201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1

Klimatpåverkanfrån byggprocessenEn rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier

FörordIVAs projekt Ett energieffektivt samhälle har som mål att med analyser, observationer ochrekommendationer bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är en 50 procenteffektivare energianvändning 2050. Utgångspunkten i projektet har varit att minskaenergiintensiteten, inte att generellt minska totala energianvändningen.Projektet Ett energieffektivt samhälle har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri,transporter, skogs- och jordbruk samt tjänster.I samband med bebyggelserapporten, uppmärksammades behovet av en studie av energi användningoch klimatpåverkan även i byggprocessen. Därför startades detta delprojekt – Klimatpåverkan frånbyggprocessen i samverkan mellan IVA, Stockholm Stad och Sveriges Byggindustrier.Byggprojekt har en stor direkt energianvändning som kan effektiviseras, men även en stor indirektklimatpåverkan genom de material som används. Därför har vi inom detta projekt valt attfokusera på klimatpåverkan från byggprocesser.Ambitionen är att detta arbete, tillsammans med fortsatt forskning, ska stimulera tillsåväl fortsatt diskussion och kunskapsuppbyggnad, som till aktiva åtgärder för att minskabyggprocessens och materialproduktionens klimatpåverkan. Det finns i dag tillräckligkunskap för att agera. Beslut i tidiga skeden är avgörande och varje aktör som ansvarar förbygginvesteringar bör göra en tidig analys av klimateffekterna för att förstå helheten och sökaefter alternativ vad gäller utformning, val av material och metoder.Det är dock angeläget med goda kunskaper baserade på fakta och bedömningar av helheteninnan enskilda krav formuleras som kan leda till suboptimeringar.Denna studie riktar sig till alla aktörer i byggprocessen. En konstruktiv dialog kan leda tillstora förbättringar där privata och offentliga aktörer i sina olika roller arbetar för att minskaklimatbelastningen.Följande personer har medverkat i Klimatpåverkan från byggprocessen:Per Westlund, Ordförande, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad.Maria Brogren, Sveriges ByggindustrierKarin Byman, Projektledare, ÅFBengt Hylander, ÅFJohnny Kellner, VeidekkeCaroline Linden, IVAÖrjan Lönngren, Stockholm StadJan Nordling, Huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle, IVALarissa Strömberg, NCCFredrik Winberg, Byggmaterialindustrierna

InnehållSammanfattning/Summary................................................................................................. 7Sammanfattning............................................................................................................ 7Rekommendationer ....................................................................................................... 7Summary....................................................................................................................... 8Recommendations......................................................................................................... 8Byggprocessen..................................................................................................................... 9Bakgrund....................................................................................................................... 9Metodik....................................................................................................................... 10Bygginvesteringar i Sverige........................................................................................... 11Boverkets miljörapport ............................................................................................... 11Blå Jungfrun – ett detaljerat exempel........................................................................... 11Klimatpåverkan..................................................................................................................15Klimatpåverkan från flerbostadshus .............................................................................15Klimatpåverkan från lokaler ....................................................................................... 17Klimatpåverkan från småhus....................................................................................... 17Klimatpåverkan från anläggningsprojekt..................................................................... 17Observationer.................................................................................................................... 21Klimatpåverkan från byggprocessen är stor men kunskapen är liten. .......................... 21Varför ställs inte större krav på klimatåtgärder i byggprojekt?..................................... 21Brist på insikt, metodik och kunskap........................................................................... 22Rekommendationer ........................................................................................................... 23Dialog behövs ............................................................................................................. 23Offentliga sektorn bör gå före...................................................................................... 23Upphandlingar och marknadskrafter måste stimuleras................................................ 23Kunskaper och metoder behöver utvecklas ................................................................. 23Uppföljning måste ske löpande..................................................................................... 24Design- och metodval.................................................................................................. 24Effektivare byggprocess .............................................................................................. 24Litteraturförteckning/referenser ........................................................................................25

Sammanfattning/SummaryUppskattning av de årliga utsläpp av växthusgaser från byggprojektEstimate of the annual greenhouse gas emissions from construction projects12Mton CO 21086420ByggprocesserConstruction processesPersonbilarCarsBussar och lastbilarBusses and lorriesÖvriga anläggningarOther civil worksVäg och järnvägRoad and railSmåhusSingle family dwellingsLokalerPremises/officesFlerbostadshusMulti-family dwellingsSAMMANFATTNINGBeräkningar indikerar att den totala klimatpåverkanfrån byggprocesser i Sverige uppgår tillcirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter perår, fördelat på cirka 4 miljoner ton på husprojektoch 6 miljoner ton på anläggningsprojekt. Detär i samma storleksordning som utsläppen frånalla personbilar Sverige, och mer än vad allalastbilar och bussar genererar.Inom projektet har en särskild studie genomförtssom tittar på klimatbelastningen i byggprocessen(uppströms) relativt användningen(nedströms) i ett flerfamiljshus av betong. Denanalysen pekar på att klimatbelastningen ärlika stor i byggprocessen som vid drift av husetunder 50 år, då energiförsörjningen baseraspå en ”nordisk elmix” och ett svenskt genomsnittför fjärrvärme. Därför är det viktigt attbyggprocessen får en ökad uppmärksamhet iklimatarbetet.REKOMMENDATIONER• Det behövs en dialog mellan sektorns aktörer,myndigheter och politiker så att politiska besluttas med kunskap om klimatpåverkan av byggprocessen.• Regeringen bör ge berörda myndigheter, till exempelTrafikverket och Boverket, i uppdrag attutveckla upphandlingsmodeller i samarbete medbranschen, för att stimulera till minskad klimatbelastningvid investeringar.• Formas, Vinnova med flera statliga forskningsfinansiärerbehöver uppmärksamma klimatbelastningenav byggprocessen vid allokering avmedel för forskning och kunskapsspridning.7

• Byggbranschen och forskare bör i samverkan utvecklaoch standardisera metodfrågor så att allaberäkningar utförs med samma förutsättningaroch ger jämförbara resultat.• Beställare, byggföretag, projektutvecklare medflera måste analysera och tydliggöra byggprocessensklimatbelastning, så att de kan identifiera sinegen roll och därmed bidra till ökad kunskap påområdet.• Kommuner bör även uppmärksamma klimatfrågani byggprocessen vid planering och markanvisningar,vilket kräver att beräkningar görs påsamma sätt för att kunna formulera rättvisa ochuppföljningsbara mål.SUMMARYCalculations indicate that the total climateimpact of construction processes in Swedenis around 10 million tonnes of carbon dioxideequivalents per year, with a breakdown ofaround 4 million tonnes for housing projectsand 6 million tonnes for civilengineering andpublic works. That is the same size as emissionsfrom all of the cars in Sweden, and more than isgenerated by all lorries and busses.A specific study has been carried out withinthe project to look at the climate impact ofthe construction process (upstream) relative tousage (downstream) in a multi-family concretedwelling. The analysis indicates that the climateimpact is as large in the construction of a buildingas in the building’s operation for a periodof 50 years, where the energy supply is basedon a “Nordic electricity mix” and a Swedishaverage for district heating. This is why it is importantfor there to be an increased focus onclimate work in the construction process.RECOMMENDATIONS• A dialogue is needed between the sector’svarious players, the authorities and the politiciansso that political decisions are informed onesbased on knowledge of the climate impact of theconstruction process.of Housing, Building and Planning, to developprocurement models in cooperation with theindustry to reduce the climate impact in constructioninvestments.• Formas, Vinnova and other pubic sector researchfunders need to take the climate impactof the construction process into considerationwhen allocating funds for research and theknowledge dissemination.• The construction industry and researchers needto work together to develop and standardisetheir methods so that all calculations are madebased on the same criteria and yield comparableresults.• Construction clients, construction companies,project developers etc. must analyse and definethe climate impact of the construction processso that they can identify their own role and therebyhelp to increase knowledge in the area.• Local authorities should also pay attention toconstruction process climate issues in theirplanning and land allocation processes, whichrequires calculations to be made in the same wayin order to be able to formulate fair and reasonablegoals that can be followed up.• The Government should assign the relevantauthorities, such as the Swedish TransportAdministration and the Swedish National Board8

ByggprocessenFigur 1: Illustration av uppströms – nedströms.Klimatpåverkan i byggprocessen,"uppströms"Klimatpåverkan i driftsfasen,"nedströms"Insatsvaror Byggprocess Drift RivningBAKGRUNDDet investeras för mer än 300 miljarder kronorper år i bostäder och lokaler, vägar och järnvägarsamt olika typer av industriella anläggningar,men kunskapen om klimatpåverkan från dessaprojekt är begränsad hos de flesta beslutsfattare.Mycket arbete läggs ned på att skapa energiochklimateffektiva byggnader, bättre fordonoch effektivare transporter. Debatten är intensivoch kunskapsnivån blir allt högre när det gällerklimatpåverkan från driftsfasen.Däremot beaktas sällan klimatbelastningenfrån själva byggprocessen, från materialutvinningtill färdig byggnad eller anläggning. Detfinns studier som visar att klimatpåverkan ärstor, men mer arbete fordras för att öka kunskapenoch insikten hos branschens aktörer.IVA anser att problemställningen behöver lyftasfram och underbyggas med fakta. Dennarapport syftar till att ge en övergripande bild avklimatbelastningen från det byggande som skeri Sverige. Underlagen för studien är i många delarbegränsade, och många antaganden har fåttgöras. Att underlag till viss del saknas skymmerdock inte det faktum att problemet är stort. Destudier som finns pekar alla i samma riktning –nämligen att klimatbelastningen är omfattande.För att veta vilka åtgärder som bör vidtas,måste kunskapen inom området öka. Den ökadekunskapen kan dels skapa förutsättningarför branschens olika aktörer att vidta lämpligaåtgärder, dels ge underlag för berörda politikeroch myndigheter att agera.En viktig uppgift är också att förmedla deobservationer arbetsgruppen har gjort inomområdet, dels från sina yrkesliv, men också genomden gemensamma diskussion som har förtsunder arbetets gång. Observationerna utmynnari en rad rekommendationer som riktas till politiker,myndigheter och branschens olika aktörer.Kunskapen är idag begränsad om den totalaklimatpåverkan vid produktionen i bygg- ochanläggningsprojekt i Sverige. I föreliggande arbetegörs ett försök att ge en bild av hur det serut på nationell nivå, baserat på olika tillgängligakällor. Siffrorna är grova, men ger en förhållandevisväl underbyggd uppskattning somförhoppningsvis leder till debatt, ökat intresseoch därmed ett fortsatt arbete inom området.9

Figur 2: Studien omfattar både hus och anläggningsprojekt.FlerbostadshusJärnvägHUSSmåhusANLÄGGNINGS-PROJEKTVägarLokalerÖvrigtFigur 3: Fördelning av bygginvesteringar 2012: 309 miljarder kronor, samt uppskattningav underhåll i anläggningar, på 10–20 miljarder kronor, totalt cirka 325 miljarder kronor.Källa: Sveriges Byggindustrier, bearbetat av ÅF.VattenTransportPost och teleJärnvägarUnderhåll anläggningarEl, gas och värmeLokaler, privataVägar och gatorFlerbostadhusLokaler, offentligaSmåhusMETODIKVi har valt att titta på klimatpåverkan och inkluderardärmed både påverkan från energianvändningi byggprocessen och koldioxidutsläppsom härrör från kemiska processer vid framställningav olika material.Analysen utgår ifrån de underlag som har funnitstillgängliga för 2012, samt pågående studierav klimatpåverkan från anläggningsarbeten respektivebyggande av flerbostadshus. Underlag harhämtats från Trafikverket, VTI, Boverket, SCB,Sveriges Byggindustrier och IVL. Uppgifter omhur mycket som investeras i de olika delsektorernaper år har använts för att aggregera uppgifternatill nationell nivå. Styrgruppen har också bidragitmed sin samlade erfarenhet av byggprocessen, beteendenoch struktur på en byggarbetsplats.En del av analysen baseras på en pågående,djup studie av nybyggda flerfamiljshus i kvar-10

teret Blå Jungfrun i Hökarängen utanförStockholm, där detaljerade beräkningar hargenomförts av klimatpåverkan uppströms ochnedströms.Alla utsläpp uppstår inte i Sverige. Byggmaterialsom importeras har vid sin tillverkning medförtutsläpp i andra länder. Den uppskattade klimatpåverkanomfattar alla ingående material,oavsett om de är tillverkade i Sverige eller ej.Kvarteret Blå JungfrunBYGGINVESTERINGAR I SVERIGEBygginvesteringarna uppgick till cirka 325 miljarderkronor 2012, vilket motsvarar cirka 9procent av BNP. Det inkluderar ny- och ombyggnadsinvesteringar,samt underhåll av fastigheteroch anläggningar. Med fastigheter avses alltfrån flerbostadshus och småhus, till industrier,kontorshus och offentliga lokaler. Anläggningaromfattar vägar, järnvägar och andra anläggningsarbeten,såsom vatten- och reningsverk,el- och värmeverk.I figur 3 visas fördelningen mellan olika typerav bygginvesteringar 2012.BOVERKETS MILJÖRAPPORTBoverket presenterade i maj 2014 en analys avmiljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen,baserad på bearbetning av statistik frånSCBs miljöräkenskaper. Analysen omfattar klimatpåverkanfrån byggande av hus, väg ochjärnväg samt från fastighetsförvaltning. Denomfattar inte ”övriga anläggningsprojekt”. Genomstatistiken går det att få fram siffror förolika branscher, om än inte heltäckande.Enligt Boverkets (SCBs) beräkningar bidrarbyggprocessen avseende hus till utsläpp motsvarande4 Mton CO 2-ekv, och för väg och järnvägcirka 2,1 Mton CO 2-ekv, det vill säga totalt 6,1Mton CO 2-ekv, år 2011.För att få en fullständig bild bör utsläppen frånövriga anläggningsprojekt läggas till. Utsläppenfrån dessa kan bedömas motsvara cirka 3 MtonCO 2-ekv, vilket totalt ger cirka 9 Mton CO 2-ekv.Det ligger i samma härad som uppskattningarnainom föreliggande arbete på cirka 10 Mton.BLÅ JUNGFRUN – ETT DETALJERATEXEMPELEn detaljerad livscykelanalys av klimatpåverkanhar genomförts för nybyggda flerbostadshusi Kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen, enmil söder om Stockholm City. I studien jämförsklimatpåverkan i byggfasen (uppströms) meddriftsfasen (nedströms). Beräkningarna byggerpå internationella standarder för livscykelanalys.Analysen redovisas i sin helhet i en separatrapport.Byggprojektet beställdes av det kommunalabostadsbolaget Svenska Bostäder och utfördesav Skanska i en totalentreprenad. Kvarteret bestårav fyra lamellhus med totalt 97 lägenheterpå 2–5 rum och kök. Den totala uppvärmdaytan är 11 003 m 2 A temp. Byggprojektet påbörjades2008 och de sista hyresgästerna flyttade inhösten 2010. Byggnaderna är projekterade förmycket låg specifik energianvändning och uppfylleräven kriterier för passivhus. De värms medfjärrvärme.Husen är byggda med en teknik som kan ansesvara typisk för många av dagens flerbostadshus.Det som avviker är framför allt att husensaknar garage.De flesta flerbostadshus byggs i betong, mennu ökar även intresset för att bygga flerbostadshusmed trästomme. Det ger en annan fördel-11

Figur 4: Klimatpåverkan uppströms och nedströms, kg CO 2-ekv./m 2 , för Blå Jungfrun, beräknatutifrån nordisk elmix och genomsnittet för svensk fjärrvärme. Uppströmsvärden inkluderaräven en uppskattning av mark- och grundläggningsarbeten.Källa: KTH, IVL, bearbetat av styrgruppen.600kg CO 2-ekv./m 2 Atemp5004003002001000UppströmsNedströms 50 årinkl. hushållselNedströms 50 årexkl. hushållselMark- och grundarbetenHus inkl. grundplattaFigur 5: Klimatutsläpp från byggprocessenAnalyser av Blå Jungfrun visar att olika material svarar för 84 procent av klimatpåverkan (från och medgrundplattan), medan arbetsprocesser och transporter på själva byggarbetsplatsen står för 16 procent. Betongär det material som har störst klimatpåverkan. Det beror både på att cementtillverkning är en energiintensivprocess och att de kemiska processerna vid tillverkningen i sig bildar koldioxid. Fördelningen inkluderarhuskroppen till och med grundplattan, men exkluderar markarbeten, grundläggning samt anslutning av vägar,service med mera.Energivaror, bränsle 8 %Transport, fordon, maskiner 3 %Mark- och anläggningsprodukter 2 %VVS produkter och apparater 1 %El, tele, data, styr och vitvaror 3 %Byggvaror övrigt 1 %Invändiga ytskikt, snickerivaroroch inredningar 6 %Ogrupperad1 % Byggnadsisolering 5 %Trävaror,byggskivor,byggplåt 20 %Betong, -varor, brukoch armering50 %12

ning av klimatpåverkan uppströms och nedströms.Beräkningarna som är genomförda omfattarhuskroppen från och med grundplattan påmark. Markberedning och grundarbeten ingårdärför inte. Om dessa inkluderas skulle klimatbelastningenöka med storleksordningen 50 procent.Byggproduktionens (uppströms) klimatpåverkanuppgår enligt beräkningarna för BlåJungfrun till cirka 350 kg CO 2/m 2 uppvärmdyta, varav 84 procent kan hänföras till materiali byggnaden, 13 procent till uppförandetav byggnaden och 3 procent till transporter tillbyggarbetsplatsen.Klimatpåverkan från den totala energianvändningenunder 50 års drift av byggnadenuppgår till cirka 550 kg CO 2/m 2 uppvärmd yta,med antaganden om genomsnittliga utsläppsvärdenför el och fjärrvärme (så kallad nordiskelmix och medelvärdet för svensk fjärrvärme).Hushållsel ingår i nedströmsberäkningen. Fördelningenav klimatpåverkan uppströms ochnedströms ligger således på cirka 50/50, räknatöver en 50-årsperiod. Huset står sannolikt längre,men efter 50 år är omfattande renoveringarnödvändiga, som återigen ger klimatpåverkanfrån en, om än mindre, byggprocess. Normalträknas inte hushållselen in i energiprestanda fören byggnad, då byggherren inte råder över energianvändningenhos hyresgästen. Exkluderashushållselen ur beräkningen blir fördelningenav klimatpåverkan från byggprocessen relativtanvändningen cirka 60/40.I figur 4 redovisas klimatbelastningen frånbyggprocessen som jämförs med genomsnittligavärden för klimatpåverkan för energiförsörjningennedströms. För det individuellahuset kan relationerna mellan uppströms ochnedström se annorlunda ut beroende på vilkaenergislag som används i driftsfasen.13

KlimatpåverkanKLIMATPÅVERKAN FRÅN FLERBOSTADSHUSFigur 6: Fördelning av olika kostnadsposter vid investeringar i flerbostadshus,totalt 63 miljarder kronor 2012.Källa: Sveriges Byggindustrier.Byggnadsarbetare 11 %Moms 17 %Underentreprenörer och hantverkare 5 %Tjänstemän 5 %Byggherrenskostnader, inkl.markförvärv,avgifter m.m.22 %Material28 %Transport, maskineroch omkostnader12 %De totala investeringarna i flerbostadshus i Sverigeuppgick till 63 miljarder kronor 2012, inklusivetomtmark och moms. Av färdigställdalägenheter i flerbostadshus var ungefär hälftenbostadsrätter och hälften hyresrätter.I figur 6 visas en ungefärlig fördelning av produktionskostnadernai ett flerbostadshus, inklusivemarkförvärv och moms. Materialkostnadernastår för cirka 30 procent och transportertill, respektive maskiner på, byggarbetsplatsenför drygt 10 procent.Underlag från bland annat Blå Jungfrun användsför att ta fram generella nyckeltal förklimatpåverkan från byggprocessen i form avkoldioxidutsläpp per investerad krona (CO 2/kr).Vidare används underlag från en nyligen framlagdutredning som redovisar klimatpåverkanfrån byggande av tio nya flerbostadshus, inklusivemarkarbeten (se figur 7). Den genomsnittligaklimatpåverkan från uppförandet av dessaär cirka 550 kg CO 2/m 2 A temp. Baserat på dessaunderlag uppskattas den totala klimatpåverkanfrån flerbostadshus per investerad krona uppgåtill knappt 30 ton CO 2/Mkr.Den totala klimatpåverkan från byggandetav flerbostadshus kan uppskattas till cirka 1,5Mton CO 2per år, baserat på de underlag somfinns tillgängliga idag.15

Figur 7: Klimatpåverkan kg CO 2/m 2 uppvärmd yta, sammanställd från klimat deklarationernafrån tio olika flerbostadshus, omfattar byggnaderna, inklusive mark entreprenaden ochbyggprocessen. Klimatpåverkan ligger i genomsnitt på cirka 550 kg CO 2/m 2 . Diagrammet visaratt klimatpåverkan från byggprocessen kan variera stort mellan olika hus.Källa: Hållbar användning av naturresurser, IVL 20141000900800700kg CO 2/m 2600500400300200100012345678910Figur 8: Materialsammansättning, fördelning enligt vikt av ett småhus av trä (baserad på villaUlrika, Småland och Växa från Myresjöhus 1996). Betong och makadam används i grunden.Totalvikt cirka 147 ton.Trävirke 7 %Gipskivor 3 %Stenull3 %Övrigt 1 %Makadam50 %Betong36 %16

KLIMATPÅVERKAN FRÅN LOKALERLokaler är en mycket heterogen grupp byggnader,som omfattar allt från enkla ”köplador” tillmycket komplexa fastigheter, till exempel sjukhus.Skillnaderna är också stora inom respektivekategori. Det finns till exempel skolor i enplansträhus och skolbyggnader som är avanceradeforskningslokaler, enkla kontorslokaler ochbankbyggnader med stora serverhallar.Investeringar i lokaler uppgick till 107 miljarderkronor, varav 60 procent var privata investeringaroch 40 procent offentliga. Näringslivetsinvesteringar avser främst affärs- och kontorslokaler,medan de offentliga bland annat är skoloroch sjukhus.Liknande nyckeltal för klimatpåverkan haranvänts som för flerfamiljshus. Viss kompensationhar skett utifrån antagandet om att kostnadenför markinköp är lägre. Många affärslokaler,industrilokaler och kontor förläggs utanförcitykärnorna, medan bostäder byggs där det ärattraktivt att bo, i dyrare områden. Bättre databehövs för att kunna ge en korrekt bild av hurdet egentligen ser ut.För byggprocessen för lokaler bedöms dentotala klimatpåverkan uppgå till i storleksordningen2–3 Mton CO 2/år.KLIMATPÅVERKAN FRÅN SMÅHUSDet byggs cirka 10 000 småhus per år. Ungefär90 procent av alla småhus som byggs i Sverigeidag är av trä. Byggelementen produceras i fabrikoch monteras på betongplatta på mark.Kunskapen om klimatpåverkan från produktionav småhus är begränsad. Underlag inom dennastudie hämtas från miljödeklarationer som tagitsfram av Myresjöhus vid mitten av 1990-talet.Miljödeklarationerna baseras på livscykelanalyserför byggnaden, inklusive grundplatta.Däremot ingår inte markberedning och grundläggningsarbetensom har relativt hög klimatbelastningoch använder fossila bränslen.Byggnaderna och byggtekniken har inte ändratsväsentligt sedan mitten på 1990-talet. Skillnadenär framför allt en ökad mängd isoleringsmaterial,i bottenplatta, väggar och tak. Med kompensationför detta uppskattas klimatpåverkan från produktionenav ett småhus till knappt 20 ton CO 2per hus.Höjd måste även tas för mark- och grundarbetensom inte ingår i klimatdeklarationerna. Dessa kanmotsvara minst lika mycket, men beräkningar fördetta har inte funnits att tillgå.Med dessa antagen uppskattas den totala klimatpåverkanfrån småhus till 0,3–0,5 Mton CO 2per år.I figur 8 visas den ungefärliga materialsammansättningeni ett trähus inklusive grundplattan.KLIMATPÅVERKAN FRÅN ANLÄGGNINGSPROJEKTAnläggningsprojekt omfattar i princip allabyggprojekt som inte är bostäder eller lokaler.Inom denna studie diskuteras emellertid främstvägar och järnvägar. Dessa står för hälften av detotala investeringarna i anläggningsprojekt. Övrigaanläggningsprojekt är till exempel hamnar,flygplatser, kraftverk och olika typer av industrianläggningar.17

Figur 9: Relationen mellan klimatpåverkan uppströms och nedströms varierar stort mellande olika trafikslagen väg, järnväg och flyg. För järnvägstrafik, som i sig har en mycket lågklimatpåverkan per personkilometer, är byggfasen dominerande, medan för väg och järnvägstår användningen för den dominerande klimatpåverkan. Källa: Trafikverket200150g CO 2./PKM10050Resande0JärnvägFlygVägInfrastrukturFigur 10: Exempel på klimatpåverkan från Botniabanan, ton CO 2-ekv./km.Fördelning av klimatpåverkan från olika aktiviteter. I genomsnitt för hela sträckanuppgick klimatpåverkan till knappt 2,8 Mton CO 2/km.Källa: Environmental Product Declaration for the Railway Infrastructure Bothnia Line, 2010BroarTunnlarSignalsystemSpårBanvallMedelvärde0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000Hur stor klimatpåverkan blir från byggandetav en ny väg, eller järnväg, beror i väldigtstor utsträckning på var den dras. Tunnlar ochbroar är betydligt mer klimatpåverkande permeter än väg på plan mark. Underlaget spelarockså stor roll.Det innebär att klimatpåverkan från ett projektavgörs i ett tidigt skede, då man beslutar omsträckningen för vägen eller järnvägen. Generelltkan sägas att klimatpåverkan är proportionellmot investeringens storlek.Det finns likheter mellan väg och järnvägvad avser vilka material som påverkar klimatet.Vid byggande av väg- och järnväg ärinsatserna av stål, cement och asfalt, samtmasshantering, de största bidragsgivarna tillmaterialrelaterade utsläpp av växthusgaser(Trafikverket).18

Figur 11: Klimatpåverkan vid vägbygge, ton CO 2/km väg.Källa: Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar, VTI 2010.2000 Räcke1500Fyll och schaktGrundläggnington CO 2./km1000500Arbetsmaskiner, beläggningsarbetenKrossning av stenAsfalt t.o.m. produktion i verket0Tvåfältsväg2 + 1MotorvägTransporterKlimatpåverkan från väg och järnvägFör några år sedan gjordes en bedömning av klimatpåverkanfrån väg- och järnvägsprojekt avforskare på KTH. Någon förnyad motsvarandeutredning har inte genomförts. Utsläppen avväxthusgaser på grund av produktion och underhållav väg och järnväg uppskattades då till2,7–2,8 Mton CO 2-ekv per år.Investeringarna i väg och järnväg har ökatmed ett par miljarder sedan undersökningen(varierar mellan åren, från cirka 36–38 miljarderkronor/år till cirka 38–40 miljarder kronor/år enligt Sveriges Byggindustrier och SCB). Utsläppenav växthusgaser kan därför bedömasligga på drygt 3 Mton CO 2-ekv.Infrastrukturen för järnväg utgör cirka 85procent av transporttjänstens totala klimatpåverkan(Trafikverket). Om framdriften av tågetär baserad på förnybar el (eller kärnkraft), kan iprincip 100 procent av klimatpåverkan påförasinfrastrukturen. För vägar är bilden den omvända,se figur 9.Exempel BotniabananSom ett exempel på ett stort järnvägsprojektkan Botniabanan användas. I samband medbyggandet av Botniabanan gjordes omfattandeanalyser av miljöpåverkan från hela projektetgenom framtagande av miljödeklarationer (EPD,Environmental Product Declaration). Dessa gerdetaljerade uppgifter om bland annat klimatpåverkanfrån olika delar i byggprocessen.Den totala kostnaden för Botniabanan uppgicktill cirka 17 miljarder kronor. Den är 190kilometer lång, och har 143 broar och 16 tunnlarpå totalt 25 kilometer. Byggtiden uppgick till11 år, mellan 1999–2010.De totala utsläppen av växthusgaser uppskattasenligt miljödeklarationerna till 2 800 tonCO 2/km, vilket ger totalt cirka 0,5 Mton CO 2förBotniabanan.Det svenska vägnätetDet svenska vägnätet består av cirka 10 000 milstatliga vägar, cirka 4 600 mil kommunala gatoroch allmänna vägar samt 7 600 mil enskilda vägar,de flesta så kallade skogsbilvägar.Klimatpåverkan uppströms vid ett vägbyggeberor i stor utsträckning på typ av väg, samt typav terräng som vägen ska passera igenom.Figur 11 visar klimatpåverkan från olika typerav vägbyggen, exklusive tunnlar och broar.Gemensamt för de olika vägtyperna är attgrundläggning och produktion av asfalt står förden största delen av energianvändningen.19

ObservationerKLIMATPÅVERKAN FRÅNBYGGPROCESSEN ÄR STORMEN KUNSKAPEN ÄR LITEN.Den totala klimatpåverkan från byggprocesseri Sverige bedöms uppgå till cirka 10 Mton CO 2per år, fördelat på cirka 4 Mton på husprojektoch 6 Mton på anläggningsprojekt. Detta motsvararcirka 17 procent av Sveriges rapporteradeutsläpp av växthusgaser 2012, samma storleksordningsom utsläppen från alla personbilarSverige, och mer än vad alla lastbilar och bussargenererar.Det finns en etablerad uppfattning att 15 procentav en byggnads energianvändning ligger iproduktionsfasen (uppströms) och 85 procentunder husets driftsfas (nedströms).Inom detta projekt har beräkningar genomförtsav fördelningen av klimatpåverkan uppströmsrespektive nedströms, vilket ger en heltannan bild. I ett flerbostadshus byggt av betong,står byggprocessen för cirka 50 procent av dentotala klimatbelastningen under byggnadenslivstid, räknat på 50 år.Husen blir alltmer energieffektiva, och denenergi som används för drift och uppvärmningbestår i stor utsträckning av energislag med enlåg klimatpåverkan i form av el och fjärrvärme.Elanvändningen effektiviseras dessutom ytterligaregenom en ökad användning av värmepumpar.Medan utvecklingen har gått snabbt vad gällerminskad klimatpåverkan nedströms, så harden i princip stått stilla eller till och med ökati byggprocessen, uppströms. Byggmaskinerna(dumprar, grävskopor med mera) drivs i principalltid med fossila bränslen. För att sänka kostnadernai projekten är de ofta mycket hårt tidspressade.Det innebär att torkprocesser måstesnabbas upp med en ökad energianvändningsom följd. Ofta används dieselaggregat eller eldrivnatorkar.Genom energieffektivisering har energifördelningenförflyttats till en ökad andel i produktionsfasen,men framför allt har fördelningenav en byggnads klimatpåverkan förskjutits uppströms.Den är nu minst lika stor i produktionsfasen,som vid användningen av en byggnadunder 50 år.Det är anmärkningsvärt med tanke på hur dagensbyggregler är utformade. Plan- och bygglagenoch Boverkets byggregler reglerar i principbara vad som sker under en byggnads driftsfas,nedströms.För anläggningsprojekt varierar fördelningenmellan klimatbelastningen uppströms och nedströmsstort mellan de olika trafikslagen väg,järnväg och flyg. Per personkilometer är klimatpåverkanuppströms av samma storleksordningför väg och järnväg, men i driftsfasen ärskillnaden stor. Klimatpåverkan från tågtrafikär betydligt lägre per personkilometer än förvägtrafik. För flygtrafik ligger i stort sett helaklimatpåverkan i transportarbetet.VARFÖR STÄLLS INTE STÖRRE KRAVPÅ KLIMATÅTGÄRDER I BYGGPROJEKT?Varför får inte klimatfrågan i byggprocessenstörre uppmärksamhet? Enligt våra observationerberor det i stor utsträckning på uppfattningenatt byggfasen anses ha en marginell betydelserelativt driftsfasen, både i husbyggnadsprojektoch i anläggningsprojekt. Byggprojektet i siguppfattas som en temporär process, som upphöri samma stund huset eller vägen står färdig. Meni samma stund som en byggprocess avslutas21

Figur 12: Klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige,uppskattning baserad på underlag från 2012.1210Mton CO 2864Övriga anläggningarVäg och järnvägSmåhus2Lokaler0ByggprocesserPersonbilarBussar och lastbilarFlerbostadshuskommer byggbolaget att starta nästa. I Sverigebyggs för cirka 325 miljarder per år vilket utgörcirka 9 procent av BNP. Det kan inte beskrivassom en temporär aktivitet.Entreprenörerna levererar det som efterfrågas.En klimateffektiv byggprocess ger inte någonkonkurrensfördel på marknaden och byggreglernaställer bara krav på energiprestandanedströms.Det är en lång och komplicerad kedja av beslutsfattarei ett byggprojekt. Enskilda aktörerhar svårt att se och därmed ta ansvar för helheten.Kunskapen om byggprocessens klimatbelastningär begränsad hos såväl politiker och tjänstemäni offentliga sektorn, som hos privata beställare,entreprenörer och leverantörer. I bristpå kunskap och standardiserade verktyg går detinte att fatta rätt planeringsbeslut eller att ställakrav på klimatprestanda vid kommunala markanvisningar.Forskare och specialister som arbetatmed byggprocessens klimatpåverkan harhittills ägnat sig åt metodfrågor för hur beräkningarska ske, vilket är ett viktigt grundläggandearbete för att kunna ställa krav i framtiden.Men underlag måste även tas fram för hur dentotala klimatpåverkan ser ut för att skapa merintresse kring frågan.BRIST PÅ INSIKT, METODIKOCH KUNSKAP22

RekommendationerEn övergripande rekommendation är att fråganmåste adresseras till beslutsfattare inom olikasektorer och på olika nivåer, för att kunskapeninom området ska öka. I ett byggprojekt är deten komplicerad kedja av olika aktörer, beslutsfattare,leverantörer och utförare. Det är svårtför enskilda aktörer att få en helhetsbild och attvidta åtgärder på egen hand.• Regeringen bör ge berörda myndigheter, tillexempel Trafikverket och Boverket, i uppdragatt utveckla upphandlingsmodeller i samarbetemed branschen, för att stimulera till minskadklimatbelastning vid investeringar.• Metodiken bör vara nationell så att den kananvändas av alla aktörer i Sverige.DIALOG BEHÖVS• Beställare, byggföretag, projektutvecklaremed flera måste analysera och tydliggörabyggprocessens klimatbelastning, så att de kanidentifiera sin egen roll och därmed bidra tillökad kunskap på området.• Branschens organisationer måste lyfta upp fråganpå bordet.• Det behövs en dialog mellan sektorns aktörer,myndigheter och politiker så att politiskabeslut tas med kunskap om klimatpåverkan avbyggprocessen.• Miljökraven måste kommuniceras i varje led,annars brister kedjan.OFFENTLIGA SEKTORN BÖR GÅ FÖRE• Kommuner bör även uppmärksammaklimatfrågan i byggprocessen vid planering ochmarkanvisningar, vilket kräver att beräkningargörs på samma sätt för att kunna formulerarättvisa och uppföljningsbara mål.UPPHANDLINGAR OCH MARKNADS-KRAFTER MÅSTE STIMULERAS• Nyproducerade byggnader och anläggningarbör i förlängningen klimatdeklareras även vadgäller byggprocessen.• Privata och offentliga beställare bör redan vidförstudier efterfråga alternativa utförandensom ger lägre klimatbelastning.• Materialleverantörer bör stimuleras attredovisa klimat- och energibelastning av sinaprodukter.• I upphandlingar måste projektspecifika dataanvändas, i stället för genomsnittliga standarddata,för att stimulera till positiv utveckling.Bättre klimatprestanda måste ge en konkurrensfördelför de entreprenörer som arbetarmed frågan.KUNSKAPER OCH METODERBEHÖVER UTVECKLAS• Formas, Vinnova med flera statligaforskningsfinansiärer behöver uppmärksammaklimatbelastningen av byggprocessen vid23

allokering av medel för forskning ochkunskapsspridning.• Innan krav kan ställas i upphandlingar måsteen bredare kunskap byggas upp inom sektornannars riskerar olämpliga krav att leda tillsuboptimeringar.UPPFÖLJNING MÅSTE SKE LÖPANDE• Boverket bör få regeringens uppdrag att medlämpliga tidsintervall analysera utvecklingen såvälkvalitativt som kvantitativt.• Byggbranschen och forskare bör i samverkanutveckla och standardisera metodfrågorså att alla beräkningar utförs med sammaförutsättningar och ger jämförbara resultat.• SCB bör utveckla lämplig statistik som kananvändas för att följa utvecklingen inomområdet.EFFEKTIVARE BYGGPROCESS• Arbeta med att minska klimatbelastningen påvarje enskilt bygge.• Utbilda medarbetare i klimatsmart byggande.• Effektivisera materialtransporter tillbyggarbetsplatsen genom smartarelogistiklösningar, och välj transporter medförnybara drivmedel.• Optimera materialval och metoder för attminska klimatbelastning från torkning.• Ersätt bensin och dieseldrivna maskiner medelmaskiner.• Släck belysning när den inte behövs.Behovsanpassa och använd närvarostyrning.• Använd energieffektiva bodar och etableringar.Använd fjärrvärme eller värmepumpar där det går.DESIGN- OCH METODVAL• Utvärdera alternativa konstruktionslösningaroch byggmetoder, till exempel slankarekonstruktioner, för att ta fram klimatsmartaalternativ.• Utvärdera och utveckla material och produktermed mindre klimatbelastning vid såvältillverkningen som användningen, inkl. underhåll.• Placera byggnader så att befintlig infrastrukturutnyttjas så långt det är möjligt. Anpassa markochanläggningsarbeten så att massförflyttningoch materialförbrukning begränsas.24

Litteraturförteckning/referenserBeräkningar av energiåtgång ochkoldioxidutsläpp vid byggande, drift ochunderhåll av vägar, VTI 2010.Beräkningar av infrastrukturensklimatpåverkan i ett livscykelperspektivför förslag till en nationell plan förtransportsystemet 2014–2025. Trafikverket,2013.Bostads- och byggnadsstatistik årsbok 2012.Byggande, Priser för nyproducerade bostäder2012, SCB.Byggproduktionens miljöpåverkan iförhållande till driften, del 1: Grundläggandeberäkningar juni 2014. Liljenström,Malmqvist, Erlandsson, Fredén, Adolfsson.Environmental Product Declaration for theRailway Infrastructure on the Bothnia Line,2010.Fakta om byggandet, Sveriges Byggindustrier2013.Hållbar användning av naturresurser (BWR7) – andelen nedströms klimatpåverkan förbyggnader, IVL Martin Erlandsson 2014, därmarkentreprenaden är inkluderad.Kvarteret Blå Jungfrun, ekonomiavstämning,2010-11-23, Skanska, via Svenska Bostäder.Miljöindikatorer för bygg- ochfastighetssektorn 1993–2007, Boverket 2011,samt telefonsamtal med Susanna Toller (fdKTH, nu Trafikverket) 2014-03-27.Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen2014 (utkast, version 140225),Boverket maj 2014.Myresjöhus, Miljödeklarationer förEnfamiljshus.Myresjö, underlag från Mathias Karlstad,Tekniskt support, april 2014.Passivhuskriterier som ställs av Forum förenergieffektiva byggnader (FEBY) (FEBY, 2007).Förstudie livscykelanalys i planering ochprojektering, Trafikverket 2012.Hållbar användning av naturresurser (BWR7) – andelen nedströms klimatpåverkan förbyggnader, IVL Martin Erlandsson 2014.Jämförelse av Blå Jungfrun med 10studerade flerfamiljshus inom studien.25

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi meduppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivetsutveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVAåtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft.För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2014Box 5073, se-102 42 StockholmTfn: 08-791 29 00IVA-M 449ISSN: 1102-8254ISBN: 978-91-7082-883-6Layout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVADenna rapport finns att ladda ned som pdf-filvia IVAs hemsida www.iva.se

i samarbete med