Dialog 20120605.indd - Spacescape

DIALOG OM CENTRUM/TORSVIKFAVORITPLATSER, MINDRE BRA PLATSER OCH VISTELSEVÄRDEN I DET OFFENTLIGA RUMMET120605

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSammanfaning 41. Inledning 6Bakgrund och sye 6Metod 62. Favoritplatser 83. Sämre platser med potenal 104. Vistelsevärden 125. Stadsmiljökvaliteter 14Trygghet 14Mötesplats 16Rekreaon 18Tillgänglighet 20Service, handel och kultur 22BeställareLidingö stadKonsultgruppTobias Nordström, SpacescapeAlexander Ståhle, SpacescapeGustav Malm, WhiteYaël Bratel, WhiteViktoria Walldin, WhiteDaniel Latorre, Project for Public SpacesFotoGustav Malm och Yaël Bratel6. Önskemål 24Däcka över 26Försikg utveckling 28Mer grönska 28Fler mötesplatser och siplatser 30Koppla samman Lidingö centrum och Torsviks torg 307. Lidingö med olika perspekv 322

FÖRORDVi vill ge ett stort tack till alla boende i området Centrum/Torsvik och till alla övrigaLidingöbor som med stort engagemang har svarat på vår enkät och varit med i gruppdiskussionernaom utvecklingen av Centrum/Torsvik.Era synpunkter, tankar och funderingar har varit, och är, mycket värdefulla i vårt arbetemed att utveckla Centrum/Torsvik så bra som möjligt. Många har svarat på enkäten,hela 220 stycken. Svaren är, tillsammans med synpunkterna från gruppdiskussionerna,sammanställda i denna rapport och kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsattaarbetet.I höst fortsätter dialogen. Då går vi in i det som kallas för programsamråd vilket innebäratt alla Lidingöbor får lämna synpunkter på planeringsförslag för Centrum/Torsvik. Omkommunfullmäktige så beslutar kommer det att bli folkomröstning 2013.Vill du redan nu hålla dig uppdaterad på senaste nytt om Centrum/Torsvik så kan duprenumerera på ett nyhetsmail. För att göra det anmäler du dig på webbplatsen;http://www.lidingo.se/centrumtorsvikMed vänlig hälsningAnna HadeniusMiljö- och stadsbyggnadschef3

SAMMANFATTNINGLidingö stad har låtit göra en webbenkät och flera fokusgruppsintervjuer för att ta redapå vad de boende i Centrum/Torsvik tycker om sitt närområde. Detta som ett mycketviktigt underlag för planarbetet av området, som har syfte att utvecklas som stadsmiljöoch centrumområde för Lidingöbor och besökande. Webbenkäten har varit öppen ävenför övriga Lidingöbor. Detta dialogarbete har genomförts av konsultföretagen Spacescape,White Arkitekter och Project for Public Spaces.Resultaten från enkäten och fokusgrupperna kan sammanfattas enligt följande.DET GRÖNA SMÅSKALIGA - SMÅSTADENDet gröna och småskaliga utgör ett återkommande tema för att lyfta upp nuvarande värdenoch indikera en riktning för kommande satsningar i Centrum/Torsvik. Det finns endjupt rotad bild av det gröna, småskaliga och småstadsmässigt trivsamma, det löper somen röd tråd genom det insamlade materialet från fokusgrupperna och webbenkäten ochbidrar till en viss ambivalens gentemot områdets framtid.Många, i synnerhet längs Torsvikssvängen, är rädda för att grönytor ska tas i anspråk, atthöghus ska byggas och att centrumet ska förvandlas till en inglasad galleria och att dettahotar de värden som förknippas med och bygger upp Lidingöbornas bild av att bo påhälsans och den gröna ön.GÄRNA ÖVERDÄCKNING - MEN BYGG VARSAMTMen samtidigt som man är oroad för en allt för storskalig exploatering, så löper de problemTorsviksdiket för med sig som en lika tydlig röd tråd i Lidingöbornas relation tillCentrum/Torsvik. Den hotar bilden av den gröna ön vid brofästet, bildar en bullrig fondtill Torsviks torg, den bryter av en möjlig länk mellan Torsviks torg och Lidingö centrum.Analysen visar att de biltrafikdominerade stadsmiljöerna innebär mycket negativa konsekvenserför vistelsevärdena i närmiljön. En överdäckning är något som lyfts fram av deflesta just för att bryta dessa negativa aspekter. Extra påtagligt är detta vid Torsvikstorg;här är trafikdikets negativa konsekvenser som mest påtagliga, just för att många uppfattaratt platsen har potential men att trafiken skapar en så negativ inramning. ”Diket dödadeTorsviks torg” är ett återkommande tema.Att det gröna ska få prägla en överdäckning är något som påtals av många, men även attdenna centrala plats ska kunna bli en framtida mötesplats med inslag av småskalig bostadsetablering,caféer, restauranger, butiker och ytor för aktivitet och idrott. Även inslagav konst och kultur nämns som förslag som kan ges plats på en möjlig överdäckning.Millesgården och statyerna i de offentliga miljöerna är uppskattade inslag och nämnssom förebild.KOPPLA IHOP CENTRUM OCH TORSVIKKopplingen mellan Lidingö centrum - Torsvikstorg - brofästet ses ha stor potential attförstärkas genom ny bebyggelse och många påtalar att det bör ske med en blandning avbostäder, butiker, restauranger, service, med insprängd grönska, och med ett promenadvänligtstråk som förbinder de nu uppbrutna platserna. Stråket mellan Torsvikstorg ochbrofästet är vidare en av få platser som upplevs som otrygg för att “mördarbacken” ärbrant och oupplyst och att det inte finns någon bebyggelse som kan skänka en känsla avövervakning.Även parkeringarna vid Lidingö centrum och vid stadshuset lyfts fram som platser förförtätning med bostäder och butiker. Kring stadshuset upplevs det generellt som markenkunde utnyttjas bättre.SKAPA OCH BEVARA MÖTESPLATSERDe offentliga mötesplatserna är något som uppskattas och efterfrågas en förstärkningav, gärna med en koppling till grönska. Sittplatser, grillplatser, torghandel, uteservieringarefterfrågas. Torsviksberget är en uppskattad plats och beskrivs som en oas, en plats attmeditera och känna ro på men även träffa bekanta på och umgås, Majbrasan tänds här4

varje år, och ett viktigt grönt stråk ner till bron från Torsvikshållet. Torsviksklippan är enutsiktpunkt som skapar en visuell koppling mot vattnet och skapar en skärgårdskänsla.Även Torsviksparken inrymmer flera viktiga vistelsevärden, i synnerhet för närboende,och bildar en naturlig mötesplats i Torsvik. Generellt lyfts de gröna ytorna fram somcentrala för att skapa lokala värden och platser för såväl stillhet och ro som möten ochumgänge. Utifrån ett barnperspektiv lyfts de gröna och lite vildare ytorna fram av förskolepersonalsom viktiga inslag i den dagliga verksamheten. De gröna kuperade ytorna,kottarna, kvistarna och stenarna utgör en miljö som barnen fyller med mening och tar ibesittning genom sin lek.Stråket under bron påtaledes som uppskattat, främst söder om bron, den norra delen harstor potential att förbättras. Broparken är uppskattad under sommaren med kopplingentill vattnet och badmöjligheter.GÄRNA LIDINGÖBANA TILL CENTRUM - MEN MINSKA TRAFIKENAngående Lidingöbanans dragning via Torsvikstorg och Lidingö centrum är fler positivaän negativa, en viktig aspekt är rädslan för ett “trafikinferno”, vid i synnerhet Torsvikstorgoch Lidingö centrum; finns en rädsla för att det ska bli trångt mellan cyklister, gående,bilister, bussar och Lidingöbana. Samtidigt påtalas att det skulle vara en uppskattadförstärkning av kopplingen in till stan och bidra till att Lidingö centrum förstärker sinfunktion som central nod på Lidingö. Tunnelbana nämns även men här går åsikternastarkt isär; finns en rädsla för att centrum ska bli ett nytt Ropsten och en oro att tunnelbananska föra med sig “centrumproblem”, samtidigt är många positiva till att det skullebli lättare att ta sig in till stan.BÅDE UTVECKLA OCH BEVARAVad gäller service och kommers finns en viss ambivalens där det önskas fler butiker ochrestauranger men att man samtidigt är rädd för att kommersen ska ta över; centrummiljöerför de boende och inte för affärsägarna är en återkommande hållning. Offentligamiljöer, sittplatser och grönska uppskattas i Lidingö centrum och upplevs som höja vistelsevärdenaoch fungera lite som motvikt till kommersen. Många vill se ett större inslagav caféer och restauranger, gärna med uteserveringar, och är positiva till att framtidabostäder kan planeras med butiker och verksamheter i bottenvåningarna.Bland ungdomarna är det viktigt med aktivitet i de offentliga miljöerna, att det finnsnågot att göra. Torsviks torg är en naturlig samlingspunkt för många unga, därifrån ärdet lätt att ta sig in till stan och det ligger centralt i Centrum/Torsvik. Fler platser för aktivitetoch idrott efterfrågas, en skejtpark för Lidingös skejtare (som nu måste ta sig in tillstan), tennisplan, simhall, fotbollsplan är exempel som nämns. Även platser för att spelaoch lyssna på musik efterfrågas. “Om man ska träffa folk från stan kommer de aldrig hit,vi måste åka till dem. Det vore softare om man kunde bjuda över dem.” drömmer enintervjuad ungdom.Försiktig förtätning är ett återkommande ledord, med stor hänsyn till de befintliga värdensom finns inom Centrum/Torsvik och som bygger upp Lidingös identitet utifrånett boendeperspektiv. Att ta hänsyn till och förstärka grönska och småskalighet mensamtidigt skapa möjligheter för möten, folkliv och aktivitet.5

1 INLEDNINGBAKGRUND OCH SYFTEMed anledning av att Lidingös centrala delar, centrumoch Torsvik, skall utvecklas genomförs ett omfattandedialogarbete där de boende själva får komma till tals ochdela med sig av sina erfarenheter och upplevelser kopplattill det berörda området. Lidingös översiktsplan föreslåratt Centrum/Torsvik ska utvecklas med bostäder, arbetsplatser,butiker och kaféer. Dialogarbetet i kombinationmed bland annat byggtekniska utredningar, miljökonsekvensbeskrivningoch strategisk handelsanalys, kommeranvändas som underlag i det framtida planarbetet.Då dialogarbetet genomförs i ett tidigt skede är förhoppningenatt berörda parter ska ges möjlighet att belysa deplatsspecifika kvalitéer som omöjligt kan kartläggas viaen teknisk analys av området. Syftet med dialogarbetetär att, inför planeringen av centrum och Torsvik, få merkunskap om hur olika platser används och upplevs samtvilka kvaliteter som efterfrågas av de boende själva.FOKUSGRUPPSINTERVJUERGenom dialogmetoden fokusgruppsintervjuer deltoggrupper om 2 till 9 deltagare. Totalt intervjuades 45 invånare.Fokusgruppernas deltagare valdes slumpmässigt ut,dock efter sju olika målgrupper:• Förskolepersonal (representerar barnens perspektiv)• Ungdomar• Boende (bostadsrättsföreningar)• Boende (hyresrätter)• Näringsidkare• Pensionärer6• Intressegruppen (övriga intresserade)Syftet med de olika målgrupperna var att olika perspektivpå Lidingö skulle framträda. Förskolepersonal till exempel,representerar barnens perspektiv vilket kan anatsskilja sig från hur ungdomar eller näringsidkare ser på ochanvänder sig av stadsdelen.Intervjuerna genomfördes så att en samtalsledare vägleddedeltagarna genom ett 1,5 timme långt samtal därrumsliga teman behandlas. Sekreteraren antecknar undersamtalets gång och dokumenterar samtalet.Till en början berörs fyra teman:• Favoritplatser i stadsdelen• Favorit stråk• Sämre platser och stråk• FörbättringsönskemålDessa teman användes för att aktivera deltagarna i samtaletgenom att konkret få dem att fokusera på brister ochmöjligheter i platser som engagerar dem. Samtalsledarensåg till att alla fick komma till tals samt ritade ut de angivnasynpunkterna på ett ortofoto över området. För att fördjupadiskussionen användes ytterligare sex teman:• Trygghet• Tillgänglighet• Mötesplatser• Rekreation & folkhälsa• Service, handel & kultur• Hur bör hela Centrum/Torsvik utvecklas eller inte utvecklas?Dessa syftar till att säkerställa att en diskussion förs kringviktiga stadslivskvaliteter. Diskussionen syftade även tillatt fördjupa diskussionen kring hur stadsrummen i områdetberör de boende och hur Centrum/Torsvik ska – ellerinte ska utvecklas.ENKÄT PÅ WEBB OCH BREVGenom en enkät (tillgänglig via webb och utskriven version)fångades ytterligare åsikter, erfarenheter och visionerin, utifrån de teman som användens under fokusgrupperna.Totalt har 220 personer fyllt i enkäten. 75% avdessa bor i Torsvik, Lidingö Centrum eller Herserud.Arbetet med att sammanställa materialet från fokusgruppernaoch enkäten har vägletts av att lyfta fram de boendesperspektiv på ett så rättvis sätt som möjligt. De citatsom valts ut speglar återkommande tendenser i materialetoch ambitionen är att de boende som deltagit i fokusgrupperoch fyllt i enkäten ska känna igen sin egen röst irapporten samtidigt som de får möjlighet att ta del av ettbredare perspektiv.I rapporten lyfts en hel del citat fram; kommer dessa frånfokusgrupperna refereras till vilken (ex fokusgrupp: ungdom),kommer de från enkäterna skrivs även det ut tydligt.

”Det är en oas där man kan träffas eller bara sitta och meditera.”- Kvinna, Torsvik, enkät7

2 FAVORITPLATSERDet är tydligt att det gröna och parker är en viktig del av de boendes platsidentitet. ”Visionenär att bibehålla hälsans ö. Människor vill ha mer av de gröna lungorna som fi nns här.” Man,fokusgrupp: bostadsrätt. Gemensamt för många är en stor kärlek till både Torsviksberget,Södra Broparken, Flaggberget och Torsviksparken. Man talar om parkerna som bådemötesplatser och rekreationsområden. ”Om man ska fi ka går man till Flaggberget och har picknick”Kvinna, fokusgrupp: intressegruppen. Flera nämner också att de brukar idrotta idessa områden, främst kring Torsviksberget och Torsviksparken men också längs kusten.”Jag jobbar som idrottslärare, och har som ideal att man ska kunna leva friskt, jag tycker det är braatt det fi nns mycket cykelvägar, och joggingspår vid Torsviksberget och längs stranden. Eleverna joggari Torsviksparken också.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.Hästskojarparken var också omtyckt av många. Centrumparken och Stadshusparkenfanns det mer kluvenhet kring. ”Det parker som fi nns där [vid centrum], tycker jag man bordese till att det verkligen är parker, inte så skräpigt och bara massa a-lagare som sitter där.” Kvinna,fokusgrupp: bostadsrätt.Vissa områden uppfattades gemensamt för alla fokusgrupper som värdefulla, men detblev också uppenbart att de lokala parkerna och grönytor som fanns var högt skattadeav de närboende. Dessa lokala grönytor användes främst av de närboende och inte av enbredare allmänhet.En grupp som skiljde ut sig var förskolelärargruppen som representerade barnens perspektiv.De var flitiga användare av parker och grönområden och med barnperspektivetsom utgångspunkt växer världen. ”Det behöver inte vara så stor skog, barnen upplever det större.”Kvinna, fokusgrupp: förskolepedagog. Det visade sig också att förskolegruppen var dengrupp som hade flest informella namn på platser i omgivningen. En kvinna från fokusgruppenför förskolepedagoger beskriver här pizzaparken ”[…] och pizzaparken som är enlekpark, vi kallar den så för att det ligger en pizzeria i ena hörnet.”.”Lidingö centrum, området kring det,det var de även innan jag hade butik där. Det är en så härligkänsla att det är utecentrum och en del av Lidingös stadskärna,att det fi nns mötesplatser. Jag gillar området runt torgetockså.”- Kvinna, fokusgrupp: näringsidkareLidingö centrum är även en favoritplats för många. Att det är nära till grönska och parksamtidigt som det finns folkvimmel och kommers bidrar till att det är en plats somlockar. Ett blandat utbud, torghandeln och småstadskänsla återkommer som positivabeskrivningar. Även inslagen av service och kultur framhålls som positiva och här lyftssärskilt biblioteket fram. De närliggande parkeringarna upplevs dock som problematiskaoch många tycker att dessa ska grävas ner. Det finns en rädsla för att centrumet ska glasasin och förvandlas till en galleria. Det småskaliga skapar en känsla av att det är en platsför lidingöbon och harmoniserar med hela bilden av Lidingö som något av en småstad,i kontrast till andra platser i Stockholm. Samtidigt efterfrågar många att större utbud avbutiker och restauranger och ser en potential att bebygga på parkeringsplatserna.8

TorsviksplatånCentrumtorgetTorsviksparkenTorsviksplatånTorsviksbergetLidingö centrum/TorgTorsviksparkenBroberget/TorsviksbergetFavoritplatserKarta: Resultat från webbenkäten. Varje punkt representerar en plats som de svarande upplever som en favoritplats.9

3 SÄMRE PLATSER MEN MED POTENTIALTorsvikstorg är en plats som många ser en stor potential i, men som i dagsläget kopplassamman med stora brister. Dess strategiska läge nära bron gör att det beskrivs som enentré till ön, vilket förstärks av att de flesta bussar stannar till här. Närvaron av serviceuppskattas även och bidrar till rörelse och liv. Men det är ingen plats man stannar till vid.Motorvägsdiket och den tunga trafik som passerar torget bidrar till buller och otrygghet.Bristen på sittplatser påtalas av många, liksom att här finns en glasinsamling som genereraroljud och glassplitter på gatan. Platsen beskrivs även som ett blåshål på grund avden uppbrutna byggnadsinramningen.”Torsvikstorg har potential! Det är idag en ful och trist plats men kan utvecklas till en trevlig och välkomnandemiljö, en port till Lidingö både för de som kommer till och de som bor på ön. Här fi nns allmöjlighet att skapa liv och rörelse i samverkan med befi ntliga och nya bostäder. Platsen kan bara blibättre och därför gillar jag den!” Man, Torsvik, enkätEtt område som även nämndes som negativt men med förbättringspotential var grusparkeringenvid Islinge hamnväg. ”Man kan göra om vid Islinge så det blir trevligare.” Man,fokusgrupp: ungdom. ”Det är möjligt att de fi xar till det på sommaren?” Undrar, Kvinna,fokusgrupp: ungdom.Även cykel- och gångbron över Lilla Värtan nämns som svår att ta sig fram på grund avträngsel, samt att bron och brofästet upplevs som otrygg för fotgängare kvällstid. ”Det ärväldigt otrevliga miljöer [vid brofästet] p.g.a. trafi ken och just den trappan på norra sidan där är deträtt otäckt om man går på kvällen.” Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt.Som redan nämnts är Torsvisskolans biltrafik också ett störningsmoment för de närboende.Ungdomarna själva bidrar till viss del till den ökade trafiken då många kör moppetill skolan. Anledningen till detta är enligt flera skolungdomar att bussförbindelserna påön är tar lång tid, speciellt då tvärförbindelser saknas i många fall. ”Ibland är det krångligtmed transporter om man bor på södra ön, man måste byta mellan tåg och buss. Smidigare byten vore”Torsviks torg har mycket tjänster och ett utbud som jag uppskattari mitt närområde, men på grund av den tunga trafi -ken från Lidingöbron har torget aldrig riktigt kommit till sinrätt.”Man, Torsvik, enkätbra.” Man, fokusgrupp: ungdom.Kring Statoil finns också en av de noder som nämns som problematiska, då det är en avfå verksamheter som har öppet på kvällarna samlas ungdomar där och det upplevs i vissafall som störande.Motorvägsdiket upplevs av de flesta som väldigt problematiskt och något man efterfrågaren förändring av. ”När man kommer från bron är det en spagettilösning och en hemsk väg, endafram till Torsviks torg är det jättetråkigt.” Man, fokusgrupp: näringsidkare.Stadshuset nämns som såväl en favoritplats som en mindre bra plats. De negativa omdömenaär dock i majoritet. Att stadshuset tar upp för mycket yta i anspråk återkommer,och att det här finns en möjlighet att bebygga och förstärka kopplingen till Lidingöcentrum.”Stadshuset är fult och det är väldigt mycket yta runt omkring som man inte kan utnyttja till t.ex attutveckla centrum eller bygga bostäder.” Kvinna, Torsvik, enkät.När trafi ken sänks ner kan detta bli en enastående vacker och trevlig plats [stadshuset]. En plats medmottot: välkommen till vår ö! Man, Baggeby, enkät.10

Torsviks torg ochmotorvägsdiketMindre bra platser men med potenalKarta: Resultat från webbenkäten. Varje punkt representerar en plats som de svarande anse vara mindre bra.11

4 VISTELSEVÄRDENDe gröna ytorna och parkerna används flitigt för att fina ro, de gröna lungorna och degröna oaserna är återkommande epitet, och bygger upp en identitet av Lidingö som luftigt,grönt och att det inte är trångt mellan husen. I synnerhet gäller detta Torsviksparkenoch Trosviksberget, men även mindre parker och grönytor.”Jag gillar parken som är en grön lunga och ett av skälen till att Torsviksplatån är så fi nt att bo på.Passar bra för små barn (lekpark, stor gräsyta) lite större barn (natur-lekområde med “skog” och annatspännande, gräsmatta för fotboll, pulkabacke och kanske isplan för barn som inte vill sitta inne ochspela dataspel - eller kan det tom locka ut barn på alternativa sysselsättningar?) Familjer (picknick ochumgänge på gräsytorna med bänkar) Vuxna (promenad, sitta och läsa, umgås), hudägare, Gamla!!!Det är viktigt med ett grönt närområde när man inte orkar eller kan förfl ytta sej så långt ifrån hemmet.Min mamma som dog 89 år gammal förra året hade glädje av denna park in i det sista.” Kvinna,Torsvik, enkät.”Omtyckt rastplats för både äldre och yngre, speciellt för hudägare. Omtyckt, uppskattad lekplats förlekskolebarn. Strövområde för hare, räv och t.o.m rådjur. Bästa tänkbara plats för Valborgsmässoeld,som därifrån syns vida omkring. Välkomnande julgran som möter trafi ken från Stockholm.” Man,boende vid centrum, enkät.Om Torsviksberget: ”Det är en oas där man kan träffas eller bara sitta och meditera.” Kvinna,Torsvik, enkät.De gröna ytorna används även som lekplats och är en integrerad del i förskoleverksamheten,där det gröna ytorna framhålls som kreativ lekmiljö där barnen tränar sin motorikoch bygger upp sina egna lekvärldar med naturen som ständigt skiftande fond. Förskolepersonalenframhåller särskilt den lite mer orörda naturen som värdefull, med kuperadterräng, kottar, pinnar och andra presumtiva lekredskap.som utgör naturliga platser att mötas på. Även om denna grupp även nyttjar och uppskattargrönytor. Butikerna och restaurangerna lockar och att det finns saker att göra ochtitta på. Torsviks torg lockar för att där är det lätt att mötas upp på efter skolan och tasig in till stan.“Jag är på Torsvik torg efter skolan, men man kan också vara där på kvällar och sen åka någonstans.”Kvinna, fokusgrupp: ungdom.Att ta sig in till stan är ett naturligt alternativ för ungdomar som känner att utbudet i Lidingöcentrum och i gallerian vid Torsviks torg är lite trist. Att kunna locka vänner frånstan till Lidingö är något som efterfrågas.Bland ungdomarna nämns platser för idrott och sport som viktiga. Tennis, fotboll, skejtingoch ishockey är idrotter som nämns men som är dåligt representerade i Centrum/Torsvik och kräver att man tar sig till andra platser på Lidingö eller in till stan.Biblioteket i Lidingö centrum används av ungdomar för att plugga, ensam eller tillsammansmed andra, bland de lite äldre nämns tidningsläsande och utställningar som lockandeaktiviteter.Torghandeln och uteserveringarna i Lidingö centrum är ett mycket uppskattat inslag sombidrar till att torget utgör en uppskattad mötesplats med folkvimmel.Strandpromenaden, i synnerhet söder om Lidingöbron är ett uppskattat stråk där broparkenbjuder in till bad och vattenkontakt. Även stråket från Torsvikssvägen över Torsviksbergetner mot brofästet lyfts fram som ett uppskattat promenadstråk, likaså detanslutandet stråket över Torsviksplatån.För de lite äldre, ungdomarna, är det i synnerhet Torsvikstorget och Lidingö centrum12

Antal vistelsevärden Populära promenader VistelsevärdenVa = VaenkontaktUt = UtblickNa = NaturupplevelseGr = Grön oasRo = RofylldhetMo = MoonNl = NaturlekLe = LekplatsTr = TräffpunktFo = FolklivEv = EvenemangKu = KulturKarta: Vistelsevärden i de offentliga ytorna. Kartan är en sammanfaning av vad som framkommit i webbenkätenoch fokusgruppintervjuerna och beskriver de upplevda värdena bland Lidingöborna själva.13

5 STADSMILJÖKVALITETERTRYGGHETGenerellt finns en utbredd känsla av trygghet i Lidingö centrum Torsvik. Få påtalar attplatser upplevs som otrygga. Statoilmacken nämns som otrygg kvällstid, liksom brofästetoch Stockholmsvägen upp mot Torsvikstorg. Statoilmacken nämns i samband medatt det är ett tillhåll för ungdomar som ”hänger”. Samtidigt påtalar några yngre att det ären centralt belägen mötesplats där man ”träffar kompisar”, även lite senare på kvällen.Brofästet och Stockholmsvägen upplev som otrygga för att det är mörka platser ochstråk utan belysning och utan tryggheten som närheten till bostäder skapar.Tryggheten relateras ofta till det som utifrån de boende utmärker Lidingö; det småskaliga,det familjära och en känsla av småstad. Det finns en rädsla för att storskalig bebyggelsemed höghus ska bidra till I relation till storskalig förnyelse, i synnerhet med höghus,relateras till ökad otrygghet.14

”Jag gillar Lidingö Centrum för att det är en öppenplats och ingen inglasad galleria. Det gör det tilllidingöbornas centrum och inte butikernas centrum.”- Man, Hersby, enkät15

MÖTESPLATSERMånga nämner Lidingö centrum som en av de mest naturliga mötesplatserna. På fråganom vilken favoritplatser hon har i Lidingö svarar Kvinna, fokusgrupp: näringsidkare:”Lidingö centrum, området kring det, det var det även innan jag hade butik där. Det är en så härligkänsla att det är utecentrum och en del av Lidingös stadskärna, att det fi nns mötesplatser. Jag gillarområdet runt torget också.”Det fanns även här vissa skillnader i vilka grupper som använde vilka platser. Ungdomarnaanvände i mycket större utsträckning Torsviks torg än de andra målgrupperna.”Jag är på Torsvik torg efter skolan, men man kan också vara där på kvällar och sen åka någon stans.”Kvinna, fokusgrupp: ungdom. Torsviks torg benämndes annars vanligen som ett blåshåloch många var överens om att gallerian var mindre lyckad del på grund av de butiker somfanns inuti, men också för sin estetik. ”Torsviks torg är det värsta blåshålet på hela Lidingö”Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt.Torsviks torg, mer som en mötesplats. Det är centralt mellan alla olika områden, och nära Ropsten.Alla bussar går till Torsvik, American Taste och gallerian, och Superstore fi nns också där. Ska mannågon stans på Lidingö ska man dit. En mötesplats, alla har lätt att träffas där, men inget ställe manär på en längre tid. Man, fokusgrupp: ungdom.där fi nns bänkar och man kan bada på sommaren.” Kvinna, fokusgrupp: ungdom.Även biblioteket och stadshuset framhålls som mötesplatser, där inslaget av aktiviteteroch kultur bidrar till att det lockar.Lidingös många parker och grönytor framhålls även som viktiga mötesplatser. I synnerhetTorsviksparken och grönområden på och omkring Torsviksberget ses i webbenkätensom naturliga mötesplatser. Det är platser för kontemplation och vila samtidigt som detär platser där det är lätt att stöta på någon man känner. Valborgsmässoelden på Torsviksbergetnämns också som en uppskattad händelse som bidrar till att bekräfta berget somen samlings- och mötesplats. Många påtalar även att parkerna är platser för unga såvälsom äldre, där lek samsas med rekreativa sysslor men även för motion och strövande,detta är särskilt tydligt vid grönområdena kring Torsviksberget och Torsviksplatån därdet finns orörd natur som används flitigt inom förskoleverksamheten. Detta bidrar tilluppskattade och generationsöverskridande platser.“Strandpromenaden, den är jättebra, men jag är inte där så jättemycket. Speciellt södra sidan är fi n,16

”Torsviks torg är det värstablåshålet på hela Lidingö”.- Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt“Torsviks torg, mer som en mötesplats. Det är centralt mellanalla olika områden, och nära Ropsten. Alla bussar går tillTorsvik, American Taste och gallerian, och Superstore fi nnsockså där. Ska man någon stans på Lidingö ska man dit.En mötesplats, alla har lätt att träffas där, men inget ställeman är på en längre tid.”- Man, fokusgrupp: ungdom17

REKREATIONSom tidigare nämnts beskrivs parkerna och grönområdena som viktiga platser för Lidingöborna.Framförallt Torsviksparken och Torsviksberget återkommer som favoritplatser,i synnerhet för närboende men även för boende i centrum, Herserud, Hersunda.Dessa platser beskrivs som platser för vila, ro och avkoppling men även som platser därman kan träffas och stöta på bekanta. Att det ordnas majbrasa på Torsviksberget förstärkerplatsens betydelse som samlingspunkt, vilket påtalas av flera.Utsikten från Torsviksberget är något som påtalas som väldigt positivt av många, att detger en ”skärgårdskänsla” och bidrar till att förstärka kopplingen till vattnet och känslanav att befinna sig på en ö.Utifrån ett barnperspektiv påtalas även det lekvärde som den vilda naturen bidrar till.Förskolor i och omkring Torsvik använder naturmiljöerna återkommande i sin dagligaverksamhet. Barnen får använda sin fantasi i dessa miljöer, de kan gömma sig bakomstenar, träd och kuperad terräng, samla kottar och pinnar och hitta på egna lekar. Dennatyp av lek ställs mot lekplatsernas mer tillrättalagda miljö; ”Att leka i skogen är ett komplementtill hemmet, då leker det på lekplatsen. Hos oss leker de i skogen. Skogen och det som fi nns i denblir vad de vill att det ska bli.” Kvinna, fokusgrupp: förskolepedagoger.fantastisk!” Kvinna, Torsvik, enkät.Om Torsviksberget: ”Det är så vackert och fridfullt där. Jag brukar ta med solstolar picknick ochsitta på en berghäll och njuta och t.ex. läsa en bok eller bara umgås.” Kvinna, Torsvik, enkät.Om Torsviksberget: ”En frihetskänsla med natur vatten och underbar utsikt. Stort behov av en“lunga” med ovanstående när du bor i lägenhet. Ett behov som är viktigt för både gammal som ung.”Kvinna, Torsvik, enkät.Om Torsviksberget: ”En oas av lite bevarad skärgårdsnatur och frihetskänsla mitt i storstaden.Ett mäktigt, men vänligt välkomnande berg, som möter trafi kanterna på lidingöbron. Dessutom Millesspelande ängel!” Man, Torsvik, enkät.Om Torsviksberget: “Promenadstråket vid Torsviksberget är en fantastisk tillgång för alla boendei området. Här picknickar man sommartid och njuter av den fantastiska utsikten. Området är lättillgängligtså både pensionärer och familjer med barnvagn kan ta sig fram på gångvägarna. Dagisgrupperi området använder skogen för lek och hundägare promenerar sina hundar.” Kvinna, Torsvik, enkät.Om promenadvägen över berget till Ropsten: ”Jag promenerar till Ropsten, bra motion på morgonenoch jag slipper passa Bussen. Det är vackert och naturen varierar vid olika årstider och väderleker.Jag möter många andra som är ute och rastar hund eller också promenerar till Ropsten. Utsikten är18

”En oas av lite bevarad skärgårdsnaturoch frihetskänsla mitt i storstaden. Ett mäktigt, menvänligt välkomnande berg, som möter trafi kanterna pålidingöbron. Dessutom Milles spelande ängel!”- Man, Torsvik, enkät19

TILLGÄNGLIGHETMånga uttrycker också att Lidingöborna har en speciell relation till bilen som färdmedel.Fredrik, näringsidkare, uttrycker det så här: ”På Lidingö går man inte, man tar bilen.” Fleraboende menar att bilen är ett kärt transportmedel på Lidingö och att parkeringar kanvara en het potatis, speciellt i närheten av Lidingö centrum. ”Lidingöborna vill parkera sånära som möjligt. Lidingöborna vill helst köra in i affären och handla om de får bestämma.” Man,fokusgrupp: hyresrätt.Andra bilrelaterade ord som dyker upp är ”Lidingöparkering” som syftar till att Lidingöbornainte alltid parkerar helt laglydigt. Flertalet tar också upp det faktum att infartsparkeringeni Ropsten är för liten och att man istället parkerar i Torsvikssvängen och tarbussen över bron. I samband med hämtning och lämning på skola och dagis finns ocksåett utbrett missnöje då kaos uppstår vid morgon och eftermiddag då barn skall hämtasoch lämnas med bil av föräldrar.Annars är det också många som uttrycker en nöjdhet med det bussystem som finnsoch tar avstånd från ett spårvägsbygge eller att tunnelbanan dras in till Lidingö. ”Transportmässigtvore det bra med tunnelbana till stadshuset. Men inte socialt, det är mycket som händervid ändhållplatserna.” Man, fokusgrupp: hyresrätt. Det finns dock de som är av motsattuppfattning: ”Men tunnelbana rakt in till centrum måste vara nummer ett tycker jag.” Man, fokusgrupp:bostadsrätt.Att det är många trappor i de offentliga miljöerna är något som påtalas som en bristutifrån ett tillgänglighetsperspektiv, i synnerhet gäller detta kopplingar ner mot Lidingöbron/Vattnetfrån Torsviksberget och från Torsviks torg.En eventuell dragning av Lidingöbanan via Torsvikstorg och Lidingö centrum är enfråga som det råder delade meningar kring. Den ökade tillgängligheten det bidrar till,att det blir lättare att ta sig in till stan och även för andra att ta sig till Lidingö, är motivför. Rädslan för att det ska bli bullrigt (många närboende till befintliga Lidingöbananstörs av oljudet från banan) och trångt är något som framhålls emot. Erfarenheter frånTorsvikstorg, där trafiken bidrar till sänkta vistelsevärden, och vid centrumgången därdet är trångt mellan gående och cyklister bidrar säkerligen till att det finns en rädsla föratt en dragning av lidingöbanan genom centrum ska skapa ett ”trafikinferno”, som eninformant uttryckte det.Att cykla är också populärt; ”Helst cykel, varje krona man investerar i cykelvägar får man tillbaka.”Man, fokusgrupp: bostadsrätt. Många nämner dock att det bitvis finns dåligt medcykelvägar. Backen ner till bron från Torsvikstorg, eller ”mördarbacken” som den ävenkallas, är brant och dåligt upplyst vilket skapar otrygghet och dålig framkomlighet förcyklister på väg till Ropsten.En man från fokusgruppen för ungdomar beskriver hur det är svårt för olika trafikslagatt samsas på samma utrymme: “Alltid när man cyklar i Lidingö centrum är det mycket folk somgår men när man går är det mycket cyklar.”20

”För oss som cyklar regelbundetmellan Lidingö och Stockholmär backen ner till bron ett riskmoment.Hastigheten blir hög förcyklisterna, cykelbana saknas,på vintern blir det halt vilket ärsärskilt riskabelt med tanke påbilarna och hastigheten. Dessutommåste man svänga 180 grader föratt komma ut på bron - en svängsom ibland skapar problem närfl era cyklister och gångtrafi kanterska samsas om samma utrymme.”- Man, Torsvik, enkät”Lidingöborna vill parkeraså nära som möjligt. Lidingöbornavill helst köra ini affären och handla om defår bestämma.”- Man, fokusgrupp: hyresrätt”Ökade bullernivåer voreolyckligt. Buller är ett störrehälsoproblem än vad somofta kommer fram i den offentligadebatten.”- Man, Torsvik, enkät21

SERVICE, HANDEL OCH KULTURMånga är måna om att bevara Lidingö centrum som det är idag och att det inte expanderarallt för mycket. ”För de boende behöver inte Lidingö centrum bli större, det är bara för handlarna.”Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt. Näringsidkarna, och en del andra invånare, var dockinne på spåret att en expansion av Lidingö centrum är nödvändig. ”Vi som representerarhandeln håller på och dö, det måste ske en förändring. […]När man skriver om det på Lidingösidantror folk att vi vill bli rika, men vi vill överleva.” Man, fokusgrupp: näringsidkare.Torghandeln i Lidingö centrum nämns som väldigt positiv inslag i centrummiljön ochbidrar till att skapa något av en gemytlig småstadskänsla på torget. Grönskan som länkastill Lidingö centrum bidrar även till skapa en positiv inramning. Utbudet av service ochkultur genom bibliotektet och bion är vidare väldigt uppskattade och bidrar till att skapamötesplatser som inte präglas av kommers. Utbudet vad gäller butiker upplever mångasom fullt tillräckligt, och nämns ofta som motiverat utifrån ett närcenterperspektiv dåkraven inte är så stora. Många påtalar dock att stan lockar och att utbudet i centrum ärlite trist och har svårt att konkurrera. Lite exklusivare och unika butiker efterfrågas ochGateaux nämns som positiv exempel på en sådan etablering. De många parkeringarnakring Lidingö centrum nämns mer negativt och bidrar till otrygghet.och många menar att detta helt fråntar platsen vistelsevärden, att det är en plats som maninte stannar till vid.”Torsvikstorg gör inte skäl för sitt namn, det är inget torg. Det är en ful, tråkig och deprimerande platssom skulle kunna vara ett naturligt centrum för handel, folkliv och boende.” Man, Torsvik, enkät.”Det behövs en överbyggnad på Södra Kungsvägen så att platsen får “ett lugn”/mindre ljud/buller ochkänns tryggare. Små gröna sk “oaser”/inplanteringar som gör platsen vackrare. Huskropparna kanbli mer enhetligt “fasadupputsade”/målade.” Kvinna, Torsvik, enkät.Millesgården, bion, biblioteket, stadshuset och museet i Lidingö centrum nämns somplatser för att ta del av lokal kultur. Statyer i den offentliga miljön är uppskattade.”Biblioteket i centrum är en riktig höjdare... ville bara säga det. En pärla. Trevligt plats att sitta ochjobba eller läsa på. Eller bara hänga. Kunnig personal. Fräscht. Bra utbud. Bra författarkvällar.Mycket bra helt enkelt!” Man, Torsvik, enkät.Torsviks torg saknar den positiva inramning som Lidingö centrum har, samtidigt somdet av exempelvis ungdomar är en mer naturlig mötesplats att umgås på eftersom det ärlätt att åka vidare in till stan härifrån och även centralt lokaliserat nära Torsviksskolan.Den bil- och busstrafik som ramar in Torsviks torg beskrivs i väldigt negativa ordalag22

”Bibehåll småstadskarraktären. Utöka gärna men medmåtta. Hela centrum präglas av småstadskarraktär. Enliten torghandel fi nns vilket ökar trivseln. Butiksutbudetär ok, ur ett närserviceperspektiv.”- Man, Torsvik, enkät”Platsen [Torsviks torg] är tråkig och saknar grönska.Det är det första som möter en besökare på Lidingöoch borde vara välkomnande.”- Kvinna, Torsvik, enkät23

6 ÖNSKEMÅLI webbenkäten så har man haft möjlighet att ge egna förslag till förbättringar av miljönkring Centrum/Torsvik. I diagramet till höger har alla de 220 svaren sammanställts.Nedan sker en uppdelning av de fyra vanligast förekommande önskemålen uppdeladeutifrån kön och ålder.13% 13%11% 11% 10% 10% 9%8%Sammanfattningsvis är överdäckning det tydligaste önskemålet, tillsammans med önskemåletatt inte förändra området. Om detta önskemål faktiskt betyder att bevara inte barakvaliteter utan även det som lyfts fram som negativt (exempelvis buller) framgår inte.Även mer grönska och fler sittplatser är framträdande önskemål. Kvinnor och medelåldersvill ha mer grönska medan män och äldre hellre vill ha fler sittplatser. En viktigslutsats utifrån sammanvägningen av önskemålen är att en stor majoritet av de boendeönskar se en förändring av området Centrum/Torsvik.4% 4% 3%2%1%1% 1%Diagram: De vanligaste kategorierna av förbäringsförslag.61%58%63%63%58%53%39%42%38%37%MänKvinnor38%36%33%31% 31% 31%21% 21%21%26%1940år4160år60årÖverdäckningavvägarochpplatserGöringetÖkaantaletsittplatserMergrönskaÖverdäckningavvägarochpplatserGöringet Ökaantaletsittplatser MergrönskaDiagram: Könsfördelning bland de vanligaste förbäringsförslag.24Diagram: Åldersfördelning bland de vanligaste förbäringsförslag.

”Jag hoppas på stora förbättringar med överdäckningav diket. Ett grönskande torg som naturlig mötesplatsvore trevligt att få till igen utanför gallerian.”- Man, Rudboda, enkät25

ÖVERDÄCKNINGDet finns en gemensam uppfattning om att en överdäckning skulle vara av godo förTorsviksområdet och Lidingö i stort. ”Jag bor vid Siggeboparken, min balkong vetter mot parkenmen de med balkonger åt andra hållet är mycket bullerstörda. Jag tycker det är tveklöst att överdäckningenska komma till stånd. Bullernivåerna är skadliga.” Kvinna, fokusgrupp: intressegrupp.Vad man ska bygga ovanpå överdäckningen finns det dock olika uppfattningar om. ”Jagtycker att vi ska hänga med i utvecklingen. Överdäckningen ska ha bostäder för att få ett underlag föratt butiker ska överleva för att det inte bara ska bli ett ’pensionärslidingö’ och ett bra utbud för attman inte ska åka in till Stockholm.” Man, fokusgrupp: näringsidkare. Många tycker det ärbra att man bygger och skapar aktiviteter på överdäckningen men inte på vilket sätt somhelst. ”Om man ska finansiera överdäckningen måste man ju bygga, men jag tycker intevi ska konkurrera med stan. Jag tycker det är bra att vi har det här småskaliga. Jag kantänka mig överdäckning, men smakfullt, inga höga punkthus. Jag vill inte att det ska se utsom Gåshaga eller Nacka Strand. Då flyttar jag till Korpilombolo.” Kvinna, fokusgrupp:hyresrätt.Det finns en oro att en överdäckning ska ge upphov till en storskalig exploatering ochmånga efterfrågar att ny grönska ska planeras på överdäckningen, för att passa in ochförstärka Lidingös identitet som präglat av grönska och gröna lungor. En rädsla för attdet ska byggas höga hus på och omkring överdäckningen är återkommande, samtidigttycker många att en småskalig bebyggelse, 4-5 våningar, och som ”passar in” är acceptabeltoch i vissa fall efterfrågat. Att handel, service, kultur och aktiviteter kan ges utrymmei bottenvåningarna i ny bebyggelse är även något som återkommer, och att dettakan skapa en trivsammare miljö vid brofästet och skapa en fin entré till Lidingö. Att nybebyggelse med en blandning av bostäder, butiker och restauranger kan generera merrörelse på kvällstid nämns även som en möjlighet att skapa en tryggare miljö, till skillnadfrån idag då just stråket mellan Torsvikstorg och brofästet upplevs som mörk, otillgängligtoch öde. Överdäckningen ses även som en möjlighet att skapa en trivsammare miljövid Torsvikstorg, där nya aktiviteter och mötesplatser kan bryta den negativa fond somtrafikdiket idag skapar.och butiker så att det inte blir öde på kvällstid. Gärna fl er restauranger. Bygg ihop centrum med Torsvikvia Stockholmsvägen. Korttidsparkeringar vore bra! Lätt att stanna till, men inte länge, så att det blirruljans. Låt centrum vara ett utomhuscentrum, det är mysigt och skapar småstadskänsla.”Kvinna, Gåshaga, enkät.En överdäckning skulle passa på södra delen av Södra Kungsvägen, tycker de flesta. Mende finns också de som gärna skulle se en överdäckning hela vägen fram till centrum ellerenbart vid Stockholmsvägen också. Det talas också om att en överdäckning är teknisktsvårt att lösa. ”Jag har hört att det är tekniskt omöjligt.” Kvinna, fokusgrupp: intressegrippen,hon liksom andra har hört att det är svårt eller omöjligt att bygga hus ovanpå enöverdäckning.”Diket dödade Torsviks torg. ... En (då) enkel/billig överdäckning hade behållit ett mer levande torgoch gjort det enklare och trevligare för gående, cyklister, bilar och bussar under mer än 3 decennier. Enverklig blunder som kanske kan rättas till nu.” Man, fokusgrupp: Hersby”Torsviks torg har mycket tjänster och ett utbud som jag uppskattar i mitt närområde, men på grundav den tunga trafi ken från Lidingöbron har torget aldrig riktigt kommit till sin rätt.” Man, Torsvik,enkät.”Hela överdäckningen blir park, det fi nns ju ingen park på Lidingö, bara grönområden. Sittgrupper,café, glasskiosk och växthus - “litet Rosendal”. Ger också en snyggare infart till ön än den nuvarandefula.” Kvinna, boende vid centrum, enkät.”Gärna överdäckning av Torsviksdiket och bebyggelse/butiker ovanpå. Bra med blandning av bostäder26

”En överdäckning av Torsviksdiket skulle möjliggöra bådetätare bebyggelse för småbutiker i Torsvik och skapa utrymmenför grönområden, samt kraftigt minska bullernivån.”- Man, Torsvik, enkät”Överdäckning men inte till priset av “förtätning” i Torsvikmed borttag av den natur som fi nns.”- Kvinna, Torsvik, enkät27

FÖRSIKTIG UTVECKLINGEn åsikt som återkommer i enkäterna och i fokusgrupperna är att man som Lidingöboär stolt över att vara Lidingöbo och denna stolthet är något man förvaltar och gärnaförmedlar till besökare. Inför framtiden vill man vara fortsatt stolt över sin närmiljö ochbevara det som upplevs unikt för ön. Det är i gränslandet mellan bevarande och utvecklingde flesta intervjuade befinner sig idag. I somliga frågor tippar man över i bevarandelägretoch i andra frågor är man övertygad om att utveckling är den bästa färdriktning.Vilken sida som blir den tyngst vägande i frågan om Lidingö stads stadsutveckling är intesjälvklart då de boende i Centrum/Torsvik fått beskriva sin vision om framtiden. Det ären mångfasetterad bild som framträder som nu måste förvaltas inför framtida planarbete.”En försiktig förtätning kan på några platser vara positivt. Viktigt att det ges plats till park och lekplatser.Parkeringsplatser bör kunna byggas under mark vid stadshuset för de som vill byta till buss/tunnelbana. Stadshusparkeringen och platsen framför biografen Grand bör kunna bebyggas för bostäderoch affärer/butiker. Viktigt att cykelbanor/gångbanor som är väl upplysta prioriteras. (Bra om mankan ta med cykel på Lidingöbussarna så att de som bor långt från Centrum / Torsvik kan ta cykel tillexempelvis Ropsten och därifrån cykla vidare till sina respektive arbetsplatser.)” Kvinna, Herserud,enkät.vägen. Fler mötesplatser och en utvecklad handel med fl er butiker, som inte bara är för äldre tanter ochsmå barn, i centrumkärnan. Kvinna, Mosstorp, enkät.MER GRÖNSKAEn röd tråd genom alla fokusgrupper och i enkäterna har varit betydelsen av de grönalungorna, parker och grönområden, som finns i Centrum/Torsvik.Den gröna entrén till ön nämns också av flertalet som en god kvalité som önskas bevaras.”Vi är inte våldsamma bevarare. Men man ska vara försiktig att ändra karaktären på ön. Inga tjugovåningshusvid vattnet. Den mjuka gröna entrén tycker folk om.” Man, fokusgrupp: pensionärer.Många nämner att besökare blir imponerade av hur grönt det är på Lidingö och manmenar att det även är värt att bevara för sin särprägel i jämförelse med andra områdeni Stockholmsregionen. ”Det första intrycket är att man kommer till en grön ö. Blir vi glada överdet, blir andra det.” Kvinna, fokusgrupp: pensionärer. Man talar också om att bevara luftenmellan husen och att inte bygga allt för tätt.”Uppfattningen att en förtätning av vår gamla bebyggelse skulle ge ett större kundunderlag för service,handel och mötesplatser fi nns motbevisat i studier. För vem och på vilka villkor planerar man hållbarastäder? Medborgarna i Lidingö är mycket miljömedvetna och vill ha en miljö där alla perspektiv beaktas.Låt våra små oaser få vara kvar och bygg där det naturligt fi nns utrymme. I en hållbar utvecklingtillgodoser man dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sinaekologiska, sociala och ekonomiska behov.” Kvinna, Torsvik, enkät.”En fullständigt horribel utbyggnad med 3000 bostäder. En sådan stor expansion kommer skapa fl erproblem än det löser. Tänk på att vi bara har en bro. Det kommer bli kaos. Att handlarna vill ha ettstörre kundunderlag är naturligt men det är inte samma sak som att det skapar ett kvalitativt boendedär öns fördelar bevaras t.ex. känslan av en grön ö. Till och med representanter för Stockholms stad haruttalat sig och då framfört att det inte fi nns behov av en så stor expansion från vår sida. Vi måste skapautveckling men kanske inte av så megalomaniskt slag?” Kvinna, Herserud, enkät.Mer lättillgängliga gröna platser. Fler bostäder så att kollektivtrafi ken kan bli bättre och fl er får chansenatt bo nära Sthlm stad men ändå kunna njuta av vår natur. Vill fortfarande kunna ha kvar någonutsiktsplats, men det borde inte behöva hindra att fl er bostäder byggs bland annat på torsviksberget.Viktigt med variation i byggnaderna och en jämn fördelning med hus på bägge sidor av södra kungs-28

”Det känns som jag bor i en “liten” stad i storaStockholm och det känns trevligt”.- Kvinna, Torsvik, enkät”Ett vänligt grönt område för gående medsittplatser och gröna oaser där biltrafi ken skafärdas under jorden”.- Kvinna, Torsvik, enkät29

FLER MÖTESPLATSER OCH SITTPLATSERAtt satsa på mötesplatser utgör ett återkommande inslag i önskningar för hur Centrum/Torsvik ska utvecklas. Fler sittplatser är ett annat återkommande inslag. Man önskar mötesplatsersåväl i form av gröna stråk, kaféer och restauranger, butiker och att offentligaytor generellt ska göras inbjudande att stanna upp och umgås på med sittplatser.”Att man satsar mer på barnen, blir då automatiskt en levande mötesplats.” Kvinna, Torsvik,enkät.”Fler mötesplatser t.ex kaféer, umgängesytor och ett mer mångfaldigt butiks/handels/kulturutbud förolika generationer och intressen.” Kvinna, boende vid centrum, enkät.”Utveckla mötesplatser och handel, inklusive fl er bostäder. Se till att Torsvik och centrum blir kommunikationsnod.Gör sträckan Lidingö Centrum - Torsviks Torg till ett nytt Ströget. Med restaurangbutiker boende kultur och kommunal service.” Man, Rudboda, enkät.”I förtätningen se till att det blir ett grönt fl öde med möjlighet till mötesplatser runt i kring.” Man,Torsvik, enkät.Om Torsvikstorg: ”Lite fl era sittplatser så att det är enklare att sitta och njuta. Kanske också enplats att grilla utan att man behöver vara rädd att bränna ner träden.” Man, Torsvik, enkät.”Ett vänligt grönt område för gående med sittplatser och gröna oaser där biltrafi ken ska färdas underjorden.” Kvinna, Torsvik, enkät.“Ganska få sittplatser på Lidingö. I Lidingö gallerian fi nns 4 platser tror jag. Ska man vara där fårman stå.” Man, fokusgrupp: ungdom.KOPPLA SAMMAN LIDINGÖ CENTRUM OCH TORSVIKS TORGAtt läka samman Lidingös stadsbild genom att binda samman Lidingö centrum medTorsvik centrum är också ett viktigt och avgörande steg i Lidingös stadsutveckling enligtmånga människor. Att skapa ett stråk vänligare för fotgängare är ett av målen manser som viktigt att uppfylla. ”Sen tycker jag att man ska binda ihop de två centrumen med ettaffärsstråk mellan”. Man, fokusgrupp: bostadsrätt. ”Har man gått hela Ströget har man gåtttre kilometer, och man är glad hela vägen. Så borde det vara på Lidingö också.” Man, fokusgrupp:näringsidkare. Många är dock oroliga för att Lidingö ska bli för kommersialiserat och attdet blir ett för långt affärsstråk. Andra menar att man skulle kunna stärka Lidingö centrumgenom att byta namn till Lidingö torg ”för att det låter större fast det inte är det” Man,fokusgrupp: bostadsrätt.”Inget stort centrum i torsvik, försök att binda ihop centrum och torsvik till en inbjudande plats attbefi nna sig i med grönska små affärer och café/rest. Ett område som blir omtalat över hela landet föratt man tänkt på vad människan mår bra av.” Kvinna, Torsvik, enkät.”Någonstans har man fl yttat hit för att slippa grannar mitt i fejset därför är många emot förtätningar.Det är ett adelsmärke att vi har det så luftigt. Alla som kommer hit tycker att, hur kan man ha såmycket luft mellan husen?” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.”Skulle vilja se att Centrum/Torsvik intebara blev en mötesplats för Lidingöbor utan att områdetöppnas upp för alla i närområdet. För detta krävs att kommunikationernatill och från Stockholm förbättras (med t.exT-bana) samt att det byggs lokaler för både boende och kommersiellalokaler för butiker och resturanger. För att områdetska vara vackert och trevligt krävs dessutom grönområden.”- Man, Torsvik, enkät30

”Inget stort centrum i torsvik, försök att binda ihopcentrum och torsvik till en inbjudande plats att befi nnasig i med grönska små affärer och café/rest. Ett områdesom blir omtalat över hela landet för att man tänkt påvad människan mår bra av.”- Kvinna, Torsvik, enkät”Däcka över Södra Kungsvägen och skapa ett trevligt promenadstråkfrån Centrum till Torsviks Torg med ett varierat utbud avbutiker och bostäder högre upp i husen. Tro inte att Stockholmarnakommer att åka över bron för att handla eller att folk från NorraDjurgårdsstaden kommer hit. Inse begränsningarna och gör detsmåskaligt och mysigt med inriktning på Lidingöborna.”- Kvinna, Herserud, enkät31

7 LIDINGÖ MED OLIKA PERSPEKTIVSkilda förutsättningar och sätt att använda närmiljön gör att omgivningen uppfattas annorlundaav olika grupper. Detta var även fallet då de olika fokusgrupperna intervjuadesom hur de använda Lidingö/Torsvik och vilka delar de uppskattade respektive såg förbättringspotentiali.En grupp som markant urskilde sig från de andra var förskolepedagogerna, som representeradebarnens perspektiv. Den gruppen vistades generellt mest aktivt i utomhusmiljönoch framförallt i de naturmiljöer som finns runt omkring i Torsvikområdet.Det var också tydligt att de såg världen med delvis andra ögon än den vanliga brukaren,exempelvis var många var de platserna de besökte ofta namngivna efter egna behov ellermed uppfunna namn.ungdomar från andra kommuner med ungdomsverksamheter som skejtparker, festmöjligheter(Elverket) eller badplatser mer centralt på ön.Pensionärerna delade delvis sitt perspektiv på staden med barnen. En önskan om störretillgänglighet, (färre trappor och fler sittplatser) är något som också gynnar den yngstagenerationen som färdas i vagn.Typiskt för bostadsrätts- och hyresrättsinnehavare var en väldigt god lokalkännedomkring det egna boendet vilket också medförde att de boende ofta vistades mestadels i sindirekta närmiljö. Många starka röster höjdes också om de gröna ”lungor” som finns iområdet, dess stora betydelse för invånarna samt att de önskade bevara de som fanns. Enmajoritet var också för en överdäckning, men vad som skulle finnas ovanpå gav inte ettlika samlat intryck. En splittrad opinion rörande kollektivtrafiken samt den kommersiellautvecklingen inom kommunen framträder också. Många starka röster ser en blygsameller obefintlig utbyggnad av handeln, men det finns också de som förespråkar en kommersiellutveckling i Lidingö centrum samt längs stråket ner mot Torsviks torg.Näringsidkarna stod enade kring uppfattningen att Lidingö centrum behöver utvecklasför att överleva. Detta hade som följd att många var för bostadsbyggande på en eventuellöverdäckning för att öka befolkningsunderlaget och därmed förenkla en expansion avden kommersiella verksamheten.Ungdomarna förespråkade generellt att attraktionskraften av Lidingö stad skulle höjasgenom att fler aktiviteter för unga förläggs till ön. Det fanns en önskan om att locka32