Uppmuntra talangerna! - Rotariana

Februari. Månaden då vi försöker bättre förstå världen runt omkring oss!
Kalendariet
Under denna rubrik finns
möjlighet för din klubb att
berätta vad som är på gång
Mars 2007
24 mars PETS -President
Elect Training Seminar,
obligatorisk utbildningsdag
för inkommande klubbpresidenter
och sekreterare.
April 2007
20-22 april Rotary Youth
Leadership Award (RYLA)
i Leufstabruk. Ledarskapsutbildning
för talanger 25-
35 år. Programmet mynnar
ut i en personlig, långsiktig
utvecklingsplan för varje
deltagare.
17-20 juni är det dags
för Rotary Convention
2007 i Salt Lake City,
Utah, i USA.
Anmäl er redan nu på:
www.rihost2007slc.org
Februari 2007 Av och för medlemmarna i Rotary International distrikt 2350
Grupparbete med lek och allvar.
Hemma bra men borta bäst
En miljon människor har med
förtroende flyttat sin framtid hit
och många för med sig en rik
flora av erfarenheter och förmågor.
Tord Elfwendahl, redaktör
Stockholm Strand RK. Sid 2
Uppmuntra talangerna!
När jag läste informationen om Rotary Youth
Leadership Award (RYLA) fick jag en känsla
av att det var försäljarsnack. Kunde det verkligen
vara så bra? Följaktligen ringde jag upp
några av fjolårets deltagare för att höra hur det
Räddaren i nöden
Året är 1989. Carl-Axel Ekman
befinner sig på ett dammigt fält
i Kenya. Han är utsänd av
Rotarys läkarbank
Per Jannersten
Uppsala Glunten RK. Sid 4-5
egentligen var. Sammanfattningsvis kan konstateras
att informationen som ligger på hemsidan
inte ger en helt rättvisande bild. Enligt
deltagarna var det ännu bättre!
Forts på sid 2
Faktaruta RYLA
Vem deltar? Ledarskapstalanger i åldern 25-35 år
Vad gör man? Tvådagars workshop för att identifiera och utveckla
individuellt och organisatoriskt ledarskap.
När är nästa tillfälle? 20-22 april (senast 17:00)
Hur anmäler jag mig? Deltagare måste (i alla fall på papperet) nomineras av någon rotaryklubb.
Anmälan Suzanne Brenning, 08 660 84 60 el. mob. 070 992 86 80
Betalning 5.500 kronor betalas senast den 1 april till distriktets bg 5761-8787 eller pg 74 73 92-9.
Ange RYLA och deltagarnas namn.
Frågor? Rolf Falkenberg 0705 68 58 68
Någon som minns
Karl-Ingvar Persson har kavlat
upp ärmarna och utmanar etablissemanget:
SRS, i likhet med
andra kommersiella eller ideella
organisationer, mår nog bäst av
att professionaliseras.
Debatten på Avigsidan
Sid 8
Foto: Johan Grundin, Tierp

Forts på sid 1
De jag talat med är helt eniga om att:
– Studieupplägget och kompendiet är bra
– Kursen är väldigt intensiv
– Kursledaren (Rolf Falkenberg) är väldigt
skicklig
– De fick en annan (bättre) syn på sig själva,
omgivningen och ledarskapet.
Vad de sedan lärde sig skiljer från individ
till individ, vilket är helt naturligt med
tanke på att de hade olika utgångspunkter.
En tjej är lärare och det är
naturligtvis inte samma sak att leda
elever och kollegor som att leda underställd
personal. Hon var dock (förvå-
I Månadsbladet denna månad:
Sid 1 Uppmuntra talangerna
Sid 2 Redaktörens krönika
Sid 3 Rotarys ungdomsutbyte
Sid 4-5 Räddare i nöden.
Sid 6 Bill Boyds budskap
Sid 7 Rotary Business Network
Förtjänar vi vårt rykte
Rotarytrevligt på fryshuset
Sid 8 Avigsidan
Besök gärna www.rotariana.org
Fristående hemsida med nyheter & allehanda
från och för Rotaryklubbar i Rotary Distrikt 2350
Redaktör Tord Elfwendahl
Stockholm-Strand RK
tord.elfwendahl@elfco.se
Ansvarig utgivare: Per Jannersten
Uppsala-Glunten RK
rotary@jannersten.se
Respektive skribent ansvarar själv för innehållet i sin
artikel. Obs! att de åsikter som uttrycks i Bladet inte
nödvändigtvis delas av Redaktören eller Ansvarig
utgivare.
Månadsbladet utkommer den 10:e varje månad
Layout och grafisk form: Elfwendahl & Co AB
nande för mig) idel lovord: Bra modell för
att få blick för det spektra som fordras för
att leda andra. Jag fick med mig bra kunskaper
för att leda kollegor och framför allt
fick jag upp ögonen för att jag kan leda
andra.
Det svåra är inte att få folk att acceptera
nya idéer utan att få dem att överge sina
gamla.
John Maynard Keynes, Cambridge
Är du övertygad om att all övertygelse är
föränderlig, har du nått en viktig insikt
Cecilia Nyström, Stockholm
Det finns ett gammalt talesätt som lyder
att gräset framstår alltid lite grönare på
andra sidan. Om detta vore sant skulle
den egna prestationen aldrig nå paritet
med någon annans och incitatmentet
därför avta för att med tiden helt
upphöra. Och uppblossande entreprenöriella
ljusglimtar dämpas effektivt
genom att tyst begrunda jantelagens
destruktiva antiteser, outplånliga episteltexter
i varje handlingsoförmögens
svarsalternativ.
Men det har hänt saker i vårt avlånga
land. Nu har helt plötsligt Sverige fått en
miljon människor som inte låter sig hindras
av vikingafolkets uråldriga teser, och
dessa saknar fortfarande en uppsättning
svenska ursäkter att falla tillbaka på. En
miljon människor som redan bevisat för
sig själva (och sin omgivning) att de kan
klara en av de svåraste utmaningarna en
människa kan utsättas sig för - att bryta
upp och byta ut land, språk, kultur och
social trygghet med som enda drivfjäder
tron på ett bättre liv. Många av dessa
människor är förmodligen redan rotarianer
i sin hjärtan, men vet säkert inte om
detta. De har lärt sig värdet av tillit till
andra, och är inte sällan enormt generösa
med vad de har eller kan. De vet att i
överlevnadsvillkoren handlar det mycket
om att bjuda till, i synnerhet om man
senare skulle behöva be om hjälp.
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 2
En 20-årig kille som är butikschef säger
att han blev tryggare i ledarrollen och gick
till jobbet på måndagsmorgonen (efter
kursen) med ett helt annat perspektiv på sig
själv.
Detta gör att jag vill uppmana alla och
envar att fundera på vilka unga
ledare/ledartalanger som de tycker är
värda att belönas. Därmed inte sagt att
klubben eller förslagsställaren måste stå
för fiolerna. Nej, det här är så bra att det
måste räknas som en samhällstjänst att
sprida kunskap om att RYLA finns. Och
information finns på distriktets hemsida.
Hemma bra men borta bäst.
Per Jannersten, Upsala Glunten
Tankar runt den hjälp som erbjuds
I en tid då några rotaryklubbar söker
med ljus och lykta efter en ny vitalitet,
kanske större gästfrihet kan bli en väg att
prova. Jag tror att de små företagarna i
klubbarnas närområdet kan bli krympande
klubbars räddning, men det som då
fattas är en inbjudan. En utsträckt hand
(som Jonathan Majiyagbe, RI
Presidenten 2003 hade i sitt valspråk)
med en inbjudan till Karim som har
kemtvätten, Muhamoud som driver
frisörsalong, Janet som har en översättartjänst
och tandläkaren Gil-ya Lee till
klubbens veckomöten, kanske kan bli ett
första steg till en helt ny värld för er - och
definitivt för dem.
Kan vi bara för en stund föreställa oss
att det faktiskt är vi som har det gröna
gräset, och att det är vi som andra vill
träffa och lära känna, ser jag bara idel
möjligheter.
En miljon människor har med
förtroende flyttat sin framtid hit och
många för med sig en rik flora av erfarenheter
och förmågor. Dessa människor har
tagit ett stort steg för att ställa sig på er
tröskel. Som rotarianer och medlemmar
av en global rörelse borde de vara givna
och självklara medlemmar. Tänk så
mycket nytt en inbjudan skulle kunna
lära oss.
Tord Elfwendahl, redaktör
Stockholm Strand Rotaryklubb.
Foto: Johan Grundin, Tierp

Rotarys ungdomsutbyte ger
utbyte inte bara för ungdomar
Rotary engagerar sig i utbytesverksamheten
därför att vi på ett konkret
sätt vill bidra till ökad förståelse och
vänskap mellan folk. Ungdomsutbytet är
en av Rotary Internationals allra viktigaste
verksamheter och den som ger oss
mest kontaktytor mot samhället.
Rotarys ungdomsutbyte är öppet för alla.
Den sökandes föräldrar behöver inte vara
medlemmar i någon rotaryklubb, men de
får vara medlemmar.
Idén med utbytet är inte bara att de utresande
ungdomarna får nya intryck och
vänner — de utländska utbytesungdomarna
ger såväl värdfamiljer som klubbar ett
bra tillfälle till egen utveckling. Det är därför
Rotarys förhoppning att de utländska
studenterna skall bli omhändertagna i
Sverige på ett sådant sätt att uppriktiga
vänskapsband knyts och att de återvänder
hem som vänner till vårt land.
Foto: Harry van Camp
För klubbarna ger ungdomsutbytet inte
bara möjlighet att genom sponsorskap
skänka svenska ungdomar en fantastisk
erfarenhet. Den ger även möjlighet, just
genom utbytesförfarandet, till god PR och
tillfälle till marknadsföring på hemmaplan.
Det ger även möjlighet till trevligt
Rotaryarbete med goda förutsättningar för
att i kretsen av ungdomarnas föräldrar
Alla klubbar skall ha en, helst två,
kontaktpersoner för ungdomsutbytet.
Kontaktpersoner bör tjänstgöra i tre år.
Anmäl era kontaktpersoner till Vivi-
Anne Åsell.
hitta nya klubbmedlemmar.
Rätt utnyttjat ger ungdomsutbytet även
många bra tillfällen till samverkan mellan
klubbarna.
Ungdomsutbytet är en verksamhet som vi
bedriver i konkurrens med ett antal andra
aktörer. Det bygger på en effektiv och nära
samverkan mellan såväl Stiftelsen Rotarys
Ungdomsutbyte (som är de svenska distriktens
gemensamma organ för ungdomsutbytet),
distrikten och klubbarna.
Vivi-Anne Åsell, Järfälla-Kvarnen RK
Ytterligare infomation finns att läsa och
ladda ner på Ungdomsutbytets hemsida:
www.rotarystudent.se
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 3
Nya klubbar!
Att starta en ny klubb är en lång process
som måste börja med att någon tar ett
första steg. Ifall någon tagit det första steget
har vi skrivit ut en kontaktperson.
Ifall kontaktperson saknas betyder det att
ingen ännu satt planen i verket (eller att
vi är dåligt informerade). I det senare fallet
ber vi dig som är beredd att axla ansvaret
och arbetet som charterpresident att ta
kontakt med guvernören (DG) eller den
biträdande guvernören (BG).
Projekt Kontakt
Hässelby Frukost BG Ingemar Friede,
Hässelby RK
Kungsholmen DG Per Jannersten,
Uppsala Glunten RK
Märsta-omr. BG Steve Gunnarsson,
Frukostklubb? Enköping-Vårfru RK
Norrtälje BG Berit Nordlund,
Frukostklubb? Waxholm RK
Solna-Sundbyberg Kaj Green,
Frukostklubb? Solna-Råsunda RK
Uppsala Express Bo Sundmark,
After work-klubb Stockholm Strand RK
Övriga DG Per Jannersten,
Uppsala Glunten RK
Arlanda Rotaract Karsten Bjärbo
Arlanda RK
Norrort Rotaract Lars-Olof Oldén
Upplands Väsby
Senaste nytt!
Rotaract i Norrort har påbörjat inofficiell
verksamhet. Tag kontakt med Lars-Olof
Oldén å det snaraste om du känner någon
som vill bli chartermedlem!

Räddare i nöden
Året är 1989. Carl-Axel Ekman befinner
sig på ett dammigt fält i Kenya. Han är
utsänd av Rotarys läkarbank för att som
sista uppdrag före pensioneringen arbeta
på ett statligt sjukhus i Garissa. Men
ingen från sjukhuset möter upp som
avtalat. Det är 40 grader i skuggan och
minst det dubbla i det skjul som är
”flygfältets” enda byggnad. Ingen förstår
vad han menar när han säger att han
behöver någonstans att bo. Ingen vit
kommer till Garissa för att stanna.
Flygplanet! Men Cessnan har redan startat
och kommer inte tillbaka förrän om
sex veckor. Ej heller någon svart stannar
längre än absolut nödvändigt i Garissa.
Landvägen? Jo, det finns nog en väg men
ingen har åkt den och ingen vet hur lång
tid det kan tänkas ta. Härifrån och till
evigheten, mumlar Carl-Axel medan han
ger sig iväg för att leta härbärge på stan.
Efter att ha ordnat inkvartering frågar
sig Carl-Axel fram till ”sjukhuset” som är
en mardröm. Där tjänstgör en enda desillusionerad
läkare. Allt saknas – utom
patienter. Det har man i överflöd. I bästa
fall dör de snabbt.
Carl-Axel, som är kirurg, inser att det
vore kontraproduktivt att börja operera i
den skitiga miljön. Som tur är förstår
såväl personalen som patienternas anhöri-
Jag får ståpäls när jag studerar Dagens Industris Weekend-bilaga den
2-3 november 2006. Artikeln under rubriken Räddarna i nöden är
raka motsatsen till Salingers bok. Medan Salingers romanfigur flyter
runt utan mål och mening gör huvudpersonerna i artikeln verkligen
en resa med tydligt mål.
Tyvärr medger inte DIs policy att vi gör särtryck men jag har fått
ga vad som måste göras när Carl-Axel förklarar.
En säck cement inköps för att täta
hålen i operationssalens väggar. Åsnekärrorna
med vatten börja komma mer regelbundet.
Operationssalen skuras. Några
avdelas för att riva bandage av gamla kläder,
osv. Tyvärr kommer operationerna
inte igång som tänkt. Det finns bara ett
ynka kärl att sterilisera instrumenten och
de blivande bandagen! Väl hemma
igen sammanfattar han läget för hustru
Monica: ”Rena mardrömmen, det är hopplöst.
Aldrig mer!”
Men hustrun invänder:“Om det är så
uselt som du säger måste du göra något åt
saken. Berätta det här på klubben så reser
vi ner och ordnar med vatten och det andra
som behövs!”
Ingen av dem visste att det var i den
stunden som de gick miste om ett lugnt,
bekvämt liv som pensionärer hemma i
Borås. Men så här i efterhand beklagar de
sig inte. Engagemanget i Kenya har givit
dem djupare insikter och mer glädje än
vad golfen och bridgen skulle ha gjort.
Men åter till Garissa och början på 1990talet.
Det tog tre år och ett antal vändor till
Garissa innan Carl-Axel och Monica
insåg var det största underliggande problemet
låg. Det var när Carl-Axel öppna-
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 4
de buken på en 13-årig flicka som deras
ögon öppnades. Flickan hade förts till
sjukhuset för sin stora buks och sina våldsamma
smärtors skull. Carl-Axel la ett
kejsarsnitt eftersom han drog samma slutsats
som alla andra. Men i livmodern
fanns inget foster, bara illaluktande blod
som inte kunnat komma ut den naturliga
vägen. ”Vi hade inte förstått vilket medicinskt
problem eller vilket enormt lidande
kvinnlig omskärelse innebär eftersom ingen
pratade om det. Efter den traumatiska upplevelsen
med den här flickan försökte jag
tala med folk, men ingen ville berätta. Det
gick bättre för Monica som kunde tala med
kvinnorna.”
Det visade sig att det var samma s.k.
jordemödrar (barnmorskor) som Carl-
Axel och Monica utbildat och hjälpt inför
förlossningar som utförde omskärelserna.
Ytterligare efterforskningar avslöjade resten
av sanningen: ”Flickorna omskärs vid
sex års ålder. Utan bedövning. I bästa fall
används ett inte alltför smutsigt rakblad.
Jordemödrarna får inte betalt när de förlöser
ett barn men väl när de kommer tillbaka
för att omskära det,” rapporterade
Monica för sin man.
Carl-Axel började hålla föredrag för
männen och upplyste dem om omskärelsens
alla nackdelar. Männen blev förvåna-
Nadia Dybergs (journalistens, all heder åt henne) tillstånd att återberätta
innehållet och bilderna har jag fått av familjen Ekman. Vill
ni hellre studera originalversionen i form av ett pressklipp är adressen
Webbtjänsten Mitt Distrikt/Dokument/Info PR/Pressklipp
Per Jannersten, Uppsala Glunten
Foto: Carl-Axel Ekman. Borås Östra

Jawahir (i mitten) stöttes bort av sin familj när hon
drabbades av polio. Tack vare Carl-Axel och Monica Ekman
har hon fått gymnasie- och universitetsutbildning.
Nu försörjer hon sin familj (som tidigare försköt henne).
de, de hade inte haft en aning om komplikationerna
men profetens bud måste
ändå följas, menade de. Då frågade Carl-
Axel imamerna om Koranen verkligen
påbjöd kvinnlig omskärelse. Imamerna
svarade nekande och sedan tog det inte
lång stund efter det att Carl-Axel förklarat
nackdelarna innan de erbjöd sig att
försöka ändra traditionen.
Imamerna började sätta upp plakat
med det tydliga budskapet att de ansåg
att omskärelse av flickor ska stoppas.
Numera predikar 60 imamer i Garissa
varje fredag mot omskärelse av kvinnor.
Genombrottet kom när herrskapet
Ekman lyckades få myndigheterna att
betala jordemödrarna vid förlossningen.
På så sätt försvann deras (ekonomiska)
intresse av att komma tillbaka för att
utföra omskärelsen. Numera är det bara
de äldre kvinnorna som vill att flickorna
skall omskäras. De tror nämligen att icke
omskurna kvinnor bringar olycka!
Flickorna i Garissa är utsatta på fler
sätt. De muslimska skolorna är gratis för
pojkar men inte för flickor. Följaktligen
är 90% av flickorna i området analfabeter.
Att flickor och kvinnor anses mindre
värda är ett hönan-och-ägget-problem
som Carl-Axel och Monica börjat angripa.
Tillsammans med Womankind (en
organisation som motarbetar kvinnlig
omskärelse) har de byggt upp ett kombinerat
barnhem och skola. I skolan går
Vi kan inte skapa ett himmelrike på
jorden men vi måste se till att det
inte blir ett helvete.
Dag Hammarskjöld, Uppsala
370 flickor, varav 70 kommer från det
egna barnhemmet. Tanken är att de läsbegåvade
skall utbilda sig till sjuksköterskor,
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 5
läkare, eller något annat högskoleyrke
medan de som inte har läshuvud får lära
sig ett något praktiskt yrke som t ex sömnad.
Monica månar om ”sina” flickor och
oroar sig över att muren runt skolområdet
ännu inte är färdig. Muren måste blir färdig,
förklarar hon, därför att vanföreställningen
att samlag med en oskuld kan
bota en HIV-smittad är utbredd i trakten.
Med den inställningen, och många HIVsmittade,
blir det många våldtäkter.
Glöm jantelagen, DU kan också! Vill du
göra det du kan göra i Garissa, så tag kontakt
med Läkarbanken (som bemannar
sjukhuset) och/eller Carl-Axel privat (avseende
Monica och Carl-Axels övriga engagemang
därnere). Carl-Axel är nu 84 år gammal
och Monica 82. Det är med andra ord
bara en tidsfråga tills de måste bli avlösta.
Vill du bidra på något annat sätt än att åka
ner och arbeta på plats är du lika hjärtligt
välkommen. Ingen kan göra allt, men alla
kan göra något!
Foto: Carl-Axel Ekman. Borås Östra

Sett med sneda ögon
Jemand der eine Reise tut... Jag kan
berätta att Rotary i Japan utvecklas på så
sätt att man låter de gamla klubbarna
fortleva med sina traditioner (inga kvinnor,
bara top management medlemmar),
samtidigt som man bildar nya
klubbar med ett mer modernt stuk.
Mitt första klubbesök i Japan (1984) blev
en dyrköpt erfarenhet. Jag blev resolut
avvisad från den klubb i Tokyo som jag
avsåg att besöka och hänvisad till en
klubb som låg på 370 kronors avstånd
(med taxi). Efter att ha betalat 350 kronor
för lunchbiljetten fick jag förklaringen
till varför jag inte var välkommen att
besöka den första klubben. De skämdes
för att de inte hade någon (anställd)
simultantolk, vilket den andra klubben
hade. På den tiden (när man fortfarande
fick något för kronan) betalade Tokyoklubbens
medlemmar närmare 40.000
kronor i årsavgift. Så vitt jag förstod var
det bara högvilt som kunde komma ifråga
för medlemskap och de hade tveklöst
råd att betala för äran.
Den här gången valde jag att besöka en
5 år gammal klubb i Yokohama med 26
medlemmar, varav 5 kvinnor. Med japanska
mått mätt är Yokohama Bay en udda
klubb. Kvinnan som jag valde att sätta
mig vid (hon var snyggast) visade sig vara
konstnär. Hon skulle aldrig i livet ha
kunnat bli invald i någon av de ärofyllda
klubbarna.
Medlemmar i Yokohama Bay betalar
en blygsam årsavgift på 20.000 kr. Till
detta skall dock läggas en obligatorisk
tusenlapp till ungdomsutbytet och
likaledes obligatoriska 100 dollar till
Rotary Foundation. Sedan har man de
frivilliga bidragen, som man måste ge om
man inte vill tappa ansiktet och det vill
man inte i detta land. Av samma anledning
är medlemmarnas närvarofrekvens
100%, vilket innebär att man under ett
år betalar cirka 13.000 kr till krögaren.
Per Jannersten i Yokohama
När vi tillfrågas om vad Rotary är, kan det
ibland vara svårt att ge ett snabbt och
enkelt svar. Rotary handlar om så mycket!
Vänskap och kamratskap, förståelse för
andra kulturer och internationellt samarbete,
yrkesmässig etik och moral samt
ledarskap i samhället. Våra gemensamma
värderingar i dessa frågor förde oss till
Rotary och är orsaken till att vi stannar
kvar som medlemmar.
Men först och främst handlar Rotary om att
hjälpa andra. Att göra någon en tjänst utan
att förvänta sig en gentjänst. Rotary startades
för att skapa ett kamratskap, men växte
snabbt till en organisation där människor
med ett intresse för att hjälpa andra samlades.
Vi är medlemmar i våra klubbar, så att vi
genom dessa, på ett bättre, effektivare och
roligare sätt kan bistå andra. Det är därför vi
är rotarianer!
Våra fyra tjänstegrenar är, och kommer
alltid att vara, det centrala i Rotarys arbete!
De hjälper oss att balansera våra val av projekt
och stöder oss i våra ansträngningar att
uppnå Rotarys syften. Genom Klubbtjänst,
Yrkestjänst, Samhällstjänst och den
Internationella tjänsten försöker vi att
upprätthålla vårt ideal!
Vartenda projekt som genomförs - varenda
lekplats som renoveras, varje brunn vi
låter gräva, varenda vuxen vi lär att läsa,
varenda barn vi vaccinerar mot polio - gör
världen lite bättre, lite hälsosammare, lite
lyckligare! Och detta visar för andra, att vi
inte är långsiktigt framgångsrika för att vi
lovar saker, utan tack vare att vi verkligen
visar att vi lever upp till våra åtaganden!
Allt vi gör i Rotary stöder Rotarys syfte.
När vi arbetar för att stärka Rotary
Foundation, så bygger vi upp större och
större resurser för att understödja våra
insatser och projekt.
När vi arbetar för att öka antalet medlemmar,
är det för att skapa större resurser för att
kunna genomföra fler projekt. Även om vissa
saker i Rotary - som Rotarys syfte, som våra
fyra tjänstegrenar — är oföränderliga, har
vår organisation utvecklats genom årtiondena
för att finna bättre och mera effektiva sätt
att nå våra målsättningar. Klubbens
Ledarskapsplan är ett sådant verktyg.
Genom denna har vi fått ett redskap att
organisera klubbarna så att var och en kan
arbeta med full kraft inom de fyra tjänstegrenarna.
Genom att förenkla klubbens
ledarskapsstruktur, frigörs mer tid, energi
och resurser för verkligt Rotaryarbete, vilket
är och alltid kommer att vara, att stå till
tjänst, bistå och stödja!
Genom att stå fast vid vårt åtagande representerat
av de fyra avenyerna, hedrar vi inte
bara de generationer av Rotarianer som hängivet
följt dessa — vi VISAR VÄGEN för
kommande generationer!
Bill Boyd, Pakuranga RC, RI Pres. 06-07
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 6
Visste du att det finns en
Rotaryklubb för engelspråkiga
rotarianer i Stockholm?
“We are engaged
in a great experiment,
that of encouraging
international good will
and understanding.”
PaulP. Harris, Founder of Rotary International
Rotary International has 1.21 million members in 32,500 Rotary Clubs in
168 countries. We meet every week and are reminded through our motto,
Service above Self, that every Rotarian can contribute to a better tomorrow.
Stockholm’s only
English language
Rotary Club welcomes
visiting Rotarians, Past
and Present, and those
seeking membership
Stockholm International Rotary Club meets weekly
on Mondays, at 11.45 AM
Västra Trädgårdsgatan 11A (Odd Fellow), Stockholm
www.rotary.se/stockholm-international
Saxat om Rotary

Succé för Rotary Business Network
44 entusiastiska Rotarianer samlades till ett första lunchmöte på Salénkonferens
med positiv och förväntansfull approach. Mingel och samtal startade redan i kön
inför bordsplaceringen och personer som aldrig tidigare träffats utbytte tankar
och ideér. Folk från hela Stockholmsregionen och Uppsala syntes ivrigt konverserande
i vimlet.
Vid borden diskuterades win/win koncept under ledning av Styrgruppens representanter
och hur vi kan stödja Rotarykamrater i yrkeslivet genom att lära känna
varandra, utbyta erfarenheter, visitkort och tillföra ny kompetens. Många intressanta
synpunkter och förslag framkom t.ex. att hålla föredrag och introducera nya koncept
som i framtiden kan leda till nya jobb och nya kontakter.
Laijla Liljehöök, PR konsult och informationsansvarig i Ladugårdslandet RK säger så
här ” Jag blev tilltalad av den öppenhet och entusiasm som kändes redan när jag kom
in i rummet. Spännande att utveckla den här delen av Rotary- gemenskapen; människor
som har samma attityd och intressen. Att bli sedd! Gärna någon pubafton på centralt
beläget ställe mellan lunchträffarna”
Jan Rydenäs, stf kontorschef på Östgöta Enskilda Bank betonar vikten av fokus på affärer
” Inte så många externa föredrag utan större satsning på att verkligen lära känna
varandra och skapa förtroende. Många Rotarianer har saknat just detta att kunna göra
affärer och hitta samarbetsformer. Gärna tätare träffar för att inte förlora tid och
tempo.Nära relationer skapar tillit”
Lillemor Sillén, Stockholm International Rotary Club, Styrgruppen RBN
Vill du vara med i ett nätverk med fart och fläkt?
Kontakta Stephan Bruns, ordf. i RBN: stephan.bruns@affarskonsulterna.se.
Nästa lunchmöte 23/2 kl.12-14 på Saléns konferens
Rotarytrevligt på Fryshuset
Jag bjöd in Ingvar Persson, ledarskribent på AB, till Fryshusets R.K., för att han skulle
få en bättre bild av Rotary och vi en bättre bild av vad han menar med “rotarytrevlig”
(se januaris Avigsida).
Ingvar deklarerade att han med rotarytrevlig avser en person med den typ av
gammalhederlig borgerlig uppfostran som man fortfarande kan finna i mindre orters
societet. (Ingvar kommer närmast ifrån Ludvika.) Dvs oavsett vad man innerst inne
tycker, oavsett hur oenig man är i sak, så håller man färgen. Man inriktar sig på att
vara trevlig även om det kokar under ytan.
Enligt Ingvar är Sven-Olof Littorin en person som har förmågan (eller uppfostran)
att alltid vara rotarytrevlig, oavsett hur hårt ansatt han blir.
Sammanfattningsvis var det i alla bemärkelser ett lyckat möte. Övningens ändamål
uppfylldes under rotarytrevliga former.
Per Jannersten, Uppsala Glunten
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 7
Förtjänar vi
vårt rykte?
Den pågående debatten om rotarytrevliga
typer med en Rotary pin på kavajslaget
aktualiserar frågan om Rotarys
image. Enligt min mening förtjänar
Rotary, precis som alla andra organisationer,
sitt rykte. För det är med image
som med korthus: Man måste bygga
upp imagen med tålamod och försiktighet.
Och till att börja med måste
man ha ett stabilt underlag och en fungerande
plan för bygget.
IKEA är ett paradexempel på hur man
bygger en image: En lika enkel som tydlig
affärsidé i botten och ett konsekvent
tillämpande av den. Rotary bygger
också på en enkel och tydlig idé men vi
tillämpar inte Service above self konceptet
så konsekvent som vi borde. Vi
kan inte förvänta oss att andra skall ha
en annan, bättre uppfattning om
Rotary än vad vi själva har. Låt oss därför
börja med att göra upp med vår
egen uppfattning.
Vilken bild av Rotary har DU?
Vad tror du att andra tänker när de ser
din rotarynål? Sänder din nål budskapet:
– Du kan lita på mig
– Jag är pålitlig.
– Jag ger mer än jag tar.
– Jag är till för dig.
– Jag tillämpar fyrfrågeprovet,
och allt annat som du vill att märket
skall signalera? Är du inte nöjd med din
självprövning är det upp till DIG att
vidta åtgärder som gör dig nöjd.
Jag önskar att jag i verksamhetsplanen
för distriktet under punkten PR kunde
skriva: Distriktets PR-ansvarige skall
förbättra Rotarys image. Men en sådan
skrivning klarar inte ett fyrfrågeprov.
(Påståendet är falskt.) Den bistra sanningen
är att det enda som vi kan göra
centralt är att påminna om vår gemensamma
värdegrund, dvs den bas som
DU har att bygga på. Rotarys image
beror på hur var och en av oss tillämpar
värdegrunden. Vi lurar bara oss själva
om vi inbillar oss att det finns några
genvägar.
SSKRIIVV!!
Per Jannersten, Uppsala Glunten
VVii viilll hha måånngffaalldd och iinntte enfalld ii Måånaaddsbllaaddeet..
SSåå sskkriivv,, ssnällla dduu,, sskkriv!!
DDuu bbeehöövveerr intte prreestterra llånngaa, lliittterräärraa epiisstlarr.
SSee bbaarra ttiilll aatttt uttttrrycckkaa din meniinngg på eetttt ennkkeeltt,,
tyddlliiggt ooch frraamååttssyyfttaandde sätt!

Någon som minns
Karl-Ingvar har kavlat upp ärmarna och
utmanar etablissemanget.
Det sägs att en av finesserna med Rotarys
organisationsstruktur är rotationsprincipen,
att alla får möjlighet att under en
period hjälpa till med att föra Rotarys
idéer framåt. Som kontrast till detta brukar
jag säga att Rotary därför inte heller
har något minne.
Fram till halvårsskiftet 1989 var dåvarande
Svenska Rotary Rådet (SRR, numera SRS)
så organiserat, att det fanns en styrelse
bestående av (vad jag minns) fyra eller fem
förutvarande, tjänstgörande respektive
framtida guvernörer. Detta för att säkra
kontinuiteten. Systemet sprack av olika
anledningar, varav en var att samtliga
distrikt i en viss ordning skulle vara representerade
i denna styrelse, oavsett om det
distrikt, som var i tur att utse en ledamot,
hade en för uppgiften lämpad inkommande
guvernör eller inte.
Efter detta infördes en ny modell, som
skulle visa sig vara den mest förödande av
alla, nämligen att samtliga tjänstgörande
guvernörer skulle ingå i styrelsen.
Kontinuiteten upprätthölls genom att ordförande
respektive vice ordförande för
guvernörskollegiet var förutvarande guvernörer
för ett respektive två år sedan.
De inkommande guvernörerna var
tvungna att vid sitt första möte utse den i
sin krets som skulle vara styrelsens vice ord-
Avigsidan - Månadsbladets forum för debatt och åsikter
Författarna svarar själva för de framförda synpunkterna och inläggen på Avigsidan.
förande året efter att de själva utgjort styrelse
(den vice ordf. gick sedan in som ordf.
året därefter). På så sätt säkerställde man att
chansen att utse en lämplig person blev så
liten som möjligt. Beviset på systemets brister
är, att på fem år lyckades man med
konststycket att reducera organisationens
egna kapital från inledningsvis drygt en
miljon kronor till att efter verksamhetsåret
1993/94 ha krympt till 54 000 kronor.
Hela ärendet sopades under mattan
Skälen till katastrofen var flera. I första
hand bristande kompetens, framför allt hos
styrelseordförandena. Man sade exempelvis
på felaktiga grunder upp en person på kansliet
och tvingades så småningom betala ett
drygt avgångsvederlag för att slippa nesan
att dras inför Arbetsdomstolen. Hela ärendet
sopades under mattan och som vanligt
beviljade styrelsen sig full och tacksam
ansvarsfrihet.
Vidare övervärderade man systematiskt
möjligheterna att delfinansiera matrikeln
genom annonser - framför allt genom en
övertro på klubbarnas vilja och förmåga att
lojalt värva annonsörer. Slutligen hade man
ett tungrott och dyrbart system för underhåll
av matrikelregistret, samtidigt som man
av någon anledning inte ville/vågade höja
avgiften i behövlig omfattning.
Utan att fråga vad klubbar och
enskilda rotarianer tycker
Vid halvårsskiftet 1997 infördes en
modell med en från den tjänstgörande
guvernörskretsen fristående styrelse
utsedd efter kompetens. Principen med en
självständig styrelse fungerade trots upprepade
attacker från guvernörskollegiet
ganska väl och fick i princip råda fram till
årsmötet 2005. Därefter har de historiskt
ointresserade guvernörerna – som vanligt
utan att fråga vad klubbar och enskilda
rotarianer tycker – återinfört modellen
med ett stort guvernörskollegium som
ensamt och oinskränkt styr verksamheten.
MÅNADSBLADET FEB 2007 SID 8
Synd att Rotary inte har något minne!
Under alla de år, som jag kan överblicka i
backspegeln, har klubbarna och deras
medlemmar konsekvent och medvetet
"förskonats" från kännedom om alla egendomliga
turer. Revisorerna har visserligen
upprepade gånger försökt mana till förnuft
genom att skriva både på och mellan
raderna i sina revisionsrapporter, men det
har haft samma effekt, som att kasta vatten
på en flock gäss.
Vad finns det för anledning anta att de
för tillfället tjänstgörande guvernörerna
skulle vara bäst lämpade att styra och ställa
över rotarianernas insatser? Även om
guvernörerna är lämpliga som personer
har de händerna fulla med andra angelägna
uppgifter.
Det borde inte heller vara en uppgift för
de för tillfället tjänstgörande guvernörerna
att besluta om hur SRS skall vara organiserat
– åtminstone inte utan att låta klubbarna
och rotarianerna komma till tals.
SRS skulle må bra av att
professionaliseras
Svensk Rotary Service, i likhet med andra
kommersiella eller ideella organisationer,
mår nog bäst av att professionaliseras, dvs
ledas av en styrelse, som utses efter kompetens.
En styrelse, som efter avslutat verksamhetsår
får redovisa sitt uppdrag i en formell
och reviderad årsredovisning. Har styrelsen
skött sig väl väljs den om, har styrelsen
skött sig mindre bra hängs den ut och
ersätts med en ny.
Vid närmare eftertanke undrar jag om
man behöver kunna historien för att inse att
det är olämpligt att lägga medlemsservicen i
en förening av och för guvernörer. Det blir
ju inte mycket till maktdelning när valberedning,
styrelse och stämma utgörs av
samma personer.
Karl-Ingvar Persson
Eskilstuna RK
Tack Bo!
Mail som detta nedan gör att de många timmarna som varje månad åtgår till att skapa det som förhoppningsvis skall bli ett intressant
MÅNADSBLAD gör mödan värd. Tack Bo för det smickrande förslaget om Rotary Norden, men jag blir nog vid min läst. /Tord E /red
Hallå Tord,
Jag fick en förfrågan att skriva om RFE i det månadsblad du svarar för. En artikel som är på gång.
Av nyfikenhet gick jag in för att se hur D-2390:s månadsblad ser ut. Sedan fortsatte jag att titta på motsvarande för andra distrikt.
Anledningen var, att när jag såg det för D-2350, så var det i en klass för sig i artikelsammansättning, layout, rubriksättning. Lockar
verkligen till läsning. Kan du inte ta över Rotary Norden?
Mvh Bo Hennby