnågot funktionshinder kan du ansöka om färdtjänst.Det är ett komplement till den övriga lokaltrafiken i länet. Ha alltid ditt personliga färdtjänstkortmed dig när du reser.Taxi, telefon 08-555 78 100Specialfordon, telefon 08-720 80 00Sigrid Hjertén, På teatern (1915), 160x151cm, Privat5

KULTURFÖNSTRETsvensk diktVinter iNär svenska poeter skriver om vintern väljer de gärna en ton i moll.Ingrid Eiritz har tittat lite närmare på några av våra merfolkkära diktares alster.Det sjunger och spelar i den svenska vinterdikten.Inte sprudlande och porlande somom våren. Eller smattrande och berusandesom om sommaren. Vintermusiken är djupare,mörkare och ibland vassare. En kaskadav vintertoner brusar ur Erik Axel Karfeldtsdikt ”Vinterorgel”:Det dagas ånyo, det klarnar så vitt,det blånar så vasst.Det växer en värld ur förgängelsens mitt,en vit och fast.I frostiga kvällar skönjs en arkadmed pipor av silver i glittrande rad;nu reser vintern sitt orgelhusur mörker och grus.Ur det vintriga karlfeldtska orgelhusetströmmar tonerna. Nordanvinden stöter i blyhornetoch Östan stämmer in med en herdesångför att ackompanjera de tre vise männenpå deras väg mot stjärnan. Naturen stämmersina instrument.Från Vintergatan och stjärnornas värld susaren lugn andedräkt, en enda glasklar och underbarton.Men allt är inte så lugnt som det verkar.Fibulnatten nalkas och diktarhjärtat bävar.Därute tilltar stormstyrkan. Vinden knäckerträden. Basunen skallar. Men efter vinterkommer vår och ur den isiga björken hörs violincellensom varslar mildare orgelstämmor.6

Karlfeldt är inte den ende svenske diktaresom lyssnat till vinterns melodi. Hos HarryMartinson för vintern en flöjt av is till sinavita läppar och spelar gällt för snön i ”Tidigvinter”.Och i dikten ”Yrsnön dansar” bjuder vinternupp till en virvlande, snabb dans påblänkande golv i en kappa hopfästad med nålarav köld.Lätt besläktade är Harry Martinsons dikt”Vinterstycke” och Tomas Tranströmers ”Från mars-79”.Bägge dikterna talar om det ordlösa språketi djurens spår i snön; avtryck som betydernågot i motsats till människornas pladder.I Arne Thörnqvists dikt ”Vinternatten” stårträdet som en orörlig dirigent i snön och väntarut pausen:Kristallen dalar stillaöver den vadderade fracken.När han lyfter lillfingretden yttersta kvistensläpper han loss en lavin av tystnadur natthimlens snödjupEn senare dikt talar om hur tystnaden bytertonart från dödsdur till dämpad moll ochhimlen skiftar från betong till siden vid detförts snöfallet.Tystnaden ljuder också i Gustaf Frödings”Vinternatt”. Den nattliga vinterfärden gårgenom skogens vita slottssalar:Ej ett snöstoft röresunder valven höresingen vinds musik.Metalliskt kalla faller månstrålarna ner i dentomma salen där oändliga diamanter gnistrar.Stämningen är sorgens. Skuggor glideroch skymtar fram genom gemaken. Ödslighetenförstärks ytterligare i dikten ”En Vintervisa”:Jag sörja, jag sörja, jag sörja väl måty stjärnorna så kalla på himmelen gåoch frusen och kall är hela världen.Och mänskorna de kämpa i drivor och snöoch vandra och gå och förfrysa och dö,vart vandren I, vart leder denna färden?Pär Lagerkvist låter vinternatten mildra människansångest i samlingen med samma namn:O, vinternatt,då människan är allena,och värms vid ingens bröstmen bär på rena,nytvagna händer all sin smärtas eldO helga rumför stunder, få och sena.Renhet och ro. Glömska och förgängelse. Dödoch återfödelse. Under vinterns vita kalllatäcke göms livet. Frusna själar väntar påvärme och ljus, men den nordliga vintern ären sträng moder. Kölden får luften att hårdnasom glas. Människorna kurar inomhus vid eldensglödhärd.När den ömhudade poeten Gunnar MascollSilfverstolpe vandrar över frostiga och snöigaängar sjunger det i stolpar och i strängar ”tillkvällsvindens nordliga dån”.Tonen är främmande, övergiven och ödslig.Genom vinterdagens doftlösa landskap vandrardiktaren med ensamma steg sin tunga färd:den för mig blott in i min egen,min enda värld.Vintermotivet är hos många svenska diktaresammanbundet med tanken på döden, som iBo Bergmans dikt ”Vinterkväll”:Men därute är kallt och månen skenarnaken och skrämd emellan trädens grenar,sparvarna falla till marken som stenar,och människor stupa och frysa ihjäl.Dödsmotivet återkommer i ”Marsvinter”. Iväntan och längtan efter våren, växer snönpå fönsterbrädan. Himlen är grå, livet grått:Mitt trampande och döda liv är liktden snö som faller vitoch smutsats ner av människor och slikt.Mitt liv är fattigt och mitt liv är rikti tankens tysta slit.Av ett helt annat kynne är Gunnar Ekelöfsdikt från samlingen ”Strountes”. Den men-7

Foto: Magnus Bergström9

KULTURFÖNSTRETFOTO: OLOF HOLDARTrettioår bland kullar ochbrättenKerstin Carlefalk arbetar somhattkreatör. Ett inte helt vanligt yrke nu förtiden. Men hattar har varit hennes passion iöver trettio år och kreativitetenär på topp!Av Anna NordlundDet är kreativiteten och materialets oändligamöjligheter som gör att Kerstin Carlefalk älskaratt skapa hattar.Det är inte längre så vanligt att bära hatt, deflesta varuhusen har stängt sina hattavdelningaroch i Stockholm finns det idag bara enhandfull modister som i större eller mindregrad kan leva på att skapa hattar. En av demär Kerstin Carlefalk som har sin ateljé i ettcharmigt gammalt hus i Midsommarkransen.– I slutet av 1980-talet, när huset Elliottkom på TV, fick hattarna ett uppsving menidag är det mest ungdomar som bär hatt,framförallt killar, säger Kerstin Carlefalk.Hatt är ett sätt att spela på sin personlighet.Det finns hattar som får igång konversationenoch hattar för den som vill synas. Möjligenär det svårt att hitta en hatt som maninte syns i. Det finns ett slags hattspråk, hävdarKerstin, även om man inte känner till detså talar det för sig själv.För Kerstin handlar hattillverkning i storuträckning om kreativitet och skapade.– Det är roligare än sömnad för det finnsinga gränser för vad man kan göra. Det finnsbara olika lösningar att komma fram till slutresultatet,förklara hon.– Det är en sinnlig känsla att forma ulleni hattämnet, en njutning att jobba med händernaoch ögonen. Det går inte att hetsa ullen,den måste få tid att stanna till.Kerstin Carlefalk använder s k kapliner ellercornetter, ett slags filtämnen, som sedanmed hjälp av vattenånga, rejäl handkraft ochen hattstock formas till önskad modell.– Hattarna blir aldrig helt lika, även omman försöker, säger Kerstin.Hattskapande går bara delvis att leva påidag. Kerstin Carlefalk håller en hel del kurseroch får också besök av grupper som görhattprovning till en aktivitet eller ett evenemangmed champagne och tilltugg. En föreläsningom hattarnas historia ingår för densom har lust. Det blir många härliga skrattoch dråpliga situationer!Många gånger är hattar mer av konst änklädesplagg. Kerstin har gjort ett antal hattinstallationertill olika konstutställningar.– Det är roligt att göra något annorlundaibland, inte bara bärbara hattar. Då kan jaganvända material som vanligtvis inte alls förknippasmed hattillverkning – förpackningar,returmaterial, gummislangar, skumgummieller frigolit, sådant som vi normalt slänger,avslutar Kerstin Carlefalk.10

FOTO: NORDISKA MUSEETBåde damer och herrar hade på 1600-talet hattar med höga, raka kullar.Hattarnashistoria börjar hos männenHattarnas historia sträcker sig ända från 1200-talet eller ännu längre. Trivsel harlyssnat på Kerstin Carlefalk som dock börjar sin berättelse på 1600-talet.1600-taletDå börjar kvinnorna ta över männens avlagdahattar, si sådär 10–20 år efter männen.Fortfarande har inte kvinnor hatt lika mycketsom männen, de bär ofta dok och pannband.Håret var dolt. I norra Europa gömsallt hår i fruhättor eller dok av tung sammetmed guld och pärlor framtill. Pärloroch spets är också det som kan sägas prägla1600-talets hattar, liksom symmetri och harmoni.Hattarna, både männens och kvinnornasskulle vara överdådiga och visa bärarenssamhällsställning. Det var höga raka kullarsom gällde.1700-taletDet tidiga 1700-talet präglas av barocken. Dåbär männen mjuka filthattar och sockertopps-11

KULTURFÖNSTRETPå 1800-talet blev bahytten populär. Baranästippen skulle synas i silhuett.FOTO: NORDISKA MUSEEThattar. Peruker är på modet. År 1668 hadeLudvig XIV inte mindre än 110 anställda perukmakare!En av hans älskarinnor, hertiginnanMarie Angelique de Fontanges, kom somav en slump att påverka kvinnornas hattmode.Vid ett kärleksmöte knöt hon upp håretmed ett strumpeband. Tydligen uppmärksammadenågon uppsättningen för den utveckladessedan till den mycket populära fontangen.Hattmodet under rokokon, som kommer islutet av 1700-talet, präglas av reflexer i ljusoch diamanter. Hattbäraren ska glänsa medmycket guld- och silverband. Männens hattarbestår mestadels av trikoner (trekantiga hattarsom man gärna förknippar med Napoleon).Under senare delen av 1700-talet utvecklasdessa till bikoner och bars lika ofta underarmen som på huvudet. Perukerna har fortfarandestorhetstid.Nu börjar damerna få egna hattar. Då kommerhatten med stort H. Damernas kjolarsväller och blir stora, det gör också hattarnasom blir kolossala med hela bondgårdar ellersjöslag med stora skepp uppe på brättet. Pånätterna bär kvinnorna dormeus, eller negligémössa,i linne eller bomull.Peruken har fortfarande inte släppt greppet.Nu ska de pudras också. Speciella caperser till att bara litet puder hamnar på axlarna.Puder var dyrt och den som inte hade råd användebenmjöl eller vetemjöl. Perukerna blevsäkerligen ett gott hem för allehanda intressantasmåkryp. Vid den här tiden är hakanmittpunkten mellan fot och hår. Det betyderenormt höga frisyrer. Kyrkor måste byggas omoch ljuskronor placeras på en annan höjd.Kinesiska produkter börjar bli populäraliksom thehus och pagoder. Och därmed födspagodhattarna.FaktaKerstin Carlefalk har sin ateljé på Tellusborgsvägen 49 i Midsommarkransen. Det fi nns inga egentligaöppettider. Det är bäst att ringa och komma överens. Tel 0768-211664.På internationella kvinnodagen (8 mars) 2009 kommer Kerstin Carlefalk med samarbetspartners utmed boken ”Modistens kakbok”. Den innehåller både goda kakrecept och snygga hattmodeller.S:t Clemens är modisternas skyddshelgon och när Klemens har namnsdag 23 november fi ras Hattensdag.12

1800-taletUnder empireran, vid sekelskiftet 1700-1800,är det antika ideal som gäller med plymeroch flortunna klänningar på kvinnorna, helstskulle de vara tunna nog att kunna dras genomen vigselring. Hattarna är ett slags påsmössai tyg, liknande turbaner.Litet senare kommer den rundkullade frihetshatten.Kvinnornas hattar är som vågrätarör, ett slags cylindrar med brätte, den såkallade bahytten som när den var som störstbara skulle visa yttersta nästippen i silhuett.På 1830-talet kommer chapeau-claquehattensom då var en statussymbol för männen. Imitten av 1800-talet kommer plommonstopet.Vid den tiden har damerna kapotthatt. Denbärs mitt på huvudet med breda band underhakan. Frisyren kammas i en chinjong, ennätpung, eller i en bavolett – en nackvolangmot solen.Industrialismen blir sedan stilblandningenstid. Männen har övergått till skärmmössor.De sportar och reser mycket och det återspeglasi modet. Även kvinnorna har börjatsporta. Det kommer symaskiner och kläderoch dekorationer blir billigare. Kvinnornashattar är små dekorerade löst knutna bandmed upptornade arrangemang i form av fjädrar,rosetter och tyll, som sitter långt fram påhuvudet. Det kunde vara hela reden med fåglarsom utsmyckade hatten.1900-taletVid sekelskiftet 1800-1900 påverkas herrarnaav jugendstilen. Styva hattar ersätts medmjuka – med kulle och ”buckla”, à la maffia.Damerna bär sina hattar högt på huvudetmen fjädrarna hänger. Dekorationerna ärså överdådiga att hattarna döljs. Vid den härtiden kunde man se förbudsskyltar i Stockholmsspårvagnar om att kvinnorna vartvungna att bära stoppar på hattnålarna föratt inte rispa männen i ansiktet.Sedan kommer kvarhjulshattarna dekorerademed blommor och strutsplymer. Framtill 1911 kunde de ha en omkrets på upp tilltvå meter! Klänningarna skulle dock vara såsnäva att dess bärare såg närmast enbentaut.I början av 1900-talet hade damhattens brätteen rejäl omkrets, ibland upp till två meter.1913 blir brättena mindre och kullarnahög re men plymerna hänger med. Fortfarandeär det bara herrskap som bär hatt. ”Enklare”folk har klut eller sjalett.På 1920-talet slås hatten som mannensvärdighetstecken ut och 1928 bär alla baskereller pälsmössa av hund, katt eller lamm.Kvinnorna är pojkflickor med shinglat håroch klockhatt. Hattar för aftonbruk dykerupp.I mitten av 1930-talet försvinner denså populära ”Garboklockan”och ersättsav små brätteslösahattar, sittande påsned över ena ögat.Hattmode från NKà la 1947.FOTO: NORDISKA MUSEET FOTO: NORDISKA MUSEET13Klarakvarteren,innan rivningen kommit igång.

KULTURFÖNSTRETFOTO: NORDISKA MUSEETHattar i olika varianter på en modeplansch från 1941, ur Costumes-Mantau.Under 1940-talet var det svårt att få tag imaterial och man gör om gamla hattar. Detär också vanligt med sjalettuppsättningaroch en litet sportigare look. I slutet av 1940-talet kommer pillerburkarna in.På 1950-talet får pagodhattarna en renässansmen brättena viks nedåt. Filmen börjarkomma in som stilbildare.På 1960-talet blev Farah Dibas hövolmsfrisyroch bilen dödsstöten för hattarna. Barman hatt så var det i form av låga pillerburkarsom Jacqueline Kennedy.14

TEKNIKFramtidens bilarOavsett vad forskarna säger om orsakerna till jordens uppvärmning så ståren sak klart. All världens bilindustri jobbar nu för högtryck för att ta fram alternativamotorer för drivmedel som ska ersätta bensin och olja. Men det är inte bara explosivavätskor eller gaser som ska driva motorerna i framtidens bilar.Det franska företaget MDI (Moteur DevelopmentInternational) har utvecklat en motorsom går på tryckluft. En liten mängd komprimeradluft släpps in i cylindrarna och får kolvarnaatt röra sig. I bilens underrede liggertryckluftstankar som laddas med en elmotordrivenpump. För att det ska vara ett miljöriktigtalternativ krävs det att denna el produceratspå ett sätt som är bra för miljön.I USA har man länge drivit på utvecklingenför att fånga solens strålar och omvandladem till elektrisk ström. För att stimulera utvecklingenhar man en årlig biltävling somsträcker sig över hela kontinenten. Där tävlarolika högskolor mot varandra för att kommaförst i mål med en bil som enbart drivs av solen.I år gick tävlingen från Dallas i Texas tillCalgary i Canada; en sträcka på närmare 400mil. Segrade gjorde University of Minnesotamed bilen Continuum på tiden 51 timmar och41 minuter.Dagens alternativ otillräckligaLuft- och solcellsbilarna är intressanta undantagfrån regeln om att det ska förbrännasnågot ämne för att motorn ska snurra och bi-FOTO: ERIK LENNARTSSONDet ensitsiga fordonet är täckt av solpaneler som omvandlar solens strålar till elektricitet.15

TEKNIKFOTO: MEIGNEUX/SIPA / SIPA / SCANPIX /Allt som kommer ut ur avgasröret på franska MDI Mini FlowAir är luft och lite vattenånga.len rulla. De i tiden mer närliggande alternativentill bensin och diesel baseras alla påprincipen om förbränning. Men bränsleförbrukningenmåste samtidigt minskas. Detsäger Pål Börjesson, docent vid Lunds Universitetdär han arbetar med forskning inommiljö- och energifrågor.– De alternativa drivmedel vi idag ser påmarknaden, kan inte ersätta dagens behovav bensin och diesel. I allra bästa fall kanskebehoven kan täckas till 20 procent. Därför ärdet enormt viktigt att fordonsindustrin, samtidigtsom de tar fram alternativ till bensinochdieselmotorerna, jobbar hårdare på attminska bränsleförbrukningen. En halveradförbrukning gör ju att vi då kanske kan täckaupp till 40 procent av behoven med alternativabränslen.I sin forskning ser Pål Börjesson en hel floraav alternativa bränslen ta form.– Bensin och diesel kommer förmodligeninte att ersättas av bara ett eller två alternativadrivmedel. Vi kommer nog snarare att seen betydligt större variation av drivmedel förvåra fordon. Det kommer mer att styras avvilka behov man har och av var man bor. Begreppetnärproducerat kommer kanske intebara att gälla vår mat utan även vårt förstavalav drivmedel.Lokal produktion viktigDet ser onekligen ut som att vi står inför storautmaningar om vi i framtiden ska kunnaanvända lastbilar och bilar som vi gjort hittills.Hur ska vi lyckas med detta?– Arbetet med att minska den belastningpå miljön som trafiken idag orsakar kan delasin i tre steg. För det första måste vi minskabehoven av transporter genom smartarelogistiklösningar, mer lokal produktion osv.För det andra måste alla fordon få förbättradbränsleekonomi och för det tredje behövervi bränslealternativ som ersätter bensin ochdiesel, säger Pål Börjesson.16

Han anser att elhybridbilen är ett mycketlovande alternativ.– I dess första generation kan de minskabränsleförbrukningen med 30–50 procent ochnär vi sedan får plug in-hybrider (se faktaruta)så kan förbrukningen och miljöpåverkanminskas ytterligare. Men det gäller förståsatt elektriciteten vi laddar bilen med är pro-ducerad på ett miljöriktigt sätt. Om elektricitetenkommer från ett koleldat kraftverk såär miljöpåverkan lika dålig som om vi kördebilen på bensin. Förmodligen kommer eldrift ihybrider och plug in-bilar att bli det vanligastebränslet i framtiden.Av Erik LennartssonAlternativ till bensin och dieseloljaBränslecell: Omvandlar kemisk energi tillelektricitet. Om vätgas används så avgesendast vatten. Finns på marknaden om någraår.Tryckluft: Elektriska pumpar laddar trycktankari bilen med tryckluft som driver motorn.Finns på marknaden nästa år.FOTO: MALIN HOELSTAD / SCANPIXSolceller: Solpaneler laddar batterier medelektricitet. På försöksstadiet. Ännu finnsinget system som kan ersätta dagens bilar.Solpaneler har dock andra intressanta tilllämpningar.Elhybrid: Bränsledriven motor i kombinationmed batterier och elmotorer. Finns påmarknaden idag. Bra lösning om bränslet ärmiljöriktigt.Plug in-hybrid: Bränsledriven motor i kombinationmed batterier och elmotorer. Kanäven laddas via elnätet.Biogas: Då organiskt avfall bryts ned utansyretillförsel bildas metangas. Kan inte ensamtersätta bensin och diesel men är ettbra miljöalternativ på orter där biogas produceras.E85: Etanol (med viss bensininblandning)som utvunnits ur grödor eller biomassa. Detär idag det vanligaste alternativa bränslet.Delvis ifrågasatt eftersom jordbruksmarktas i anspråk för produktionen.Biodiesel: T ex rapsmetylester. Baserat påvegetabiliska oljor och fetter.Biogastaxi.Elhybrid.FOTO: JUSTIN SULLIVAN/GETTY IMAGES/AFP17

TRIVSEL PÅ BESÖKentreprenörAlexandra Charles –i kampen för kvinnors hälsaNär vår okrönta nattklubbsdrottning lade nattlivet åt sidan, var det för att engagera sig inågot helt annat. Alexandra Charles startade för tio år sedan 1,6 miljonerklubben. Avsiktenvar att förbättra villkoren för kvinnors hälsa och rätt till jämlik vård. Idag har klubben omfattandeverksamhet och är en av Sveriges största kvinnoföreningar.Alexandra Charles beskriver 1,6 miljonerklubbensom en lobbyingorganisation. Genomden vill hon påverka beslutsfattare att förändrasamhället. Målet är att lyfta fram detkvinnliga perspektivet av hälsa i alla sammanhang.Klivet från nattklubbsägare till hälsolobbyistkan tyckas långt, men för AlexandraCharles föll det sig naturligt. Välviljan förmänniskan förenar.– Nattklubbsvärlden var ytlig på sitt sätt,men den handlade om människor som är detOm 1,6 miljonerklubben• Organisationen arrangerar seminarier om ämnensom berör hälsa ur kvinnors perspektiv.Det kan vara stress, sömnsvårigheter, hjärtproblem,kost, näring med mera. Dessutomordnar de kultursalonger, ger ut en tidning,böcker, årskalender, driver kampanjer och anordnarresor och spa-besök för medlemmarna.• Namnet kommer sig av att det vid startenfanns 1,6 miljoner kvinnor i Sverige som var45 år och uppåt.• Föreningen har fått Nationalencyklopedienspris som Årets folkhälsobildare.• Frågor de driver för äldre är att förbättra äldrevårdenoch att komma bort från åldersdiskriminering.• Målet är dels att införa det kvinnliga perspektivetfullt ut i alla sammanhang. Dels att inrättakvinnocenter i hela landet, där all kunskapkan samlas.intressantaste som finns. Alla behöver vi bådeinspiration och information för att må bra.Ojämlikt i vårdenAtt hon valde att engagera sig för kvinnorshälsa var en tillfällighet. Intresset väcktesunder ett föredrag hon lyssnade till. Honslogs av ojämlikheten som finns inom vården.Att män och kvinnor är olika fysiologiskt medvarierande behov, men att vi alla får en behandlingsom är utformad efter män.– Jag gick igång på det helt enkelt, och mintid var mogen att göra något annat i livet.Personer i Alexandra Charles närhet beskriverhenne som en riktig entreprenörsjäl.Öppen och positiv ser hon möjligheterna i alltoch entusiasmerar sin omgivning.Att hon är entusiasmerande är bara attkonstatera. Hennes innerlighet och engagemangsmittar av sig och det är lätt att imponerasav tankegångar och kloka resonemang.Hon vill att alla människor ska ha möjlighetatt må bättre. I i-länderna tycker hon attvi har skapat ett samhälle som inte är människovänligt.– Hur vi ska göra för att må bättre är en avfrågorna vi måste besvara. Tyvärr har de flestaav oss materiella ting som mål idag. Det ärviktigt att återinföra de inre värdena. Vi behövernågot att tro på och kämpa för.Stor ödmjukhetRösten vittnar om pondus och rapphet menäven om mjukhet och eftertanke. Hon ger intrycketav en kvinna som vet vad hon vill,18

med förankrade åsikter och samtidigt stor ödmjukhet.Själv anser hon sig vara en tidsoptimist,vilket hon suckande tillägger inte är såbra alla gånger.Att hon jobbar hårt är hennes fulltecknadekalender ett tecken på. Dagarna fylls av resor,möten och hon är också flitigt anlitad som konferencieroch moderator. Hur orkar hon då med?– Ja, det kan man fråga sig. Jag har minhund, Pricken, tack vare honom kommer jagut och promenerar. Återhämtning är ocksåviktigt. Hur man åstadkommer det är ju individuellt.Personligen drar jag mig tillbaka ochär på egen hand. Jag kan slå mig ner och läsaen bok, eller gå ut i naturen.Framgångarna hon rönt i livet tror honsjälv beror på sitt engagemang i kombinationmed hårt arbete och envishet. Drivkraften ärviljan att förändra.– Jag tycker det är viktigt att påverka ochförbättra. Det är så lätt att bara gnälla ochklaga, men då förändras ingenting. Jag är envisoch fortsätter. Det blir en förändring omman kan få alla åt samma håll.FOTO: CHARLES HAMMARSTENJämlikhet på alla planViljan att unna nästa generation bättre omständigheterför jämlikhet är också en drivkraft.Hon poängterar att 1,6 miljonerklubbeninte jobbar mot segregation. Tvärtomjobbar de för att vi alla ska respektera våraolikheter, för att lära oss mer om dem ochdärmed kunna få bättre hjälp.Hon vill att samhället ska vara mer jämliktpå alla plan, alla ska ha samma rättigheteroavsett kön, ålder eller nationalitet. Åldersdiskrimineringtycker hon är förkastlig.Äldre personer ska inte behöva bli sämre behandladeän yngre.Att själv bli äldre tycker hon i huvudsak ärpositivt.– Det är ju inte bara roligt, att bli lite rynkigoch skrynklig och inte orka allt som förr.Vad jag däremot har mer än förr är mentalkraft. Jag har en enorm styrka inom migidag. Dessutom kommer jag med åren till insiktom saker och ting, bland annat om hurlite jag vet. Och det är uppfriskande.Av Eva Wase– Jag tycker det är viktigt att påverka ochförbättra. Det är så lätt att bara gnälla ochklaga, men då förändras ingenting, sägerAlexand ra Charles.19

ÅTERBLICKSöder– en salig blandningSödermalm har på senare år gjort en klassresa utan like. Från att ha varitarbetarstadsdelen framför andra är Söder idag fashionabel och populär bland innefolket.Här blandas det gamla Fattigsverige med moderna influenser,miljön känns levande och äkta. Vi lyfter backspegeln och tittarnärmare på Söder från igår.När Stockholm tog form under medeltidenvar Södermalm, eller Åsön som är det ursprungliganamnet, den av malmarna sombebyggdes tidigast om än sparsamt till enbörjan. Maria kapell uppfördes i mitten av1300-talet, där Maria kyrka står idag. Under1600-talet bredde hus och gårdar ut sigfrån Slussen längs Götgatan, Hornsgatanoch Tjärhovsgatan. Någon stimmig stadskänslavar än så länge knappast trolig. Härhuserade hantverkare som garvarna, ellerskinnarna som de också kallades, vid vattnetnedanför Skinnarviksberget. Adelspersonerlät bygga malmgårdar att ha som reträttoch lugn oas när stressen inne i staden blevför påtaglig. Björns trädgård, Heleneborg ochReimersholm är exempel på några av gårdarnasom vid tiden spirade av ljuvlig grönska.En välbehövlig styrketårVid den här tiden, fram till slutet av 1600-talet, var Götgatan den enda vägen söderutur Stockholm. Längs gatan gick de dödsdömdassista färd mot galgbacken. Tänk anspänningende måste ha känt. Tunga kliv mot ettsäkert slut. Kanske blev stoppet på KällarenHamburg, dagens Göta Lejon, en sista ljusglimt.Där stannade alltid följet till för en sistastärkande sup innan avrättningen.Krogar, eller källare som de kallades, fannsdet gott om framför allt i Gamla stan menäven på Söder. I början av 1700-talet hadeStockholm 50 000 invånare och 42 källare.200 år senare, i slutet av 1800-talet, hade invånarantaletsexdubblats, till 300 000, medankällarna var ungefär lika många som tidigare,46 stycken.Befolkningstillväxten i slutet av 1800-taletberodde så klart på industrialiseringen.På Södermalm byggdes industrier och fabriker,som behövde arbetare, som gärna boddenära arbetet. Söder blev en utpräglad arbetarstadsdel.Nu är det lätt att föreställa sigfolkvimlet som präglade stadsdelen.När krogen Grå Kvarn, idag Kvarnen, öppnadesina portar på Tjärhovsgatan 1908 bestodgästerna av fattiga arbetare. Klockanfem ljöd fabrikernas visslor och då ringladesnart kön lång ut på gatan av män som villeha ett mål mat. Framför allt var där ungkarlarsom bodde inneboende och saknade kök.Kvarnen är ett stycke arbetarhistoria som leverkvar än idag. Krogen är känd som ett avde sista vattenhålen för gamla söderkisar.Även om publiken på senare år är varierad.Mitt smultronställe på SöderHarald Norbelie, Stockholmskännare– Trakten runt Sofi a och kanske framför allt StigClaessons park, som förut hette Beckbrännarparken.Det är en fi n plats. Här fi nns mycket av Södershjärta. Stig ”Slas” Claesson sa själv att ”Härfi nns det egentliga Sverige. Mycket av Stockholmfi nns sammanfattat i dessa trakter.” Och det stämmer,här fi nns en del av det gamla Fattigsverigemen här fi nns också burgna miljöer och modernareinslag. Suget är starkt för människor att besökaoch vistas i de här trakterna.20

FOTO: BERTIL NORBERG/PRESSENS BILDSlussen med Katarinahissen och Södra Nämndhuset.Bland fabrikerna på Söder fanns Ludwigsberggjuteri som var stort och framgångsrikt.Stockholms Skofabrik på Brännkyrkagatanhade på 1920-talet 600 anställda. TantoSocker bruks AB i Tanto var också stort, liksomMünchenbryggeriet som var en för hela landetbetydande tillverkare av öl. Hellgrens tobaksfabrikvid Götgatan/Åsögatan hade vidsekelskiftet 1900 cirka 750 anställda, de flestakvinnor.Visst kan det vara spännande att så här iefterhand konstatera industriernas betydelseför staden. Många av de gamla fabriksbyggnadernastår faktiskt kvar än idag. Men såroligt var det nog inte alla gånger när det välbegav sig. Söder var fattigt och smutsigt.Klasstillhörigheten fanns där som en ständigpåminnelse. Ännu långt in på 1900-taletsågs det inte med blida ögon om flicka frånNorrmalm träffade pojke från Söder, ellertvärtom. De osynliga gränserna mellan stadsdelarnavar påtaliga. Oftast höll man sig i sinstadsdel. Först när Kungsgatan blev ett nöjescentrummed alla biografer på 1930-talet fickmänniskor från olika delar av staden en naturligmötesplats.Av Eva WaseVisste du attSödermalm omnämns redan 1288 i ett brev frånbiskop Anund i Strängnäs.Det ursprungliga namnet är Åsön, som syftadepå Brunkebergsåsen och dess fortsättning överSödermalm. Åsön användes långt in på 1600-talet.Hornsgatan fi ck sitt namn redan på 1600-talet.Idag är gatan 2 300 meter lång. I nummer 29 föddesCarl Michael Bellman. I nummer 54 låg varuhusetPUB 1925–33.Mariatorget byggdes på 1760-talet och hette dåAdolf Fredriks torg. 1959 fick torget sitt nuvarandenamn, i samband med planeringen av t-banan söderom torget.Vita Bergen var ett av Stockholms fattigaste områdeni slutet av 1800-talet. Friluftsteatern byggdes1954. Området blev kulturreservat 1956.Bland de gamla Söderkrogarna som lever kvarmärks Mosebacke som varit ett nöjescentrum sedan1700-talet, Kvarnen från 1908, Pelikan (PortArtur) från 1904 och Gondolen som invigdes 1935samtidigt med Katarinahissen.21

NATURDen nya jakten– vargen kommerNya jägare får nya möjligheter i takt med att en del gamla försvinner.Dovhjort, vildsvin och björn är heta, medan allt färre upplever jakt på hare eller räv.Och vargen, den kommer.Den svenska jakten rör sig i takt med att faunanoch tiderna förändras. Allt färre vill ellerkan uppleva den klassiska jakten efter jösseoch mickel med säg en Hamilton- eller Finnstövare.Istället väljer många jakt på de nyasvenska klövvilten, dovhjort och vildsvin.Detta kan man säga är den nya jakten i ettnötskal; det ska gärna vara en snabbare jaktmed kulgevär och kortdrivande hund eller ialla fall jakt på ett vilt som verkligen är någotalldeles extra. Den mer tidskrävande småviltjaktenmed hagelbössa efter kanske bara ett ellertvå vilt på en hel dag har svårare att lockanya anhängare, framför allt från städerna.Bäver för den hågadeRiksdagen tog bort vårjakten på sjöfågel ochmorkulla. Naturen ordnade dock med höstligaersättare i form av växande stammar av gås.Jaktvårdskonsulenten Lars Plahn framhålleratt skogsfågel finns kvar i jaktbara stammar,bland annat i skärgården, men konstateraratt kampen för att återinföra dentraditionsrika vårjakten förmodligen får föraslänge än.För den hågade erbjuder bävern en ny jaktmöjlighet,även på våren. Avskjutningen liggerrunt femtusen om året och det anses varaklart mindre än vad den ökande stammen påi dag hundratusen individer tål.Inom bekvämt avstånd från Stockholmfinns också flera andra av de nya spännandeviltslagen, som dovhjort och vildsvin. Grisenhar här i länet redan gått om älgen i avskjutningsstatistikenoch jägarna har fulltjobb med att hålla antalet dovhjortar på ensådan nivå att de inte tränger undan rådjuren.Runt tjugotusen dovhjortar är en rimliguppskattning av den svenska avskjutningenunder den här säsongen, tio gånger fler än förbara femton år sedan.Precis som vid älgjakt, kräver både hjort ochvildsvin vapen och ammunition i den kraftigasteklassen. Allt fler väljer att skjuta medden snabbare halvautomatiska studsaren, iställetför med den klassiska älgstudsaren medmausermekanism och manuell repetering.På vapensidan minskar drillingen i popularitet.Det är en återspegling så god somnågon av att den svenska jakten förändras.En äldre generation behövde ett vapen somfunge rade lika väl på hare och räv som på detrådjur som kunde dyka upp samma dag.Björnpremiär med nimbusDe unga jägarna jagar mer specialiserat.Halvautomaten, gärna försedd med en belyströdpunktskikare, hör framtiden till för skyttepå stort vilt och måttliga håll. Bland hagelvapnenska det i dag alltid vara så kalladebockbössor, men tolvan behåller ställningensom standardkaliber.I Stockholmsområdet liksom i övriga SydochMellansverige är det numera vanligt attden traditionella älgpremiären andra måndageni oktober också ger utrymme för jakt påhjort och gris. Det kan variera lite med vilkentyp av hund som laget använder.I takt med att älgarna blivit färre och björnarnafler, har premiären för skyddsjaktenpå björn 21 augusti kommit att få ökad uppmärksamhet.Det finns omkring 2 800 björnari Sverige och det är långt fler än det målriksdagen satt upp.22

FOTO: SVEN ZETTERLUND/N–NATURFOTOGRAFERNADen mytomspunna vargen har blivit ett allt vanligare inslag i våra skogar.Artikelförfattaren jagar älg i Hälsinglanddär björnen är så vanlig att ett björnbesökunder älgjakten då björnen inte är lovligknappast ens kommenteras, men honan medtvå ungar på tio meters håll fick bli ett undantag.Hon kom bakifrån lufsande över hyggeti medvind och ställde sig till slut på bakbenenmedan hon begrundade vad det var fören figur som satt där på en pall alldeles framförhenne. Till slut bestämde hon sig för atthon inte var intresserad och travade lugntdärifrån med telningarna i släptåg. För henne,ett lätt glömt rutinmöte. För honom, detstörsta jaktminnet i livet.Vargjakt efter behovI år gav Naturvårdsverket tillstånd att fälladrygt tvåhundra björnar. Inget motsvarandetillstånd finns ännu för vargen. En del sägeratt det fattas femtio vargar innan riksdagensnuvarande mål på tvåhundra svenska vargarär nått, andra hävdar att det redan finns flerän så.Hur som helst är det som kungen nyligen(med visst rabalder som följd) påpekade dagsatt fundera på hur man ska gå vidare. Att höjaribban, eller göra en halvhalt och kanske redannästa år medge en viss skyddsjakt på sammasätt som för björnen, det är frågan. Riksdagenbeslutar. Förr eller senare kommer i alla fallvargjakten, en vargjakt grundad på behov ochinte som tjuvskyttet på något som liknar hat.Vargen tar oproportionerligt stor plats i debattenom framtidens jakt. För de flesta liggerandra frågor, djur och fåglar närmarehjärtat och vardagen.Människan kallas ibland vårt femte storarovdjur. Hon är född jägare och har levt somjägare under mer än 99 procent av sin tid påjorden. Blandningen mellan anspänning ochavslappning, tillvaratagandet av detta naturensskafferi och upplevelserna vid sidan avjakten gör den omistlig för flera hundratusensvenskar, i dag och säkert även i morgon.Av Gunnar Hultman23

MAT & DRYCKOrkidén– artrikast i världenOrkidén finns i fantastisk massa färger och former till vänster en Phalaenopsis och till högeren Vanda Blue Magic.Orkidéer är ständigt aktuella, vackra, populära och unika växter.Allt fler svenskar väljer att ha en orkidé som krukväxt i fönstret, och det finns mångasorter att välja mellan. Växtfamiljen orchidaceae är världens artrikaste med runt25 000 olika arter och därtill mängder av hybrider, där alla från vår vanligastebrudorkidé (phalaenopsis) till vaniljorkidén, venusskor, bromelior, cattleyoroch porslinsblommor ingår.Orkideérna växer i nästan hela världen, undantagetNordpolen och Antarktis, till ochmed i Sverige finns ca 40 sorters orkidéersom alla är fridlysta. Vi har alla hört talas omnattvioler och Sankt Pers nycklar, båda orkidéblommorsom växer fritt på våra marker ilandet. De flesta av de sorter vi odlar i krukori våra fönster härstammar dock från tropiskaklimat i Afrika, Asien och Sydamerika.Många orkidéer växer i naturen på barkenuppe i träd, men även på stenar eller stenliknandejord eller på marken. Orkidéerna leverav näring från luft och regn vilken de tar uppmed hjälp av de för arten utmärkande luftrötterna.Orkidéerna lever i symbios/samarbetemed och är beroende av svampar. En delav orkidéväxterna har så kallade bulber, vätskefylldaknölar närmast jorden på växten, därorkidén kan samla på sig vatten under regnperioderför att sedan klara perioder av torka.Ökar i popularitetOrkidén blir bara mer och mer populär. Nyligengenomfördes en utställning arrangerad avOrchidéhuset i Åkeshov i Stockholm, och växtförsäljningskedjanBlomsterlandet har ävende haft utställningar med blommorna i sinabutiker. I Blomsterlandets butik i Uppsala vardet första helgen i november dags för den populärautställningen. Många besökare kom för24

En strålande vacker Cymbidium Hybrid.att fråga om skötselråd, köpa nya exemplar,lyssna på föredrag, eller bara titta på de vackraorkidéerna som visades upp på hyllorna.Föredrag hölls av entusiasten Arne Kastberg,som odlat orkidéer och intresserat sig förde speciella blommorna i 25 år. Arne förklararatt ju mer han läser om orkidéer, desto mer intresseradhar han blivit av dem och desto merfinns det att lära sig. Han berättar att han föllför just orkidén för att alla olika sorter av växtenhar blommor med unika utseenden, dettaför att locka till sig en särskild pollinerare.– De kan till och med se ut som insektersom ska locka till sig andra insekter, förklararArne, som åker runt ungefär sju till nioveckor varje vår och höst för att föreläsa omorkidéer och visa bilder från de resor han ochhans fru har gjort för att hitta nya blommor.Gå med i enintresseföreningDet fi nns många intresseföreningar och organisationerdedikerade till orkidén. Svenska Orkidésällskapetär en ideell förening för alla som är intresseradeav blommorna och odlingen av dem.De anordnar utställningar, temadagar och resorför sina medlemmar, och har en regionalförening,Östsvenska Orkidésällskapet, för boende i Stockholmsområdet.Ett företag som även de deltar imässor och utställningar, och också anordnar resorär Orchidéhuset, som startade som specialbutikför orkidéer och numera har en webbshop där mankan köpa plantor, litteratur och allt annat man kantänkas behöva över Internet. Självklart fi nns ocksåentusiasterna utanför klubbarna och sällskapen.Lätt att skötaDen populära krukväxtorkidén phalaenopsis, ellerbrudorkidé som den kallas i dagligt tal, ärdäremot inte vad Arne mest intresserar sig för.– De vi har i krukor här i Sverige nu kommerbara från Holland och Tyskland allihopa,säger han och skrattar.Det finns många myter och kompliceradebeskrivningar om hur man ska sköta sina orkidéermen efter att ha lyssnat till Arne Kastbergsföredrag verkar det hela mindre komplicerat.Mest handlar det om två saker, attorkidén ska ha särskild orkidékompost ochinte vanlig blomjord, och att den ska vattnasförst när hela krukan är torr efter föregåendevattning för att undvika ruttnande rötter.För mycket vatten farligastAtt orkidéerna dör av för mycket vattning ärvanligare än att de vissnar av det motsatta problemet,och Arne menar att en schemalagd vattningsamma dag varje vecka inte alls är nödvändig.Blomman ska vattnas när hela krukanär torr, mängden vatten behöver inte mätasnoggrant och någon särskild sorts vatten behövsinte heller. Arne berättar att en dam i Växjöhade fått rådet att lägga bananskal i vatten ochsedan använda detta vatten till sina orkidéer.– Men var i världen regnar det bananvatten,skrattar Arne och påpekar att orkidéerfaktiskt växer i naturen och att förhållandenahelt enkelt ska likna de naturligaså mycket som möjligt. Annars är skötselrådenolika för olika arter. Generellt sett gälleratt ju grövre luftrötter en orkidé har, destomer ljus behövs på rötterna. En del ska inteha ljus på rötterna alls, vissa mår bra av attsitta i en genomskinlig glas- eller plastkrukaoch ytterligare några ska inte planteras i jordalls utan hänga fritt i luften.Text och foto Lisa Lindqvist25

MAT & DRYCKFOTO: OLOF HOLDARKanel förknippas oftast med julen, både som garnering och krydda i t ex pepparkakor och glögg.Kanel– äldsta kända kryddanTänk på doften av nybakade kanelbullar, hur huset fylls av ljuvliga doftervid pepparkaksbaket eller när den aromatiska kryddan pudras över julgröten.I Sverige använder vi kanel mest i bakverk men det är en av världens äldstaanvända kryddor. Kanelen finns omnämnd i Andra mosebok och grekernaanvände den redan 400 f Kr när de kryddade sitt vin.Det finns två typer av kanel som används somkrydda. Äkta kanel, som växer vilt och ävenodlas för försäljning, härstammar från främreAsien och Ceylon. Det är den dyraste typenoch odlas främst idag i Kenya och Burma.Hushållskanelen av den typ som vi använderi Sverige är den vanligaste och är litegrövre än den äkta kanelen. Den härstammarfrån Kina och odlas även i Kina eller Indone-26

sien. Den kallas just därför ibland för kinesiskkanel.Amerikanska och pakistanska forskare harnyligen upptäckt att kanel kan vara mycketbra för folk med åldersdiabetes. Av en slumpupptäckte forskarna att kanelen påverkarsockerarten glykos och sänker sockernivån iblodet. Vidare såg man att de patienter somätit en tesked kanel om dagen hade lägre nivåerav blodfetter i blodet. Läkare rekommenderardock inte den metoden därför attkryddan kan innehålla ämnen som i alldelesför stora doser i stället kan skada hälsan påannat sätt.Att använda kanel som medicin är ingetnytt påfund. Historiker menar att man i Kinaanvänt det som läkemedel i cirka 4 000 år.Det var känt som läkemedel runt Medelhavetredan 1500 f Kr från texten Papyrus Ebers påhur man behandlar diverse åkommor.Inte för allaKanelen var ett mysterium i det tidiga Europapå grund av att ingen visste var kryddankom ifrån. Arabiska köpmän höll denna hemlighethelt för sig själva och sålde kryddanmycket dyrt till européerna. Då kanelen varen lyxvara som de arabiska köpmännen hademonopol på var det bara de rikaste människornasom kunde köpa den.Det sägs att vanliga människor inte fickkontakt med kanelen förrän Portugal på1500-talet erövrade Ceylon, kanelens ursprungsland,och kunde sälja den lite billigaretill Europa.Kanelen är känd i Norden från 1300-taletmen skulle inte börja användas flitigt förrännågra hundra år senare. Man vet att på 1600-talet användes kanelen i finare bakelser somåts av de allra rikaste. De som hade råd attimportera varan.Det som svenskarna förknippar mest medkanelen är framförallt kanelbullen och 4 oktoberfirade Kanelbullens dag tio år.Birgit Nilsson Bergström, projektledare påHembakningsrådet, berättar för Trivsel varförjust Kanelbullen fått en egen dag.– Alla inblandade slog sina kloka huvudenihop för att lyfta fram ett bakverk sommånga förknippar med hembakat. Vi valdekanelbullen för att den förknippas med trivseli hemmet och familjen och så doftar denså himla gott också.Att kanelbullen fått ett sådant genomslag iSverige beror på många saker enligt Birgit:– Det är så typiskt för Sverige med fika,mellanmål eller eftermiddagskaffe. Kanelbullenär både enkel och vardaglig men på sammagång så festlig med kombinationen avsmör, socker och kanel. Det är en smakkombinationsom nästan alla gillar.Favorit sedan 1:a världskrigetAtt vi generellt äter mycket hembakat och attdet blir extra mycket kanelbullar på höstenär väldigt typiskt för Sverige.– På hösten har man skördat färdigt, detbörjar bli vinter, folk vill ha något att firamed och alla kan fira med en kanelbulle. Denär folklig och det är ju väldigt få som rynkarpå näsan när det bjuds på kanelbullar, sägerBirgit.Kanelbullen har en lång tradition i Sverige.Första gången den dök upp i en svenskkokbok var på 1950-talet. Första gången denbakades i sin nuvarande form var dock efterförsta världskriget. Då bakades den mest påbagerier och har varit en svensk favorit sedandess.Av Nicholas Nace27

MAT & DRYCKFOTO: OLOF HOLDARFixajulstämningen själv!Det är inte så svårt att skapa sin egen julstämning med litet glögg och någotsött och gott till. Här hittar du ett antal lätta recept.Gör din egen glögg1 flaska enkelt rödvin2 ¼ dl vatten2 dl socker1 kanelstång10 kryddnejlikor15 hela kardemummakärnor3 skållade bittermandlar2 pomeransskalKoka upp vattnet, sockret och kryddorna i enkastrull. Låt det sjuda en stund och häll i vinet.Det får inte koka. Glöggen ska svalna ochstå och dra cirka en timme innan den silasoch hälls upp på flaska.Pepparkaks-cheesecakeTill botten:200 g pepparkakor75 g smör1-2 msk sirapTill fyllningen:600 g färskost300 g florsocker1,5 msk apelsinjuice3 st gelatinbladSkalet av två apelsinerKrossa pepparkakorna i en mixer eller genomatt lägga dem i en kökshandduk och slå meden träslev. Smält smöret och blanda ned sirapen.Tryck ut massan i en pajform med löstagbarbotten. Värm ugnen till 160 grader ochgrädda i ca tio minuter.Lägg gelatinet i blöt en stund och krama urvattnet. Smält försiktigt tillsammans medapelsinjuicen. Blanda ihop ost och florsockeroch tillsätt apelsinjuicen. Riv skalet av tvåapelsiner och blanda i smeten. Häll i formenoch låt stelna.FikonbollarDetta är ett lättlagat godis somdessutom går snabbt att göra.300 g torkade fikon1 dl skållad sötmandel1 msk kanelfinhackad sötmandel till garneringSkölj fikonen, mixa dem tillsammans medmandel och kanel i en matberedare. Formamassan till runda små bollar och rulla dem ifinhackad mandel. Dekorera varje boll med enhalv mandel. Det blir ca 20-30 bollar.Förvara fikonbollarna i tättslutande förpackningi kylskåp. Källa: www.ica.se28

LjuvaLivetVINN!SPADAG AGFÖR 2FÖR TIDLÖSA KVINNOR OCH MÄN NR 4 2008 PRIS 39 KR INKL. MOMS”MARIKA LINDSTRÖMJagförsöker ökevarahärochnuökFörföriska förrätter& eleganta efterrätter22 sidorRESLUST•Galápagos•andlöst vackertWarszawaspritter av glädje•Pilgrimsgångför kropp & knopp24 häftigahöstskorFrihet eller tomhetNÄR BARNEN FLYGER UTBästa bilköpetsmarta tips!GE DINHUD EN NYCHANS!RESOR • KROPP&HÄLSA • SKÖNHET&MODE • MAT&DRYCK • KULTUR • EKONOMIÖ Ö ÄLjuvaLivetBästa bubbletRESLUSTGeishor i KyotoNobel romansi San RemoBli berikadav BerlinMÖRKEREN LJUS IDÉStaffanfanHeimersonersoomgodaondatiderFÖR TIDLÖSA KVINNOR OCH MÄN18 sidordd 15 08-09-26 12.22.4104INTERPRESS 0152-04RETURVECKA 457388015 20390015NR 6 2008 PRIS 39 KR INKL. MOMStill tolvslaget”BIRGITTE SÖNDERGAARDAtt hittasitt uttrycktar tid.FIXA EKONOMINFÖRE 12-SLAGETBJUD VÄNNERNAPÅ SOPPFESTBRÖSTCANCERN– BÖRJAN TILLETT NYTT LIVVINTERRUSTABILEN SMART15TEST AVANSIKTSMASKERLjuvaLivetRESLUST• Vackra Venedig• Andlösa Amazonas• Wien, Wachau och vinOtrohetGrymt gottpå julbordetSVEK SOM SVIDER12 dofterSOM FÖRFÖRPlus&minusvid bilimportRESOR • KROPP&HÄLSA • SKÖNHET&MODE • MAT&DRYCK • KULTUR • EKONOMIFÖR TIDLÖSA KVINNOR OCH MÄN NR 5 2008 PRIS 39 KR INKL. MOMS18 sidor1”JagälskarfranskkulturNY YKKRÖNIKÖR!KÖR!LIL TERSELIUSRESOR • KROPP&HÄLSA P&HA•SKÖNHET&MODE E • MAT&DRYCK K• KULTUR R•EKONOMIJulklappserbjudande!INTERPRESS 0152-0606enediggmaz azonasau ochvin7 388015 203900RETURVECKA 08LL_5-08_affisch.indd 1 08-StaffananHeimersonenom målåldersders--nojaVärde591:-1Ge bort 5 nummer av Ljuva Livetför 149:- och få 3 nummer GRATIS!Skicka in talongen redan idag så får du en dvd-film på köpet.**gäller så långt lagret räcker.Ja tack! Jag vill beställa:5 nummer för 149:- 3 nummer för 0:-Skicka 5 nummer av Ljuva Livet till:FRANKERAS EJLJUVA LIVETBETALAR PORTOTNamn:Gata:Postnummer:Ort:Ljuva LivetSVARSPOST20418736110 03 STOCKHOLMSkicka faktura på ovanstående nummer samt 3 nummer av Ljuva Livet till:Namn:Gata:Postnummer:Ort:

KROPP & SJÄLFOTO: ANDERS BOMAN/ MEGAPIXMånga minnen är förknippade med dofter.Behaga dinaömtåliga sinnenAtt njuta av mångfalden våra sinnen ger oss tar vi kanske för givet i yngre år.Livets gång påverkar även sinnena. Det gäller att vårda dem och anpassa omständigheterna,för att kunna uppleva sinnlig nyansrikedom även på äldre dagar.När vi pratar om våra sinnen menar vi förstoch främst synen, hörseln, smaken, luktenoch känseln. De flesta av oss upplever att sinnenatrubbas av med åren även om åldrandekan uppvisa stora individuella variationer.Åke Rundgren är docent och överläkare påSahlgrenska sjukhuset och dessutom enhetschefför geriatrik, läran om åldrandets sjukdomar,och gerontologi, läran om åldrandet,vid Sahlgrenska akademin. Hans generellaråd för att hålla sinnena i form är att varaaktiv.– Stimulans mår sinnena bra av. Håll igångbåde kroppen och ”knoppen”. Ju mer du berördesto bättre.Mer handfasta knep är övergripande att användasolglasögon, ha rejäl belysning när duläser, ät antioxidanter, undvik buller, tränadina muskler och krydda maten ordentligt.För att förstå mer om våra ömtåliga ochvärdefulla förnimmelseförmågor tittar vi respektfulltnärmre på vad som händer medvåra sinnen i takt med att åren går.Synen är det sinne som först påverkas av30

ålder, förändring kan märkas redan i 40-årsåldern.Åke Rundgren förklarar att vad somhänder i ögat med åren är att linsen, somväxer under hela livet, blir stelare och intelika elastisk. Vi får svårare att läsa en bok påbekvämt läsavstånd, något vi lätt kompenserarmed läsglasögon.Med tiden blir det också svårare att se imörker, beroende på att mindre ljus släpps ingenom ögat.– Ha ordentlig belysning när du pysslarmed smått som att läsa eller sy. Tänk på attinte låta ljuset komma rakt framifrån för dåbländas du, säger Åke Rundgren.Synen – undvik solenGrå starr är en annan åldersförändring somfaktiskt drabbar alla människor från 60-årsåldern,mer eller mindre uttalat. Bilder bliroskarpa och det blir svårt att läsa och titta påTV. Blir starren besvärlig opereras den.Ett problem som kan förebyggas är förändringari gula fläcken, då det centrala seendetförsämras och du ser grumligt. Åke Rundgrenmenar att detta är svårare att åtgärda ellerbehandla. Rådet är därför att förekomma.– Använd solglasögon, som även täcker sidornavid ögat, och skärmmössa. Kost med antioxidanter,som hindrar syncellerna från attbrytas ner av solstrålarna, är också bra. Hithör alla färgade bär och frukter som blåbär,blå druvor, jordgubbar, paprika och persikor.Han påpekar att det aldrig är för sent attbörja skydda sig, även om det är bättre ju tidigaredu börjar.Hörseln – undvik bullerI innerörat finns våra hörselceller som skadasoch dör när de utsätts för höga ljud och buller.Vi föds med 40 000 hörselceller, att jämföramed 150 miljoner synceller. Hörselcellernavi fått får vi hålla till godo med hela livet. Viskapar inga nya. Åke Rundgren förklarar atthär hjälper sannolikt ingen kosthållning, detenda vi kan göra är att undvika buller.Normalt är, förklarar han, att diskantljudliksom vissa konsonantljud börjar bli svåraatt urskilja i 40-50-årsåldern.– Blir försämringen 50–60 decibel brukarman överväga att använda hörapparat. Detkan hjälpa en del men inte kompensera dödahörselceller.Tinnitus, som det pratas mycket om idag,infaller innan cellerna dör. När cellerna mårdåligt kan de avge ljud som karaktäriserartinnitus.Han tillägger att 1,5 miljoner svenskar harproblem med hörseln. Av dem har 0,5 miljonerpåtagliga problem, och av dem är 0,4 miljoneröver 70 år.Med solglasögon och skärmmössa skonas ögonen.31

KROPP & SJÄLÄven smakcellerna avtar med årenoch vi urskiljer inte längre egenskaperi maten på samma sätt som i yngreår. Den beska smakförmågan brukarkvarstå bäst, vilket kan ha negativinverkan på smakupplevelsen. Äldrepersoner behöver mer kryddor ochsötma i maten för att den ska smaka gott.Ett bra tips är därför att satsa på vällagadmat och inte snåla med kryddorna. Måhändakan det öka aptiten.Visste du…Att läsa böcker, gå på bio, teater och konserterminskar risken med 20 till 30 procent att få endemenssjukdom.I 70-årsåldern är ögonlinsen fyra gånger tjockarejämfört med när vi föddes.Starroperationer är Sveriges vanligaste operation.80 000 till 90 000 utförs varje år.Pupillens minskade storlek gör att ljusinfl ödet iögat är två till fyra gånger sämre hos en 60–70-åring jämfört med hos en tjugoåring.15 procent av personer över 75 år har problemmed förändringar i gula fl äcken.2/3 av personer över 60 år hör 20 decibel sämrejämfört med när de var 20 år. Det motsvarar attsom 20-åring ha öronproppar i öronen.En 80-åring har mindre än hälften av muskelstyrkanhos en 20-åring. En hopsjunken hållning gåratt kompensera genom att vara vältränad.Två till tre träningstillfällen varje vecka ger enökad muskelstyrka med 15–20 procent.Antioxidanter i form av färgade frukter, bäroch grönsaker hindrar syncellerna från attbrytas ned.Lukten – känslighet inte åldersbundetFörmågan att urskilja dofter avtar också.Att förebygga detta är inte möjligt vad ÅkeRundgren vet. Alltför flitigt användande avnässpray tycker han ska undvikas, eftersomdet finns exempel på att det bidrar till attluktsinnet försämras. Att en del personer kanvara känsliga för starka dofter från parfymereller blommor är vad han vet inte åldersrelateratutan mer beroende på person.När vi pratar om känseln menar vi vår förmågaatt känna tryck, beröring, kyla och värme.Känseln påverkas inte så mycket av ålder.Däremot får vi svårare att stå emot kylaoch värme, eftersom både underhudsfettetoch cirkulationen minskar.I sammanhanget vill Åke Rundgren lyftafram balansen som påverkas mer.– Balansorganet sitter i örat och när cellernadär dör får vi sämre förmåga att lokaliseraoss i rummet. Yrsel är vanligare hos äldre änyngre. Nya studier visar att yrsel och obalanskan bero på att bortfallet av celler kan varaolika i respektive sidas öra.Han förklarar vidare att våra muskler ocksåpåverkar balansen. I muskler och lederhar vi känselkroppar som talar om för ossvar vi har våra kroppsdelar. När känselkropparnaförsvagas har vi inte lika stor kontrollöver kroppen. Vi kan till exempel gå med kortaresteg och svaja lite.Bästa boten mot yrsel och dålig balans ärmuskelträning.– Det går väldigt bra att träna hela livet.Allt fler äldre går idag på gym, men all träningdär musklerna får en påfrestning är bra.Att promenera är ypperligt och enkelt.För ett sinnligare leverneSå för att vårda och behaga dina sinnen, nuoch framöver, är tipsen att inta en mustigoch välkryddad måltid rik på färgade frukter,lyssna på behaglig musik på lagom volym,läsa en god bok i ordentlig belysning ochta rejäla promenader iförd solglasögon ochskärmmössa.Av Eva Wase32

God Mat!På Skebo Herrgård har vi god mat, hela vägen! Vi har en egenekologisk bondgård, vi samarbetar med lokala grönsaksodlare,vår trädgårdsmästare tar hand om kryddlandet i parken,vår prisbelönta kökschef Karl Eriksson skapar konstverk påtallrikarna innan de serveras av våra kunniga servitörer.Vår goda mat är grunden för en lyckad vistelse.Ring gärna oss på 0175 -737 00 så berättar vi mer om vårtJulfirande, Nyårsfirande och våra weekenderbjudanden.Varmt välkomna önskar vi på Skebo Herrgård.www.skeboherrgard.se33

KROPP & SJÄLFOTO: OLOF HOLDARGymet– lika delar träning och samvaroTräning är ett ord som för de allra flesta av oss inte används dagligen men alla studier pekaråt samma håll. Med hjälp av funktionell styrketräning och lättare motion kan vi minskamånga sjukdomar och leva ett hälsosammare och lyckligare liv.34

Vi vet att styrketräning och motion har enpositiv effekt på hälsa och välbefinnande mentrots det slutar många att träna regelbundetmed åren. Genom lättare träning reducerasdock risken för exempelvis fallskador. Fallolyckorär den vanligaste typen av skada hosäldre personer. Idag är Sveriges befolkningden äldsta i världen men tillsammans medNorge har vi också det högsta antalet av höftfraktureri världen. Att träna ett par gångeri veckan hjälper oss att hålla balans, konditionoch muskler i trim. De grundstenar somkrävs för att hålla kroppen aktiv.Träningsskor läggs på hyllanMånga seniorer har varit aktiva i sin ungdommen har sedan med ålder lagt träningsskornapå hyllan. Det finns mycket som tar emot ochtalar emot att fortsätta träna. Åldersrelateradekrämpor och problem med att få informationom träning är några exempel. Trots allahinder har träningstrenden börjat vända ochseniorträning har blivit allt populärare. Detär främst funktionell styrketräning ökar.– Det är viktigt för alla människor oavsettålder att vara i rörelse. Om människokroppentvingades att vara helt stilla skulle deninte överleva, säger Anna Iwarsson, generalsekreterarepå Friskis & Svettis. När mankommer upp i åldern sker helt naturligt enförändring i kroppen såsom att muskelmassanminskar, senor och ligament blir stramareoch att skelettet blir skörare. Men det somär så fantastiskt med kroppen är att den fortsätteratt vara föränderlig. Detta innebär attman med regelbunden aktivitet kan hålla sinkropp i bra form och till och med bygga uppmuskler genom hela livet.Vinsten är storMan har mycket att vinna på att börja tränaoch äta rätt. De allra främsta fördelarnaär att man känner sig piggare, livslustenökar och man orkar med de vardagliga bestyrenutan, eller med mindre hjälp än tidigare.Ökad rörlighet i kroppen och en bättre balansär också effekter man känner av efter bara enkort tids träning. Styrketräning som fokuserarpå ben, armar, rygg, axlar, bröstkorg ochmage i kombination med balansträning såsomcykling och konditionsfrämjande aktivitetersåsom lättare joggning eller gympa ärallt som behövs.– Det seniorerna berättar är att de klararav funktioner i vardagen bättre, säger LenaMarkström på Hässelby Friskvårdscentrum.Idag var det en man som berättade att hanklarar backar mycket bättre och orkar bäraTräningstips för nybörjarenDet kan vara svårt att komma igång med träningefter lång inaktivitet men precis som med allt gällerdet att ha rätt inställning. Ta kontakt med ditt lokalaträningscenter eller badhus och hör efter vadde erbjuder för senioraktiviteter. Många erbjuderexempelvis introduktionskurser för gymträning. Varinte heller rädd för att fråga vänner och bekanta omde vill börja träna tillsammans med dig. Det är alltidlättare att komma igång med träning tillsammansmed andra. Investera i ett par bra gymnastikskormed god stötdämpning och en vattenflaska.– Rent generellt så är de kommunala badhusenjättebra för träning, tipsar Lena Markström. Sensom för alla andra, hitta det som är roligt! Man skagöra något som är lätt ansträngande 30 minuterom dagen och då är promenader perfekta, manska kunna prata med någon vid sidan om menändå bli lätt andfådd. Sedan bör man göra någonmer ansträngande aktivitet i alla fall två men helsttre gånger i veckan i ungefär en timme. Man skavälja det man gillar och då ska pulsen upp. Manska heller inte vara rädd för att bli andfådd, inteens om man har hjärtproblem för det mesta är detinte farligt, avslutar Lena Markström.IS35

KROPP & SJÄLhem kassarna från affären själv. En damvar lycklig över att hon kunde bära hem sinkattsand själv, något hon inte klarat av.Krämpor på grund av inaktivitetGenom att träna väcker vi den ofta inaktivamuskulaturen till liv igen och de positiva effekternaär många. Hjärtats slagvolym ökaroch syreupptagningsförmågan blir bättre, vilopulsensänks, antalet blodkärl i musklernakallat kapillärisering ökar och kolesterolhalteni blodet minskar. Genom att träna regelbundetkan även benskörhet, artros, diabetesoch ledproblem förbättras.– Nästan alla organ vi har, framför alltmuskulaturen är gjorda för träning och hållerman inte igång den så blir den sämre, menmed träning så kan man hålla försämringenpå en lägre nivå så man förebygger många avde åldersrelaterade krämporna som beror påinaktivitet, berättar Lena Markström.Serotonin, dopamin och adrenalin är signalämnensom utsöndras när vi tränar ochdet gör att vi känner oss piggare och gladare.När signalsubstanserna utsöndras i hjärnanaktiveras även den extra och proteiner sombehövs för att bygga nya nervceller byggsupp, livsnödvändiga nervceller som påverkarminnet och lärandet.– Studier visar på att man genom aktivitetstimulerar de mentala funktionerna vilketockså är oerhört viktigt både som barn, ungoch äldre, säger Anna Iwarsson.Mötesplats för social samvaro– Under 2000-talet har Friskis & Svettis blivitden nya fritidsgården. Till den fritidsgårdenkommer människor i alla åldrar. Det somär gemensamt för alla oavsett ålder är attman vill träna, träffas, fika och flörta, berättarIwarsson.Allt fler som börjar träna ser gymmet somen social mötesplats istället för ett ställe ditman enbart går för att motionera. Man träffarnya bekantskaper, knyter kontakter ochpeppar varandra i träningen. En plats där likasinnademöts och nya idéer växer fram.– Idag är 1 608 413 människor i Sverige65 år eller äldre. Motsvarande siffra varVåra muskler är gjorda för träning. Mångakrämpor går att förebygga genom att hållaigång.721 000 år 1950 och den siffran kommer attvara 2 303 000 år 2030. Den generation äldresom är på väg att bli seniorer kallas ofta dennya tonårsgenerationen eller passionisternaistället för pensionärerna. Den generationenkommer att välja en aktiv livsstil med fokuspå gemenskap och att ha kul, fortsätter AnnaIwarsson.– Men redan idag är det tydligt att träninghandlar mer om gemenskap än det rent fysiska.En kombination av att ha roligt och tränaär det ultimata.Av Isabelle SwahnFOTO: OLOF HOLDAR36

Tvättboll för den somhar svårt att nåIbland kan tvättmaskinerna itvättstugorna vara monterade så högtatt det är svårt att nå upp till facken förtvättmedel. Använd i stället en tvättbollsom slängs in direkt i trumman.Micasa Fastigheter har fått200 tvättbollar av Grumme som vi delar uttill våra hyresgäster.Skicka ett mail till trivsel@micasa.seeller skicka ett kort tillTrivsel, Box 17211, 104 62 Stockholmså skickar vi en boll.Nästa Trivsel kommertill midsommar!Det är svårt att tro att det blir vår ochsommar igen när det är mörkt ochregnigt ute men lagom till syrenernastår i full blom kommer nästanummer av Trivsel.Då tipsar vi om sommarensevenemang och godsommarläsning. Vi får läsaom Stockholm på 70-taletoch lära oss allt om porslin.En del flärd ska vi kunnafå med också.Välkommen att avnjuta en jultallrik påReimers Café och Bistro!Från 1:a advent fram till jul serverar vi dagligen en julmeny enligt nedan:Kall jultallrik: Två sorters sill, sillsallad, ägghalva med räkor,griljerad skinka, hembakad leverpastej, Reimers kalvsylta, rökt renkorvsenap, cornichons, rödbetsallad Pris: 95:-Varm jultallrik: Prinskorv, köttbullar, rödkål, Janssons frestelse Pris: 75:-Kokt potatis ingår i jultallrikarnaDesserter i portionsskålar: Ris à la Malta 45:-Hovdessert 45:- • Julpannacotta med glöggelé 55:-Boka gärna bord för att vara säker på att få plats, telefon: 08-84 77 17.Välkommen önskar Sten med personalVindragarvägen 16, ReimersholmeÖppettider: Måndag till fredag 11–15 • Lördag 11–21 • Söndag 11–19 • http://www.reimerscafe.se/37

PYNTAT & FINTNyfikeni en strutVisst smakar karamellerna bäst om de bjuds i en pappersstrut? På något sätt sergodiset mer lockande ut när det ligger i en strut, mer överskådligt. En vanlig påse, därinnehållet måste grävas fram bjuder inte på samma upplevelse.Långt innan papperspåsar började användas iaffärerna snurrade handelsmännen med flinkahänder snabbt ihop en strut. Till allt somvar mindre fungerade den bra och så sattesden i en korg tillsammansmed de större varorna.Många har minnen avhur festligt det var attgå till handlaren och fåen strut i bruneller vit makulaturfylld medpolkagrisar ellerbröstkarameller.Självfallet gjordesstrutar av olika sorterspapper och tyger. Formernakunde variera frånrunda spetsiga till mer kantigaoch avskurna. Tidningspapperanvändes till de allra enklastestrutarna, till de finaresparades färgglada glanspapper.Strutar av tyg syddes gärnaav småbitar som blivit övereller så återanvändes ett kasseratplagg. En skjorta, en blus,ett förkläde som gjort sitt kundeklippas till och användastill nytt.Strutar är söta att hängaupp och låter sig fyllas medolika sorters konfekt ellermed pynt som finnstill hands.Pappersblommor,perenner,hela kanelstänger, stjärnanis, en kvistfrån en gran eller järnek är fint att dekoreramed liksom bokmärken, mönstrade bomullsband,sidenband och kanske en knypplad spetskan klistras eller sys fast.Så här gör du en cirkelstrut i papper:– Ta en tallrik som mall, rita runt om ochklipp ut. Dela på mitten.– Nu är det två halvor. Snurra så att detblir en spets och klistra längs sidorna. Användgem för att hålla ihop under torkning.– Dekorera struten och klipp ut smalaremsor till hängband. Fäst dessa på insidan.– Veckat papper kan användas till kanteroch silkespapper är fint att ha inne i struten.En tygstrut görs enligt samma princip.– Ta två tygbitar gärna i olika mönster ochklipp till halvcirklar.– Klipp ut en kartongbit eller ett styvt papperi samma form men något mindre i storlek.– Vik in kanterna på tyget och sy ihop detvå bitarna med kartongen i mitten.– Prova att snurra struten innan sista sidansys ihop. Klipp kartongen om den stickerut och blir för stor.En enkel pappersstrut:En riktigt snabb och enkel strut görs av ettfyrkantigt papper och lite tejp, Den blir praktiskmen inte särskilt rund. Kanterna kan vikasner som ett lock och om även spetsen viksin behövs inte tejp.Testa och prova olika papper och modeller.Nyfiken i en strut, tittar in och tittar ut.Text, foto och modeller avLi Samuelson, hemslöjdskonsulent38

KULTURFÖNSTRETberättelserFemom livetDen här gången tipsar jag om fem helt olika berättelser men de kanskehänger ihop på något sätt. De är alla berättelser om hur man överlever och hur man lever,någon är helt absurd och en annan bara lite absurd medan ett par ärverklighetsbeskrivningar. Varsågoda:• Jag börjar med en bok somutspelar sig långt bort, det ärBerättelsen om Pi av YannMartel. Pi är en sextonårigindisk pojke som efter ettskeppsbrott sitter i en livbåtmitt ute på Stilla havet. Hanär inte ensam, ombord finnsen hyena, en zebra, en orangutangoch en två hundrakilo tung bengalisk tiger. Detär en berättelse om de dagaroch nätter han tillbringarpå havet. Kampen för överlevnadär hård men de långadagarna och framförallt delånga nätterna ger Pi tid attfundera över livet och Gud,människorna och djuren.Han klarar av helt otroligaäventyr, det är en riktigt roligbok att läsa. Boken gav migmånga tankar om vad vi kanklara av och hur vi är motvarandra. En bok att njutaav och att dras in i.• Nästa bok älskade jag attläsa. Det är Mitt första livav Bodil Malmsten. Det är enbok om första delen i BodilMalmstens liv. Den handlarom den fantastiska barndomeni en by i mellersta Norrlandsfjälltrakter och ungdomeni Vällingby. Hon minnssina första steg, sin förstafilm och den första kyssen.Det är norrskensnätterna inorr och slasket i Vällingby,det är fräknar och glesbygden.Hon beskriver så fint deolika liv hon lever med morföräldrarnai den lilla norrländskabyn och med farföräldrarnai Stockholm. Hurmormors liv och erfarenheterbåde är olikt och likt farmorsliv. Hon förundras över sittlevnadsöde och det som hänthenne under de första tjugoåren av livet, och hon funderarmycket över hur minnetfungerar. De korta texternaillustreras med teckningaroch foton från familjealbumet,tillsammans ger dettaen fin, och mycket personlig,bild av hennes liv. Jag njötav att läsa boken och denfick mig att fundera över hurmycket släkten och uppväxtenbetyder.Sedan har Bodil Malmstenflyttat till Frankrike och skriverdär boken Priset på vatteni Finistère. Så här beskriverhon flytten:”Jag bor i Finistère för attjag har flyttat hit. Det är ingenslump, det finns ingenslump för en erfaren kvinna.På samma sätt som detfinns en partner för varjemänniska, finns det en plats.Det gäller bara att hitta sin40

land de miljarder som tillhörnågon annan. Det gälleratt vara vaken, det gälleratt välja. Min plats ligger därjorden tar slut i Europa – findes terres – Finistère.”För mig, som älskar Frankrikeoch numera tyckermycket om hennes böcker,blir denna bok en pärla. Honbeskriver med mycket humoroch insikt om livet i stortom hur det är att våga brytaupp, att odla sin trädgård ochhitta andrum. Hur det är attsom inflyttare komma till ettlitet samhälle, hur kontakterskapas och hur hon möter deproblem som uppstår. Det äralltifrån hur hon får tag påhantverkare till att få det administrativaatt fungera vadgäller bankkonton och elavtal.Boken får mig att längtatill Bretagne.• Under en lång bilresai somras lyssnade helafamiljen på boken Mildamakter av Arto Paasilinna,en av hans skrönor som fickmig att både skratta ochfundera. I boken berättasom att Gud är trött påmänniskorna och hur världenutvecklat sig. Det var inteså här han tänkt sig attdet skulle bli. Gud vill taett sabbatsår, men vem skaträda in i hans ställe? Detbästa vore om en helt vanligmänniska, en from sådan,kunde bli Guds vikarie.Tornkransförare BirgerRyynänen trivs rätt bramed livet. Han gillar sittsjälvständiga arbete högtuppe i luften och fördrivertiden med att läsa böcker.På senare år har han ävenförsökt samtala med Gud.Så en dag blir hans bönerhörda. Någon knackar påhans kranhytt och det visarsig vara ingen mindre änärkeängeln Gabriel. Hankommer med budskapet attRyynänen utsetts till att blinästa Gud. Birger Ryynänenshimlavandring tar sin början.Och vilken vandring det blir.En bok att bli glad av.• En annan vandring görAgneta Sjödin i boken Enkvinnas resa. Hennes alterego är Maria, en sökaresom döljer sin dåliga självkänslaoch sin oro bakomen glad fasad och förträngerupplevelser som hon inte orkarkonfrontera. Ständigt sökerhon bekräftelse men honfinner aldrig lyckan. Vad skahon göra för att bryta detdestruktiva mönstret? Hurska hon leva för att bli lycklig?En klok man råder henneatt vandra pilgrimsledentill Santiago de Compostela iSpanien. Maria vandrar nästan80 mil på nitton dagar.Hon vandrar ensam men fårmånga nya vänner utmed vägen.Det blir en resa inåt ochframåt, där möten med människormed andra livserfarenheteroch nya tankesättger henne styrka att möta sigsjälv. Pilgrimsvandringen bliren oförglömlig resa och börjanpå förändring.Det jag tycker bäst om iboken är de konkreta skildringarnaav hur det är attvandra, ensamheten, ansträngningen,hur hon sköterom sina skoskav, och hurdessa bekymmer frigör tankarna.Hon beskriver vandringenså medryckande, intressantoch roligt att jagsjälv vill köpa vandringskängoroch dra fram ryggsäckenur garderoben för attge mig iväg. Boken har mycketatt ge trots att jag intetycker att historien om denberömde mannen och tronriktigt hör till. Boken hadeklarat sig bättre utan detta,historien om hur det är attvandra är tillräckligt stark isig.Av Cari Busin41

KORSORDKorsordstävlingLös korsordet och skicka in det tillMicasa Fastigheter, att: Maria Ehn-Notrica, Box 17211, 104 62 Stockholm.De tre första som skickar in rätt svar får gåstavar i pris.Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna.42

Behöver du hjälp att komma ihåg att släckaadvent ljusstaken, stänga av vattenkranen ellerlåsa dörren. Kontakta oss gärna för mer informationangående ”Trygg i hemmet”.Kommer du som nyårslöfte lova dig attmotionera mer nästa år? Vi kan hjälpa dig medmotivationen och låta dig följa upp detta medvåra smarta armbandsklocka med inbyggttrygghetslarmlarm och aktivitetsuppföljning.Var bor egentligen tomten? Ge tomtenett av våra mobila larm med GPS-mottagareså kan vi hjälpa tomten hitta hem.God Jul och Gott Nytt Årönskar vi på ALLEATO.För mer information se http://www.alleato.seKontakta oss gärna på telefon 08-550 65 990,fråga efter ”Trygg i hemmet”

Returadress:Micasa FastigheterBox 17211, 104 62 StockholmBSverigePortobetalt