Referenser i urval - Studentlitteratur

Det svenska samhället 1720–2000 

© Christer Ahlberger, Lars Kvarnström och Studentlitteratur 2004 

Referenser i urval 

Översiktsarbeten 

Det finns ett stort antal arbeten om modern svensk historia. 

Sten Carlssons del av läroboksprojektet Svensk historia är ett 

sådant grundläggande arbete (Svensk historia 2 – tiden efter 

1718, 1961). Andra läroböcker är Göran Behre, Lars-Olof Larsson 

och Eva Österberg, Sveriges historia 1521–1809. Stormaktsdröm 

och småstatsrealitet (1985 eller senare), Lars-Arne 

Norborg, 170 år i Sverige: svenskt samhällsliv 1809–1979 (1980) 

och Sveriges historia under 1800- och 1900-talen (1993 och 

framöver), Lars-Arne Norborg, Lennart Sjöstedt, Grannländernas 

historia (1970), Harald Gustafsson, Nordens historia. En 

europeisk region under 1200 år (1997), Boken om Sveriges historia 

(1999), Lars Berggren och Mats Greiff, En svensk historia från 

vikingatid till nutid (2000) samt Sven Lilja, Europa, Sverige, 

Världen. Europeisk integration och expansion 1500–1800 (2001). 

För ekonomiska och sociala förhållanden kan man hänvisa 

till Eli F. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia. Från Gustav 

Vasa (1935) och Svenskt arbete och liv (1957 och följande), Lars 

Magnusson, Sveriges ekonomiska och sociala historia (1996) och 

Lennart Schön, En modern ekonomisk historia: Tillväxt och 

omvandling (2000). Den ekonomiska och sociala utvecklingen 

behandlas också i utbildningsradions Äventyret Sverige (1993), 

samt i Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg – sociala 

problem och socialpolitik i Sverige 1780–1940 (2003) 

En översikt av de agrara förhållandena ges i Carl-Johan 

Gadd, Den agrara revolutionen 1700–1870, 

(Det svenska 

jordbrukets historia, 3, 2000) och i Mats Morell Jordbruket i 

industrisamhället 1870–1945 (2001). För stadsutveckling se 

bland annat Lars Nilsson, Den urbana transitionen. Tätorterna i 

409



svensk samhällsomvandling (1989), Elias Cornell, Bygge av stad 

och land. 

(1977). För kyrkliga, kulturella och idéhistoriska förhållanden 

hänvisas till Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria. 

3: Frihetstiden. 

(1978), Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria. 

4: Gustavianska tiden (utgiven av Gunnar Eriksson, 1981), 

Berndt Gustafsson, Svensk kyrkohistoria (1957), Lars Österlin, 

Svenska kyrkan i profil. Ur engelskt och nordiskt perspektiv (1994). 

Den regionala och kommunala utvecklingen behandlas i 

Peter Aronsson Regionernas roll i Sveriges historia (1995), Lars 

Nilsson & Kjell Östberg (red.) Kommunerna och lokalpolitiken 

(1995) samt Lennart Lundmark Så länge vi har marker – samerna 

och staten under sexhundra år 

(1998). 

Andra viktiga översiktsverk utgörs av David Gaunt Familjeliv 

i Norden (1983 och 1996), Sven Lundkvist Folkrörelserna i 

det svenska samhället 1850–1920 (1977), Jan Melin, Alf W 

Johansson och Susanna Hedenborg Sveriges historia – koncentrerad 

upplagsbok (1997 och senare). 

När det gäller det moderna Sveriges historia är forskningen 

idag omfattande. Varje referensurval tenderar därför att bli 

missvisande, då listan över relevant forskning egentligen kan 

göras hur lång som helst. För pågående forskning kan hänvisas 

till tidskrifter som Historisk tidskrift, Scandia, Häften för 

kritiska studier, Scandinavian Journal of History och Arbetarhistoria. 

Demografi och faktorer för befolkningsutveckling, 

emigration och immigration 

Befolkningsstatistiska data finns i Historisk statistik för Sverige 

(SCB, 1969) och på SCB:s hemsida ( www.scb.se). 

Frågan om 

befolkningsförändringar behandlas bland annat i E A Wrigley, 

Family limitation in pre-industrial England. Economic History 

Rewiew vol 19 (1966), Ulla-Britt Lithell, Breast feeding and 

reproduction (1981), David Gaunt, Familj, hushåll och 

arbetsintesitet och Marie C. Nelson Bitter Bread (1998). En 

tolkning av demografiska variationer i 1600- och 1700-talens 

Sverige, Scandia (1976), Christer Winberg, Folkökning och pro- 

410



letarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges 

landsbygd under den agrara revolutionen (1975), Franklin Mendels 

Proto-industrialization: The first phase in the industrialization 

process. Journal of Economic History vol 22, 

(1972), 

Christer Ahlberger, Vävarfolket. Hemindustrin i Mark 1790– 

1850 (1988), I Eriksson och John Rogers, Rural labour and 

population change (1978), Sven Lilja, Städernas folkmängd och 

tillväxt (1996), Sune Åkerman, En befolkning före den demografiska 

transitionen, Karolinska förbundets årsskrift (1977). 

När det gäller emigration och migration finns exempelvis 

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén Tusen år av invandring 

(1992), Hans Norman & Harald Runblom Transatlantic connections 

(1987) samt Harald Runblom och Hans Norman From 

Sweden to America – a history of the migration (1976). 

Stad, land och regionala skillnader 

Carl-Johan Gadd, Självhushåll eller arbetsdelning? (1991), Åke 

Sandström, Plöjande borgare och handlande bönder (1996), 

Johan Söderberg, Civilisering, marknad och våld i Sverige 1750– 

1870. En regional analys (1993), Christer Winberg, Hur Västsverige 

blev västsvenskt (2000), Bengt Berglund, Jan Christensen, 

J Thavenius, Liberalernas Jönköping. Stad i omvandling 

1825–1875 (1990), Nils Herlitz, Svensk stadsförvaltning på 

1830-talet. 

(1924), Christer Ahlberger, Den svenska staden. 

Vinnare 

& förlorare (2001), Carl-Johan Gadd, Järn och potatis. Jordbruk, 

teknik och social omvandling i Skaraborgs län 1750–1860 

(1983), Peter Aronsson, Regionernas roll i Sverige historia (1995). 

Skiftesrörelsen, jordvärdeökning och 

jordförbättring 

Ett centralt arbete om skiftesrörelsen är Carl-Johan Gadd, Den 

agrara revolutionen 1700–1870, 

(Det svenska jordbrukets historia, 

3, 2000). I övrigt se J Frödin, Skiftesväsende och jord- 

411



brukskris. Ett tillägg. Ekonomisk tidskrift (1946), Alf Åberg, När 

byarna sprängdes (1979), David Hannerberg, Svenskt agrarsamhälle 

under 1200 år (1971), Hilding Pleijel, Dragma Martino P 

Nilsson dedicatium (1939), Staffan Helmfrid, The Storskifte, 

Enskifte and Laga skifte in Sweden. General features, Geografiska 

annaler (1961), Lars Herlitz, Jordegendom och ränta 

(1974), Urban Herlitz, Restadtegen i världsekonomin (1988), 

Johan Asplund, Tid, rum individ och kollektiv (1983). 

Tidig industrialisering, konsumtion, hantverk 

och manufaktur 

Ett klassisk arbete är Gustaf Utterström, Jordbrukets arbetare. 

Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till 

mitten av 1800-talet. (1957). I övrigt se Maths Isacson, Lars 

Magnusson, Vägen till fabrikerna. Industriell tradition och yrkeskunnande 

i Sverige under 1800-talet (1983), Helge Nelson, Studier 

över svenskt näringsliv, säsongsarbete och befolkningsrörelser 

(1963), Bertil Fridén, På tröskeln till marknaden (1991), Peter 

Kriedte, Hans Medick, Jurgen Schlumbom, Industrialization 

before industrialization. Rural industry in the genesis of capitalism 

(1978), Christer Ahlberger, Konsumtionsrevolutionen I. Om det 

moderna konsumtionssamhällets framväxt 1750–1900 (1996), 

Sven B Ek, Kulturmönster i industrialismens Sverige (1983), H 

Lindström, Näringsfrihetens utveckling i Sverige 1809–36 

(1923), H Lindström, Näringsfrihetens utveckling i Sverige 1837– 

64 (1929), Johan Söderberg, Lars Magnusson (red.), Kultur 

och konsumtion i Norden 1750–1950 (1977), Klas Nyberg, 

Säljes: Ull. Köpes: Kläde. Yllemanufakturens företagsformer i 

1780-talets Stockholm (1992), Christer Persson, Stockholms klädesmanufakturer 

1816–1846 (1993), Sidney Pollard, Peaceful 

Conquest. The Industrialization of Europe 1760–1970 (1981), 

Jonas Stolt, Byskomakare Jonas Stolts minnen, från 1820-talet. 

Anteckningar från Högsby socken i Småland utgivna från Nordiska 

museet (1892), Per Nyström, Stadsindustrins arbetare före 

1800-talet (1983), Lars Edgren, Lärling – gesäll – mästare: hant- 

412



verk och hantverkare i Malmö 1750–1847 (1987), Anders Florén, 

Disciplinering och konflikt. Den sociala organiseringen av 

arbetet, Jäders bruk 1640–1750 (1987). 

Hustavlan, undervisning och tidiga religiösa 

rörelser 

Hilding Pleijel, Från hustavlans tid (1951), Otto Hörmander, 

Schartauanismen och samhället (1980), Anders Jarlert, Läsarfolket 

– från gammalläseri till nyortodoxi (1977), Lennart Johansson, 

Den småländska gammalkyrkligheten, Väckelsen och 

vardagslivet (1995), Arne Jarrick, Den himmelske älskaren. 

Herrnhutisk väckelse, vantro och sekularisering i 1700-talets 

Sverige (1987), Peter Aronsson, Ropande pigor och läsande bönder 

(1990), Carl-Henrik Martling, Nattvardkrisen i Karlstads 

stift under 1800-talets senare hälft (1958), Carl-Henrik 

Martling, Kyrkoliv och sekularisering (1961), Sigvard Plith, Kyrkoliv 

och väckelse. Studier i den nyevangeliska väckelsens genombrott 

i Skara stift (1959), Rolf Törnqvist, Oppositionen mot 

1819 års psalmbok, Västsvensk fromhet (1993), Börje Harnesk, 

Nytt och gammalt i det norrländska nyläseriet, Västsvensk 

fromhet. Jämförande studier av västsvensk religiositet under fyra 

sekler (1993), Peter Aronsson, Hustavlans värld – Folklig mentalitet 

eller överhetens utopi?, Västsvensk fromhet. Jämförande 

studier av västsvensk religiositet under fyra sekler (1993), Carin 

Bergström, Lantprästen, Prästens funktion i det agrara samhället 

1720–1800. Oland-Frösåkers kontrakt av ärkestiftet (1991), 

Daniel Lindmark, Uppfostran, undervisning, upplysning: linjer i 

svensk folkundervisning före folkskolan (1995). 

Upplysning och upplösning 

Norbert Elias, Civilisationsteori. Del 1, sedernas historia (1989), 

Norbert Elias, Civilisationsteori. Del 2, Från svärdet till plikten. 

Samhällets förvandlingar (1991), H P Duerr, Nakenhet och skam. 

Myten om civilisationsprocessen (1994), Jonas Frykman, Orvar 

413



Löfgren, Den kultiverade människan (1979), J Christensen, 

Lyckoriket. Studier i svensk upplysning (1996), Tore Frängsmyr, 

Sökandet efter upplysningen. En essä om 1700-talets svenska kulturdebatt 

(1993), Arne Jarrick, Mot det moderna förnuftet 

(1992), Claes Ekenstam, Kroppens idéhistoria: disciplinering och 

karaktärsdanande i Sverige 1700–1950 (1993), Karin Johannisson, 

Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700talets 

Europa (1988), Sven-Erik Liedman, I skuggan av framtiden. 

Modernitetens idéhistoria (1997), Max Weber, Den protestantiska 

etiken och kapitalismens anda (1978), Göran Malmstedt, 

Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett 

modernt år i Sverige 1500–1800 (1994) Gunnar Richardsson 

(red.), Ett folk börjar skolan (1992). 

Sociala förhållanden och social förändring 

Börje Harnesk, Legofolk. Drängar, pigor och bönder i 1700- och 

1800-talens Sverige (1990), Birgitta Skarin Frykman, Larsmässemarknaden. 

En folklig karneval i 1800-talets Göteborg (1993), 

Christer Winberg, Another route to modern society. Agrarian 

society in history. Essays in hounour of Magnus Mörner. Ed by M 

Lundahl and T Svensson (1990), Torkel Jansson, Adertonhundratalets 

associationer. Forskning och problem kring ett sprängfyllt 

tomrum eller sammanslutningsprinciper och föreningsformer mellan 

två samhällsformationer ca 1800–1870 (1985), Gunnar 

Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809–1846. Studier rörande kvinnans 

näringsfrihet inom de borgerliga yrkena (1960), Sven Lundkvist, 

Folkrörelserna i det svenska samhället (1977), Maria 

Ågren, Jord och gäld. Social skiktning och rättslig konflikt i södra 

Dalarna ca 1650–1850. (1992), Ylva Hasselberg, Den sociala 

ekonomin. Familjen Clason och Furudals bruk 1804–1856 

(1998), Valter Elgeskog, Svensk torpbebyggelse från 1500-talet 

till laga skiftet (1945), Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige 

före 1860. 

414



Stånds- köns- och klassfrågor 

Peter Aronsson, Bönder gör politik. Det lokala självstyret som 

social arena i tre smålandssocknar (1992), Kalle Bäck, Bondeopposition 

och bondeinflytande under frihetstiden (1984), Bjarne 

Beckman, Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen 

och bondståndet (1930), Karin Sennefelt, Den politiska 

sjukan. Dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur (2001), 

Maths Isacson, Gunnar Ternhag (red.), Femtusen man från dalorten 

sprang. Lokalhistoriskt perspektiv på 1743 års daluppror 

(1993). Stefan Björklund, Adlig opposition och borgerlig liberalism 

vid 1823 års riksdag. Scandia (1964), I Carlsson, Parti – 

partiväsen – partipolitiker 1731–1743. Kring uppkomsten av våra 

första politiska partier (1981), Harald Gustavsson, Sockenstugans 

politiska kultur. Lokal självstyrelse på 1800-talets landsbygd 

(1989), Martin Linde, Statsmakt och bondemotstånd. Allmoge 

och överhet under stora nordiska kriget (2000), Jan Christensen, 

Bönder och herrar. Bondeståndet i 1840-talets liberala representationsdebatt. 

Exemplen Gustaf Hierta och J P Theorell (1997), Sten 

Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865. Studier 

rörande det svenska ståndssamhällets upplösning (1973), 

Edward P Thompson, Herremakt och folklig kultur: socialhistoriska 

uppsatser (1983), Christina Florin, Lars Kvarnström 

(red.), Kvinnor på gränsen till medborgarskap. Genus, politik och 

offentlighet 1800–1850 (2001), Maria Sjöberg, Kvinnors jord och 

manlig rätt: äktenskap , egendom och makt i äldre tid (2001), 

Gudrun Andersson, Tingets kvinnor och män: genus som norm 

och strategi under 1600- och 1700-talen (1998). 

Politiska förlopp och lagstiftning 

Gunnar Olsson, Hattar och mössor. Studier över partiväsendet i 

Sverige 1751–1762 (1963), Erik Lönnroth, Den stora rollen. 

Gustav III spelad av honom själv (1986), A Lönnroth – P E 

Mattsson: Tidningskungen. Lars Johan Hierta – den förste 

moderne svensken (1996), P A Edgren, Resan genom livet (1995), 

Stellan Dahlgren, Kekke Stadin, Från feodalism till kapitalism, 

Opuscola Historica Upsaliensia 5 (1990), Stefan Björk- 

415



lund, Politisk teori (1971), A Brusewitz, Studier öfver 1809 års 

regeringsform (1942), Rolf Karlbom, Bakgrunden till 1809 års 

regeringsform (1964), B Borell, De svenska liberalerna och representationsreformen 

på 1840-talet (1948), Gunnar Artéus, Gustav 

III:s ryska krig (1992), Göran B Nilsson, Den samhällsbevarande 

representationsreformen (1969), K J Johansson, Svensk 

sockensjälvstyre 1686–1862 (1937). 

Politisk och social utveckling i den kapitalistiska 

eran 

Ett flertal statsvetenskapliga översiktsarbeten om svensk politik 

finns. Stig Hadenius Svensk politik under 1900-talet har 

utkommit i flera upplagor. Bengt Owe Birgersson, Stig Hadenius, 

Björn Molin och Hans Wieslander Sverige efter 1900 – en 

modern politisk historia (1967 och framåt) är ett annat exempel. 

Sten Carlsson har i flera arbeten, som exempelvis Den 

sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866 (1966) och Yrken och 

samhällsgrupper (1968), behandlat det svenska klassamhället. 

Antologin Socialdemokratins samhälle (1989) under redaktion 

av Klaus Misgeld, Karl Molin och Klas Åmark är ett annat. Det 

statliga utredningsmaterialet (SOU) är vidare en ypperlig 

källa för den som vill orientera sig på området. 

I den mångfacetterade och omfattande forskningen om det 

moderna samhällets politiska och sociala utveckling kan 

bland annat hänvisas till Bernt Kennerström Mellan två internationaler. 

Socialistiska Partiet 1929–1937 (1974), Bengt Schüllerqvist 

Från kosachval till kohandel (1992), Ingrid Millbourn 

Rätt till maklighet. Om den svenska socialdemokratins läroprocess 

1885–1902 (1990), Torbjörn Nilsson Elitens svängrum (1994), 

Mattias Tydén Från politik till praktik – de svenska steriliseringslagarna 

1935–1975 (2002), Marika Hedin Ett liberalt dilemma 

(2002), Svenbjörn Kilander Den nya staten och den gamla 

(1991), Yvonne Hirdman Att lägga livet tillrätta. Studier i svensk 

folkhemspolitik (1989), Björn Horgby Den disciplinerade arbetaren. 

Brottslighet och social förändring i Norrköping 1850–1910 

(1986), Björn Horgby Egensinne och skötsamhet. Arbetarkultu- 

416



ren i Norrköping 1850–1940, Jacob Westberg Den nationella 

drömträdgården (2003), Jens Rydström Sinners and Citizens 

(2001), Pia Lundahl Intimitetens villkor (2001), Per Olov Qvist 

Folkhemmets bilder (1995), Åsa Linderborg Socialdemokraterna 

skriver historia (2001),Torbjörn Nilsson (red.) Anfall eller försvar 

– högern i svensk politik under 1900-talet (2002), Nils 

Edling Det fosterländska hemmet (1996), Maija Runcis Steriliseringar 

i folkhemmet (1998), Bo Stråth Mellan två fonder (1998), 

Pär Blomkvist Den goda vägens vänner (2001), Rolf Torstendahl 

Bureaucratisation in Northwestern Europe, 1880–1985 (1991), 

Mats Franzén & Eva Sandstedt Välfärdsstat och byggande 

(1993), Hans Nilsson Mot bättre hälsa – dödlighet och hälsoarbete 

i Linköping 1860–1894 (1994), Birgitta Jordansson Den 

goda människan från Göteborg (1998), Staffan Förhammar Med 

känsla eller förnuft? (2000), Birgitta Plymoth Fostrande försörjning: 

fattigvård, filantropi och genus i fabriksstaden Norrköping 

1872–1914 (2002), Hossein Sheiban Den ekonomiska staden 

(2002) och Jan Bolin Parti av ny typ? Skapandet av ett svenskt 

kommunistiskt parti 1917–1993 (2004). 

När det gäller Sveriges politiska förhållande till omvärlden 

kan bland annat nämnas Karl Molin Omstridd neutralitet 

(1991), Anna-Greta Nilsson Hoadley Atomvapnet som partiproblem 

(1989), Paul A. Levine From Indifferene to Activism. Swedish 

Diplomacy and the Holocaust 1938–1944 (1998) och Maria 

Gussarsson En socialdemokratisk Europapolitik (2001). 

Arbetsliv och arbetsmarknadsrelationer i 

industrisamhället 

Ett av flera översiktsarbeten är Lars Olsson & Lars Ekdahls 

Klass i rörelse – arbetarrörelsen i svensk samhällsomvandling 

(2002). Bland många arbeten kan följande exempel nämnas: 

Klas Åmark Facklig makt och fackligt medlemskap (1986), Klas 

Åmark Vem styr marknaden? (1993), Walter Korpi Arbetarklassen 

i välfärdskapitalismen (1978), Tom Ericsson I fosterlandets 

tjänst (1978), Lars Olsson Då barn var lönsamma (1980), Lars 

Kvarnström Män i staten. Stationskarlar och brevbärare i statens 

417



tjänst 1897–1937 (1998), Börje Henningsson Det röda Dalarna 

(2004), Hans Dahlqvist Fri att konkurrera, skyldig att producera. 

En ideologisk granskning av SAF 1902–1948 (2003), Bo Stråth 

Mellan två fonder – LO och den svenska modellen (1998), Saltsjöbadsavtalet 

50 år (1989), Sten Andersson Mellan Åkarp och Saltsjöbaden 

(1990), Eva Blomberg Män i mörker. Arbetsgivare, 

reformister och syndikalister – Politik och identitet i svensk gruvindustri 

1910–1940 (1995), Klas Åmark Maktkamp i byggbransch 

(1989), Bo Persson Skogens skördemän (1991), Bill Sund Nattens 

vita slavar (1987), Christer Ericsson Vi är alla delar av 

samma familj. Patron, makten och folket vid Nyby bruk 1880– 

1940 (1997), Mats Greiff Kontoristen (1992), Lars Edgren Lärling 

gesäll mästare (1987), Åke Sundell Patriarkalism och föreningsrätt 

(1997), Göran Salmonsson Den förståndiga viljan. 

Svenska Järn- och metallarbetarförbundet 1888–1902 (1998), 

Lars Berggren Ångvisslans och brickornas värld. Om arbete och 

facklig organisering vid Kockums Mekaniska Verkstad och Carl 

Lunds fabrik i Malmö 1840–1905 (1991) och Lars Berggren Vi 

ha ännu ett medel oförsökt. Arbete, kultur och facklig organisering 

vid Statens järnvägars reparationsverkstad i Malmö 1880–1906 

(1999). 

Könsrelationerna 

Genusforskningen har blivit alltmer omfattande. Det förekommer 

oftare att forskning på både politikens och arbetsmarknadens 

områden antagit genusteoretisk karaktär. 

Utöver de arbeten som redan angivits kan exempelvis följande 

nämnas; Christina Carlsson Wetterberg Kvinnosyn och 

kvinnopolitik. (1986), Christina Ericsson (red.) Genus i historisk 

forskning (1993), Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdottor 

(red.) Genushistoria. En historiegrafisk exposé (2004), 

Gunnel Karlsson Från broderskap till systerskap. Det socialdemokratiska 

kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP 

(1996), Bengt Nilsson Kvinnor i statens tjänst – från biträden till 

tjänstemän. (1996), Christina Florin, Lena Sommetad & Ulla 

Wikander (red.) Kvinnor mot kvinnor (1999), Susanna Hedenborg 

och Ulla Wikander Makt och försörjning (2003), Inger 

418



Knobblock Systemets långa arm (1995), Renée Frangeur, Yrkeskvinna 

eller makens tjänarinna? (1998), Christina Florin & Lars 

Kvarnström (red.) Kvinnor på gränsen till medborgarskap 

(2001), Charlotte Tornbjer Den nationella modern (2002), 

Helena Bergman Att fostra till föräldraskap (2003), Roger 

Klinth Göra pappa med barn (2002), Gunnela Björk Att förhandla 

sitt medborgarskap (1999), Boel Berner Sakernas tillstånd 

(1996),Yvonne Hirdman Med kluven tunga – LO och genusordningen 

(1998), Ylwa Waldemarsson Mjuk till formen – hårt till 

innehållet (1998), Ylwa Waldemarsson Kvinnor och klass – en 

paradoxal skapelseberättelse (2000), Gunnela Björk Att förhandla 

sitt medborgarskap. Kvinnor som kollektiva politiska aktörer 

i Örebro 1900–1950 (1999), Ulla Wikander Kvinnors och 

mäns arbeten: Gustavsberg 1880–1980 (1988), Susanna Hedenborg 

Reproduktionens resurser (2004), Ulla Wikander & Ulla 

Manns (red.) Det evigt kvinnliga (2001), Camilla Norrberg Från 

isolering till integrering (2004) och Kjell Östberg Efter rösträtten 

(1987). 

Tänkande, minne och kulturarv 

En bra översikt om det svenska utbildningsväsendets utveckling 

ges i Gunnar Richardson Svensk utbildningshistoria (1977 

och framåt). Andra exempel utgörs av Mats Sjöberg Att säkra 

framtidens skördar – barndom, skola och arbete i agrar miljö: Bolstad 

pastorat 1860–1930 (1996), Barn i stan från sekelskifte till 

sjuttiotal (1979), Hanna Markusson Winkvist Som isolerade öar 

– de lagerkransade kvinnorna och akademin under 1900-talets första 

hälft (2003), Ronny Ambjörnsson Den skötsamme arbetaren 

(1998), Bengt Sandin Hemmet, gatan, fabriken eller skolan 

(1986), Anne-Lie Lindgren Att ha barn med är en god sak 

(1999), Maria Sundqvist De vanartade barnen (1994), Knut 

Kjeldstadli Det förflutna är inte vad det en gång var (1998), 

Christina Florin Kampen om katedern (1987), Christina Florin 

& Ulla Johansson Där de härliga lagrarna gro …(1993), Linda 

Cars Våp eller nucka? (2004), Ingela Schånberg Genus och 

utbildning (2001), Ingela Schånberg De dubbla budskapen 

(2004), Marion Leffler Böcker, bildning, makt (1999), Tord 

419



Rönnholm Kunskapens kvinnor (1999), Sture Långström Författarröst 

& lärobokstradition (1997), Christer Karlegärd & Klas- 

Göran karlsson (red.) Historiedidaktik (1997). 

Ett grundläggande arbete kring massmedias historia presenteras 

i Den svenska pressens historia under redaktion av Karl 

Erik Gustafsson och Per Rydén. Den har utkommit med fyra 

band. Olof Petersson och Ingrid Carlbergs Makten över tanken 

(1990) ingick i den statliga maktutredningen. Filmens och 

TV:s historia behandlas av Leif Furhammar, bland annat i den 

lättillgängliga Den rörliga bildens århundrade (2001). Inom 

ramen för forskningsprojektet Etermedierna i Sverige finns 

exempelvis Torsten Thuréns Medier i blåsväder (1997). 

Relativt sent har frågor om historiebruk och kulturarv rönt 

forskningens intresse. Ordentliga översikter av forskningsfronten 

saknas än så länge, bortsett från ett par antologier 

som Jonas Anshelm (red.) Modernisering och kulturarv (1993) 

och Annika Alzén och Johan Hedrén (red.) Kulturarvets natur 

(1998). Historisk tidskrift uppmärksammade också historiebruket 

i ett särskilt temanummer 2002. Utöver detta material 

finns bland annat Stefan Bohman Historia, museer och nationalism 

(1997), Lennart Palmqvist och Stefan Bohman (red.) 

Museer och kulturarv (1997), Roger Qvarsell & Bengt Sandin 

(red.) Den mångfaldiga historien (2000), Roger Johansson Kampen 

om historien – Ådalen 1931 (2001), Richard Pettersson 

Fädernesland och framtidsland. Sigurd Curman och kulturminnesvårdens 

etablering (2001), Martin Stolare Kultur & natur – 

moderniseringskritiska rörelser i Sverige 1900–1920 (2003), Martin 

Gustavsson Makt och konstsmak (2002), Jonas Grundberg 

Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning (2004), 

Peter Aronsson (red.) Makten över minnet (2000), Peter Aronsson 

och Erika Larsson (red.) Konsten att lära och viljan att uppleva 

(2002) och Annika Alzén Fabriken som kulturarv (1996). 

Svenskarnas fritid är liksom frågan om hur historien brukas är 

nya forskningsfält. Några exempel på detta är Hans-Erik Olsson 

Staten och ungdomens fritid (1992), Henrik Berggren Seklets 

ungdom (1995), Johan Fornäs Moderna människor. Folkhemmet 

och jazzen (2004) och Peder Aléx & Jonny Hjelm (red.) Efter 

arbetet – studer av svensk fritid (2000). 

420

Referenser i urval - Studentlitteratur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?