Lars Engströms historik - Veterangolf i Arboga Golfklubb

HUR DET BÖRJADE, SOM JAG KOMMER IHÅG DET,
VETERANGOLFEN PÅ ARBOGA GK
1
Plåt-Olle ringde mig på hösten - 91 och ville ha mig med i en grupp, ett 10-tal
veteraner, som åtagit sig att laga taket på ladan bakom 18:e green. Det var ett
sprängskott, som gått snett och slagit upp ett hål på taket. Vi hade en flyttbar
ställning och några stegar till förfogande. Ansvarig byggledare var Gunnar Karlsson,
NG-Bygg, som kom och gav oss instruktioner första dagen.
Vi skulle plocka ner det gamla teglet, lägga ut masonitskivor ovanpå det
underliggande vasstaket, spika nya läkter och lägga på tegel, som klubben hade fatt
plocka ner från sjukhuset vid Kungsörsvägen, som lagts ner. Vi röjde av så brett som
ställningen var lång, 4-5 meter, plockade ner det gamla teglet via två rutschbanor till
marken där grabbarna travade pannorna på lastpallar. David, som var äldst jobbade
vid nocken, Olle Plåtis mitt på taket och jag från byggställningen så långt jag räckte åt
båda håll. Då vi hade reglat om, lagt masonite och lagt på teglet, var det dags för
andra arbetsuppgifter. Vi hade gjort ett strongt arbete skrev ordf. Leif i ett tack till
veteranerna i Jul-numret av vår Golftidning.
När takarbetet var klart fick vi städa upp i vagnslidret och sortera upp byggvirke, som
stuvats in i den norra delen, osorterat. Här fanns också galvade rör från en
skyltställning, som NCC hade haft nere vid E 18. Vi hittade också en stolpe, som
stöttat taket i ladan. När all bråte sorterats upp hittade vi också den jordfasta sten,
som stöttan skulle stå på. Med hjälp av Torbjörn och traktorn kunde vi sätta tillbaka
stöttan under taket. Vår Pro, Peter Billberg, hade ställt in en massa kartonger, som vi
vek ihop och förpassade till "Tippen" i stan. Martin Rickardson hade ställt en lastbil till
förfogande åt klubben, som inte hade något fordon som fick köras på allmän väg.
Kom bra till pass nu. Vi gjorde nu ett fack för det sorterade byggvirket i den norra
delen av vagnslidret, i den motsatta änden samlade vi spadar, krattor och skottkärra,
de galvade rören längs väggen mot 10;an.
Vi städade också vinden på ladugården. Det gick gesvint när vi kunde kasta skräpet
direkt i traktorskopan från dörrarna till f. d. skullen. I den övriga delen av ladugården,
som inte tagits i anspråk av Knutte, hade inretts en lokal för vår Pro och ett utrymme
för snickeriverksamhet, där Knutte hade ställt upp en sågbänk, som kom väl till pass
ibland.
Knutte ville också ha hjälp på banan, så vi fick rensa de små diken, som fanns
längs fairway på ettan och på 10:an. Vi underkvistade granarna på 9:an före
green och mellan 9:an och 10:an. Vi målade stålplattor för markering av

nollpunkter på utslagsplatserna , målade markeringspinnar för vattenhinder, mark
under arbete och gröna pinnar för nybörjare.
2
Våra arbetsinsatser på banan hade uppmärksammats av klubbstyrelsen, som ville ha en
representant från veteranerna som kontaktman, men utan rösträtt Knutte, som var
medlem i styrelsen, var måttligt intresserad av styrelsearbetet, tyckte att han hade "gjort
sitt" för dagen. Ibland började han kl 5 på rnornarna. Jag fick uppdraget att vara
kontaktman från veteranerna och då kunde jag tala om vad som var på gång på banan.
Vi hade haft klubbens första årsmöte och fått besked om köpet och att klubben hade
option på inlösen av resterande markområde. Jag hade en ide om att anordna ett lotteri
för att få in pengar till köpeskillingen. Jag hörde mig för hos polisen och det behövdes
inget särskilt tillstånd. Min ide var att först försöka att samla in lite pengar genom att låta
folk få kludda på ett "plank" en vit masoniteskiva och betala 10 Kr. För insamlade medel
skulle inhandlas presentkort med rabatt i olika affärer. Jag var sedan flera år invald i
Arboga Handelsförening och sekreterare. Vid vårt årliga sammanträde i februari, när vi
kommit till kaffet, så var det någon som frågade mig vad vi höll på med på banan. Det
fanns flera golfspelare i föreningen. Jag redogjorde för våra arbeten och berättade om
min ide med ett lotteri. De tyckte det var intressant och flera tog fram plånböckerna och
jag lovade att klottra på "planket" för deras räkning. När jag vid nästa styrelsemöte lade
fram mitt förslag om lotteriet fick jag nobben av Leif Lindberg. "Klubben skulle inte gå ut
på stan och tigga!" Nu gick det ju inte att hoppa av. Jag hade ju redan fått in mer än l
000:- kronor på Handelsföreningens sammanträde. Jag beklagade mig för mina
veterankamrater och de stödde mig. När vi sedan fick vår betalning för stenplockningen,
satsade nästan alla veteranerna sina 200:-kr på lotteriet.
Det gick ju inte att sälja slut lotteriet utan vid en årsavslutning med middag på
Arbetarföreningen överlämnade jag c.a 13.OOO:- kr till föreningens kassör, oförbrukade
vinster använde vi till priser vid tisdagsgolfen. Våra insatser på fastigheter och banan och
mitt lotteri uppmärksammades i klubbtidningens Julnummer.
Av en golfspelande Glanshammarsbo fick vi hämta trallvirke från en altan vid en
sommarstuga vid Hjälmaren. Bertil Johansson ställde upp med bil och han och jag körde
hem virket, som var rensat och i bra skick. Av det byggde vi hyllor och fack för
markeringspinnar mm,
NCC, som byggt banan, hade överlåtit 3 st byggbodar till klubben, dels de två, som
använts till omklädningsrum och övertagits av vår banpersonal och en, som stod
parkerad bakom 18:e green. Vi tyckte att det kunde bli en kanslibyggnad.

3
Vår ordf. tyckte att det skulle skämma ut platsen framför gårdshusen. Bernt Carlsson
och Rolf Almersson tyckte det skulle bli bra. Banpersonalen jämnade till och grusade
upp en lämplig plats och med traktorn flyttades boden till sin nuvarande plats. Rolf hade
kontakt med ett snickeri i Köping, där han hade fått ett bra pris på några takstolar, som
kunde passa till nytt tak. De var lite för stora, men genom att låta dem skjuta över, in mot
gården fick vi ett tak över ena långsidan och en fin taktäckt uteplats. Bernt C och jag
hämtade ett lass slipers i Munktorp till sarg för uteplatsen. På banan arbetade en ung
grabb, ALU-arbetare som hade jobbat med plattsättning i Kommunen och han blev glad
att få lägga plattorna vid uteplatsen. När vi fick rödfärga bygget och lägga på tegel, tyckte
vi att kansliet väl passade in i miljön. Vår ordf. var också nöjd.
När vi började rödfärga ekonomibyggnaderna insåg vi att vi måste göra något åt fönstren,
som behövde målas och glasas, många trasiga rutor bytas och fönstren torka innan de
målades om. Jag hade flyttat hem mina snickerimaskiner från fritidshuset och byggt en
carport, så jag hade plats hemma för att kunna renovera fönstren i mitt garage. Så, så
blev det. Bernt Carlsson hjälpte till att glasa och kitta fönstren, på sina lediga dagar, när
det blev så dags. När golf säsongen började kunde jag köra ut fönstren på jobbardagen
och grabbarna var inte nödbedda när jag ville ha hjälp att sätta tillbaka dem.
1991 invigdes klubben officiellt, men spel på banan mot greenfee hade pågått sedan
vecka 29 1990. Veteranerna började organisera sig, arbetade på torsdagar och spelade
golf på tisdagarna med start kl 08.00. Redan från början kom vi överens om att erlägga
en startavgift om 10:- kr och att lotta ihop bollarna för att undvika kotteribildningar. "Buten
"tog hand om resultaten och föreslog spelform. Vi spelade poängbogey, slagtävling, four-
och greensome, med lottade partners, tre klubbors-tävling, röd avgång och slaggolf, som
var något nytt, eclestic spelade vi flera gånger. Damerna hade också börjat spela så vi
hade två tävlingar med damerna och spelade scramble.
Vi hade fått en ny medhjälpare till banpersonalen, Nisse från Kungsör. Han hade en
kompis som hade en kompis, som hade hittat en liten traktor under en rishög på sin
skogsmark och hade använt den till att dra fram timmer med. Så en dag kom Nisse med
traktorn på en kärra och undrade om det kunde vara något för klubben. Knutte förstod att
det var en bunkerkratta, men den saknade krattan. Han tog kontakt med en maskinfirma
i Norrköping och på Knuttes beskrivning kunde man nästan garantera att den var stulen
på Södertälje GK. Knutte fick "kalla fötter" och ville inte ha med stöldgodset att göra. Han
ringde till Södertälje och berättade att de kunde hämta sin traktor hos oss. Vi fick sedan
köpa traktorn och Bernt och jag åkte till Södertälje och hämtade den.

4
Hösten -92 och vintern -93 var väldigt mild. Vi arbetade på banan till 16/12 och på initiativ
av BeO och Bernt Carlsson började vi röja ruffarna på 15:e ner mot Tjurlången. Man ville
ha utsikt mot vattenspegeln. Vi startade den 9/2 cirka 10 st och fortsatte ända till golf
säsongen började.
Skötseln av bunkrarna, som var hålvärdarnas ansvar, hade fatt mycket kritik på årsmötet
så när vi röjt upp på 15:e hålet, tog vi hand om bunkrarna också och så fortsatte vi med
ruffen på 14:e mellan fairway och vita vägen, Vi fortsatte med ruffarna på 16 och 17,
som ju saknar bunkrar, så vi tog fairwaybunkrarna, som hade börjat grönska på 6: an.
Vi oljade vindskydden, som hade stått ute obehandlade.Banpersonalen, förstärkt med
ALU- jobbare renoverade långsidan på ladan in mot gården och användbart rivningsvirke
hade tagits undan. Jag fick löfte att ta till vara på det jag kunde ha användning för.
Torbjörn hade avverkat och sågat upp timmer från klubbens mark nere vid E 18.
Stumpar av det nya virket gjorde Plåtis och jag fågelholkar av, som Olle satte upp runt
banan, förstärkta med plåt runt hålen för att göra det besvärligt för ekorrarna att komma
in. Vi fick plantor från Ljungdahls som planterades framför shopen och vid restaurangen.
Vi fick också plantor från Köping , Rolf Almersson hade ordnat sponsring av blommor till
lådorna vid sponsortavlorna vid Rangen, l :an och 10:an och till blomlådor, som vi
snickrat av trallvirke. Inga-Lisa Sandström och veterandamerna skötte planteringarna.
Våra arbetsinsatser på fastigheterna och med blommor och planteringar under året fick
lovord i årets Julutgåva av Haketorpsposten.
1993 var första året vi deltog i Distriktets seriespel och när vi spelade i Fagersta hade
dom byggt ett lusthus efter 9:an, där man kunde köpa kaffe. En Fagersta-golfare talade
om att han hade varit med och byggt huset. Han lovade att skicka ritning på huset till
mig. Han skickade ett brev till mig med adress Arboga GK. Leif hade öppnat brevet av
misstag och talade om att man hade fått tips om att komma över ett liknande hus i
Kungsör. Sent på hösten kom ett "lusthus" från Kungsör och ställdes upp vid 10:an.
Vår debut i seriespelet var lyckad: 3:e plats i seriespelet av 8 lag, klassegrare i Fullerö
Karl-Åke Larsson, i Surahammar Olle Eriksson, i Fagersta David Rickardsson och i
Arboga Lars Engström. Till klubbens årsmöte 11/1 -94 lämnade vi en motion om
bildande av en fond för inlösen av den resterande marken. Motionen avslogs men
återkom något år senare som ett förslag från styrelsen.
På hösten -94 hade man plockat in orienteringstavlorna. De hade stått ute sedan starten
och hade bara varit ojliegrundade och var i behov av en uppfräscning. De fick stå inne ett
tag, så efter Jul plockade vi bort plåtarna och putsade upp stol-

5
parna och målade trävirket med en grå oljefärg och de fick stå kvar i verkstaden och torka
och jag reste ner till Marbella och spelade golf.
1994 hade veteranspelet kommit igång och vi gjorde en resa i det blå till Sala där vi
spelade klubbmästerskap för veteranerna. Segrare blev Åke Lunnö som fick första
inteckningen i en mästerskapspokal, skänkt av Ingemar Nilsson .
Våra bolltvättar ute på banan hade blivit "rangliga," stolparna satt inte fast ordentligt i
marken, Nu kom de galvade rören, som NCC lämnat kvar, väl till pass. Vi slog ner rör i
marken och med hjälp av de fästelement, som fanns bland rören fick vi stadiga bolltvättar.
Några tvättar sattes fast på vindskydden. Nu när klubben kommit igång, blev det populärt
att anordna Företagsgolf och här blev det arbetsuppgifter för veteraner, som funktionärer.
Den nya Haketorparen kom ut 1996 och veteranerna erbjöd sig att dela ut tidningarna i
staden mot skälig ersättning för att spara porto åt klubben. Veteranerna åtog sig att
klistra etiketter och sortera tidningarna på utbärningsdistrikt i stan och brevbärare utsågs.
I början av Augusti 1998 stod Arboga GK som arrangör för Electrolux Teen Tour. Det var
116 tävlande juniorer från Eslöv till Piteå, som spelade på vår fina bana. Jag var med och
fick hand om förvaringen av golfbagar. Ungarna var mäkta imponerade, att vi höll med en
fin lokal och ordentliga lås. På andra klubbar hade dom hatt förvaring i plåtcontainrar och
det hade varit jobbigt om man hade haft bagen instuvad längst in och skulle starta i första
bollarna nästa dag. Här fick dom parkera där vi nu har golfbilarna inlåsta. De behövde
inte heller montera ner bagarna från vagnarna. Det blev långa dagar, jag måste vara på
klubben 06.30 och vara kvar till sena kvällen. Klubben fick mycket beröm för
arrangemanget och vi funktionärer fick varsin golfmössa, varsin golftröja, lite
Electroluxreklam och en 3-pack golfbollar och klubben bjöd på lunch.
Nedtecknat av Lars Engström 2008 02 10