FLATMAFFIAN I STOCKHOLM AGNETHAS EGET FAB5 - Qx

MUSIKShirley Clamp”Den långsamma blomman”(Lionheart)QXQXQXLena Ph i all ära. Men årets stora schlagersmällvar det nog ändå Shirley Clamp som stod för närhon skrällde till och blev tvåa och dessutom ficken riktig brottarhit med Min kärlek. Till skillnadfrån Lena lyckas Shirley nu smida medan järnetär riktigt glödhett och kommer ut med sin debutplattainnan sommaren. Hur många minns attShirley var med redan förra året? Inte alltförmånga gissar jag, men det är roligt att konstateraatt underskattade Mr Memory som hon då tävlademed översatts till svenska. Låten heter nu Äntligenoch är klart mycket bättre på svenska. Övrigaspår på albumet är skrivna av bland andraFredrik Kempe, Pedda P, Gurra G, LottaBromé (!), Shirley själv samt Min kärlek-kompositörernaLjunggren, Pling och Wikström. Bästfungerar uptempolåtarna med skön Da buzz/Antique-känsla.Balladerna på skivan når tyvärr inteupp i samma klass.Anders ÖhrmanInfinite Mass”1991”(Warner)QX QX QXNina Ramsby & Martin Hederos”Visorna”(Bonnier Amigo)QXQXQXQXAvril Lavigne”Under my skin”(BMG)QXQXQXI snart ett decennium har Infinite mass varit denklarast lysande stjärnan på den svenska hiphophimlen.Det sköna med killarna har alltid varit attdom gjort sin egen grej och inte brytt sig alltförmycket om de senaste trenderna från andra sidanAtlanten. Därför har också soundet förändrats genomåren. Man har gått ifrån att vara ”funkiga”till att bli mer rockiga. Även om det är skönt medgrupper som går sin egen väg är det samtidigt någonstansdär jag kan ha lite invändningar. Personligentycker jag att Caught up in da game fortfarandeär Infintites bästa låt och hade väl någonstanshoppats på att bandet skulle utvecklas utanatt blanda in alltför mycket elgitarrer. Sommarhitsfinns det dock gott om på skivan. Inte minstkommande singeln, oemotståndligt svängiga Thethief med bouzouki-gästspel! När hörde manbouzouki på en hiphop-platta senast?Peter LudvigssonMed svenskt vemod i form av stillsamma visorav storheter som Cornelis Vreeswijk och FredÅkerström är det svårt att misslyckas. Menkonstellationen Nina Ramsby och Martin Hederosgör mer än att bara klara av det med nöd ochnäppe, de gör materialet till sitt eget och gersamtliga visor en personlig känsla. Lite lätt genialiskthar de även valt att ta med verk från EvaDahlgren och Bo Kaspers förutom från de merklassiska trubadurerna. Ramsbys inte helt sammetslenaröst kommer till sin rätt med Hederoskala ackompanjemang som bakgrund. Oberoendeav Ramsby och Hederos är dessa texter ochmelodier en del av den svenska kulturskatten,men för att göra visorna rättvisa krävs det merän man tror. “Visorna” funkar inte bara undervarmt sommarkvällsmys utan under samtligaårstider och i en evighet framåt. Med andra ordär detta riktigt och oemotsägligt bra. CSAvril har mognat en hel del sedan ”Sk8er boi” varen outhärdlig världsplåga. På uppföljaren “Undermy skin” är det mindre pop och mer rock. Ochdet känns ärligt, vilket gör Avril till en betydligtbättre förebild än hennes mer glättiga konkurrenterpå tonårsmarknaden. Hennes texter är faktiskträtt bra och även om de till största delen handlarom ungdomlig kärlek är de varken sockersöta ellerbrådmogna. Även hennes röst har hunnit växaen del sen sist; den har blivit starkare och mervältrimmad. Bäst på skivan är otvivelaktigt singelnDon’t tell me. Kanske är den absoluta hitkänslanlite försvunnen och ingen av låtarna sätter sigsom klister på hjärnan. Men det behöver nödvändigtvisinte vara något dåligt. Istället för att mannästan omedelbart tröttnar kan nog “Under myskin” hålla bättre i längden och ha avsevärt längrelivstid än debutplattan “Let it go”.Chavah SelanderChristian Waltz”Paint by numbers”(BMG)QXQXQXQXÄntligen är Christian tillbaka. Och äntligen hardet ramlat ner en skiva i skivbutikerna som mankan lyssna på från början till slut. Här finns inteett enda spår som får en att vilja trycka på ”skip”-knappen. Nya singeln Maybe not är ett strålandeknippe svensk soul när den är som allra bäst (attChristian kan ha en USA-hit i Maybe not hoppasjag att skivbolaget förstår). Och låten efter, Die,håller samma höga klass. På Waltz album hittarman influenser från Prince, Simply Red ochMacy Gray. Jag både tror och hoppas att det härkan bli sommarens storsäljare. För det är precisrätt årstid för Christians musik, när grillen slockatoch infravärmen satts igång på altanen och vinetkorkats upp är det Christian man vill lyssna pålångt in på småtimmarna. För det här är både mysigtoch snyggt. Och jäkligt bra!AÖAngélique Kidjo”Oyaya!”(Sony)QXQXQXAngélique Kidjo bestämde sig för ett par år sedanatt utforska olika sorters musik från den nyavärlden och blanda den med sitt hemland Beninstoner. På “Oyaya!” har turen kommit till Karibien.Hon använder sig av salsa i den oemotståndligaConga Habanera och i hyllningssången DjovaminYi, tillägnad den avlidna salsadrottningenCelia Cruz som Kidjo tidigare samarbetat med.Här finns även calypso, bolero, meringue och liteskön jamaicansk ska, som i Mutoto Kwanza. Ensång om som handlar om hennes upplevelser iTanzania där hon verkade som goodwill-ambassadörför UNICEF och tog starkt intryck av deutsatta barnens situation i ett samhälle präglat avaids och hiv. Mutoto Kwanza betyder ’barnenförst’. “Oyaya!” är en skiva som alla Kidjo-fansgenast bör införskaffa.NNAlanis Morissette”So Called Chaos”(Warner)QX QX QX QXAlanis Morissette kommer alltid att få dras medoket att ha gjort ett övernaturligt bra album -”Jagged little Pill.” I ett slag höjdes förväntningarnaenormt på allt hon tog sig för. Efter att inte hakunnat leva upp till dessa på sina senaste album ärhon med ”So called Chaos” tillbaka där hon började.Jag gillade verkligen “Under Rug Swept”men det var jag ganska ensam om. “SupposedFormer Infatuation Junkie” var däremot urtrist.Men med ett finpolerat sound som påminnermycket om det på genombrottssuccén levererarhon nu den ena klockrena powerpop-låten efterden andra. Och det är glad musik, vilket man inteär bortskämd med när det gäller Alanis. Förutominledande Eight easy steps är singeln Everythingoch rockiga Doth I Protest Too Much favoritermed instant-hit potential.NNSahara Hotnights”Kiss and Tell”(BMG)QXQXQX QX QXDistade gitarrer som dränker varje textrad i ettouthärdligt gnissel har aldrig varit något för mig.Av den anledningen var Sahara Hotnights förraalbum “Jennie Bomb” ingen skiva som snurrade imin stereo. Den var för skramlig och garagerockig.Men gillar man band som Satirnine och Fiveltycker man säkert att Sahara på sitt tredje album“Kiss and Tell” sålt sin själ till den så föraktaderadiorocken. Själv tycker jag att de gjort helt rättnär de närmat sig powerpopens generösa famnoch ibland är de snudd på Marit Bergman-bra;framförallt i guldkornet Hot night crash. Låtarnaär sällan längre än tre minuter och innehåller lagommycket studs och glädje att man bara vill ståi en festivalpublik och hoppa i takt. Av det omtaladenorrländska lugnet märks inte ett spår. SaharaHotnights verkar spralligare än de flesta. NNQX SPELDOSA1.Nu Virgos“Stop! Stop! Stop!”Nån som hade hört enukrainsk poplåt innanRuslana i eurovision? Inte?Well här kommer en till.Nu virgos ligger etta iRyssland med dennagrymt sköna lite Moonlightshadow/Joe le taxiinspireradelåt, vi lyfterpå hatten och säger spatsiba!2. Raymond & Maria”Ingen vill veta vardu köpt din tröja”Titeln till trots är dettainget skämt. Sötarepoplåt har vi faktisktinte hört sen CardigansLovefool. Och texten ärobetalbar.7. Christian Waltz”Maybe not”Christian Waltz är tillbakaoch det är dags föralla Justin Timberlakekopioratt gå och gömmasig. Waltz är sig självoch det räcker för att slådom flesta .3. Alcazar ”This is theworld we live in”Att Alcazar samplar DianaRoss är knappast någonskräll, Genesisrefrängen ärdesto mer otippad.Resultatet är dockklockrent och sommarensfloorfiller är här!8. Marit Bergman“I will always beyour soldier”Nya låten börjar litelugnt och bara ökar ochökar tills den exploderar.Fler soldater som Maritoch världen skulle sebättre ut.4. J-Kwon”Tipsy”När man inte hörtnåt nytt från 50 centpå ett tag är J-Kwonlite som en räddning.Tungt och rytmisktoch man villbara dansa.9. O-Zone”Dragostea Din Tei”Rumänsk pojkgruppvars musik inte påminnerom något annat.Pratsången i börjanpå låten är bland detbögigaste vi hört…någonsin!5. Delta Goodren”Lost without you”Delta är en Pop-rocktjejfrån Australien sombåde är tok-snygg ochhar en riktigt bra röstsom för tankarna tillAnouk. Fast det här ärmindre skränigt.10. Nic & the Family”Hej Hej Monika”Oemotståndligt pubertalär Nic & the familyshyllning till favvotjejenMonika. Det är nästanså att tonårsfinnarnakommer tillbaka pånäsan när man lyssnar.6. Zeljko Joksimovic”Lane Moje”Sverige fattade galoppeni år och gav Serbien 12poäng. Låten som blevtvåa i årets eurovision ärlika vacker som sångarensnamn är omöjligtatt uttala. Gåshud!Speldosan baseraspå de låtar somspelats mest påQX-redaktionenden senastemånadenMÅNADENS KLASSIKERLaban”Caught by surprise”Minns ni Laban? Vi sprang ochköpte singlarna Caught by surprise,Love in siberia och Prisoners of thenight. Laban var från Danmark ochexisterade ungefär samtidigt somSolstollarna gick på TV. Vart togdom vägen? Vi vill veta.Året var 1986QX JUNI 2004 • 37