12.07.2015 Views

vilken ar din basta hand

vilken ar din basta hand

vilken ar din basta hand

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vilken är<strong>din</strong> bästa <strong>hand</strong>?Dominansprofilens betydelse för inlärningenhos personer med begåvningshinder ochneuropsykiatriska funktionshindervid IT-stöddundervisning


Vilken är <strong>din</strong> bästa <strong>hand</strong>?Dominansprofilens betydelse för inlärningenhos personer med begåvningshinder ochneuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stöddundervisning.1


Kat<strong>ar</strong>ina Eriksson & Peter Stenlund: Vilken är <strong>din</strong> bästa <strong>hand</strong>?Dominansprofilens betydelse för inlärningen hos personer med begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshindervid IT-stödd undervisning.DISTUMSolviks Folkhögskola© 2003 Kat<strong>ar</strong>ina Eriksson & Peter StenlundTryck: Print och media, Umeå universitet2


Vilken är <strong>din</strong> bästa <strong>hand</strong>?Dominansprofilens betydelse för inlärningenhos personer med begåvningshinder ochneuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stöddundervisning.3


AbstractSyftet med vår undersökning h<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>it:- att lära oss mer om huruvida inlärningsväg<strong>ar</strong>na är annorlunda hos personer medlindriga begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder, (i det här falletfrämst personer med IQ c:a 55~85 poäng) jämfört med hos andra.- att identifiera hinder och framgångsstrategier för IT-stödd folkbildning pådistans – i allmänhet, och när det gäller vår målgrupp.- att söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna utformas och anpassaspedagogiskt för att stödja det livslånga lärandet hos vår målgrupp.Metoderna vi h<strong>ar</strong> använt är- en litteraturstudie för att se en del av den debatt som pågår runt om i världen,kring de ämnen vi är intresserade av.- en kvalitativ studie, där vi intervjuat några lär<strong>ar</strong>e och kursdeltag<strong>ar</strong>e i den ITstöddaMattekursen på distans för vår målgrupp.- en kvantitativ studie, där vi statistiskt h<strong>ar</strong> undersökt när och hur ofta olikadeltag<strong>ar</strong>e skrivit inlägg i den datorkonferens som hörde till kursen – och jämförtresultaten med några andra distanskurser för olika målgrupper.Resultat:Specialundervisning som rekommenderas, är sådan:- där största hänsyn tas till deltag<strong>ar</strong>nas individuella förutsättning<strong>ar</strong> och behov.- där teori och praktik v<strong>ar</strong>vas.- där man kan ge många konkreta exempel.- där helst alla sinnen blir involverade i inlärningen.- där umgänget och inlärningssituationen är så fria från stress som möjligt.- där inlärningssituationen, för att avlasta ett <strong>ar</strong>betsminne med låg eller ojämnkapacitet, bör v<strong>ar</strong>a så fri som möjligt från ovidkommande sinnesintryck.Det är viktigt att ha ett socialt forum i distanskursens konferens.Det är nödvändigt med en lär<strong>ar</strong>e som respekter<strong>ar</strong> deltag<strong>ar</strong>na och t<strong>ar</strong> hänsyn till detökade kravet på sekretess som deras funktionshinder medför.Målgruppen tycks ha behov av att kursen förläggs till vissa tidpunkter eftersomger stabilitet, trygghet och struktur i en svårbegriplig värld.Tekniken ställer kursandordn<strong>ar</strong>e inför ett pedagogiskt vägval där man bör hatänkt igenom hur man ska förhålla sig till tekniken.Konferenssystemet First Class, som är det som oftast används till distanskurser,är inte anpassat för vår målgrupp, men det finns inget bättre på m<strong>ar</strong>knaden. Medett bättre anpassat konferenssystem– med enkla, visuella och anpassningsb<strong>ar</strong>amiljöer och med flexibla lösning<strong>ar</strong> som kan anpassas individuellt till personermed olika lärstil<strong>ar</strong> – skulle vår målgrupp lätt<strong>ar</strong>e kunna omfattas av det flexiblaoch livslånga lärandet. Vårt förslag till gränssnitt för ett sådant konferenssystemkan ses i bilaga 4.4


FörordDen här boken är skriven i första <strong>hand</strong> för dig som <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> inom folkbildningenoch som inte är specialpedagog, men ändå i ditt yrke då och då träff<strong>ar</strong> och kanskeundervis<strong>ar</strong> personer med begåvningsmässiga och/eller neuropsykiatriskafunktionshinder. Den är också skriven för dig som, förr eller sen<strong>ar</strong>e, kommer atthålla en kurs där datorn används som hjälpmedel för kommunikationen.Solviks folkhögskola, där vi <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>, h<strong>ar</strong> sedan 1974 v<strong>ar</strong>je år haft kurser fördeltag<strong>ar</strong>e med olika begåvningsmässiga och neuropsykiatriska funktionshinder,Baskursen. Genomsnittsåldern hos deltag<strong>ar</strong>na i vår Baskurs h<strong>ar</strong> hela tiden sjunkit,från omkring trettio år i början av 1970-talet, till omkring tjugo år i början av2000-talet. Från och med sen<strong>ar</strong>e delen av 1980-talet h<strong>ar</strong> i stort sett alla vårakursdeltag<strong>ar</strong>e vuxit upp hos sina föräldr<strong>ar</strong>, eller i familjehem. De är vana vidfamilje- och samhällsliv och behöver frigöra sig, precis som alla andra ungdom<strong>ar</strong>.De flesta ungdom<strong>ar</strong> som idag delt<strong>ar</strong> i någon av våra kurser för personer medfunktionshinder, h<strong>ar</strong> haft någon form av stöd under sin skolgång. Vissa h<strong>ar</strong> haftdet under alla år, andra h<strong>ar</strong> fått det i högstadiet eller gymnasiet. Stödet kan hav<strong>ar</strong>it till exempel i form av särskola, eller hjälpklass, eller i form av personligassistent, eller annan stödundervisning. Alla h<strong>ar</strong> olika bakgrund och olikaförutsättning<strong>ar</strong> och behov. Vi eftersträv<strong>ar</strong> att i vår undervisning göra såindividuella kursplaner som möjligt. När utgångspunkten i undervisningen tas ikursdeltag<strong>ar</strong>nas förutsättning<strong>ar</strong> ser vi att de utvecklas. Åtminstone så länge somde är kv<strong>ar</strong> på skolan. Vi h<strong>ar</strong> också noterat att många stagner<strong>ar</strong> (eller i värsta fallgår bakåt,) när de lämn<strong>ar</strong> Solvik.Hur skulle vi kunna hjälpa dem att kontinuerligt fåintellektuell stimulans och åstadkomma ett livslångt lärande?Kanske skulle specialpedagogiskt anpassad IT-stödd distansundervisning kunnav<strong>ar</strong>a ett bra sätt?Trots att vi <strong>ar</strong>betat så länge med att anordna kurser för personer med dessafunktionshinder är det inte självkl<strong>ar</strong>t att alla med<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>e på vår skola kan särskiltmycket om funktionshindren och den pedagogik som kan v<strong>ar</strong>a lämplig. Delskommer nya med<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>e nästan v<strong>ar</strong>je år, dels är det inte alla i personalen som<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> direkt med dessa kurser. Så v<strong>ar</strong>je gång vi h<strong>ar</strong> semin<strong>ar</strong>ier kringfunktionshinder och specialpedagogik, är det någon ur personalen som sägernågot i stil med: Det här v<strong>ar</strong> intressant, det visste jag inte. Nu kanske jag kan habättre förståelse nästa gång.På sen<strong>ar</strong>e år h<strong>ar</strong> det blivit allt vanlig<strong>ar</strong>e hos oss att <strong>ar</strong>beta med datorn och IT somhjälpmedel i kurserna. Det h<strong>ar</strong> också blivit allt vanlig<strong>ar</strong>e med IT-stöddundervisning på distans. Men precis som med kurserna för deltag<strong>ar</strong>e medbegåvningshinder och NPF, är det inte alla i lär<strong>ar</strong>kåren (än så länge) som <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>med IT-kurser heller. Men lika väl som att allt fler i vårt skolsamhälle kommer att5


InnehållAbstractFörordI. Begåvning, intelligens och inlärning.1. Inledning 12BakgrundSyfte och metod2. Nervsystemet 13Kortfattat litteraturkritikKort inledande diskussionNervsystemets uppbyggnadBasbehovSammanfattning3. Människans utveckling 29Kortfattat litteraturkritikKort inledande diskussionÖversikt över fem utvecklingsteorierSammanfattning4. Begåvningsmässiga funktionshinder 38Kortfattat litteraturkritikVad är begåvning?Vad är begåvningshinder?Hur utvecklas begåvningen?Sammanfattning5. Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF 45Kortfattat litteraturkritikKort inledande diskussionHur yttr<strong>ar</strong> sig NPF?Sammanfattning6. Andra sätt att se på intelligens och inlärning 68Kortfattat litteraturkritikNågra debattörerStressKort diskussion kring åtgärderSammanfattning7. Omsorgerna och särskolan 887


Kortfattat litteraturkritikBondesamhällets ”Fån<strong>ar</strong>”Industrialiseringens ”Idioter”Depressionens ”Sinnesslöa”Efterkrigstidens ”Utvecklingsstörda”De senaste årtiondenas normalisering1994 tills idagSammanfattningII. Distansundervisning, teknik och metodik.8. Inledning 1019. IT och Distansundervisningens historia 103InledningDistansutbildningens framväxtSammanfattning10. Teknikutvecklingen 106InledningInternetTvå sätt att ansluta sig till InternetBandbredd och uppkopplingElektroniska konferenssystemDen webbaserade teknikenSammanfattning11. Politiskt perspektiv på distansutbildning 11312. Vanliga problem vid distansstudier 114InledningDeltag<strong>ar</strong>aspekterTekniska aspekterOrganisatoriska aspekterSammanfattning13. Forskningsresultat kring IT och lärande 123Kort inledande diskussionGränssnittsrekommendationerWeb för personer med funktionshinderSammanfattning14. IT inom specialundervisning 128InledningFyra aktörer inom specialundervisning och ITNågra distanskurserSammanfattning8


III. Mattekurs på distans15. Inledning 136Teoretiska utgångspunkterTidig<strong>ar</strong>e forskning om ocherf<strong>ar</strong>enheter av nätbaserade kurserNågot om mattekursenMetoderHur materialet kommer att presenteras16. Resultat 154Deltag<strong>ar</strong>aspekt 1: Behovet av bekräftelseDeltag<strong>ar</strong>aspekt 2: TidsaspektenTeknikaspektenLär<strong>ar</strong>-/organisationsaspekten17. Försök med nya idéer 163Resultat från försöksdagen18. Diskussion och slutsatser 167Allas inlärningsväg<strong>ar</strong> består av nervbanorAllas nervsystem är olikaLindriga begåvningshinder och NPFDeltag<strong>ar</strong>aspekternaTidsaspektenTeknikaspektenLär<strong>ar</strong>-organisationsaspektenSlutsatserShort summ<strong>ar</strong>y in English 186Referenslista 192Bilagor 1971a-f: Litteraturkritik till kap. 4-92: Resultat av kodning av Mattekursen3: Matris över distansgenerationer4: Enkät till nätbild<strong>ar</strong>na5: Färgbilder9


I. Begåvning, intelligens och inlärning.Vi vill lära oss mer om huruvida inlärningsväg<strong>ar</strong>na är annorlunda hos personermed begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hosandra.11


1. InledningBakgrundI den senaste tidens debatt kring funktionshinder och undervisning, finnsföreträd<strong>ar</strong>e för åtminstone två mycket olika synsätt.Dels finns forsk<strong>ar</strong>e som till exempel professor Christopher Gillberg som tal<strong>ar</strong> omatt allt fler av oss h<strong>ar</strong> svåra biologiskt betingade funktionshinder som gerinlärningssvårigheter.Dels finns andra som till exempel neurofysiolog C<strong>ar</strong>la Hannaford som anser attdet vi kall<strong>ar</strong> inlärningssvårigheter i själva verket är utlärningssvårigheter. Att detfinns en mängd olika inlärningsstil<strong>ar</strong> i en normalbefolkning, men att dentraditionella skolan endast gynn<strong>ar</strong> personer med ett p<strong>ar</strong> av dessa inlärningsstil<strong>ar</strong>,medan andra missgynnas kraftigt.Detta spänningsfält ville vi undersöka närm<strong>ar</strong>e, eftersom vi anade att det kundeinnehålla viktiga infallsvinkl<strong>ar</strong> för vårt <strong>ar</strong>bete.Syfte och MetodSyftet med denna litteraturstudie h<strong>ar</strong> således v<strong>ar</strong>it:• att lära oss mer om huruvida inlärningsväg<strong>ar</strong>na är annorlunda hospersoner med lindriga begåvningshinder och neuropsykiatriskafunktionshinder jämfört med hos andra.Metod: jämförande litteraturstudieBåde när det gäller inlärning i allmänhet och när det gäller inlärning hos personermed begåvningshinder finns mycket litteratur. När det gäller inlärning hospersoner med neuropsykiatriska funktionshinder h<strong>ar</strong> det på sen<strong>ar</strong>e år börjatkomma ut en del böcker i ämnet. Därför h<strong>ar</strong> vi dels kunnat jämföra äldre litteraturmed ny<strong>ar</strong>e. Dels h<strong>ar</strong> vi kunnat jämföra litteratur från biologiskt inriktade forsk<strong>ar</strong>emed inlägg från sociologiskt inriktade.I bilaga 1:a-f finns samlad en kortfattad litteraturkritisk diskussion kring deböcker vi använt till de olika kapitlen i denna del av vår bok.12


2. NervsystemetVåra inlärningsväg<strong>ar</strong> består innerst inne av våra nerver, som leder informationfrån omvärlden via våra sinnen in i vår kropp och vår hjärna. Nervsystemet är ettnätverk av komplicerade system av nerver. Det består alltså av flera system somhänger ihop och samverk<strong>ar</strong>. Ingen människa vet egentligen riktigt hur detfunger<strong>ar</strong>, även om vi vet en del. Det finns många olika teorier där forsk<strong>ar</strong>e gerförslag till hur det skulle kunna fungera. I det här kapitlet h<strong>ar</strong> vi försökt smältasamman de fakta och de teorier vi h<strong>ar</strong> hittat i uppslagsverk och andrabeskrivning<strong>ar</strong> av nervsystemet och hjärnan. 2Det finns en intressant skillnad mellan Nationalencyklope<strong>din</strong>s bild av hjärnan ochde bilder som presenteras av de andra författ<strong>ar</strong>na som vi h<strong>ar</strong> läst. De flestabilderna vis<strong>ar</strong> att mellanhjärnan skulle v<strong>ar</strong>a lokaliserad på den plats därNationalencyklope<strong>din</strong> placer<strong>ar</strong> mitthjärnan. (se bild nedan) Intressant är attGroiler kall<strong>ar</strong> samma plats midbrain och i texten tal<strong>ar</strong> om en annan del av hjärnansom ’between’-brain, dock utan att i illustrationen visa v<strong>ar</strong> i hjärnan dennabetween-brain skulle ligga. Här tycks viss förbistring råda.Emellertid gör vi den bedömningen att Nationalencyklope<strong>din</strong>s illustration bäststämmer överens med den beskrivning som dess författ<strong>ar</strong>e, men framför allt C<strong>ar</strong>laHannaford och Jean Ayres, ger. Enligt denna modell skulle nedre delen avhjärnstammen tillsammans med lillhjärnan utgöra en enhet, reptilhjärnan, medsystem för be<strong>ar</strong>betning av sinnesintryck och motorisk kontroll medan mellanhjärnan/limbiskasystemet betraktas som en enhet, med säte för den känslomässigabe<strong>ar</strong>betningen och för korttidsminne. Storhjärnan och framför allthjärnb<strong>ar</strong>ken presenteras som platsen för övergripande planering, långtidsminnenoch medveten kontroll.Om man ser till i <strong>vilken</strong> ordning hjärnans funktioner utvecklas, kan det finnas fogför att göra så. Vi h<strong>ar</strong> därför valt att här presentera nervsystemet och hjärnan pådetta sätt, för att sedan, i nästa kapitel, kunna göra en jämförelse mellanHannafords presentation av människans utveckling och några av de klassiskautvecklingspsykologerna, bland andra Erik H Eriksson och Jean Piaget.2 Bonniers Media lexikon, band 5, 1981; sid. 186-187. Uppslagsord: HjärnaBonniers Media lexikon, band 9, 1981; sid. 122-125. Uppslagsord: NervsystemetC<strong>ar</strong>la Hannaford, 1998, Lär med hela kroppen; sid. 11-97.Jean Ayres, 1993, Sinnenas samspel hos b<strong>ar</strong>n, sid. 13-59.Nationalencyklope<strong>din</strong>, 1992; Uppslagsord: Hjärna; Smakperception; Smaksinne; SperryStellan Sjödén, 1998; Hjärnan, människan och kulturen.The 1995 GROILER multimedia encyclopedia, version 7.0 for Macintosh. Sökord: Brain.13


Illustration: HjärnanBildkälla: Nationalencyklope<strong>din</strong> multimedia 2000, uppslagsord: Hjärna.14


Nervsystemets uppbyggnad och utvecklingDen högsta delen av nervsystemet är det centrala nervsystemet, CNS, det villsäga hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen.Det system som förbinder CNS med olika organ ute i kroppen kallas det periferanervsystemet. Dessa båda system kontroller<strong>ar</strong> våra sinnesförnim-melser, rörelseroch medvetna tank<strong>ar</strong> och deras högsta centra ligger i storhjärnans b<strong>ar</strong>k.Till det perifera systemet hör också hela det autonoma nervsystemet som ledersignaler från CNS till inre organ, blodkärl och körtl<strong>ar</strong>. Det styr bland annatandningen, hjärtat och t<strong>ar</strong>m<strong>ar</strong>na. Detta system är självständigt (autonomt) och kaninte medvetet påverkas. Det autonoma nervsystemet består av två del<strong>ar</strong>; detsympatiska som går via ryggmärgens mellersta del; och det p<strong>ar</strong>asympatiska somgår via ryggmärgens nedersta del. Bägge systemen h<strong>ar</strong> till uppgift att balanserafunktionerna hos kroppens inre organ.Nerver består av bunt<strong>ar</strong> av nervtråd<strong>ar</strong>, samt så kallade gliala celler vilka ärnervvävnadens stödjande substans och h<strong>ar</strong> betydelse för dess ämnesomsättningoch för nervretningen. Ischiasnerven, till exempel, är en ledning med miljontalsbåde sensoriska och motoriska neuroner och den förser benet med nervimpulseroch sänder impulser från benet. Nerver finns i v<strong>ar</strong>je organ i kroppen och v<strong>ar</strong>endapunkt på huden bevakas av en nervände.NeuronerDe allra minsta beståndsdel<strong>ar</strong>na i nervsystemet är nervceller eller neuroner, somär speciellt konstruerade för att överföra elektriska och kemiska meddelandengenom hela kroppen. Andra celler i kroppen dör och byts ut inom några år ellerkanske månader, men nervcellernas utveckling pågår under i stort sett hela livet.Olika typer av neuronerHär följer en kortfattad beskrivning av de tre viktigaste.Associativa (sammanbindande) neuronerAssociativa neuroner utgör 99,98 % av neuronerna i centrala nervsystemet. Dessaneuroner vid<strong>ar</strong>ebefordr<strong>ar</strong> information till nätverk av andra samman-bindandeneuroner överallt i hjärnan. De sätter samman all information, be<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> den ochfår sedan kroppen, musklerna och körtl<strong>ar</strong>na att sv<strong>ar</strong>a via motoriska neuroner.15


Motoriska neuronerDe motoriska neuronerna för meddelanden från centrala nervsystemet till muskleroch körtl<strong>ar</strong> för att aktivera deras funktion. Till stora rörelser kan en enda motoriskneuron stimulera 150 – 2000 muskelfibrer. Till mer precisa rörelser stimulerasfärre än 10 muskelfibrer av en neuron.De sensoriska neuronernaSensoriska neuroner h<strong>ar</strong> till uppgift att föra impulser till det centrala nervsystemet(hjärnan och ryggmärgen) från öronen, huden, tungan, ögonen, näsan ochproprioceptorerna. Proprioceptorer är balanssinnesceller som finns i muskler,senor, leder och i innerörats mekanismer.Neuronens del<strong>ar</strong> och <strong>ar</strong>betssättCellkroppenCellkropp<strong>ar</strong>na innehåller kärnan och andraviktiga del<strong>ar</strong>. De är samlade i centrala nervsystemeteller i nervknut<strong>ar</strong>, ganglier, på olikaställen i kroppen, vanligtvis i skydd av ben, somskallen eller ryggraden.DendriterDendriter är de rikt förgrenade tjocka utväxternaav cellkroppen. De saml<strong>ar</strong> information ochleder impulser in till cellkroppen.AxonenAxonen, eller neuriten, är vanligen en lång tunnfiber som leder impulser från cellkroppen till enannan neuron, en muskel eller en körtel. Denkan v<strong>ar</strong>a upp till en meter lång. Från hjärnan tillstortån räcker det alltså med två sådana tråd<strong>ar</strong>.Axonen förgren<strong>ar</strong> sig mer ju mer den användsoch kan alltså få kontakt med allt fler andra celler. Men det finns också neuronerutan axon.MyelinNär en neuron används om och om igen bildas kring axonen ett vitt hölje somkallas myelin. Myelin ök<strong>ar</strong> hastigheten hos nervimpulsernas överföring och16


isoler<strong>ar</strong>, skydd<strong>ar</strong> och hjälper till med axonens återbildning om nerven skadas. Jumer myelin, desto snabb<strong>ar</strong>e överföring.Telodendria (telefonträd), med nervänd<strong>ar</strong>,Telodendria, (telefonträd) med nervänd<strong>ar</strong>, sitter längst ut på axonerna.Nervänd<strong>ar</strong>na skyddas inte av myelin. Där finns nämligen synaptiska kärl.Synaptiska kärl (synapser)De synaptiska kärlen i nervänd<strong>ar</strong>na är specialiserade kontaktpunkter sominnehåller särskilda kemikalier, så kallade nervsänd<strong>ar</strong>e, eller signalsubstanser.V<strong>ar</strong>je neuron tycks kunna frigöra några olika signalsubstanser. Via synapsernaöverförs på så sätt information från en cell till en annan.Många psykiatriska störning<strong>ar</strong> antas bero på avbruten eller svag synaptiskkommunikation, eller på att blandningen av olika signalsubstanser blir förändrad.Det är också via synapserna de flesta droger påverk<strong>ar</strong> nervsystemet.Nervimpulsens riktningÖverföring av nervimpulser sker b<strong>ar</strong>a i en riktning, från cellkroppen och genomaxonerna till telodendrias änd<strong>ar</strong>. Meddelanden överförs kemiskt över synapseroch elektriskt längs nervfibern.HjärnanHjärnan är omgiven av stötdämpande cerebro-spinalvätska och skyddas av trehjärnhinnor samt skallbenet. Den innehåller mellan 10 milj<strong>ar</strong>der och 100milj<strong>ar</strong>der nervceller (uppgifterna v<strong>ar</strong>ier<strong>ar</strong>) och består av flera del<strong>ar</strong> som hela tidensamverk<strong>ar</strong> sinsemellan.Under fostertiden utvecklas hjärnan ur främre delen av neuralröret. Ur dettidigaste hjärnanlaget bildas fem hjärnblåsor:1. Efterhjärnan, som utvecklas till förlängda märgen.2. Bakhjärnan som bild<strong>ar</strong> hjärnbryggan och lillhjärnan, =Reptilhjärnan3. Mitthjärnan,4. Mellanhjärnan, samt5. Ändhjärnan som växer mest och utvecklas till storhjärnan.ReptilhjärnanReptilhjärnan består av förlängda märgen, hjärnbryggan, lillhjärnan ochmitthjärnan. Det är via reptilhjärnan som våra sinnesintryck kommer in i hjärnan17


och det är här våra tidigaste inlärningsstil<strong>ar</strong> grundläggs. Därför lägger vi ävenpresentationen av sinnena under rubriken Reptilhjärnan.Förlängda märgenFörlängda märgen är den äldsta delen av hjärnan. Den utvecklas från och medbefruktningen tills b<strong>ar</strong>net är omkring femton månader. Här börj<strong>ar</strong> ett nätliknandesystem som kallas det Retikulära Aktiverings-Systemet, RAS. Det sträcker sigfrån förlängda märgen, genom hjärnbryggan till hypotalamus i mellanhjärnan.RAS h<strong>ar</strong> åtminstone fyra funktioner:1. En del av RAS innehåller nervkärnorna till det autonoma nervsystemet sombe<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> information från och till inre organ, blodomlopp, matsmältning ochlungor.2. Andra retikulära nervkärnor organiser<strong>ar</strong> hjärnhalvornas verksamhet så att vikan skifta uppmärksamheten från en sak till en annan och så att vi kan <strong>ar</strong>betalugnt och koncentrerat.3. Vissa av de retikulära nervkärnorna h<strong>ar</strong> en tredje funktion. De styr vårvakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Det är denna del av hjärnan som t<strong>ar</strong> övernär vi möter f<strong>ar</strong>a eller stress, eftersom den inleder och regler<strong>ar</strong> kroppens responsatt kämpa eller fly.4. En fjärde underavdelning till RAS hämm<strong>ar</strong> hjärnans verksamhet. När vi sover,är det en aktiv hämning av nervsystemet. När vi drömmer är musklernasnervsystem hämmat, medan hjärnan är aktiv.HjärnbrygganI hjärnbryggan finns uppåt- och nedåtgående nervbanor men också kärnor somöverför impulser mellan storhjärnan och lillhjärnan.De vestibulära kärnorna i förlängda märgen och hjärnbryggan be<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>information från balansorganet i innerörat och från muskel- och ledsinnena så attde andra sinnena kan använda den. De ansv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> för kroppshållning, balans oc<strong>hand</strong>ra automatiska funktioner.Alla våra sinnesförnimmelser grovsorteras först i förlängda märgen ochhjärnbryggan och sänds därifrån vid<strong>ar</strong>e till högre del<strong>ar</strong> av hjärnan för att uttolkas,så att vi kan sv<strong>ar</strong>a. Beroende på hur de olika maskorna i sorteringsnätet användsoch myeliniseras under våra första levnadsår utveckl<strong>ar</strong> vi v<strong>ar</strong> och en ettindividuellt basmönster för inlärning. På detta mönster bygger sedan all vårinlärning under resten av livet.LillhjärnanEfter födelsen växer lillhjärnan fort<strong>ar</strong>e än resten av hjärnan. När vi är omkring tvåår, h<strong>ar</strong> den uppnått sin fulla vikt. Lillhjärnan ligger tätt bakom hjärnstammen och18


v<strong>ar</strong> ursprungligen en utvidgning av de vestibulära kärnorna. Den funger<strong>ar</strong> därförockså så. Den be<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> intryck från alla sinnen, men särskilt från balans-, ledochmuskelsinnena. Det är i lillhjärnan som våra inlärda precisa rörelsemönsterautomatiseras och lagras. Hos exempelvis fågl<strong>ar</strong> är lillhjärnan extremt storjämfört med resten av hjärnan, eftersom den kontroller<strong>ar</strong> den rörelsesamordningoch balans som är nödvändiga för flygningen.Hos oss människor h<strong>ar</strong> lillhjärnan, via den sv<strong>ar</strong>ta kärnan i mitthjärnan, direktkontakt med storhjärnans pannlober där motoriska minnen be<strong>ar</strong>betas via tank<strong>ar</strong>na.För att vi ska slippa tänka på v<strong>ar</strong>je steg vi t<strong>ar</strong>, eller hur vi gör för att tugga maten,alltså för att våra rörelser ska bli smidiga, måste lillhjärnan <strong>ar</strong>beta mycket snabbt.Om lillhjärnan skadas, blir vi inte förlamade, men våra rörelser blir klumpiga ochosäkra på grund av att vi då aktivt måste tänka på alla rörelser vi gör.MitthjärnanI mitthjärnan finns bland annat kärnor till nerver som styr ögonens muskler. Härfinns också röda kärnan och sv<strong>ar</strong>ta kärnan, vilka är inkopplade bland annat i denautomatiska regleringen av kroppens skelettmuskler. I mitthjärnan finns ävenreflexcentra för omedvetna syn- och hörselfunktioner.Basmönstret för inlärning – våra sinnenDet vestibulära systemetDet vestibulära systemet kontroller<strong>ar</strong> känslan för rörelse och balans. Det är detförsta sensoriska system som är fullt utvecklat och täckt med myelin redan efterdrygt halva fostertiden. Detta system upprätthåller både statisk och dynamiskjämvikt. Statisk jämvikt h<strong>ar</strong> att göra med huvudets och kroppens orientering irelation till tyngdkraften, när man står eller sitter stilla. Dynamisk jämvikt hållerhuvudet och kroppen upprätt, i samband med rörelser såsom f<strong>ar</strong>tökning,f<strong>ar</strong>tminskning och rotation, till exempel när man går eller åker bil.Det vestibulära systemets del<strong>ar</strong> är de känsligaste av alla sinnesorgan och de liggeri mastoidbenet (bakom örsnibben) och i del<strong>ar</strong> av innerörat:De tre halvcirkelformade båggång<strong>ar</strong>na ligger i nästan räta vinkl<strong>ar</strong> mot v<strong>ar</strong>andra.De kontroller<strong>ar</strong> dynamisk jämvikt och kan upptäcka obalans på tre plan. Mellandem ligger två blåsor som kontroller<strong>ar</strong> statisk jämvikt. Såväl båggång<strong>ar</strong>na somblåsorna är fyllda med en trög vätska och täckta med hårceller på insidan. Närhuvudet rör sig då kroppen roter<strong>ar</strong>, flöd<strong>ar</strong> vätskan inne i båggång<strong>ar</strong>na ochblåsorna och böjer hårcellerna. Impulserna från dessa böjda hårceller går via denvestibulära nerven till lillhjärnan, som juster<strong>ar</strong> balansen genom att aktiveramusklerna i nacken, bålen, lemm<strong>ar</strong>na och ögonen. De vestibulära kärnorna bärimpulser från båggång<strong>ar</strong>na och lillhjärnan till det retikulära aktiverande systemet(RAS) i hjärnstammen. RAS h<strong>ar</strong> till uppgift att väcka storhjärnans b<strong>ar</strong>k och göraden redo att ta in och sv<strong>ar</strong>a på sinnesintryck, och att lära oss.19


Från befruktningen och omkring två år framåt är det vestibulära systemet mycketaktivt. V<strong>ar</strong>je rörelse från b<strong>ar</strong>net stimuler<strong>ar</strong> hjärnan för ny inlärning, allt ifrån deförsta reflexrörelserna i moderlivet till att vid ungefär två års ålder kunna springaoch förhålla sig till jordens dragningskraft. Sedan lär vi oss genom livet allt flersaker som kräver en st<strong>ar</strong>k känsla för balans.Proprioception – MuskelsinnetProprioception är sinnet i våra muskler. I alla våra muskler och leder, samt ibenhinnorna, finns proprioceptiva receptorer/känselkropp<strong>ar</strong>. De känner graden avsträckning i muskeln och låter oss hela tiden få veta allt om kroppens läge, ävennär vi blund<strong>ar</strong>. De förser oss med den information vi behöver för att kunna hållabalansen, röra oss och utforska vår omgivning så att vi förstår hur den ärutformad.Det proprioceptoriska systemet är så känsligt att vi till och med kan lära en delom vår omgivning b<strong>ar</strong>a genom att iaktta den. Vi kan iaktta en motorisk färdighetoch öva den i tanken genom att föreställa oss hur vi gör den. Då repeter<strong>ar</strong> hjärnande nervbanor som kontroller<strong>ar</strong> de muskler som är inblandade. Dessa repetitionerinnehåller ytterst små muskelrörelser men de sänder en våg av sensoriskinformation från muskeln till hjärnan – som förstärker nätverken.När vi blir stressade störs denna process. Då blir vi ocentrerade. Vi tapp<strong>ar</strong>balansen och kroppsuppfattningen. Det är då det sker olyckor som ger ossblåmärken, skrapsår eller brutna <strong>ar</strong>m<strong>ar</strong> och ben. Vid stress är vårt proprio-ceptivamedvetande inriktat mer på att undfly f<strong>ar</strong>a än på att hålla balansen.KänselnHuden är kroppens största organ. Den är full av nervsensorer för kyla, hetta,tryck, lätt beröring, kraftig beröring, smärta och proprioception. Med alla dessasensorer blir huden ett av de viktigaste organen för inlärning om omgivningen.B<strong>ar</strong>a genom att man blir vidrörd stimuleras tillväxt och utveckling av axoner ochnät av nerver.Jean Ayers h<strong>ar</strong> i sitt klassiska <strong>ar</strong>bete visat på ett samband mellan inlärningssvårigheterhos b<strong>ar</strong>n och oförmåga att tåla beröring. Genom att använda lättberöring, tryck, fina borst<strong>ar</strong> och boll<strong>ar</strong> som rullas över hudytan, särskilt på <strong>ar</strong>m<strong>ar</strong>,ben och rygg, kombinerat med rörelse för att stimulera det vestibulära systemet,h<strong>ar</strong> hon kunnat hjälpa många b<strong>ar</strong>n. Hennes idé går ut på att väcka upp detsensoriska systemet genom att aktivera alla typer av känselreceptorer.Runt munnen och händerna finns en större mängd receptorer för beröring än pånågon annan kroppsyta. Livet igenom lär vi oss mer effektivt när vi använderpraktiska erf<strong>ar</strong>enheter eller <strong>hand</strong>grepp under inlärningsprocessen. När de andra20


sinnena kombineras med beröring aktiveras alltid mycket mer av hjärnan. På såsätt kan den bygga upp mer komplexa nätverk av nerver och nyttja störreinlärningspotential. En klapp på axeln kan alltså bokstavligen förstärka ettpositivt beteende.LuktenLukten är st<strong>ar</strong>kt förbunden med minnet. Den spel<strong>ar</strong> en viktig roll i babyns tidigainlärning och genom hela livet.Lukten används också för att kommunicera st<strong>ar</strong>ka känslor. Till exempel vidrädsla, eller vid sexuell attraktion utsöndr<strong>ar</strong> kroppen doftämnen, så kalladeferomoner, som st<strong>ar</strong>kt stimuler<strong>ar</strong> reptilhjärnan.SmakenDet är b<strong>ar</strong>a sött, salt, surt och beskt vi kan uppfatta med tungans smaklök<strong>ar</strong>. Allaandra smakupplevelser kräver luktsinnets medverkan. Smaksinnet är i självaverket sammansatt av lukt, smak, beröring, temperatur och irritation. Detta geross möjlighet att upptäcka smaker, skilja på och känna igen olika smaker, samt attavgöra hur st<strong>ar</strong>kt det smak<strong>ar</strong>.HörselnVid fem månader sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> fostret på vokalljud, uttalade av modern, som det hörgenom fostervattnet. C<strong>ar</strong>la Hannaford hänvis<strong>ar</strong> till dr Alfred Tomatis 3 , somgenom att använda kameror med fiberoptik 1990 upptäckte att fostret rör ensärskild muskel, i <strong>ar</strong>men eller benet till exempel, när det hör ett särskilt språkljud.Denna sensorisk-motoriska respons på språkljud tillåter fostret att påbörja språkinlärningsprocessenredan i moderlivet. Vid sex månader uppvis<strong>ar</strong> fostret snabbaögonrörelser då det sover. Fostret sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> på musik genom att blinka med ögonenoch röra sig som om det dansade i takt.För den nyfödde blir hörselsinnet ett av de sk<strong>ar</strong>paste och viktigaste närfostervattnet väl h<strong>ar</strong> torkat ut i örontrumpeten och de yttre örongång<strong>ar</strong>na. Hörselnär babyns första försv<strong>ar</strong>slinje. Småb<strong>ar</strong>n vänder sitt dominanta öra uppåt då desover för att uppfatta ljud i omgivningen. Om ett ljud är obekant, högt ellerplötsligt, rycker b<strong>ar</strong>net till och skriker sedan i ett försök att skrämma iväg f<strong>ar</strong>anoch kalla på hjälp.Dr Tomatis h<strong>ar</strong> också upptäckt att övertoner, som till exempel i fågelkvitter och igregoriansk sång, hjälper oss att bibehålla vakenheten och energin.Synen3 Hannaford, 1995/1998; sidan 36-38.21


Mindre än 10 % av seendet äger rum i ögonen. De andra drygt 90 procenten sker ihjärnan genom association med beröring och proprioception. Bilder som kommerin genom ögonen vänds bakfram och upp och ner. För att få ett fullständigtseende måste vi därför ha tillträde till information från alla hjärn-lober: sensoriskoch motorisk, information om vibration, tyngdkraft och andra balansmekanismer.All information tillsammans gör att vi, i hjärnans områden för visuell association,kan rätta till bilden och sätta in den i sitt sammanhang.Ögats sensoriska nervskikt, näthinnan, innehåller ljusreceptorer. Ungefär 5 % avdem är tapp<strong>ar</strong> och 95 % stav<strong>ar</strong>. Stav<strong>ar</strong>na är fördelade runt kanten av näthinnanoch stimuleras bäst vid svagt ljus. Tapp<strong>ar</strong>na kräver st<strong>ar</strong>kt ljus för att stimuleras.De är grupperade i ett litet område av näthinnan som kallas fovea centralis. Störrekoncentration på fovea kallas foveal fokus. Det använder vi för att läsa av en planyta som till exempel en boksida. Denna förmåga är fullt utvecklad först vidomkring 8 års ålder.Mellanhjärnan/DäggdjurshjärnanDet mesta av den känslomässiga be<strong>ar</strong>betningen sker i det limbiska systemet, sombestår av ett område i den undre och inre delen av storhjärnan, och den övre delenav hjärnstammen alldeles ovanför reptilhjärnan. Det är här som vår motivationbildas, tillsammans med våra drifter och instinkter. Det är mellanhjärnan som göratt vi engager<strong>ar</strong> oss.Det limbiska systemet sakn<strong>ar</strong> tydlig gräns mot storhjärnan, vilket ger ossmöjlighet att medvetet be<strong>ar</strong>beta våra känslor. Det samspel<strong>ar</strong> också med kroppenså att de kroppsliga tecknen på känslor framkallas, som ett glatt leende ellergenerad rodnad. Dessutom frigör våra känslor i det limbiska systemet olikanervsänd<strong>ar</strong>e som antingen stärker eller försvag<strong>ar</strong> vårt immunsystem.Det limbiska systemet består av flera stora strukturer. Litteraturen ger olikainformation om vilka som ska räknas hit, men dessa tycks v<strong>ar</strong>a viktigast:TalamusTalamus funger<strong>ar</strong> som kopplingsstation- dels för alla inkommande sinnesintryck, utom lukt,- dels för motoriska impulser från storhjärnb<strong>ar</strong>ken genom hjärnstammen och uttill musklerna. Talamus tolk<strong>ar</strong> också förnimmelser av temperatur, lätt beröring,tryck och smärta, samt h<strong>ar</strong> betydelse för känslor och minne.StriatumStriatum, som består av svanskärnan och linskärnan, h<strong>ar</strong> en nyckelroll när detgäller vår vilja; att samla motivation, och hålla ut i vår strävan mot ett mål. Om22


Striatum skadas blir vi apatiska och håglösa. Vi kan fortf<strong>ar</strong>ande tänka, mentank<strong>ar</strong>na kan inte samordnas och viljan kan inte mobiliseras.Basala gangliernaBasala ganglierna h<strong>ar</strong> <strong>hand</strong> om och binder samman impulser mellan lillhjärnanoch pannloben och hjälper på så sätt till att koor<strong>din</strong>era planering av ordning ochval av tidpunkt för framtida beteenden. Till exempel att kontrollera kroppsrörelser,bland annat inlärda motoriskt baserade minnen, som att spela piano, ochden finmotoriska kontrollen i våra ansikts- och ögonmuskler som vi behöver föratt kunna kommunicera våra känslor till andra.HypotalamusHypotalamus är centrum för det som kallas själsstyrka. Det kontroller<strong>ar</strong> ocksåhypofysen och därmed hormonregleringen i kroppen, samt hunger, törst,kroppstemperatur, sexuell aktivitet och vakenhetsgrad. Dessutom medverk<strong>ar</strong>hypotalamus när vi uttrycker st<strong>ar</strong>ka grundläggande känslor som raseri,aggression, smärta och njutning.AmygdalaAmygdala h<strong>ar</strong> förbindelse dels med de områden i hjärnan som h<strong>ar</strong> att göra medbe<strong>ar</strong>betning av tank<strong>ar</strong> och känslor, dels de som be<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> kroppstillståndrelaterade till känslor, till exempel att känna igen ansiktsuttryck och kroppsspråk.Det bild<strong>ar</strong> också minnen som hänför sig till rädsla och oro.Sveriges Radios Vetenskapsredaktion uppgav den 28 oktober 2002, att BritishMedical Journal nyligen hade presenterat en rapport som vis<strong>ar</strong> att Amygdala ärstörre hos kvinnor än hos män. Detta skulle ha samband med kvinnors mindrebenägenhet att använda våld som respons på rädsla. Men forsk<strong>ar</strong>na vet inte omAmygdalas storlek beror på genetiska skillnader mellan könen, eller på attkvinnor tränas mer i att uttrycka vrede utan våld.HippocampusHippocampus är två sjöhästliknande formationer vid tinninglobernas insida. Utanhippocampus kan vi inte bilda bestående minnen. Minnena lagras inte i självaHippocampus, men de använder känslor via Hypotalamus och sinnesintryck viaTalamus för att bilda korttidsminnen, vilka sedan kan lagras permanent somlångtidsminne v<strong>ar</strong> som helst i hela hjärnan.23


StorhjärnanDen största strukturen i människans hjärna är storhjärnan, kommandocentralenom man så vill. Den består av den grå hjärnb<strong>ar</strong>ken samt den myeliniserade vitahjärnvävnaden. Storhjärnan är formad som två halvor, vilka binds samman avkorsande nervceller i hjärnbalken.Vid födseln väger hjärnan 25 % av sin vuxenvikt. Vid 6 månaders ålder väger den50 % av vuxenvikten och vid två och ett halvt års ålder 75 % av vuxenvikten. Vid5 års ålder väger hjärnan 90 % av sin vuxenvikt. Vi kan därför anta att 90 % av deneurala basmönstren bildas innan ett b<strong>ar</strong>n ens börjat skolan. De kommer dock attfortsätta att förnyas och förfinas under hela livet.Hjärnb<strong>ar</strong>ken (Neocortex)Hjärnb<strong>ar</strong>ken täcker storhjärnan på samma sätt som skalet täcker en apelsin.Storhjärnans b<strong>ar</strong>k består av framför allt tre typer av neuroner i 2-5 mm tjocktskikt som täcker ytan på alla hjärnvindling<strong>ar</strong>. Den innehåller huvudsakligen detstora sambandsnätet av associationsneuroner. Dessa hålls ihop av gliala celler,vilka bild<strong>ar</strong> ett stödjande nätverk genom att sno sig runt nervceller eller genom attbilda foder i strukturer i hjärnan och ryggmärgen. Några binder nervvävnad tillstödjande strukturer och fäster neuronerna vid blodkärl.Hjärnb<strong>ar</strong>ken innehåller ungefär 85 % av hjärnans neuroner trots att den utgörendast en fjärdedel av hjärnans totala volym. Den består av grå hjärnvävnad,alltså de ej myeliniserade neuronernas cellkropp<strong>ar</strong>. De h<strong>ar</strong> obegränsad förmågaatt bilda nya dendriter och omorganisera dendritiska mönster av nya erf<strong>ar</strong>en-heterhela livet igenom.Den vita hjärnvävnadenDen vita hjärnvävnaden består av myeliniserade axoner som snabbt för sensoriskinformation från kroppen till nervcellkropp<strong>ar</strong> i storhjärnb<strong>ar</strong>ken och bärhjärnb<strong>ar</strong>kens motoriska kommandon ut till kroppen.Hjärnbalken (Corpus callosum)Storhjärnan består av två halvor. Halvorna binds samman av vit hjärnvävnad,alltså sensoriska och motoriska axoner, som kors<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>andra i en struktur somkallas hjärnbalken. Alla funktioner på vänster sida av kroppen styrs och tolkas avhöger hjärnhalva och vise versa.De båda hjärnhalvorna1981 fick Roger W Sperry nobelpriset i medicin för sin upptäckt att hjärnhalvornabe<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> och utveckl<strong>ar</strong> information på v<strong>ar</strong> sitt sätt. Den logiska hjärnhalvan(vanligen den vänstra) t<strong>ar</strong> <strong>hand</strong> om linjära mönster, detaljer, samt språkets del<strong>ar</strong>24


och processer. Gestalthjärnhalvan (vanligen den högra) t<strong>ar</strong> <strong>hand</strong> om helhetsbilder,rytm, känsla och intuition.Sedan funger<strong>ar</strong> hjärnbalken som en ultrasnabb bredbandskabel som tillåteromedelb<strong>ar</strong> tillgång till både den fullständiga bilden i gestalthalvan och de linjäradetaljerna i den logiska hjärnhalvan.V<strong>ar</strong>dera hjärnhalvan innehåller fyra lober: nack-, hjäss-, tinning- och pannlob. Dekan kortfattat beskrivas som följer:NacklobernaNackloberna t<strong>ar</strong> framför allt emot sinnesintryck från ögonen, tolk<strong>ar</strong> färg, formoch rörelse, samt relater<strong>ar</strong> nya synintryck till tidig<strong>ar</strong>e och hjälper oss att kännaigen och utvärdera vad vi ser.TinninglobernaTinningloberna tolk<strong>ar</strong> framför allt grundläggande egenskaper hos ljud, somtonhöjd och rytm, men relater<strong>ar</strong> också nya hörselintryck till tidig<strong>ar</strong>e och hjälpeross att känna igen och utvärdera vad vi hör, till exempel ord.Tinningloben tolk<strong>ar</strong> även förnimmelser från båggång<strong>ar</strong>na, alltså känsla förtyngdkraft, balans och vibrationssinne, men också luktupplevelser, vilka är direktförbundna med minnescentra i det limbiska systemet.HjässlobernaHjässloberna tolk<strong>ar</strong> känsel, tryck, smärta, kyla, hetta och proprioception. Deförbinder och tolk<strong>ar</strong> olika förnimmelser av form och struktur utan synintryck,orientering av föremål, samt deras relation till kroppens olika del<strong>ar</strong> och tilltidig<strong>ar</strong>e sensoriska upplevelser. De tolk<strong>ar</strong> också smakupplevelser från munnen.PannlobernaPannloberna styr enskilda muskler i hela kroppen, samt inlärda skicklig<strong>ar</strong>örelseserier. De styr medvetna svepande rörelser med ögonen. De översätteräven våra tank<strong>ar</strong> till tal och används, när vi för inre resonemang med oss självaoch kontroller<strong>ar</strong> vårt beteende.Alla fyra loberna t<strong>ar</strong> emot yttre sinnesintryck från kroppens motsatta sida, viahjärnstammen och det limbiska systemet.Största delen av v<strong>ar</strong>je lob upptas av associationscentra. De h<strong>ar</strong> <strong>hand</strong> om viljan,känslorna, tänkandet, minnet, omdömet, intelligens och personliga drag.Det gnostiska området, i tinningloben samt i nedre delen av hjässloben, är detgemensamma område som saml<strong>ar</strong> information från alla fyra loberna, samt fråntalamus i limbiska systemet och från de lägre del<strong>ar</strong>na av hjärnstammen. Detsmälter samman en gemensam tanke av alla de olika sinnesförnimmelserna.25


BasbehovNäringBalanserad och bra kost är viktigt för inlärningen!Det innebär dels, att man måste se till att maten innehåller allt det material somkroppen behöver för att bygga upp sina celler, det vill säga proteiner, kolhydrater,mineraler och fetter.Dels innebär det, att man måste se till att inte försvaga kroppens immunförsv<strong>ar</strong>och läkning genom att äta fel saker. Framför allt bör man undvika socker.Alla cellerna i vår kropp byggs i huvudsak upp av proteiner och fetter, samtvatten. För att proteinet ska kunna användas i vår kropp, måste vi äta alla de tiolivsviktiga aminosyrorna, som människokroppen inte kan framställa själv. Definns främst i kött, mejeriv<strong>ar</strong>or och ägg.Veget<strong>ar</strong>ianer måste kunna mycket näringslära, och noga planera sin kost, för attfå i sig alla de nödvändiga aminosyrorna. Många b<strong>ar</strong>n med inlärningssvårigheteräter för lite protein.Kolhydrater är kroppens viktigaste bränsle. De finns i frukt, grönsaker, spannmåloch mjölksocker. Kolhydrater består av långa molekylkedjor av glukos(socker<strong>ar</strong>ter). Det är de som bryts ned (oxideras) av syret för att ge energi, <strong>vilken</strong>sedan binds i molekyler av ATF (Adenosintriofosfat) som förs ut via blodet så attcellerna får tillgång till energin. Restprodukterna är koldioxid och vatten, vilk<strong>ar</strong>ensas ut ur kroppen när vi andas. Kolhydrater måste vi ha, men i balans medproteiner och fetter.Kropp och själ behöver alltså inte b<strong>ar</strong>a nya och intressanta intryck, utan också rättnäring och skydd. Det är viktigt att vi vet hur och v<strong>ar</strong>för vi behöver – eller börundvika – olika livsmedel.VattenVatten utgör upp till 75 % av vår kroppsvikt förutsatt att vi är normalviktiga ellermagra. Fett innehåller mycket lite vatten, därför blir andelen vatten i överviktigakropp<strong>ar</strong> något lägre. I matsmältningen bidr<strong>ar</strong> vatten till att lösa upp maten så attenzymerna kan bryta ned dem till oxideringsb<strong>ar</strong>a del<strong>ar</strong>.Hjärnan består av 90 % vatten, musklerna av 75 % vatten och på tredje platskommer njur<strong>ar</strong>na. I vanliga fall bör vi v<strong>ar</strong>je dag dricka 10 ml vatten per halvkilokroppsvikt, alltså ungefär 1 liter vatten för den som väger 50 kg och 1,5 liter förden som väger 75 kg. Under stressiga perioder bör vi dricka minst dubbelt såmycket vatten.26


Systemen i våra kropp<strong>ar</strong> är elektriska. Våra nervsystem är elektriska ledningsnätoch det är alla de små elektriska överföring<strong>ar</strong>na där, som gör oss till tänkande och<strong>hand</strong>lande personer.Membranen i alla våra celler h<strong>ar</strong> en elektrisk laddning. Detta beror på speletmellan negativt och positivt laddade atomer, elektrolyter eller joner. Dessa jonerkommer från salterna i vår mat; Natrium (Na+), Kalium (K+) och klorin (Cl-).Vanligt bordssalt löses upp i vatten och faller sönder i de atomer som det bestårav. Bordssaltet, natriumkloriden, faller sönder i två atomer med olika laddning,Na+ och Cl-. Dessa kan då leda elektricitet.Natrium-kalium-pumpen är en molekylär process som sker i cellmembranet ochgör cellen positivt laddad på utsidan och negativt laddad på insidan. Cellensspänning kallas membranpotentialen. I medeltal h<strong>ar</strong> en levande cell en spänningpå -70 millivolt på insidan och +70 millivolt på utsidan.Balansen mellan vätska och elektriskt laddade joner i kroppen är så känslig, attom vi blir så uttorkade eller undernärda att spänningen inne i cellerna sjunker till-30 millivolt och stann<strong>ar</strong> där, så dör vi. Men även under normala förhållanden kanmembranpol<strong>ar</strong>iteten minska om vi dricker för lite.När membranpotentialen är låg, blir vi mer känsliga för yttre sinnesintryck. Entillräckligt hög spänning i cellerna ger oss valfrihet att välja vilka stimuli vi villkoncentrera oss på och vi slipper distraheras av andra sinnesintryck.När ett område på nervcellens membran aktiveras av ett tillräckligt st<strong>ar</strong>ktstimulus, stängs natrium-kalium-pumpen av omedelb<strong>ar</strong>t. Då avpol<strong>ar</strong>iseras cellmembranet.Natrium-kalium-pumpen bredvid slut<strong>ar</strong> också fungera och en våg avavpol<strong>ar</strong>isering rör sig som fallande dominobrickor nedför nervcellens hela längd.Natrium-kalium-pumpen börj<strong>ar</strong> genast fungera igen, pol<strong>ar</strong>iser<strong>ar</strong> cellmembranetoch gör det redo för nästa elektriska impuls. V<strong>ar</strong>je sekund kan 200 sådana vågoruppstå i samma cell och de rör sig med 100 - 500 meter per sekund. Detta systemskulle inte fungera utan vatten, syre och näringsämnen.Syre”Syret är oumbärligt därför att det bryter ned föda för att frigöraden energi som behövs för att kropp och själ skall fungera. Denenergi som vi får genom oxidering av maten är så oumbärlig försystemet att döden följer inom b<strong>ar</strong>a några minuter efter det att manslutat andas.” 44 Hannaford, 1997; sid. 148.27


Trots att hjärnan b<strong>ar</strong>a väger en femtiondedel av vår kroppsvikt, använder den såmycket som en femtedel av kroppens syre. Den första pulsådern som kommerfrån hjärtat med friskt syresatt blod är halspulsådern, och den går direkt tillhjärnan. Hela kroppen uppfyller hjärnans behov först av allt.Det är det järnbärande pigmentet, hemoglobin, i de röda blodkropp<strong>ar</strong>na, somtransporter<strong>ar</strong> syre.Hemoglobinets förmåga att transportera syre kan förbättras med upp till tusengånger, om vi börj<strong>ar</strong> dricka mer vatten. Vatten är viktigt för syretransporten,också eftersom ytan i lungsäck<strong>ar</strong>na måste v<strong>ar</strong>a fuktig för att syre ska kunna lösasupp och tas upp av blodet.Det är alltså mycket viktigt att vi rör på oss. Det underlätt<strong>ar</strong> för kroppen attutveckla hjärta, lungor och fler blodkärl som kan transportera vatten, syre ochnäring till hjärnan. Det underlätt<strong>ar</strong> utveckling av nervnät. Det underlätt<strong>ar</strong> ocksåutveckling av inlärningsförmåga och tanke.Sömn och vilaFör att kroppens självläkningsprocesser ska fungera är det viktigt att vi fårtillräckligt med sömn. Det är tallkottkörteln mitt i hjärnan som regler<strong>ar</strong> sömn ochvakenhet, genom att producera olika mycket melatonin vid olika tider på dygnet.När halterna är höga somn<strong>ar</strong> vi. Medan vi sover produceras vissa ämnen ikroppen mycket fort<strong>ar</strong>e än då vi är vakna och energin från maten lagras där denbehövs. Vi får alltså en chans att bygga upp ett lager av ämnen som behövs för attbland annat minnet, inlärningen och kroppstemperaturen ska fungera ordentligt.När vi sover för lite, kan inte energin lagras effektivt, utan försvinner som värme.SammanfattningHos oss alla består inlärningsväg<strong>ar</strong>na i grund och botten av nervsystemet. Det ärvia nervbanorna som våra sinnesintryck förs till hjärnan och sorteras där.Nervbanorna är ytterst fina elektrokemiska led<strong>ar</strong>e. Signalerna förs elektrisktgenom själva nervtråden, och kemiskt mellan olika nerver.För att nervsystemet ska fungera optimalt, måste vi äta en väl sammansatt kost,dricka tillräckligt mycket vatten, röra på oss och sova tillräckligt och regelbundet.28


3. Människans utvecklingV<strong>ar</strong> och en utvecklas vi på vårt eget sätt, i vår egen takt vid den tidpunkt som ärperfekt för oss. Många h<strong>ar</strong> försökt beskriva hur och v<strong>ar</strong>för denna utveckling sker.Vi kommer här att ge en mycket kort översikt av några av dessa beskrivning<strong>ar</strong>.Den som är intresserad av en något mer utförlig sammanfattning hänvisas tillreferenslitteraturen nedan. För att få ett intressant jämförelse-material, h<strong>ar</strong> vi valtnågra teorier som h<strong>ar</strong> sinsemellan olika infallsvinkl<strong>ar</strong> och som uppkommit underolika del<strong>ar</strong> av 1900-talet och på olika platser i världen. Intressant är att de trotsalla skillnader också innehåller många likheter. 5Kortfattad biografiSigmund Freud, (1856-1939), <strong>ar</strong>betade med sin teori i Österrike från slutet av1800-talet fram till 1938. Då flydde han till England där han avled 1939. Freudv<strong>ar</strong> intresserad av hur människor, mer eller mindre undermedvetet, hanter<strong>ar</strong>konflikten mellan sina egna behov (särskilt de sexuella) och omgivningens kravoch tabun (som v<strong>ar</strong> många omkring förra sekelskiftet).Hans teori <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> alltså om människans psykosexuella utveckling.Den enda del av människans personlighet som är medfödd, är den undermedvetna,som Freud kall<strong>ar</strong> Detet. Detet består av drifter, behov och impulseroch styrs av lustprincipen. I två-tre-årsåldern utvecklas Jaget, som består avpersonens förnuft och vilja. Jagets uppgift är att uppfylla Detets impulser på ettmer realistiskt sätt i förhållande till omvärldens förväntning<strong>ar</strong>. Allteftersomb<strong>ar</strong>nets beteende i allt högre grad regleras av yttre påverkan, framför alltföräldr<strong>ar</strong>nas åsikter, utvecklas, från omkring 4-5-årsåldern, Överjaget. Dessuppgift är att innehålla ett jag-ideal som jaget försöker leva efter, samt att föra eninre dialog för att bedöma vad som är moraliskt riktigt och acceptabelt.Från födseln till vuxen räkn<strong>ar</strong> Freud med fem utvecklingsstadier, vilka skiljs åtgenom att lustupplevelsen är mest koncentrerad till olika kroppsdel<strong>ar</strong> ellerkroppsfunktioner. På v<strong>ar</strong>je stadium finns en risk till felutveckling (fixering),liksom en möjlighet till växt. Freud själv v<strong>ar</strong> mest intresserad av vad som kundegå fel i utvecklingen, och av människans undermedvetna processer. I sinyrkesutövning träffade han vuxna med problem som tycktes härröra ur svåraupplevelser i b<strong>ar</strong>ndomen. Han forskade själv aldrig direkt med b<strong>ar</strong>n. Trots dettakommer vi här att koncentrera oss på Freuds syn på den goda utvecklingen.5 Till detta kapitel h<strong>ar</strong> vi använt följande litteratur:Espen Jerlang, Redaktör, 1996; Utvecklingspsykologiska teorier. Sid. 22-83, 198-235, 241-248.M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta Nordeman (1993); Utvecklingsstörning i socialt omsorgs<strong>ar</strong>bete – Sexuella behov och uttrycksformer.C<strong>ar</strong>la Hannaford,1998; Lär med hela kroppen. Sidorna 83-85.Information från FUB:s forskningsstiftelse ala´s hemsida: www.ala.fub.se 28 december 200229


Erik Homburger Eriksson, (1902- ?), kom 1926 i kontakt med Freud, utbildadesig hos honom i Wien och emigrerade i början av 1930-talet till USA med sinfamilj. Han v<strong>ar</strong> mest intresserad av människans (jagets) medvetna samspel medomvärlden och kom att forska bland annat kring b<strong>ar</strong>ns lek och uppfostran i olikakulturer. Han intresserade sig även för den vuxna människans utveckling och dåhan v<strong>ar</strong> 80 år gav ut sin sista bok Den fullbordade livscykeln.Hans teori <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> alltså om människans känslomässiga utveckling.Han räkn<strong>ar</strong> med att människan, från födsel till död, går igenom åtta perioder elleråldr<strong>ar</strong>. V<strong>ar</strong>je period innehåller en livskris, <strong>vilken</strong> kan leda till känslomässigmognad eller känslomässig svaghet. Kriserna h<strong>ar</strong> namn som vis<strong>ar</strong> på det aktuellastadiets möjlighet och risk. I vår översikt h<strong>ar</strong> vi illustrerat krisernas namn med enbild av en balansvåg, där krisens möjlighet står till vänster och risken till höger påvågen. Även när det gäller Eriksson h<strong>ar</strong> vi riktat in oss huvudsakligen påmöjligheten till mognad, och hänvis<strong>ar</strong> för övrigt till vår referenslitteratur.Jean Piaget, (1896-1980), v<strong>ar</strong> under större delen av sin k<strong>ar</strong>riär verksam iSchweiz. Han intresserade sig tidigt för Freuds teorier om drömm<strong>ar</strong>nas betydelse,men övergick sn<strong>ar</strong>t till att <strong>ar</strong>beta med människans intelligens. Framför allt hurb<strong>ar</strong>n tänker och v<strong>ar</strong>för de inte tänker som vuxna utan h<strong>ar</strong> sin alldeles egen logik.Sin första bok gav han ut 1923 men på ett så krångligt språk att det dröjde mångaår innan hans teorier blev kända internationellt.Jean Piagets teori <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> alltså om människans kognitiva 6 utveckling.Han räkn<strong>ar</strong>, från födseln till 16-årsåldern, med fyra utvecklingsstadier, av vilka detvå första innehåller flera delsteg. Målet för människans intellektuella utvecklingär att kl<strong>ar</strong>a logiskt-matematiskt tänkande.Människan är, enlig Piaget, en levande och social organism som aktivt <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> ien miljö. Han anser att människan som biologisk v<strong>ar</strong>else är självreglerande, detvill säga att hon som alla andra biologiska organismer anpass<strong>ar</strong> sig till sinomgivning. Intelligens och utveckling består alltså av aktivt <strong>hand</strong>lande, i det att vigör saker för att överleva i en föränderlig värld och där även våra kropp<strong>ar</strong>förändras. Vi använder det vi redan kan, säger Piaget, för att skaffa nyaerf<strong>ar</strong>enheter som vi kan införliva i vårt tänkande. Förståndsutvecklingen är alltsådynamisk; den utvecklas i språng, den är beroende både av hur omgivningen serut, hur vårt nervsystem utvecklas, hur vi samspel<strong>ar</strong> med andra människor, vilkaerf<strong>ar</strong>enheter vi h<strong>ar</strong> och vad vi är intresserade av. Hans teori <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om den del avdenna utveckling som är allmängiltig för alla människor. Dit hör även leken somverktyg för anpassning till omgivningen och den kultur b<strong>ar</strong>net ska lära sig leva i.För den som är intresserad av mer detaljer i Piagets teori, hänvis<strong>ar</strong> vi till vårreferenslitteratur.6 Kognitiv = som h<strong>ar</strong> med tänkandet och förståelsen att göra.30


Den kulturhistoriska skolan, grundades på 1920-talet i Moskva, av A R Luria,Lev Vygotskij och Alexejev N Leontjev. När Stalin tog makten i Sovjet kundegruppen inte längre offentliggöra sina <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong>. Det dröjde i flera fall ända tillssen<strong>ar</strong>e delen av 1950-talet innan de trycktes. Här t<strong>ar</strong> vi endast upp Vygotskij.Lev Vygotskij (1896-1934) betraktade människans utveckling som mycketkomplicerad, eftersom känslolivet är mest betydelsefullt under en period ochförståndsutvecklingen under en annan. Det är människans inre utveckling somintresser<strong>ar</strong> Vygotskij. Den består delvis av lugna skapande perioder, delvis avkritiska perioder av dramatisk förändring då utvecklingen sker språngvis.Han intresserade sig mycket för dessa kritiska perioder en människa h<strong>ar</strong> att gåigenom under sin uppväxt. Han ansåg att de flesta pedagoger lägger alltför storvikt vid de stabila perioderna, istället för att ta v<strong>ar</strong>a på det kreativa och positiva ikrisperioderna. Ett b<strong>ar</strong>n som inte uppvis<strong>ar</strong> krissymtom löper stor risk att försenasi sin utveckling, anser Vygotskij.I vår översikt kommer vi därför att mycket kortfattat ta upp de krisperioderVygotskij skisserat. För övrig hänvis<strong>ar</strong> vi till referenslitteraturen ovan.C<strong>ar</strong>la Hannaford, (född omkring 1945) bor idag på Hawaii och är verksam somneurofysiolog och speciallär<strong>ar</strong>e sedan 1970-talet. I detta kapitel h<strong>ar</strong> vi använtsidorna 83-84 i hennes bok, Lär med hela kroppen, som beskrivs i vårt kapitel omnervsystemet. Hon bygger sin teori om b<strong>ar</strong>nets utveckling på hur hjärnan ochnervsystemet utvecklas.Hon intresser<strong>ar</strong> sig alltså för människans neuropsykologiska utveckling.I vår översikt nedan t<strong>ar</strong> vi endast upp en kort sammanfattning av hennes teori.Gunn<strong>ar</strong> Kylén föddes 1929 i Hap<strong>ar</strong>anda men bodde hela sitt liv i Stockholm. Han<strong>ar</strong>betade bl.a. på dåv<strong>ar</strong>ande Medicinalstyrelsen samt på Lär<strong>ar</strong>högskolan iStockholm. 1968 kom han till FUBs (Föreningen för utvecklingsstörda b<strong>ar</strong>n,ungdom<strong>ar</strong> och vuxna) forskningsstiftelse ala 7 . Han v<strong>ar</strong> ala´s vetenskaplige led<strong>ar</strong>efram till 1979, därefter verkade han inom dess styrelse fram till sin död år 1994.Han utgick i sin forskning från Piagets teori och utvecklade den med hänsyn tillhur vuxna med begåvningsmässiga funktionshinder funger<strong>ar</strong> i förhållande till denomgivande miljön.Han h<strong>ar</strong> alltså en miljörelaterat syn på människans begåvning.Hans teori om begåvning och begåvnings<strong>hand</strong>ikapp kommer vi att beskrivautförlig<strong>ar</strong>e i vårt nästa kapitel. Därför t<strong>ar</strong> vi inte med den i översikten nedan.7 ala = Anpassning till Liv och Arbete. Stiftelsen st<strong>ar</strong>tades på 1960-talet för att kunna driva försöksverksamhetmed stödbostäder och skyddad verkstad för ungdom<strong>ar</strong> och vuxna med begåvningshinder och för att kunnabedriva forskning kring begåvning, begåvningshinder och kring livsvillkoren för människor med dessafunktionshinder.31


Översikt över fem utvecklingsteorier32


SammanfattningFrån befruktningsögonblicket och genom hela livet utvecklas nervsystemet i enbestämd ordning. De olika del<strong>ar</strong>na blir inte färdiga samtidigt, eftersom deprioriteras olika.Fram till tvåårsåldern ungefär utvecklas hjärnstammen och lillhjärnan fortast. Därfinns centrum för det autonoma nervsystemet som framför allt ser till att hjärtatslår, matsmältningen funger<strong>ar</strong> och att vi andas. Där finns centrum för denervbanor som sköter kommunikationen med de muskler som sköter våra rörelseroch det sinne som uppfatt<strong>ar</strong> kroppens läge i rummet, musklernas spänningslägeoch balansen. Där finns också det Retikulära (nätformade) Aktiverings-Systemet,RAS, som kontroller<strong>ar</strong> vakenheten i resten av hjärnan och där alla sinnesintryckutom lukten genomgår en första grovsortering. Under denna fas i utvecklingen lärsig b<strong>ar</strong>net framför allt att kontrollera sina rörelser.Från tvåårsåldern till fyraårsåldern, ungefär, utvecklas mellanhjärnan medlimbiska systemet fortast. Där finns centrum för vårt känsloliv och för vårförmåga att uppfatta och sända ut känslomässiga signaler, som till exempelkroppsspråk, till omgivningen. Under denna utvecklingsfas lär sig b<strong>ar</strong>net framförallt att tala och förstå tal. Leker låtsaslek<strong>ar</strong>.Till sist utvecklas storhjärnan, och då växer den högra hjärnhalvan färdigt förstoch den vänstra sen<strong>ar</strong>e tillsammans med pannloberna. Den högra hjärnhalvanhanter<strong>ar</strong> helhetsintryck, känslor och röstlägen, bland annat. Den vänstrahjärnhalvan hanter<strong>ar</strong> bland annat detaljer, tidsuppfattning och logiska fakta. Denhögra hjärnhalvan börj<strong>ar</strong> växa fort<strong>ar</strong>e från fyraårsåldern och den vänstra frånungefär sju-åttaårsåldern, samt pannloberna strax efter. Från fyra till sju års ålderlär sig b<strong>ar</strong>net framför allt att tolka och använda känslor, till exempel genom attleka rollek<strong>ar</strong>. Den språkliga förmågan utvecklas också. Från sju-årsåldern börj<strong>ar</strong>b<strong>ar</strong>net kunna använda hela hjärnan till be<strong>ar</strong>betning. Lek<strong>ar</strong>na sker alltmer i gruppoch h<strong>ar</strong> alltfler regler.V<strong>ar</strong>je fas i människans utveckling h<strong>ar</strong> sina speciella risker och möjligheter. Iövergången mellan de olika faserna upplevs utvecklingen ske språngvis ochindividen genomgår en kris. Hjärnan och nervsystemet h<strong>ar</strong> vuxit i stort sett färdigvid omkring 13-årsåldern, men utvecklas och förändras ändå genom hela livet.37


4. BegåvningsmässigafunktionshinderVad är begåvning?Vår begåvning använder sig av våra sinnesintryck och erf<strong>ar</strong>enheter till att byggaupp (och hela tiden bygga om) vår inre bild av verkligheten, vår verklighetsuppfattning.När sedan våra känslor tal<strong>ar</strong> om för oss vad vi vill göra, tänkerbegåvningen – med hjälp av verklighetsuppfattningen – ut hur det ska gå till ochgör det möjligt för oss att tala om det för andra. 8Begåvningen <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> med tre metoder som går in i, och påverk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>andra:- att ordna våra sinnesintryck i fem kategorier; rum, tid, sort, antal och orsak, föratt kunna hämta dem som minnen,- att ordna om bland alla sinnesintrycken, dvs att <strong>hand</strong>la, tänka och planera.- att använda mer eller mindre abstrakta symboler för våra erf<strong>ar</strong>enheter,dvs ord, bilder och skrivtecken.Kylén och Göransson utgår från och vid<strong>ar</strong>eutveckl<strong>ar</strong> Jean Piagets teori 9 ochtänker sig begåvningens utveckling i samma stadier som han. Hos de flestautvecklas begåvningen genom fyra stadier, eller abstraktionsnivåer, A, B, C ochD. Den fjärde, D-nivån, motsv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> en vuxens fullt utvecklade begåvning.Enligt Kylén/Göransson, h<strong>ar</strong> begåvningsstadierna (abstraktionsnivåerna)ingenting med ålder att göra, utan beskriver b<strong>ar</strong>a hur begåvningen <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>:- På första stadiet, A-nivån, funger<strong>ar</strong> vi enb<strong>ar</strong>t här och nu, väldigt konkret.- På andra stadiet, B-nivån, förstår man att bilder och talat språk är symboler förnågot verkligt. Symboliseringen ger oss både ett språk så att vi kan förstå andraoch bli förstådda, och ett verktyg för vår inre dialog, så att vi kan be<strong>ar</strong>betaminnen, förstå vad som sker, och planera.- På tredje stadiet, C-nivån, kan man i tank<strong>ar</strong>na föreställa sig resultat avförändring<strong>ar</strong>, och man kan kombinera ihop erf<strong>ar</strong>enheter och göra slutledning<strong>ar</strong>.- Först på fjärde stadiet, D-nivån, kan man förstå abstrakta resonemang, bildligauttryck som ordspråk, och abstrakta begrepp som skönhet, frihet, godhet.Olika personers abstraktionsförmåga växer olika fort. Omkring 16-årsåldern h<strong>ar</strong>begåvningen vuxit färdigt och efter det saml<strong>ar</strong> vi b<strong>ar</strong>a erf<strong>ar</strong>enheter på denabstraktionsnivå vi då befinner oss. Somliga av oss når fort<strong>ar</strong>e en högre nivå.Andra växer långsamm<strong>ar</strong>e och når en lägre nivå.8 Till detta kapitel h<strong>ar</strong> vi använt följande litteratur:Gunn<strong>ar</strong> Kylén, Begåvning och begåvnings<strong>hand</strong>ikapp. Handikappinstitutet 1981.Kerstin Göransson; Hur förståelsen av verkligheten utvecklas. Handikappinstitutet, 1982.Kerstin Falck; Alternativ kommunikation. Utgiven av SIH, 19959 Se översikten i förra kapitlet.38


Vad är begåvningshinder?När en vuxen i sin allmänna begåvning funger<strong>ar</strong> på A-, B-, eller C-nivå räknas detsom ett begåvningsmässigt funktionshinder, ett begåvningshinder.Ett begåvningshinder kan bero på flera orsaker. Kylén nämner hämning, skada,och störning.Hämning – Långsam utvecklingEtt begåvningshinder på grund av hämning, innebär att abstraktionsförmågan heltenkelt utvecklas långsamm<strong>ar</strong>e än hos andra och alltså vid vuxen ålder stann<strong>ar</strong> påen lägre nivå än hos genomsnittet. Den vanligaste orsaken till den typen avbegåvningshinder är olika slag av kromosomförändring<strong>ar</strong>, som till exempelDowns syndrom.Hos en person med denna typ av begåvningshinder, är begåvningsprofilen relativtjämn. Det innebär att olika del<strong>ar</strong> av begåvningen i regel befinner sig på sammastadium såvida den inte täcker en stadiegräns.Abstraktionsnivåerna är desamma som hos b<strong>ar</strong>n med normal utvecklingstakt.Men eftersom en vuxen med begåvningshinder hinner göra fler erf<strong>ar</strong>enheter påv<strong>ar</strong>je stadium, kan man ändå inte utan vid<strong>ar</strong>e jämföra honom med ett b<strong>ar</strong>n. Det ärendast det konkreta tänkandet som är detsamma. Det är när han ska lösa problem,som han tänker på samma konkreta sätt som ett b<strong>ar</strong>n.Detta innebär att man skulle kunna tala om intelligensålder. Intelligensålder ärden prestation som är genomsnittlig för en person i en viss ålder.Intelligensåldern, IÅ, 7 är alltså vad sjuåring<strong>ar</strong> i genomsnitt kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> av. Den somh<strong>ar</strong> IÅ 7 kan v<strong>ar</strong>a en femåring som är tidig i sin utveckling, en sjuåring mednormalbegåvning, eller en tolvåring som är sen i sin utveckling. Det kan ocksåv<strong>ar</strong>a en vuxen med måttligt begåvningshinder.För vuxna antas både intelligensålder och intelligenskvot v<strong>ar</strong>a konstant. Därmedkan man göra följande jämförelse mellan A-B-C nivåerna, Intelligensålder,Intelligenskvot samt WHO:s beteckning<strong>ar</strong> för olika grader av begåvningshinder.Illustrationen är hämtad från Kylén 1981, sid. 35.39


KorttidsminneMellan sinnesupplevelserna och begåvningen finns korttidsminnet. Det h<strong>ar</strong> tilluppgift att hålla fast intrycken en liten stund tills begåvningen hinner sortera indem i långtidsminnet.Korttidsminnet är i funktion ungefär 15 sekunder och kan ta emot en begränsadmängd information. Hos de flesta vuxna med normalbegåvning kan korttidsminnetlagra mellan fem och nio informationsenheter, som till exempel siffror iett telefonnummer. Hos en person med ett begåvningshinder kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> korttidsminnetendast tre till sju informationsenheter eller ännu mindre.V<strong>ar</strong>för det är så att lägre abstraktionsnivå och mindre korttidsminne följs åt finnsingen bra förkl<strong>ar</strong>ing till. Oftast är själva långtidsinlärningen normal, så det är ingaproblem att lära sig saker om man b<strong>ar</strong>a får informationen i en begriplig form och itillräckligt små portioner.SkadaEtt begåvningsmässigt funktionshinder på grund av skada funger<strong>ar</strong> annorlunda.Kylén beskriver det så här:”Information är, enligt min uppfattning, mönster av upplevelser.Men informationen måste avbildas på något. Den är beroende avpapper, magnetband eller hjärna för sin existens. Om nu underlagetdär informationen avbildas skadas, kommer även informationen ochinformationsbildandet att skadas. Detta innebär att underlaget förvissa bestämda begåvningsfunktioner kan skadas medan andraförblir oskadda.” (Sidan 28)Bilden blir ännu mer komplicerad eftersom man måste räkna med samspeletmellan skadade och icke skadade funktioner. Om alla centra i hjärnan skadas likamycket, blir begåvningsprofilen jämn. Men om vissa centra skadas mycket oc<strong>hand</strong>ra lite eller inte alls, blir begåvningsprofilen ojämn eller mycket ojämn.Dessutom måste man ta i beräkningen när skadan inträffat. En mycket tidigskada, som till exempel en CP-skada påverk<strong>ar</strong> begåvningen på ett sätt. En skada i10-årsåldern påverk<strong>ar</strong> begåvningen på ett annat sätt.En hjärnskada kan bero på sjukdom, att man utsatts för kemikalier som drogereller lösningsmedel, eller för yttre våld till exempel vid en olycka.Ett begåvningsmässigt funktionshinder som uppkommer på grund av sjukdom(eller kemikalier) i vuxen ålder kallas demens. Om den uppkommer i mycket högålder kallas det senil demens.40


StörningFör att begåvningen ska utvecklas, måste den användas. En människa behövertillräckligt många erf<strong>ar</strong>enheter, av att röra sin kropp och av att samspela medandra människor, för att begåvningen ska utvecklas på rätt sätt. Strukturerna isinnesintryck, tanke, <strong>hand</strong>ling och planering, liksom användandet av ord, bilderoch andra symboler uppkommer i själva verket i samspel med miljön.Störning<strong>ar</strong> kan uppstå både av att leva länge i en torftig miljö, och av ett alltförenformigt liv. På samma sätt är det om en person aldrig eller sällan får uppleva atthennes <strong>hand</strong>lande ger effekter i miljön (som till exempel på en institution där alltsker enligt samma rutiner för alla). Detta leder till koncentrationssvårigheter,snäv<strong>ar</strong>e tankeverksamhet, lägre abstraktionsnivå i tänkandet, sämre språk ochmindre nyfikenhet. Utan vilja att lära sig, kommer en människa inte att användade resurser hon h<strong>ar</strong> till inlärning.Om ett b<strong>ar</strong>n i tid kommer ut ur den miljö som orsak<strong>ar</strong> störningen, kan skadorna ivissa fall rep<strong>ar</strong>eras, så att begåvningen snabbt växer ikapp. Men en långv<strong>ar</strong>ig bristpå adekvata sinnesintryck är förödande.Hur utvecklas begåvningen?A-nivåDen egna kroppen utgör grunden för den första rumsuppfattningen, till exempelnär man upplever vård<strong>ar</strong>ens beröring, eller när man suger på sina händer.Den första tidsuppfattningen börj<strong>ar</strong> med känslan av rytm, till exempel i sugandet,eller i upplevelsen av lust – olust.Saker definieras utifrån vad man själv kan göra med dem. Man känner igen saker,men man kan b<strong>ar</strong>a tänka på de saker man just nu hanter<strong>ar</strong>.Hur mycket? bestäms av hur stor plats en sak t<strong>ar</strong> i munnen eller hur tung denkänns i <strong>hand</strong>en.Man skiljer inte på orsak och verkan. Handlingen och resultatet utgör en enhet.Språket består av naturliga reaktioner: Magknip > skrik > någon kommer tilltröst.Sen<strong>ar</strong>e börj<strong>ar</strong> man sträcka sig efter saker och söka efter dem. Lägen och avståndbedöms fortf<strong>ar</strong>ande med utgångspunkt från sig själv. Man börj<strong>ar</strong> uppfattaordningsföljd och viss v<strong>ar</strong>aktighet av egna aktiviteter. Man förstår att sakerfortsätter att finnas till även om man själv inte just nu kan se dem. Detta kallasobjektspermanens eller objektskonstans.Man börj<strong>ar</strong> jämföra saker med v<strong>ar</strong>andra, an<strong>ar</strong> relationer som större – mindre, merän – mindre än. Man jämför alltjämt med den egna personen.41


Man lär sig vissa <strong>hand</strong>lingsmönster. Upprep<strong>ar</strong> <strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong> som man en gångupplevde fick ett positivt resultat.Språket utvecklas till intuitiva signaler: Skrik (utan magknip) > någon kommer.Språkmelo<strong>din</strong> börj<strong>ar</strong> utvecklas.Så småningom börj<strong>ar</strong> man kunna röra sig runt i rummet och börj<strong>ar</strong> då jämföratingens läge i förhållande till v<strong>ar</strong>andra. Objektskonstansen leder till att manförstår att även andras <strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong> orsak<strong>ar</strong> händelser. Man intresser<strong>ar</strong> sig försambandet mellan en <strong>hand</strong>ling och dess verkan. Detta leder till att man börj<strong>ar</strong>kunna välja <strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong>, vilket i sin tur leder till att de intuitiva signalernautvecklas till symboler, man tal<strong>ar</strong> med enstaka ord, kroppsspråk och språkmelodi.Ordet tolkas som en signal både för saken och för vad man gör med den: tillexempel: tandborste = tandborstning.Plocka-i-plocka-ur-lek<strong>ar</strong> innebär att en första förståelse för antal utvecklas.I slutet av denna nivå utvecklas ett så kallat evokativt minne, alltså ett plockafram-minne.B-nivå”I och med att man får ett ”plocka-fram-minne” (evokativt minne)blir det möjligt att föreställa sig ting och händelser som inte ärnärv<strong>ar</strong>ande. Detta är en förutsättning för att man ska förstå att texord och bilder representer<strong>ar</strong> (symboliser<strong>ar</strong>) något verkligt som intefinns just här och nu”. (Göransson, sid. 17)När man kan beteckna saker och händelser med ord och bilder blir det lätt<strong>ar</strong>e attordna minnen. Man kan använda enkla satser med två-tre ord eller symboler.Sakernas beteckning<strong>ar</strong> uppfattas till en början som egennamn, t ex stol = enspecifik stol, ungefär som stolen. Man kan p<strong>ar</strong>a ihop saker från två mängder, t exen tallrik för v<strong>ar</strong>je stol, men förståelsen för sifferord är st<strong>ar</strong>kt begränsad. Fyraenkronor uppfattas som mer än en tiokrona. Även tingen tillskrivs egen vilja ochsyfte. Frågan V<strong>ar</strong>för? betyder: Med vilket syfte?Så småningom när man fått mer erf<strong>ar</strong>enhet av hur ord används vidgas begreppenoch man uppfatt<strong>ar</strong> att tex ordet stol kan gälla flera stol<strong>ar</strong>, men man är alltjämtbunden till den konkreta egna erf<strong>ar</strong>enheten. Stol = Stol<strong>ar</strong>na jag upplevt.Man lär sig hitta inom de områden där man ofta vistas, till exempel inom sittbostadsområde, närmast skolan eller dagcentret, i köpcentrat där man bruk<strong>ar</strong><strong>hand</strong>la sin mat, o s v. Däremot vet man inte hur dessa närområden ligger iförhållande till v<strong>ar</strong>andra. Vägen mellan dem är uppbyggd av en kedja avriktmärken. Man reflekter<strong>ar</strong> inte över att det finns platser man själv inte besökt.Tidsuppfattningen är fortf<strong>ar</strong>ande subjektiv = hur lång en aktivitet känns.Man kan nu räkna sakerna som finns på bordet och ta bort till exempel tvåstycken. Men man förstår ännu inte peng<strong>ar</strong>s värde. Man börja ana att det kanfinnas en ursprungsförkl<strong>ar</strong>ing, att V<strong>ar</strong>för? kan betyda Av <strong>vilken</strong> orsak? Till42


exempel att bollen rull<strong>ar</strong>, därför att det är nedförsbacke, men man kan integeneralisera allmänt till att sluttning påverk<strong>ar</strong> sakers rörelse. Man måste själv haprövat för att förstå ursprungsorsak och andra samband.I slutet av detta stadium kan man tala i fullständiga satser och känner igen vissabokstäver och siffror.C-nivåNu förstår man allmängiltiga mönster och lag<strong>ar</strong> och börj<strong>ar</strong> söka aktivt efter lag<strong>ar</strong>som regler<strong>ar</strong> verkligheten. Man kan beskriva olika platsers lägen genom att talaom riktning och avstånd i förhållande till en annan plats. Man får en objektivtidsuppfattning som är oberoende av den egna känslan eller <strong>hand</strong>lingen =klockan, år, månader etc.Man kan läsa och skriva godtyckliga symboler som bokstäver, siffror ochskrivtecken, men förstår fortf<strong>ar</strong>ande liknelser och bildlika uttryck, som ordspråk,bokstavligt.Tank<strong>ar</strong>na kan nu delvis ersätta praktisk <strong>hand</strong>ling i och med att man nu i tankenkan kombinera olika erf<strong>ar</strong>enheter och förutsäga resultatet = dra slutsatser.Man förstår att det finns oändligt många antal och att siffror representer<strong>ar</strong> olikamängder. Man kan räkna de fyra räknesätten, men det kan v<strong>ar</strong>a svårt att veta omman får tillbaka rätt växel när man <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong>.Man söker ursprungsförkl<strong>ar</strong>ing<strong>ar</strong> för att få en allmän uppfattning av verkligheten.Man förstår om – så- resonemang, men behöver fortf<strong>ar</strong>ande egen praktiskerf<strong>ar</strong>enhet som grund.D-nivåFörst på den fjärde abstraktionsnsnivån, D-nivån som betraktas som normalbegåvningför en vuxen, h<strong>ar</strong> människan förmåga att förstå abstrakta klasser somskönhet, godhet o s v. Nu kan hon resonera kring abstrakta fenomen som filosofioch religion, och hon uppfatt<strong>ar</strong> undermening<strong>ar</strong>, som ironi, och h<strong>ar</strong> förmåga attförstå liknelser samt att använda symboler för symboler, som till exempelkontokort.SammanfattningEn av begåvningens uppgifter är att sortera våra sinnesintryck, så att de kan lagrasoch hämtas som minnen. En annan uppgift är att ordna om bland minnen ocherf<strong>ar</strong>enheter så att vi kan använda dem till att tänka, planera och utföra<strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong>. Begåvningens tredje uppgift är att använda symboler, som bilder ochord till verktyg för att hantera erf<strong>ar</strong>enheter och tank<strong>ar</strong>, och för att kommuniceramed andra.43


Begåvningens förmåga att förstå och använda abstrakt tänkande, utvecklas hos deflesta människor ungefär lika fort och enligt ungefär samma mönster. Men intehos riktigt alla. Att våra nervsystem ser olika ut beror på att skada, hämning ochstörning kan orsaka förändring<strong>ar</strong> i nervsystemet. Om förändring<strong>ar</strong>na blir alltförstora, <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> det om ett funktionshinder. Ur detta perspektiv är allabegåvningsmässiga funktionshinder i viss mån neurologiska, eller kanskeneuropsykiatriska, eftersom förändring<strong>ar</strong>na i nervsystemet orsakat förändring<strong>ar</strong> ipsykets funktion.Om en vuxen funger<strong>ar</strong> på samma abstraktionsnivå som ett b<strong>ar</strong>n tal<strong>ar</strong> man om ettbegåvningsmässigt funktionshinder. Men eftersom en vuxen h<strong>ar</strong> fler erf<strong>ar</strong>enheterän ett b<strong>ar</strong>n, kan man ändå inte utan vid<strong>ar</strong>e jämföra dessa vuxna, med b<strong>ar</strong>n. Det ärockså av betydelse om funktionshindret beror på hämning, skada eller störning,eftersom detta påverk<strong>ar</strong> hur minnen lagras och används.Ett särskilt problem tycks v<strong>ar</strong>a att korttidsminnet påverkas av funktionshindret, såatt det kan hantera mindre mängd information åt gången.44


5. Neuropsykiatriskafunktionshinder, NPFDe neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, vi kommer att vidröra här ärAD/HD, Anorexia, Asperger syndrom, Autism, Borderline personlighetsstörning,DAMP, Tvångsmässig personlighetsstörning, samt Tourette syndrom.Alla dessa NPF kan hos vissa personer leda till inlärningssvårigheter, men intenödvändigtvis hos alla som får diagnoserna. Det är endast för Autism sombegåvningshinder är diagnoskriterium. 10InledningVerktyg för att ställa diagnosDet finns två listor över diagnoskriterier för olika sjukdom<strong>ar</strong> och funktionshinder,som alla författ<strong>ar</strong>e vi läst hänvis<strong>ar</strong> till. Dessa är:- ICD, International Classification of Diseases. Den ges ut av världshälsoorganisationen,WHO, och föreligger nu i den 10:e versionen (ICD-10). Den svenskaöversättningen, Klassifikation av sjukdom<strong>ar</strong> och hälsoproblem, kom 1997.- DSM, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, som ges ut avAmerican Psychiatric Association sedan 1952 och nu föreligger i den fjärdeversionen DSM-IV, från år 1994 .De båda verken t<strong>ar</strong> inte alltid upp exakt samma kriterier för de olika NPF, men ide stora dragen tycks de stämma rätt väl överens. Samtliga de författ<strong>ar</strong>e vi lästanvänder utdrag ur dessa två verk, för att belysa och diskutera kriterierna för deNPF de skriver om. Ofta används också andra författ<strong>ar</strong>es/forsk<strong>ar</strong>es beskriv-ning<strong>ar</strong>10 Till detta kapitel h<strong>ar</strong> vi använt följande litteratur:Christopher Gillberg, 1994; AUTISM och autismliknande tillstånd hos b<strong>ar</strong>n, ungdom<strong>ar</strong> och vuxnaChristopher Gillberg, 1996; Ett b<strong>ar</strong>n i v<strong>ar</strong>je klass – om DAMP, MBD, ADHD.Christopher Gillberg, 1999; Det hopp<strong>ar</strong> och rycker i kroppen och själen – om TOURETTESYNDROMET oc<strong>hand</strong>ra tillstånd med tics hos b<strong>ar</strong>n, ungdom<strong>ar</strong> och vuxna.M<strong>ar</strong>ia Råstam-Bergström, m fl, 1995; Anorexia nervosa – bakgrundsfaktorer, utredning och be<strong>hand</strong>ling.Vanna Beckman, 1999; Vuxna med DAMP/ADHD.Görel Kristina Näslund, 1998; Borderline personlighetsstörning – uppkomst, symptom, be<strong>hand</strong>ling och prognos.Tony Attwood, 2000; Om Aspergers syndrom – Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldr<strong>ar</strong>Uta Frith, redaktör, 1998; Autism och Aspergers syndrom.Björn Kadesjö, 1992; B<strong>ar</strong>n med koncentrationssvårigheter.David Ry<strong>din</strong>, 1997; Schizofreni och psykosvård. Sidan 42.45


och kriterielistor för att ytterlig<strong>ar</strong>e belysa den forskning och den diskussion somhela tiden pågår kring dessa, många relativt nyupptäckta, diagnoser.För alla NPF gäller att det finns ett antal diagnoskriterier, men en personbehöver inte uppfylla alla för att få diagnosen. Det anges som regel att en personmåste uppfylla exempelvis fem av sju, eller sex av tio. Eller så är kriteriernauppdelade så att en person till exempel måste uppfylla något kriterium ur denförsta och något ur andra gruppen av kriterier för att diagnos ska ställas.Några DefinitionerAD/HD = Attention Deficit / Hyperactivity Disorder eller på svenska: Hyperaktivitetssyndrommed uppmärksamhetsstörning. Snedstrecket antyder att enperson kan lida av antingen det ena eller det andra eller båda.DAMP = Deficits in Attention, Motor and Perception eller på svenska: Dysfunktioni fråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll ochPerception 11 .AD/HD och DAMP är två mycket lik<strong>ar</strong>tade begrepp. Det råder en viljornas kampmellan några forsk<strong>ar</strong>e i Norden, däribland Christopher Gillberg, och forsk<strong>ar</strong>e iandra länder, om vilket begrepp som är bäst. Gillberg med flera anser att DAMPär bättre, eftersom det är ett något vid<strong>ar</strong>e begrepp som också räkn<strong>ar</strong> med demotoriska problem som de upplever att många av deras patienter h<strong>ar</strong>. Dessutomanser de att problematiken inte b<strong>ar</strong>a gäller hyperaktivitet, dvs överaktivitet, utanäven underaktivitet, då en person inte förmår v<strong>ar</strong>a tillräckligt aktiv i situationersom kräver detta.Andra läk<strong>ar</strong>e, i bland annat USA och England, föredr<strong>ar</strong> begreppet AD/HD,eftersom de inte anser att de motoriska svårigheterna är särskilt vanliga, och deföredr<strong>ar</strong> en snäv<strong>ar</strong>e definition, där man dessutom kan skilja mellan Uppmärksamhetsstörningen,AD, och Hyperaktiviteten, HD.DAMP finns därför inte med i v<strong>ar</strong>ken ICD eller DSM, utan där används Gillbergsoch hans med<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>es diagnoskriterier, som utvecklats i samband med störreundersökning<strong>ar</strong> 1982, 1983 och 1996.Borderline personlighetsstörningBorderline är ett begrepp, som h<strong>ar</strong> minst två betydelser:Dels kan det syfta på ett slags gränstillstånd mellan neuros och psykos ochanvändas på samma sätt som ”gränspsykos” och ”gränsschizofrent tillstånd” tex.Dels kan det användas som beskrivning på en personlighetsstörning.Det Görel Kristina Näslund beskrivit i sin bok är det sen<strong>ar</strong>e: Borderlinepersonlighetsstörning, som hon förkort<strong>ar</strong> BPS.Vi vill gärna slippa använda ännu en förkortning. När vi därför i fortsättningental<strong>ar</strong> om Borderline, är det endast i bemärkelsen personlighetsstörning.11 Perception = hur en person uppfatt<strong>ar</strong> och t<strong>ar</strong> emot sinnesintryck.46


PTSD = Posttraumatic Stress Disorder, eller på svenska: Posttraumatisktstressyndrom. Omkring 30 % av alla som v<strong>ar</strong>it utsatta för traumatiska händelsersom svåra krigshändelser, grov våldtäkt, rån, allv<strong>ar</strong>lig bilolycka eller liknande,utveckl<strong>ar</strong> kronisk PTSD. Symtom kan v<strong>ar</strong>a koncentrationssvårigheter,sömnsvårigheter, m<strong>ar</strong>drömm<strong>ar</strong>, irritabilitet, impulsivitet, ständig vaksamhet,svårigheter att upprätthålla tidig<strong>ar</strong>e intressen, svårt med intima relationer mm.Olika ståndpunkterSomliga läk<strong>ar</strong>e anser att NPF är mycket vanliga. Andra läk<strong>ar</strong>e och pedagogeranser att de är ovanliga.Somliga läk<strong>ar</strong>e anser att orsakerna till NPF i huvudsak är biologiska, som tillexempel skador i nervsystemet eller i generna. Andra läk<strong>ar</strong>e och pedagoger anseratt NPF, i den mån de finns, i huvudsak beror på brister i miljön.Somliga läk<strong>ar</strong>e anser att medicinering med till exempel amfetaminer är en viktigdel av be<strong>hand</strong>lingen och att fler b<strong>ar</strong>n och ungdom<strong>ar</strong> borde få medicin. Andraläk<strong>ar</strong>e och pedagoger anser att medicinering med centralstimulerande medel imesta möjliga mån bör undvikas till b<strong>ar</strong>n som växer.Liksom i de flesta fall där olika ståndpunkter finns, ligger sanningen troligtvisnågonstans mitt emellan ytterligheterna.Här kommer vi nu att presentera synpunkterna hos några av de forsk<strong>ar</strong>e somanser att NPF är vanligt och att medicinering är en viktig del av be<strong>hand</strong>lingen.I vårt nästa kapitel kommer vi att presentera synpunkterna hos några av dem somanser att människor kan v<strong>ar</strong>a oroliga och ha koncentrationssvårigheter av andraorsaker än NPF och att be<strong>hand</strong>lingen bör v<strong>ar</strong>a så fri från kemikalier som möjligt.Hur detta kapitel är upplagtDet finns alltså en mängd neuropsykiatriska diagnoser. Men trots att de är såmånga kan det v<strong>ar</strong>a mycket svårt för en lekman att skilja dem åt, så lik<strong>ar</strong>tade ärmånga av dem. Flera av dem lapp<strong>ar</strong> delvis över v<strong>ar</strong>andra. Hittills finns inte hellernågot entydigt diagnoskriterium som är rent medicinskt – och alltså går att fåfram genom till exempel ett blodprov eller en hjärnröntgen – även om läk<strong>ar</strong>evärlden över söker efter sådana. Alla dessa diagnoser fastställs därför på grundvalav de symtom som individen vis<strong>ar</strong> upp, eller själv beskriver.När vi h<strong>ar</strong> läst om NPF h<strong>ar</strong> det slagit oss att ett drygt tjugotal symtom, ellergrupper av symtom, hela tiden återkommer. Ett symtom kan v<strong>ar</strong>a huvud-kriteriumför ett visst NPF. Samma symtom kan v<strong>ar</strong>a vanligt hos personer som h<strong>ar</strong> ett annatNPF, även om det inte måste finnas för att just den diagnosen ska kunna ställas.Eftersom diagnoserna likn<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>andra så pass mycket, h<strong>ar</strong> vi valt att presenteraalla symtom som om NPF vore ett enda funktionshinder.47


Om ett symtom tillhör diagnoskriterierna för något av NPF, skrivervi detta NPF i fetstil under respektive symtom.För diagnosen Borderline liksom för Tvångsmässig personlighetsstörning krävsatt personen uppfyller fem av nio kriterier. För Anorexia krävs fyra av fyrakriterier. För övriga NPF är respektive kriterier indelade i grupper, och för vissaav kriterierna finns ett antingen – eller-resonemang. Vi går inte djup<strong>ar</strong>e in på det,men redovis<strong>ar</strong> huvuddragen i vår beskrivning nedan.För att underlätta läsningen h<strong>ar</strong> vi valt att gruppera symtomen under någrasamlande rubriker. Här ger vi också en översikt över inom <strong>vilken</strong> grupp avsymtom som de flesta av diagnoskriterierna för v<strong>ar</strong> och en av NPF finns:- Exekutiva funktioner; AD/HD, DAMP- Motorik och V<strong>ar</strong>seblivning DAMP- Jagfunktion Autism, Aspergers syndrom, Anorexia,Borderline- Tvång Autism, Aspergerssyndrom, Anorexia,Tourette, Tvång- Inlärning Autism, mfl- Orsaker och Utlösande faktorer- Övriga symtom- Be<strong>hand</strong>ling48


Hur yttr<strong>ar</strong> sig NPF?Exekutiva funktionerAvledb<strong>ar</strong>het(Uppmärksamhet - hålla kv<strong>ar</strong>/skifta; Koncentration; Uthållighet; Detaljfixering; Vakendrömm<strong>ar</strong>)AD-delen i AD/HD h<strong>ar</strong> sina diagnoskriterier under denna rubrik. Personer meddenna diagnos h<strong>ar</strong> ofta svårt att hålla kv<strong>ar</strong> sin uppmärksamhet tillräckligt längeför att slutföra ett <strong>ar</strong>bete och blir lätt distraherade av ovidkommande sinnesintryck.Många h<strong>ar</strong> mycket svårt att ta itu med sådant de tycker är tråkigt ochskjuter upp i det längsta.DA-delen i DAMP h<strong>ar</strong> också ett p<strong>ar</strong> av sina diagnoskriterier här; det gällerkoncentrationsförmågan och förmågan till uppmärksamhet som är nedsatt.Hos till exempel personer med Tvångssyndrom kan ett av kriterierna v<strong>ar</strong>a enfixering på detaljer, som gör att personen tapp<strong>ar</strong> bort vad som v<strong>ar</strong> huvudsyftetmed den pågående aktiviteten. Detta är också vanligt vid Anorexi, Autism ochAsperger syndrom, utan att v<strong>ar</strong>a diagnoskriterium.Många personer med NPF kan också ha mycket svårt att skifta uppmärksamhet,till exempel om någon tilltal<strong>ar</strong> dem när de håller på med något intressant, eller omde måste hålla reda på flera p<strong>ar</strong>allella <strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong>, till exempel för att följa med ien film.Aktivitetsgrad(Underaktivitet; Överaktivitet; Mani; Impulsivitet; ’Dumdristig våghalsighet’; Olyckbenägenhet;Många sexualp<strong>ar</strong>tners)HD-delen i AD/HD h<strong>ar</strong> sina diagnoskriterier här; DA i DAMP h<strong>ar</strong> några avdiagnoskriterierna här. Det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om svårigheter att v<strong>ar</strong>a stilla med händernaoch svårigheter att sitta kv<strong>ar</strong> på sin plats någon längre tid. B<strong>ar</strong>n springer omkring,klänger och klättr<strong>ar</strong> mer än vad situationen egentligen tål, medan ungdom<strong>ar</strong> ochvuxna känner sig rastlösa. Det kan v<strong>ar</strong>a svårt att utöva sina aktiviteter lugnt ochstilla och personen verk<strong>ar</strong> ofta på språng. Han/hon kanske prat<strong>ar</strong> överdrivetmycket, kast<strong>ar</strong> ur sig sv<strong>ar</strong> på frågor innan frågeställ<strong>ar</strong>en pratat färdigt, kast<strong>ar</strong> sigin i andras samtal eller lek<strong>ar</strong> och h<strong>ar</strong> svårt att vänta på sin tur.Svårigheter med aktivitetskontrollen syns förstås mest när en person h<strong>ar</strong> för högaktivitet i förhållande till situationen, men kan också yttra sig i för låg aktivitet.Fast detta är svår<strong>ar</strong>e för utomstående att uppmärksamma, särskilt om det rör sig49


om svängning<strong>ar</strong> på några timm<strong>ar</strong> eller mindre. Underaktivitet antas v<strong>ar</strong>a vanlig<strong>ar</strong>ebland flickor än bland pojk<strong>ar</strong>.Ett av diagnoskriterierna för Borderline är impulsivitet på minst två områdensom kan bli självdestruktiva: till exempel missbruk, spenderande av mycketpeng<strong>ar</strong>, hetsätning, promiskuös sex, vårdslöshet i trafiken, osv.Personer med Tourettesyndromet och andra typer av tics-syndrom h<strong>ar</strong> svårt medimpulskontrollen även om det inte direkt är ett diagnoskriterium. Det kan yttra sigsom störande beteende, i form av till exempel knuff<strong>ar</strong> och krokben, eller somsl<strong>ar</strong>v, hugskott, idéer; eller andra överdrivet snabba reaktioner, likt AD/HD.Verklighetsuppfattning 1.(Konsekvenstänkande; Förmåga till överblick; Tidsuppfattning; Förmåga att se sammanhang ochplanera;)Många personer med NPF h<strong>ar</strong>, på grund av svårigheter med uppmärksamhet ochkoncentration, också svårt med konsekvenstänkande och tidsuppfattning, att seövergripande sammanhang och planera.Motorik(Motorisk utveckling; Munmotorik; Handmotorik; Höger-/vänsterhänthet; Muskelspänning; Hållning;Rörelsesamordning; Automatisering; Precision)M-delen i DAMP anger att en person h<strong>ar</strong> påtagliga svårigheter med fin- och/ellergrovmotorik. För att diagnosen DAMP ska kunna ställas måste en person ha bådeojämn begåvningsnivå, svåra problem med aktivitetskontroll, och antingenmotoriska svårigheter eller problem med perceptionen 12 .Ibland kan det v<strong>ar</strong>a svårt att veta v<strong>ar</strong> gränsen går mellan svår DAMP och CPskada.B<strong>ar</strong>n med DAMP h<strong>ar</strong> nästan alltid problem att automatisera rörelser sommåste upprepas, som till exempel att gå eller att stänga munnen och tugga. Demåste hela tiden tänka på v<strong>ar</strong>je moment i det de gör, vilket naturligtvis dels ärtröttande, dels gör att det blir svårt att göra flera saker samtidigt, till exempel attsamtala under en promenad eller en måltid.Hos b<strong>ar</strong>n med Autism och Aspergers syndrom utvecklas motoriken sent, utan attdetta är ett diagnoskriterium. Rörelseschemat kan v<strong>ar</strong>a allmänt osmidigt ellerlufsigt och de h<strong>ar</strong> svårt att till exempel knäppa knapp<strong>ar</strong>, skriva läsligt och spelaboll. På grund av något nedsatt muskelstyrka h<strong>ar</strong> många plattfothet, kraftigsvankrygg och rör ytterst lite på <strong>ar</strong>m<strong>ar</strong>na när de går. Kortfattat kan man säga attde inte kan samordna övre och nedre kroppshalvan. Många h<strong>ar</strong> mycket svårt atthärma rytmer eller hålla takten. Övriga NPF tycks inte påverka motoriken.12 Perception = V<strong>ar</strong>seblivning, alltså förmågan att tolka sinnesintrycken.50


V<strong>ar</strong>seblivning(Syn; Hörsel; Känsel; Smak; Smärta; Balans)P-delen i DAMP h<strong>ar</strong> sina diagnoskriterier här. Personer med DAMP h<strong>ar</strong> svårt attuppfatta v<strong>ar</strong>ifrån ett ljud kommer och hur st<strong>ar</strong>kt det är, samt att skilja ut viktigaljud från oviktiga, till exempel i ett klassrum. De h<strong>ar</strong> också svårt att bedöma hurst<strong>ar</strong>kt de själva tal<strong>ar</strong>. Många h<strong>ar</strong> också svårt att se och urskilja former ochavstånd, hur långt borta till exempel en bil är, eller glaset man h<strong>ar</strong> på bordet.Även känseln kan v<strong>ar</strong>a störd, särskilt i händerna, vilket gör det svårt att kännaskillnaden på till exempel två föremål man h<strong>ar</strong> i fickan. Det är även svårt attavgöra hur hårt man t<strong>ar</strong> i någon, eller hur nära man står.Utan att det är ett diagnoskriterium h<strong>ar</strong> många med Autism och Aspergerssyndrom avvikelser när det gäller känslighet för sinnesintryck. Somliga upplevervissa ljud, visst ljus eller viss beröring som outhärdliga; samtidigt som de tålvärme, kyla och smärta som andra inte skulle uthärda. Det sen<strong>ar</strong>e kan leda tillmånga besök på akutmottagningen. Många av dessa b<strong>ar</strong>n är även mycket känsligaför matens konsistens såväl som för dess smak, och för en del personer medAutism och Aspergers syndrom kan vissa lukter v<strong>ar</strong>a helt överväldigande.De ljud som vanligen uppfattas som smärtsamma är- dels plötsliga ljud, som en skällande hund, en telefonsignal, en hostning ellerklicket från en kulspetspenna.- dels ihållande ljud som badrums- och köksapp<strong>ar</strong>ater, och trädgårdsredskap.- dels sammansatta ljud som i stimmiga lokaler.Den typ av beröring som ofta uppfattas som smärtsam eller st<strong>ar</strong>kt obehaglig gälleroftast över<strong>ar</strong>m<strong>ar</strong>na, hårbotten och <strong>hand</strong>flatorna. Att bli kramad av någon somsamtidigt griper om axl<strong>ar</strong> och över<strong>ar</strong>m<strong>ar</strong>, eller att gå till frisören, eller att användamodellera i skolan – allt kan utlösa kraftiga reaktioner. Även att bära vissa kläderkan v<strong>ar</strong>a oerhört påfrestande.Vissa personer med Aspergers syndrom h<strong>ar</strong> också beskrivit synestesi. Dettainnebär att de till exempel ser färger när de hör ett visst ljud. Det kan göra attpersonen vet att ett sinnesintryck kommer in, men h<strong>ar</strong> svårt att avgöra genomvilket sinne det kommer.Även personer med Borderline kan ha förändring<strong>ar</strong> i v<strong>ar</strong>seblivningen, såväl isinnesintryck från omvärlden som från den egna kroppen. Vissa händelser kanexempelvis uppfattas förvrängt och orsaka en st<strong>ar</strong>k impuls att göra något som attfly eller slå sönder saker.Personer med PTSD kan uppleva att en viss lukt eller ett visst ljud plötsligtslung<strong>ar</strong> dem tillbaka till den traumatiska händelsen.51


JagfunktionEmpatisk förmåga(Ömsesidighet; Intuition; Inlevelseförmåga; Hjälpsökande; Svårt att söka hjälp; Anpassning tillsammanhanget; Ointresse för andras känslor; Intensiva relationer; Instabila relationer; Manipulation)Som framgår av illustrationen nedan förekommer förändring<strong>ar</strong> i den empatiskaförmågan mer eller mindre inom alla de funktionshinder som vi be<strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> här.Vid Autism finns alltid djupgående brist på intresse för andra människor.Också vid Aspergers syndrom finns alltid en svag empatisk förmåga.När det gäller Tvång, samt Borderline är det ett av diagnoskriterierna.Illustrationen nedan är hämtad från Råstam-Bergström, 1995, sidan 58.För personer med Autism och Aspergers syndrom kan det <strong>hand</strong>la om oförmågatill, eller likgiltighet inför, kontakt med jämnåriga. Det kan <strong>hand</strong>la om oförmågaatt uppfatta umgängessignaler, eller att personen med NPF inte kan anpassa sittbeteende till sammanhanget. Många b<strong>ar</strong>n med Autism och Aspergers syndromsöker inte hjälp hos andra människor; andra längt<strong>ar</strong> efter sociala kontakter menvet inte hur man gör. Somliga använder andra människor enb<strong>ar</strong>t som verktyg föratt få sina behov uppfyllda. De tycks inte uppfatta att andra människor h<strong>ar</strong> ett inreliv och de kan inte intuitivt uppfatta andras reaktioner. Ett engelskt uttryck fördetta är Mind blind. B<strong>ar</strong>n med Aspergers syndrom kan dock så småningom, rentförnuftsmässigt, lära sig att andra tänker, och hur de bör bete sig i olikasituationer, även om grundproblemen kv<strong>ar</strong>står.Erf<strong>ar</strong>enheter från Norge vis<strong>ar</strong> dock att b<strong>ar</strong>n med autism som får intensiv träningredan på dagis, då man <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> hårt med att lära b<strong>ar</strong>net begreppen bakom orden,kan bli nästan helt fria från symtom. (Enligt sveriges television, november 2002)52


En person med Tvång kan v<strong>ar</strong>a oresonligt envis med att andra måste göra sakerpå exakt hans/hennes sätt för att det ska bli rätt. De kan bli extremt nogräknadenär det gäller moral- och värderingsfrågor, mer än vad eventuell religion kräver.Eller så kanske de b<strong>ar</strong>a <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>, och strunt<strong>ar</strong> i fritidsaktiviteter och kamratkontakter.De h<strong>ar</strong> begränsad förmåga att visa ömma känslor. De kan också blisnåla och ogina om de inte kan vinna något för egen del.Personer med Borderline kan kl<strong>ar</strong>a ytliga v<strong>ar</strong>dagliga relationer ganska bra, menblir ofta krävande och beroende i nära relationer, vilka då blir stormiga ochintensiva. Andra personer blir omväxlande föremål för intensiv beundran ochextrem nedvärdering.När det gäller Tourettesyndromet är empatistörning inget diagnoskriterium menändå vanligt. Hos dessa personer förefaller det som om det ofta finns enlikgiltighet inför andras känslor och upplevelser, även om personen med Tourettei och för sig kan föreställa sig andras perspektiv.Också vissa personer med Anorexia h<strong>ar</strong> ofta v<strong>ar</strong>it annorlunda under sin uppväxtoch haft svårt att få kamrater. De kan ha v<strong>ar</strong>it alltför påträngande, eller alltförpassiva. De kan ha haft ett extremt behov av regler, rutiner och ritualer, ellerkanske haft alltför udda intressen. De h<strong>ar</strong> tyckts märkligt omedvetna om andrassynvinkel och om vad som förväntas av dem.Språklig förmågaTalspråk(Språkutveckling; Språkmelodi; Röstkvalitet; Artikulation; Fonologisk medvetenhet; Grammatik;Ordförråd; Semantik - Pragmatik)Alla personer med Autism h<strong>ar</strong> språkliga svårigheter. Somliga h<strong>ar</strong> inget tal alls.Bland dem som tal<strong>ar</strong>, liksom hos personer med Aspergers syndrom, ärtalutvecklingen i regel sen, men personer med Aspergers syndrom h<strong>ar</strong> i regel ettutvecklat språk före skolåldern. Många h<strong>ar</strong> en egendomlig röstmelodi – tal<strong>ar</strong>kanske mycket gällt, eller kraxigt. Många tal<strong>ar</strong> ytligt sett mycket väl, men kan haunderliggande brister i språkförståelsen, eller svårigheter att anpassa samtalsstilentill sammanhanget – kanske ett mycket formellt, pedantiskt språk, eller ständigtupprepade frågor om samma sak. De vet ofta inte intuitivt när det är lämpligt attsäga något, eller när de bör sluta tala. Ofta håller personer med Aspergerssyndrom långa monologer om sina specialintressen utan att uppfatta att den somlyssn<strong>ar</strong> inte är intresserad.Såväl personer med Autism, Aspergers syndrom, som personer med DAMP (ochvissa med Borderline), h<strong>ar</strong> svårt att uppfatta undermening<strong>ar</strong> i uttryck och talesätt,vilka uppfattas bokstavligt och kan väcka st<strong>ar</strong>ka känslor: till exempel Håll ett ögapå b<strong>ar</strong>nen i baksätet, eller ge mig <strong>din</strong> <strong>hand</strong>. Även frågor som Kan du hjälpa mig53


med det här? besv<strong>ar</strong>as ofta med ett Ja, det kan jag, utan att hjälpen ges, eftersomfrågan endast gällde om personen kunde hjälpa. Den underliggande uppmaningenom att också verkligen ge hjälp, missades. Sådana missförstånd leder ofta till attpersoner med NPF uppfattas som opålitliga.Även många personer med DAMP, och särskilt de med svår DAMP, h<strong>ar</strong> sentutvecklat tal- och språkutveckling. De kan ha svårt med meningsbyggnad, tillexempel kasta om ord. Många h<strong>ar</strong> ett mycket litet ordförråd, och fyller kanske utmed tomma småord (typ, liksom, vahetere) eller med kraftuttryck. Flertalet h<strong>ar</strong>svårt att uppfatta skillnader i hur olika språkljud låter, och uttal<strong>ar</strong> därmed mångaljud felaktigt eller omoget, så att talet låter sluddrigt. Detta ger också storasvårigheter att stava.Vissa personer med Anorexia h<strong>ar</strong> ett formellt och monotont talspråk sompåminner om Aspergers syndrom, men inte så många h<strong>ar</strong> blivit undersökta fördetta så att man vet om de även h<strong>ar</strong> samma underliggande språkliga svårigheter.Kroppsspråk(Samtalsavstånd; Beröring; Ögonkontakt; Gester; Mimik)När det gäller Aspergers syndrom är ett av diagnoskriterierna att kroppsspråketär avvikande. Det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om oförmåga att avläsa andras känslor utifrånansiktsuttryck och hållning, oförmåga att själv förmedla budskap med ögon ochgester, somliga undviker helt ögonkontakt. Använder inte händerna för attkommunicera, h<strong>ar</strong> svårt att bedöma lämpligt samtalsavstånd och samordn<strong>ar</strong> intesitt kroppsspråk med samtalsp<strong>ar</strong>tnerns.Personer med Autism h<strong>ar</strong> minst lika stora svårigheter med kroppsspråket, ävenom det inte är ett diagnoskriterium.När det gäller kroppsspråk bland personer med övriga NPF finns inga entydigauppgifter i den litteratur vi läst.Känsloliv(Ångest; Panik; Fobier; Intensiv vrede; Aggressivitet; Känslokyla; Trots; Tomhetskänslor;Glädjelöshet; Depression; Stresskänslighet; Motivation; Tvehågsenhet; Extrema humörsvängning<strong>ar</strong>)Tre av diagnoskriterierna för Borderline finns under denna rubrik.Dels känslomässig instabilitet; att personens humör svänger kraftigt, det kan rörasig om kraftig irritation, depression eller ångest som v<strong>ar</strong><strong>ar</strong> några timm<strong>ar</strong> upp tillnågra dag<strong>ar</strong>. Dels kroniska känslor av tomhet eller leda.Dels intensiv, icke adekvat vrede; som till exempel täta utbrott av vrede, konstantvrede eller ofta återkommande slagsmål.54


Ett av diagnoskriterierna för Anorexia är intensiv rädsla för att gå upp i vikt ellerbli tjock, trots att personen är underviktig.Nästan alla som drabbas av Anorexia h<strong>ar</strong> också symtom på depression, allmänglädjelöshet, känslor av meningslöshet, irritabilitiet och dåligt självförtroende.Svängning<strong>ar</strong>na i aktivitet/stämningsläge, hos personer med AD/HD och DAMP,likn<strong>ar</strong> de svängning<strong>ar</strong> som förekommer vid manodepressiv sjukdom, men ärkort<strong>ar</strong>e, upp till som mest några dag<strong>ar</strong>. Det är som en berg-och-dalbana. Iblandberor svängning<strong>ar</strong>na på någon händelse, ibland kommer de till synes utan orsak.Personer med Aspergers syndrom drabbas ofta av depressioner. Dels kan det beropå en st<strong>ar</strong>k sorg över att inte v<strong>ar</strong>a som andra, dels kan det finnas en biologiskorsak, eftersom bland annat manodepressiv sjukdom och Aspergers syndrom ärvanliga i samma släkten och familjer.Många personer med Aspergers syndrom h<strong>ar</strong> ett mindre detaljerat känsloregisterän andra, och därför kan st<strong>ar</strong>ka känslor ta sig delvis andra uttryck hos dem. Tillexempel är det vanligt att en depression t<strong>ar</strong> sig uttryck genom aggression, ellermissbruk. Det händer också att de skratt<strong>ar</strong>, fnittr<strong>ar</strong> eller beter sig maniskt när dedrabbas av sorg, vilket alltså inte beror på känslokyla, eller psykisk sjukdom, utanpå deras allmänna svårigheter att uttrycka känslor.Dessa svårigheter att uttrycka känslor kan också leda till att vissa personer medAspergers syndrom (och även personer med DAMP och AD/HD) länge går ochbygger upp sin stressnivå tills de plötsligt exploder<strong>ar</strong> i våldsamma vredesutbrottdär de skad<strong>ar</strong> både sig själva och andra. När utbrottet väl är över slappn<strong>ar</strong> de avoch förstår inte v<strong>ar</strong>för andra fortf<strong>ar</strong>ande är upprörda. Tidiga tecken på ökad inrespänning kan v<strong>ar</strong>a till exempel fler svordom<strong>ar</strong>, yvig<strong>ar</strong>e gester, snäv<strong>ar</strong>etankemönster och ökad otålighet/oro.Andra personer med Aspergers syndrom tycks aldrig bli <strong>ar</strong>ga, utan sn<strong>ar</strong><strong>ar</strong>e kanskeängsliga eller ångestfyllda.Också personer med Tourettesyndromet drabbas oft<strong>ar</strong>e än andra av depressionoch kraftiga humörsvängning<strong>ar</strong> eller manodepressivitet. Själva ticsen (se nedansidan 79) försvåras vid stress. Deras bristande engagemang i andra människor ochoförmåga att anpassa sig till andras förväntning<strong>ar</strong> kan ibland uppfattas somkänslokyla. Enstaka personer med Tourettesyndromet kan begå grymma<strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong> mot djur och människor. Tourettesyndrom kan därmed v<strong>ar</strong>a enriskfaktor för utveckling av kriminalitet eller annat asocialt beteende.Många b<strong>ar</strong>n med AD/HD och Tourettesyndrom h<strong>ar</strong>, särskilt i 5-8 årsåldernuppfattats som mycket trotsiga och ibland även fått diagnosen trotssyndrom.Nästan alla personer med NPF h<strong>ar</strong> låg stresstolerans och deras symtom försämrasvid stress.55


Verklighetsuppfattning 2.(Rumsuppfattning; Orsaksuppfattning; Hallucinationer; P<strong>ar</strong>anoia; Magiskt tänkande)Det är sannolikt att den förändrade v<strong>ar</strong>seblivningen påverk<strong>ar</strong> verklighetsuppfattningenpå många sätt, men detta finns inte mycket dokumenterat i denlitteratur vi använt. När det gäller Borderline, se Jaguppfattning, nedan.Jaguppfattning(Jaggränser; Dissociation13; Kroppsuppfattning; Självbild (självkänsla, självförtroende, ochsjälvreflexion/-insikt); Hypokondri)Två av diagnoskriterierna för Borderline är- kraftigt störda, förvridna eller instabila självbilder.- kortv<strong>ar</strong>iga, tillfälliga, stressrelaterade perioder av p<strong>ar</strong>anoia (förföljelsemani)eller svår dissociation.Ett av diagnoskriterierna för Anorexia är störd upplevelse av den egna kroppensvikt eller form, att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppens vikt/form,samt att personen förnek<strong>ar</strong> allv<strong>ar</strong>et av den låga kroppsvikten.Hos personer med DAMP och AD/HD är det vanligt med svag självkänsla efteråratal av tjat och ständiga tillrättavisning<strong>ar</strong> av alla vuxna omkring dem, och devåg<strong>ar</strong> ofta inte försöka sig på nya saker av rädsla att återigen misslyckas.Hos personer med alla typer av NPF som också h<strong>ar</strong> någon form av empatistörning,är antagligen förmågan till självreflexion nedsatt som en följd av det.13 Dissociation uppstår ofta som en försv<strong>ar</strong>smekanism efter trauman i b<strong>ar</strong>ndomen och h<strong>ar</strong> fem symtom:1. Depersonalisation; man uppfatt<strong>ar</strong> sig själv som overklig eller underlig.2. Derealisation; man uppfatt<strong>ar</strong> omgivningen, saker eller personer som overkliga eller underliga.3. Amnesi; minnesförlust eller minnesluckor efter trauman.4. Identitetsbyte.5. Identitetsförvirring.56


Tvångsmässigt beteendeAllmän Tvångsmässighet(Rutiner och ritualer; Perfektionism; Snålhet; Sep<strong>ar</strong>ationsångest; Blottning; Sexfixering)Ett av diagnoskriterierna för Autism är att beteendet är svårt stört, med begränsadbeteendereperto<strong>ar</strong>, och mer eller mindre ritualiserat beteende.Ett av diagnoskriterierna för Aspergers syndrom är begränsade, ständigtupprepade och egendomliga beteendemönster, intressen och aktiviteter, vilket t<strong>ar</strong>sig minst ett av följande uttryck- omfattande fixering vid ett eller flera egendomliga och begränsade intressen.- oflexibel fixering vid speciella, oändamålsenliga rutiner eller ritualer.- egendomliga och upprepade rörelser, som att vifta, vrida händerna, eller görakomplicerade rörelser med hela kroppen.- enträgen fascination inför del<strong>ar</strong> av saker.För Borderline är ett av diagnoskriterierna kraftiga ansträngning<strong>ar</strong> för attundvika att bli övergiven. Alltså st<strong>ar</strong>k sep<strong>ar</strong>ationsångest.Det är vanligt, om än inte ett diagnoskriterium, att Borderlinepatienter – särskiltde som blivit sexuellt utnyttjade – blir sn<strong>ar</strong>ast tvångsmässigt intresserade av sex.Promiskuös sex är, liksom hetsätning eller droger, ett vanligt sätt att tillfälligtminska sin ångest, men leder efteråt till skam- och skuldkänslor och st<strong>ar</strong>ktomhetskänsla.För Tvångsmässig personlighetsstörning är två av diagnoskriterierna:- en perfektionism som stör förmågan att fullfölja uppgifter, då de egna alltförhögt ställda förväntning<strong>ar</strong>na inte blir uppfyllda.- upptagenhet av detaljer, listor, regler, organisation eller scheman så till dengrad att aktivitetens huvudsyfte glöms bort.Ett tidig<strong>ar</strong>e nämnt kriterium är oviljan att låta andra göra saker på sitt sätt, vilketförstås också är en form av perfektionism.Ytterlig<strong>ar</strong>e ett diagnoskriterium är oförmåga att kasta bort gammalt skräp, sominte ens h<strong>ar</strong> känslomässigt värde, alltså en form av sep<strong>ar</strong>ationsångest.Hos personer med Tourette- och ticssyndrom är det inte helt ovanligt medsexuellt färgade tvång, som blottning, eller ständig onani – även inför publik; menjust i ögonblicket utan tanke på risken att bli avslöjad. Tvångsmässigt intresse förmer eller mindre extrem pornografi tycks också v<strong>ar</strong>a vanligt, åtminstone blanddem som söker hjälp. Dessa personer h<strong>ar</strong> ofta redan som unga b<strong>ar</strong>n lekt mycketavancerade sexlek<strong>ar</strong> och försökt tvinga till sig samlag med kamrater av bådakönen. Även tidelag 14 förekommer.14 Tidelag = samlag med djur.57


Monomani(Ensidiga intressen; Samlande; Stereotypt 15 upprepande)Ett av kriterierna för Aspergers syndrom är monomana, snäva intressen som kanutesluta andra intressen, upprepas på ett enformigt sätt, eller bestå av inlärda faktautan djup<strong>ar</strong>e mening.Ibland kan det v<strong>ar</strong>a svårt att dra gränsen mellan tvångsmässig ritualism, stereotyptupprepande och komplexa tics (se nedan). Till exempel om en person gång pågång måste bädda och bädda om sin säng, eller v<strong>ar</strong>je dag klä på sig i en vissbestämd ordning som absolut måste fullföljas, eller vika ihop alla sina renakalsonger på millimetern lika för att det ska bli helt rätt.Vissa b<strong>ar</strong>n med Autism blir egendomligt fixerade vid vissa föremål, på grund avderas färg, eller ytkvalitet till exempel – och bär omkring på dem v<strong>ar</strong>t de går. Deblir mycket upprörda om någon försöker ta föremålet ifrån dem. Andra ägn<strong>ar</strong>timm<strong>ar</strong> åt att rada upp leksaker. Speciellt saker som går att snurra, tycks v<strong>ar</strong>asärskilt fascinerande för b<strong>ar</strong>n med autism.Det är också vanligt att b<strong>ar</strong>n med autism kräver att vissa göromål måste ske påexakt samma sätt v<strong>ar</strong>je gång – in i minsta detalj – vilket naturligtvis kan blinärmast outhärdligt för övriga familjemedlemm<strong>ar</strong>.Självskadande beteende(Självdestruktivitet; Självmiss<strong>hand</strong>el; Självmord; Självmordsförsök)Ett av diagnoskriterierna för Borderline är återkommande självmiss<strong>hand</strong>el,självmordsförsök, eller hot om självmord. Det är till exempel vanligt att brännasig själv med cig<strong>ar</strong>etter, att skära sig för att få se blodet rinna och så vid<strong>ar</strong>e. Hosmånga är detta ett sätt att tillfälligt lindra ångest. Att den yttre smärtan en kortstund jämn<strong>ar</strong> ut den inre.Hos personer med Autism är det vanligt med självskadande beteende, i form avatt bita sig, klösa sig, rycka hår av huvudet mm. Vissa personer med Aspergerssyndrom h<strong>ar</strong> liknande benägenhet att skada sig själva.Ätstörning<strong>ar</strong>(Självsvält; Hetsätning; Fixering vid viss mat; Missbruk –alkohol/droger)Det viktigaste kriteriet för Anorexia är att en person, med enb<strong>ar</strong>t självsvält, ellermed hetsätning och självrensning, envetet går in för att hålla kroppsvikten underden nedre gränsen för normalvikt för ålder och längd.Samtidigt kan personen v<strong>ar</strong>a närmast sjukligt fixerad vid mat, kokböcker ochkalorier – och baka och laga mat åt resten av familjen och noga se till att de äter.15 Stereotyp = egendomlig och enformig.58


Personer med Autism och Aspergers syndrom kan ha mycket säregna matvanor,där de b<strong>ar</strong>a äter mat med viss smak och/eller konsistens. För somliga b<strong>ar</strong>n medAutism och Aspergers syndrom är matens konsistens minst lika viktig somsmaken.Många personer med NPF, särskilt de som h<strong>ar</strong> en tydligt förändrad dygnsrytm,kan glömma bort att äta, och under sina mer hyperaktiva perioder leva flera dag<strong>ar</strong>enb<strong>ar</strong>t på cocacola och cig<strong>ar</strong>etter.Det är inte heller ovanligt att personer med (odiagnosticerad) AD/HD undernågon period i ungdomen missbruk<strong>ar</strong> amfetamin, vilket de påstår får dem attkänna sig mer kl<strong>ar</strong>a i tanken och mer strukturerade.Tics(Ofrivilliga, snabba, plötsligt påkommande, återkommande, icke-rytmiska, stereotypa, rörelser ellerröstuttryck)Tics är det som är k<strong>ar</strong>akteristiskt för Tourettesyndromet. För att diagnosen skaställas krävs att personen ska ha haft flera motoriska tics, samt ett eller fleravokala tics – om än inte nödvändigtvis samtidigt – flera gånger per dag, så gottsom v<strong>ar</strong>je dag, under mer än ett års tid, utan något längre uppehåll än tremånader. Dessutom måste störningen orsaka kl<strong>ar</strong>t lidande, eller kl<strong>ar</strong>t nedsattförmåga till <strong>ar</strong>bete, eller socialt umgänge eller liknande, den måste ha debuteratföre 18 års ålder och den får inte bero på droger eller på någon medicinsksjukdom.Om en person h<strong>ar</strong> antingen vokala tics eller motoriska tics kan diagnosen Ticssyndromställas. Mer eller mindre kroniska tics är mycket vanligt, både hospersoner med NPF och hos personer utan konstaterat funktionshinder, utan att detblir så <strong>hand</strong>ikappande att det är motiverat med någon diagnos.Man skiljer mellan enkla och komplexa tics enligt listan nedan:Motoriska tics:Enkla:Blinkning<strong>ar</strong>, Axelryckning<strong>ar</strong>, Grimaser, Huvudskakning<strong>ar</strong>, etc.Komplexa:Språng, Beröring av människor och föremål, Lukta på saker, Förvrida kroppen, Obscena gester, etc.Vokala tics:Enkla:H<strong>ar</strong>kling<strong>ar</strong>, Tjut, Grymtning<strong>ar</strong>, Snörvling<strong>ar</strong>, Smackning<strong>ar</strong> etc.Komplexa:Lösryckta yttranden, Upprepa andras ord, Upprepa sina egna ord, Obscena ord, etc.59


Övriga symtomKramper / Epilepsi(Feberkramper; Petit mal; Grand mal; Psykomotoriska anfall; Epileptogena vredesutbrott; Myoklonepilepsi; Katatoni/p<strong>ar</strong>kinsonism)Bland personer med Autism är olika typer av kramper mycket vanligt. Det börj<strong>ar</strong>ofta med spädb<strong>ar</strong>nskramper som till en början upphör, men i förskole-åldernåterkommer i form av andra typer av epilepsi. I början av puberteten får mångafler ungdom<strong>ar</strong> med autism epilepsi även om de inte haft det som b<strong>ar</strong>n. Vid autismär det också mycket vanligt med psykomotoriska anfall. Det är anfall därpersonen får psykiska upplevelser samtidigt med motoriska symtom.Det finns även ett visst samband mellan psykomotorisk epilepsi 16 och AD/HD ochliknande svårigheter.Gillberggruppen h<strong>ar</strong> i en av sina studier funnit att feberkramper v<strong>ar</strong> vanlig<strong>ar</strong>ebland personer med DAMP, än i befolkningen i övrigt. Detta h<strong>ar</strong> dock, så vitt vivet, inte bekräftats av någon annan studie, men finns det ett samband är dettaintressant. Man vet, att bland personer med begåvningshinder som också h<strong>ar</strong>epilepsi, är koncentrationssvårigheter vanligt. Men man vet inte, om epilepsi ochkoncentrationssvårigheter också hänger ihop bland personer som inte h<strong>ar</strong>begåvningshinder.Det tycks finnas samband med autism och Aspergers syndrom och katatoni/p<strong>ar</strong>kinsonism. Då stann<strong>ar</strong> en person, mitt under en v<strong>ar</strong>daglig aktivitet, heltplötsligt upp i en underlig kroppsställning. Personen blir liksom p<strong>ar</strong>alyseradunder några ögonblick. Han /hon h<strong>ar</strong> helt enkelt svårt att få lemm<strong>ar</strong>na att röra påsig igen, på samma sätt som vid P<strong>ar</strong>kinsons sjukdom, <strong>vilken</strong> eljest oftastdebuter<strong>ar</strong> först i 60-årsåldern. Samma be<strong>hand</strong>ling som vid P<strong>ar</strong>kinsons sjukdomtycks också kunna hjälpa, till exempel att utföra v<strong>ar</strong>dagssysslor till musik medtydlig rytm.Sömn / Vakenhet(Sömnbehov; Insomningsproblem; Sängvätning; Nattskräck; M<strong>ar</strong>drömm<strong>ar</strong>; Väckningsproblem;Dygnsrytm; Vakenperioder; Vakenhetsgrad; Trötthet; N<strong>ar</strong>kolepsi)Olika typer av sömnproblem är mycket vanliga inom alla typer av NPF.Väldigt många h<strong>ar</strong> en förändrad dygnsrytm, där den mest aktiva tiden är sent påkvällen/tidigt på natten. Detta gör det förstås svårt att somna och att sova pånätterna, vilket i sin tur gör det svårt att vakna på morgonen.16 Psykomotorisk epilepsi, kallas också p<strong>ar</strong>tiell komplex epilepsi eller temporallobsepilepsi = anfall av mer ellermindre grumlat medvetande tillsammans med andra psykiska och fysiska symtom. Det beror på epileptiskaurladdning<strong>ar</strong> i tinningloberna, eller i övergången mellan tinninglober och pannlober.60


Personer med Anorexia kan under svältperioderna ha svårt att somna, och vaknatidigt med morgonångest.B<strong>ar</strong>n med Autism kan ha ett ytterst litet sömnbehov, med flera vakna timm<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong>je natt. Många håller resten av familjen vaken när de själva är vakna.Vid Tourettesyndromet är det vanligt med lättväckthet och ryckigt sömnmönstermed många uppvaknanden, minskat (eller ibland ökat) sömnbehov. Hos b<strong>ar</strong>n medTourette är det mycket vanligt med nattskräck, alltså hysteriska skrik ochförvirringstillstånd som v<strong>ar</strong><strong>ar</strong> från några minuter upp till tjugo minuter, utansamband med m<strong>ar</strong>drömm<strong>ar</strong>, men utan att personen minns något efteråt. Attpersonen går i sömnen efteråt är också vanligt. Tics förekommer hos många inästan lika hög grad under sömnen som i vaket tillstånd.Enstaka personer med NPF h<strong>ar</strong> benägenhet att somna när som helst, särskilt omde måste sitta och lyssna, eller om de håller på med någon monoton aktivitet.Detta kan naturligtvis ha att göra med den oregelbundna dygnsrytmen.Andra kroppsliga symtomEtt av diagnoskriterierna för Anorexia är Amenorré, alltså att menstruationenuteblir under minst tre gånger efter v<strong>ar</strong>andra.Klassisk migrän, med förebud i form av ljusblixt<strong>ar</strong>, synfältsbortfall mm, tycksv<strong>ar</strong>a vanligt vid Tourettesyndromet.Många b<strong>ar</strong>n och ungdom<strong>ar</strong> med tics, tvångstank<strong>ar</strong> eller tvångs<strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong> försökersjälva kontrollera sina symtom, vilket kan leda till- spänningsvärk i till exempel ansiktet, huvudet, axl<strong>ar</strong>na, nacken,- oro, ängslan och depression.Debut-ålderFör Autism är ett av diagnoskriterierna att de första tecknen ska ha visat sig företvå års ålder.Många ungdom<strong>ar</strong> med Aspergers syndrom h<strong>ar</strong> i b<strong>ar</strong>ndomen fått diagnosenAutism, <strong>vilken</strong> sedan, under skolåldern, ersatts med Aspergers syndrom.När det gäller personer som får övriga NPF-diagnoser är det vanligt att de redantidigt i b<strong>ar</strong>ndomen h<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>it ovanligt aktiva, och kanske också mer trotsiga änandra. Därefter h<strong>ar</strong> övriga symtom tillkommit allteftersom under uppväxten. Tics,till exempel, vis<strong>ar</strong> sig oftast tidigast i 6-7-årsåldern.61


InlärningBegåvningDe flesta personer med olika typer av NPF h<strong>ar</strong> en ojämn begåvningsprofil.Personer med AD/HD; Anorexia och Borderline funger<strong>ar</strong> ofta bättre vissa dag<strong>ar</strong>och sämre andra dag<strong>ar</strong>, men h<strong>ar</strong> en genomsnittligt normal begåvningsnivå.Personer med Autism/Asperger h<strong>ar</strong> i regel vissa begåvningsfunktioner som ärst<strong>ar</strong>k<strong>ar</strong>e och vissa som är svag<strong>ar</strong>e. Vissa personer h<strong>ar</strong> så ojämn begåvning att defunger<strong>ar</strong> på ”särskolenivå”. En av de väsentliga skillnaderna mellan Autism ochAspergers syndrom (som ibland kallas högfungerande autism) kan v<strong>ar</strong>a attpersoner med Aspergers syndrom h<strong>ar</strong> en högre genomsnittlig begåvningsnivå –inom gränsen för normalbegåvning – även om begåvningen också hos dem ärojämn.Personer med Autism h<strong>ar</strong> oftast begåvningshinder med genomsnittlig IQ under70. (Jfr kapitel 4 och illustrationen på sidan 39)Resultat på psykologiska test(Psykologiska test består av stand<strong>ar</strong>diserade intelligenstester som mäter olika intellektuella förmågor.De vanligaste är WISC-III 17 för b<strong>ar</strong>n mellan 6 och 16 år, och WAIS-R 18 för vuxna, samt Griffithstest.)Personer med Aspergers syndrom får bra resultat på ordförståelse, faktiskinformation, matematik och blockmönstertest 19 . Personer med Autism h<strong>ar</strong> oftastsina bästa resultat på blockmönster och figursammansättning och sina sämsta påordförståelse. Båda dessa grupper gör dåliga resultat på bild<strong>ar</strong>rangemang 20 , oc<strong>hand</strong>ra test som kräver social förmåga.Personer med AD/HD får oftast låga delresultat när det gäller matematik,sifferrepetition och kodning.Personer med Borderline gör bra resultat på strukturerade test. På ett ostrukturerattest, till exempel Rorschachtest, där personen uppmanas att fantisera utifrånbläckplumps-bilder, lämn<strong>ar</strong> de ofta ologiska och primitiva sv<strong>ar</strong>.För de övriga NPF saknas uppgifter om testresultat i den litteratur vi läst.MinneHos personer med DAMP och AD/HD funger<strong>ar</strong> det evokativa språkminnet sämre.De h<strong>ar</strong> alltså ofta svårt att plocka fram kunskaper – särskilt ord – som de vet attde h<strong>ar</strong> lärt in, till exempel engelskglosorna eller viktiga personers namn.17 WISC III = Wechsler Intelligence Scale for Children Third Edition. Ett test för b<strong>ar</strong>n mellan 6 och 16 år.18 WAIS-R = Wechsler Adult Intelligence Scale Revised. Motsv<strong>ar</strong>ande test för vuxna.19 Blockmönstertestet går ut på att testpersonen på så kort tid som möjligt ska kopiera ett abstrakt mönstergenom att använda sig av kloss<strong>ar</strong> i olika färg.20 Bild<strong>ar</strong>rangemang innebär att kombinera ihop bilder till en serie som berätt<strong>ar</strong> en historia.62


Hos personer med Anorexia påverkas naturligtvis minnet och koncentrationen avsvälten, men forsk<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> inte tillräcklig kunskap, ännu, om hur detta yttr<strong>ar</strong> sigoch om det förändras över tid. Hos personer med Borderline och PTSD påverk<strong>ar</strong>försvagning<strong>ar</strong> i Hippocampus och i vänster hjärnhalva, korttidsminnet ochdärmed även i viss mån förmågan att lagra långtidsminnen. När det gällerTourettesyndromet finns inga uppgifter i den litteratur vi läst.Personer med Autism och Aspergers syndrom h<strong>ar</strong> ofta väldigt lätt att lära sigsaker utantill. Många kan minnas detaljerade händelser från mycket tidigb<strong>ar</strong>ndom. Det är inte ovanligt med ett sn<strong>ar</strong>ast fotografiskt bildminne, där enperson med Aspergers syndrom kan minnas hela boksidor ur studentlitteraturen,eller där en person med Autism kan teckna av detaljerade husfasader ur minnet.Specifika läs- och skrivsvårigheter.(Dyslexi = svårt att läsa och skriva. Dyskalkuli = svårt att förstå siffror. Svårigheter att tyda k<strong>ar</strong>tor hörockså hit.)Dyslexi och Dyskalkuli är vanligt bland personer med NPF, särskilt DAMP ochAD/HD; möjligen också Tourette syndrom, men där går uppgifterna isär.63


Orsaker och utlösande faktorerOrsaksteorierDet finns många teorier kring orsakerna till NPF. I de allra flesta fall tycksforsk<strong>ar</strong>na v<strong>ar</strong>a ense om att det är vanligt med förändring<strong>ar</strong> i signalsubstansomsättningeni centrala nervsystemet, och förändring<strong>ar</strong> i kontakten mellanpannloberna och övriga hjärnan. Man h<strong>ar</strong> också funnit att det är vanlig<strong>ar</strong>e medNPF hos personer som råkat ut för infektioner eller andra allv<strong>ar</strong>liga händelser isamband med fosterstadiet, förlossningen eller under spädb<strong>ar</strong>nsperioden. Kanskekan allergi ibland ge symtom som likn<strong>ar</strong> NPF?Det tycks också som om en viss ärftlighet finns, eftersom det inom samma släktofta finns fastr<strong>ar</strong>, morbröder, föräldr<strong>ar</strong>, syskon, f<strong>ar</strong>- och morföräldr<strong>ar</strong>, och/ellerkusiner med samma diagnos eller med liknande symtom – kanske också någonmed en annan NPF-diagnos. NPF är också vanlig<strong>ar</strong>e i socialgrupp III än isocialgrupp I. Enligt en <strong>ar</strong>tikel i Norra Västerbotten, onsdagen 23 oktober 2002,h<strong>ar</strong> en amerikansk-brittisk forsk<strong>ar</strong>grupp nu funnit att omkring 30 % av allaAD/HD-fall skulle kunna bero på ett fel i kromosom 16. Fler försök måste göras,men forsk<strong>ar</strong>na är alltså tillräckligt säkra för att gå ut med ett press-meddelande.En fråga man då måste ställa sig är om samma kromosomskada i så fall också gerDAMP, eller om det rör sig om två helt skilda diagnoser?När det gäller Borderline personlighetsstörning finns många vittnesmål omsexuella övergrepp i b<strong>ar</strong>ndomen, möjligen med posttraumatiskt stressyndrom somföljd. Man h<strong>ar</strong> funnit samma skador på hippocampus i hjärnan hos vissa personermed Borderline, som hos patienter med posttraumatiskt stressyndrom 21 .Borderline, liksom Anorexia, är dessutom mycket vanlig<strong>ar</strong>e hos kvinnor än hosmän, så också kön kan v<strong>ar</strong>a en bidragande orsak.Även när det gäller Autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom kan könv<strong>ar</strong>a en orsak, men då är det betydligt fler män än kvinnor, som får diagnoserna.När det gäller Autism finns misstank<strong>ar</strong> om skador bland annat i hjärnstammenoch tinningloberna, eftersom sådana skador ofta ger epilepsi, och epilepsi ärmycket vanligt vid Autism. Men det finns också många andra teorier kringorsakerna till Autism.Vid Tourettes syndrom h<strong>ar</strong> man funnit förändring<strong>ar</strong> i basala ganglierna.För personer med motorisk klumpighet kan man också tänka sig skador ilillhjärnan eller i nervbanorna mellan lillhjärnan och övriga hjärnan.21 SVT:s vetenskapsprogram NOVA visade 4/1 2003 i ett inslag, att forsk<strong>ar</strong>e funnit att hippocampus skrumpnathos patienter med PTSD, men att detta kan läkas om patienten får röra ögonen i sidled på samma sätt som vidREM-sömn. Ingen vet ännu v<strong>ar</strong>för detta funger<strong>ar</strong>. Gruppen räkn<strong>ar</strong> med att presentera sina resultat någon gångunder senhösten 2003. En svensk-dansk läk<strong>ar</strong>e, Hans Peter Sönderga<strong>ar</strong>d finns med i forsk<strong>ar</strong>gruppen.64


Utlösande faktorer(Årstidsvis; Menscykel; Infektionsutlöst; Stress - Avslappning; Livscykel; Allergirelaterat; Droger)Många personer med olika NPF upplever att deras symtom försämras under vissaperioder. Det kan v<strong>ar</strong>a förändring<strong>ar</strong> i dygnsrytmen, eller årstidsvisa försämring<strong>ar</strong>.Kvinnor vittn<strong>ar</strong> om förändring<strong>ar</strong> i takt med menstruationscykeln, till exempelsvåra PMS (Premenstruella spänning<strong>ar</strong>) under flera dag<strong>ar</strong> före mensen. För andrapersoner med NPF kan det röra sig om försämring<strong>ar</strong> under puberteten, ellerpåtagliga förbättring<strong>ar</strong> i övre medelåldern.Det är också mycket vanligt att NPF-symtom som till exempel tics försämras nären person är stressad, men också när samma person slappn<strong>ar</strong> av. Andrastresstillstånd, som infektioner, eller allergiperioder påverk<strong>ar</strong> också NPFsymtomen,liksom droger och viss mat kan göra det. Det gäller för v<strong>ar</strong>je personatt lära känna sin egen kropp och sitt eget psyke, och hur de reager<strong>ar</strong> vid olikatillfällen.Be<strong>hand</strong>lingAllmänt(Motion; Vila; Rutiner; Specialkost; Avslappning; Konstterapi; Familjestöd; Specialgymnastik)När kroppen mår bra, blir också de flesta symtom på NPF lindrig<strong>ar</strong>e. För den somh<strong>ar</strong> svårt att själv intuitivt känna tid, eller identifiera vilket sinne ett intryckkommer in genom, är det därför viktigt att skaffa sig regelbundna vanor.Regelbunden bra mat, sömn och motion är en bra grund. Eftersom vissa personerupplever att deras symtom försämras när de äter viss mat, kan specialkost v<strong>ar</strong>aviktigt. För andra är avslappningsövning<strong>ar</strong>, eller konstutövning en tillgång. Förytterlig<strong>ar</strong>e andra kan specialgymnastik v<strong>ar</strong>a bra, för att stärka svaga muskler ellerrätta till eventuella felställning<strong>ar</strong> i kroppen. Att familjer, där de anhöriga behöverstöd, kan få stöd borde v<strong>ar</strong>a självkl<strong>ar</strong>t.Mediciner;(Ovanliga reaktioner på medicin; t ex behov av extremt höga doser; eller biverkning<strong>ar</strong> av mycket lågadoser. Hit hör också t ex extrem känslighet för vanliga gifter som alkohol, nikotin eller koffein)Vissa personer med NPF kan ha behov av extremt höga doser av en medicin föratt få önskad effekt. Andra får biverkning<strong>ar</strong> redan vid mycket låga doser. Mångaär dessutom mycket känsliga för våra vanligaste gifter, som koffein, nikotin ochalkohol och får betydligt fler och svår<strong>ar</strong>e symtom när de använder cig<strong>ar</strong>etter ochdricker kaffe eller öl. Det är inte heller ovanligt med till exempel hyperaktivitetvid intag av mjölk och andra snabba kolhydrater.65


Det finns naturligtvis många mediciner som kan hjälpa vid olika NPF och desjukdom<strong>ar</strong> som kan kopplas ihop med dem. Somliga forsk<strong>ar</strong>e anser attkorttidsminnet/<strong>ar</strong>betsminnet styrs av samma funktioner i pannloberna, somregler<strong>ar</strong> vår impulskontroll, och som är känsliga för nivåerna av blodsocker ocholika signalsubstanser. Dessa områden kan hos personer med AD/HD ha lågblodgenomströmning, men om personerna får centralstimulerande medicin blirblodgenomströmningen nästan normal.Psykoterapier;Vissa personer med NPF, till exempel Borderline, Tourettesyndromet, ellerAnorexia, kan bli hjälpta av någon form av psykoterapi. Andra, som de flesta medAutism, blir inte hjälpta, eller kan till och med bli tillfälligt sämre.Vad pedagogen kan göraFör de flesta personer med NPF är det viktigt med lugn och ro och en tydligstruktur som kan skapa trygghet när den egna världsbilden är splittrad. Helst bördet inte finnas mer än ett litet fåtal personer i den dagliga <strong>ar</strong>betsmiljön och så fåsinnesintryck som möjligt i inredningsdetaljer till exempel. Arbetsuppgifter börv<strong>ar</strong>a tydliga och avgränsade så att det är enkelt att förstå när man är kl<strong>ar</strong> meddem.Detta behöver inte innebära att <strong>ar</strong>betet blir tråkigt eller okvalificerat. Ett exempelär kvinnan med DAMP, som <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> som flygvär<strong>din</strong>na. Hemma tycker hon att detär svårt att hålla en struktur, men på jobbet vet hon exakt vad hon ska göra ochv<strong>ar</strong> sak h<strong>ar</strong> en mycket bestämd plats.Det är också viktigt att se till att de vuxna omkring b<strong>ar</strong>net får det stöd och denhjälp de behöver för att kunna behålla en rimlig vuxenauktoritet, så att man kanbehålla tryggheten för alla b<strong>ar</strong>n – och för de vuxna – i den aktuella familjen ellerskolklassen. Stödet kan ske genom samtal med till exempel en erf<strong>ar</strong>en psykologoch kan till exempel <strong>hand</strong>la om hur man som vuxen behåller initiativet, eller hurman gör för att hantera konflikter så att man inte låter b<strong>ar</strong>net få sin vilja igenomb<strong>ar</strong>a för husfridens skull. Det är viktigt att visa b<strong>ar</strong>net att man som vuxen självbestämmer vad man vill. Ibland kanske det är viktig<strong>ar</strong>e att trösta den som blivitslagen, än att tillrättavisa den som slagit, för att fördela uppmärksamheten rättvist.Beröm och sakliga <strong>ar</strong>gument är ofta bättre än många regler, bestraffning<strong>ar</strong> ochhårda ord, för att påverka b<strong>ar</strong>ns beteende.66


SammanfattningNeuropsykiatriska funktionshinder, NPF, kan idag inte fastställas med hjälp avnågot enkelt medicinskt test, som till exempel ett blodprov. Diagnosen byggeristället på att personens beteende uppfyller ett antal uppställda kriterier. Enligtden litteratur vi läst kan ett symtom v<strong>ar</strong>a diagnoskriterium för ett NPF, mensamtidigt v<strong>ar</strong>a vanligt hos personer med andra NPF utan att v<strong>ar</strong>a diagnoskriteriumför deras NPF. Det är ett drygt tjugotal symtom som på detta sätt nämnsgång på gång.De symtom som ofta återkommer är- svårigheter med Exekutiva funktioner, dvs att <strong>ar</strong>beta koncentrerat utan att låtasig störas av ovidkommande sinnesintryck, att v<strong>ar</strong>a lagom aktiv i förhållande tillsituationen, samt att uppfatta tid och planera övergripande.- problem med Motorik och V<strong>ar</strong>seblivning, dvs att röra sig smidigt såväl i storasom små rörelser, samt- Jagfunktioner som fömåga att uppfatta andras sinnesstämning, språk-förmåga,verklighetsuppfattning och uppfattning av det egna jaget, kan v<strong>ar</strong>a försvagade.Känslolivet är annorlunda hos många, med t ex ångest, väldiga vredesutbrott,eller periodisk depression. Många är mycket känsliga för stress.- Tvångsmässigt beteende, som till exempel perfektionism, sep<strong>ar</strong>ationsångest,ensidiga (och märkliga) intressen, ätstörning<strong>ar</strong>, självskadande beteende och tics.- Övriga symtom, som till exempel, epilepsi eller andra kramper, förändraddygnsrytm, och migrän.- Inlärningssvårigheter av olika slag är vanligt. Den allmänna begåvnings-nivånär ofta mycket ojämn; antingen så att begåvningen inom ett område är mycketbättre än begåvningen inom ett annat område, eller så att förmågan v<strong>ar</strong>ier<strong>ar</strong> st<strong>ar</strong>ktfrån ena stunden till nästa. Minnet tycks kunna fungera delvis annorlunda än hosde flesta andra.Utlösande faktorer kan v<strong>ar</strong>a alltfrån årstider och menstruationscykel,till förändring<strong>ar</strong> i signalsubstansomsättningen,till stressituationer som infektioner, allergier (eller annan överkänslighet för olikafödoämnen eller läkemedel), eller minnen av traumatiska upplevelser.När det gäller Orsaker finns nästan lika många förslag som det finns forsk<strong>ar</strong>e.Beroende på vad man anser om orsakerna så finns lika många olika förslag tillBe<strong>hand</strong>ling. För en pedagog är det viktigaste att minnas att de flesta personermed NPF behöver lugn och ro och en tydlig struktur som kan skapa trygghet närden egna världsbilden är splittrad. Så få personer som möjligt bör finnas i dendagliga <strong>ar</strong>betsmiljön och så få sinnesintryck som möjligt i inredningsdetaljer tillexempel. Arbetsuppgifter bör v<strong>ar</strong>a tydliga och avgränsade så att det är enkelt attförstå när man är kl<strong>ar</strong> med dem.67


6. Andra sätt att se på intelligensoch inlärningNågra röster i debattenI vår kultur är det status med intelligens. 22 Under större delen av 1900-talet h<strong>ar</strong>forskningen kring intelligens dominerats av den så kallade psykometriska skolan,som utvecklat olika instrument för att mäta och testa begåvning. Det är därifrån vifått bland annat begreppet IQ = intelligenskvot. Testerna h<strong>ar</strong> hela tiden st<strong>ar</strong>ktspeglat skolans värdering<strong>ar</strong>, eftersom matematisk, språklig och logisk förmågah<strong>ar</strong> betonats. När fransmannen Alfred Binet konstruerade det första testet år 1904,v<strong>ar</strong> syftet just att försöka finna vilka b<strong>ar</strong>n som skulle kunna få problem i skolan –så att man skulle kunna hjälpa dem. Men sen<strong>ar</strong>e, och framför allt i de bredafolklagren, h<strong>ar</strong> nog den dominerande inställningen v<strong>ar</strong>it att testerna vis<strong>ar</strong> denmedfödda och en gång givna intelligensnivån, som man inte kan göra något åt.Den sen<strong>ar</strong>e ståndpunkten finns bland annat hos flera av de senaste decenniernasframträdande neuropsykiatriker.Under de senaste årtiondena h<strong>ar</strong> emellertid den psykometriska traditionen ävenfått allt mer kritik. Sociologer och antropologer h<strong>ar</strong> visat dels att begreppetintelligens betyder olika saker i olika kulturer, dels att frågorna i testerna gynn<strong>ar</strong>personer som kommer ur samma kultur och samhällstradition som den som gjorttestet. Kritiken h<strong>ar</strong> därmed en politisk dimension, eftersom rätten till intelligensblir en demokratisk fråga, om det som mäts i intelligenstesterna i själva verket ären kulturell förmåga. Hjärnforsk<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> inte kunnat finna belägg för att det skullefinnas någon generell intellektuell förmåga. Istället h<strong>ar</strong> de funnit att hjärnansolika del<strong>ar</strong> är mycket specialiserade, med t ex språklig förmåga i ett område ochmusikalisk förmåga i ett annat. Några av de kritiska <strong>ar</strong>gumenten kommer vi att taupp i detta kapitel.En av neuropsykiatrins <strong>ar</strong>gaste kritiker i Sverige är Eva Kärfve. Vi kommer attpresentera några av hennes många <strong>ar</strong>gument mot främst DAMP och AD/HD.22 Till detta kapitel h<strong>ar</strong> vi använt följande litteratur:M<strong>ar</strong>y Susan Miller, 1985; Stressade b<strong>ar</strong>n – att förstå och besv<strong>ar</strong>a stressignaler hos b<strong>ar</strong>n och ungdom<strong>ar</strong>.Susanna Eh<strong>din</strong>, 1999; Den självläkande människan.Knut T Flytlie, 1997; Vitaminrevolutionen – Bygg upp ditt immunförsv<strong>ar</strong>.Eva Kärfve, 2000; Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan.How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner, 1999; Intelligenserna i nya perspektiv.C<strong>ar</strong>la Hannaford, 1995; Lär med hela kroppen,C<strong>ar</strong>la Hannaford, 1997; Dominansfaktorn.K<strong>ar</strong>olinska sjukhusets stressmottagnings hemsida, www.stressmottagningen.org första dag<strong>ar</strong>na i janu<strong>ar</strong>i 2003.68


En av de allra mest uppmärksammade företräd<strong>ar</strong>na för ett vidgat intelligensbegreppär How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner. Vi kommer därför att presentera huvuddragen ihans teori om de multipla intelligenserna längre fram i detta kapitel.C<strong>ar</strong>la Hannaford tal<strong>ar</strong> också för en vidgad syn på intelligens. Hon h<strong>ar</strong> på sättoch vis samma utgångspunkt som How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner och h<strong>ar</strong> dragit liknandeslutsatser som han, men med ett delvis annat perspektiv. Hennes teori h<strong>ar</strong>, liksomhans, ruskat om skolväsendet. Huvuddragen i hennes teori presenteras längrefram i detta kapitel.Ett flertal forsk<strong>ar</strong>e hävd<strong>ar</strong> dessutom att stress, och framför allt långv<strong>ar</strong>ig stress,precis som NPF kan ge symtom i form av sänkt vakenhetsgrad, hyperaktivitet,sömnrubbning<strong>ar</strong> och försämrat minne. Men även våra matvanor påverk<strong>ar</strong> vårförmåga till inlärning, enligt dessa forsk<strong>ar</strong>e. I slutet av detta kapitel kommer vi attredogöra för huvuddragen i deras resonemang.Eva Kärfve; V<strong>ar</strong>ning för övertro!En av Kärfves invändning<strong>ar</strong> är att symtomkriterierna är ganska allmänt beskrivna.Det är svårt att avgöra v<strong>ar</strong> gränsen går mellan normalt och avvikande, vilketinnebär en risk att många får diagnoser mer eller mindre godtyckligt. Dettainnebär i sin tur en risk att de olika beteckning<strong>ar</strong>na urholkas på ett sätt som gör attde personer, som verkligen behöver samhällets stöd, kanske inte får den hjälpen.Trots att IQ-testerna ursprungligen inte v<strong>ar</strong> tänkta att diagnosticera enskildaindivider, utan b<strong>ar</strong>a för att visa på generella skillnader inom en grupp, ellermellan olika grupper, används de ändå på enskilda individer. IQ-poängen inom ennormalbefolkning fördel<strong>ar</strong> sig statistiskt enligt en klock-formad normalkurva, enså kallad Gauss-kurva, där genomsnittet är 100 poäng. Man räkn<strong>ar</strong> med enstand<strong>ar</strong>davvikelse på 15 poäng. Gränsen för begåvningshinder v<strong>ar</strong> till en börjansatt vid en stand<strong>ar</strong>davvikelse, alltså 85 poäng, vilket inneb<strong>ar</strong> att 16 % avbefolkningen hade begåvningshinder, men gränsen flyttades sen<strong>ar</strong>e till tvåstand<strong>ar</strong>davvikelser, alltså 70 poäng, vilket omfatt<strong>ar</strong> 2,28 % av befolkningen. Dennedre gränsen för lindrig utvecklingsstörning ligger vid 50 poäng. Av de dryga 2% av befolkningen som h<strong>ar</strong> IQ under 70 är det endast en femtedel som h<strong>ar</strong> IQunder 50; alltså endast omkring 0,25 % av hela befolkningen. De flesta av demh<strong>ar</strong> en tydlig organisk hjärnskada och många h<strong>ar</strong> svåra tilläggs-<strong>hand</strong>ikapp. Derasföräldr<strong>ar</strong> och syskon h<strong>ar</strong> i regel IQ över 70 poäng, och b<strong>ar</strong>nen får bra stödhemma.Låg allmän begåvning kan ge symtom som likn<strong>ar</strong> NPF, hävd<strong>ar</strong> Eva Kärfve, tillexempel begränsat korttidsminne, sämre koncentrationsförmåga, omogen motorikoch viss överaktivitet. Ju lägre abstraktionsförmåga, desto fler NPF-liknandesymtom. En DAMP-diagnos till exempel, ska inte kunna ställas om individen h<strong>ar</strong>ett begåvningshinder med IQ under 70. I så fall ska diagnosen utvecklingsstörning69


ställas. Men detta följs långt ifrån alltid. Ett lindrigt begåvningshinder blir oftainte helt uppenb<strong>ar</strong>t förrän en bit upp i skolåren. Ett skolb<strong>ar</strong>n som vis<strong>ar</strong> sig ha ettlindrigt begåvningshinder och som under förskoleåren fått diagnosen DAMP, böri så fall få sin felaktiga diagnos rättad, men så sker ytterst sällan om det alls görs.Även detta urholk<strong>ar</strong> diagnosen DAMP, såvida inte syftet är att, så att sägasmygvägen, åter i praktiken höja gränsen för utvecklingsstörning till IQ 85.En annan av Kärfves invändning<strong>ar</strong> gäller själva sättet att närmast m<strong>ar</strong>knadsföringsmässigtlansera en mängd nya medicinska diagnoser. En ny yrkeskår h<strong>ar</strong>bildats; neuropsykiatrikerna. I TV, radio och tidning<strong>ar</strong> matas vi med informationom det nya folkhälsoproblemet, som de h<strong>ar</strong> upptäckt: alla hyperaktiva b<strong>ar</strong>n. Ettb<strong>ar</strong>n i v<strong>ar</strong>je klass, får vi veta att lär<strong>ar</strong>en bör vänta sig. Och risken är stor att vi därh<strong>ar</strong> en självuppfyllande profetia – blotta misstanken om att ett b<strong>ar</strong>n i v<strong>ar</strong>je klasslider av NPF gör att ett b<strong>ar</strong>n i v<strong>ar</strong>je klass utpekas. I ett enda slag stämplas hittillsfullt friska personer som huvudpersonerna i ett nytt folkhälsoproblem, och sommänniskor som helst bör medicineras med centralstimulerande n<strong>ar</strong>kotika. Liggerläkemedelsindustrin bakom?Kritik riktas också mot informationen att det är mycket viktigt att b<strong>ar</strong>nen får sindiagnos tidigt; helst före skolst<strong>ar</strong>ten. Men om symtomen orsakas av bristandefunktion i pannloberna, eller mellan pannloberna och övriga hjärnan, så kan manväl inte ställa diagnos förrän pannloberna är färdigutvecklade? Pannlobernautvecklas inte fullt ut förrän i 8-9-årsåldern. Det bör rimligtvis inte gå att ställa endiagnos som grund<strong>ar</strong> sig på symtomkriterier, förrän symtomen verkligen h<strong>ar</strong>uppstått.Bland dem som h<strong>ar</strong> ett lindrigt begåvningshinder (med IQ mellan 50 och 70) ärde flesta lika friska och fertila som huvuddelen av befolkningen och den lågabegåvningen syns inte utanpå dem. Strikt statistiskt är de alltså fullt normala, ochh<strong>ar</strong> ärvt sin begåvning av sina föräldr<strong>ar</strong> på samma sätt som de flesta andra ibefolkningen h<strong>ar</strong> ärvt sin begåvning av sina föräldr<strong>ar</strong>. Men sambandet mellan IQoch ärftlighet är inte fullt så enkelt.Kärfve uppger vid<strong>ar</strong>e, att risken att ett b<strong>ar</strong>n till två föräldr<strong>ar</strong> med IQ under 70också ska ha IQ under 70 är mindre än 40 %. Om en av föräldr<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> låg IQ ärrisken mindre än 15 %. IQ-tester används ofta som om de mätte en fastställ<strong>din</strong>telligens oberoende av samhälle och miljö, men de är naturligtvis bundna tilldet samhälle, den tid och den kultur där de skapades. Intelligens så som den mätsi IQ är i allra högsta grad beroende av att den som ska testas känner igen sig i deuppgifter som ska utföras och förstår de ord som används i frågan. Det h<strong>ar</strong> tillexempel visat sig att b<strong>ar</strong>n som flyttas från en ofördelaktig miljö, till en merfördelaktig, höjde sin IQ-poäng med minst 10 poäng. Det h<strong>ar</strong> också visat sig attdär man gått in för att stödja b<strong>ar</strong>n till mödr<strong>ar</strong> med begåvningshinder, h<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>nensIQ-poäng ökat med 10 - 20 poäng, så länge stödet h<strong>ar</strong> funnits kv<strong>ar</strong>.Dessutom finns även andra sätt att se på inlärning och begåvning som sådan.70


Morgontrötthet som grundproblematik?Dagstidningen Norra Västerbotten presenterade den 5 november en <strong>ar</strong>tikel medrubriken Svårt för morgontrötta att hävda sig i skolan. Enligt <strong>ar</strong>tikeln h<strong>ar</strong> docentGerh<strong>ar</strong>d Nordlund vid Umeå universitet i sam<strong>ar</strong>bete med bland andra K<strong>ar</strong>olinskainstitutet, Uppsala universitet och Svensk Mjölk AB undersökt välbefinnande ochstudieresultat hos utpräglade morgon- respektive kvällsmänniskor. De h<strong>ar</strong>intervjuat drygt tvåtusen ungdom<strong>ar</strong> i Gävle, Jönköping och Luleå. Deras resultatvis<strong>ar</strong> att omkring 40 % av alla högstadieungdom<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong> utprägladekvällsmänniskor. Dessa morgontrötta personer får i genomsnitt sämre betyg iskolan, dels därför att de h<strong>ar</strong> svårt att äta en bra frukost, dels därför att många avde tunga teoretiska lektionerna ligger på förmiddagen, då de morgonpigga lyckasbättre. Kvällsmänniskorna skulle hellre ha övningsämnen och andra lätt<strong>ar</strong>e ämnenunder förmiddagen för att piggna till, och de tyngre teoripassen efter lunch. Omskolorna dessutom kunde servera frukost, skulle kvällsmänniskornas matvanorförbättras – vilket genast ger resultat också för skolprestationerna. Med stigandeålder blir fler morgonmänniskor, men omkring 15-20 % av pensionärerna ärfortf<strong>ar</strong>ande kvällsmänniskor, enligt <strong>ar</strong>tikeln.How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner och C<strong>ar</strong>la Hannaford representer<strong>ar</strong> ytterlig<strong>ar</strong>e två synsätt:How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner; Flera intelligenserHow<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner hade från början tänkt bli advokat men, 1965, i slutet avgymnasieåren vid H<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong>d College beslöt han att istället studera vid<strong>ar</strong>e ipsykologi. En av hans första lär<strong>ar</strong>e kom att bli Erik H Eriksson, men efter att haläst böcker av Jean Piaget, valde G<strong>ar</strong>dner att börja forska inom kognitivutvecklingspsykologi. Han förvånades emellertid över att de flesta utvecklingsforsk<strong>ar</strong>eantog att alla människor med fullt utvecklad kognitiva förmågor tänktesom forsk<strong>ar</strong>e. Själv hade han i sin ungdom ägnat sig mycket åt konst och musik,och när han tänkte tillbaka på sin egen kognitiva utveckling, fann han att dessaestetiska aktiviteter v<strong>ar</strong>it mycket viktiga.G<strong>ar</strong>dner gick så långt att han såg estetiska förmågor som fullständigt kognitiva.Han såg därför sin tidiga forskning som en p<strong>ar</strong>allell till Piagets forskning. Piagetsforskningsgrupp hade studerat b<strong>ar</strong>ns kognitiva utveckling genom att följa hur delär sig att tänka och agera som forsk<strong>ar</strong>e, medan G<strong>ar</strong>dner själv och hans kollegerstuderade b<strong>ar</strong>ns kognitiva utveckling genom att följa hur b<strong>ar</strong>n lär sig att tänka ochagera som konstnärer.Av en slump kom han 1969 att lyssna på en föreläsning av neurologen NormanGerschwind. Denne <strong>ar</strong>betade med att dokumentera vilka förmågor som bev<strong>ar</strong>adesoch vilka som förlorades i samband med stroke och andra hjärn-skador. G<strong>ar</strong>dnerbeslöt genast att själv studera neuropsykologi. Därefter kom han att under tjugo år<strong>ar</strong>beta med vuxna patienter med hjärnskador vid Afasicentret, Bostons71


Medicinska universitet, samtidigt som han vid H<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong>d Projekt Zero fortsatte att<strong>ar</strong>beta med friska, normalbegåvade b<strong>ar</strong>n. Arbetet med båda dessa grupper leddehonom till samma resultat: den mänskliga hjärnan funger<strong>ar</strong> som ett antalfristående informationsbe<strong>hand</strong>lande organ, som h<strong>ar</strong> endast lösa relationer tillv<strong>ar</strong>andra. Ett synsätt som kallas modul<strong>ar</strong>itet.Han identifier<strong>ar</strong> en intelligens som…”…en biopsykologisk potential för att be<strong>ar</strong>beta information som kanaktiveras i en kulturell miljö i avsikt att lösa problem eller skapaprodukter som är värdefulla inom en kultur.” 23Enligt denna definition kan intelligenser inte ses eller räknas. De är i ställetneurologiska möjligheter som kan antingen aktiveras eller inte aktiveras,beroende på <strong>vilken</strong> kultur en person lever i och vilka beslut han eller hon t<strong>ar</strong>.Intelligens är alltså inte b<strong>ar</strong>a en enda förmåga och en människa kan alltså intev<strong>ar</strong>a dum eller sm<strong>ar</strong>t rakt över.För att kunna avgöra om en mänsklig förmåga kan räknas som en intelligens,satte How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner upp åtta tvärvetenskapliga kriterier:a. Den måste gå att isolera till följd av hjärnskada.b. Det måste finnas evolutionshistoriska och evolutionära <strong>ar</strong>gument för den.c. Den måste ha en identifierb<strong>ar</strong> kärnfunktion eller serie av kärnfunktioner.d. Det måste v<strong>ar</strong>a möjligt att koda dess information i symbolsystem.e. Det måste v<strong>ar</strong>a möjligt att följa utvecklingen av en viss intelligens fram till detslutstadium, eller de topprestationer den leder till, inom olika kulturer.f. Det måste finnas savanter, underb<strong>ar</strong>n eller andra exceptionella människor meddenna speciella förmåga/intelligens.g. Den måste få stöd i experimentalpsykologiska uppgifter.h. Den måste få stöd från psykometriska fynd.Med utgångspunkt från dessa åtta kriterier resoner<strong>ar</strong> sig How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner fram tillminst åtta olika mänskliga intelligenser. De två första av dessa intelligenser är deman traditionellt h<strong>ar</strong> satt mest värde på i skolan:1. Verbal-lingvistisk intelligens, alltså känslan för och förmågan till talat ochskrivet språk, som representeras av poeter, tal<strong>ar</strong>e, advokater och författ<strong>ar</strong>e m fl.2. Logisk-matematisk intelligens, alltså förmågan att logiskt analysera problem,göra vetenskapliga undersökning<strong>ar</strong> och matematiska beräkning<strong>ar</strong>. Dennaintelligens representeras av bland andra logiker, matematiker och forsk<strong>ar</strong>e.3. Musikalisk-rytmisk intelligens, alltså förmågan att uppskatta, komponera, ochutföra musikaliska mönster. Representeras av bland annat musiker.4. Kroppslig-kinestetisk intelligens, alltså förmågan att använda kroppen till attlösa problem eller skapa produkter. Denna intelligens representeras avskådespel<strong>ar</strong>e, dans<strong>ar</strong>e, idrottsmän, hantverk<strong>ar</strong>e, kirurger, mekaniker med flera.23 How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner, 2001; Intelligenserna i nya perspektiv. Sidan 40.72


5. Visuell-spatial intelligens, alltså rumsuppfattning och förmågan att känna igenoch <strong>ar</strong>beta med mönster i stora eller små ytor. Representanter för dennaintelligens är navigatörer och piloter, såväl som kirurger, skulptörer, grafiskakonstnärer och <strong>ar</strong>kitekter, med flera.6. Interpersonell intelligens, alltså förmågan att förstå andra människors avsikter,önskemål och drivkrafter, samt förmågan att <strong>ar</strong>beta effektivt tillsammans medandra. Hög interpersonell intelligens behövs hos till exempel lär<strong>ar</strong>e, försälj<strong>ar</strong>e,skådespel<strong>ar</strong>e, samt politiska och religiösa led<strong>ar</strong>e.7. Intrapersonell intelligens, alltså förmågan att förstå sig själv, sina egnaönskemål, drivkrafter och möjligheter och att använda denna information till attpå ett bra sätt styra sitt eget liv.Interpersonell och intrapersonell intelligens hänger nära ihop med v<strong>ar</strong>andra.8. Naturintelligens, alltså förmågan att identifiera och klassificera olika <strong>ar</strong>ter avväxter, djur och andra föremål i sin miljö. Representanter för denna intelligens ärtill exempel biologer och andra naturvet<strong>ar</strong>e.Dessutom diskuter<strong>ar</strong> han möjligheten av en Andlig intelligens och en Existentiellintelligens, men finner det alltför problematiskt att kunna fastslå om de uppfylleralla de åtta kriterierna. Därför vill han inte – åtminstone inte ännu – ta med dem ilistan över människans intelligens.En intelligens är inte samma sak som en inlärningsstil eller <strong>ar</strong>betsstil.Intelligenserna är potential som alla människor h<strong>ar</strong> och som går att öva upp ommöjligheten ges.C<strong>ar</strong>la Hannaford; DominansprofilerC<strong>ar</strong>la Hannaford hade under sin uppväxt, på 1950-talet, svårt med de teoretiskaämnena i skolan. Däremot tyckte hon om konst, musik och idrott och ägnadedessutom många raster och andra lediga stunder ensam ute i naturen. Hon kom attutbilda sig till biolog och började, i slutet av 1960-talet, att <strong>ar</strong>beta sombiologilär<strong>ar</strong>e och forsk<strong>ar</strong>e. Så småningom gick hon vid<strong>ar</strong>e till neurobiologi ochhade vid mitten av 1980-talet en tjänst som professor i biologi vid University ofHawaii. Hela tiden h<strong>ar</strong> hon fortsatt att undervisa och hela tiden h<strong>ar</strong> hon medframgång strävat efter att finna bättre och mer flexibla inlärningsmetoder.På grund av denna framgångsrika undervisning blev hon 1986 ombedd attundervisa i en specialklass för skoltrötta högstadieelever. Hon hade aldrig <strong>ar</strong>betatmed 13-14-åring<strong>ar</strong> tidig<strong>ar</strong>e, men v<strong>ar</strong> tillräckligt nyfiken för att tacka ja. Av enbekant fick hon i samma veva höra talas om Paul Dennisons Dominans-profileroch Hjärngymnastik och valde att pröva på att använda det i sin klass. Dettafungerade över förväntan bra och hon ombads redan efter några månader attföreläsa för sina kolleger om mirakelkuren dessa b<strong>ar</strong>n hade genomgått.73


Sedan dess h<strong>ar</strong> hon fortsatt att föreläsa, att forska kring (och utveckla) Dennisonsteori och metod samtidigt som hon <strong>ar</strong>betat som specialpedagog och kurator förb<strong>ar</strong>n med skolsvårigheter. Detta h<strong>ar</strong> lett henne fram till samma hoppfullainställning till alla människors potential och till samma kritik mot det traditionellaskolväsendet som How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner presenter<strong>ar</strong>.En dominansprofil är en medfödd överlevnadsstrategi som också är en ursprungliginlärningsstil. V<strong>ar</strong>je människa h<strong>ar</strong> en dominant <strong>hand</strong>, en dominant fot,ett dominant öga och ett dominant öra, som vi föredr<strong>ar</strong> att använda för att ta ininformation och utföra uppgifter. Alla kombinationer finns: man kan ha alla sinadominanta sinnen på samma sida av kroppen eller blandat, hur som helst. Detfinns 16 möjliga kombinationer. Dessutom är den ena hjärnhalvan dominant,vilket innebär att antalet dominansprofiler genast ök<strong>ar</strong> till 32. Men det innebäråtminstone två saker till:- dels att en människa föredr<strong>ar</strong> att be<strong>ar</strong>beta ny information antingen medutgångspunkt i detaljerna, eller i helheten.- dels, eftersom höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och vice versa,funger<strong>ar</strong> halva kroppen sämre än den andra när man blir stressad eller trött. Omtill exempel mitt dominanta öga och min dominanta hjärnhalva finns på sammakroppshalva, får jag svårt att ta in information med synen när jag blir stressad.Om min dominanta fot finns på samma kroppshalva som min dominantahjärnhalva, får jag svårt att röra mig när jag blir stressad. Det ena är inte bättreeller sämre än det andra, v<strong>ar</strong>e sig som överlevnadsstrategi eller som inlärningsstilbetraktat. När man hotas av en björn eller en tiger, måste kroppen reflexmässigtveta <strong>vilken</strong> fot som ska ta det första steget till flykt, eller vilket öga som ska väljaut flyktväg. Och alla 32 strategierna h<strong>ar</strong> bevisligen fungerat genom allaårhundraden, eftersom de fortf<strong>ar</strong>ande finns representerade bland oss människoridag.Om vi som b<strong>ar</strong>n tillåts utforska vår omgivning på ett nyfiket och avspänt sätt, lärvi oss med åren flera så kallade adaptiva dominansprofiler. Men när man blir trötteller stressad, så faller man spontant tillbaka på sin grundläggandedominansprofil, som alltså är en alldeles utmärkt inlärningsstil.Det finns dock ett problem:Det traditionella skolväsendet premier<strong>ar</strong> elever med en eller ett p<strong>ar</strong> av dessaprofiler, medan det missgynn<strong>ar</strong> andra – på samma sätt som endast ett p<strong>ar</strong> av deåtta intelligenserna odlas i skolan, medan de andra ringaktas.C<strong>ar</strong>la Hannaford h<strong>ar</strong> i en stor undersökning undersökt dominansprofilerna hosöver 200 skolelever och deras lär<strong>ar</strong>e i två delstater i USA. Det hon fann v<strong>ar</strong> attbland de b<strong>ar</strong>n som fick omdömet Begåvad och talangfull hade den storamajoriteten en dominant logisk hjärnhalva och öga, öra, <strong>hand</strong> på motsatta sidanav kroppen. Bland de b<strong>ar</strong>n som fick omdömet Behov av specialundervisning (därmånga b<strong>ar</strong>n hade diagnoser som AD/HD och Känslomässig störning) hade de74


allra flesta dominant gestalthjärnhalva och många hade alla sina dominantasinnen på samma kroppshalva som den dominanta hjärnhalvan (=de blevfullständigt blockerade i en stressituation).Hannafords slutsats blev att många b<strong>ar</strong>n hamn<strong>ar</strong> i en ond cirkel i skolan. När deska lära sig nya svåra saker, faller alla b<strong>ar</strong>n tillbaka på sina grundläggandedominansprofiler. De b<strong>ar</strong>n som lär sig på samma sätt som lär<strong>ar</strong>en uppmuntras ochslappn<strong>ar</strong> av, vilket leder till att de i nästa situation även kan använda sinaadaptiva inlärningsstil<strong>ar</strong>. Men vissa av b<strong>ar</strong>nen uppmuntras inte eftersom derasinlärningsstil till exempel innebär att de behöver röra på sig för att lära sig. Dettaleder till att skolsituationen blir ännu mer stressande för dem, och de fastn<strong>ar</strong> i singrundläggande inlärningsstil och kommer inte vid<strong>ar</strong>e i sin inlärning.Dessutom fastn<strong>ar</strong> de i ett stresstillstånd, med höga halter av stresshormon oc<strong>hand</strong>ra stressreaktioner som hyperaktivitet, högt blodtryck, huvudvärk ochsömnrubbning<strong>ar</strong>.Det finns alltså en tydlig koppling mellan NPF-symtom, låga IQ-poäng ochkulturella och sociala faktorer. Den minsta gemensamma nämn<strong>ar</strong>en som tycksfinnas i detta samband är stress. För människor som lever i ständig stress mynt<strong>ar</strong>C<strong>ar</strong>la Hannaford uttrycket SOSOH (= Stressed Out Survival-Oriented Humans),det vill säga: Utstressade och Överlevnadsinriktade människor. Hon anser attdetta uttryck borde användas istället för till exempel DAMP och AD/HD,eftersom det skulle sätta fokus på de strukturella orsakerna till problemen iställetför på symtomen hos enskilda individer.Vi ska titta närm<strong>ar</strong>e på vad som händer i kroppen vid stress.StressKroppens reaktioner på akut stressDet allra viktigaste för alla levande v<strong>ar</strong>elser är helt enkelt att leva. Att skydda sigfrån f<strong>ar</strong>a, och att få tillräckligt med näring. Därför finns en rad drifter ochautomatiska processer i människokroppen som ska se till att dessa grundläggandebehov tillfredsställs. Stressresponsen är en reaktion på känslan av hot.Stressresponsen styrs av hjärnstammen, där det autonoma nervsystemet funger<strong>ar</strong>utan medveten kontroll. Det regler<strong>ar</strong> verksamheten hos hjärtmuskeln, vissakörtl<strong>ar</strong> och de glatta musklerna, som finns till exempel i t<strong>ar</strong>men och livmodern.Den sympatiska delen av autonoma nervsystemet h<strong>ar</strong> <strong>hand</strong> om regleringen avenergi, framför allt då man förnimmer f<strong>ar</strong>a.Adrenalin75


När vi uppfatt<strong>ar</strong> en händelse som ett hot (gäller även fobier), utsöndras adrenalin(norepinefrin), i det sympatiska nervsystemets nervänd<strong>ar</strong> och i adrenalkörtl<strong>ar</strong>na.Det får nervernas aktivitet att öka i den sympatiska delen av det autonomanervsystemet i hjärnstammen. Men områden i hjärnan som används till att tänk<strong>ar</strong>ationellt och kreativt, som pannloben, aktiveras knappt alls.Adrenalin stärker kroppens första försv<strong>ar</strong>slinje. Kämpa eller fly!Bland annat minsk<strong>ar</strong> blodflödet i t<strong>ar</strong>men och hjärnan – och ök<strong>ar</strong> i stället ilungorna, hjärtat och de stora musklerna, främst i <strong>ar</strong>m<strong>ar</strong> och ben. Det ökadeblodflödet säkr<strong>ar</strong> en jämn<strong>ar</strong>e elektrisk aktivitet i dessa muskler så att de kan draihop sig när vi kämp<strong>ar</strong> eller flyr. Men det är som när många använder envattenledning samtidigt; alla får visserligen vatten, men trycket är lågt.Den större spridningen av elektrolyter till hela kroppen innebär samtidigt attmembranpotentialen, den elektriska spänningen i cellerna, minsk<strong>ar</strong> från normala -70 millivolt (mv) till -60 mv eller lägre. När den är lägre behövs det mindrestimuli för att aktivera kroppens försv<strong>ar</strong>ssystem. Våra sinnen blir hyperkänsligaför allt som händer i omgivningen så att vi kan upptäcka f<strong>ar</strong>an i tid. Till och medögonen rör sig utåt sidorna och pupillerna vidgas för att vi ska se mer.När musklerna dr<strong>ar</strong> ihop sig vid stress, alstr<strong>ar</strong> de värme. För att skydda känsligainre organ från onödig värme svettas kroppen. Då ök<strong>ar</strong> vätskeförlusten ochmembranpotentialen minsk<strong>ar</strong> ytterlig<strong>ar</strong>e; till -54 mv eller mindre. Detta gör ossvisserligen mer vakna för stimuli, men minsk<strong>ar</strong> samtidigt vår förmåga att väljavad vi vill fokusera på och att tänka aktivt, vilket antagligen är till för att skyddaoss från att minnas alltför många detaljer av den otäcka händelsen.Eftersom adrenalin och andra stresshormon sänker membranpotentialen, utgörstress dessutom en risk för hela kroppens hälsa. De virus och bakterier somframkall<strong>ar</strong> sjukdom är huvudsakligen asät<strong>ar</strong>e som söker efter de sårb<strong>ar</strong>a cellernaoch oftast angriper celler med låg membranpotential.CortisolEtt annat stresshormon är cortisol (hydrokortison). Cortisol höjer blodsockernivåernaför att musklerna ska få tillgång till den energi som behövs vid kampeller flykt. Cortisol dr<strong>ar</strong> också ihop blodkärlen i huden. Detta både ök<strong>ar</strong>blodtrycket inne i kroppen, och skydd<strong>ar</strong> kroppens yta så att den inte förlor<strong>ar</strong>värdefull vätska om den blir skadad.SenskyddsreflexenSenskyddsreflexen är till för att i hotfulla situationer skydda senor och musklerfrån för mycket spänning. Den dr<strong>ar</strong> ihop vadmusklerna som är förbundna medakillessenan och låser knävecken, samtidigt som andra muskler slappn<strong>ar</strong> av. På såsätt rör sig kroppen framåt, upp på tårna medan musklerna i ländryggen ochnacken dr<strong>ar</strong> ihop sig så att vi kan stå upprätta och kämpa eller springa ifrån f<strong>ar</strong>an.76


När vi är utom f<strong>ar</strong>a ska reflexen släppa. Om stressen blir långv<strong>ar</strong>ig får vi svåraföljdverkning<strong>ar</strong>.Kroppens reaktioner på långv<strong>ar</strong>ig stressModern stressforskning h<strong>ar</strong> visat på framförallt tre typer av biologiska effekter avlångv<strong>ar</strong>ig stress, nämligen:- Balansen mellan anspänning och återhämtning störs.- Kroppens regleringssystem sätts ur funktion.- Förändring<strong>ar</strong> i centrala nervsystemet.Störd balans: anspänning - återhämtningI en situation som kräver intensiv aktivitet prioriteras energimobiliseringen, ochåterhämtningen sakt<strong>ar</strong> ned. När påfrestningen blir långv<strong>ar</strong>ig och återhämtningspausersaknas, blir detta problematiskt, eftersom kroppen helt enkelt blir skör<strong>ar</strong>eoch risken för sjukdom ök<strong>ar</strong>.Återhämtningen är som mest intensiv under den djupaste sömnen. Då är t exhalten av tillväxthormon som högst. Om man inte får tillräckligt med djupsömnblir alltså återhämtningen lidande. Detta gör ingenting under korta perioder, menom en situation av energiuppladdning pågår under månader eller kanske år ök<strong>ar</strong>risken för sjukdom<strong>ar</strong> av olika slag. Återhämtning är därför ett nyckel-begrepp föratt motverka skadliga effekter av stress.Återhämtningen stimuleras även av glädje och lust, liksom av fysisk aktivitet.Hos män stiger t ex testosteronhalten när de h<strong>ar</strong> ett intressant och stimulerande<strong>ar</strong>bete. Det finns alltså en djup biologisk koppling mellan återhämtning ochreproduktion. 1990-talets låga födelsetal skulle delvis kunna bero på stress.Regleringssystemen sätts ur funktion.Vid långv<strong>ar</strong>ig stress kan kroppens normala växling<strong>ar</strong> mellan anspänning ochavslappning ha störts så många gånger att den normala regleringen inte funger<strong>ar</strong>längre. Personer med benägenhet för högt blodtryck, får till exempel, underlångv<strong>ar</strong>iga perioder av stress, högblodtrycks-perioder dagtid (då anspänningenäger rum) och till slut även nattetid (då det inte ska v<strong>ar</strong>a någon anspänning). Efterlånga perioder av uppv<strong>ar</strong>vning kan även sköldkörtelfunktionen bli överstimulerad,med bland annat förhöjd ämnesomsättning och förhöjd puls som följd.Kombinationen av höga krav och litet beslutsutrymme sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> statistiskt för mellanfem och tio procent av hjärtinf<strong>ar</strong>kterna hos <strong>ar</strong>betande kvinnor och män imedelåldern. I samband med sådan <strong>ar</strong>betssituation h<strong>ar</strong> man observerat:- Högt blodtryck under <strong>ar</strong>betet (som uttryck för hög stress) och- Hög fibrinogen-koncentration i blodet (som uttryck för hög aktivitet i77


koagulations-systemet).Båda dessa kan tänkas bidra till ökad risk för hjärtinf<strong>ar</strong>kt.Att ett förhållande sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> för tio procent innebär att v<strong>ar</strong> tionde hjärtinf<strong>ar</strong>kt i dennagrupp skulle kunna förhindras om detta förhållande förbättrades.CortisolCortisol h<strong>ar</strong> stor betydelse för att den akuta uppv<strong>ar</strong>vningen skall fungera bra. Detär enkelt att mäta cortisolhalten i kroppen, genom att ta salivprov.Vid depression 24 (som kan utlösas av stressfyllda livssituationer) ser man t ex atthalten av hormonet cortisol är förhöjd.Vid vissa former av kroniskt trötthetssyndrom får man för låga koncentrationerav cortisol, vilket innebär att uppv<strong>ar</strong>vningen inte funger<strong>ar</strong> normalt i situationersom kräver energimobilisering. Vid hämmad uppv<strong>ar</strong>vningsfunktion får mandessutom utslätad dygnsrytm. Normalt h<strong>ar</strong> man höga nivåer av cortisol påmorgonen, och betydligt lägre på kvällen. Vid utslätad dygnsrytm h<strong>ar</strong> man låganivåer redan på morgonen och endast små v<strong>ar</strong>iationer under dagen.Förändring<strong>ar</strong> i centrala nervsystemet.Forsk<strong>ar</strong>na tror att man kan få förändring<strong>ar</strong> i cellerna i vissa del<strong>ar</strong> av hjärnan vidextrem stress i samband med t ex våldtäkt, krigsupplevelser och långv<strong>ar</strong>ig tortyr.Men den forskningen är endast i ett begynnelseskede och det finns idag inte någotsäkert stöd för att långv<strong>ar</strong>ig stress påverk<strong>ar</strong> vår förmåga att tänka och lära.Normalt sett är mental stimulans bra för hjärnan. Vissa undersökning<strong>ar</strong> h<strong>ar</strong> dockvisat att långv<strong>ar</strong>ig extrem psykisk påfrestning kan skada Hippocampus (som h<strong>ar</strong>stor betydelse för minnet). Men detta är inte helt säkert, eftersom de undersöktapersonerna också kan ha missbrukat alkohol som man vet kan skadaHippocampus. Därför behövs mera forskning på detta område. Vi behöver ocksåveta mer om vilka typer av upplevelser som kan v<strong>ar</strong>a skadliga för människanshjärnceller.Modern neurobiologisk forskning h<strong>ar</strong> visat att eventuellt stressrelaterade förändring<strong>ar</strong>i hippocampus kan läkas genom nybildning av celler eller genom attskadade celler ersätts av stamceller. Läkningen kan förmodligen stimuleras avmentala processer, men även här behövs mer forskning innan vi kan säga hurdetta går till.24 De klassiska symtomen på depression är- tydliga sinnesförändring<strong>ar</strong>- aptitlöshet- sömnsvårigheter- självmordstank<strong>ar</strong> och –<strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong>Ibland även aggressioner och (alkohol-)missbruk.78


AdrenalinNär man är pressad är det viktig<strong>ar</strong>e att överleva än att tänka – i alla fall på kortsikt. Men på längre sikt blir priset högt, eftersom utvecklingen av nervbanor ochmyelin koncentreras till överlevnadscentra, medan de begränsas i limbiskasystemet och storhjärnan där inlärning, tänkande och kreativitet ann<strong>ar</strong>s skulleutvecklas. Människor som lever med kronisk stress är ofta omedvetna om detta,eftersom de h<strong>ar</strong> anpassat sig.Också b<strong>ar</strong>n anpass<strong>ar</strong> sig om deras vårdnadshav<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> en stressig ochoregelbunden livsstil. Redan ett foster kan påverkas av sin mors halter avadrenalin och spädb<strong>ar</strong>n kan omedelb<strong>ar</strong>t tolka sina vård<strong>ar</strong>es känslor. Om deupplever spänning<strong>ar</strong> och rädsla omkring sig blir de själva stressade.”Bortsett från tandsprickningen är möjligen föräldr<strong>ar</strong>nas orohuvudorsaken till kinkande hos friska b<strong>ar</strong>n v<strong>ar</strong>s grundläggandebehov h<strong>ar</strong> tillfredsställts.” 25Att bli miss<strong>hand</strong>lad eller bevittna till våld i sitt hem, aktiver<strong>ar</strong> stresshormonersom hämm<strong>ar</strong> hjärnans utveckling. Detta kan leda till beteende- och inlärningsproblemvid vuxen ålder.Till exempel vis<strong>ar</strong> forskning att människor som utsatts för sexuella övergreppsom de inte kunnat tala om, producer<strong>ar</strong> höga halter av adrenalin och endorfineroch h<strong>ar</strong> svagt immunförsv<strong>ar</strong>.SOSOH-mönstret utvecklas när de för att överleva omedvetet försöker att dugainför sina förebilder. Denna kamp för överlevnad kan innebära att deras förmågortill tänkande och planering inte utvecklas, trots att de h<strong>ar</strong> goda anlag till det.Många b<strong>ar</strong>n lever i en tragisk motsägelse, eftersom de upplever kaos men får höraatt allt är bra. B<strong>ar</strong>n lit<strong>ar</strong> på att vuxna tal<strong>ar</strong> sanning, och så blir de oförmögna attlita till sin egen intuition. De känner sig ömtåliga, osäkra och oroliga och h<strong>ar</strong>svagt självförtroende och självaktning. De kan få för sig att de är tokiga.Endorfiner och enkefalinerDet finns även andra nervsänd<strong>ar</strong>e som utsöndras av st<strong>ar</strong>k stress eller smärta. Detär kroppens naturliga smärtlindr<strong>ar</strong>e, enkefaliner och endorfiner. De förekommer ithalamus, hypothalamus och del<strong>ar</strong> av det limbiska systemet. De är naturligamorfiner och härstamm<strong>ar</strong> från den tid då omedelb<strong>ar</strong> smärtbefrielse inneb<strong>ar</strong> attdjur och människor snabbt kunde fly från en angrip<strong>ar</strong>e.Men när endorfiner produceras som respons på känslomässig stress, sänker deaktiviteten hos T-cellerna (T-lymfocyterna), vilket minsk<strong>ar</strong> kroppens motståndskraftmot en hel mängd sjukdom<strong>ar</strong>. T-cellerna är vita blodkropp<strong>ar</strong> från thymuskörtelnoch deras uppgift i kroppen är att förstöra bakterier, svamp<strong>ar</strong>, virus och25 Hannaford, 1995. s 168.79


cancerceller. Sjukdomen AIDS minsk<strong>ar</strong> också T-lymfocyterna i blodet. Mångamänniskor bär på AIDS-virus utan att bli sjuka. De som utvecklat AIDS kan v<strong>ar</strong>amer utsatta för känslomässig stress som ök<strong>ar</strong> halterna av endorfin.Enkefalinerna döv<strong>ar</strong> smärta, men ök<strong>ar</strong> hyperaktivitet och försämr<strong>ar</strong> minnet.I situationer med känslomässig stress uppstår ett annat intressant fenomen.Känslan av f<strong>ar</strong>a gör att ögonen reflexmässigt rör sig utåt sidorna så att de kan seså mycket som möjligt av omgivningen. Detta gör det nästan omöjligt för ögonenatt samordnat löpa över en textsida.När människor lever i kronisk stress kan deras yttre ögonmuskler stärkas påbekostnad av de inre ögonmusklerna. Detta gör det ännu svår<strong>ar</strong>e att samordnaögonen för koncentrerat <strong>ar</strong>bete.”Inte undra på att dessa b<strong>ar</strong>n h<strong>ar</strong> problem med läsningen och intevill läsa. Det gör ont i deras muskler och de måste övas upp igeninnan de kan läsa ordentligt!” 26Obalans i kontrollen av ögonens muskler (extraokulär muskeldysmetri) gör attmånga personer med dyslexi måste koncentrera sig så mycket på att styra ögonen,att energin inte räcker för att förstå eller hålla kv<strong>ar</strong> den lästa informationen.Känslor och hälsa: StressfaktorerStressresponsen v<strong>ar</strong> tydligen avsedd att v<strong>ar</strong>a kortsiktig – för att få människan attsätta sig i säkerhet – och sedan nå normala nivåer igen. Att länge bibehålla höganivåer av stress och adrenalin, lämn<strong>ar</strong> kroppen öppen för sjukdom.Med så höga stressnivåer som vi h<strong>ar</strong> i samhället idag, går många människor medknän, ländrygg och nacke nästan ständigt låsta. Spänning<strong>ar</strong>na i ryggen leder tillett minskat flöde av ryggmärgsvätska runt hjärnan. De leder också till problem iländryggen och till diskbråck. Riskfaktorer för akut insjuknande i ryggvärk ellernacke/skuldervärk h<strong>ar</strong> i olika studier visat sig v<strong>ar</strong>a:- litet beslutsutrymme eller- höga psykiska krav eller- dåligt socialt stöd i <strong>ar</strong>betet.Men det är inte alltid kvinnor och män blir sjuka av samma faktorer.I en färsk svensk undersökning i Norrtälje v<strong>ar</strong> ett av de viktigaste resultaten attrisken för värk i ländryggen hos <strong>ar</strong>betande kvinnor ökade kraftigt om de utsattesför kombinationen av både- fysiska påfrestning<strong>ar</strong> och- mycket krav och litet beslutsutrymme i <strong>ar</strong>betet.26 Hannaford, 1995. s109.80


Kombinationer av olika faktorer kan alltså v<strong>ar</strong>a betydelsefulla. Upprepadeinfektioner, i kombination med månader eller år av litet beslutsutrymme och högakrav, kan kanske bidra till uppkomsten av kroniskt trötthetssyndrom. Kanske kanelektromagnetiska fält i kombination med psykisk stress bidra till uppkomsten avel-allergi, osv.Vårt immunsystem styrs i hjärnan av det limbiska systemet som också be<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>känslor. Eftersom immunsystemet därigenom är så sammanvävt med nervsystemet,påverk<strong>ar</strong> våra känslor hela kroppen. Insikten om sambandet mellanimmunsystemet och känslorna understryker hur viktigt det är att på ett bra sättuttrycka våra känslor. St<strong>ar</strong>ka känslor, som inte kan eller får uttryckas, hamn<strong>ar</strong> idet sympatiska nervsystemet och kan med tiden explodera som våld, eller kommasmygande som sjukdom. American Medical Association (USA:s motsv<strong>ar</strong>ighet tillMedicinal-styrelsen) anser att minst 90 % av alla sjukdom<strong>ar</strong> är relaterade tillstress.Orsaker till långv<strong>ar</strong>ig stressDet finns många orsaker till långv<strong>ar</strong>ig stress. Här kommer vi att presentera någraav dem som oftast nämns i litteraturen; Elektromagnetiska fält, TV, dåligamatvanor, samt allergier och infektioner.Elektromagnetiska fält, EMFDen elektriska aktiviteten i våra celler innebär att vår kropp producer<strong>ar</strong>lågfrekventa elektromagnetiska fält (EMF). Dessa EMF är- dels en del av kommunikationssystemet i våra nerver,- dels förser de vår kropp med en särskild vibrationsrytm.Vi kan mäta dem, i hjärnan med EEC och i hjärtat med EKG. I vårt samhälleutsätts vi för en mängd lågfrekventa elektromagnetiska fält från olika elektriskaapp<strong>ar</strong>ater. Det forskas mycket om huruvida dessa yttre EMF kan störa vår inrebalans och leda till olika sjukdom<strong>ar</strong> hos oss. Men det kan också v<strong>ar</strong>a så att deleder till sämre inlärningsförmåga. Därför rekommenderas i många länder att tillexempel b<strong>ar</strong>n inte bör använda mobiltelefoner eller trådlösa telefoner.Normalt sett utvecklas fostrets vestibulära system när fostret lär känna rytm ochvibration genom moderns andning och hjärtslag, och från de ständiga EMF somhennes organ ger ifrån sig. Vid fem månader i livmodern är det vestibulärasystemet helt utvecklat och täcks av myelin. Fostret bad<strong>ar</strong> ju i fostervatten – somlätt vid<strong>ar</strong>ebefordr<strong>ar</strong> yttre EMF, vilka kan hindra fostrets egna EMF.”Att ofta utsättas för EMF utifrån kan avbryta dessa rytmer frånmodern och kan påverka b<strong>ar</strong>nets inlärning av rytmisk mönsterbildning.B<strong>ar</strong>n som föds utan denna inre rytmkänsla kan inte lugna81


sig själva med att vagga, jollra eller suga. Istället blir de b<strong>ar</strong>aoroliga.” 27TVB<strong>ar</strong>n härm<strong>ar</strong> instinktivt andra människors beteende, utan att tänka på om det börimiteras eller inte. Så små b<strong>ar</strong>n som fjorton månader härm<strong>ar</strong> sådant de sett på TV.Upp till fyra års ålder kan b<strong>ar</strong>nen inte skilja på fantasi och sanning, utan TV är fördem en sann och verklig bild av hur världen funger<strong>ar</strong>. Våld i TV ök<strong>ar</strong> alltså riskenatt b<strong>ar</strong>n blir aggressiva i sin lek och oft<strong>ar</strong>e använder våld för att lösa konflikter.När b<strong>ar</strong>n ser på TV vänjer de dessutom hjärnan vid ett inlärningssätt där kroppeninte är med, v<strong>ar</strong>ken i rörelse eller med lukt och smak, eller med ett ömsesidigtkänslomässigt utbyte. Denna tillvänjning kommer att påverka inlärningen underhela livet.Våra hjärnor är väldigt känsliga för plötsliga ljud, färgförändring<strong>ar</strong> eller rörelsersom kan betyda f<strong>ar</strong>a. Adrenalin pumpas in i våra muskler och vi förbereder ossför att kämpa eller fly för våra liv. De som tillverk<strong>ar</strong> TV-programmen vet omdetta och använder det för att skapa spänning som tving<strong>ar</strong> oss att bli kv<strong>ar</strong> framförTV:n. Eftersom titt<strong>ar</strong>en inte får något utlopp för sin naturliga reaktion på f<strong>ar</strong>a, kanresultatet i stället bli frustration, retlighet och överaktivitet som kan påverka andraområden i våra liv. Det är idag allmänt känt att stress kan lösas upp om vi fåruttrycka våra känslor. Ändå vidmakthålls, via massmedia, att idealmannen skav<strong>ar</strong>a ”cool” och till synes oberörd. Särskilt för pojk<strong>ar</strong> som får så st<strong>ar</strong>ka budskapom att v<strong>ar</strong>a tuffa och ”coola” när de möter våld, är risken för hyperaktivitet stor –och därmed risken för en SOSOH-beteckning som ADHD, ADD ellerkänslomässigt <strong>hand</strong>ikappad.Dåliga matvanorMineralerOm vi ska hålla oss friska måste maten som vi äter innehålla allt det material somkroppen behöver för att bygga upp sina celler, det vill säga proteiner, kolhydrater,mineraler och fetter. Två tredjedel<strong>ar</strong> av vår kroppsvikt är vatten. Resten avkroppsvikten utgörs av c:a 2 % kolhydrater, c:a 17 % proteiner, och (för en man)c:a 15 % fett. Hela 5 % av vår kroppsvikt utgörs av mineraler. Hos en person somväger 70 kg blir det 3,5 kg. Eftersom kroppen inte själv kan tillverkamineralämnen, är det alldeles nödvändigt att vi får i oss dem genom kosten. Fruktoch grönsaker är mycket viktiga källor till många mineraler.Mineralerna samspel<strong>ar</strong> med olika vitaminer för att upprätthålla viktiga funktioneri kroppen och mineralbrist kan leda till allt från benbrott till mentala störning<strong>ar</strong>27 Hannaford, 1995. s 153.82


som schizofreni, premenstruellt syndrom, koncentrationssvårigheter och trötthet.Vid stress förbruk<strong>ar</strong> kroppen extra mycket vitaminer och mineraler.VätskebristVissa kemikalier, som till exempel alkohol och koffein, är vätskedrivande.Dessa ämnen hindr<strong>ar</strong> njur<strong>ar</strong>na från att rena och återanvända vatten. Iställetförlor<strong>ar</strong> vi vatten i form av urin och får på så sätt ett överskott av salt. Dåvattennivåerna minsk<strong>ar</strong> stimuleras törstcentra i hjärnans hypothalamus och vi blirtörstiga. Och så dricker vi ännu en liknande dryck, blir ännu mer uttorkade ochännu törstig<strong>ar</strong>e.Dessa vätskedrivande ämnen dr<strong>ar</strong> även ihop blodkärlen som går till hjärnan. Dettafår till följd att produktionen av ryggmärgsvätska minsk<strong>ar</strong> och vi får huvudvärk.Ryggmärgsvätskan h<strong>ar</strong> till uppgift att omge hjärnan och hålla den fuktig. Närvattennivåerna i kroppen är låga finns dessutom mindre vätska tillgänglig för attproducera ryggmärgsvätska.”Underligt nog är människor inte törstiga när de är som mestuttorkade. Kroppen förlor<strong>ar</strong> sin vakenhet för uttorkning. Läpp<strong>ar</strong>nakan v<strong>ar</strong>a torra, tungan kan ligga klistrad mot gommen, men maninser inte att man är törstig.” 28Fruktjuice och kolsyrad läsk är inte heller så bra, eftersom de innehåller mycketsocker och salt. Dels binder saltet vätska till sig, så att nerverna får mindre vätskatill den elektriska aktiviteten. Dels be<strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> kroppen dessa drycker som mat ochmåste först ta vatten från andra del<strong>ar</strong> av kroppen för att bilda matsmältningsvätskortill att bryta ned dem, innan de kan användas som vatten tillämnesomsättningen. Det förståndigaste vi kan dricka är alltså rent vatten.ProteinbristNär vi äter proteiner, bildas albuminer som håller kv<strong>ar</strong> vatten i blodet.Albuminerna ser till att vattnet kommer fram dit det behövs mest, framförallt tillhjärnan och nervsystemet. Om vi äter för lite protein, eller inte får i oss alla de tiooumbärliga aminosyrorna, bildas också för lite albuminer. Då sippr<strong>ar</strong> vattenistället ut ur blodådrorna och in i vävnaderna runt omkring (som svullnad ellerödem). Det kan innebära att det rent av kan v<strong>ar</strong>a skadligt att dricka vatten, för densom är undernärd, innan personen fått i sig tillräckligt med protein. Men för deflesta av oss är albuminnivåerna normala och vi bör dricka minst en liter vattenper dag.Socker28 Hannaford, 1995. s 147.83


Trots att glykos är livsviktigt för hjärnans funktion är socker en länk i en helkedja av stress, sjukdom och andra reaktioner i immunsystemet, vilka bidr<strong>ar</strong> tillinlärningsproblem. Socker är lika beroendeframkallande som nikotin och heroinoch h<strong>ar</strong> skadliga effekter på kroppen, framför allt genom att orsaka försurning ikroppens vävnader, samt mineralbrist. Symtomen vis<strong>ar</strong> sig i form av retlighet,ökat sockerbehov, sämre koncentration, hyperaktivitet, beteendeproblem,störande uppträdande, depression och autistiskt beteende. Det kan också orsakadepression, migrän och P<strong>ar</strong>kinsons sjukdom, likaväl som k<strong>ar</strong>ies, demens, diabetesoch njursvikt.Allergier och infektionerStress leder till högre adrenalinnivåer. Höga adrenalinnivåer (och EMF) leder tilllägre membranpotential. Låg membranpotential ger sårb<strong>ar</strong>a celler, livsmedelsallergier(oftast mot mjölk, vete och majs), samt svag<strong>ar</strong>e immunförsv<strong>ar</strong>. Svagtimmunförsv<strong>ar</strong> leder till infektioner, främst i luftrören och öronen. Ständigaöroninfektioner skad<strong>ar</strong> det vestibulära systemet och det retikuläraaktiveringssystemet. Detta gör det svår<strong>ar</strong>e för hjärnan att hålla sig vaken ochkoncentrerad, vilket leder till stora inlärningssvårigheter.Ett tecken på skada i vestibulärsystemet är v<strong>ar</strong>ierande vakenhetsgrad. Orsaken tillen låg eller felaktig RAS-funktion kan v<strong>ar</strong>a skador i båggång<strong>ar</strong>na. Det leder tillatt b<strong>ar</strong>nen fladdr<strong>ar</strong> in och ut ur medvetandet och får svårt att hålla kv<strong>ar</strong> enfokuserad uppmärksamhet och koncentration. Dessa b<strong>ar</strong>n gör ofta intrång påandra människors område utan att märka det. De tycks överlag ha en ofullständigrumsuppfattning. De förlor<strong>ar</strong> lätt balansen och råk<strong>ar</strong> ut för fler olyckshändelser änsina kamrater. De h<strong>ar</strong> svårt att stå stilla, men de kan springa eftersom det merlikn<strong>ar</strong> att falla framåt och inte kräver lika mycket balans som att stå. De kan ocksåcykla eller simma, eftersom kroppen då får stöd. Musklerna i nacke och rygg ärinte tillräckligt tränade att hålla kroppen upprätt och dessa b<strong>ar</strong>n sitter därför oftaoch hänger i skolbänken. Den som h<strong>ar</strong> en vestibulär skada måste, för att hålla sigvaken, hela tiden röra sig, skruva på sig och vrida på huvudet. Denna ständig<strong>ar</strong>örelse är ofta det som förorsak<strong>ar</strong> beteckning<strong>ar</strong> som AD/HD eller hyperaktivitet.Lär<strong>ar</strong>en reager<strong>ar</strong> med att kräva att eleven ska sitta rakt och höra på. Men för dessab<strong>ar</strong>n är detta en motsägelse: om de sitter stilla somn<strong>ar</strong> hjärnan.I situationer som de uppfatt<strong>ar</strong> som stressfyllda, reager<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>n med splittraduppmärksamhet, överdriven aktivitet och aggressivitet. När vi är beredda på flykteller kamp, är hela systemet väldigt känsligt för precis alla yttre stimuli: En snabbrörelse, en tappad penna, någon som visk<strong>ar</strong> – och hjärnvågorna går upp i dethögre bet<strong>ar</strong>egistret och vi reager<strong>ar</strong>… Helt normal stressrespons. Ändå får debeteckning<strong>ar</strong> som ADD, AD/HD, Hyperaktiva eller Känslomässig störning,istället för att vi t<strong>ar</strong> itu med den situation som skap<strong>ar</strong> stressen.84


Kort diskussion kring åtgärderFörmågan att hantera stress på alla livets områden öppn<strong>ar</strong> dörren till allmeningsfull inlärning och det finns mycket som kan hindra lärprocessen. Ju bättrekunskaper vi h<strong>ar</strong>, desto bättre kan vi hjälpa oss själva och våra b<strong>ar</strong>n att undvikasituationer som kan v<strong>ar</strong>a f<strong>ar</strong>liga för hjärnans utveckling och för förmågan tillinlärning.- För att vi ska kunna upprätthålla rätt spänning i våra celler – och därmed i vissmån skydda oss mot yttre EMF, är vatten oumbärligt! Många SOSOH-personervittn<strong>ar</strong> om att sockerbehovet minsk<strong>ar</strong> då de dricker mer vatten.- Utbildning i stresshantering för föräldr<strong>ar</strong> och andra vuxna som vård<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>n,skulle ge många b<strong>ar</strong>n en trygg<strong>ar</strong>e uppväxt, och leda till mindre risk för SOSOH.Detta skulle v<strong>ar</strong>a mindre riskfyllt än Ritalin.- B<strong>ar</strong>n måste få lära sig att själva ta ansv<strong>ar</strong> för sina <strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong>. Vårdnadshav<strong>ar</strong>efår inte alltid göra allting åt sina b<strong>ar</strong>n. Eget ansv<strong>ar</strong> innebär också trygghet,eftersom man då h<strong>ar</strong> kontroll över sitt eget liv.- All vår be<strong>ar</strong>betning av känslor och tank<strong>ar</strong> är biokemisk. Hur vi väljer attuppfatta, uttrycker och be<strong>ar</strong>beta känslomässiga upplevelser, avgör om vibe<strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> dem lugnt eller låter dem utlösa stressresponsen, om vi utsöndr<strong>ar</strong>adrenalin eller andra nervsänd<strong>ar</strong>e. Att på ett lämpligt sätt uttrycka känslor, hjälpertill att mildra stressfyllda situationer och hindr<strong>ar</strong> stressen från att bli kronisk. Närvi verkligen kan uttrycka sorg, kan vi också uttrycka djup glädje, och få ett rik<strong>ar</strong>eoch frisk<strong>ar</strong>e liv på köpet.- Att låta b<strong>ar</strong>n utöva idrott som kräver sam<strong>ar</strong>bete i stället för konkurrens minsk<strong>ar</strong>stressen och ök<strong>ar</strong> inlärningsförmågan. Det gör livet mindre smärtsamt ochminsk<strong>ar</strong> därmed endorfinbehovet. När vi är lugna och glada ök<strong>ar</strong> halterna avinterferoner och interleukiner i våra celler. Dessa ämnen ök<strong>ar</strong> membranpotentialenoch gör cellerna oemottagliga för sjukdomsframkallande organismer.Adrenalin är en kemikalie som skydd<strong>ar</strong> oss vid akuta situationer. Interferoner ochinterleukiner skydd<strong>ar</strong> vår hälsa på lång sikt.- För att hjärnan ska kunna tänka aktivt och minnas ny information måste vikunna stänga ute oviktiga sinnesintryck och behålla koncentrationen. I en miljödär det finns goda förebilder och där man uppmuntr<strong>ar</strong> lugn och ro ochkoncentration lär vi oss att utsöndra GABA, gamma-aminosmörsyra, i våra celler.Den höjer membranpotentialen så mycket att cellerna b<strong>ar</strong>a kommer att sv<strong>ar</strong>a påsärskilt utvalda sinnesintryck. Till exempel kan vi utestänga trafikbuller på nattennär vi sover, men vakna om det lilla b<strong>ar</strong>net gnäller. Eller under en lektion kan vistänga ute ljudet av andra människors pennor och rörelser, fläkten som surr<strong>ar</strong> ochljud från gatan. På så sätt kan vi koncentrera oss.85


- Ju mer hjärnan aktiveras genom sinnesintryck desto fler nervbanor bildas tvärsöver hjärnbalken och myeliniseras, och desto snabb<strong>ar</strong>e kan de båda hjärnhalvornabe<strong>ar</strong>beta intryck och sam<strong>ar</strong>beta. I denna process kan hjärngymnastikenligt Paul Dennisons modell v<strong>ar</strong>a en effektiv metod.Sammanfattning.Allt sedan början av 1900-talet h<strong>ar</strong> man testat b<strong>ar</strong>n med så kallade psykomet-riskaintelligenstester, för att göra sig en bild av hur de kan förväntas kl<strong>ar</strong>a av skolan.Under de senaste 15-20 åren h<strong>ar</strong> dessa tester använts allt mer, främst inom dennya disciplinen, neuropsykiatri, för att testa alla b<strong>ar</strong>n med misstänktaNeurospykiatriska funktionshinder, NPF. P<strong>ar</strong>allellt med denna utvecklingkommer allt mer och allt kraftig<strong>ar</strong>e kritik mot testerna, från andra forsk<strong>ar</strong>e ochdebattörer. Dessa hävd<strong>ar</strong> att människor h<strong>ar</strong> fler förmågor än de som premieras iskolan och som mäts med intelligenstester.How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner anser att alla människor h<strong>ar</strong> minst åtta olika intelligenser som vikan öva upp, om de behövs i det samhälle där vi växer upp. Men att dentraditionella skolan endast låter oss öva mycket på ett p<strong>ar</strong> av dessa intelligenser.V<strong>ar</strong>för kallas till exempel bollsinne för en talang, medan matematiksinne kallasför intelligens? Detta är djupt orättvist mot många viktiga mänskliga förmågor!C<strong>ar</strong>la Hannaford <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> med tanken att olika personer h<strong>ar</strong> olika dominansprofil.Beroende på <strong>vilken</strong> <strong>hand</strong>, <strong>vilken</strong> fot, vilket öra, vilket öga och <strong>vilken</strong> hjärnhalvasom vi föredr<strong>ar</strong>, så använder vi vissa nervbanor mer än andra. Hon men<strong>ar</strong> att det ien normalbefolkning finns fler än trettio sådana profiler, men att skolan endastgynn<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>n med ett några av dessa profiler. De b<strong>ar</strong>n som h<strong>ar</strong> andra profilermissgynnas mer eller mindre, och utsätts för onödig stress, genom att skolankräver att de ska lösa uppgifter på ett visst sätt som inte pass<strong>ar</strong> dem. Ju merstressad man blir, desto mer beroende blir man av att få använda singrundläggande dominansprofil i en inlärningssituation. Skolan h<strong>ar</strong> helt enkeltutlärningsproblem, vilket leder till att många b<strong>ar</strong>n får stressymtom – och NPFdiagnoserkanske helt i onödan.Under de senaste decennierna h<strong>ar</strong> vi också blivit alltmer omgivna av elektriskaapp<strong>ar</strong>ater och deras elektromagnetiska fält. Dessa påverk<strong>ar</strong> nervsystemet,eftersom det är ett elektriskt system. Miljön h<strong>ar</strong> även blivit allt giftig<strong>ar</strong>e, med tillexempel allt mer tungmetaller, som hämm<strong>ar</strong> eller stör omsättningen av andramineral i kroppen, vilket ök<strong>ar</strong> stresskänslig-heten – och alltså leder till flerstressymtom.Vi äter alltmer färdiglagad mat som värms upp. Sådan mat innehåller ofta mer fettoch socker och mindre vitaminer och mineraler än vad nytillagad mat gör. Ettöverskott på socker, liksom vitamin- och mineralbrist kan ge symtom som likn<strong>ar</strong>86


NPF, med till exempel svag impulskontroll, humörsvängning<strong>ar</strong>, depres-sioner ochinlärningsproblem, men även migrän och på lång sikt P<strong>ar</strong>kinsons sjukdom.För b<strong>ar</strong>n h<strong>ar</strong> ytterlig<strong>ar</strong>e en stressfaktor kommit till under sen<strong>ar</strong>e år och det är alltvåld de bevittn<strong>ar</strong> i TV-program och TV-/dataspel. B<strong>ar</strong>n kan inte avgöra vad somär på riktigt och vad som är på låtsas. Alla våldsamma scener gör attstresshormonerna flöd<strong>ar</strong> i kroppen, men det är svårt att gå därifrån och det finnsinget naturligt sätt att avreagera sig. Hos många skapas därmed frustration, och ilängden stressbeteende.Stress förändr<strong>ar</strong> kroppens elektrokemiska balans, ämnesomsättning och reaktionsmönster.När vi upplever en hotfull eller pressande situation utsöndrasstresshormoner i kroppen. De vanligaste är adrenalin och cortisol. Precis som påstenåldern, förbereder de kroppen för kamp eller flykt genom att dra ihopmusklerna i nacken, ländryggen och vaderna, samt hälsenan, och låsa knävecken.På så sätt dras kroppen framåt, upp på tårna, så att vi kan stå upprätta. Samtidigtök<strong>ar</strong> blodflödet i de stora musklerna i <strong>ar</strong>m<strong>ar</strong> och ben, medan det minsk<strong>ar</strong> i t<strong>ar</strong>menoch storhjärnan. Blodtrycket ök<strong>ar</strong> inne i kroppen men minsk<strong>ar</strong> i huden Denelektriska spänningen i kroppens celler minsk<strong>ar</strong>, vilket gör oss hyperkänsliga förallt som händer omkring oss, så att vi kan upptäcka f<strong>ar</strong>an i tid. Ögonen rör sig utåtsidorna för att se mer. Kroppen förbereder sig för att antingen slåss eller springaiväg.Det minskade blodflödet i storhjärnan och den minskade elektriska spänningen icellerna gör att vi inte längre kan tänka rationellt, eller koncentrera oss påenskilda detaljer. Kroppen tycks inte inriktad på att minnas särskilt mycket avotäcka händelser – på kort sikt är det viktig<strong>ar</strong>e att överleva än att tänka.Men om stressen blir långv<strong>ar</strong>ig störs balansen mellan anspänning och återhämtning,kroppens regleringssystem sätts ur funktion och det uppstår förändring<strong>ar</strong> icentrala nervsystemet. Vi blir mottaglig<strong>ar</strong>e för virusinfektioner och allergier.Ämnesomsättningen rubbas. Pulsen ök<strong>ar</strong>. Vi får förhöjt blodtryck. Det finns ökadrisk för hjärtinf<strong>ar</strong>kt och för depression. Dessutom är det naturligtvis på lång siktinte alls bra om förmågan att tänka och koncentrera sig försämras!87


7. Omsorgerna och särskolanDetta kapitel innehåller en historisk tillbakablick på omsorgen om, och synen påutbildning för, personer med begåvningsmässiga funktionshinder, från omkring1800-talets början och framåt tills idag. 29Bondesamhällets ”Fån<strong>ar</strong>”I äldre tider skilde man inte mellan sjukdom och funktionshinder. Antingen v<strong>ar</strong>man vid sina sinnens fulla bruk, eller så v<strong>ar</strong> man kollrig. Antingen v<strong>ar</strong> man fullt<strong>ar</strong>betsför, eller så v<strong>ar</strong> man klen eller ofärdig, oavsett om lytet v<strong>ar</strong> fysiskt ellermentalt. Ett b<strong>ar</strong>n som inte v<strong>ar</strong> som det skulle v<strong>ar</strong> kanske i själva verket entrollunge – en bortbyting som knappt en mor kunde älska?I bondesamhället levde personer med begåvningsmässiga funktionshinder oftasttillsammans med alla andra i det självförsörjande hushållet. De hade sina småsysslor som de kunde kl<strong>ar</strong>a av att utföra och ingick på sitt sätt i gemenskapen,även om de antagligen inte sällan blev offer för andras skämtlynne eller motvilja.I sämsta fall fick de gå på socknen och flytta mellan gård<strong>ar</strong>na för att underkort<strong>ar</strong>e eller längre tid få sitt uppehälle hos olika bönder, eller gömmas ochisoleras i någon jordkäll<strong>ar</strong>e undan allmänhetens kännedom.Men eftersom all tillgänglig <strong>ar</strong>betskraft i regel behövdes, kunde de flesta levamed sina släkting<strong>ar</strong>, och få uppskattning för de enkla <strong>ar</strong>betsuppgifter de utförde.Alla i trakten kände till v<strong>ar</strong>andra och även om somliga drev med byfånen, och enoch annan enfaldig piga säkerligen försattes i olycka 30 av mindre nogräknade mäni närheten, fanns också vänliga människor som hjälpte fån<strong>ar</strong>na tillrätta när detbehövdes.29 Till detta kapitel h<strong>ar</strong> vi använt följande litteratur:Tomas Olsson, 1986-1993; Omsorgernas historia – ett bildspel i fem del<strong>ar</strong>.Mårten Söder: Vårdideologi och samhälle, sidorna 4-10, <strong>ar</strong>tikel i Nya Omsorgsboken, Grunewald, red. 1986.K<strong>ar</strong>l Grunewald: Utvecklingen i Sverige, sidorna 11-14, <strong>ar</strong>tikel i Nya Omsorgsboken Grunewald, red. 1986.Nämnden för vård<strong>ar</strong>tjänst 25 år – en översikt, Nämndens för Vård<strong>ar</strong>tjänst 25-års-jubileumsbok, 1995, s. 11-15.Folke C<strong>ar</strong>lsson, Vård<strong>ar</strong>tjänst – en verklig utmaning, Nämndens för Vård<strong>ar</strong>tjänst 25-års-jubileumsbok, 1995, s. 17-27.Sven-Olof Brattgård, Det är individerna som väcker idéerna, Nämndens för Vård<strong>ar</strong>tjänst 25-års-jubileumsbok,1995, s 37-41.Sonja Calais von Stokkom och L<strong>ar</strong>s Kebbon: WHO:s <strong>hand</strong>ikappklassifikation; Tideman (red), 1996: Perspektiv påFunktionshinder & Handikapp, sidan 35.Gerd Peterson: Specifik och generell lagstiftning, Tideman (red), 1996: Perspektiv på Funktionshinder &Handikapp, sidorna 208-223.L<strong>ar</strong>s Ricknell, red. 1996; Från institution till gruppboende – omsorger i förändring i Västerbottens län.Socialstyrelsens lättlästa v<strong>ar</strong>iant av LSS-lagen från janu<strong>ar</strong>i 1994.Iinformation från FUB:s forskningsstiftelse ala´s 29 hemsida: www.ala.fub.se 28 december 2002.30 Försattes i olycka = gjordes med b<strong>ar</strong>n utom äktenskapet88


Industrialiseringens ”Idioter”I mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras och många människorflyttade från landsbygden in till städerna för att <strong>ar</strong>beta i de nya fabrikerna. Nublev det problem med de ofärdiga. Maskinerna i fabrikerna v<strong>ar</strong> f<strong>ar</strong>liga och krävdegod motorik och snabb uppfattningsförmåga. Där fanns inga lätta <strong>ar</strong>betsuppgifterför idioterna. Dessutom kunde de inte tillåtas vandra omkring i staden på sammasätt som de hade kunnat göra på landsbygden.Därför beslutade 1847 års riksdag att fattigstugor skulle byggas för att sock-n<strong>ar</strong>naskulle samla ihop och ta <strong>hand</strong> om alla som inte själva kunde försörja sig. Därblandades gamla människor, människor med funktionshinder, fattiga människor,b<strong>ar</strong>n och äldre. Fattigvården innehöll st<strong>ar</strong>ka inslag av gammaldags patri<strong>ar</strong>kalkontroll och uppfostran och v<strong>ar</strong> inget man valde frivilligt. Den fattige v<strong>ar</strong> mereller mindre rättslös.Mot slutet av 1800-talet började man betrakta idioterna som svaga och ömtåligav<strong>ar</strong>elser, som måste skyddas från den hårda och brutala världen. Man byggdedärför upp så kallade asyler, dit de kunde samlas ihop och få kärleksfullomvårdnad.En av de första som kom att intressera sig för idiotvård v<strong>ar</strong> Per Aron Borg, somv<strong>ar</strong> dövstumlär<strong>ar</strong>e och bland annat byggde upp Manillaskolan för döva b<strong>ar</strong>n ochutvecklade det svenska <strong>hand</strong>alfabetet. Bland de första dövstumma P.A.Borg togsig an, fanns även några idioter. Så småningom kom hans <strong>ar</strong>bete att allt merkoncentrera sig på idiotvården. Som en följd av hans <strong>ar</strong>bete började man dela uppolika <strong>hand</strong>ikappgrupper. Således fick döva b<strong>ar</strong>n skolplikt 1889 och blinda 1896.De vanföra (rörelsehindrade) b<strong>ar</strong>nen fick relativt tidigt tillgång till specialskoloroch vanföreanstalter, men de fick inte skolplikt förrän 1962.En annan förgrundsgestalt i den svenska idiotvården v<strong>ar</strong> Emanuella C<strong>ar</strong>lbeck.Hon föddes 1829 i Älvsborg. Vid 36 års ålder ombads hon att ta <strong>hand</strong> om ochfostra sin systers son som v<strong>ar</strong> ”idiotisk”. Då väcktes hennes idé om att st<strong>ar</strong>ta ettidiothem. Bernh<strong>ar</strong>d Julius Glasell som v<strong>ar</strong> förestånd<strong>ar</strong>e för en abnormskola vidNya v<strong>ar</strong>vet i Göteborg, uppmuntrade henne. Till att börja med hade hon <strong>hand</strong> omtre b<strong>ar</strong>n, men de utökades sn<strong>ar</strong>t till åtta och kort tid därefter till 30. Vid 1870 årsriksdag beslutades om 100.- kronor per b<strong>ar</strong>n och år i statsanslag.Efter att vid tre tillfällen flyttat till allt större och bättre hus, och efter ett flertalstudieresor i Europa för att lära sig mer om hur abnormskolor skulle drivas, komEmanuella C<strong>ar</strong>lbeck omkring 1880 att förestå en anstalt, Johannesbergs gård,utanför M<strong>ar</strong>iestad, där hon också dog 1901 efter en lång tids sjukdom.Johannesberg fungerade som en länsanstalt för Sk<strong>ar</strong>aborgs län och hade plats för70 b<strong>ar</strong>n. Hennes önskan v<strong>ar</strong> att det i v<strong>ar</strong>je län borde finnas ett sinnesslöhem. Vidslutet av 1880-talet fanns nio länsanstalter i södra och mellersta Sverige.89


Många av de svagt begåvade som flyttades till dessa tidiga vårdhem/skolhemhade v<strong>ar</strong>it svårt försummade tidig<strong>ar</strong>e. När de så kom till en plats där de fickordnade förhållanden och någon som brydde sig om dem och gav demundervisning, började de snabbt lära sig saker. Omkring sekelskiftet hade manföljaktligen en optimistisk syn på att dessa människor kanske ändå, med rättstimulans och skolning, kunde lära sig ett hantverksyrke och försörja sig själva.Flera anstalter och <strong>ar</strong>betshem st<strong>ar</strong>tades med den ambitionen. Men det v<strong>ar</strong> inte såmånga av de intagna som kl<strong>ar</strong>ade av att bli så skickliga att de kunde försörja sig –och optimismen dalade igen. Man insåg att de flesta av de sinnesslöa skullebehöva bo, undervisas och <strong>ar</strong>beta på stora institutioner under hela sitt liv.Depressionens ”Sinnesslöa”År 1904 beslutade riksdagen om ett årligt bidrag på 250.- kronor för v<strong>ar</strong> och en avde obildb<strong>ar</strong>a. Det v<strong>ar</strong> en viktig reform, eftersom många av dem innan dess, hadehållits undangömda i jordkäll<strong>ar</strong>e och lador. Nu kunde även de få omsorg ochövning i praktiska göromål. Efter första världskriget kom möjligheten att genomtestning bedöma vilka som skulle gå i särskola och inte. Under 1920-talet börjadeönskemål komma om en sep<strong>ar</strong>at lag för just de sinnesslöa. Men den blev inte avdå.År 1900 fanns det i Sverige 680 platser på stora anstalter där det fanns såvälasyler för obildb<strong>ar</strong>a b<strong>ar</strong>n och vuxna, som <strong>ar</strong>betshem för bildb<strong>ar</strong>a vuxna.År 1916 hade alla landsting tillgång till en sinnesslöskola med internat. Då fannsäven 26 <strong>ar</strong>betshem och 22 asyler, samt några anstalter enb<strong>ar</strong>t för fallandesjuka(epileptiker).År 1925 fanns det totalt 3500 anstaltsplatser.Men sn<strong>ar</strong>t började den ekonomiska nedgången märkas på allv<strong>ar</strong>. Ända från förstavärldskriget och fram till mitten av 1930-talet v<strong>ar</strong> samhällsekonomin svag.Många v<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>betslösa och de sociala reformer som kommit igång i början av1900-talet upphörde. Det v<strong>ar</strong> inte konstigt att de efterblivna nu började ses som ensamhällsbörda. Samhället v<strong>ar</strong> i kris.1925 beslutades om att ett antal regementen skulle läggas ned. Byggnaderna togsistället i bruk för vård av sinnesslöa och många av de gamla militärerna fickanställning som vård<strong>ar</strong>e. De behöll mycket av sin militära disciplin även i sitt nyayrke.Samtidigt började de nazistiska grundidéerna (delvis påverkade av RudolfSteiners kosmologi) slå rot också i Sverige, med tank<strong>ar</strong> om att det folkslag somskulle leda nästa världsepok v<strong>ar</strong> den rena <strong>ar</strong>iska rasen. Personer som ansågs orenaden <strong>ar</strong>iska rasen måste bort. Dit hörde både efterblivna, homosexuella och andra”mindervärda folkelement”.90


Detta fick i Sverige till följd att de homosexuella dolde sin läggning och def<strong>ar</strong>liga sinnesslöa spärrades in i stora inhägnade institutioner för att samhälletskulle skyddas från deras osunda inflytande. Cheferna för dessa institutioner v<strong>ar</strong>alltid läk<strong>ar</strong>e och de intagna betraktades som mentalvårdspatienter. Manförväntade sig att de sinnesslöa skulle reagera okontrollerat och aggressivt – ja,primitivt. Därför försågs anstalterna med tunga galler och grind<strong>ar</strong> och allt vackerteller kulturellt stimulerande togs bort. Den undermänsklige antogs sakna sinne förestetik. Eventuella protester från de intagna togs som yttring<strong>ar</strong> av deras sjukdom.Det värsta v<strong>ar</strong> att eftersom denna inställning präglade all uppfostran av desinnesslöa, så betedde de sig som det förväntades av dem. De nazistiskagrundtank<strong>ar</strong>na fick också till följd att många människor tvångssteriliserades föratt deras skadliga gener inte skulle föras vid<strong>ar</strong>e.1930 respektive 1931 öppnades Salberga mentalsjukhus i Sala och Västra M<strong>ar</strong>ksmentalsjukhus i Örebro för asociala sinnesslöa män, respektive kvinnor. 1935öppnades Vipeholms mentalsjukhus i Lund för svårskötta sinnesslöa och sen<strong>ar</strong>eytterlig<strong>ar</strong>e två liknande sjukhus. Fyra av dessa fem sjukhus v<strong>ar</strong> gamlamilitärkaserner. Det v<strong>ar</strong> stora anstalter som drevs av staten fram till 1967 då detogs över av landstingen. Den största hade som mest upp till 1000 intagna.Sveriges enda semin<strong>ar</strong>ium för sinnesslölär<strong>ar</strong>e fanns vid Slagsta, en anstalt somdrevs av Föreningen för Sinnesslöa B<strong>ar</strong>ns Vård. Föreningen som bildades 1886h<strong>ar</strong> betytt mycket för personer med begåvningshinder i Sverige. Den öppnade denförsta skolan i Stockholm redan 1870 och det v<strong>ar</strong> den som st<strong>ar</strong>tade Sveriges förstautbildning av sinnesslölär<strong>ar</strong>e. Den h<strong>ar</strong> ägt flera institutioner, bland annat Slagsta.Vid Slagsta <strong>ar</strong>betade man mycket med att utveckla nya pedagogiska metoder föratt undervisa sina b<strong>ar</strong>n. 1934 köpte föreningen Säfstaholms slott, som kom att bliett <strong>ar</strong>betshem för efterblivna män. 1952 bytte föreningen namn tillSävtsaholmsföreningen.Efterkrigstidens ”Utvecklingsstörda”På 1930-talet v<strong>ar</strong> Sverige ett relativt fattigt land och sociala reformer efterfrågadesflitigt. Många motioner i riksdagen frågade återigen efter en sep<strong>ar</strong>at lagför de utvecklingsstörda, utan att verkställas. Efter andra världskriget komäntligen ett ekonomiskt uppsving. Sverige hade inte haft några slag på sin m<strong>ar</strong>koch kunde leverera v<strong>ar</strong>or och tjänster medan Europas övriga länder åter byggdeupp sin industri. Nu kom de sociala reformerna slag i slag: 1947 allmänålderspension, 1948 bostadsbidrag och b<strong>ar</strong>nbidrag, 1949 två veckors lagstadgadsemester. Det talades om att vi aldrig hade haft det bättre än nu. Men detta gälldeinte de obildb<strong>ar</strong>a sinnesslöa.91


1944 års lag1944 kom en ny lag om att landstingen skulle ordna skolundervisning försinnesslöa, men den v<strong>ar</strong> då redan föråldrad och året därpå tillsattes en nyutredning. Bland annat gällde lagen b<strong>ar</strong>a de bildb<strong>ar</strong>a. Och det v<strong>ar</strong> okl<strong>ar</strong>t om detv<strong>ar</strong> skolöverstyrelsen eller medicinalstyrelsen som skulle v<strong>ar</strong>a tillsyns-myndighet.Det fanns alltså ingen tydlig formell huvudman, utan det blev även ifortsättningen en blandning av stat, landsting, kommuner och privata initiativ. Påmånga ställen blandades b<strong>ar</strong>n och vuxna, lindrigt och gravt efterblivna. Deobildb<strong>ar</strong>a, betraktades som en uppgift för sinnessjukvården. Den be<strong>hand</strong>ling somerbjöds dem v<strong>ar</strong> långbad, elchocker och spännbälten och så småningom kom delugnande medicinerna.År 1950 fanns det sammanlagt 11 000 anstaltsplatser i Sverige.Dragkamp mellan medicin<strong>ar</strong>e och pedagogerMen anstaltsplacering<strong>ar</strong>na skedde inte utan protester från andra samhälls-grupper.Brytningen mellan vårdideologiska synsätt ledde till en dragkamp mellan demedicinskt inriktade läk<strong>ar</strong>na som ville forska kring orsakerna till idioti och somtänkte sig att den kunde medicineras eller opereras bort (till exempel genomlobotomi) – och lär<strong>ar</strong>na som hävdade att ingen läk<strong>ar</strong>e någonsin lyckats botanågon utvecklingsstörd. De ansåg att problemet sn<strong>ar</strong><strong>ar</strong>e v<strong>ar</strong> pedagogiskt och attalla människor h<strong>ar</strong> slumrande, inneboende förmågor som kan tränas upp. Fastpedagogerna såg fortf<strong>ar</strong>ande främst de bildb<strong>ar</strong>a och ville skilja dem från deobildb<strong>ar</strong>a.FUB1952 bildades en föräldraförening för utvecklingsstörda b<strong>ar</strong>n (FUB) i Stockholm.Det kom till liknande förening<strong>ar</strong> i fler städer och så småningom bildadesRiksförbundet FUB som en p<strong>ar</strong>aplyorganisation.FUB-förening<strong>ar</strong>na <strong>ar</strong>betade för att utvecklingsstörda b<strong>ar</strong>n skulle få rätt till hjälpoch stöd, till exempel i form av färdtjänst och i form av skolor ochdaghem/dagcenter så att mödr<strong>ar</strong>na också kunde få ett eget liv samtidigt somb<strong>ar</strong>nen kunde bo hemma. Man ville slippa institutionerna.En del av förening<strong>ar</strong>na ordnade peng<strong>ar</strong> genom välgörenhetsbas<strong>ar</strong>er och lotterieroch kunde på så sätt till en början driva egna skolor, korttidshem,daghem/dagcenter och färdtjänstservice, somm<strong>ar</strong>kolonier, föräldr<strong>ar</strong>ådgivningsamt information till andra i samhället. Dessa verksamheter togs sen<strong>ar</strong>e över avlandsting och kommuner.Samtidigt som FUB <strong>ar</strong>betade för att göra sitt namn och sina krav kända fick dedraghjälp av tidningen SE. År 1953 visade tidningen bilder inifrån ett av de stora92


vårdhemmen för utvecklingsstörda. Bilderna hade skrämmande likhet med andrabilder som folk sett b<strong>ar</strong>a tiotalet år tidig<strong>ar</strong>e – från de tyska koncentrationslägren.1954 års lagNu tog opinionen f<strong>ar</strong>t på allv<strong>ar</strong>. Så här får man inte be<strong>hand</strong>la människor! Detsvenska folkhemmet måste ha plats också för sina olycksb<strong>ar</strong>n!1954 kom så en ny lag som ersatte den från 1944, Lagen om undervisning ochvård av vissa psykiskt efterblivna. Nu fick landstingen ansv<strong>ar</strong> även för deobildb<strong>ar</strong>a b<strong>ar</strong>nen och för de vuxna, men staten skulle ansv<strong>ar</strong>a för de svårsköttaoch de asociala.Under 1950- och 1960-talen fick pedagogernas synsätt allt mer gehör blandbefolkningen, i takt med att fler landsting inrättade externatskolor och dagcentralerför b<strong>ar</strong>n och vuxna med utvecklingsstörning och man såg vilka framstegdessa personer gjorde där. Handikapporganisationernas <strong>ar</strong>bete med att spridakunskap och utöva påtryckning på politikerna fick stor betydelse.Bräcke Östergård1951 drog Sven-Olof Brattgård igång projektet att bygga upp Bräcke Östergårdmed syfte att stötta och utbilda föräldr<strong>ar</strong> till b<strong>ar</strong>n med svåra neurologiskafunktionshinder, och deras läk<strong>ar</strong>e, förskollär<strong>ar</strong>e, sjukgymnaster och andra, så attb<strong>ar</strong>nen kunde få så tidig stimulans, träning och habilitering som möjligt. Manreste också runt i landet för att stötta landstingens uppbyggnad av egnahabiliteringsavdelning<strong>ar</strong>. Samtidigt kom kravet på att alla b<strong>ar</strong>n skulle få möjlighetatt gå i skolan, men det saknades tillräckligt många speciallär<strong>ar</strong>e. Verksamhetenvid Bräcke Östergård växte till ett utvecklings- och forskningscentrum inommånga discipliner; medicin, teknik, pedagogik, social verksamhet m.m. Man drevockså en grundskola och en gymnasieskola. Men hur skulle framtiden se ut för deungdom<strong>ar</strong> som gått ut skolan?De senaste årtiondenas normalisering1965 gjordes den riksomfattande så kallade Röda Fjädern-insamlingen för att fåekonomisk möjlighet att på prov bygga servicehus för personer medrörelsehinder, de så kallade Fokus-husen. Idén v<strong>ar</strong> att vuxna med rörelsehinderskulle slippa bo på ålderdomshem, vårdanstalter eller hos åldrande föräldr<strong>ar</strong>. Deskulle istället kunna ha ett självständigt boende med hjälp av hemtjänst, färdtjänstoch en möjlighet till högre studier för att (åtminstone delvis) kunna försörja sigsjälva. Fokus-idén prövades på tio platser under sex år och visade sig fungeramycket bra. 1972 övertogs den av kommunerna och permanentades.93


Inom FUB strävade man också efter normalisering och integrering, i stället förökade satsning<strong>ar</strong> på stora institutioner. Under flera år hade man drömt om attst<strong>ar</strong>ta ett demonstrationsprojekt för att visa att personer med utvecklingsstörningskulle kunna sysselsättas i industriellt <strong>ar</strong>bete.År 1964 kunde man förverkliga sin dröm. Stiftelsen ala (Anpassning, Liv, Arbete)bildades. Genom bidrag från en rad olika organisationer och fonder, bl.a. SvenskaScoutförbundet och Röda Korset, samt en Radiohjälpskampanj, fick mantillräckligt med peng<strong>ar</strong> till att st<strong>ar</strong>ta sin verksamhet. Tanken v<strong>ar</strong> att efter enfemårsperiod överlåta verksamheten till någon lämplig myndighet.Målet v<strong>ar</strong> att st<strong>ar</strong>ta en skyddad verkstad och ett inackorderingshem, samt attbedriva fritidsverksamhet, vuxenundervisning, att ge personal utbildning och inteminst viktigt; att bedriva forskning och sprida information.Den pedagogiska målsättningen v<strong>ar</strong> att stödja de utvecklingsstörda till störresjälvständighet, genom att öva förmågan att ställa krav och att själv bestämma.Till en början förlades verksamheten till Uppsala. Under sensomm<strong>ar</strong>en 1966 v<strong>ar</strong>inackorderingshemmet kl<strong>ar</strong>t, insprängt i ett vanligt hyreshusområde, och enfritidsled<strong>ar</strong>e v<strong>ar</strong> knuten dit. Den skyddade verkstaden kunde tas i bruk i början av1967, med avdelning<strong>ar</strong> som <strong>ar</strong>betade med trä, mekanik, elektromekanik, grafikoch kontorsservice.På övre våningen till den skyddade verkstaden huserade forsk<strong>ar</strong>na. Även de hadesom målsättning för sitt <strong>ar</strong>bete att möjliggöra större självständighet för deutvecklingsstörda. Man <strong>ar</strong>betade i direkt och daglig kontakt med den övrigapersonalen och de utvecklingsstörda. Forsk<strong>ar</strong>na hade till uppgift att hela tidenutvärdera och utveckla boendet och verkstäderna.Skolöverstyrelsen tog över den skyddade verkstaden fr o m 1/1 1970 ochomvandlade den till <strong>ar</strong>betsm<strong>ar</strong>knadsutbildning för utvecklingsstörda. Ansv<strong>ar</strong>et förinackorderingshemmet och de fristående lägenheterna övertogs avArbetsm<strong>ar</strong>knadsstyrelsen.År 1965 kom en lag om att elever med rörelsehinder i den obligatoriska skolanskulle få tillgång till elevhem och omvårdnad. Denna utveckling fick till följd attsamtidigt som det planerades och byggdes nya stora anstalter för vård av personermed begåvningsmässiga funktionshinder, v<strong>ar</strong> det allt fler svensk<strong>ar</strong> som ansåganstaltsvård föråldrat.Samma år tillsatte socialministern en Handikapputredning bland annat för attutreda hur habilitering och utbildning i förlängningen skulle ordnas för personermed funktionshinder. Denna utredning kom att ge genomgripande resultat.Socialtjänsten förändrades, hemtjänsten och färdtjänsten byggdes ut,integreringen av elever med funktionshinder i skolan fick fast<strong>ar</strong>e former, ochintegreringen i <strong>ar</strong>betslivet blev enkl<strong>ar</strong>e.94


Ett av Handikapputredningens resultat v<strong>ar</strong> att det behövdes bättre sociala ochpraktiska stö<strong>din</strong>satser, en vård<strong>ar</strong>tjänst, för att personer med funktionshinder skullekunna idka högre studier, vid folkhögskolor och högskolor. För att leda detta<strong>ar</strong>bete tillsattes i juli 1970 Nämnden för vård<strong>ar</strong>tjänst (NV). Till en början skulleden statliga vård<strong>ar</strong>tjänsten b<strong>ar</strong>a gälla personer med rörelsehinder och den skulleb<strong>ar</strong>a finnas till dess att kommunerna hunnit bygga ut sin hemtjänst tillräckligt,men så småningom insåg man att om insatserna skulle bli likvärdiga för alla sombehövde dem, måste staten fortsätta att ansv<strong>ar</strong>a för dem. Men fortf<strong>ar</strong>ande gälldeden endast personer med rörelsehinder.1968 års omsorgslagEtt annat av Handikapputredningens resultat blev Lagen om omsorger om vissapsykiskt utvecklingsstörda, Omsorgslagen, som trädde ikraft i juli 1968. Den nyalagen inneb<strong>ar</strong> att landstingen blev skyldiga att ta <strong>hand</strong> om alla medbegåvningshinder. Den inneb<strong>ar</strong> också att nu fick alla svenska b<strong>ar</strong>n skolplikt.Samtidigt gjorde den en viktig m<strong>ar</strong>kering genom att den skiljde mellan boendeoch undervisning. På så sätt blev skillnaden mellan särskoleelever och andragrundskoleelever mindre och det ansågs fullt möjligt att integrera särskolan medgrundskolan. Det v<strong>ar</strong> också betydelsefullt att lagen förutsatte att så många sommöjligt av särskolans elever skulle bo hemma. Endast om det v<strong>ar</strong> för långt mellanhemmet och skolan för att eleverna skulle kunna åka skolskjuts v<strong>ar</strong>je dag skullede bo i ett familjehem eller särskilt elevhem. I sådana fall skulle b<strong>ar</strong>nen åka hemv<strong>ar</strong>je helg.Men ännu år 1973 fanns 12 650 platser på vårdhem och specialsjukhus v<strong>ar</strong>av2900 för b<strong>ar</strong>n. Och man fortsatte att bygga, även om man försökte dela upp destora anstalterna i mindre avdelning<strong>ar</strong>. Men avvecklingen v<strong>ar</strong> trots allt på gångoch det v<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>nen som flyttade ut först. År 1984 fanns 10 000 platser, v<strong>ar</strong>av 700för b<strong>ar</strong>n. En förutsättning för att b<strong>ar</strong>nen skulle kunna bo hemma v<strong>ar</strong> just attOmsorgslagen krävde att undervisning skulle ordnas också för dem som tidig<strong>ar</strong>ebetraktats som obildb<strong>ar</strong>a, och att träningsskolorna därmed bildades.För att de vuxna också skulle kunna flytta ut behövdes bra daglig sysselsättningoch bra gruppbostäder. Allt detta byggdes ut under 1970-talet. Men år 1992bodde fortf<strong>ar</strong>ande 3700 personer, främst äldre, kv<strong>ar</strong> i de stora vårdhemmen.Nyckelorden från slutet av 1960-talet och framåt v<strong>ar</strong> normalisering, integreringoch den lilla gruppens princip. Men den ekonomiska nedgången på 1970-taletinnebär ändå en viss förändring i synsättet. När man på 1960-talet talade omintegrering, v<strong>ar</strong> det individens integrering man talade om. Och om det behövdessärskilda insatser för att uppnå detta, v<strong>ar</strong> man beredd att vidta dem. Men frånmitten av 1970-talet och framåt är det viktig<strong>ar</strong>e att integrera själva insatserna.Man ifrågasätter om det är nödvändigt med särskilda lag<strong>ar</strong> för personer medfunktionshinder. Det borde väl räcka med de lag<strong>ar</strong> som gäller för alla andra.95


Underförstått finns tanken att särskilda åtgärder kost<strong>ar</strong> peng<strong>ar</strong>, men också att manbörj<strong>ar</strong> betrakta <strong>hand</strong>ikapp som ett relativt begrepp. En person som h<strong>ar</strong> en skada är<strong>hand</strong>ikappad av sin skada i vissa situationer/funktioner, men inte i andra. (SOU1976:20)1986 års omsorgslag1977 tillsattes en expertkommitté som skulle se över <strong>hand</strong>ikappomsorgen. 1985kom deras betänkande: Omsorger om vissa <strong>hand</strong>ikappade (SOU:26) ochriksdagen beslöt enhälligt att den skulle gälla från och med 1 juli 1986. Den nyaomsorgslagen betecknades som en pluslag, det vill säga den skulle kompletteraandra välfärdslag<strong>ar</strong>, som socialtjänstlagen, skollagen, hälso- och sjukvårdslagenmed flera, när dessa inte räckte för att tillgodose de behov en person medfunktionshinder kan ha. Där föreskrevs bland annat att landstingen även ifortsättningen skulle ha huvudansv<strong>ar</strong>et för omsorgen om personer medbegåvningsmässiga funktionshinder.Men 1988 tillsattes en ny p<strong>ar</strong>lament<strong>ar</strong>isk utredning, den så kallade 1989 årsHandikapputredning. Ett av deras uppdrag v<strong>ar</strong> att utreda hur stort behov det fannsav gymnasieplatser med särskilt stöd för elever med svåra rörelsehinder. Detledde fram till att rätten till gymnasieutbildning för dessa ungdom<strong>ar</strong> slogs fast1990 och att riksgymnasier med elevbostäder inrättades i Stockholm, Göteborgoch Umeå.SISUS och SIH1991 avvecklades Skolöverstyrelsen och Nämnden för vård<strong>ar</strong>tjänst, NV, fick taöver fördelningen av det särskilda statsbidraget till studieplatser för deltag<strong>ar</strong>e medfunktionshinder inom folkbildningen. I samma veva utvidgades också NV:suppdrag till att gälla även personer med andra funktionshinder än rörelsehinder.Nu kan alltså folkhögskolor och studieförbund få särskilt studiebidrag också tillassistans för personer med begåvningsmässiga funktionshinder även om dessainte h<strong>ar</strong> rörelsehinder.Samma år inrättas Statens institut för Handikappfrågor i skolan (SIH) som blandannat <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> med att ta fram hjälpmedel och anpassade läromedel för elever medfunktionshinder.1994 tills idagDet verkligt stora resultatet av Handikapputredningens <strong>ar</strong>bete blev 1994 års Lagom Särskilt Stöd till vissa funktionshindrade, LSS. Den är en pluslag liksom 1986års lag. Den ska g<strong>ar</strong>antera att personer som behöver mer specifika insatser än vadSocialtjänstlagens mer allmänna principlagstiftning kan tillförsäkra, också ska få96


det. När LSS kom räknade man med att omkring 100 000 personer skulle kommaatt kunna nyttja den.LSS säger att alla h<strong>ar</strong> rätt till goda levnadsvillkor. Det betyder att alla h<strong>ar</strong> rätt attfå den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de ska kunna påverka vilket stödoch <strong>vilken</strong> service de får. LSS gäller för tre grupper av människor:1. Personer med medfödda begåvningshinder och personer med autism ellerautismliknande tillstånd.2. Personer som h<strong>ar</strong> fått begåvningshinder i vuxen ålder, efter en skallskada, elleren sjukdom.3. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder.LSS-lagen kan ge rätt till tio olika insatser, men det är inte säkert att alla personermed funktionshinder kan få alla insatser.1. Rådgivning och annat personligt stödStödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped,<strong>ar</strong>betsterapeut, dietist eller förskolekonsulent.2. Personlig assistansMan kan antingen få assistans genom att kommunen anställer en assistent, eller fåpeng<strong>ar</strong> och själv v<strong>ar</strong>a <strong>ar</strong>betsgiv<strong>ar</strong>e för sina assistenter.3. Ledsag<strong>ar</strong>serviceDen som inte h<strong>ar</strong> personlig assistans kan istället ha rätt till ledsag<strong>ar</strong>service för attkunna delta i samhällslivet.4. KontaktpersonEn kontaktperson (eller en stödfamilj) skall v<strong>ar</strong>a en medmänniska som kan hjälpatill att delta i fritidsaktiviteter och ge råd i v<strong>ar</strong>dagssituationer5. Avlös<strong>ar</strong>service i hemmetEn avlös<strong>ar</strong>e kan komma hem och ta <strong>hand</strong> om den som h<strong>ar</strong> funktionshindret, så attresten av familjen ibland kan göra andra saker. Avlös<strong>ar</strong>en skall v<strong>ar</strong>a tillgängligalla tider på dygnet, så att man även kan få hjälp om det plötsligt händer något.6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan ordnas i korttidshem, i en annanfamilj eller på något annat sätt t ex läger- eller kolonivistelse, för att ge denenskilde rekreation samtidigt som anhöriga får avlösning7. Korttidstillsyn motsv<strong>ar</strong>ande fritids, för skolungdom över 12 år.8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för b<strong>ar</strong>n och ungdom.9. Boende med särskild service eller annan anpassad bostad för vuxna.De vanligaste formerna av boende med särskild service är gruppbostad ochservicebostad.97


10. Daglig verksamhetVuxna personer under 65 år, som sakn<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>bete och inte utbild<strong>ar</strong> sig, h<strong>ar</strong> rätt tilldaglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2, samt i vissa fall personer ipersonkrets 3.Insatserna är i princip gratis för den enskilde, men det finns några undantag:- Den som får bidrag från försäkringskassan till assistans, men h<strong>ar</strong> en assistentsom är anställd av kommunen, skall betala bidraget vid<strong>ar</strong>e till kommunen.- Den som bor i bostad med särskild service bör betala för den privata bostaden,men inte för gemensamma utrymmen.- Om ett b<strong>ar</strong>n bor i familjehem eller i bostad med särskild service bör föräldr<strong>ar</strong>naändå betala till b<strong>ar</strong>nets kläder och fritidsverksamhet, precis som om b<strong>ar</strong>net boddehemma.V<strong>ar</strong> och en ska ha möjlighet att själv få bestämma om de insatser man får genomLSS. Man kan få LSS-insatser b<strong>ar</strong>a när man själv begär det, (eller när föräldr<strong>ar</strong>nabegär det, om man är under 18 år.) Om man är vuxen kan man få hjälp av singode man eller förvalt<strong>ar</strong>e att begära LSS-insatser. Kommunerna är skyldiga attsamverka med förening<strong>ar</strong> för personer med funktionshinder. På sen<strong>ar</strong>e år h<strong>ar</strong>röster höjts för att också personer med andra NPF än Autism, ska få tillgång tillstö<strong>din</strong>satser via LSS.Den som får insatser enligt LSS h<strong>ar</strong> också rätt att få v<strong>ar</strong>a med och utforma enindividuell plan, där det står vilka insatser som är beviljade, vilka insatser som ärplanerade i framtiden och vem som ska utföra insatserna. Kommunen h<strong>ar</strong> ansv<strong>ar</strong>för att samordna alla insatser som tas upp i planen. Landstinget är som regelansv<strong>ar</strong>igt för insatsen Rådgivning och annat personligt stöd. Kommunen äransv<strong>ar</strong>ig för de övriga rättigheterna/insatserna. Länsstyrelsen ska informera ochge råd till familjer som ger insatser och till kommunerna. Socialstyrelsen ärhuvudansv<strong>ar</strong>ig för hur lagen används. Den som inte är nöjd med ett beslut ominsats enligt LSS kan överklaga detta i länsrätten.1994 kom också nya läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och defrivilliga skolformerna, LPO 94 respektive LPF 94. För första gången är detsamma allmänna läroplan som gäller för alla som går i den kommunala ellerstatliga svenska skolan. LPO 94 gäller för såväl grundskolan som sameskolan,specialskolan för döva och hörselskadade b<strong>ar</strong>n, samt den obligatoriska särskolan.LPF 94 gäller för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunalavuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbild-ningen förutvecklingsstörda. V<strong>ar</strong>je enskild kommun och skola h<strong>ar</strong> att utforma sinverksamhet i enlighet med de ram-målsättning<strong>ar</strong> som läroplanen anger.98


SammanfattningUnder de senaste 200 åren h<strong>ar</strong> livsvillkoren för människor med begåvningsmässigafunktionshinder förändrats dramatiskt vid flera tillfällen. Alltsedansen<strong>ar</strong>e delen av 1800-talet h<strong>ar</strong> det rått en dragkamp mellan läk<strong>ar</strong>e som velatstudera begåvningshinder utifrån medicinsk synvinkel, och lär<strong>ar</strong>e som haft ettpedagogiskt förhållningssätt. Det konflikterna h<strong>ar</strong> gällt och alltjämt gäller är omgrundorsakerna till funktionshindren ska anses bero mest på <strong>ar</strong>v, eller mest påmiljö – och beroende på vad man tror om grundorsakerna, bestäms också vilkaåtgärder man vill vidta för att stödja personer med funktionshinder.Vilken av dessa ståndpunkter som är mest politiskt korrekt beror på de ekonomiskakonjunkturerna. När samhällsekonomin är god behövs all tillgänglig<strong>ar</strong>betskraft. Då höjs röster för att förbättrad miljö och pedagogik skulle kunna fåfler personer med funktionshinder ut i <strong>ar</strong>bete. När samhällsekonomin är dålig,hävd<strong>ar</strong> fler att funktionshinder är genetiska och inget att göra åt. 1900-talets kampmellan medicin<strong>ar</strong>e och pedagoger fortgår ännu.99


100


II.och Metodik.Distansundervisning, TeknikVi vill identifiera hinder och framgångsstrategier i IT-stödda kurser på distans –i allmänhet och för personer inom vår målgrupp.101


8. InledningEn nations välfärd påverkas i hög grad av hur stor del av befolkningen som påkort v<strong>ar</strong>sel kan ta till sig ny kunskap. Därför h<strong>ar</strong> de senaste åren från regeringshållgjorts stora investering<strong>ar</strong> för att åstadkomma ett livslångt lärande för så mångasom möjligt. För att uppnå detta h<strong>ar</strong> stora förhoppning<strong>ar</strong> satts tillinformationstekniken och tank<strong>ar</strong>na på ett flexibelt lärande i tid och rum.Denna avdelning av rapporten ägnas åt detta ämnesområde.Vi h<strong>ar</strong> läst litteratur och forsk<strong>ar</strong>rapporter om folkbildning, distansstudier ochflexibelt lärande för att skapa oss en bild av hur diskussionerna förs i det ämnetidag.Syftet med denna litteraturstudie h<strong>ar</strong> således v<strong>ar</strong>it:• att identifiera problem och framgångsstrategier med IT-stödda kurser pådistans – i allmänhet och för personer inom vår målgrupp.102


9. Distansundervisningens historiaInledningFör att tydliggöra ett historiskt skeende h<strong>ar</strong> vi valt att presentera distansundervisningensframväxt utifrån ut ifrån ett generations-perspektiv. Man kanurskilja tre tydliga generationer där distansundervisningen, DU, bedrivits medolika distansöverbryggande teknik; först fysisk förmedling i form av brev, sedanelektronisk analog förmedling i form av TV och Radio och idag med digitalförmedling i form av datorbaserade konferenssystem och Internet.I övergången mellan andra och tredje generationens distanskommunikaitonskedde en närmast explosions<strong>ar</strong>tad utveckling. Dels kom på kort tid en hel mängdny teknik, dels blev denna teknik nästan lika snabbt tillgänglig för väldigt mångamänniskor. I nästa kapitel ger vi en kort översikt över denna intressantateknikutveckling.Distansutbildningens framväxtFörsta generationen (ca 1890-1960)Till den första generationens DU räkn<strong>ar</strong> vi den där den distansöverbryggande”tekniken” bestod av brev. Detta förutsatte en infrastruktur i form av ettfungerande postverk. I Sverige infördes postverket redan 1636 men blev förstunder andra halvan av 1800-talet en pålitlig realitet för allmänheten, främst p.g.a.enhetsporto och frimärken (1855), brevlådor och diligenser 31 .DU som begrepp h<strong>ar</strong> funnits sedan 1898 då Hans Hermods st<strong>ar</strong>tade sin skola. Avpraktiska skäl tenderade pedagogiken att bli en förmedlande pedagogik 32 medmassutskick av introduktionsbrev med uppgifter för inlämning och bedömning.Någon interaktivitet, någon samverkan mellan inblandade p<strong>ar</strong>ter, v<strong>ar</strong> detegentligen aldrig frågan om. En dialog i ordets rätta bemärkelse v<strong>ar</strong> omöjlig pågrund av infrastrukturen. Postgången tog ju flera dag<strong>ar</strong>.Måhända kan man också säga att den pedagogiken v<strong>ar</strong> i takt med tiden så till vidaatt de förmedlingsstrukturer man fick som distanselev också v<strong>ar</strong> de somgenomsyrade hela samhället allt ifrån fabrikens stämpelklockor till brukets<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>bostäder.31 Nationalencyklope<strong>din</strong> Multimedia 2000; uppslagsord: Posten.32 Med förmedlingspedagogik avses i detta fall en undervisning som till stor del bygger på att lär<strong>ar</strong>en ställerretoriska frågor och eleven sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong>.103


I första <strong>hand</strong> v<strong>ar</strong> distansutbildningen en privat angelägenhet där initiativrikaindivider på detta sätt fick möjlighet till en alternativ yrkesk<strong>ar</strong>riär.Andra generationen (ca 1930-1990)Med elektriciteten kom nya möjligheter att överföra meddelanden över långaavstånd på ett mycket snabb<strong>ar</strong>e sätt än med fysisk förmedling. Först komtelegrafen, följd av telefonen, radion och televisionen. I och med radions ochtevens genombrott fick DU en ny teknik till sitt förfogande.På 1960-talet sågs radion och teven till och med som något som på sikt skullekunna ersätta vanlig undervisning. Dessa förhoppning<strong>ar</strong> kom på skam, men radio,teve och video h<strong>ar</strong> fått stort genomslag och funger<strong>ar</strong> idag som komplement i allslags undervisning.De tekniska framstegen i andra generationens distansutbildning h<strong>ar</strong> inte haft såstor inverkan på pedagogiken. Kanske beror detta på att förmedlings-pedagogikenalltjämt låg väl i tiden med det industrisamhälle och de makt-strukturer som råddedå. Den nya tekniken tillät dock envägskommunikation på ett mer nyanserat sättän tidig<strong>ar</strong>e tack v<strong>ar</strong>e att ljud, färg och rörlig bild tilltalade fler sinnen. Dessutomgjorde telefonen att synkron 33 dialog på distans för första gången medgavs, om änendast mellan två p<strong>ar</strong>ter.Under denna generation kan man också hitta en förskjutning av intresseperspektivetfrån individ till statsmakt. Detta märks till exempel i bildandet avUtbildningsradion 1928, och i att universiteten började erbjuda distanskurser på1970-talet. Statsmakternas motiv och mål att stödja utbildningsformen v<strong>ar</strong> oftastjämlikhetsperspektivet. DU skulle ge missgynnade grupper – allt ifrånskift<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>en till glesbygdsbon – möjlighet till högre utbildning.Tredje generationen (ca 1990 tills idag)Den snabba dator- och IT-utvecklingen under framför allt 1990-talet h<strong>ar</strong> sattdistansutbildningen i nytt perspektiv.Genom BBS-system (elektroniska samtalsforum som fungerade innan ochfunger<strong>ar</strong> oberoende av Internet) och Internet h<strong>ar</strong> en decentralisering skett och nukan för första gången både synkron och asynkron 34 dialog mellan ett flertaldistansdeltag<strong>ar</strong>e realiseras. Den andra generationens telefoni medgav länge endasttvåp<strong>ar</strong>tsdialog. Flerp<strong>ar</strong>tssamtal per telefon, eller per dator, kom till stånd först på1990-talet.33 med synkron menas att p<strong>ar</strong>ternas meddelanden läggs vid samma tidpunkt.34 med asynkron menas att inläggen sker vid olika tidpunkter.104


Medan ljudet och den rörliga bilden v<strong>ar</strong> helt nya uttryckssätt under den andragenerationen h<strong>ar</strong> detta generationsskifte inte medfört i sig nya uttrycksmedel. Denya möjligheterna ligger i att dessa redan etablerade uttryckssätt nu blivitdigitaliserade, vilket innebär att fler kan få tillgång till dem – helt enkelt endecentralisering. Nu h<strong>ar</strong> även små utbildningsanordn<strong>ar</strong>e möjlighet attkommunicera med sina kursdeltag<strong>ar</strong>e via ljud, video osv. Under den andragenerationens distansutbildning hade b<strong>ar</strong>a ett litet fåtal resursst<strong>ar</strong>ka aktörer, somUtbildningsradion och enstaka universitet, möjligheten att via etermedia nåeleverna med ljud och rörlig bild. Med hjälp av bredband och webkameror h<strong>ar</strong>idag åtminstone ett p<strong>ar</strong> utbildningsanordn<strong>ar</strong>e i v<strong>ar</strong>je kommun resurser att nåelever med samma media.Det är b<strong>ar</strong>a en tidsfråga innan även kursdeltag<strong>ar</strong>na själva får teknisk ochekonomisk möjlighet till dessa media. Tekniken finns redan, och i takt med högrebandbredd och billig<strong>ar</strong>e maskiner kommer sn<strong>ar</strong>t även deltag<strong>ar</strong>na att kunna nyttjadessa medier.SammanfattningVi h<strong>ar</strong> valt att dela in distansundervisningens framväxt i tre generationer.I den första generationen v<strong>ar</strong> den distansöverbryggande ”tekniken” fysisk (t.ex.postdiligenser och brevbär<strong>ar</strong>e).I den andra generationen v<strong>ar</strong> den distansöverbryggande tekniken elektronisk ochanalog (t.ex. telefon och television).I den tredje generationen är den distansöverbryggande tekninken elektronisk ochdigital (t.ex. GSM-telefoner och datorer).Sprängkraften i den tredje generationens distansutbildning jämfört med tidig<strong>ar</strong>egenerationer är de utökade kommunikationssätten deltag<strong>ar</strong>e emellan, flerp<strong>ar</strong>tssamtaletsamt decentraliseringen av möjligheter som i sig kanske är 50-70 årgamla. I bilagedelen finns en matris som schematiskt vis<strong>ar</strong> hur de olikagenerationerna av distansutbildning förhåller sig till v<strong>ar</strong>andra ur olika aspekter.105


10. TeknikutvecklingenInledningDen stora skillnaden mellan den tredje generationens distansutbildning ochtidig<strong>ar</strong>e generationer är alltså att den möjliggör flerp<strong>ar</strong>tssamtal, decentraliser<strong>ar</strong>och ger möjlighet för deltag<strong>ar</strong>na att effektivt använda fler media än text och tal.Detta kapitel förkl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> kort de tekniska förutsättning<strong>ar</strong>na för denna utveckling.InternetInternet är ett decentraliserat nätverk som binder samman ett antal mindre nätverkvärlden över. Det finns igen huvudserver som är g<strong>ar</strong>ant för att systemet funger<strong>ar</strong>.Det finns heller ingen om äger, styr eller kontroller<strong>ar</strong> Internet i sig.Ur detta perspektiv är Internet an<strong>ar</strong>kistiskt och lever sitt eget liv.Internet är en produkt av det kalla kriget och skapades i slutet av 1960-talet avamerikanska försv<strong>ar</strong>et för att en framtida fiende inte skulle kunna slå ut datorkommunikationengenom att klippa av en kabel mellan datorerna eller bomba endatorcentral. Genom kommunikationsprotokollet (= språket) TCP/IP let<strong>ar</strong> siginformationen fram via alla återstående tillgängliga väg<strong>ar</strong> i ett datanät. Man skullekunna jämföra det med vattnets förmåga att hitta nya väg<strong>ar</strong> förbi en fördämning.På 1970-talet kopplades försv<strong>ar</strong>snätet ihop med fem amerikanska universitet ochhette då APRA-net. Man använde nätet till e-post och att skicka textfiler mellanv<strong>ar</strong>andra 35 . Så småningom började fler och fler universitet koppla upp sig motnätet och forsk<strong>ar</strong>e över hela världen började använda nätet till globalakonferenser. Europa kopplades på 1983. Ungefär vid samma tidpunkt koppladeförsv<strong>ar</strong>et av säkerhetsskäl ur sig, då allt fler ickemilitära aktörer fick tillgång tillnätet.1989 skapade fysikern och engelsmannen Tim Berners-Lee vid det internationellaforsk<strong>ar</strong>centrumet CERN i Schweiz ett hypertextsystem, World Wide Web, (www)för att underlätta kontakten fysiker emellan. På CERN byggdes också den förstatextbaserade webläs<strong>ar</strong>en Lynx 1991 som dock aldrig blev någon succé. Det blevdäremot efterfölj<strong>ar</strong>en Mosaic.35 L<strong>ar</strong>s Lundberg och Magnus Eriksson, Grunderna i IT, Utbildningsradion (1996) s.12,Bengt Rasmusson, Internet, s. 5-12 Liber media (1998)106


Febru<strong>ar</strong>i 1993 lanser<strong>ar</strong> den då 23-årige studenten M<strong>ar</strong>c Andreessen vid dataavdelningenNCSA på Illinoisuniversitetet i USA den första grafiska 36 webläs<strong>ar</strong>enMosaic. 1994 st<strong>ar</strong>t<strong>ar</strong> han företaget Netscape och i oktober 1994 läggs den förstabetaversionen (= testversionen) ut på nätet. Sent omsider, först 1995, bland<strong>ar</strong> sigMicrosoft in i leken med sin webbläs<strong>ar</strong>e Internet Explorer. 37World Wide Web och de grafiska webläs<strong>ar</strong>na gör Internet lättillgängligt ochattraktivt för allmänheten och från mitten på 1990-talet h<strong>ar</strong> Internet växtexplosions<strong>ar</strong>tat. 1993 v<strong>ar</strong> två miljoner datorer Internetanslutna och 1999 v<strong>ar</strong>siffran uppe i 60 miljoner. 38Två sätt att ansluta sig till InternetDet första alternativet att ansluta en dator till Internet är en uppringd förbindelsevia modem eller Telias abbonemangstjänst ISDN.Det innebär att datorn via modemet/ISDN ringer upp Internetleverantören och vialeverantören kommer ut på Internet. Internetleverantören t<strong>ar</strong> betalt för den tidman v<strong>ar</strong>it ute på Internet och surfat. Den avgiften kallas trafikavgift.Det andra alternativet är en fast förbindelse.Då köper man en fast förbindelse till en Internetleverantör, som t.ex. Telia ellerTele2. Datorn står då i ständig förbindelse med Internet och ringer således aldrigupp eller lägger på. För detta betal<strong>ar</strong> man en fast månadsavgift men h<strong>ar</strong> i gengäl<strong>din</strong>gen trafikavgift. Exempel på denna teknik är Telias tjänst ADSL.Denna typ av lösning är att föredra om man t.ex. vill köra en egen webserver.Bandbredd och uppkopplingFörbindelser mellan datorer kan se olika ut.- De kan gå genom kabl<strong>ar</strong> av olika slag, genom telefontråd<strong>ar</strong>, via satelliter,radiovågor eller elnätet.- Hastigheten på förbindelsen kan också v<strong>ar</strong>a olika snabb. Det är detta som kallasbandbredd. Ju större bandbredd desto mer information kan skickas iväg v<strong>ar</strong>jesekund. Bandbredden mäts i bps = bits per sekund. 8 bits = 1 byte. En vanlig faxanvänder 9600 bps. Med modem kan bandbredden aldrig bli större än 56 600 bps= 56,6 Kbps (=Kilobits per sekund). 28,8 Kbps är minimum för att användawww på Internet.ISDN h<strong>ar</strong> en hastighet av 128 Kbps medan ADSL h<strong>ar</strong> 512 Kbps.I bl.a. kabelnät kan man uppnå hastigheter om 2 Mbps (=Megabits per sekund).36 Mosaic v<strong>ar</strong> alltså den första webläs<strong>ar</strong>en som kunde hantera bilder.37 Bengt Rasmusson, Att göra en hemsida, sid 11 Liber media (1998)38 Nationalencyklope<strong>din</strong> Multimedia 2000, sökord: Internet107


Från myndighetshåll h<strong>ar</strong> man rekommenderat aktörer att använda ordet bredbandendast till förbindelser om minst 2 Mbps (cirka 2000 Kbps). Något som inte alltidefterlevs, därför benämner man ibland hastigheter över 2 Mbps som ”äkta”bredband.Elektroniska konferenssystemInnan Internets genombrott i mitten på 1990-talet skedde den elektroniskakommunikation oftast genom så kallade elektroniska anslagstavlor (BBS;Broadcast Bulletin System) där man via ett speciellt klientprogram i den egnadatorn ringde upp ett telefonnummer på liknande sätt som man idag ringer upp enInternetleverantör. 39 På så sätt kunde den elektroniska kommunikationen i t.ex. ettkonferenssystem fungera oberoende av Internet.De äldsta konferenssystemen är från 1970-talet. Bland de äldsta bruk<strong>ar</strong> Confer påUniversity of Minnesota nämnas. På 1980-talet nyttjades BBS-system somMicroKOM, IPCS och TCL. På 1990-talet kom kommersiella v<strong>ar</strong>ianter som FirstClass och Lotus Notes. Kännetecknande för alla dessa system är att de är mereller mindre textbaserade och kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> sig utmärkt på låg bandbredd. De är ju gjordainnan Internets genombrott i mitten på 1990-talet 40 .Efter Internets genombrott gjordes många av dessa elektroniska anslagstavlorwebbaserade. Med webbaserad menas i detta fall att de elektroniska forumen gårkomma åt via en webläs<strong>ar</strong>e (t.ex. Netscape eller Explorer) lika väl som genom detspeciella klientprogram man använt tidig<strong>ar</strong>e. Många av de gamla aktörerna tillätnu också webläs<strong>ar</strong>na Explorer och Netscape att v<strong>ar</strong>a alternativa klienter till derassystem trots att man på detta sätt lämnade ifrån sig något av kontrollen överanvänd<strong>ar</strong>na.Trenden verk<strong>ar</strong> idag gå mot webbaserade system med koppling mot databaser därnya aktörer redan från början bygger sina system med tanke på att användawebläs<strong>ar</strong>na som klienter. Exempel på sådana webbaserade system är TeliasWebucation, P<strong>ar</strong>titurs PingPong och Lunds universitets Luvit.Det finns idag hundratals konferenssystem.Sammanställning och utvärdering<strong>ar</strong> på ett mindre antal av dessa h<strong>ar</strong> gjorts våren2000 av Statens skola för vuxna (SSVH) 41 och vid samma tidpunkt av Umeåuniversitet inför en större upp<strong>hand</strong>ling av konferenssystem till universitetet.I dessa moderna webbaserade konferenssystem blir all webbaserad teknik möjligatt bygga in i konferenssystemet, som till exempel video.39 Överföringskapaciteten v<strong>ar</strong> då v<strong>ar</strong> cirka 2-15 Kbps att jämföra med dagens ADSL-teknik på 512 Kbps.40 http://susning.nu41 http://www.ssv.gov.se/itlosn/pform.htm108


I de konferenssystem vi h<strong>ar</strong> tagit del av h<strong>ar</strong> de flesta aktörer nyttjat de nyatekniska möjligheterna till större komplexitet (självvalidering, möjligheten attfölja och utvärdera många fristående kurser samtidigt m.m.).Men systembygg<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> valt att <strong>ar</strong>beta i samma gamla grafiska form istället föratt förenkla miljön med hjälp av ny grafisk form. Gränssnittet och konferensstrukturenär trots de nya möjligheterna ganska lika BBS-systemen före Internetsgenombrott.Ett gränssnitt kan liknas vid en brygga mellan människan och maskinen.Gränssnittet är det som gör att vi kan kommunicera med datorn.Långt in på 1980-talet v<strong>ar</strong> datorns gränssnitt textbaserat och människankommunicerade med datorn via kommandon som man knappade in på etttangentbord. 1985 kom företaget Apple med det första moderna grafiskagränssnittet i och med sin dator Macintosh. Istället för att knappa in kommandonmed tangentbordet klickade man nu med en så kallad muspek<strong>ar</strong>e 42 på grafisk<strong>ar</strong>epresentationer (= bilder) av diverse fysiska objekt (= saker) som mapp<strong>ar</strong> ochfiler. 3-4 år sen<strong>ar</strong>e kom Microsoft med sin egen grafiska v<strong>ar</strong>iant i och medoperativsystemet Windows för PC-plattformen. Idag skulle knappast någon kunnatänka sig <strong>ar</strong>beta med en dator utan ett grafiskt gränssnitt.Den webbaserade teknikenVilken är då den webbaserade tekniken som nämnts? Här nedan tas några av demest aktuella teknikerna just nu, år 2002, upp. Den snabba teknikutvecklingeninom detta område gör dock att listan kontinuerligt måste omvärderas ochkompletteras.HtmlI samband med att Tim Berners-Lee 1990 skapade den grafiska internettjänstenworld wide web (www) skapade även han märkordsspråket HTML.HTML står för Hyper Text M<strong>ar</strong>kup Language.HTML v<strong>ar</strong> från början tänkt till att få datorer av olika system, konfigurationer ochplattform<strong>ar</strong> att enkelt kunna utbyta information med v<strong>ar</strong>andra. Fysikerna v<strong>ar</strong>målgruppen och fokus låg på struktur och innehåll och inte på utformning.V<strong>ar</strong>je dokument h<strong>ar</strong> ett innehåll, en struktur och en utformning /layout.HTML koncentrer<strong>ar</strong> sig alltså på att skapa en struktur åt innehållet, och strunt<strong>ar</strong>mer eller mindre i layouten. Strukturen skapas genom att v<strong>ar</strong>je del i innehålletmärks med så kallade tags (eller tagg<strong>ar</strong> på svengelska). Med hjälp av dessastruktur-tags kan sedan innehållet överföras mellan de mest skilda datorsystem.42 Muspek<strong>ar</strong>e = den lilla pilen som flytt<strong>ar</strong> sig på skärmen när man flytt<strong>ar</strong> datormusen man h<strong>ar</strong> på bordet.109


Men vid mitten av 1990-talet blev Internet tillgänglig för alla, och inte b<strong>ar</strong>a förforsk<strong>ar</strong>e och militärer. Då kom krav på att även kunna överföra ett dokumentsutformning (layout) över Internet. Till att börja med försökte webdesignersanvända HTML-tagg<strong>ar</strong>na för att styra layouten, men det fungerade inte så bra,eftersom HTML aldrig v<strong>ar</strong> tänkt som ett layoutverktyg.HTML är en öppen stand<strong>ar</strong>d som styrs av industrisammanslutningen W3C(World Wide Web Consortium). Det innebär att inget enskilt företag h<strong>ar</strong> licens påspråket och kan ta betalt av andra för nyttjandet. En öppen stand<strong>ar</strong>d gör att folkaccepter<strong>ar</strong> en ny teknik och att den sprids snabb<strong>ar</strong>e än om tekniken ärlicensomgärdad. Eftersom språket HTML ständigt utvecklas, bygger W3C påspråket med nya funktioner som lanseras i och med nya versioner.Sådana nya funktioner kan v<strong>ar</strong>a kompletterande tekniker som JavaScript ochstilmall<strong>ar</strong>. Dessa gör att man kan komma runt de grafiska begränsning<strong>ar</strong>na medHTML. HTML i kombination med dessa nya tekniker h<strong>ar</strong> fått en efterfölj<strong>ar</strong>e mednamnet XHTML. Den senaste versionen somm<strong>ar</strong>en 2002 är version 1.1 och ärfrån maj 2001. 43Java och javascriptJavaScript är ett enkl<strong>ar</strong>e skriptspråk som bäddas in i HTML-koden och gör blandannat websidor dynamiska. Man skiljer nämligen på statiska och dynamiskawebsidor.- En statisk hemsida påverkas inte av eller anpass<strong>ar</strong> sig efter vad en enskildbesök<strong>ar</strong>e gör vid besöket på hemsidan.- En dynamisk hemsida däremot påverkas av vad besök<strong>ar</strong>en gör. Den kan alltsåfungera interaktivt. Till exempel kan en knapp börja lysa om besök<strong>ar</strong>en hållermuspek<strong>ar</strong>en över knappen eller ett meddelande upplyser en besök<strong>ar</strong>e om attdenne inte fyllt i ett formulär fullständigt. Om en annan besök<strong>ar</strong>e inte hållermuspek<strong>ar</strong>en över knappen lyser den inte upp eller om denne besök<strong>ar</strong>e fyller iformuläret korrekt dyker felmeddelandet inte upp.Javascript togs fram av företaget Netscape 1994/1995 med tanke på att kunnagöra fler saker än vad HTML tillåter, och v<strong>ar</strong> naturligtvis optimerat för deraswebläs<strong>ar</strong>e Navigator. Arbetsnamnet v<strong>ar</strong> egentligen Live Script men när det v<strong>ar</strong>dags att lansera språket valde man att ändra namnet till Javascript, måhända föratt dra fördel av det väldigt aktuella programmeringsspråket Java som utvecklasav företaget Sun året innan (1993).Microsoft kunde naturligtvis inte stillasittande se på hur Netscapes produkt växtesig allt st<strong>ar</strong>k<strong>ar</strong>e utan utvecklade en egen v<strong>ar</strong>iant som man kallade Jscript somnaturligtvis v<strong>ar</strong> optimerad för deras Explorer.43 http://susning.nu110


Som alltid när det gäller stand<strong>ar</strong>disering är det å ena sidan intressant för företagatt just deras v<strong>ar</strong>iant blir stand<strong>ar</strong>d för att kunna håva in licenseringspeng<strong>ar</strong>. Åandra sidan får man inte v<strong>ar</strong>a för egoistisk för då kanske m<strong>ar</strong>knaden väljer enannan och billig<strong>ar</strong>e v<strong>ar</strong>iant. Med detta i bakhuvudet bad Netscape den oberoendeeuropeiska stand<strong>ar</strong>diserings-organisationen inom IT och telecom EMCA att göraen öppen stand<strong>ar</strong>d som bygger på deras javascript. (Man kan fundera v<strong>ar</strong>för manvalde EMCA framför det mer naturliga valet W3C.)Sen<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> även företaget Macromedia gjort sin version på Javascript som heterActionscript och bygger på just den öppna EMCA-stand<strong>ar</strong>den 44 .Javascript och Java är alltså inte samma sak. Java är ett programmeringsspråktänkt till att skapa plattformsoberoende program medan javascript är enprogramkod tänkt att infoga i HTML-koden.Sammanfattningsvis kan man säga att javascript tillsammans med HTML görhemsidor mer levande och använd<strong>ar</strong>vänliga samt att man kan möta besök<strong>ar</strong>na påett mer individuellt sätt än tidig<strong>ar</strong>e.Exempel på produkter som underlätt<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>betet medljud och bild på webbenMacromedia DirectorI början på 1990-talet v<strong>ar</strong> företaget Macromedia ett ganska anonymt företag. Denstora produkten i sortimentet v<strong>ar</strong> programmet Director som vände sig tillkonstruktörer av t.ex. dataspel. De använde Director för att skapa sinaproduktioner som sedan brändes ner på en CD-skiva och distribuerades tillm<strong>ar</strong>knaden.I mitten på 1990-talet kom så Internetboomen. Efter en textbaserad början kommed tiden krav på även ljud, interaktivitet, animering<strong>ar</strong> och grafik över Internet.Plötsligt ropade m<strong>ar</strong>knaden efter något som Macromedia redan hade kunnandeom och teknik för. Tekniken heter Shockwave och gör att enkl<strong>ar</strong>e multimediaproduktionergjorda i Director går köra i webläs<strong>ar</strong>en.Macromedia FlashDet primära målet för det som skapas i Director är som sagt tyngre applikationeratt brännas ner på CD-skivor. Inte förrän Macromedia lanserade programmetFlash blev det riktigt effektivt att överföra ljud, interaktivitet, animering<strong>ar</strong> ochgrafik m.m. över Internet. Ur en synvinkel kan man beskriva Flash som enlättversion av Director, där distributionskanalen istället är webben.44 Hans Muhlen, Fysikum, Sthlm universitet, http://Internet.physto.se/html/javascr.html111


Tekniken i Flash bygger på Macromedias v<strong>ar</strong>iant av Javascript. Därigenom kanman bl.a. åstadkomma interaktivitet så till vida att hemsidan påverkas av vadbesök<strong>ar</strong>en gör. Flash är dock något enkl<strong>ar</strong>e för en icke-tekniker att jobba med,jämfört med dynamisk HTML.En Flashproduktion bild<strong>ar</strong> en sep<strong>ar</strong>at fil som antingen kan förstås eller inte förståsav webläs<strong>ar</strong>en. Det finns inga mellanting. Det innebär att när använd<strong>ar</strong>en får uppfilen i webläs<strong>ar</strong>en ser den exakt likadan ut i alla datorer vad gäller typografi ochlayout, vilket är av stor pedagogisk betydelse. På så vis h<strong>ar</strong> den sammaegenskaper som företaget Adobes filformat pdf (portable document file). Någonh<strong>ar</strong> också sagt att det som pdf-filer är för tryck är Flash för webben.Flash använder också teknik för att komprimera och återanvända grafik vilket göratt filerna blir relativt små och möjliga att överföra med normal bandbredd. Flashär inte utvecklat av Macromedia från början utan företaget köpte programmetsföregång<strong>ar</strong>e Futuresplash av ett annat mindre företag 1996, vid<strong>ar</strong>e-utvecklade detoch lanserade det under namnet Flash. Första versionen i Macromedias ägo blevnummer två och året v<strong>ar</strong> 1997.SammanfattningDen teknik som används i den tredje generationens distansundervisning börjadeutvecklas i slutet på 1960-talet och h<strong>ar</strong> sedan succesivt förbättrats. Till att börjamed kommunicerade militärer och forsk<strong>ar</strong>e textbaserat med hjälp av datorer.Sedan mitten på 1990-talet kommunicer<strong>ar</strong> allmänheten i flera olika media medhjälp av datorer.Det som möjliggjort denna utveckling är Internet och webbaserad teknik. Dettakapitel förkl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> grundläggande denna teknik.112


11. Politiskt perspektiv på DUSom tidig<strong>ar</strong>e nämnts gick distansutbildningen under 1900-talet från att v<strong>ar</strong>a enprivat angelägenhet till att bli föremål för statlig styrning. Både i den andra ochtredje generationens distansundervisning ses den nya tekniken som medlet att nåpolitiska mål. Däremot v<strong>ar</strong>ier<strong>ar</strong> tekniken och de politiska målen. På 1960-taletskulle radio och TV skapa jämlikhet. På 1990-talet ska datorn skapa tillväxt.L<strong>ar</strong>s Ilshamm<strong>ar</strong> 45 vill sätta det politiska st<strong>ar</strong>tdatumet för IT som tillväxtfaktor tillfebru<strong>ar</strong>i 1994 när C<strong>ar</strong>l Bildt skrev sitt berömda epost-meddelande till USAsdåv<strong>ar</strong>ande president Bill Clinton. Så sent som hösten 1993 ansågs frånregeringshåll att satsning<strong>ar</strong> på järnväg<strong>ar</strong> och stål v<strong>ar</strong>a det som skulle bibehållaSveriges välfärd. Under våren 1994 och inför det kommande valet 1994 sattesistället alla förhoppning<strong>ar</strong> till informationsteknologin.Efter regeringsskiftet hösten 1994 ville inte socialdemokraterna v<strong>ar</strong>a sämre ochtillsatte IT-kommissionen. Av löntag<strong>ar</strong>fondpeng<strong>ar</strong> inrättades 1994 KK-stiftelsenmed uppdrag att verka för kunskapsspri<strong>din</strong>g inom IT. Staten h<strong>ar</strong> via KK-stiftelsensedan 1990-talets mitt fördelat stora summor till IT-relaterade projekt somkontinuerligt utvärderats. IT ansågs även v<strong>ar</strong>a medlet som skulle kunna utveckladistansutbildningen och i maj 1995 tillsattes en distansutbild-ningskommitté,DUKOM, v<strong>ar</strong>s uppdrag v<strong>ar</strong> att bidra med forskning samt skapa gynnsammaförutsättning<strong>ar</strong> för distansutbildning. Under sen<strong>ar</strong>e delen av nittio-talet h<strong>ar</strong>,genom bl.a. KK-stiftelsens finansiering, ett stort antal distanskurser hållits och detfinns ett ganska betydande erf<strong>ar</strong>enhetsmaterial att ta del av.I Sverige förord<strong>ar</strong> man från politiskt håll att så kallade ’dual mode-organisationer’46 i första <strong>hand</strong> bör v<strong>ar</strong>a de som erbjuder distansstudier. För att m<strong>ar</strong>kera attfokus går från lär<strong>ar</strong>ens undervisning mot elevens lärande samt att när- ochdistansundervisning tender<strong>ar</strong> flyta ihop blir det mer politiskt korrekt att tala omflexibelt lärande 47 48 49än om distansundervisning.Deadline för DUKOMs <strong>ar</strong>bete v<strong>ar</strong> i juni 1998. DUKOM hann under sin projekttidge ut tre rapporter v<strong>ar</strong>s resultat vi kort referer<strong>ar</strong> till i nästa kapitel. På DUKOMsrekommendation inrättades i juli 1999 en statlig myndighet,distansutbildningsmyndigheten (DISTUM) med säte i Härnösand. DISTUMsuppdrag v<strong>ar</strong> att främja forskning om distansundervisning och då speciellt studiesituationenför personer med funktionshinder. 50 År 2002 delades DISTUM upp i45 L<strong>ar</strong>s Ilshamm<strong>ar</strong> och Ola L<strong>ar</strong>smo, net.w<strong>ar</strong>s – kampen om nätet (1999)46 Dual mode-organisationer = Organisationer som till<strong>hand</strong>ahåller både när- och distansundervisning.47 En blandning av när- och distansstudier48 SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans sid.849 SOU 1998:83 På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektiv distansutbildning sid 94-9850 www.distum.se (våren 2002)113


två del<strong>ar</strong>: Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, med fokus påfolkbildning och Nätuniversitetet med fokus på högskoleutbildning.12. Vanliga problem viddistansstudierInledningVi h<strong>ar</strong> försökt att, i några få rubriker, sammanfatta den problematik meddistansundervisning som kommit fram i litteraturstudierna. Under v<strong>ar</strong>je rubrik h<strong>ar</strong>vi gjort en sammanställning av de vanligaste svårigheterna, möjliga orsaker tilldessa och de förslag till åtgärder vi hittat hos olika kursanordn<strong>ar</strong>e. Noteras kan attdet finns ett stort antal källor som t<strong>ar</strong> upp problemområden och orsaker tillproblemen men få källor som kommer med föreslagna åtgärder.I princip <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> det om tre problemområden.Det första är ett deltag<strong>ar</strong>perspektiv:- Bristande aktivitet bland deltag<strong>ar</strong>e..Till detta problemområde är det b<strong>ar</strong>a i en antologi med folkbildnings-anknytning,som vi hittat förslag till åtgärder. Här skulle mer strukturerad forskning behövasoch gärna från fler aktörer än folkbildningen. Ska distansstudier bli en del i depolitiska förhoppning<strong>ar</strong>na om det livslånga lärandet för alla, är forskning kringbemötandet i distansundervisning troligen alldeles nödvändigt.Det andra <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om tekniken:- Tekniska problem.Här <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> det om att de som anordn<strong>ar</strong> kurser h<strong>ar</strong> en mycket större erf<strong>ar</strong>enhet avdatortekniken än vad kursdeltag<strong>ar</strong>na i regel h<strong>ar</strong>, vilket får konsekvenser både förkursanordn<strong>ar</strong>e och deltag<strong>ar</strong>e i distanskurser.Det tredje är ett organisationsperspektiv:- Lär<strong>ar</strong>rollen vid distansundervisning blir en annan än vid närundervisning.Detta får konsekvenser både pedagogiskt och fackligt, vilket till en början kanskeinte alltid uppmärksammas.- I många organisationer är distansundervisning så nytt att man ännu inte hittatbra administrativa rutiner.Detta område är helt kl<strong>ar</strong>t en ledningsfråga.Intressant är också att till skillnad från tidig<strong>ar</strong>e områden h<strong>ar</strong> vi i litteraturen intehittat några förslag på åtgärder. Möjligen kan det bero på att man frånledningshåll inte ens uppmärksammat problemen. V<strong>ar</strong>för skulle skolledningenlägga ner tid och resurser på att åtgärda ett problem man inte vet exister<strong>ar</strong>?114


Här behövs alltså till att börja med att ledningen får information och hjälp attidentifiera problemområdena.Deltag<strong>ar</strong>aspekterDistanskurser h<strong>ar</strong> ofta problem med bristande aktivitet hos deltag<strong>ar</strong>na. 51 Det vis<strong>ar</strong>både svenska och internationella undersökning<strong>ar</strong> 52 . När vi gick igenom rapporterom erf<strong>ar</strong>enheter kring distansstudier hittade vi ofta komment<strong>ar</strong>er som;”det är svårt få igång samtalet deltagna sinsemellan””de flesta läste b<strong>ar</strong>a meddelande och skrev inte själva””utan tydig struktur på kursen tenderande kursen dö”Citaten 53 vis<strong>ar</strong> tydligt att många upplever ett större motstånd att aktivera sig i detelektroniska rummet än i det fysiska rummet. Detta så till den grad att det för atthålla igång ett deltag<strong>ar</strong>styrt samtal ofta krävdes en hård lär<strong>ar</strong>styrd struktur, vilketju i sig är en p<strong>ar</strong>adox 54 .Erf<strong>ar</strong>enheterna pek<strong>ar</strong> på två orsaker till detta,- dels en rädsla att göra bort sig,- dels att inte ha eller ta sig tid att engagera sig.Trots att resultatet blir det samma – utebliven konversation – är orsakerna såväsenskilda man kan tänka sig, och de är sannolikt också målgruppsrelaterade.Behov av bekräftelseProblemet med rädsla att göra bort sig och inte blir bekräftad h<strong>ar</strong> en antologikring folkbildning och distansstudier tagit fasta på 55 . Det är kanske inte såunderligt att just folkbildningen uppmärksamm<strong>ar</strong> detta då denna undervisningsformi högre grad når studieovana deltag<strong>ar</strong>e än t.ex. universitetens kurser. Mensamma fenomen h<strong>ar</strong> Kristen Snyder märkt i sina studier 56 av ett internationelltnätverk för lär<strong>ar</strong>e och studenter på sex universitet från tre kontinenter. Om enlektor la ett meddelande tidigt i en meddelandekedja tenderande det att strypavid<strong>ar</strong>e konversation.51 Mikael Andersson, Tank<strong>ar</strong> kring flexibelt lärande sid 5 (2000) finns att ladda hem på www.itis.gov.se(våren2002)Ethel Dahlgren Agneta Hult Anders Olofsson, Folkbildning på distans?- en utvärdering s 46 (2001),SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans s.5652 Youlande Muschamp, Pedagogy of Virtual groups, University of Bath53 SOU 1998:57 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd54 Ethel Dahlgren, Agneta Hult, Anders Olofsson, Folkbildning på distans?- en utvärdering s 50-51(2001)55 Ingem<strong>ar</strong> Svensson, Tore Persson, L<strong>ar</strong>s-Erik Axelsson, Kiki Bo<strong>din</strong>, Rosalie Norberg, folkbildning.net – enantologi om folkbildningen och det flexibla lärandet, s.33 Folkbildningsrådet (2001)56 Kristen Snyder, Diffrent Perspektive of Pedagogy and Techology for Degree and Non-Degree P<strong>ar</strong>ticipants inan Internationell Context, Mitthögskolan115


Förslag till åtgärderVad gäller detta problemområde är det b<strong>ar</strong>a i folkbildningantologin 57 vi hittatnågra förslag till lösning<strong>ar</strong>. Antologin föreslår ett antal åtgärder, till exempel:• Lär<strong>ar</strong>en bör sv<strong>ar</strong>a snabbt på alla meddelande.• Inrätta ett elektroniskt café i kursen och förlägg en mjukst<strong>ar</strong>t i caféet,fortsättningsvis bör dock deltagandet där v<strong>ar</strong>a frivilligt.• Ge innan kursst<strong>ar</strong>t lite bakgrund till skillnaden mellan muntlig ochtextbaserad konversation, tillåt stavfel, rekommendera kortameddelanden, påminn om bristen på nyanser i skriften, påminn om attanvända relevanta rubriker på meddelanden m.m.• Fokusera under samtalet på en frågeställning i taget.• En lagom stor grupp i distanssammanhang verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a 5-6 stycken(tillräckligt stor att tåla avhopp men tillräckligt liten för att alla skasynas).• Hos svaga grupper är bekräftelsen av personen nog så viktig som att nåstudieresultat för att personen ska förmå sig att fortsätta en kurs.TidsoptimismDen andra orsaken till bristande engagemang hitt<strong>ar</strong> vi i flera källor både i Sverigeoch internationellt 58 och den verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a mer spridd. Orsaken till den bristandeaktiviteten är att många inte t<strong>ar</strong> sig den tid kursengagemanget kräver. Oftastberor det på att man tror sig kunna genomföra kursen på m<strong>ar</strong>ginalen av allt annatsom ska hinnas med och när tiden inte räcker till lågprioriteras distans-studierna.Ett träffande ord för denna kategori deltag<strong>ar</strong>e är tidsoptimisterna 59Förslag till åtgärderMan skulle kunna dela in de olika aktörernas föreslagna åtgärder i tre kategorier,förberedande, samt de klassiska motivationsverktygen moroten och piskan.Förberedande åtgärder 60• V<strong>ar</strong> tydlig i vad som krävs, ange noga förväntad <strong>ar</strong>betsinsats och närv<strong>ar</strong>oav deltag<strong>ar</strong>na redan i utannonsering av kursen.57 I Svensson m fl, folkbildning.net – en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet,s.33,106,111,124,126Folkbildningsrådet (2001)58 J.P. W<strong>ar</strong>ren, Toturs as Le<strong>ar</strong>ners, Open University, England Brian Hudson, Orchestrating Interdependence in aMultination Viritual Le<strong>ar</strong>ning Community, Sheffild Hallam university59 I Svensson m fl, folkbildning.net s. 54-57SOU 1998:57 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd s.122E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering 54 ff (2001)60 I Svensson m fl folkbildning.net s 54 ff116


• Upprätta innan kursst<strong>ar</strong>t ett kontrakt där deltag<strong>ar</strong>na förbinder sig attlogga in på kursen i ett visst intervall.• Acceptans från deltag<strong>ar</strong>ens närmiljö h<strong>ar</strong> visat sig v<strong>ar</strong>a mycket viktig(<strong>ar</strong>betsgiv<strong>ar</strong>e, p<strong>ar</strong>tner mm). 61• Endast högt motiverade deltag<strong>ar</strong>e med hög självdisciplin (oftast vuxna)bör rekommenderas att studera på distans 62”Morot-åtgärder” 63• Gruppuppgifterna i bör helst göras extra roliga och utanför kurslitteraturen,uppgifterna bör v<strong>ar</strong>a relevanta för att lösas i grupp och inte gågöra på egen <strong>hand</strong>.• Bestäm inte i förväg kursinnehållet in i detalj, men sätt ut tydliga ram<strong>ar</strong>.Eller för att säga det på ett annat sätt, regelstyr inte kursen utan målstyrden.• V<strong>ar</strong>iera kursens ”dramaturgi” så att kursen inte blir förutsägb<strong>ar</strong> ochslentrianmässig.• Ett önskemål vore att tekniken tillät ett ”elektroniskt klotterplank” föranonyma komment<strong>ar</strong>er för att tidigt fånga upp missnöje.”Piska-åtgärder” 64• Utse en gruppled<strong>ar</strong>e i v<strong>ar</strong>je grupp så att någon h<strong>ar</strong> personligt ansv<strong>ar</strong> föratt uppgifterna utförs och lämnas in i tid.• Lägg inlämnade uppgifter i en konferens som alla deltag<strong>ar</strong>e kan ta del avså att alla kan se vilka som fullgjort respektive inte fullgjort sinauppgifter (piska och morot).Tekniska aspekterDet krävs två för tango, säger ordspråket.Problem med tekniken hitt<strong>ar</strong> vi exempel på både från svenskt och internationellt65 håll. Beroende på <strong>vilken</strong> infallsvinkel man int<strong>ar</strong> kan man säga antingen attdet är fel på tekniken som inte förstår använd<strong>ar</strong>na eller det är fel på använd<strong>ar</strong>nasom inte förstår (lär sig) tekniken. Vi h<strong>ar</strong> här valt att se infallsvinkl<strong>ar</strong>na som tvåolika orsaker till de tekniska problemen. Om inte annat ger det angreppspunkterpå åtgärderna från två olika håll.61 I Svensson m fl folkbildning.net, s. 54,119Mikael Andersson, Tank<strong>ar</strong> kring flexibelt lärande s 5 (2000) www.itis.gov.se62 SOU 1998:84 s.10,15063 I Svensson m fl folkbildning.net s.125 ff64 I Svensson m fl folkbildning.net s.55 ff65 Brian Hudson,Orchestrating Interdependence in a Multination Viritual Le<strong>ar</strong>ning Community, Sheffild Hallamuniversity117


Val av olämplig teknikVisionerna i många IT-projekt kraschlandade i verkligheten. Det framkom vidutvärderingen av de cirka 100 KK-stiftelseprojekten som genomfördes undernågra år i slutet på 1990-talet. Utbildningsanordn<strong>ar</strong>na 66 v<strong>ar</strong> helt enkelt föroptimistiska vad gällde den valda teknikens möjligheter och det tekniskakunnandet hos de tilltänkta eleverna 67 . Ofta valdes lösning<strong>ar</strong> som krävdebandbredd och datorkapacitet långt ifrån vad deltag<strong>ar</strong>na kunde förväntas hahemma. Utbildningsanordn<strong>ar</strong>na satsade ofta på en teknik som krävde licensering,tredje p<strong>ar</strong>ts konsultation och ständiga uppdatering<strong>ar</strong> vilket i längden blev oerhörtkostsamt.Förslag till åtgärderÅtgärderna som framför allt framkommer i de statliga utvärdering<strong>ar</strong>na kan tyckasganska självkl<strong>ar</strong>a (och lite småtråkiga om man är cynisk).• Testa alltid all ny teknik i förväg 68 vilket faktiskt inte alltid gjordes iprojekten som nämnts ovan.• Använd så prövad och etablerad teknik som möjligt. Teknik som mångakan förväntas ha tillgång till hemma.• Använd teknik som går genomföra med endast modemhastighet, ellerslut kontrakt med certifierade lärcentra. 69• Använd teknik med där det går nyttja gratis klienter (t.ex. AcrobatReader, Microsoft Internet Explorer, Netscape Communicator, RealAudio m.m.)Okunniga deltag<strong>ar</strong>eDen andra sidan av teknikproblemet är deltag<strong>ar</strong>e som inte förstår tekniken. 70Förslag till åtgärder:Här förordas både pedagogiska och administrativa lösning<strong>ar</strong>. 71• Kursanordn<strong>ar</strong>en bör bygga upp ett nät av lärcentra så att alla deltag<strong>ar</strong>eh<strong>ar</strong> möjlighet till fysisk <strong>hand</strong>ledning i närheten av hemmet. 72 Mentor,<strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>e och tillgång till teknisk support bör alltså finns på v<strong>ar</strong>jedeltag<strong>ar</strong>es hemmaplan.66 SOU 1998:57 s.123, Mikael Andersson, Tank<strong>ar</strong> kring flexibelt lärande s.3 (2000) www.itis.gov.se,67 SOU 1998:57 s.12368 SOU 1998:84 s.5869 erf<strong>ar</strong>enheter från Komvuxprojekt Skellefteå, SOU1998:84 s. 17170 SOU 1998:84 s.3171 I Svensson m fl folkbildning.net s.49-5472 SOU 1998:84 s.158, I Svensson m fl folkbildning.net s.169-170,M Andersson, Tank<strong>ar</strong> kring flexibelt lärande s.5 (2000) www.itis.gov.se118


• För en ovan datoranvänd<strong>ar</strong>e kan det v<strong>ar</strong>a svårt att hitta på datorskärmen.Därför är det bättre att vid kursens st<strong>ar</strong>t ha få konferens-ikoner att klickapå, och om det behövs bygga ut med fler efter <strong>hand</strong>.• Förlägg teknikintroduktion och diskussioner till fysiska möten i skolaneller lärcentret.• Ha en lång st<strong>ar</strong>tsträcka för första uppgiften för att ha tid att kontrolleraatt alla får teknik och kommunikation att fungera. Första uppgiften börv<strong>ar</strong>a enkel och gemensam av ovan nämnda orsak.• Bestäm i förväg vilka filformat, program och programversioner somkommer att användas under kursen och tala om det för deltag<strong>ar</strong>na redannär kursen annonseras ut.Organisatoriska aspekterDistanslär<strong>ar</strong>e – en ny outvecklad roll.Distanslär<strong>ar</strong>e är ett ensamjobbDistanslär<strong>ar</strong>en är ofta ensamv<strong>ar</strong>g och h<strong>ar</strong> ofta inte mycket uppbackning fråninstitutionen. 73”Distanslär<strong>ar</strong>e <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> mer, h<strong>ar</strong> obekväma <strong>ar</strong>betstider och t<strong>ar</strong> inteens paus när de är sjuka: trots det får de tillgodoräkna sig mindre<strong>ar</strong>betstid och h<strong>ar</strong> sämre ersättning än vid annan undervisning” 74Så rubricer<strong>ar</strong> den fackliga tidningen Folkhögskolan en <strong>ar</strong>tikel som bygger på en, iskrivande datum, ej färdigställd enkät från fackförbundet SFHL.Det är betydligt otacksamm<strong>ar</strong>e att v<strong>ar</strong>a distanslär<strong>ar</strong>e än vanlig lär<strong>ar</strong>e. Man sakn<strong>ar</strong>kollegor som h<strong>ar</strong> samma elever och ingen att diskutera just dessa elevers behovmed. Skulle man bli sjuk finns det oftast ingen vik<strong>ar</strong>ie att sätta in. Det är svårt attfå uppskattning för en lyckad kurs och det dröjer länge innan någonuppmärksamm<strong>ar</strong> om man h<strong>ar</strong> problem med en kurs.Just ensamv<strong>ar</strong>gsaspekten kommer också fram i många utredning<strong>ar</strong>.Att det med sådana förhållanden överhuvudtaget går rekrytera distanslär<strong>ar</strong>e berormåhända på detta ännu är obruten pedagogisk m<strong>ar</strong>k och många pedagoger äreldsjäl<strong>ar</strong>.Pedagogerna ”…är entusiaster…de strunt<strong>ar</strong> fullständigt i de fackliga frågornaför det tycker att det är kul” 75 skriver tidningen Folkhögskolan vid<strong>ar</strong>e.73 SOU 1998:57 s.124-125,134 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering (2001)74 K Matsson, Sämre villkor att undervisa på distans - Tidningen Folkhögskolan 2/2002 s 28-2975 K Matsson, Sämre villkor att undervisa på distans – Tidningen Folkhögskolan 2/2002 s 28-29119


Förslag till åtgärderEn ofta förordad lösning på detta problem är lär<strong>ar</strong>lag 76 och att man är flera lär<strong>ar</strong>eom samma kurs.DU kräver särskild pedagogik 77Utbildning på distans kräver andra pedagogiska metoder än närutbildning. Utanen mycket tydlig struktur 78 79 80 och detaljerad planering redan från början tender<strong>ar</strong>aktiviteten i distanskurser att minska. Det fysiska mötet i klassrummet gör attman kan känna in nyanser och feedback hos deltag<strong>ar</strong>na och revidera kursen efter<strong>hand</strong> eller snabbt diskutera förändring<strong>ar</strong> från det från början tänkta. Detta ärsällan möjligt på distans då effektiva beslutssituationer kräver synkronadiskussioner.Det går alltså inte utan vid<strong>ar</strong>e att överföra pedagogiken från närundervisningentill distansundervisningen. Att bygga upp en för distansförhållanden relevantpedagogik kräver andra kunskaper och erf<strong>ar</strong>enheter än dem man förvärv<strong>ar</strong> inärundervisningen. En forsk<strong>ar</strong>rapport från Umeå universitet 81 vis<strong>ar</strong> till exempelpå p<strong>ar</strong>adoxen att för att uppmuntra deltag<strong>ar</strong>inflytandet och åstadkomma enlevande dialog krävs en tydlig styrning från lär<strong>ar</strong>en.Förslag till åtgärder• Åtminstone folkbildningen h<strong>ar</strong> anordnat speciella distanslär<strong>ar</strong>kurser förlär<strong>ar</strong>e inom studieförbund och folkhögskola. Det kanske vore rimligt attalla aktörer gav tillfälle till liknande fortbildning. Kanske skulle ettdistanslär<strong>ar</strong>avsnitt ingå i all lär<strong>ar</strong>utbildning.Ont om anpassade distansläromedelDet finns mycket få läromedel som är anpassade för att användas vid distansundervisning.Till detta problem finns delvis helt motstridiga förslag på åtgärderfrån statliga utred<strong>ar</strong>e och folkbildning.Förslag till åtgärder• En åsikt är att använda samma undervisningsmaterial som i närutbildningenoch anpassa distansundervisningen efter det materialet.76 Svensson m fl, folkbildning.net s.3077 SOU 1998:57 s. 124-125, 134, SOU 1998:84 s.152-15378 SOU 1998:5779 SOU 1998:84 s.15280 Kristen Snyder, Diffrent Perspektive of Pedagogy and Techology for Degree and Non-Degree P<strong>ar</strong>ticipants inan Internationell Context, Mitthögskolan81 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering (2001)120


• I den statliga utredningen SOU 1998:84 82 förordas att använda massproduceradestorskaliga läromedel men ställa krav på tillverk<strong>ar</strong>na attredan från början bygga in olika nivåer och interaktivitet i läromedlet.• Från folkbildningshåll förord<strong>ar</strong> man att lär<strong>ar</strong>na istället bör gå relevantakurser för att själva kunna utveckla egna, lätt föränderliga, studiemateriali småskaliga korta serier 83Okl<strong>ar</strong>a administrativa rutiner.Distansundervisning h<strong>ar</strong> en speciell kostnadsbild 84Kostnadsbilden för distansundervisning ser annorlunda ut än närundervisning.• Distansutbildning kräver mer förberedelsetid än närundervisning 85 ochär ekonomiskt ”framtung” så till vida att det är höga kostnader i börjanav kursen. I bästa fall kompenseras de av mindre kostnader framöver.• Besp<strong>ar</strong>ing<strong>ar</strong> på minskat lokalnyttjande äts (åtminstone delvis) upp av attman kanske måste anpassa befintliga lokaler och lägga ut kostnader förlär<strong>ar</strong>es uppkoppling, och för datorer.Studiestöd och antagningssystem behöver anpassasDetta är viktigt både för att skolor och studieförbund ska ha råd att anordna kurserpå distans, och för att privatpersoner ska ha råd att studera. 86Arbetstidsreglering och <strong>ar</strong>betsmiljölag är sällan anpassat för distans<strong>ar</strong>bete.Sällan är potentiella svårigheter diskuterade och överenskomna i förväg mellan<strong>ar</strong>betstag<strong>ar</strong>e och <strong>ar</strong>betsgiv<strong>ar</strong>e. Hur ska övertid räknas? Vems är datorn hemma,vad händer om den blir stulen? Hur gäller försäkring<strong>ar</strong> om <strong>ar</strong>betstag<strong>ar</strong>en skad<strong>ar</strong>sig i hemmet under <strong>ar</strong>betstid? 87Förändrade yrkesrollerSvårigheter uppstår till exempel när lär<strong>ar</strong>roll, administratörsroll och <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>rollsmälter samman 88Nya sam<strong>ar</strong>betsp<strong>ar</strong>tners?Vid externt sam<strong>ar</strong>bete valdes ofta p<strong>ar</strong>tners man hade man sedan förut 89Distansundervisning medför ofta att behovet av samverkan med externa p<strong>ar</strong>terblir större. Detta är i sig positivt. Dock vis<strong>ar</strong> den statliga utredningen SOU82 SOU 1998:84 s.158-15983 I Svensson m fl folkbildning.net s.15384 SOU 1998:84 s.164-16985 SOU 1998:57 s.12586 SOU 1998:84 s.12, 17087 SOU 1998:84 s 169-17088 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering s.43-44 (2001)89 SOU 1998:57 s.131121


1998:57 att skolorna sällan utnyttj<strong>ar</strong> denna potential utan sam<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> med p<strong>ar</strong>tnersman redan känner. Om detta kan anses v<strong>ar</strong>a ett problem relaterat tilldistansundervisning eller ej kan dock diskuteras.Uppenb<strong>ar</strong>t är i alla fall att fenomemet synliggörs genom distansundervisningen.SammanfattningLitteraturstudien vis<strong>ar</strong> på tre problemområden vid distansundervisning.Det första <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om bristande aktivitet bland många deltag<strong>ar</strong>e.Orsakerna verk<strong>ar</strong> främst ligga i en tidsopimism från deltag<strong>ar</strong>nas sida och ideltag<strong>ar</strong>nas upplevelse av brist på bekräftelse.Det andra <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om tekniska problem.Här <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> det om att de som anordn<strong>ar</strong> kurser h<strong>ar</strong> en mycket större erf<strong>ar</strong>enhet avdatortekniken än vad kursdeltag<strong>ar</strong>na i regel h<strong>ar</strong>, vilket får konsekvenser både förkursanordn<strong>ar</strong>e och deltag<strong>ar</strong>e i distanskurser.Det tredje <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om organisatoriska problem:- Lär<strong>ar</strong>rollen vid distansundervisning blir en annan än vid närundervisning.- I många organisationer är distansundervisning så nytt att man ännu inte hittatbra administrativa rutiner.122


13. Forskningsresultat kring IT ochlärandeInledningIngen forskning h<strong>ar</strong> kunnat påvisa att man med datorns hjälp når bättreundervisningsresultat. Endast m<strong>ar</strong>ginella effekter h<strong>ar</strong> uppnåtts 90 . Detsamma gällerforskning som är gjord på distansutbildning 91 . Dock tender<strong>ar</strong> IT i undervisningenatt göra pedagogiken mer problemorienterad och datorn h<strong>ar</strong> även en mätb<strong>ar</strong>motivations-höjande effekt. Framtida forskning får utvisa ommotivationshöjningen är nyhetens behag eller om den mätb<strong>ar</strong>a effekten kommeratt bli bestående.Vetskapen om den motivationshöjande effekten kan man kanske också skönja omman titt<strong>ar</strong> på KK-kommissionens urval av bästa projekt för att integrera IT iundervisningen. En stor del av dessa projekt är multimediala produktioner påundervisningsmoment som mycket väl också skulle kunna förmedlas även utanIT. 92Hos grupper med särskilda behov (t.ex. personer med synskador ellerrörelsehinder) h<strong>ar</strong> dock Jens Pedersen i sin forskningöversikt 93 visat att man medIT kan nå mätb<strong>ar</strong>t bättre resultat. Pedersen hänvis<strong>ar</strong> bl.a. till Gunilla Jedeskogsom på Skolverkets uppdrag 1994 gjorde en k<strong>ar</strong>tläggning av datoranvändningen isvenska skolor, DAHJM (Datorbaserade hjälpmedel) i Lund som 1992-1994genomförde en longitu<strong>din</strong>ell studie kring elever med grava läs- ochskrivsvårigheter, samt Heimann och Tjus (1997) erf<strong>ar</strong>enheter vad beträff<strong>ar</strong>datorstöd åt b<strong>ar</strong>n med autism.GränssnittsrekommendationerEftersom datorn är den distansöverbryggande komponenten i den tredjegenerationens distansundervisning och lär<strong>ar</strong>en möter sina elever via datornsanvänd<strong>ar</strong>gränssnitt 94 går det inte bortse från att använd<strong>ar</strong>gränssnittet är en oerhörtviktig komponent vid distansstudier.90 Jens Pedersen, IT i skolan, en forskningsöversikt, (2000) www.itis.gov.se91 SOU 1998:83 På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektiv distansutbildning92 Skolbok ITiden, Skolverket och KK-stiftelsen (2001)93 Jens Pedersen, IT i skolan, en forskningsöversikt (2000) www.itis.gov.se94Använd<strong>ar</strong>gränssnitt - det som beskriver hur bilden på datorskärmen används för kommunikation med ettprogram i datorn (NE 2000 definition).123


Djupast sett <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> gränssnittsfrågor om att välja lämpliga symboler, då begrepp,<strong>hand</strong>ling<strong>ar</strong> och fysiska objekt ska representeras med bilder på en plan yta. Därförkänns det naturligt att i denna rapport hänvisa till ett p<strong>ar</strong> rekom-mendationerkring gränssnittuppbyggnad, samt beröra några forskningsrön kring huruppbyggnaden av ett gränssnitt påverk<strong>ar</strong> mottag<strong>ar</strong>en.Allmänna rekommendationer från CID-KTHInom Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH) finns en särskildforskningsavdelning (CID) som h<strong>ar</strong> forskat kring och gett rekommendationer förhur man bör presentera innehållet på en websida. I en rapport från november 199895gavs följande rekommendationer.Innehåll går före utformning”Content is king” säger ett talesätt. Man bör först av allt formulera syfte, väljamålgrupp, tänka igenom hur sidorna kan användas, bestämma struktur och språk.Det är detta som i sin tur avgör hur gränssnittet ska utformas.GränssnittGränssnittet bör utformas så det vis<strong>ar</strong> innehållet på bästa sätt och går attöverblicka för mottag<strong>ar</strong>en. Namnen på länk<strong>ar</strong> 96 ska passa innehållet. Undvikmånga länk<strong>ar</strong> i löpande text. Nyttja gränssnittet till att hjälpa använd<strong>ar</strong>en att hitt<strong>ar</strong>ätt, gör navigeringen enkel. Det sägs inget konkret <strong>vilken</strong> typ av färg, form, bildm.m. som pass<strong>ar</strong> som länk<strong>ar</strong>, det viktiga är att hjälpmedel för navigering ochorientering utformas konsekvent.Grafisk designWebsidorna bör anpassas till den användb<strong>ar</strong>a ytan på bildskärmen. Med denanvändb<strong>ar</strong>a ytan menas i detta fall den yta webläs<strong>ar</strong>en (t.ex. Internet Explorereller Netscape Navigator) uppt<strong>ar</strong> när den fyller hela bildskärmen.Man bör även anpassa websidorna i en för målgruppen relevant upplösning. Omdet t.ex. vis<strong>ar</strong> sig att många synskadade väljer att ha en lägre upplösning på sinbildskärm än fullt seende, bör man anpassa sidorna för den lägre upplösningen.Man bör undvika alltför många och st<strong>ar</strong>ka färger, v<strong>ar</strong>a sp<strong>ar</strong>sam med animering,förena v<strong>ar</strong>iation och konsekvens i den grafiska designen, hålla nere filstorleken,använda teckensnitt som är lätt att läsa på bildskärm.Använd<strong>ar</strong>en ska förstå vad som är klickb<strong>ar</strong>t.95 Johanna Ullman, Michael Ortman, Sören Lenman och Olle Torgny, KTH, CID’97 – Riktlinjer för utformning avwebbplatser (1998)96 En länk är en bilddetalj, eller en kort text som man kan klicka på för att förflyttas till en annan del av ettprogram, eller hemsida. Ofta är till exempel textlänk<strong>ar</strong> i blå färg och understrukna.124


Påtalade brister hos existerande webplatserI en uppföljande rapport från KTHs forskningsavdelning CID i juni 2000, nämnerforsk<strong>ar</strong>teamet ett antal brister vid utformning av webplatser, däribland;Personlig anpassning.Många webplatser h<strong>ar</strong> bristande möjligheter till personlig anpassning.Nedanstående positiva citat sägs om det fåtal webplatser som gått mot strömmenoch verkligen medgett en individuell anpassning.”Dessa tjänster signaler<strong>ar</strong> att bakomliggande skap<strong>ar</strong>e är medvetna om att allaanvänd<strong>ar</strong>e inte är likadana.” 101Många nya fönsterNär man klick<strong>ar</strong> sig fram i en webplats öppnas de nya sidorna i ett eget fönster,alltså i en ny ruta som lägger sig framför den ruta man nyss <strong>ar</strong>betade med. Detkan upplevas förvirrande för besök<strong>ar</strong>en.Nedanstående citat pek<strong>ar</strong> på en nackdel ned att nya fönster hela tiden öppnas”Om använd<strong>ar</strong>e sitter vid små monitorer kan metoden v<strong>ar</strong>a självförgörande. Vidanvändandet av små monitorer utnyttjas ofta fönstrets maximala storlek, och omett nytt fönster öppnas lägger inte använd<strong>ar</strong>e alltid märke till detta. När sedananvänd<strong>ar</strong>na försöker gå tillbaka till ursprungssidan kan de bli förvirrade omtillbakaknappen är grå-m<strong>ar</strong>kerad.”Länk<strong>ar</strong>nas namnDet är inte alltid titeln till länk<strong>ar</strong>na i webplatsen är relevanta.Nedanstående citat lyfter fram hur viktigt detta är.”namnsättningen på rubriken ska ge rätt indikationer för använd<strong>ar</strong>en vad sombefinner sig på ”andra änden av länken”. 97Web för personer med funktionshinderDet internationella stand<strong>ar</strong>diseringorganet W3C h<strong>ar</strong> en underavdelning som heterWAI (Web Accessibility Inititative). WAIs mål är att innehållet på webben ska nåalla, inklusive personer med funktionshinder. De h<strong>ar</strong> därför ut<strong>ar</strong>betat speciell<strong>ar</strong>ekommendationer vid utformning av gränssnitt.97 Ann Lantz, Michael Ortman, Inger Boivie & Jenny Johansson, Användb<strong>ar</strong>het på www, KTH (2000)125


WAI: web för alla1. Om all information finns även som text, kan blinda och synsvaga tolkawebbsidan. Använd ALT-attributet för att ge alla grafiska objekt (bilderoch ikoner) en alternativ text. Tänk på att ALT-texten bör fylla sammafunktion som bilden.2. Om du använder image-mapp<strong>ar</strong>, använd "client side image maps" ochskriv ALT-texter både för hela bilden och för alla länk<strong>ar</strong>.3. Om du använder ljud och video, erbjud alternativa texter som ger sammainformation som ljudfilerna och ljudfiler som beskriver vad som visas påvideo.4. Undvik länktexter av typen "klicka här" eller "läs mer". Man måstekunna läsa enb<strong>ar</strong>t länktexten och förstå v<strong>ar</strong>t länken leder.5. V<strong>ar</strong> konsekvent när det gäller struktur och design. Använd helststilmall<strong>ar</strong> (CSS) för att formatera sidorna.6. Summera diagram eller erbjud en länk till en sida med en utförligbeskrivning av diagrammet.7. Om du använder dynamiska objekt som t.ex. script, applets och flashanimationer,erbjud ett alternativt innehåll som är tillgängligt och somfunger<strong>ar</strong> i äldre webbläs<strong>ar</strong>e.8. Om du använder ram<strong>ar</strong>, ge ram<strong>ar</strong>na meningsfulla namn. Dettaunderlätt<strong>ar</strong> för bl.a. blinda använd<strong>ar</strong>e som naviger<strong>ar</strong> genom att läs<strong>ar</strong>am<strong>ar</strong>nas namn. För att sidorna ska fungera i webbläs<strong>ar</strong>e som inte stöderram<strong>ar</strong>, bör man också använda attributet NOFRAMES.9. Om du använder tabeller för skapa en sidlayout, se till att webbsidan ärbegriplig när tabellen läses rad för rad. Detta underlätt<strong>ar</strong> för blindaanvänd<strong>ar</strong>e.10. Testa <strong>din</strong>a webbsidor.Om man jämför CID-KTHs allmänna rekommendationer med WAIs speciellatillgänglighetsrekommendationer kan man konstatera att 2 av WAIs 10 punkter (4och 5) även förordades av CID-KTH.Vid<strong>ar</strong>e <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> 5 av WAIs 10 punkter (1, 2 ,3, 4 och 5) om ge textalternativ tillandra media. Slutligen <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> 4 av WAIs 10 punkter (1, 4, 5 och 8) om att getexten relevans.Web för personer med begåvningshinderFör att göra websidan tillgänglig för personer med rörelsehinder och lindrigabegåvningshinder rekommenderas följande:• Erbjud gärna en lättläst version eller en lättläst sammanfattning.• Gränssnittet bör göras enhetligt och lätt att förstå. Enhetlig designunderlätt<strong>ar</strong> navigering.126


• Vid SIH Läromedel Umeå utvecklas Pictogram, ett grafiskt symbolspråkför elever med begåvningshinder, som sakn<strong>ar</strong> tal eller h<strong>ar</strong> ett tal som ärsvårt att förstå. På webbplatsen kan man använda sig av färger, bildereller Pictogram i menyerna, som följer med ner i hier<strong>ar</strong>kin på sidorna iv<strong>ar</strong>je avsnitt. Det blir lätt<strong>ar</strong>e att förstå v<strong>ar</strong> man befinner sig påwebbplatsen och navigeringen blir enkl<strong>ar</strong>e.Punkten 2 nämns också i CID-KTHs rekommendationer.SammanfattningDet finns ett internationellt stand<strong>ar</strong>diseringorgan som heter W3C och sombl.a. h<strong>ar</strong> till uppgift att verka för en stand<strong>ar</strong>disering av Internet.W3C h<strong>ar</strong> en underavdelning som heter WAI (Web Accessibility Inititative).WAIs mål är att innehållet på webben ska nå alla, inklusive personer medfunktionshinder. De h<strong>ar</strong> därför ut<strong>ar</strong>betat speciella rekommendationer för utformningav gränssnitt. 98 Vi h<strong>ar</strong> jämfört WAIs speciella rekommendationer förgränssnitt med de allmänna rekommendationer som webforskningsavdelningenpå Kungliga Tekniska Högskolan CID-KTH gett ut.Om man ska ut<strong>ar</strong>beta ett använd<strong>ar</strong>gränssnitt för kursdeltag<strong>ar</strong>e med funktionshinderbör man enligt ovanstånde källor:- textrelatera all övrig media (bilder, flashanimationer, ljudfiler m.m.) och då v<strong>ar</strong>aspeciellt noga med relevansen i alternativtexten och alla länk<strong>ar</strong>.- v<strong>ar</strong>a extra tydlig och enkel.98 Använd<strong>ar</strong>gränssnitt - det som beskriver hur bilden på datorskärmen används för kommunikation med ettprogram i datorn (NE 2000 definition).127


14. IT inom specialundervisningInledningNär det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om erf<strong>ar</strong>enheter från <strong>ar</strong>bete med IT och personer medbegåvningshinder h<strong>ar</strong> vi inte systematiskt sökt och samlat in allt vi kommit överutan tagit ett axplock av det vi stött på efter en insamlingsperiod och valt attpresentera detta som fyra röster. Dessa röster utgör så till vida inget statistisktsäkerställt underlag. Dock verk<strong>ar</strong> samstämmigheten mellan dem v<strong>ar</strong>a rätt stor ochvi anser inte att ett större urval skulle förändra bilden.När det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om erf<strong>ar</strong>enheter från distanskurser för deltag<strong>ar</strong>e medbegåvningshinder h<strong>ar</strong> vi dock letat mer systematiskt eftersom erf<strong>ar</strong>enhetsbasen ärså liten. Det finns inte många genomförda distanskurser för personer medbegåvningshinder t.o.m. våren 2002. Vi h<strong>ar</strong> hittat fyra stycken och bedömer attdet inte h<strong>ar</strong> genomförts mer än maximalt två, tre ytterlig<strong>ar</strong>e kurser och dåsannolikt utan projektstöd, eftersom vi ann<strong>ar</strong>s skulle ha hittat dem. Dennabedömning grund<strong>ar</strong> vi på en rundringning våren 2002 till potentiella anordn<strong>ar</strong>esom folkhögskolor, bildningsförbund och särvux.Vi talade med Tore Person på Folkbildningsrådet som hänvisade till enprojektrapport med distansinslag. Där h<strong>ar</strong> vi utöver vår skolas kurs endast hittatytterlig<strong>ar</strong>e en, nämligen en samverkanskurs mellan Sverige-Finska folkhögskolanoch Hampnäs folkhögskola. Projektet hette Jämlika i IT-samhället. 99Distansforumet användes som ett sätt för deltag<strong>ar</strong>na att lära känna v<strong>ar</strong>andra ochförbereda ett besöksutbyte mellan grupperna.Eftersom särvux inte h<strong>ar</strong> något rikstäckande organ på samma sätt somfolkhögskolorna tog vi kontakt med administratören för det interna nätet, Särnetsom däremot är rikstäckande. Han kände till ett projekt i Jämtland men i övrigtinget annat och trodde sig med ganska stor sannolikhet ha känt till om någotsådant funnits.Anita Westin h<strong>ar</strong> rapporterat utförligt om Jämtlandsprojektet i en 10-poängsuppsats 100 våren 2000. I den rapporten nämner hon ytterlig<strong>ar</strong>e endistanskurs med målgruppen. Det är studieförbundet vuxenskolan som anordnadeen distanskurs i föreningskunskap för vuxna personer med utvecklingsstörning.Anita skriver vid<strong>ar</strong>e i sin rapport att denna kurs ”… v<strong>ar</strong> det enda jag kunde hitta ilitteraturen som på något sätt berörde min undersökning”Vi h<strong>ar</strong> även gjort en förfrågan på SIH om ytterlig<strong>ar</strong>e kurser utan resultat.99 rapport finns att ladda hem på www.folkbildning.net100 Anita Westlin, Särvux på distans i Jämtlands län, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, (2000)128


Fyra aktörer inom specialundervisning & ITHans Persson skriver om sina erf<strong>ar</strong>enheter med e-post inom särskolan 101 om”vikten av att eleven ska, utan en massa krångel, ha tillgång till enanpassad inställning””att digitala bilder är väldigt användb<strong>ar</strong>t särskilt i de grupper därman h<strong>ar</strong> elever som h<strong>ar</strong> svårigheter att kommunicera.”Vid<strong>ar</strong>e tvek<strong>ar</strong> Persson mellan webbaserade e-postsystem typ Hotmail respektiveklientlösning<strong>ar</strong> typ Outlook m fl.Det som tal<strong>ar</strong> för klientbaserade lösning<strong>ar</strong> är möjligheten till personliganpassning.Det som tal<strong>ar</strong> för webbaserade lösning<strong>ar</strong> är att det blir ett program mindre attinstallera och logga in i.Inloggningen är ett problem. Det är svårigheter för eleverna att komma ihåganvänd<strong>ar</strong>identitet och lösenord.Till lässtöd nämner Persson röstsyntes. Till skrivstöd nämner Persson röstigenkänningsprogram,program där första bokstaven i ordet ger förslag på ord ochpictogram där eleven kommunicer<strong>ar</strong> med bilder.M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta Björnsson 102 som jobb<strong>ar</strong> vid företaget Enter anser att begåvningshindermedför ofta just läs- och skrivsvårigheter, men då av en något annan typän dem som orsakas av dyslexi.Som åtgärder för att underlätta för denna målgrupp nämner hon bland annatnedanstående.Vi h<strong>ar</strong> tagit oss friheten att sortera och rubricera rekommendationerna.Vikten av enkelhet och tydlig styrning• Att skärmen bör rensas från överflödig information.• Antalet valmöjligheter bör reduceras.• Förenklade och enhetliga rutiner bör in<strong>ar</strong>betas.• Det är viktigt att lägga upp en systematisk <strong>ar</strong>betsgång, med små steg ochtät uppföljning.101 Hans Persson, Epost i särskolan (april 2001) www.itis.gov.se102 M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta Björnson, Svenska Enter Rehabiltering AB www.itis.gov.se129


• Ju större inlärningshinder, desto större krav på god pedagogik ochprofessionell <strong>hand</strong>ledning.Vikten av återkoppling• Handled<strong>ar</strong>rollen blir ännu mer tydlig än ann<strong>ar</strong>s.• Omedelb<strong>ar</strong> återkoppling och uppmuntran är ännu viktig<strong>ar</strong>e för dennagrupp än för de flesta andra studerande.• En lugn och trygg <strong>ar</strong>betsatmosfär, där den lärande hela tiden känner sigsedd, är A och O.• Det är viktigt för deltag<strong>ar</strong>en ”Att v<strong>ar</strong>a tilltrodd … om att kl<strong>ar</strong>a sakersjälv … överbeskydd och beskäftighet från <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>ens/lär<strong>ar</strong>enssida…förödande”.Vikten av individualisering – anpassning• Eleverna behöver få lösa uppgifterna på sitt speciella vis för att lyckas.• V<strong>ar</strong>je individ h<strong>ar</strong> ett unikt sätt att tänka. Här måste <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>en lyssna inoch ta hänsyn till det i <strong>ar</strong>betet.SIH Läromedel i Umeå utveckl<strong>ar</strong> läromedel för personer med begåvningshinderoch andra typer av inlärningssvårigheter. Den multimediala produktionen görs iÖrebro.Titt<strong>ar</strong> man på gränssnitten i de IT-baserade läromedel som produceras av SIHläromedel så följer de ingen vedertagen ”Windows-stand<strong>ar</strong>d” 103 .Ofta är formgivningen och färgsättningen i SIH-produktionerna väldigt enkelmed kl<strong>ar</strong>a enfärgade fält utan synb<strong>ar</strong>a estetiska val av den typ som man hitt<strong>ar</strong> hoskommersiella dataspel på m<strong>ar</strong>knaden. Anita Widtz vid SIH Umeå säger att dettamedvetet valt för att göra läromedlet så lättillgängligt som möjligt förmålgruppen.SIH h<strong>ar</strong> sannolikt i större utsträckning än övriga aktörer i denna sammanställningfokuserat på en målgrupp med svår<strong>ar</strong>e begåvningshinder och h<strong>ar</strong> alltsåanpassat gränssnittet maximalt till målgruppen. Måhända är detta enda chansenför denna grupp att över huvud taget får tillgång till datorn som verktyg. Det skerdock till priset av att de inte kan ta med sig vunna erf<strong>ar</strong>enheter till sammanhangmed allmänt rådande stand<strong>ar</strong>d för gränssnitt och programv<strong>ar</strong>or.Trettiofem stimulansprojekt administrerade via Hjälpmedelsinstitutet103 Med Windows-stand<strong>ar</strong>d men<strong>ar</strong> vi i detta fall att blå understruken text står som metafor för länk<strong>ar</strong>, x-rutor stårsom metafor för stängning m.m.130


1993 beslutade regeringen att anslå sammanlagt 100 miljoner under 4 år tillkompetensutveckling inom hjälpmedelverksamheten. Hjälpmedelsinstitutetansv<strong>ar</strong>ade för fördelningen av medlen. Medlen fördelades på 241 projekt v<strong>ar</strong>av 35inom gruppen begåvningshinder.Till de totalt åtta ansökningstillfällena under åren 1994-97 inkom drygt 550ansökning<strong>ar</strong>. Stöd beviljades alltså till 241 projekt. Landstingen ansv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> för cirka140 projekt, kommunerna för 25, <strong>hand</strong>ikapporganisationerna 30, högskolor oc<strong>hand</strong>ra skolor 20 samt stiftelser och andra för cirka 25 projekt.Flest projekt, 58 stycken, finns inom området rörelsehinder. Områdenabegåvningshjälpmedel till personer med utvecklingsstörning samt hjälpmedel tilltal- och språkskadade omfatt<strong>ar</strong> också många projekt. Närm<strong>ar</strong>e 150 av projekteninnehåller kunskaps- och metodutveckling, ett femtiotal bruk<strong>ar</strong>-medverkan ochcirka 45 syft<strong>ar</strong> till att utveckla samverkan mellan huvudmän. Närm<strong>ar</strong>e 70 projekth<strong>ar</strong> haft sin primära inriktning mot b<strong>ar</strong>n och 35 projekt h<strong>ar</strong> främst <strong>hand</strong>lat omhjälpmedel till äldre personer. I cirka 80 projekt används den nyainformationstekniken på hjälpmedelsområdet. Fem projekt h<strong>ar</strong> <strong>hand</strong>lat om boendeför personer med funktionshinder. 104 De flesta stimulansprojekten h<strong>ar</strong>dokumenterats i rapporter som kan beställas genom Hjälpmedelsinstitutet.Många av de 35 projekten inom gruppen begåvningshinder <strong>hand</strong>lade om attbygga/utveckla resurscenter eller utbildnings- och informationsinsatser förpersoner i målgruppens närhet 105 .Av de 35 projekten v<strong>ar</strong> det cirka 10 stycken som jobbat direkt med målgruppen.Dessa <strong>hand</strong>lade bl.a. om att lindrigt begåvningshindrade fick testa begåvningsstödjandehjälpmedel, tre personer med grava begåvningshinder fick prova pådatorn och testa sambandet orsak och verkan, en grupp döva medbegåvningshinder jobbade med datorn på dagcenter och gruppbostad. I engruppbostad testade man programmet ”Håll koll” som planeringshjälpmedel, ochett projekt utvecklade en metod för inlärning av körkortsteori för lindrigtbegåvningshindrade.Av dessa valde vi att slumpmässigt att läsa två rapporter. 106 Vi h<strong>ar</strong> dock inte gjortnågra intervjuer med enskilda projektled<strong>ar</strong>e.Erf<strong>ar</strong>enheterna från rapporterna är främst:- vikten av att tillgodose de olika individernas olika behov- vikten av anpassade program- vikten av personalens och den närstående omgivningens acceptans104 Projektrapporter finns att ladda hem på http://www.hi.se/stimulans/Utv/utv1.shtm (våren 2002)105http://www.hi.se/stimulans/Utv/utv1.shtm (våren 2002) Stimulansprojekt Utvecklingsstörning Resultat,Hjälpmedelsinstitutet (2000)106 Datortek för vuxna personer med vissa funktionshinder, Vuxenhabiliteringen vid landstinget i Kronobergs länoch Datorn som begåvningsstödjande hjälpmedel. Runö gård och service, en gruppbostad i Åkersberga,Österåkers kommun131


Några distanskurserStudieförbundskursHär referer<strong>ar</strong> vi endast till Anita Westins rapport där Westin haft telefonkontaktmed projektled<strong>ar</strong>en. Westin skriver i sin rapport att projektled<strong>ar</strong>en säger ”…projektet ett rent misslyckade” och att ”hon trodde att det berodde på attitydenmot målgruppen” 107Särvuxkurs i svenskaHär h<strong>ar</strong> 25 personer med lätt utvecklingsstörning gjort en delkurs i Svenska överdistans. Lär<strong>ar</strong>na fanns på annan ort och deltag<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> med hjälp av <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>e ilärcentra genomfört kursen. Projektet sträckte sig över två år. Konferenssystemetv<strong>ar</strong> First Class. 12 av 25 (= 49 %) slutförde kursen. De enda två jämförelser vihittat är dels folkbildningens nätbild<strong>ar</strong>kurser där i snitt 62 % slutför kurserna ochen engelsk studie där lär<strong>ar</strong>e läser en datakurs på distans. Där slutförde endast 50% kursen 108 . I båda dessa kurser är deltag<strong>ar</strong>na utan funktionshinder och kursenhelt på distans. Anita skriver i sin sammanfattning att den <strong>ar</strong>betsmodell somanvändes ”…till största delen upplevdes positiv av både <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>e och elever”men ”hade insatserna mot <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>na v<strong>ar</strong>it tydlig<strong>ar</strong>e och engagemanget frånhuvudlär<strong>ar</strong>na v<strong>ar</strong>it bättre hade <strong>ar</strong>betsmodellen i stort fungerat bra” och attkursen v<strong>ar</strong> ”mer en form av flexibel utbildning än en ren distansutbildning”.Ett utbytesprojekt mellan två folkhögskolorDetta är egentligen ett samverkansprojekt där deltag<strong>ar</strong>e med begåvningshinderfrån två skolor använder First Class som en förberedelse för att besöka v<strong>ar</strong>andrapå respektive folkhögskola, Sverige-Finska folkhögskolan i Hap<strong>ar</strong>anda (6 st) ochHampnäs folkhögskola utanför Örnsköldsvik (6 st). Konversationen som skedde iFirst Class hade en rent social k<strong>ar</strong>aktär.Matte - Vår undersökta kursFem kvinnor med lindriga begåvningshinder studerade Matte på distans undervårterminen 2001. Avsikten med kursen v<strong>ar</strong> dels att öva upp kunskaperna i attväxla peng<strong>ar</strong>, mäta volym, och förstå procent. Matteuppgifterna <strong>ar</strong>betade manmed i en klassrums-konferens på First Class, samt i ett <strong>ar</strong>betshäfte som man fickmed sig hem efter v<strong>ar</strong>je fysisk träff. För de sociala inläggen hade man en cafekonferensi First Class. Mellan träff<strong>ar</strong>na på folkhögskolan, hade deltag<strong>ar</strong>na107 Anita Westin, Särvux på distans i Jämtlands län sid 26108 J.P. W<strong>ar</strong>ren, Toturs as Le<strong>ar</strong>ners, Open University, England132


tillgång till ett lärcenter. Där hade de möjlighet att träffas v<strong>ar</strong>je onsdag kväll,vilket de också oftast gjorde. Kursen fick därmed sn<strong>ar</strong><strong>ar</strong>e k<strong>ar</strong>aktären av flexibeltlärande än direkt en distanskurs.SammanfattningNär det gäller erf<strong>ar</strong>enheter från <strong>ar</strong>bete med IT och personer med begåvningshinderh<strong>ar</strong> vi endast samlat en <strong>hand</strong>full röster ur en betydligt större erf<strong>ar</strong>enhetsbas.Samstämmigheten mellan dem är dock slående. Hos de flesta av demåterkommer kravet på enkelhet och personlig anpassning. Viktigt är också att imesta möjliga mån ta tillv<strong>ar</strong>a bild- och ljudmöjligheter samt att bemötamålgruppen på ett bra sätt. Vi gör den bedömingen att även med ett större urvalav erf<strong>ar</strong>enheter skulle inget av detta kullkastas.När det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om erf<strong>ar</strong>enheter från distanskurser för deltag<strong>ar</strong>e med begåvningshinderh<strong>ar</strong> vi endast hittat fyra stycken. K<strong>ar</strong>aktären på dessa kursersinsemellan är så olika så det är svårt att uttala sig generellt om deras resultat närdet gäller pedagogisk anpassning. Måhända kan man skönja ett extra stort behovav bekräftelse samt behov av fysisk närv<strong>ar</strong>o av personal under stora del<strong>ar</strong> avkursen. Så till vida tender<strong>ar</strong> kurserna att mer anta k<strong>ar</strong>aktären av flexibelt lärandeän en regelrätt distanskurs.133


134


III.Mattekurs på distansVi vill söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna anpassas pedagogisktför att stödja inlärningen hos vår målgrupp.135


15. InledningAllt fler av de kurser som anordnas inom folkbildningen är distanskurser. I taktmed denna utveckling kommer allt fler lär<strong>ar</strong>e att bli distanslär<strong>ar</strong>e. Det kommerockså att bli allt viktig<strong>ar</strong>e att kunna erbjuda kurser helt eller delvis på distans, såkallat flexibelt lärande, till allt fler målgrupper som fråg<strong>ar</strong> efter särskilt anpassadekurser.Syftet med vår undersökning h<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>it:- att söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna utformas och anpassaspedagogiskt för att stödja inlärningen hos kursdeltag<strong>ar</strong>e med lindrigabegåvningsmässiga och/eller neuropsykatriska funktionshinder (NPF).Teoretiska utgångspunkterI den senaste tidens debatt kan man urskilja åtminstone två olika synsätt. 109Dels finns medicinskt inriktade forsk<strong>ar</strong>e, som till exempel professor ChristopherGillberg med med<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>e, som tal<strong>ar</strong> om att allt fler av oss h<strong>ar</strong> svåra biologisktbetingade funktionshinder som ger inlärningssvårigheter.Dels finns mer pedagogiskt inriktade forsk<strong>ar</strong>e, som exempelvis neurofysiologC<strong>ar</strong>la Hannaford och How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner, som anser att en stor del av det vi kall<strong>ar</strong>inlärningssvårigheter i själva verket är utlärningssvårigheter. De anser att detfinns en mängd olika intelligenser och inlärningsstil<strong>ar</strong> i en normalbefolkning,men att den traditionella skolan endast gynn<strong>ar</strong> personer med ett p<strong>ar</strong> av dessainlärningsstil<strong>ar</strong> och ett p<strong>ar</strong> av alla de intelligenser som människan h<strong>ar</strong>. Alla andrapotentiella intelligenser – och alla personer med andra inlärningsstil<strong>ar</strong> än de sompremieras i skolan – missgynnas kraftigt, vilket innebär ett tragiskt slöseri medmänskliga resurser.Vi h<strong>ar</strong> valt att lägga vår forskning mitt i spänningsfältet mellan dessa tvåytterlighetsståndpunkter och vi h<strong>ar</strong> även valt att använda begrepp och metoderfrån båda läger:- Från det medicinska perspektivet kommer begrepp som lindriga begåvningshinderoch/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Grovt förenklat kan man sägaatt det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om personer med en genomsnittlig IQ-poäng mellan ungefär 55och 85. Man skulle också kunna säga att det är vuxna som, när de möter för demokända eller ovana situationer eller uppgifter, reager<strong>ar</strong> och resoner<strong>ar</strong>(känslomässigt och/eller intellektuellt) på samma sätt som b<strong>ar</strong>n i 8-13-årsåldern.De neuropsykiatriska funktionshinder som då framför allt kommer ifråga är109 Läs mer om detta i den första delen av vår rapport, sidorna 11-100.136


Autism, Aspergers syndrom och DAMP, men även svår<strong>ar</strong>e fall av andra NPF kanibland ge liknande symtom. Den viktigaste gemensamma nämn<strong>ar</strong>en för alla dessafunktionshinder tycks v<strong>ar</strong>a dels att <strong>ar</strong>betsminnet inte kan hantera lika storamängder information åt gången, som hos andra vuxna, dels att förmågan tillöverblick och abstrakt tänkande är sämre än hos andra vuxna.- Samtidigt vill vi också, med begrepp och ord från ett mer pedagogisktperspektiv, ta hänsyn till att olika personer h<strong>ar</strong> olika lärstil<strong>ar</strong> och att detnaturligtvis också påverk<strong>ar</strong> hur de uppfatt<strong>ar</strong> saker och reager<strong>ar</strong> i olika situationer.Dr Hannaford h<strong>ar</strong> utvecklat metoder för att fastställa så kallade’dominansprofiler’ hos olika personer. Hon finner trettiotvå olikadominansprofiler, beroende på hur dominansen hos <strong>hand</strong>, fot, öga, öra ochhjärnhalva kombineras. Till exempel om vänster hjärnhalva är dominant ochsamtidigt vänster öra är dominant, får vi svårt att ta in muntlig information när viär stressade eller ska lära oss något nytt, eftersom vänster öra korresponder<strong>ar</strong> medhöger hjärnhalva. Dr Hannafords forskning i USA h<strong>ar</strong> visat att de flesta aveleverna i specialundervisning h<strong>ar</strong> sina dominanta sinnesorgan på samma sidasom den dominanta hjärnhalvan. De h<strong>ar</strong> alltså inte alltid full tillgång till sina bästainlärningsväg<strong>ar</strong> och behöver en studiemiljö utan stress och med genomtänktregelbunden fysisk aktivitet för att kunna slappna av och få bättre tillgång till helahjärnan. Vår långa erf<strong>ar</strong>enhet stödjer tanken att C<strong>ar</strong>la Hannafordsforskningsresultat också sannolikt gäller för svensk<strong>ar</strong> med svårigheter i dentraditionella skolan. Därmed ställs specifika krav också på utformningen avdistanskurser för vår målgrupp.Det lär ska finnas ett japanskt ordstäv som lyder ungefär: Det man gör gärna görman i regel bra. För att en människa ska lära sig något, bör det i någon månväcka hennes lust och intresse. Detta är troligen ännu viktig<strong>ar</strong>e vid distansstudierän vid traditionell skolgång, eftersom deltag<strong>ar</strong>en i distansstudierna måste ha enhögre grad av självdisciplin än den som dagligen kan få stöd av fysisktnärv<strong>ar</strong>ande personer i ett klassrum.Om C<strong>ar</strong>la Hannafords forskningsresultat är giltiga även i Sverige, skulle etthuvudproblem för personer med dominant ’gestalthjärnhalva’ v<strong>ar</strong>a att dentraditionella undervisningen i regel leds av lär<strong>ar</strong>e med dominant ’logikhjärnhalva’och att undervisningen oftast bygger på att detaljer ska kunnabeskrivas med ord och i någon form av kronologisk ordning. Om i så fall dettraditionella undervisningssättet mer eller mindre direkt överförs till datormiljön,skulle det missgynna samma grupper som den traditionella skolan. Men om mankunde använda datormiljön till en mer bildmässig och ’gestaltande’ metod, utanstörre krav på linjärt och kronologiskt tänkande och utan tidspress, skulle denkunna gynna de grupper som eljest h<strong>ar</strong> svårt i den traditionella skolmiljön.137


Tidig<strong>ar</strong>e forskning om och erf<strong>ar</strong>enheter avnätbaserade kurserTidig<strong>ar</strong>e i denna rapport 110 h<strong>ar</strong> vi relativt ingående redogjort för forskning kringnätbaserade kurser. Den vis<strong>ar</strong> på att det finns tre huvudsakliga problemområdenvid distansundervisning:1. bristande aktivitet bland deltag<strong>ar</strong>e, på grund av deras tidsoptimism ochupplevelse av brist på bekräftelse.2. de som anordn<strong>ar</strong> kurser h<strong>ar</strong> en mycket större erf<strong>ar</strong>enhet av datortekniken änvad kursdeltag<strong>ar</strong>na i regel h<strong>ar</strong>. Beroende på <strong>vilken</strong> infallsvinkel man int<strong>ar</strong> kanman säga - antingen att det är fel på tekniken som inte förstår använd<strong>ar</strong>na- eller att det är fel på använd<strong>ar</strong>na som inte förstår (lär sig) teknikenDet gäller hos grupper utan något funktionshinder. Vi h<strong>ar</strong> inte hittat någonundersökning om huruvida detta också gäller för vår målgrupp.3. organisatoriska problem på grund av att lär<strong>ar</strong>rollen förändras och attdistansundervisning är så nytt att man ännu inte hittat bra administrativa rutiner.Vi h<strong>ar</strong> också tagit del av WAIs 111 (Web Accessibility Inititative) speciell<strong>ar</strong>ekommendationer när det gäller gränssnitt som ska passa personer medfunktionshinder, samt de allmänna rekommendationer som webforskningsavdelningenpå Kungliga Tekniska Högskolan CID-KTH gett ut.Enligt båda dessa källor bör man, för att göra bra gränssnitt- v<strong>ar</strong>a extra tydlig och enkel.- i text beskriva alla bilder, animationer, ljudfiler, tabeller m.m. för att ävenpersoner med synskador ska kunna ta del av informationen och man bör då v<strong>ar</strong>aspeciellt noga med relevansen i alternativtexten och alla länk<strong>ar</strong>.- undvika länktexter av typen "klicka här" eller "läs mer". Man måste kunna läsaenb<strong>ar</strong>t länktexten och förstå v<strong>ar</strong>t länken leder.- v<strong>ar</strong>a konsekvent när det gäller struktur och design eftersom det underlätt<strong>ar</strong>navigering.. Helst bör man använda stilmall<strong>ar</strong> (CSS) för att formatera sidorna.Gränssnittet bör göras enhetligt och lätt att förstå.- gärna erbjuda en lättläst version eller en lättläst sammanfattning.Även när vi t<strong>ar</strong> del av synpunkter från personer som h<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>betat med IT ispecialundervisning är samstämmigheten slående. Hos de flesta återkommerkravet på enkelhet och personlig anpassning. Viktigt är också att i mesta möjligamån ta tillv<strong>ar</strong>a bild- och ljudmöjligheter samt att bemöta målgruppen på ett brasätt.110 Sid 101-134111 Det internationella stand<strong>ar</strong>diseringorganet W3C h<strong>ar</strong> en underavdelning som heter WAI (Web AccessibilityInititative). WAIs mål är att innehållet på webben ska nå alla, inklusive personer med funktionshinder. De h<strong>ar</strong>därför ut<strong>ar</strong>betat speciella rekommendationer vid utformning av gränssnitt.138


Vid SIH Läromedel Umeå utvecklas Pictogram, ett grafiskt symbolspråk förelever med begåvningshinder, som sakn<strong>ar</strong> tal eller h<strong>ar</strong> ett tal som är svårt attförstå. På webbplatsen kan man använda sig av färger, bilder eller Pictogram imenyerna, som följer med ner i hier<strong>ar</strong>kin på sidorna i v<strong>ar</strong>je avsnitt. Det blir lätt<strong>ar</strong>eatt förstå v<strong>ar</strong> man befinner sig på webbplatsen och navigeringen blir enkl<strong>ar</strong>e.När det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om distanskurser för deltag<strong>ar</strong>e med begåvningshinder tycks detfinnas ett extra stort behov av bekräftelse samt behov av fysisk närv<strong>ar</strong>o avpersonal under stora del<strong>ar</strong> av kursen. Så till vida tender<strong>ar</strong> kurserna att mer antak<strong>ar</strong>aktären av flexibelt lärande än en regelrätt distanskurs.En del av bemötandet ligger i att respektera de begränsning<strong>ar</strong> som begåvningshindretleder till. Som till exempel sämre förmåga till överblick och abstraktförståelse, samt mindre <strong>ar</strong>betsminne, vilket innebär att man h<strong>ar</strong> svår<strong>ar</strong>e än andraatt hålla mycket information i medvetandet samtidigt.Jämförelser med andra kurserVad vi sökte efter:För att kunna förstå de resultat vi fått fram genom kodningen av de olika inläggeni datorkonferenserna under Mattekursen, ville vi ha andra kurser att jämföra med.Men det visade sig inte finnas särskilt många sådana kurser. Dels måste förstås deandra kurserna också ha kodat sina inlägg, dels ville vi gärna ha kurser som vändesig till liknande målgrupper.Vad vi fann:Ett tiotal Nätbild<strong>ar</strong>kurserDessa kurser h<strong>ar</strong> hållits helt på distans utan några fysiska träff<strong>ar</strong>. Kursanordn<strong>ar</strong>eär folkbildningsaktörer (studieförbund och folkhögskolor). Ämnesinnehålletspänner från behörighetsgivande kurser i matematik till smala intressekurser somitalienska för operaälsk<strong>ar</strong>e. Deltag<strong>ar</strong>na är av båda könen i alla ålderskategorier.Kvinnor mellan 20-60 år i är dock överrepresenterade. 2/3 h<strong>ar</strong> förvärvs<strong>ar</strong>bete ellerandra studier vid sidan om deltagandet i kursen. Kurserna h<strong>ar</strong> bedrivits påkv<strong>ar</strong>tsf<strong>ar</strong>t. Ett 50-tal distanskurser h<strong>ar</strong> genomförts v<strong>ar</strong>je termin sedan år 2000.Kurserna h<strong>ar</strong> för Folkbildningsrådets räkning utvärderats år 2000 112 . Ytterlig<strong>ar</strong>eett p<strong>ar</strong> av kurserna är i skrivande stund, hösten 2002, föremål för forskning kringsamtalets betydelse inom distansundervisning 113 . Denna rapport beräknas v<strong>ar</strong>a kl<strong>ar</strong>2003-2004.112 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering (2001)113 David Hamilton, Ethel Dahlgren, Agneta Hult, Tor Söderström, Folkbildning på distans – en samtalsmiljö förlärande, ett pågående forskningsprojekt 2001-03, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet139


Det är inte svårt att hitta olikheter mellan Mattekursen och Nätbild<strong>ar</strong>kurserna.Utöver funktionshindret är det mest avgörande kanske frånv<strong>ar</strong>on av fysiska möteni Nätbild<strong>ar</strong>kurserna.En likhet med Mattekursen är att de flesta deltag<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> annan sysselsättning vidsidan om, och att kurserna torde ta ungefär lika stor tid i anspråk för deltag<strong>ar</strong>na.Både Nätbild<strong>ar</strong>na och Mattekursen använde konferenssystemet First Class.Två Distansforum för specialpedagogerGunnel Wännman Toresson vid Umeå universitet h<strong>ar</strong> i sin doktorsav<strong>hand</strong>ling 114analyserat två distansforum som vände sig till specialpedagoger. Det ena v<strong>ar</strong>specialpedagog-programmet, 60 poäng, på distans vid Umeå universitet ochbestod av 30 kvinnor och 1 man. Deltag<strong>ar</strong>na träffades fysiskt på universitetungefär v<strong>ar</strong> femte vecka under 3-4 dag<strong>ar</strong>. Kursen omfattade totalt tre terminer.Det andra distansforumet v<strong>ar</strong> ett frivilligt datornätverk som vände sig tillyrkesverksamma specialpedagoger. Vid st<strong>ar</strong>ten bestod nätverket, som under detförsta året drevs med projektpeng<strong>ar</strong>, av sammanlagt 124 personer v<strong>ar</strong>av 119kvinnor. Deltag<strong>ar</strong>na träffades fysiskt under två halvdag<strong>ar</strong> vid tre tillfällen underdet första året.Inte heller här är det svårt att hitta olikheter mellan Mattekursen ochspecialpedagogernas två distansforum. Utöver funktionshindret är det mestavgörande här kanske deltag<strong>ar</strong>nas bakgrund och i ena fallet frånv<strong>ar</strong>on avmoderator 115 . En stor majoritet av specialpedagogdeltag<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> universitetsstudierbakom sig med vad det innebär av studievana och ansv<strong>ar</strong>stagande för denegna studiesituationen. Å andra sidan byggde aktiviteten i specialpedagogernasena forum helt på spontana initiativ av deltag<strong>ar</strong>na. Det fanns ingen ansv<strong>ar</strong>igled<strong>ar</strong>e som kunde ge positiv feedback och introducera diskussioner.En likhet med Mattekursen är den stora, snudd på totala, kvinnodominansen.Båda specialpedagogerna och Mattekursen använde First Class.Två kurser för samma målgrupp som vårVi h<strong>ar</strong> tidig<strong>ar</strong>e nämnt att vi endast hittat tre distanskurser som vänder sig tillsamma målgrupp som vår (personer med språkliga, neuropsykiatriska och/ellerlindriga begåvningsmässiga funktionshinder). Dessa är- en kurs i föreningskunskap,- en delkurs i svenska (cirka 50 deltag<strong>ar</strong>e) och- ett kommunikationsprojekt inför ett skolutbyte (12 deltag<strong>ar</strong>e).114 G Wännman Toresson, Kvinnor skap<strong>ar</strong> kunskap på nätet (2002)115 En moderator är en ansv<strong>ar</strong>ig led<strong>ar</strong>e för det elektroniska forumet.140


Anordn<strong>ar</strong>na kommer från tre olika aktörer (studieförbund, särvux och folkhögskola).Av dessa h<strong>ar</strong> vi v<strong>ar</strong>it i kontakt med två: delkursen i svenska och kommunikationsprojektet.Trots att målgruppen är densamma som vår är det svårt att göra direktajämförelser då syftet med kurserna v<strong>ar</strong>it alltför olika. I utbytesprojektet låg fokuspå den sociala interaktionen medan målet i svenska delkursen v<strong>ar</strong> att fullgörakursmomenten. I samtliga kurser användes First Class och deltag<strong>ar</strong>na hademöjlighet till back-up av pedagogisk personal i studiecentra eller skola.Något om MattekursenKursens uppläggning och deltag<strong>ar</strong>eSomm<strong>ar</strong>en 2000 tillfrågades lär<strong>ar</strong>innan, Fanny, av nätkursansv<strong>ar</strong>iga vidFolkhögskolan där hon jobb<strong>ar</strong>, om hon ville hålla en distanskurs för personer medbegåvningshinder. Hon tackade ja, under förutsättning att hon skulle få gå endistanslär<strong>ar</strong>kurs först. Under höstterminen 2000 gick hon en distanslär<strong>ar</strong>kurs därhon fick möjlighet att bolla sina idéer med mer erf<strong>ar</strong>na distanslär<strong>ar</strong>e. Hon hadeockså möjlighet att under utbildningen utforma den kurs hon själv sedan skullehålla.Vi kommer i fortsättningen att kalla hennes kurs rätt och slätt för Mattekursen.Den aktuella Folkhögskolan kommer följaktligen att kallas för Folkhögskolan ochdet lärcenter man hade tillgång till kallas förstås Lärcentret.Mattekursen v<strong>ar</strong> ett första försök från Folkhögskolan att anordna kurser på distansför personer med lindriga begåvningshinder och det v<strong>ar</strong> också första gången somFanny höll i en distanskurs. Därför valde hon att <strong>hand</strong>plocka deltag<strong>ar</strong>na till dennakurs. Hon hade tänkt sig en grupp på ungefär sju deltag<strong>ar</strong>e och ringde runt tillflera tänkb<strong>ar</strong>a personer som tidig<strong>ar</strong>e gått i Folkhögskolans långa vinterkurs förpersoner med begåvningshinder. Många v<strong>ar</strong> ganska intresserade till en början,men flera tackade nej vid nästa samtal. Det v<strong>ar</strong> många av dem som direkt hadeblivit avrådda, av någon assistent eller kanske sin gode man, att ta på sig fleraktiviteter. De hade helt enkelt inte tid att gå en kurs just då.De fem kvinnor som tackade ja till att gå kursen fick alltså kännedom om dengenom att lär<strong>ar</strong>innan ringde till dem personligen och bjöd in dem till kursen. Allakvinnorna kände någon av de andra sedan tidig<strong>ar</strong>e, men eftersom de inte gåttsamtidigt på Folkhögskolan tidig<strong>ar</strong>e, kände inte alla v<strong>ar</strong>andra.Fanny berätt<strong>ar</strong> att kursen utformades så att den innehöll fem endagsträff<strong>ar</strong> påFolkhögskolan, då man började med att förmiddagsfika vid 9.30 och därefterhade en datalektion och en mattelektion före lunch. Efter lunch hade man ännu endatalektion innan dagen avslutades med eftermiddagskaffe.141


Mellan dessa fem fysiska träff<strong>ar</strong> hade man distansperioder. Men eftersom alladeltag<strong>ar</strong>e inte hade tillgång till datorer hemma, ordnades träff<strong>ar</strong> på ett Lärcenterinne i stan, där en annan lär<strong>ar</strong>e, Gerdy, alltid fanns tillgänglig som <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>e.Mattekursen hade alltså fem kursdeltag<strong>ar</strong>e, Allis, Bellis, Cattis´, Doris och Irisalla kvinnor mellan omkring 20 och 45 år, samt två kvinnliga lär<strong>ar</strong>e, Fanny ochGerdy, i samma ålder. En av de nätkursansv<strong>ar</strong>iga vid Folkhögskolan, Johnny,fanns också med vid ett p<strong>ar</strong> tillfällen.Innan första kurstillfället hade Fanny planerat hur många träff<strong>ar</strong> som skulle äg<strong>ar</strong>um på Folkhögskolan och vid vilka datum, och hon hade förslag till ettminimiantal träff<strong>ar</strong> som skulle v<strong>ar</strong>a däremellan på Lärcentret. Men det visade sigatt två av deltag<strong>ar</strong>na inte hade tillgång till dator hemma och att det behövdes flerträff<strong>ar</strong> vid Lärcentret. Deltag<strong>ar</strong>na föredrog att träffas på en bestämd dag v<strong>ar</strong>jevecka och de träffades nästan v<strong>ar</strong>je vecka under hela terminen.- Dom behövde en kväll i veckan. Alltså dom behövde veta. Det gickinte lösa på det sättet att man går dit när man känner för det; olikadag<strong>ar</strong> olika vecker. Utan det blev onsdagkväll<strong>ar</strong>. Då h<strong>ar</strong> man dataoch mattekurs. Det behövdes så. Det visste vi ju int’ från början, attdet skulle… Men den strukturen behövde dom. Att veta att’onsdag<strong>ar</strong>, de är de som gäller’. (Lär<strong>ar</strong>e)Vid första träffen fick deltag<strong>ar</strong>na själva ge förslag till vad kursen skulle innehålla.Det blev tre huvudområden:- Procent, för att till exempel förstå rabatterbjudanden i butiker.- Peng<strong>ar</strong>, för att till exempel veta om man fått rätt växel tillbaka.- Volym, för att till exempel kunna beräkna ett matrecept för rätt antal portioner.Kursens tekniska förutsättning<strong>ar</strong>Det elektroniska konferenssystemet First Class.Utmärkande för den tredje generationens distansundervisning är användandet avInformations- och Kommunikationsteknologi, IT, som distansöverbryggandemedel. För att kunna genomföra en distanskurs behövs förutom enfysisk/eterburen koppling mellan datorerna även ett kommunikationsprogrameller utbildningsplattform. Detta kommunikationsprogram är oftast ettelektroniskt konferenssystem (typ First Class eller WebCT) och/eller ettvideokonferenssystem (typ Picture tel eller Microsoft Netmeeting).I Mattekursen v<strong>ar</strong> aldrig videokonferens aktuellt då det hade krävt både en högrebandbredd än den som fanns tillgänglig för tillfället och större ekonomiskainvestering<strong>ar</strong> i teknisk utrustning. Till konferenssystem för kursen Mattekursenvaldes First Class.142


En viktig anledning till detta är att folkhögskolornas centrala nät Folkbildningsnäteth<strong>ar</strong> valt denna lösning. Därigenom får skolan tillgång till serverlicenser ochkan nyttja den centrala servern. Detta gör First Class till ett lättadministrerat,billigt och stabilt alternativ för de enskilda folkhögskolor och studieförbund somönsk<strong>ar</strong> anordna distansundervisning. Systemet är stabilt så till vida att det gårköra på en låg bandbredd (modemuppkoppling). De få distanskurser somgenomförts för personer med språkliga, neuropsykiatriska och/eller lindrigabegåvningsmässiga funktionshinder h<strong>ar</strong> alla h<strong>ar</strong> använt sig av dettakonferenssystem.För Mattekursen v<strong>ar</strong> First Class i praktiken det enda möjliga alternativet. Ettannat alternativ skulle ha tagit mycket tid och resurser i anspråk att testa ochutvärdera. Lägg därtill utbildningstid och egna licenserings-kostnader. 116 Frånskolan kunde elever och lär<strong>ar</strong>e nå servern via ISDN (128 kbps) och frånLärcentret med modem (56 kbps).Deltag<strong>ar</strong>na installerade/fick installerat First Class-licensen i sina egna datorer.Programmet fanns även i Lärcentret liksom i Folkhögskolans datasal.Efter inloggning kommer eleverna in till Folkbildningsnätets första sida. På dennasida letade de rätt på ikonen/länken Mattekursen, klickade på den och kom på såsätt in i kursens egen konferens. (Se illustrationer nedan).Exempel på Folkbildningsnätets första sidaKursen Mattekursen116 Läs kapitlet om teknik, sid 106-112, angående andra alternativ.143


Kursdesignen i MattekursenKursdesignen är mycket enkel:Endast två konferenser h<strong>ar</strong> används, ett café för sociala inlägg och ett klassrumdär avsikten v<strong>ar</strong> att dialogen skulle innehålla pedagogiska inlägg (”Test” är entestkonferens som endast användes innan kursst<strong>ar</strong>t).Bildikoner användes istället för stand<strong>ar</strong>dutseendet för mapp<strong>ar</strong>.Ingen bakgrundsbild v<strong>ar</strong> vald.Kursadministratören hade inte låst de tre bildikonerna, vilket inneb<strong>ar</strong> att v<strong>ar</strong>jeenskild deltag<strong>ar</strong>e kunde flytta om ordningen på ikonerna. Detta ger å ena sidan enstörre möjlighet till personlig anpassning av lärmiljön för deltag<strong>ar</strong>en men å andrasidan risker<strong>ar</strong> det att komplicera då den grafiska miljön kan skilja sig fråndeltag<strong>ar</strong>e till deltag<strong>ar</strong>e.Även delningslisten (mitt i fönstret) v<strong>ar</strong> olåst, vilket inneb<strong>ar</strong> att v<strong>ar</strong>je deltag<strong>ar</strong>esjälv kunde bestämma hur stor del av fönstrets totala yta som skulle upptas avrespektive yta över och under delningslisten. Det medför samma förtjänster ochproblem som med olåsta ikoner.MetoderMetoderna vi h<strong>ar</strong> använt vid vår undersökning av Mattekursen är- Kvalitativ metod, där vi h<strong>ar</strong> intervjuat deltag<strong>ar</strong>e och lär<strong>ar</strong>e.- Statistisk/Kvantitativ metod, där vi h<strong>ar</strong> kodat alla meddelanden och skickat ut enenkät till ett antal anordn<strong>ar</strong>e av andra kurser för att få ett jämförelsematerial. (Sebilaga 4)- Jämförande metod, där vi h<strong>ar</strong> jämfört deltag<strong>ar</strong>nas meddelanden i Mattekursenmed deltag<strong>ar</strong>meddelanden i andra kurser.144


Kvalitativ forskningsmetodVi h<strong>ar</strong> gjort åtta intervjuer.- Dels i en första omgång med fyra deltag<strong>ar</strong>e i Mattekursen, samt med deras tvålär<strong>ar</strong>e. Resultatet från dessa intervjuer presenteras, tillsammans med resultatenfrån den kvantitativa delen av vår studie.- Dels i en andra omgång med två av deltag<strong>ar</strong>na, som h<strong>ar</strong> fått prova på ettförsöksmaterial vi utvecklat under projektets gång. Resultaten från dessaintervjuer presenteras tillsammans med resultaten från den försöksdag då de bådadeltag<strong>ar</strong>na fick pröva på att använda försöksmaterialet.IntervjuerFyra av de fem deltag<strong>ar</strong>na i kursen Mattekursen h<strong>ar</strong> ställt upp för intervju. Det ärAllis, Bellis, Cattis och Doris. Intervjuerna hölls i avskilda rum på kvinnornasrespektive <strong>ar</strong>betsplatser, närm<strong>ar</strong>e ett år efter kursen, vilket naturligtvis påverk<strong>ar</strong>sv<strong>ar</strong>en. Det kan v<strong>ar</strong>a svårt att minnas alla detaljer efter ett helt år.V<strong>ar</strong>je intervju tog omkring 15 minuter och innehöll samma huvudfrågor.1. Vad v<strong>ar</strong> det som gjorde dig nyfiken på kursen?2. Vad v<strong>ar</strong> det som blev avgörande för att du valde att fullborda kursen?3. Hur såg du på kursens innehåll …4. … och uppläggning?5 Vilken betydelse det hade för dig att kursen v<strong>ar</strong> på distans?6. Upplevde du några problem under kursen?7. Vilka synpunkter h<strong>ar</strong> du på konferenssystemet som använts, First Class?Gemensamt för alla fyra v<strong>ar</strong> att de sv<strong>ar</strong>ade mycket kortfattat, stundtals nästankryptiskt. Därför innehåller samtliga dessa fyra intervjuer en hel mängd olikaföljdfrågor, som ett försök att locka fram något mer utförliga sv<strong>ar</strong>. Det lyckadesdock inte alltid.Vi h<strong>ar</strong> också frågat de båda lär<strong>ar</strong>na i kursen, kursförestånd<strong>ar</strong>en, Fanny, och<strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>en i Lärcentret, Gerdy, hur de upplevde kursen i Mattekursen.Intervjuerna med lär<strong>ar</strong>na hölls också på deras respektive <strong>ar</strong>betsplatser. De tog endryg halvtimme v<strong>ar</strong>dera i anspråk och innehöll i stort sett samma frågor somdeltag<strong>ar</strong>na fick. Den stora skillnaden i tid beror främst på att lär<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> gett merutförliga sv<strong>ar</strong> på frågorna. Deras intervjuer innehåller därför också färreföljdfrågor än deltag<strong>ar</strong>intervjuerna.DominansprofilerDessutom hade vi hoppats att, i samband med intervjuerna, kunna fastställakursdeltag<strong>ar</strong>nas dominansprofiler, som en jämförelse till vad personerna säger.Det visade sig svår<strong>ar</strong>e än väntat att få fram en säker dominansprofil. Den bästametoden för att fastslå dominansprofil är kinesologisk, dvs att genom145


muskelundersökning låta kroppen själv sv<strong>ar</strong>a på frågan. Detta är emellertid enmetod som vi inte behärsk<strong>ar</strong>. Därför valde vi den näst bästa metoden, nämligen- att låta deltag<strong>ar</strong>en ta emot ett föremål i midjehöjd rakt framifrån, för att fastställa<strong>hand</strong>dominans,- att låta deltag<strong>ar</strong>en sp<strong>ar</strong>ka till ett föremål på golvet, för att fastställa fotdominans,- att låta deltag<strong>ar</strong>en låtsas lyssna till ett samtal på andra sidan väggen, för attfastställa örondominans, samt- att låta deltag<strong>ar</strong>en låtsas använda en kik<strong>ar</strong>e, för att fastställa ögondominans.Det som gör denna metod mer osäker än den kinesologiska är att vi underuppväxten skaff<strong>ar</strong> oss flera olika dominansprofiler som vi använder vid olikatillfällen, beroende på vilka <strong>ar</strong>betsuppgifter vi håller på med. Därför är det intesäkert att vår undersökning fick fram kvinnornas grundläggande dominansprofil,utan vi får nöja oss med att ha fått fram den profil som v<strong>ar</strong> aktuell för v<strong>ar</strong> och enav kvinnorna just vid undersökningstillfället.Särskilt svårt är det att v<strong>ar</strong>a säker på <strong>vilken</strong> hjärnhalva som är dominant, delseftersom det inte finns något enkelt test (utom det kinesologiska) utan man måstegå efter till exempel hur personer reager<strong>ar</strong> känslomässigt i olika situationer, delseftersom inte 100 % av befolkningen som h<strong>ar</strong> den logiska halvan till vänster ochgestalthjärnhalvan till höger. Några få procent av befolkningen är nämligenspegelvänd. Men om intervjupersonerna hör till majoriteten av befolkningenhärvidlag, så ser deras profiler antagligen ut som illustrationen vis<strong>ar</strong> på nästa sida.Figurerna ska läsas som om du stod mitt emot den person det gäller. De sinnensom v<strong>ar</strong> dominanta hos v<strong>ar</strong>dera personen är färgade. Så är till exempel den högra<strong>hand</strong>en färgad på alla illustrationerna, eftersom alla kvinnorna är högerhänta. Allafyra tycks också vid undersökningstillfället ha v<strong>ar</strong>it högerfotade. Två avpersonerna är högerögda och två är vänsterögda. Två v<strong>ar</strong> högerörade och tvåvänsterörade. Tre av dem tycks ha haft vänster hjärnhalva, logikhjärnhalvan,dominant och endast en hade dominant gestalthjärnhalva.Allis hade alla sina dominanta sinnen på samma sida som sin dominantahjärnahalva. När hon blir stressad, är det alltså sannolikt att hon blir heltblockerad, eftersom hennes dominanta hjärnhalva då inte kan styra hennesdominanta sinnen. Detta påverk<strong>ar</strong> naturligtvis inlärningen i hög grad.Bellis och Doris tycks kunna tala och gå när de blir stressade, men antagligenv<strong>ar</strong>ken hör eller ser de särskilt bra. Eftersom deras dominanta öga och örakorresponder<strong>ar</strong> med den högra (gestalt-) hjärnhalvan behöver de få se och hörahelheten först för att sedan lägga till detaljerna, i en stressfri miljö, där de fårsamtala om ämnet och gärna röra på sig, för att lära sig riktigt effektivt.Endast Cattis tycks kunna ha tillgång till alla sina dominanta sinnen i enstressituation.146


Allis: Gestaltinlär<strong>ar</strong>eBellis: Trol. logikinlär<strong>ar</strong>eCattis: Trol. logikinlär<strong>ar</strong>e.Doris: Logikinlär<strong>ar</strong>e.Efter att ha tagit hänsyn till såväl personliga omdömen om deltag<strong>ar</strong>na, som derasaktivitet under Mattekursen, fann vi att de två som tycks v<strong>ar</strong>a mest olika är Allisoch Doris. Det v<strong>ar</strong> därför vi valde ut just dem för att delta i den uppföljande delenav vår forskning, under våren och somm<strong>ar</strong>en 2002.147


Statistisk/kvantitativ metodLitteraturstudien (sidorna 114-122) pek<strong>ar</strong> på främst två stora hinder meddistansstudier för deltag<strong>ar</strong>e utan funktionshinder. Dessa är:- Bristande aktivitet från deltag<strong>ar</strong>nas sida.- Tekniska problem.Vi h<strong>ar</strong> inte kunnat hitta någon undersökning om huruvida detta också gäller förpersoner med språkliga, neuropsykiatriska och/eller lindriga begåvningsmässigafunktionshinder. Vi h<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>it intresserade av att se huruvida ovan nämnda hinderär relevanta även för vår målgrupp, och h<strong>ar</strong> därför valt att koda alla meddelandensom deltag<strong>ar</strong>e och lär<strong>ar</strong>e i Mattekursen h<strong>ar</strong> sänt till kursens First Classkonferenser.Meddelandena h<strong>ar</strong> kodats utifrån sju p<strong>ar</strong>ametr<strong>ar</strong>:- vem som lagt meddelandet,- tidpunkt på dygnet,- veckodag,- månad,- under lektionstid eller ej,- meddelandetyp- meddelandets innehåll.Beskrivning av kodningenHela kursen bestod av 360 meddelanden, 191 i cafeet och 169 i klassrummet.Vi h<strong>ar</strong> delat in alla meddelanden utifrån univokal, repektive dialogisk k<strong>ar</strong>aktär.Vi använder här samma begreppsp<strong>ar</strong> som Gunnel Wännman använder i sinrapport om specialpedagoger och distansstudier 117 . Wännman hänvis<strong>ar</strong> där tillOlga Dysthe som i ett p<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>beten beskrivit hur forsk<strong>ar</strong>na Rommetveit ochLotman utvecklat vad de kall<strong>ar</strong> en dialogbaserad, sociokognitiv teori av språkoch tanke och hur Lotman utvecklat dualism-begreppet. Wännman beskriver dettapå följande sätt;”Alla texter, både de verbala och de icke verbala kan ha tvåfunktioner. Den ena funktionen är fokuserad på att förmedla meningoch den kall<strong>ar</strong> Lotman ”univokal”, medan den andra funktioneninriktas på att generera ny mening och den benämns ”dialogisk”. 117Meddelanden som vi bedömt lämnat en öppning till fortsatt dialog h<strong>ar</strong> vi kodatsom dialogiska. Vår hypotes är att en kurs med många meddelanden av dialogiskk<strong>ar</strong>aktär h<strong>ar</strong> en positiv inverkan på deltag<strong>ar</strong>aktiviteten.Vi h<strong>ar</strong> även kodat meddelanden i pedagogisk och social k<strong>ar</strong>aktär. Sådanameddelanden som inte h<strong>ar</strong> med kursinnehållet att göra h<strong>ar</strong> kodats som sociala117 Gunnel Wännman Toresson, Kvinnor skap<strong>ar</strong> kontakt på nätet – datorbaserad fortbildning för lär<strong>ar</strong>e,pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2002; sidan 51.148


meddelanden. Här h<strong>ar</strong> vi antagit att en stor mängd sociala meddelanden tyder påatt kursen fyller fler behov än att b<strong>ar</strong>a inhämta rena ämneskunskaper.Kommunikationen h<strong>ar</strong> också granskats genom att koda tidpunkt, veckodag ochmånad för v<strong>ar</strong>je meddelande. Här h<strong>ar</strong> vi även tittat på om avsänd<strong>ar</strong>en befunnit sigi lektionssalen/studiecentret vid tidpunkten för meddelandet. En liknande kodningfinns för vissa av de jämförelsekurser vi h<strong>ar</strong>.Så här kan ett meddelande se ut:Dessa v<strong>ar</strong> de p<strong>ar</strong>ametr<strong>ar</strong> vi kodade efterSå här ser kodningsraden för ovan stående meddelande ut:5. 1 2 3 1 2 1 0Meddelandet ovan v<strong>ar</strong> det femte lagda meddelandet i klassrumskonferensen.Meddelandet h<strong>ar</strong> alltså lär<strong>ar</strong>en Fanny (1) skrivit……mellan klockan 8-12 (2)…en onsdag (3).Meddelandet h<strong>ar</strong> bedömts ha dialogisk (1) k<strong>ar</strong>aktär d.v.s. att det öppn<strong>ar</strong> för vid<strong>ar</strong>esamtal……och är av pedagogisk <strong>ar</strong>t (2).Vid<strong>ar</strong>e skrevs meddelandet i febru<strong>ar</strong>i (1)…och avsändes när gruppen inte v<strong>ar</strong> samlad i klassrummet (0) .På liknade sätt h<strong>ar</strong> alla 360 meddelanden kodats.149


Slutligen h<strong>ar</strong> vi lyft ut de 116 meddelanden som inte avsänts när använd<strong>ar</strong>en v<strong>ar</strong>ithos kurskamraterna rent fysiskt.Vi h<strong>ar</strong> kallat dem fria meddelanden då de v<strong>ar</strong>it fria i både tid och rum.Vi h<strong>ar</strong> hos dessa fria meddelanden tittat på avsänd<strong>ar</strong>e, inläggets k<strong>ar</strong>aktär ochinnehåll och ställt det mot alla meddelanden i kursen.Vi h<strong>ar</strong> valt bort andra möjligheter.I och med att tid och resurser v<strong>ar</strong>it begränsade h<strong>ar</strong> vi indirekt valt bort en massaandra möjliga aspekter till kodning. Hade tiden medgivit skulle det v<strong>ar</strong>itintressant att koda läsningen, allt ifrån <strong>vilken</strong> typ av meddelanden som lästes tillvem som läser och jämföra det med våra övriga p<strong>ar</strong>ametr<strong>ar</strong>. Ytterlig<strong>ar</strong>e en annaninfallsvinkel hade v<strong>ar</strong>it att titta mer på trådningsstrukturer 118 av meddelanden iförhållande till meddelandets innehåll. Det finns en spännande engelsk rapport 119som i så fall skulle kunna fungera som jämförelsematerial. Vi h<strong>ar</strong> inte hellerkodat hur användningen av färg, teckensnitt, bifogade filer, citat m.m. sett ut.En annan infallsvinkel hade v<strong>ar</strong>it att samköra flera av våra p<strong>ar</strong>ametr<strong>ar</strong> och letatefter korrelationer mellan t.ex. inläggstyp/avsänd<strong>ar</strong>e och innehåll.JämförelsekurserVåren 2002 skickade vi ut en enkät 120 till dem som anordnat nätbild<strong>ar</strong>kurser. Vifick in 6 sv<strong>ar</strong> av cirka 50 möjliga. Dessutom h<strong>ar</strong> vi haft personliga kontakter medanordn<strong>ar</strong>e av ytterlig<strong>ar</strong>e några nätbild<strong>ar</strong>kurser. På så sätt h<strong>ar</strong> vi ändå fått enfingervisning om hur kommunikationen h<strong>ar</strong> fungerat i dessa kurser. Eftersom detendast <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om ett tiotal kurser av cirka 50 stycken (cirka 20 %) är dockunderlaget alltför litet för att v<strong>ar</strong>a statistiskt säkerställt.Hur vi använt jämförelsekursernaVi h<strong>ar</strong> som sagt ett mycket litet underlag, både i vår egen undersökning och i detjämförelsematerial vi fått tillgång till. Men vi h<strong>ar</strong> ändå valt att presentera siffrornasom statistik, även om det inte räcker som underlag till stora slutsatser.Tanken med jämförelsekurserna är alltså inte att få statistiskt hållb<strong>ar</strong>a siffror utanatt i möjligaste mån kunna ge perspektiv när vi analyserat och värderat våra egnasiffror i Mattekursen.118 Trådning är en kedja av meddelanden med samma innehåll.119 K<strong>ar</strong>en Ke<strong>ar</strong>, Following the treads in computer conferences, Open university (2000)120 Se bilaga.150


Uppföljande försök med nya idéerMetodbeskrivningIntervjuerI samband med de första intervjuerna fick deltag<strong>ar</strong>na med några enkla övning<strong>ar</strong>visa <strong>vilken</strong> dominansprofil de hade vid intervjutillfället 121 . De fick också sv<strong>ar</strong>a påfrågor som kunde ge en fingervisning om <strong>vilken</strong> hjärnhalva som v<strong>ar</strong> derasdominanta. Eftersom de alla hade gått i Folkhögskolans långa vinterkurs, kundevi också fråga personalen där, om de bedömde deltag<strong>ar</strong>na som gestaltinlär<strong>ar</strong>e ellerlogikinlär<strong>ar</strong>e. Därefter valde vi ut de två personer som vi uppfattade som mestolika, Allis och Doris, till denna andra omgång av studien.Doris är en tydlig logikinlär<strong>ar</strong>e. Detta märks till exempelpå att hon behärskade First Class på ett utmärkt sätt.Hennes dominanta högra <strong>hand</strong> korresponder<strong>ar</strong> medhennes dominanta vänstra hjärnhalva där talcentrumfinns, vilket gör att hon h<strong>ar</strong> lätt att formulera sig i ord.Hon v<strong>ar</strong> också en av dem som lade flest fria inlägg. Honskrev jämförelsevis långa inlägg och hennes inlägg v<strong>ar</strong> iregel väl formulerade. Däremot är hennes vänstradominanta öga och öra blockerade, vilket gör att hon h<strong>ar</strong>svårt att ta in såväl visuell som auditiv information närhon blir stressad, eller trött.Allis är tydlig gestaltinlär<strong>ar</strong>e. Detta märks till exempel påatt hon ofta reager<strong>ar</strong> känslomässigt i olika situationer,både med glädje och sorg. Alla hennes dominanta sinnenligger dessutom på samma sida som hennes dominantahjärnhalva, vilket innebär att hon blir fullständigtblockerad när hon blir trött eller stressad, och honbehöver mycket tid till eftertanke och be<strong>ar</strong>betning av vadhon v<strong>ar</strong>it med om. Hon skrev betydligt färre inlägg änDoris under Mattekursen och de inlägg hon gjorde v<strong>ar</strong>ganska korta. Hon hade även svår<strong>ar</strong>e att formulera sigvid intervjun och lämnade färre detaljer i sina sv<strong>ar</strong>.DorisAllisVi intervjuade dessa bägge personer en andra gång. Nu fick de sv<strong>ar</strong>a på hur deönskade sin inlärningsmiljö; med eller utan musik, uppläst text eller inte, samt<strong>vilken</strong> färg och form de önskade i lärmiljön. Därefter frågade vi efterfavorit<strong>ar</strong>tister, intressen och vad de tyckte om att shoppa.121 Se illustrationerna på sidan 148151


Allis valde en gul bakgrund, hon ville gärna ha bakgrundsmusik och hon ville fåtexten uppläst. Hon ville shoppa cd-skivor och porslin.Hennes favorit<strong>ar</strong>tister v<strong>ar</strong> Britney Spe<strong>ar</strong>s, Shakin’ Stevens och ett p<strong>ar</strong> pojkband.Doris ville ha en svagt grön bakgrund, hon ville inte ha bakgrundsmusik och honville inte ha texten uppläst. Hon ville shoppa kläder och husgeråd.Hennes favorit<strong>ar</strong>tist v<strong>ar</strong> Lill-Babs.LärmiljökonstruktionMed utgångspunkt av lärstilundersökningen och intervjuerna konstruerade vidärefter för v<strong>ar</strong> och en av de båda personerna en individuellt anpassad lärmiljömed samma matematiska innehåll som distanskursen de tidig<strong>ar</strong>e gått.De individanpassade lärmiljöerna (som är webbaserade) lades ut på Internet föratt kunna hämtas och köras i webläs<strong>ar</strong>e. 122Försöksdag i fyra del<strong>ar</strong>I början av augusti 2002 träffade vi Allis och Doris igen på Folkhögskolan för attde skulle få prova på att använda de datormiljöer de själva hade valt. Efter att deöver en kopp kaffe fått veta hur vi hade tänkt oss dagen, så körde vi igång.Först lät vi dem, utan hjälp utifrån och v<strong>ar</strong> för sig, testa sina matteprogram undercirka 5-10 minuter. Detta deras första möte med lärmiljön videofilmades.Därefter hade de en datalektion med sin lär<strong>ar</strong>e från kursen i Mattekursen. Medhjälp av lär<strong>ar</strong>en repeterades allra först First Class-miljön.För att efter lunchen sedan kunna hämta hem sina personliga lärmiljöer frånInternet, fick deltag<strong>ar</strong>na även lära sig att- ur ett meddelande i First Class kopiera en internetadress,- öppna webläs<strong>ar</strong>en och- klistra in internetadressen i webläs<strong>ar</strong>ens adressfält och- st<strong>ar</strong>ta hemladdningen av sitt anpassade lärprogram.Till sist fick de lära sig att återgå till First Class för att genom ett meddelande tilllär<strong>ar</strong>en bekräfta att de lyckats hitta och ladda hem sin personliga lärmiljö.Efter lunchrasten försökte vi simulera en situation som liknade en distanskurs,genom att lär<strong>ar</strong>en satt vid en dator i ett klassrum, medan deltag<strong>ar</strong>na satt viddatorer i ett annat klassrum. De kunde endast kommunicera via First Class. Tvåpersoner fanns som observatörer inne i klassrummet med eleverna utan att säganågot eller hjälpa dem på något sätt.Slutligen intervjuades de båda kvinnorna v<strong>ar</strong> för sig. Under intervjutillfällettittade intervjuled<strong>ar</strong>en och deltag<strong>ar</strong>en på videofilmen från första mötet med denpersonligt anpassande lärmiljön och deltag<strong>ar</strong>en fick tillfälle att själv kommenteravad som hände på skärmen och hur hon hade upplevt sin lärmiljö.122 Bilder av hur skärmen såg ut i v<strong>ar</strong> och en av de båda lärmiljöerna finns i kapitel 19, samt i bilaga 5 på sid 212De finns också att ladda hem fritt på www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>152


Hur materialet kommer att presenterasMot bakgrund av litteraturstudien h<strong>ar</strong> vi valt att sortera och presentera det kodadematerialet i datakommunikationen, tillsammans med intervjuerna utifrån treaspekter:1. En deltag<strong>ar</strong>aspekt, som <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> dels om vad som lockade med kursen och hurmeddelandenas innehåll h<strong>ar</strong> kodats, dels om kursens uppläggning och innehålloch när och v<strong>ar</strong> deltag<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> lagt sina meddelanden.2. En teknisk aspekt, som framför allt gäller använd<strong>ar</strong>nas teknikförståelse. Vi h<strong>ar</strong>frågat deltag<strong>ar</strong>na om hur de upplevde tekniken, samt tittat på i vad måndeltag<strong>ar</strong>na, i mail som de skickade- bifogade filer,- använde citat,- nyttjade möjligheten att anpassa texter.Tyvärr h<strong>ar</strong> vi av tidsskäl inte haft möjlighet att koda detta. Däremot h<strong>ar</strong> vi kodat ivad mån det fanns hjälp i närheten när meddelandet lades.När det gäller dåligt anpassad teknik, hänvis<strong>ar</strong> vi till del II sidan 108-109,188 ffsamt i denna del sidorna 178-180.3. En Lär<strong>ar</strong>-/Organisationsaspekt eftersom lär<strong>ar</strong>na på några av intervjufrågornagav sådana synpunkter som gällde lär<strong>ar</strong>ens roll eller <strong>ar</strong>betsuppgifter.Därefter kommer en kort redogörelse för hur försöksdagen föll ut.Till sist redovis<strong>ar</strong> vi våra resonemang och slutsatser i en Diskussion.153


16. ResultatDeltag<strong>ar</strong>aspekt 1: Behovet av bekräftelse- Vad v<strong>ar</strong> det som lockade med kursen?De flesta av deltag<strong>ar</strong>na kände till ett p<strong>ar</strong> av de andra sedan tidig<strong>ar</strong>e. Att kursen v<strong>ar</strong>en möjlighet att återse gamla kurskamrater, v<strong>ar</strong> också något som hade betonatsnär de inbjöds till kursen:”Och när vi gjorde ett prospekt för att då… sälja kursen, så attsäga, till dom… så att dom skulle känna att dom ville gå, då trycktevi också mycke på att träffa gamla kompis<strong>ar</strong> och …få kontakt…-igen. Att dom sku’ få chansen.” (Lär<strong>ar</strong>e)Att detta också v<strong>ar</strong> viktigt för kursdeltag<strong>ar</strong>na bekräftas av deras intervjusv<strong>ar</strong>.Det tycks som om alla kvinnorna i första <strong>hand</strong> upplevde kursen som en socialangelägenhet, i andra <strong>hand</strong> som ett sätt att skaffa sig kunskap. Det de spontantberätt<strong>ar</strong> <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om att komma ut och träffa andra och att det är roligt att få lärasig mer om datorn. Att kursen formellt v<strong>ar</strong> en matematikkurs är av underordnadbetydelse.- Hur kom det sig att du började kursen?På frågan om hur det kom sig att de började kursen, sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> alla att det berodde påatt Fanny ringde och bjöd in dem. Det v<strong>ar</strong> också viktigt för dem att det v<strong>ar</strong> endatakurs, men också att lära sig matte är viktigt.- Det v<strong>ar</strong>, vad het’ hon nu? Fanny, som ringde upp mej.- Kände du Fanny innan?- Nä. Det v<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>a Iris och Allis här som jag visste vem det v<strong>ar</strong>,alltså som gick me mej.- När Fanny ringde, vad tänkte du då?- Ja, jag visste ju inte riktigt hur jag skulle göra. Jag hade interiktigt bestämt mej hur jag ville göra då. Men sen,… då dom sa attdet v<strong>ar</strong> med datorn, då, då tänkte jag att: - De vill jag prova!(Bellis)154


- Vad v<strong>ar</strong> det som v<strong>ar</strong> bra med kursen?När deltag<strong>ar</strong>na får frågan om vad som v<strong>ar</strong> bra med kursen tal<strong>ar</strong> alla fyra återigenom kontakten med andra i allmänhet och med gamla kurskamrater i synnerhet.Men det v<strong>ar</strong> också viktigt att komma tillbaka till skolan och återse personalensom <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> där. Ett p<strong>ar</strong> av dem nämner också datakunskapen och matematiken,men först i andra <strong>hand</strong>.- Jaa, framför allt v<strong>ar</strong> det ju att jag fick komma till/Folkhögskolan/, där jag trivdes, och träffa alla jag kände. Och jagtyckte… och matte… det tyckte jag … det tyckte jag att jag behövdelära mej mer utav… så de… och det tycker jag är jättekul. (Doris)Lär<strong>ar</strong>na blev tillfrågade om vad de trodde v<strong>ar</strong> deltag<strong>ar</strong>nas syn på vad som v<strong>ar</strong> bramed kursen. De tycks v<strong>ar</strong>a överens om att det viktigaste för de här deltag<strong>ar</strong>na v<strong>ar</strong>att ha kontakt med v<strong>ar</strong>andra.- Ja, för den gruppen som jag hade i våras där v<strong>ar</strong> det att träffasoch ha en gemenskap. Det här med att lära sej, det v<strong>ar</strong> avunderordnad betydelse för dom.(Lär<strong>ar</strong>e)Särskilt en av deltag<strong>ar</strong>na, som bodde i en annan ort, v<strong>ar</strong> mycket aktiv. Lär<strong>ar</strong>nabedömer att hon v<strong>ar</strong> den som hade störst behov av kontakt, eftersom hon aldrigkunde delta i träff<strong>ar</strong>na vid Lärcentret. Lär<strong>ar</strong>na försökte uppmana de deltag<strong>ar</strong>esom inte v<strong>ar</strong> vid Lärcentret att koppla upp sig på onsdagskväll<strong>ar</strong>na då de andraträffades, och de uppmanade dem som v<strong>ar</strong> samlade, att också skriva till dem sominte v<strong>ar</strong> där.Jämförelse med andra kurserMattekursen hade ett normalt till högt snitt på antalet meddelanden per deltag<strong>ar</strong>eoch vecka. Av totalt 360 meddelanden v<strong>ar</strong> 236 deltag<strong>ar</strong>meddelanden, vilketmotsv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> 65 %. Det verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a en jämförelsevis normal siffra på andelendeltag<strong>ar</strong>meddelanden. I de två nätbild<strong>ar</strong>kurser där man kodat denna aspekt liggersiffrorna på 75 % respektive 50 % 123 .Mattekursen hade alltså totalt 360 meddelanden v<strong>ar</strong>av 236 v<strong>ar</strong> meddelanden från5 deltag<strong>ar</strong>e. Dessa meddelanden lades under 14 veckor. Det gör ett snitt på 3,44per deltag<strong>ar</strong>e och vecka. Det verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a ett högt snitt.I en modererad 124 grupp (Nätbild<strong>ar</strong>na och Specialpedagogprogrammet) verk<strong>ar</strong> ettsnitt kunna ligga på mellan 1-3 meddelande per deltag<strong>ar</strong>e och vecka.123 Hamilton m fl, Samtal över nätet - ett verktyg för demokrati124 En modererad grupp är en led<strong>ar</strong>styrd grupp som kommunicer<strong>ar</strong> i ett elektroniskt forum.155


I den omodererade 125 gruppen Nätverket för specialpedagoger ligger snittet kring0,5 meddelande per deltag<strong>ar</strong>e och vecka.Dialogiska meddelanden.I Mattekursen v<strong>ar</strong> 55 % av meddelanden dialogiska. Det verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a en myckethög andel, jämfört med våra jämförelsekurser. I de två nätbild<strong>ar</strong>kurser och de tvådistansforum för specialpedagoger där aspekten kodats låg procentandelen mellan25-30% 126 .Pedagogiska meddelanden.I klassrummet överväger de pedagogiska meddelanden (93 %) mycket stort.De sociala meddelandena är endast 7 %. I caféet är det tvärt om.Där är 67 % av meddelandena av social k<strong>ar</strong>aktär och 33 % av pedagogiskk<strong>ar</strong>aktär.Mattekursen h<strong>ar</strong> dessutom ovanligt hög aktivitet i det sociala forumet. Av kursenstotalt 360 meddelanden lades 191 till caféet ( 53 %) och 169 ( 47 %) tillklassrummet. I jämförelse med enkätsv<strong>ar</strong>en från Nätbild<strong>ar</strong>kurserna verk<strong>ar</strong> detv<strong>ar</strong>a en hög siffra. Där gick i snitt 20-40 % av meddelanden till caféet.Deltag<strong>ar</strong>aspekt 2: Tidsaspekten- Kommer du ihåg hur kursen v<strong>ar</strong> upplagd?Frågan om hur kursen v<strong>ar</strong> upplagd, v<strong>ar</strong> antagligen den mest abstrakta frågan, sådet är kanske inte så konstigt att det är den fråga som deltag<strong>ar</strong>na hade svårast attbesv<strong>ar</strong>a. Vi får väldigt v<strong>ar</strong>ierande sv<strong>ar</strong>.Här är det nog som mest tydligt att Allis är gestaltinlär<strong>ar</strong>e och de andra trekvinnorna logiska inlär<strong>ar</strong>e. Det Allis minns tydligast är att de fick beskriva sinakänslor, men hon kommer också ihåg att de fick lära sig att logga in på datorn.Doris berätt<strong>ar</strong> att de vid första träffen fick skriva om vad de ville lära sig underkursen, det är kanske det Allis avser, men inte finner de exakta orden för.Bellis, Cattis och Doris t<strong>ar</strong> med fler praktiska detaljer än Allis i sinabeskrivning<strong>ar</strong>, med exakta klockslag och en linjär beskrivning av i <strong>vilken</strong> ordningolika moment kom. De berätt<strong>ar</strong> att kursdag<strong>ar</strong>na på Folkhögskolan alltid st<strong>ar</strong>tademed fika och därefter hade de datalektion fram till lunch. Efter lunchen blev detmatte och mer data. Oftast hade de träff<strong>ar</strong>na samma schema. Doris anser att detv<strong>ar</strong> väldigt bra att de v<strong>ar</strong>je gång fick repetera hur de skulle komma in på datorn,och att Fanny hade förberett noga vad de skulle lära sig i matte.125 En omodererad grupp är ett elektronisk forum som sakn<strong>ar</strong> en ansv<strong>ar</strong>ig led<strong>ar</strong>e126 Hamilton m fl, Samtal över nätet - ett verktyg för demokrati, sid 5Gunnel Wännman Toresson, Kvinnor skap<strong>ar</strong> kunskap på nätet, sid 128156


Vid träff<strong>ar</strong>na på Lärcentret fick de <strong>ar</strong>beta vid datorerna en timme, och fika enhalvtimme, berätt<strong>ar</strong> Bellis.Endast Doris t<strong>ar</strong> upp att lär<strong>ar</strong>na mellan träff<strong>ar</strong>na skrev frågor i First Class och attdeltag<strong>ar</strong>na kunde besv<strong>ar</strong>a deras frågor, men också kommunicera med v<strong>ar</strong>andragenom datorn om de ville.- Jaa, för den kursen så betydde då träff<strong>ar</strong>na, det v<strong>ar</strong> liksom kursenför dom. Det v<strong>ar</strong> jättesvårt att få dom att använda datorn hemifrån.Det v<strong>ar</strong> några som inte hade möjlighet till det. Då träffades vi ju härpå /Lärcentret/ men det v<strong>ar</strong> fortf<strong>ar</strong>ande tvunget att ha en träff fördom – en fysisk träff – för att få dom att använda datorn. (Lär<strong>ar</strong>e)- Minns du vad kursen <strong>hand</strong>lade om?Frågan som <strong>hand</strong>lade om kursens innehåll, v<strong>ar</strong> inte heller så lätt för deltag<strong>ar</strong>na attsv<strong>ar</strong>a på, visade det sig. Trots att deltag<strong>ar</strong>na själva hade fått välja vilkaämnesområden som skulle tas upp, hade de svårt att redogöra för vad kursen hade<strong>hand</strong>lat om. Det enda alla kommer ihåg v<strong>ar</strong> att det <strong>hand</strong>lade om peng<strong>ar</strong>. Detta kanförstås bero på att intervjun kom ett helt år efter kursen, men det kan möjligenockså bero på att det verkligen är ett stort problem för dem att använda peng<strong>ar</strong>,och att de oro<strong>ar</strong> sig för att bli lurade när de är ute och <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong>. Den enda som meri detalj t<strong>ar</strong> upp om de inledande lektionerna i datakunskap är Doris.Cattis berätt<strong>ar</strong> också om att de fick ett <strong>ar</strong>betshäfte att ta med sig hem, mellanv<strong>ar</strong>je träff på Folkhögskolan, Doris tal<strong>ar</strong> om vad de <strong>hand</strong>lade om.- Jo mm. Sen fick vi…. Vi fick ju som nytt häfte för v<strong>ar</strong>je… för v<strong>ar</strong>jegång. Peng<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong> ju med å, vikt och längd å…(Cattis)- Vilka ämnesområden blev det då?- Rabatt.. å peng<strong>ar</strong> och volym… å så nå mer också, jag minns interiktigt. (Doris)Lär<strong>ar</strong>na vittn<strong>ar</strong> om att det v<strong>ar</strong> svårt för deltag<strong>ar</strong>na att läsa och kommenterav<strong>ar</strong>andras mattesv<strong>ar</strong>. Deltag<strong>ar</strong>na är vana från tidiga skolår att få en uppgift som debesv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> och lämn<strong>ar</strong> till lär<strong>ar</strong>en. Därför kom de till sist allihop överens om attdeltag<strong>ar</strong>na skulle göra enkla matteuppgifter åt v<strong>ar</strong>andra. Då blev det bättre,eftersom dessa frågor v<strong>ar</strong> lätt<strong>ar</strong>e för dem att besv<strong>ar</strong>a: Även Doris t<strong>ar</strong> upp dettaproblem:- Det här med att använda datorn, tyckte du att det v<strong>ar</strong> en fördel elleren nackdel?- Både - och. Det v<strong>ar</strong> ju bra att man kunde ha kontakt med de andra,se vad de andra skrev å så här, men …om man nu då skulle lära sigsjälv nånting å då såg på dom andra vad dom skrev då v<strong>ar</strong> de ju ennackdel/…/ för man såg ju hela tiden vad dom andra skrev å dåv<strong>ar</strong>a det ju b<strong>ar</strong>a å skriva av, å då lärde man sej ju ingenting på de.157


…/ Fusk<strong>ar</strong> man så lär man sej ingenting med det… Men Fanny saaldrig att de va nå fusk … men jag vet ju hur det är själv…- Men det är kl<strong>ar</strong>t, visst kan man väl lära sej lite av att se hur andragör? Om man ser: jaha, tänkte dom så där så kan ju det också…?- Men dom kan ju också ha skrivit fel. (Doris)Detta är ett tydligt exempel på att två olika pedagogiska synsätt kollider<strong>ar</strong>. Å enasidan deltag<strong>ar</strong>nas erf<strong>ar</strong>enheter från tidig<strong>ar</strong>e skolgång – å andra sidan folkbildningför vuxna, som bygger på att alla inblandade kan resonera och lära sig avv<strong>ar</strong>andra. Det kan också bero på deltag<strong>ar</strong>nas svaga förmåga till abstrakt tänkandeoch överblick, eftersom den i viss mån hindr<strong>ar</strong> dem från att föra lång<strong>ar</strong>esonemang och väga olika <strong>ar</strong>gument.- Vad betydde det att kursen v<strong>ar</strong> på distans?Den femte frågan <strong>hand</strong>lade om <strong>vilken</strong> betydelse det hade för deltag<strong>ar</strong>na att kursenv<strong>ar</strong> på distans. Eftersom så många av dem hade antytt att de v<strong>ar</strong> ganskauppbokade, och en av dem bodde c:a 1,5 timmes resväg bort, hade vi nog väntatoss att de skulle säga att det v<strong>ar</strong> lite av ett villkor att kursen v<strong>ar</strong> på distans, för attde skulle kunna delta. Det är också den bedömning lär<strong>ar</strong>na gör, eftersom dekvinnor som deltog i Mattekursen är mycket aktiva, med körsång, och idrottbland annat.Men ingen av deltag<strong>ar</strong>na t<strong>ar</strong> upp detta. Sn<strong>ar</strong><strong>ar</strong>e tycks de uppfatta distansen somett potentiellt problem, som dock inte störde dem nämnvärt, förutom att ett p<strong>ar</strong> avkvinnorna upplevde resorna till träff<strong>ar</strong>na, som ett osäkerhetsmoment. De anser attdet skulle ha gått precis lika bra att gå en studiecirkel.Det gjorde ingenting att det v<strong>ar</strong> på distans. Jag fick ju träffa domändå. (Cattis)Ingen av deltag<strong>ar</strong>na hoppade av, på grund av tidsbrist. Det kan förstås bero på attdetta v<strong>ar</strong> ovanligt motiverade kursdeltag<strong>ar</strong>e. Men det kan också bero på att desom kunde ha blivit avhopp<strong>ar</strong>e blev bortsorterade redan innan kursen st<strong>ar</strong>tade, närassistenter och gode män sa ifrån att någon kurs inte rymdes i schemat just då.Trots detta är det ganska ovanligt med en distanskurs där alla deltag<strong>ar</strong>na är kv<strong>ar</strong>genom hela kurstiden. Det kan dock bero på att man hade så många fysisktträff<strong>ar</strong>.Antalet meddelanden per vecka minskade för v<strong>ar</strong>je månad som kursen pågick.Här skiljer sig inte denna kurs från andra kurser där undersökning<strong>ar</strong> vis<strong>ar</strong> 127 attaktiviteten minsk<strong>ar</strong> med tiden för att sedan öka igen efter en fysik träff. Denlångsiktiga kurvan är dock svagt antagande.127 G Wännman Toresson, Kvinnor skap<strong>ar</strong> kunskap på nätet s 167-168158


Tidpunkter för meddelandena98 % av alla meddelanden lades mellan klockan 8 på morgonen och 21 påkvällen. Meddelanden lades mest under eftermiddags- och kvällstid, knappt någranattetid. Helgerna nyttjades sällan för konversation. Hela 88 % av allameddelanden är lagda under fyra v<strong>ar</strong>dag<strong>ar</strong>: måndag, tisdag, onsdag och fredag.Mer eller mindre fria i tiden?Vid 249 av 360 meddelanden (69 %) hade avsänd<strong>ar</strong>en kurskamraterna, lär<strong>ar</strong>eneller <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>en i sin fysiska närhet antingen på Folkhögskolan eller påLärcentret inne i Skellefteå. En majoritet av meddelandena lades alltså näravsänd<strong>ar</strong>en v<strong>ar</strong> tillsammans med gruppen fysiskt.Återstående 116 meddelanden (31 %) kan betecknas som oberoende av tid ochrum så till vida att de skrevs vid andra tillfällen än när avsänd<strong>ar</strong>en också hadekurskamraterna, lär<strong>ar</strong>en eller <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>en i sin fysiska närhet.Vi h<strong>ar</strong> valt att kalla dessa fria meddelanden.Av dessa 116 fria meddelanden v<strong>ar</strong> 65 stycken (56 %) skrivna av pedagogiskpersonal och 51 av kursdeltag<strong>ar</strong>na. Av dessa 51 v<strong>ar</strong> 40 stycken skrivna av sammaperson. Man kan också uttrycka det på följande sätt;För 4 av 5 deltag<strong>ar</strong>e kan endast 3 % (11 av totalt 360) av kursens meddelandenbetecknas som fria i både tid och rum.Om man jämför de fria meddelandena med alla meddelanden kan man säga att defria meddelandena i större utsträckning är dialogiska (72 % mot 55 %) ochsociala (48 % mot 39%).Teknikaspekten- Upplevde du något problem med kursen?- Nää, faktiskt inte, jag blev aldrig less.(Cattis)Vi hade väntat oss att de skulle ha haft problem med datortekniken, eller att deskulle säga att de hade ont om tid, eftersom ett p<strong>ar</strong> av dem inte hade tillgång tilldatorer privat och flera av dem hade v<strong>ar</strong>it tveksamma till att överhuvudtaget börjakursen, på grund av att veckans dag<strong>ar</strong> redan v<strong>ar</strong> ganska uppbokade.Men endast en av kvinnorna, Bellis, antyder att hon ibland haft svårt att på egen<strong>hand</strong> komma ihåg hur hon skulle komma in i datorn. Hon hade dock inte tillgångtill Internet hemma, utan skötte kursen via Lärcentret och hade alltså alltidtillgång till en lär<strong>ar</strong>e, v<strong>ar</strong>je gång hon skulle in i datorn och i First Class.159


De problem som de övriga kvinnorna hänvis<strong>ar</strong> till, <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> dels om att det iblandv<strong>ar</strong>it svårt att förstå hur de skulle kl<strong>ar</strong>a själva matematikuppgifterna, dels om hurde rent praktiskt skulle ta sig till träff<strong>ar</strong>na och hem igen.Matematikproblemen h<strong>ar</strong> de löst antingen genom att fråga någon person inärheten, eller genom att helt enkelt ringa till Fanny och be om hjälp.Problemet med resorna h<strong>ar</strong> lösts på liknande sätt, eller genom att stanna hemma,när det blev för jobbigt med osäkerheten kring resan:- Det hände på /Lärcentret/, men inte när man for dit på/Folkhögskolan/.Hä gick bra.- Vad v<strong>ar</strong> det som gjorde att det kändes motigt?- Motigt?- Ja att du inte ville f<strong>ar</strong>a dit?- Ja taxiresan… vi dela på taxi alla tre men ibland så tveka jag. Äreme nån till? Nä ja f<strong>ar</strong> int dit Ja ringde till Bellis, ja ringde tillGerdy, hon som va led<strong>ar</strong>e … å fråga Men ja hade tagi beslut ….Nää, det här… jag f<strong>ar</strong> inte ikväll./…/- Men det v<strong>ar</strong> inget krångel typ med att komma in på datorn … elleratt … att du glömde lösenordet å såna grejer?- Nää. (Allis)- Hur upplevde du att jobba i First Class?Den sista frågan <strong>hand</strong>lade om hur de upplevde konferenssystemet First Class. Vihade väntat oss att de skulle säga att de tyckte det v<strong>ar</strong> krångligt med alla småikoner och röda flaggor att hålla reda på. Men ingen av dem ville kännas vidnågot sådant, i v<strong>ar</strong>je fall inte i någon större utsträckning. De säger att de tyckteFirst Class v<strong>ar</strong> ganska lätt att lära sig och ganska lätt att använda när man väl lärtsig det. Det kan förstås v<strong>ar</strong>a så att de yngre deltag<strong>ar</strong>na är vana att chatta ochöverhuvudtaget använda en dator, medan det för de äldre, som är mer ovana,också är svår<strong>ar</strong>e att lära sig First Class.- Hur tyckte du att det v<strong>ar</strong> att lära dej First Class?- Det va intressant.- Tyckte du att det v<strong>ar</strong> lätt eller svårt?- Det v<strong>ar</strong> ganska lätt när man kom… I början v<strong>ar</strong> det väl liteknöligt att veta v<strong>ar</strong> allting v<strong>ar</strong> men sen efter ett tag så v<strong>ar</strong> det välganska lätt å …- Minns du hur lång tid det tog för dej innan du kunde komma påhur du gjorde?- Nä, det minns jag inte.- Tog det flera vecker eller…- Nä, det tog nog några dag<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>a. (Cattis)Ser man på sändningslistorna i deras konferens, vis<strong>ar</strong> det sig dock att de flestainläggen h<strong>ar</strong> skickats då deltag<strong>ar</strong>na satt uppkopplade tillsammans antingen på160


Folkhögskolan eller på Lärcentret. Så First Class kanske inte v<strong>ar</strong> så lätt ändå, närallting kommer omkring. Eller också h<strong>ar</strong> deltag<strong>ar</strong>na valt att skicka sina sv<strong>ar</strong> påfrågorna direkt till Fannys personliga mailbox, för att slippa fuska som Dorisantydde?Deltag<strong>ar</strong>nas teknikkunskaperBifoga filerFör att enb<strong>ar</strong>t skicka meddelanden behöver man endast förstå hur det aktuellakonferenssystemet är upplagt, men så fort man vill bifoga något behöver manäven förstå det underliggande operativsystemets 128 filstruktur, vilket kräver enganska väl utvecklad abstraktionsförmåga. I denna kurs bifogades inga filer, sådeltag<strong>ar</strong>nas förmåga att förstå operativsystemets struktur utmanades inte.Citat och möjligheter att förändra textenCitat förtydlig<strong>ar</strong> ofta kommunikationen i kort<strong>ar</strong>e replikskiften. I början avMattekursen besv<strong>ar</strong>ades meddelanden inte med citat, men efter att underlektionstid i det fysiska rummet h<strong>ar</strong> lärt sig detta använde deltag<strong>ar</strong>na citatmöjlighetenflitigt.Med tiden använde även allt fler elever oft<strong>ar</strong>e möjligheten att ändra textens färg,storlek och utseende i sina meddelanden.Teknisk backupFör att över huvud taget komma åt caféet och klassrummet på egen <strong>hand</strong> måstedeltag<strong>ar</strong>en- hjälpligt förstå operativsystemets gränssnitt (t.ex. MacOS eller Windows).- kunna konstatera (eller chansa) att rätt inställningsfil i First Class används och -kunna kombinera rätt lösenord med rätt använd<strong>ar</strong>identitet.86 % av deltag<strong>ar</strong>nas meddelanden lades med pedagogisk personal i bakgrunden.Två av fem deltag<strong>ar</strong>e la aldrig ett enda meddelande utan att ha denna support inärheten.Lär<strong>ar</strong>-/organisationsaspektenPedagogiken och yrkesrollen får andra dimensioner när man <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> på distans,vilket även lär<strong>ar</strong>na i Mattekursen konstater<strong>ar</strong>. Till exempel nämner de vikten av128 Det underliggande operativsystemet är det program som håller ordning på alla andra program i datorn. Ettvanligt operativsystem för pc är Windows. För Mac är MacOS operativsystemet. För att söka och hitta bland allaprogram innehåller operativsystemet en katalog med en viss sökfunktion, som här kallas ”filstruktur”.161


att kursen är väl strukturerad och genomtänkt från början, och att deltag<strong>ar</strong>na ilugn och ro får lära sig konferenssystemet innan man börj<strong>ar</strong> med själva ämnet.Jag tror ändå att om man ska fortsätta en sån här kurs så är detjätteviktigt att… hur man st<strong>ar</strong>t<strong>ar</strong> Om First Class, som jag dåanvänder som verktyg i kommunikationen är nytt, så måste manförst bereda tid för att lära dom de grundligt, så att dom kankommunicera där – känner sej trygga med det redskapet – sen gårman in på ämnet. (Lär<strong>ar</strong>e)En annan sak som de t<strong>ar</strong> upp är att en lär<strong>ar</strong>e till en distanskurs med deltag<strong>ar</strong>e medbegåvningshinder kan få v<strong>ar</strong>a beredd på att hjälpa till med saker som lär<strong>ar</strong>e iandra kurser inte gör. Bland annat därför att många personer med dessafunktionshinder h<strong>ar</strong> skyddade telefonnummer. Fanny ringde till exempel runt tillalla deltag<strong>ar</strong>na inför träff<strong>ar</strong>na på Folkhögskolan, och hon hjälpte till med attordna vissa resor. Till exempel skjutsade hon den långväga deltag<strong>ar</strong>en till ochfrån bussen, så att hon säkert skulle komma hem.Jag bokade färdtjänst till exempel, vilket jag på slutet av kursen saatt dom fick göra själv för det kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> dom ju mycket väl av. Men ibörjan v<strong>ar</strong> det så spännande å dom kände ju inte riktigt v<strong>ar</strong>andraoch då blev det för spännande å ringa och bestämma tid å så där.Så då gjorde jag de.I början ville dom inte lämna sina telefonnummer till v<strong>ar</strong>andraheller. Så då va jag tvungen att ringa till alla och samordna. Så attinför träff<strong>ar</strong>na, i princip inför v<strong>ar</strong>je träff, så hörde jag av mej ochkollade att allting v<strong>ar</strong> okej. (Lär<strong>ar</strong>e)162


17. Försök med nya idéerDet finns bra exempel på hur den nya tekniken används i den or<strong>din</strong><strong>ar</strong>ie specialundervisningen,men vi anser att teknikens landvinning<strong>ar</strong> skulle kunna nyttjasbättre för att hjälpa vår målgrupp att omfattas också av det flexibla lärandet. Härkan vi till exempel visa på skillnaden mellan en sida i First Class, jämfört med ensida i ett matteprogram som SIH, Statens institut för hjälpmedel i skolan, tagitfram.Mattekursen i First Class gynn<strong>ar</strong>en strukturerad, intellektuell ochvänsterhjärnhalva-orienterad lärstileftersom den innehåller mycket textvilket förutsätter gott abstrakt tänkande.Dessutom innehåller denna sida väldigtmycket information, vilket förutsätter ett gottkorttidsminne och god förmåga att väljaut <strong>vilken</strong> information som är viktigast.Specialpedagogiska institutet(SIH)h<strong>ar</strong> gjort webbaseradeMatteprogram på CD-Rom, som bättrepass<strong>ar</strong> en gestaltinlär<strong>ar</strong>e, och en personmed svag<strong>ar</strong>e korttidsminne..Vissa anpassningsmöjligheter finnsmen tyvärr inte på individnivå.Med en webbaserad teknik skulle samma mattekurs som i First Class ovan kunnagöras mer visuell, och man skulle kunna ta tillv<strong>ar</strong>a ljud, och animering<strong>ar</strong> somsannolikt pass<strong>ar</strong> en holistisk inlär<strong>ar</strong>e. Dessutom går lärmiljön anpassa påindividnivå med hjälp av databaskoppling.163


Resultat från försöksdagenFör att inspirera till fortsatt utveckling och tydliggöra detta resonemang försöktevi konstruera en mattekurs med samma innehåll som i kursen Mattekursen, men ien form som bättre skulle passa både gestaltinlär<strong>ar</strong>en och logikinlär<strong>ar</strong>en.Lärmiljön är också anpassningsb<strong>ar</strong> på individnivå.Vi vill dock poängtera att detta inte ska ses som någon färdig produkt utan somett inlägg i en fortsatt debatt kring pedagogik, lärstil<strong>ar</strong>, distansstudier och IT.Här nedan visas bilder på vår konstruktion av de två personligt anpassadelärmiljöer, som Allis och Doris valt.Den personliga anpassningen består i huvudsak av tre saker:Kontexten/lärmiljönVi h<strong>ar</strong> skapat en elektronisk lärmiljö/kontext som i mesta möjliga månkorresponder<strong>ar</strong> mot v<strong>ar</strong>je deltag<strong>ar</strong>es personliga lärstil. I detta fall h<strong>ar</strong> vi tagithänsyn till om eleven jobb<strong>ar</strong> bäst med musik i bakgrunden eller ej. Vid<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> vitittat på hur ”rummet” ska inredas vad gäller färg och bilder. Det finnsnaturligtvis många ytterlig<strong>ar</strong>e p<strong>ar</strong>ametr<strong>ar</strong> vad gäller lärmiljöns utformade än de vivalt att ta fasta på.Personliga träningsobjektVi h<strong>ar</strong> låtit deltag<strong>ar</strong>na träna matte på <strong>hand</strong>la saker de gill<strong>ar</strong>. För en elev <strong>hand</strong>ladedet om köpa skivor och husgeråd, för den andra att köpa husgeråd och kläder.BelöningsmusikRätt sv<strong>ar</strong> leder till personlig belöning i form av att deltag<strong>ar</strong>en får lyssna på justsin favorit<strong>ar</strong>tist.Färgbilder på lärmiljön finns på sidan 212. Lärmiljöerna finns också att laddahem på www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>164


I början av försöksdagen fick de båda kvinnorna alltså v<strong>ar</strong> för sig bekanta sig medsina personliga lärmiljöer utan att innan dess ha fått några instruktioner om hur deskulle göra. Vi hade väntat oss att de skulle kunna ha problem med vissa detaljerav gränssnittet i lärmiljön, till exempel då de både skulle skriva in rätt summa i enruta och därefter bekräfta den valda summan genom att klicka på en knapp-ikon.Men detta visade sig inte alls vålla dem några bekymmer. Redan vid första mötetmed lärmiljön förstod både Allis och Doris utan hjälp snabbt gränssnittet, och hurde skulle klicka sig vid<strong>ar</strong>e i programmet.Däremot fastnade båda kvinnorna på att mattetalen inneb<strong>ar</strong> att de måste hålla ettmellanled i huvudet. Frågorna v<strong>ar</strong> konstruerade så här: Du <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> för 122kronor. Du lämn<strong>ar</strong> fram 200 kronor och får tillbaka 80 kronor. Hur mycket förmycket eller för litet h<strong>ar</strong> du fått tillbaka? Om frågan hade gällt hur mycket deskulle få tillbaka, hade båda kvinnorna kl<strong>ar</strong>at av dem. Men nu måste de i huvudeträkna ut skillnaden mellan vad de skulle ha fått tillbaka och vad de verkligen fick– och detta blev för svårt, eftersom det inneb<strong>ar</strong> att <strong>ar</strong>betsminnet måste kunna bådelagra och samtidigt be<strong>ar</strong>beta en mängd information. Men när de fick hjälp att lösatalen, kunde båda på egen <strong>hand</strong> klicka sig vid<strong>ar</strong>e till slutet av det korta demoprogrammet.Här behöver man jobba mer med designen av mattetalen.Vi hade väntat oss att Allis skulle få problem både när de under timmen förelunch skulle lära sig att- ur ett meddelande i First Class kopiera en internetadress,- öppna webläs<strong>ar</strong>en och- klistra in internetadressen i webläs<strong>ar</strong>ens adressfält och- st<strong>ar</strong>ta hemladdningen av sitt anpassade lärprogram- återgå till First Class för att genom ett meddelande till lär<strong>ar</strong>en bekräfta att delyckats hitta och ladda hem sin personliga lärmiljö …… och …… när de efter lunchen på egen <strong>hand</strong> skulle tillämpa ovanstående och b<strong>ar</strong>a hakontakt med sin lär<strong>ar</strong>e via First Class. Allis hade nämligen skrivit betydligtmindre än Doris under Mattekursen och vi hade tolkat det som att hon inte riktigtkl<strong>ar</strong>ade av kommunikationsprogrammet.Men båda kvinnorna kl<strong>ar</strong>ade att på egen <strong>hand</strong>/med hjälp av distanslär<strong>ar</strong>ennavigera mellan webläs<strong>ar</strong>en och First Class för att hitta och ladda hem sitt egetlärprogram samt via konferenssystemet bekräfta detta.Som observatörer upptäckte vi alltså att båda deltag<strong>ar</strong>na verkade förstå First Classungefär lika bra, men att Doris v<strong>ar</strong> mycket mer kommunikativ än Allis.Doris skrev snabbt och mycket. Allis läste och begrundade konversationen mellandistanslär<strong>ar</strong>en och Doris och la först efter moget övervägande sina inlägg. Honhann också med att surfa lite på Internet medan hon funderade på vad hon skulleskriva.165


Vid de efterföljande intervjuerna bekräftade kvinnorna själva det vi hade sett.Båda v<strong>ar</strong> nöjda med sina individuellt utformade gränssnitt och de tyckte att dethade gått lätt att hitta och tanka hem dem från webben. Men båda tyckte attfrågorna v<strong>ar</strong> för svåra och borde ha utformats på ett annat sätt.Mot slutet av sin intervju, kom Allis med ett förslag till utveckling avmatteprogrammet: Hon skulle vilja ha fler skivor att välja mellan, och hon skullevilja att man kunde bläddra mellan skivfodralen, ungefär som in en skivaffär. Ensådan lösning skulle rent tekniskt kunna gå att göra, genom att kopplaprogrammet mot en databas, om man b<strong>ar</strong>a kan lösa frågan om upphovsrättgentemot skivproducenterna.166


18. Diskussion och slutsatserAllas inlärningsväg<strong>ar</strong> består av nervbanorÄr inlärningsväg<strong>ar</strong>na annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra?Både Ja och Nej.Nej,- eftersom vi alla får vår information om omvärlden genom våra sinnen, viahjärnstammen till storhjärnan och pannloberna, där vi be<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> den.- eftersom inlärningsväg<strong>ar</strong>na hos oss alla består av nervceller, som är uppbyggdaav protein och fett och som är fina elektrokemiska system.- eftersom alla människor behöver samma saker för att fungera väl; tillräckligtmycket vatten, tillräckligt mycket syre, tillräckligt med sömn och vila, och en välsammansatt kost där alla nödvändiga näringsämnen ingår och som är så giftfrisom möjligt.- eftersom människors nervsystem i allmänhet utvecklas enligt en lik<strong>ar</strong>tad mall,där reptilhjärnan blir färdigutvecklad först, mellanhjärnan med limbiska systemetdärefter. Sedan mogn<strong>ar</strong> höger hjärnhalva där be<strong>ar</strong>betning av känslor ochhelhetsintryck sker, efter det vänster hjärnhalva där be<strong>ar</strong>betning av logik ochdetaljer sker och allra sist mogn<strong>ar</strong> pannloberna där information från hela hjärnansamordnas så att vi kan reflektera mer övergripande.Ja,- eftersom det finns tecken som tyder på att personer med NPF uppfatt<strong>ar</strong>sinnesintrycken annorlunda än andra.- eftersom det finns tecken som tyder på att nervtillväxten är sämre hos mångapersoner med begåvningshinder än hos andra, och att omsättningen av kemiskasignalsubstanser är annorlunda hos många personer med NPF än hos andra.- eftersom det finns tecken som tyder på att många personer med dessafunktionshinder är mycket känslig<strong>ar</strong>e för vätskebrist, och sömnbrist än andra. Detfinns också tecken på att de reager<strong>ar</strong> st<strong>ar</strong>k<strong>ar</strong>e än andra på vanliga ämnen somkoffein, vitt socker och alkohol.- eftersom det finns tecken som tyder på att nervsystemets utveckling gårlångsamm<strong>ar</strong>e hos personer med begåvningshinder (och kanske också hospersoner med NPF) och att de därför inte når samma förmåga till övergripanderesonemang som vuxna personer utan kända funktionshinder.167


Allas nervsystem är unikaÄr inlärningsväg<strong>ar</strong>na annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra?Både Ja och Nej.Nej, eftersom v<strong>ar</strong>je människas nervsystem är unikt och det är omöjligt att sägavad som är normalt och vad som eventuellt skulle v<strong>ar</strong>a onormalt.Att våra nervsystem ser olika ut kan bero på <strong>vilken</strong> dominansprofil vi h<strong>ar</strong>. Denervbanor som används mycket blir bättre isolerade än andra och de elektriskasignalerna blir därmed st<strong>ar</strong>k<strong>ar</strong>e, snabb<strong>ar</strong>e och effektiv<strong>ar</strong>e. De nervbanor som vi pågrund av dominansprofilen använder mycket ända från fosterlivet och framåt, blirnaturligtvis de allra snabbaste. Under årens lopp öv<strong>ar</strong> vi sedan upp en massaandra nervbanor så att de blir nästan lika snabba, när vi till exempel utöv<strong>ar</strong> vårayrken och hobbies. Vi skaff<strong>ar</strong> oss på så sätt alternativa dominansprofiler som vikan använda vid olika tillfällen, allt efter vilka <strong>ar</strong>betsuppgifter vi ska utföra.Det är det stelbenta skolsystemet som endast gynn<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>n med ett p<strong>ar</strong> dominansprofiler,som gör att alla andra b<strong>ar</strong>n får lära sig att de h<strong>ar</strong> inlärningssvårigheter.I ett annat samhälle, eller med ett annat skolsystem skulle detta inte ske.Ja, det finns tecken som tyder på att nervsystemet hos personer med lindrigabegåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder h<strong>ar</strong> drabbats av ärftligaeller miljömässiga förändring<strong>ar</strong> som påverk<strong>ar</strong> bland annat inlärningen.Att våra nervsystem ser olika ut kan bero på att skada, hämning eller störningorsak<strong>ar</strong> förändring<strong>ar</strong> i nervsystemet, antingen i själva nerverna, eller i detkemiska signalsystemet, eller bådadera.SkadaAtt nervsystemet skadas, kan kanske bero på <strong>ar</strong>v, om man tänker sig att tillexempel en hjärnblödning kan uppstå på grund av alltför sköra blodkärl, eller attett ryggmärgsbråck kan uppstå på grund av att celldelningen inte funger<strong>ar</strong>optimalt. Men ryggmärgsbråcket kan lika gärna påstås v<strong>ar</strong>a en miljöfråga, omman tänker sig att det skulle ha kunnat undvikas om mamman fått i sig tillräckligtav B-vitaminet Folsyra under den period då hon blev gravid. Kanske kommerforskning i framtiden att visa att även blodkärlsbristning hos foster, och därmedvissa CP-skador, kan bero på vitamin-/mineralbrist hos mamman?Man vet att skada kan uppstå om fostret får en virusinfektion, som till exempelRöda hund. Andra miljöfaktorer som kan skada nervsystemet är allt ifrån yttrevåld, till att bli utsatt för lösningsmedel eller andra gifter som finns i närmiljön.168


Hur skadan påverk<strong>ar</strong> individens nervsystem beror mycket på när den inträff<strong>ar</strong>.Det är stor skillnad på om skadan uppstått så tidigt som i moderlivet, eller om denuppstått i vuxen ålder.HämningHämmad nervtillväxt kan bero på <strong>ar</strong>v, i form av en kromosomförändring som tillexempel gör att cellerna innehåller för mycket tillväxthämmande substanser, elleratt de innehåller för lite tillväxtfrämjande substanser. Hämmad nervtillväxt kanockså bero på miljön, till exempel i form av undernäring/felnäring, men det kanäven bero på långv<strong>ar</strong>ig understimulering i en miljö som är alltför fattig påsinnesintryck. Just en torftig miljö, kan även sägas v<strong>ar</strong>a en form av störning.StörningEn störning är alltid en yttre faktor. En störning i nervsystemets utveckling kanuppstå till exempel om ett b<strong>ar</strong>n utsätts för en traumatisk upplevelse eller annanst<strong>ar</strong>k stress, till exempel långv<strong>ar</strong>ig sjukdom, eller isolering. Om vi underuppväxten utsätts för mycket stress, hindras bland annat de processer där viskaff<strong>ar</strong> oss alternativa dominansprofiler.Ibland kan kroppen återhämta sig, om störningen kan upphävas, men inte alltid.Det kan v<strong>ar</strong>a svårt att dra gränsen mellan om en miljöfaktor orsak<strong>ar</strong> störning ellerhämning. Kanske man kan säga att om en störande faktor blir alltför långv<strong>ar</strong>ig,orsak<strong>ar</strong> den en hämning.ArvForsk<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> nyligen funnit att hos omkring en tredjedel av alla med AD/HD finnsen förändring i kromosom nummer 16. Men de vet ännu inte om det beror på <strong>ar</strong>veller på en mutation, eller om det inte alls h<strong>ar</strong> med AD/HD att göra. Fast demisstänker att det kan röra sig om en ärftlig förändring. I så fall skulle vissaformer av AD/HD v<strong>ar</strong>a ärftliga, men inte alla. Det innebär att diagnosmetodernamåste ändras – och diagnosbeteckning<strong>ar</strong>na. En person kan ju inte både ha endiagnos och inte ha den. Och är det alla symtom på AD/HD som beror påkromosomförändringen, eller kan vissa av symtomen bero på annat, eftersom såmånga som två tredjedel<strong>ar</strong> av dem som fått diagnosen inte tycks ha någonkromosomförändring?MiljöMycket tyder på att en del av de personer som får NPF-diagnoser är och h<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>itutsatta för långv<strong>ar</strong>ig stress. Ett av de <strong>ar</strong>gument som stöder detta är att stressförsvår<strong>ar</strong> symtomen hos så många personer med NPF. Ett annat är att169


stressrelaterade sjukdom<strong>ar</strong> som Utmattningsdepression och Fibromyalgi h<strong>ar</strong>många symtom som likn<strong>ar</strong> NPF 129 .Orsaker till långv<strong>ar</strong>ig stress hos b<strong>ar</strong>n är förstås i stort sett samma som orsakernatill långv<strong>ar</strong>ig stress hos vuxna: Det kan v<strong>ar</strong>a händelser som dödsfall i familjen,någon nära anhörig är långv<strong>ar</strong>igt sjuk, eller att familjens ekonomiska situation äransträngd. Det kan också bero på att man är utsatt för elektromagnetiska fält ochmiljögifter, eller att man äter näringsfattig mat, eller sover för lite.För en vuxen som upplever höga krav på sin <strong>ar</strong>betsplats, samtidigt som det egnabeslutsutrymmet är litet, är risken att drabbas av stressrelaterad sjukdom myckethögre än för andra vuxna. C<strong>ar</strong>la Hannaford gjorde 1990 en undersökning avdominansprofil och skolresultat hos drygt 200 skolb<strong>ar</strong>n i två delstater i USA.Hennes resultat visade att hälften av b<strong>ar</strong>nen hade en inlärningsstil som intetillgodosågs i skolsystemet. I regel ansågs dessa b<strong>ar</strong>n ha inlärningssvårigheter,känslomässiga och begåvningsmässiga funktionshinder, istället för att lär<strong>ar</strong>e ochföräldr<strong>ar</strong> försökte ändra på det stelbenta skolsystemet. Sannolikheten är mycketstor att b<strong>ar</strong>n, likaväl som vuxna, drabbas av stressrelaterade symtom på grund avhöga krav och litet eget beslutsutrymme på sin <strong>ar</strong>betsplats.Olika förslag till åtgärderAnser man att inlärningssvårigheterna i huvudsak beror på biologiska faktorer, ärman mer benägen att resignera inför deras obeveklighet. Det är även vanlig<strong>ar</strong>e attman vill sätta in mediciner.Anser man att orsakerna är miljöbetingade är man mer benägen att välja andrabe<strong>hand</strong>lingsformer. Bättre mat, med mindre socker och fett, mer grönsaker ochmer vatten (som ök<strong>ar</strong> cellernas förmåga att leda elektricitet). Och motion somreducer<strong>ar</strong> stress: Vi h<strong>ar</strong> ju i regel inga vilda djur som hot<strong>ar</strong> oss, men kroppen kanlätt<strong>ar</strong>e avgifta sig från alla stresshormoner om vi t<strong>ar</strong> ett hårt motionspass,eftersom kroppen är så inställd på ansträngande fysisk aktivitet.I det sammanhanget är det intressant att personer med hyperaktivitet fårcentralstimulerande medicin och att detta gör dem lugn<strong>ar</strong>e. Det borde ju v<strong>ar</strong>atvärt om. Men om det nu hjälper mot hyperaktivitet att stimulera centralanervsystemet, så kanske det skulle gå att göra det utan att använda kemikalier?Det verk<strong>ar</strong> kunna v<strong>ar</strong>a möjligt att genom specifika, väl avvägda rörelser. Vissakoor<strong>din</strong>ationsövning<strong>ar</strong> och stretchövning<strong>ar</strong> bland annat från Tai Chi och Qi gong,tycks kunna bygga upp nervbanorna tvärs över hjärnbalken. Därigenom förbättrassamspelet mellan hjärnhalvorna och därmed människans möjligheter att nyttjahela sin intelligenspotential.129 Fibromyalgi yttr<strong>ar</strong> sig som ständig värk i muskler och muskelfästen, med ömma punkter på vissa bestämdaställen på kroppen, st<strong>ar</strong>k trötthet, humörsvängning<strong>ar</strong>, depressivitet, känslighet för ljud och ljus, koncentrationssvårigheter,trög<strong>ar</strong>e tankegång, sämre närminne, migränliknande huvudvärk, samt matsmältningsproblem.Fibromyalgi utlöses oftast av ökad stress i samband med till exempel akut smärta, i samband med enoperation, efter en infektionssjukdom, eller av alltför hög fysisk eller psykisk belastning.170


Lindriga begåvningshinder och NPFÄr inlärningsväg<strong>ar</strong>na annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra? Som sagt; både Jaoch Nej, och det finns som synes goda <strong>ar</strong>gument för båda ståndpunkterna.MinnetEn viktig orsak till att inlärningen försvåras både hos personer medbegåvningshinder och vissa neuropsykiatriska funktionshinder tycks v<strong>ar</strong>a minnetsfunktion. I de texter vi h<strong>ar</strong> läst talas både om ett korttidsminne och ett evokativt(plocka-fram-) minne.Om vi stället tänker oss att vi h<strong>ar</strong> ett Arbetsminne, som h<strong>ar</strong> till uppgift att hållafast en tanke tills vi hunnit be<strong>ar</strong>beta den med vårt medvetande…Då skulle ett och samma Arbetsminne v<strong>ar</strong>a aktivtbåde när vi får ny information som vi behöver lagra i långtidsminnet,och när vi behöver plocka fram tidig<strong>ar</strong>e minnen.Om vi i så fall också tänker oss att kapaciteten hos detta <strong>ar</strong>betsminne påverkas aven mängd olika faktorer, som till exempel skada, hämning, störning, <strong>ar</strong>v, miljöoch stress…Då skulle vi få en gemensam nämn<strong>ar</strong>e för inlärningssituationen förbåde personer med inlärningssvårigheteroch personer med svårigheter med exekutiva funktioner som avledb<strong>ar</strong>het,förmåga till överblick, förmåga att se sammanhang, jämföra <strong>ar</strong>gument elleralternativ och planera.Enligt vår erf<strong>ar</strong>enhet är det mycket vanligt att samma person h<strong>ar</strong> svårigheter inomflera av dessa områden.Då skulle också en liknande pedagogisk anpassning kunna lämpa sig förbåde personer med lindriga begåvningshinderoch personer med vissa NPFoch personer med vissa stressrelaterade sjukdom<strong>ar</strong>.Specialundervisning som bruk<strong>ar</strong> rekommenderas, är sådan- där teori och praktik v<strong>ar</strong>vas,- där man kan ge många konkreta exempel,- där helst alla sinnen blir involverade i inlärningen och- där umgänget och inlärningssituationen är så fria från stress som möjligt.Vad man skulle kunna tillägga är att inlärningssituationen, för att avlasta ett<strong>ar</strong>betsminne med låg eller ojämn kapacitet, även bör v<strong>ar</strong>a så fri som möjligt frånovidkommande sinnesintryck. Men viktigast är att de anpassning<strong>ar</strong> som görs, i såstor utsträckning som möjligt t<strong>ar</strong> hänsyn till individens egen inlärningsstil.171


Deltag<strong>ar</strong>aspekternaBehovet av bekräftelse- Mattekursen hade ett högre snitt på antal meddelanden per deltag<strong>ar</strong>e och veckaän jämförelsekurserna.Beror det höga snittet på att nästan 90 % av deltag<strong>ar</strong>nas meddelanden lades underlektionstid och därmed förmodligen under fysisk positiv feedback eller våg<strong>ar</strong> mantolka det som en spontan högre aktivitet än normalkursen hos dessa deltag<strong>ar</strong>e?Det som skulle tala för det sistnämnda är vår erf<strong>ar</strong>enhet av att det hos många avdeltag<strong>ar</strong>na i vår långa vinterkurs för personer med begåvningsmässigafunktionshinder och NPF, finns en st<strong>ar</strong>k vilja till kontakt och de inleder oftasamtal med både kurskamrater och lär<strong>ar</strong>e. Å andra sidan finns det distanskurserbåde hos oss och på annat håll där aktiviteten hos denna målgrupp v<strong>ar</strong>it mycketlåg. Vad berodde det på att man i just denna kurs lyckades ta med sig aktivitetenin i det elektroniska rummet? Eller v<strong>ar</strong> gruppen kanske aldrig i det elektronisk<strong>ar</strong>ummet? I nästan 90 % av meddelandena v<strong>ar</strong> ju gruppen också samlad i detfysiska rummet.- Mattekursen hade normal till hög procentsats deltag<strong>ar</strong>meddelanden.65 % verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a en normal till hög siffra på meddelanden lagda av deltag<strong>ar</strong>e. Vih<strong>ar</strong> tolkat ett högt procenttal deltag<strong>ar</strong>meddelanden som en indikation pådeltag<strong>ar</strong>aktivitet. Man kan dock ifrågasätta om detta är en relevant indikator.Lär<strong>ar</strong>ens grad av aktivitet blir väldigt utslagsgivande i en kurs med ett begränsatantal meddelanden. Kanske vore antalet av deltag<strong>ar</strong>e lästa meddelanden en bättreindikator på deltag<strong>ar</strong>aktivitet?- Mycket hög procentsats dialogiska meddelanden.Om man väljer att tolka den höga procentandelen dialogiska meddelanden som envilja till socialt utbyte så bekräftas detta också väldigt tydligt i intervjuerna därmånga deltag<strong>ar</strong>e säger att moroten att delta i kursen v<strong>ar</strong> att få träffakurskompis<strong>ar</strong>na, och att ämnesinnehållet v<strong>ar</strong> av underordnad betydelse. Av alladialogiska meddelanden stod den pedagogiska personalen för drygt 1/3. Det ser utatt v<strong>ar</strong>a en liten procentandel vilket skulle kunna tyda på stor deltag<strong>ar</strong>-aktivitet.Hamilton m.fl. 130 vis<strong>ar</strong> att av alla dialogiska meddelanden kan den pedagogiskapersonalens andel kan ligga upp emot 80 %.- En tredjedel pedagogiska meddelanden i caféetI klassrummet överväger de pedagogiska meddelanden (93 %) mycket stort. Desociala meddelanden är endast 7 %. Det är knappast förvånande, speciellt dåeleverna uppmanas att låta klassrummet v<strong>ar</strong>a just klassrum och sköta socialtkonversation på annat håll. I caféet är det tvärt om. Inte heller det är förvånande.130 Hamilton m fl, Samtal över nätet - ett verktyg för demokrati s.5172


Däremot är proportionerna förvånande. Även om de sociala meddelanden somväntat dominer<strong>ar</strong> är att hela 33 % av meddelanden i caféet pedagogiska.En bit in i kursen börj<strong>ar</strong> deltag<strong>ar</strong>na nämligen ställa mattefrågor till v<strong>ar</strong>andra.Uppbyggnaden på frågorna är den samma som lär<strong>ar</strong>en ställt i klassrummet. Efterett tag ber lär<strong>ar</strong>en att deltag<strong>ar</strong>na ska ställa frågorna i caféet istället förklassrummet. Det är dessa frågor och sv<strong>ar</strong>en på dessa som leder till de högasiffrorna på pedagogiska meddelande i caféet. Deltag<strong>ar</strong>na accepterade snabbtkurskamraternas frågor och v<strong>ar</strong> bra på att sv<strong>ar</strong>a på v<strong>ar</strong>andras frågor. Så här kan endeltag<strong>ar</strong>fråga se ut:En hypotes är att dessa till synes självkl<strong>ar</strong>a pedagogiska meddelanden egentligenskulle klassas som sociala. Det främsta syftet med frågorna är måhända inte att fåin korrekt sv<strong>ar</strong>. Frågorna kan lika gärna v<strong>ar</strong>a ett sätt att synliggöra sig själv och fålär<strong>ar</strong>ens och klasskompis<strong>ar</strong>nas uppmärksamhet. I så fall finner man en intressantlikhet med smala hobby/intresseinriktade kurser för personer utanfunktionshinder. Ett exempel på detta är en intresseinriktad Nätbild<strong>ar</strong>kurs därandelen meddelanden i caféet låg under 5 %, <strong>vilken</strong> är en jämförelsevis mycketlåg siffra. Kursen som helhet kännetecknades dock inte av passivitet utan hade etthögt antal meddelanden i alla pedagogiska forum. Gemenskapen deltag<strong>ar</strong>naemellan låg sannolikt i det gemensamma intresset för ämnet och alla pedagogiskameddelanden kring ämnet hade därigenom också en social dimension.- Ovanligt hög aktivitet i det sociala forumet.Av kursens totalt 360 meddelanden lades 191 till kaféet ( 53 %) och 169 ( 47 %)till klassrummet.I jämförelse med Nätbild<strong>ar</strong>kurserna är det en hög siffra för caféet.Där gick i snitt 20-40 % av meddelanden till caféet.Även i jämförelse med en mycket aktiv distanslär<strong>ar</strong>kurs (37 %) är siffran hög. Vih<strong>ar</strong> tolkat hög procentandel meddelanden i det sociala forumet som en indikationpå aktivitet.I jämförelsekurserna för samma målgrupp hade den ena kursen inget socialtforum (Särvux på distans) och den andra kursen (Jämlika i IT-samhället) enb<strong>ar</strong>tett socialt forum så vi h<strong>ar</strong> tyvärr inga jämförelsesiffror där.Vikten av ett socialt forum hitt<strong>ar</strong> man även i det fysiska rummet därminnesbilderna hos åtminstone en deltag<strong>ar</strong>e verk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>a kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong>e på vad somskedde utanför klassrummet än i klassrummet.173


- Ger teknisk trygghet mer kommunikativa deltag<strong>ar</strong>e?Resultatdelen visade att om man jämför de fria meddelanden med allameddelanden är de fria meddelandena i större utsträckning dialogiska (72 % mot55 %) och sociala (48 % mot 39%).Titt<strong>ar</strong> man vid<strong>ar</strong>e på avsänd<strong>ar</strong>na ser man att den överväldigande majoriteten av defria meddelandena är lagda av två personer, lär<strong>ar</strong>en Fanny (47 %) och deltag<strong>ar</strong>enDoris (34 %).Kan man anta att dessa två personer till sin personlighet är mersociala/kommunikativa än den övriga gruppen?Då vi inte fokuserat studien på detta kan vi heller inte sv<strong>ar</strong>a på det. Det finns dockinget som tyder på att så skulle v<strong>ar</strong>a fallet. Spontant upplever vi dessa tvåpersoner v<strong>ar</strong>e sig mer eller mindre öppna och spontana än övriga gruppen.Kan det v<strong>ar</strong>a så att den fysiska kontexten i sig (hemmiljön kontraklassrumsmiljön) påverk<strong>ar</strong> samtalets <strong>ar</strong>t? Kan en informell kontra formell miljö isig locka fram skillnader i den elektroniska samtalsstrukturen?Eller kan det v<strong>ar</strong>a så att i de fall där tekniken inte utgör något hinder är det lätt<strong>ar</strong>eatt ”blomma ut” socialt?Vi vet att just dessa två personer hade jämförelsevis god teknikvana.I så fall skulle ovan nämnda resultat peka på att tekniken i sig indirekt påverk<strong>ar</strong>det pedagogiska klimatet.Resultatet skulle också kunna användas som <strong>ar</strong>gument för att det inte går fokuserapå tekniska problem isolerat, utan illa vald teknik får i förlängningen ocksåpedagogiska konsekvenser.Tidsaspekten- Aktiviteten avt<strong>ar</strong> liksom i andra distanskurser med tiden.Den långsiktiga aktivitetskurvan i kursen är som nämnts svagt avtagande. Mankan tycka att med den täta frekvensen av fysiska träff<strong>ar</strong> i denna kurs hade skullekurvan inte behöva bli avtagande. Måhända vis<strong>ar</strong> den kl<strong>ar</strong>a aktivitetsminskningeni det elektroniska rummet det vi tror många upplever i även detfysiska klassrummet. Efter en inledningsfas då allt är nytt och spännande t<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong>dagen över och entusiasmen dal<strong>ar</strong> något.- 98 % av alla meddelanden skrevs mellan klockan 8 på morgonen och klockan21 på kvällen.Meddelanden skrevs mest under eftermiddags och kvällstid, knappt någranattetid. Utan att ha hittat några jämförb<strong>ar</strong>a uppgifter förmod<strong>ar</strong> vi att flermeddelanden ligger nattetid både hos Nätbild<strong>ar</strong>na och specialpedagogerna.174


- Få meddelanden v<strong>ar</strong> lagda under helgdag<strong>ar</strong>na.Hela 88 % av alla meddelanden v<strong>ar</strong> lagda under fyra v<strong>ar</strong>dag<strong>ar</strong> (måndag, tisdag,onsdag och fredag). Det kan vid en första anblick te sig något konstigt attaktiviteten går ner just torsdag när den är relativt hög under resten av<strong>ar</strong>betsveckan. Detta kl<strong>ar</strong>n<strong>ar</strong> dock om titt<strong>ar</strong> på kursens schema. Torsdag<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong> denveckodag då gruppen aldrig samlades fysiskt.- För den stora majoriteten (80 %) av deltag<strong>ar</strong>na kan endast 3 % (11 av totalt 360)av kursens meddelanden betecknas som fria i både tid och rum.Den hypotetiska friheten i tiden verk<strong>ar</strong> för denna målgrupp aldrig bli mer än justhypotetisk. Från statsmakthåll trycks det ofta på att oberoendet av tid och rum ärgrundläggande för att olika målgrupper ska kunna omfattas av det flexiblalärandet. Ur denna synvinkel är kursen ett misslyckade, då deltag<strong>ar</strong>na enb<strong>ar</strong>t kansägas v<strong>ar</strong>a oberoende i rummet.I ett annat, måhända något djärvt, perspektiv skulle man inte b<strong>ar</strong>a accepterabundenheten i tiden utan också utnyttja den. T.ex. skulle man förbilliga bokning<strong>ar</strong>i lärcenter genom att kunna ange exakta tider då eleverna kommer att nyttja deteller vid vissa tillfällen använda ”svår” teknik som förutsätter att deltag<strong>ar</strong>na dessagånger h<strong>ar</strong> pedagogisk back up i närheten.Något cyniskt skulle man också kunna säga denna målgrupp lever i en kontextsom skulle göra dem till ideala distansstudenter. I det fysiska rummet h<strong>ar</strong> de oft<strong>ar</strong>edan idag tiden indelad i ett antal ”moduler” som fylls med olika aktiviteter.Lägg därtill den omvittnade önskan till social interaktion i det fysiska rummetsom finns hos många personer i målgruppen.Denna kontext ska ställas mot den som ofta är fallet för personer utan dessafunktionshinder. Aktivitetsbristen vi ser i många distanskurser bottn<strong>ar</strong> ofta itidsoptimister som inte sätter av tillräckligt med tid när de t<strong>ar</strong> en extra kurs påm<strong>ar</strong>ginalen. Genom att hålla en så socialt låg profil som möjligt försöker de sedanändå klämma in kursen som egentligen inte ryms i dygnsschemat.Vad är en aktiv distanskursdeltag<strong>ar</strong>e?Utifrån kodningen av konversationen i Mattekursen hade vi alltså tolkat Allis sompassiv och med svårigheter att förstå First Class. Men när vi fanns med iklassrummet såg vi att så inte alls v<strong>ar</strong> fallet. Hon v<strong>ar</strong> i själva verket lika aktiv somDoris, men hon skrev inte lika mycket.Hade hennes aktivitet blivit mer synlig om vi i den kvantitiva studien även kodatläsningen av meddelanden? Hur ska man se på tystnaden i det elektronisk<strong>ar</strong>ummet? I det fysiska klassrummet accepteras ju ofta tystnad, b<strong>ar</strong>a den fysiskanärv<strong>ar</strong>on finns. Vad är i så fall elektronisk närv<strong>ar</strong>o? Vilken roll spel<strong>ar</strong> den vana,trygga och avstressande fysiska miljön när en gestaltinlär<strong>ar</strong>e bevisligen kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> ettvänsterorienterat gränssnitt bra? Är bästa sättet att anpassa till lärstilen att helt175


enkelt skapa en lugn fysisk miljö? Finns det ett problem i att individualisera förmycket? Är det inte en poäng i att stötas och blötas och socialiseras med andra?Kan man med ny teknik ta det bästa från två värld<strong>ar</strong>?TekniksapektenNär det gäller använd<strong>ar</strong>nas teknikförståelse h<strong>ar</strong> vi tittat på i vad mån filerbifogades, citat användes, och möjligheten att anpassning<strong>ar</strong> av text nyttjades och ivad mån möjlighet till hjälp fanns i närheten. När det gäller dåligt anpassad teknikh<strong>ar</strong> vi tittat på First Class mot bakgrund av de erf<strong>ar</strong>enheter de som jobbat med IToch begåvningshindrade hade.Deltag<strong>ar</strong>nas teknikkunskaper- De tekniska kunskaperna sattes sällan på några större prov därför att de flestapotentiella problem undveks. Om man t<strong>ar</strong> utgångspunkten att teknikproblemenberor på att använd<strong>ar</strong>na som inte förstår (lär sig) tekniken v<strong>ar</strong> vår hypotes atttekniken skulle v<strong>ar</strong>a ett minst lika stort problem hos vår målgrupp som hosmålgrupper utan dessa funktionshinder. Intervjuerna visade dock att deltag<strong>ar</strong>nainte upplevde tekniken som något problem, vilket till en början förvånade oss.Kodningen visade dock att nästan 90 % av alla meddelanden lades medpedagogisk personal i den omedelb<strong>ar</strong>a närheten. Av de 51 ”fria” deltag<strong>ar</strong>meddelandensom lades v<strong>ar</strong> 78 % från en av de deltag<strong>ar</strong>e som hade en tydligvänster-hjärnhalvaorienterad lärstil och sedan tidig<strong>ar</strong>e hade vana vid datorer.Allt detta gör att vi ant<strong>ar</strong> att de flesta potentiella teknikproblem undanröjdes innandeltag<strong>ar</strong>na hann ens notera dem. Vissa av deltag<strong>ar</strong>na la aldrig ett meddelande utanatt ha denna support i närheten. Detta gjorde att eventuella svårigheter kundeåtgärdas och upptäckas direkt. På så sätt kan man säga att deltag<strong>ar</strong>nasdatakunskaper aldrig sattes på prov. Detta kan säkert också förkl<strong>ar</strong>aintervjuresultatet som inte talade om några upplevda tekniska problem fråndeltag<strong>ar</strong>nas sida.Att många potentiella tekniska problem undveks genom att man inte utnyttjadealla tekniska möjligheter man se på från minst två olika perspektiv.- Ett perspektiv är att kursdeltag<strong>ar</strong>e med funktionshinder undanhålls del<strong>ar</strong> av detflexibla lärandet och endast till<strong>hand</strong>ahålls en urvattnad version.- Ett annat perspektiv är att h<strong>ar</strong> man genom ovan nämnda begränsning<strong>ar</strong> anpassatdet flexibla lärandet så att det på bästa sätt kan tillgodogöras av denna målgrupp.Programmer<strong>ar</strong>nas deltag<strong>ar</strong>kunskaper-First Class är inte anpassat för denna målgrupp, men används i alla fall på grundav andra prioritering<strong>ar</strong> och brist på alternativ. Ställer man First Class mot176


önskemålen från dem som jobbat med IT och deltag<strong>ar</strong>e med begåvningshinder (sesidorna 128-131) så lever programmet inte upp till många punkter. Att First Classändå valdes beror sannolikt på att praktiska och ekonomiska över-väganden vägttyngre än maximal anpassning till målgruppen.Även om man skulle ha satt som högsta prioritet att hitta ett konferenssystem somär anpassat till målgruppen, så skulle man sannolikt inte hittat något alternativ,helt enkelt därför att det inte finns något på m<strong>ar</strong>knaden. Ändå det finns hundratalskonferenssystem/utbildningsplattform<strong>ar</strong>. Vi h<strong>ar</strong> kommit i kontakt med ett tiotal 131av dem. Det som slagit oss är, att när utvecklingen verk<strong>ar</strong> gå mot webbaseradesystem h<strong>ar</strong> de flesta aktörer nyttjat de nya tekniska möjligheterna till störrekomplexitet (självvalidering, möjligheten att följa och utvärdera många friståendekurser m.m.). Men man h<strong>ar</strong> valt att <strong>ar</strong>beta i samma gamla grafiska form iställetför att förenkla miljön med hjälp av ny grafisk form.Spets<strong>ar</strong> man till det kan man säga att den grafiska miljön i konferenssystemenfortf<strong>ar</strong>ande h<strong>ar</strong> större släktskap med Windows filhanter<strong>ar</strong>e än med st<strong>ar</strong>tscenen idatorspel som Quake, Doom eller NHL 2002. Att det är så pass<strong>ar</strong> måhända ocksåstudiefokuserade, högpresterande universitetsstudenter eller stressade k<strong>ar</strong>riäristermed många järn i elden. Däremot är de nya webbaserade systemen inte så bra förvår målgrupp. Här pek<strong>ar</strong> all forskning tvärtom på att de behöver enkla, visuellaoch anpassningsb<strong>ar</strong>a miljöer, med flexibla lösning<strong>ar</strong> som kan anpassasindividuellt till personer med olika lärstil<strong>ar</strong>. Som tidig<strong>ar</strong>e antytts tillåter denwebbaserade tekniken detta.Med databaskoppling<strong>ar</strong>, bredbandsutbyggnad, script i webläs<strong>ar</strong>na, interpoleradeanimering<strong>ar</strong> och bättre komprimeringsteknik för ljud och bild o.s.v. är ett sådantkonferenssystem fullt möjligt att skapa men ingen systemutveckl<strong>ar</strong>e verk<strong>ar</strong> haprioriterat detta. Med ett anpassat konferenssystem skulle målgruppen lätt<strong>ar</strong>ekunna omfattas av det flexibla lärandet.Andra möjligheter som inte utnyttjas.Svåra program eller svårlärda använd<strong>ar</strong>e är exempel på tekniska problem ur ettdeltag<strong>ar</strong>perspektiv. Ur ett lär<strong>ar</strong>-/organisationsperspektiv skulle man kunna sägaatt det finns ytterlig<strong>ar</strong>e ett ”tekniskt” problem. Detta problem är att teknikenslandvinning<strong>ar</strong> inte utnyttjas fullt ut trots att det skulle kunna underlätta förmålgruppen att ta del av flexibelt lärande. I avsnittet om distansundervisningensframväxt nämndes tre punkter som sammanfattningsvis skulle kunna sägas utgörasprängkraften och det nya i denna generation av distansutbildning:- De nya sätten att kommunicera deltag<strong>ar</strong>e emellan- Flerp<strong>ar</strong>tssamtalet- Decentraliseringen131Bl.a.First class, Lunds univeritet Luvit, Telias Webeducation, Ping pong, Luleå universitet M<strong>ar</strong>ratech,WebCT, Blackbo<strong>ar</strong>d177


Tidig<strong>ar</strong>e distansgenerationer tillät i princip b<strong>ar</strong>a att deltag<strong>ar</strong>e kommuniceradeeffektivt sinsemellan med text och tal, alltså per brev och via telefon.Dagens teknik tillåter att deltag<strong>ar</strong>na med datorns hjälp utbyter bilder i färg,animering<strong>ar</strong>, ljud, musik, videosnutt<strong>ar</strong> m.m. Detta h<strong>ar</strong> inte utnyttjas i Mattekursenv<strong>ar</strong>e sig genom att använda bifogade filer eller genom att utbildningsanordn<strong>ar</strong>enutnyttjat möjligheterna till detta med hjälp av webbaserad teknik.Flerp<strong>ar</strong>tssamtalet är kanske den möjlighet som nyttjats bäst. Flerp<strong>ar</strong>tssamtal ärockså den nya möjlighet som är lättast i iscensätta då den kräver ett minimum avteknisk kapacitet och kunnande. Vi upplever att den här kursen tagit v<strong>ar</strong>a på denmöjligheten på ett bra sätt då vi tycker oss funnit flera exempel på samtalstråd<strong>ar</strong>som involverat flera deltag<strong>ar</strong>e.Digitaliseringen av text, ljud, bild m.m. gör att allt fler aktörer, i takt med fallandepriser på datorer och tillhörande app<strong>ar</strong>ater, får ekonomiska resurser att genomföradistansutbildning<strong>ar</strong>. Distansutbildning<strong>ar</strong> med samma möjligheter som b<strong>ar</strong>aUtbildningsradion hade resurser till på sin tid. Fler aktörer leder också rimligentill att de olika aktörerna koncentrer<strong>ar</strong> sig på olika målgrupper med olika krav.Decentraliseringen innebär alltså stora möjligheter till pedagogisk anpassning pågruppnivå.I tekniken ligger vid<strong>ar</strong>e en potential att för den enskilde kursanordn<strong>ar</strong>en att göraindividuella anpassning<strong>ar</strong> för olika deltag<strong>ar</strong>e i samma kurs. Exempel på en sådanteknisk anpassning hade v<strong>ar</strong>it att i First Class-kommunikationen tilltala olikaelever med individuella teckensnitt, textstorlek och färg. Detta förekom inte alls iMattekursen. Ett annat exempel hade v<strong>ar</strong>it att istället för First Class välja ettwebbaserat system som i sig tillåter större grad av anpassning. Med webbaseradteknik 132 går det att skapa visuella, audiella miljöer för gestalt- inlär<strong>ar</strong>e.Sådana lärmiljöer h<strong>ar</strong> vi hittat hos exempelvis Statens Handikappinstitut (SIH)som producer<strong>ar</strong> interaktiva läromedel på CD-ROM 133 och hos en engelsk aktörsom gjort ett liknande webbaserat material. Nackdelen med dessa läromedel är attanpassningen inte ligger på individnivå. SIH producer<strong>ar</strong> sina interaktivaläromedel på CD-ROM. Där h<strong>ar</strong> man anpassat lärmiljön för t ex personer medgrava eller måttliga begåvningshinder. Anpassningen ligger alltså på gruppnivåoch inte individnivå. Detta faller sig naturligt eftersom läromedletmassproduceras och man kan ju i förväg inte veta exakt vilka individer somkommer att använda dem.Fördelen med en kurs i First Class, i jämförelse med ovan nämnda typ avläromedel, är det personliga mötet mellan lär<strong>ar</strong>e och elever. Lär<strong>ar</strong>en iMattekursen v<strong>ar</strong> duktig på att se v<strong>ar</strong>je individ och ge ett personligt tilltal, men132 Läs kapitlet ”Den webbaserade tekniken” på sidorna 116-119 för förkl<strong>ar</strong>ing av begreppet133 se bild sidan 177178


som tidig<strong>ar</strong>e sagt så förekom ingen individualisering med den nya teknikenshjälp. Den individualisering som skedde skulle lika gärna kunna skett över telefoneller brev. Med hjälp av webbaserad teknik skulle kursanordn<strong>ar</strong>na kunnatill<strong>hand</strong>ahålla en grafisk miljö som pass<strong>ar</strong> både för gestaltinlär<strong>ar</strong>en och denlogiske inlär<strong>ar</strong>en. Vid<strong>ar</strong>e möjliggör tekniken en anpassning på individnivå genomatt lägga lärmiljön på Internet och koppla den till en databas. Vi h<strong>ar</strong> dock inte settnågot exempel på detta i vår forskning.Lär<strong>ar</strong>-/OrganisationsaspektenI litteraturstudien h<strong>ar</strong> vi lyft fram tre problem ur ett lär<strong>ar</strong>perspektiv…• Distansundervisning är ofta ett ensam<strong>ar</strong>bete• Distansundervisning kräver en speciell pedagogik• Det finns få anpassade läromedel… och vid<strong>ar</strong>e fyra problem ur ett organisationsperspektiv:• Distansundervisning h<strong>ar</strong> en annan kostnadsbild än närundervisning• Studiestöd- och antagningssystem behöver anpassas• Arbetstids- och anställningsavtal är sällan reglerade• Olika yrkesroller smälter sammanVår empiriska undersökning h<strong>ar</strong> visat på ännu ett lär<strong>ar</strong>-/organisationsproblem:• kursdeltag<strong>ar</strong>e med funktionshinder ställer särskilda krav på respekten föroch hanteringen av sekretessfrågorEnsam<strong>ar</strong>beteEn ofta förordad lösning mot ensam<strong>ar</strong>bete är som nämnts lär<strong>ar</strong>lag 134 och att manär flera lär<strong>ar</strong>e om samma kurs. Det föder emellertid två nya problem. Deattraktiva distanskurserna är ofta smala kurser som kommer till stånd just därföratt så få h<strong>ar</strong> kunskap om ämnet. Antingen måste då en ”back up-lär<strong>ar</strong>e” få tid attsätta sig in i ämnet och <strong>ar</strong>voderas därefter eller så återstår b<strong>ar</strong>a breda allmännakurser. En tanke är att samverka över riket men kostnaderna kommer ändå att ökai takt med fler samordningsmöten, planeringstid och auskultationstid i sin”backup-konferens”.Distanskurser kräver speciell pedagogikFör att uppmuntra deltag<strong>ar</strong>inflytandet och åstadkomma en levande dialog krävsp<strong>ar</strong>adoxalt nog en tydlig styrning från lär<strong>ar</strong>en. Utan en mycket tydlig struktur ochdetaljerad planering redan från början, tender<strong>ar</strong> aktiviteten i distanskurser attminska. Grupp<strong>ar</strong>beten över nätet är problematiskt, eftersom ett effektivtbeslutsfattande kräver synkrona diskussioner. Kanske skulle ett distanslär<strong>ar</strong>avsnittingå i all lär<strong>ar</strong>utbildning?134 Svensson m fl, folkbildning.net s.30179


Det finns få anpassade läromedelDet finns mycket få läromedel som är anpassade för att användas vid distansundervisning.Som framkom i resultatdelen finns delvis helt motstridiga förslagtill åtgärder från statliga utred<strong>ar</strong>e och folkbildning. Motsättningen <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> omekonomisk storskalighet mot behovet av att små individanpassade läromedel.Dessa tills synes oförenliga önskemål kan måhända delvis mötas genom att i enstorskalig produktion lämna ”luckor” som sedan via databaskoppling kan fyllasmed individuellt anpassade moduler. Se exempel på detta på sidan 165-166.Annorlunda kostnadsbildNär man anordn<strong>ar</strong> distanskurser blir lokalbehovet mindre jämfört med när manordn<strong>ar</strong> närkurser. De besp<strong>ar</strong>ing<strong>ar</strong> som kan göras genom detta äts (åtminstonedelvis) upp av att man kanske måste anpassa befintliga lokaler och lägga utkostnader för lär<strong>ar</strong>es uppkoppling, och för datorer.Vår erf<strong>ar</strong>enhet av att hålla distanskurser är att det oftast är enklast att sitta hemmaoch jobba, eftersom det inte finns någon idealisk distans<strong>ar</strong>betsplats på skolan. Ivåra respektive lär<strong>ar</strong><strong>ar</strong>betsrum är datorerna oftast upptagna och man blir intesällan störd av kollegor och elever som inte men<strong>ar</strong> illa, men som helt enkelt inteuppfatt<strong>ar</strong> att man h<strong>ar</strong> lektion. När man sitter hemma och jobb<strong>ar</strong>, kollider<strong>ar</strong> detförstås ganska ofta med övriga familjens önskemål att nyttja Internet eller telefon.Många skolor ger ersättning till med<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>e som håller <strong>ar</strong>betsrum och telefonhemma, men det går naturligtvis inte förutsätta att alla distanslär<strong>ar</strong>e kan nyttjahemmet för sitt jobb.Studiestöd och antagningssystem behöver anpassasLitteraturen pek<strong>ar</strong> i detta fall främst på att studiestöd och antagningssystembehöver anpassas ur ett deltag<strong>ar</strong>perspektiv.Måhända bör antagningssystemen även anpassas ur ett organisationsperspektiv såatt potentiella studieanordn<strong>ar</strong>e våg<strong>ar</strong> erbjuda distanskurser trots den storaavhoppsprocenten?När registreras en distanselev? Det stora antalet avhopp från de flesta distanskursergör att man vid dessa kurser behöver göra ett rejält överintag, om man inteska få registrera deltag<strong>ar</strong>e förrän efter tre veckor, som vid närkurserna.Beräkna <strong>ar</strong>betstid på distans är svårtDet är svårt att beräkna <strong>ar</strong>betstid för distansundervisning, och det inte b<strong>ar</strong>a för attyrkesrollerna lätt smälter samman. I vanlig närundervisning räkn<strong>ar</strong> man som regelmed att närm<strong>ar</strong>e 2/3 av tiden får gå till revidering av tidig<strong>ar</strong>e kurser,kursutveckling och administration osv. Det återstår alltså b<strong>ar</strong>a drygt 1/3 av detantal timm<strong>ar</strong> som kursen ger, till att v<strong>ar</strong>a med eleverna i klassrummet.180


Vi tror att många distanslär<strong>ar</strong>e sitter uppkopplade i det elektroniska klass-rummetbetydligt mer än 35 % av den tid de h<strong>ar</strong> till sitt förfogande. De är eldsjäl<strong>ar</strong> som –utan att veta om det – t<strong>ar</strong> tid från administration och – framför allt – frånkursutveckling, som att testa nya program, följa samhällsdebatter och revideratidig<strong>ar</strong>e utvärderade kurser.Förändrade yrkesrollerSvårigheter uppstår till exempel när lär<strong>ar</strong>roll, administratörsroll och <strong>hand</strong>led<strong>ar</strong>rollsmälter samman 135 Eftersom många distanslär<strong>ar</strong>e gör en del jobb som skolansexpedition normalt gör åt närkurserna, måste rollfördelningen och deadministrativa rutinerna ses över och anpassas för distans.SekretessfrågorI det här sammanhanget är det också intressant att notera att en av lär<strong>ar</strong>na iMattekursen säger sig ha gjort saker som normalt skulle falla på deltag<strong>ar</strong>na ikursen, eller möjligen på deras personliga assistenter. Som till exempel att bokaoch samordna deltag<strong>ar</strong>nas resor till och från kursens träff<strong>ar</strong> och att se till att dekom på rätt buss vid hemresan. V<strong>ar</strong> går gränsen för yrkesrollen när man hållerdistanskurs – och v<strong>ar</strong> går gränsen för yrkesrollen när man håller distanskurs meddeltag<strong>ar</strong>e med funktionshinder?Skälet till att lär<strong>ar</strong>en ringde mellan deltag<strong>ar</strong>na v<strong>ar</strong> att flera av dem hade skyddadetelefonnummer som de inte ville lämna ut till v<strong>ar</strong>andra innan de kände v<strong>ar</strong>andra.Dessutom kan själva det faktum att en deltag<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> ett funktions-hinder leda tillatt lär<strong>ar</strong>en h<strong>ar</strong> mer sekretessbelagt material att hantera. Till exempel kanskelär<strong>ar</strong>en får personlig information om hur deltag<strong>ar</strong>en funger<strong>ar</strong> i den pedagogiskasituationen, men som annan personal vid skolan och som de övriga deltag<strong>ar</strong>nainte behöver eller bör känna till. Hur ska sådan känslig personinformationhanteras på våra folkhögskolor och studieförbund?Detta är viktiga frågor för fack och <strong>ar</strong>betsledning om distanskurser för deltag<strong>ar</strong>emed funktionshinder ska bli vanlig<strong>ar</strong>e.135 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering s.43-44 (2001)181


Slutsatser1. Ha ett socialt forum typ caféKursen kan med fördel mjukst<strong>ar</strong>ta genom att man till en början endastkommunicer<strong>ar</strong> i caféet. Därefter kan deltagandet där v<strong>ar</strong>a frivilligt. Men det ärviktigt att lär<strong>ar</strong>en snabbt sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> och bekräft<strong>ar</strong> deltag<strong>ar</strong>nas trevande försök att görasig synliga i det elektroniska rummet. Många är rädda att göra bort sig och måstefå veta att deras inlägg duger. Caféet är också bra på så sätt att deltag<strong>ar</strong>na kan blisynliga inte b<strong>ar</strong>a genom sina inlägg i det ämne som kursen hanter<strong>ar</strong>, utan ocksågenom att berätta om och utbyta andra intressen.2. Ha en intresserad och ambitiös lär<strong>ar</strong>e som ser allaelever…En kurs på distans måste ha en tydlig planering och struktur för att intedeltag<strong>ar</strong>nas aktivitet snabbt ska minska. I en kurs för deltag<strong>ar</strong>e med funktionshindersom påverk<strong>ar</strong> inlärningen, är det ännu viktig<strong>ar</strong>e än ann<strong>ar</strong>s att lär<strong>ar</strong>en t<strong>ar</strong>hänsyn till deltag<strong>ar</strong>nas individuella inlärningsstil<strong>ar</strong> och behov.3. …och som respekter<strong>ar</strong> deras behov av sekretess.Man kanske inte utan vid<strong>ar</strong>e kan lämna ut en deltag<strong>ar</strong>lista till exempel, medadresser och telefonnummer, eftersom flera av deltag<strong>ar</strong>na kan ha skyddadetelefonnummer och är ovilliga att lämna ut sina adresser.Man kanske får förtroenden som gäller deltag<strong>ar</strong>nas svårigheter och funktionshinder,som de inte vill att andra i gruppen ska känna till. Här gäller att gå v<strong>ar</strong>ligtfram.4. Bejaka och utnyttja beroendet i tidenVår studie vis<strong>ar</strong> vår målgrupp är mer bunden i tiden än andra. Detta kan ses somett misslyckande om målsättningen är oberoende i tid och rum. Vi tycker attbundenheten i tiden bör belysas ur ett annat perspektiv. Man skulle alternativtkunna säga att oberoendet i rummet är gott nog och bättre än att v<strong>ar</strong>a beroende ibåde rummet och tiden (som ju blir konsekvensen om denna grupp inte omfattasav det flexibla lärandet).En av lär<strong>ar</strong>na till Mattekursen kommenter<strong>ar</strong> att målgruppen ofta h<strong>ar</strong> ett uppstyrtliv och sedan tidig ålder är vana vid att avsätta olika tidpunkter och veckodag<strong>ar</strong>till olika aktiviteter. Det som människor utan dessa funktionshinder skulleuppfatta som inrutat och uppbundet uppfattas tvärtom av målgruppen som sådantsom ger stabilitet, trygghet och struktur i en svårbegriplig värld. Detta skulleöppna för ett synsätt där man genom att släppa på oberoendekravet i tiden182


anpass<strong>ar</strong> det flexibla lärandet till denna målgrupp. Är tiden fastställd borde detv<strong>ar</strong>a möjligt att dra ekonomiska och pedagogiska fördel<strong>ar</strong> av detta. T.ex. skulleman förbilliga bokning<strong>ar</strong> i lärcenter genom att kunna ange exakta tider dåeleverna kommer att nyttja det.5. Gör ett pedagogiskt vägval kring synen på teknik förekursen- Antingen undvika potentiella tekniska problem…Vill man minska beroendet av pedagogisk personal måste många potentiellatekniska problem undvikas genom att t.ex. inte kräva bruk av bifogade filer.Fastän deltag<strong>ar</strong>na i Mattekursen hade möjlighet att lägga meddelanden dygnetrunt nyttjade väldigt få den möjligheten. Istället visade kodningen att nästan 90 %av alla meddelanden lades i klassrumssituationer med pedagogisk personal i denomedelb<strong>ar</strong>a närheten. Detta gör att vi ant<strong>ar</strong> att de flesta potentiella teknikproblemundanröjdes innan deltag<strong>ar</strong>na ens hann notera dem.Diskussionen kommer då att <strong>hand</strong>la om huruvida kursdeltag<strong>ar</strong>na medfunktionshinder undanhålls del<strong>ar</strong> av det flexibla lärandet och endast till<strong>hand</strong>ahållsen urvattnad version.- eller dra nytta av tidsbundenheten som gör att deltag<strong>ar</strong>ennästan alltid h<strong>ar</strong> personal i närheten.Accepter<strong>ar</strong> man tanken på teknisk backup i form av personal, som ett sätt attanpassa det flexibla lärandet för denna målgrupp, skulle betydligt mer avanceradteknik kunna tas i bruk än den vi sett exempel i vår studie. Vid vissa tillfällenskulle man t.ex. kunna använda ”svår” teknik som förutsätter att deltag<strong>ar</strong>na dessagånger h<strong>ar</strong> teknisk/pedagogisk back up i närheten.6. Ställ krav på ett anpassat konferensystem,Våra egna resultat från försöken med olika lärmiljöer vis<strong>ar</strong> inte på några tydligaskillnader mellan gestaltinlär<strong>ar</strong>en och logikinlär<strong>ar</strong>en när det gäller förmågan attförstå det extremt logik-inriktade konferenssystemet First Class. Trots detta vill viändå hävda att det för personer med språkliga, neuropsykiatriska och/ellerlindriga begåvningsmässiga funktionshinder idag inte finns någon på idealiskinteraktiv lärmiljö på m<strong>ar</strong>knaden. Även om många gestaltinlär<strong>ar</strong>e säkerligen kankl<strong>ar</strong>a av att förstå system som FC, skulle de kunna <strong>ar</strong>beta mer avspänt om de fickanvända ett system som bättre passade deras grundläggande inlärningsstil.Dessutom h<strong>ar</strong> även logikinlär<strong>ar</strong>en en gestalthjärnhalva, som kanske skulle kunnakomma till mer nytta för inlärningen…183


Ett konferenssystem för målgruppen bör v<strong>ar</strong>a enkelt, tydligt, visuellt/audiellt samtanpassningsb<strong>ar</strong>t på individnivå. Den individuella anpassningsb<strong>ar</strong>heten ikombination med bild och ljud skulle medge anpassning till olika lärstil<strong>ar</strong>.Med ett anpassat konferenssystem skulle målgruppen lätt<strong>ar</strong>e kunna omfattas avdet flexibla lärandet. Webbaserad teknik medger allt detta.Vi h<strong>ar</strong>, mot bakgrund av dessa iakttagelser, gjort ett enkelt förslag till ettkonferenssystem-gränssnitt för ovan nämnda målgrupp (färgbilder finns i bilaga5). Detta är på inte sätt något färdigt förslag utan ett inlägg i debatten och enutgångspunkt i diskussionen om de webbaserade konferenssystem som finns idag.Förslaget finns att ladda hem på www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>Bild från ett webbaseratkonferenssystem på m<strong>ar</strong>knadenBild från vårt förslag tillett anpassat konferenssystemHär vore önskvärt med mera forskning för att kunna rekommendera ett lämpligtgränssnitt för webbaserade konferenssystem mot målgruppen personer medspråkliga, neuropsykiatriska och/eller lindriga begåvningsmässiga funktionshinder.Ett färdigt förslag till gränssnitt skulle underlätta för systemutveckl<strong>ar</strong>e attkunna göra en nischprodukt för målgruppen.En idé är att ett sådant individuellt anpassningsb<strong>ar</strong>t konferensprogram skullekunna läggas som ett ”skal” ovanpå First Class, ungefär som tidiga versioner avWindows låg ovanpå DOS. Då skulle man fortf<strong>ar</strong>ande kunna använda det välin<strong>ar</strong>betade och spridda First Class, samtidigt som distanskommunikationen blevmer tillgänglig för fler. Ett sådant konferenssystem skulle v<strong>ar</strong>a bra för de flestatyper av använd<strong>ar</strong>e – också för personer utan kända funktionshinder.184


Summ<strong>ar</strong>y, Referenser, Bilagor185


Short summ<strong>ar</strong>y in EnglishWhich <strong>hand</strong> is your best?During the ye<strong>ar</strong>s 2000 to 2002 Solvik’s Folk High School, together with thePedagogical Institution of the University of Umeå, Sweden, has c<strong>ar</strong>ried out <strong>ar</strong>ese<strong>ar</strong>ch project titled “Which is your best <strong>hand</strong>?”This project is one of fourteen projects initiated by DISTUM, concerning"Le<strong>ar</strong>ning processes in distance computer aided adult education". DISTUM is aSwedish public authority, dealing with distance le<strong>ar</strong>ning issues. The overall aimof those fourteen projects is to "identify p<strong>ar</strong>ts in the le<strong>ar</strong>ning process of the adult,identify obstacles and effects of reinforcement connecting to those p<strong>ar</strong>ts, andrelate the results to ICT-aided distance activities within adult education".Solvik’s Folk High School, where we work, has ne<strong>ar</strong>ly 30 ye<strong>ar</strong>s of experiencefrom p<strong>ar</strong>ticipants with disorder of neuropsychiatric or mental ch<strong>ar</strong>acter (about IQ65 - 85 points). Maybe remedially adjusted teaching in ICT-aided distancele<strong>ar</strong>ning could be a good way to help these adults to bring about a life longle<strong>ar</strong>ning?The aim of our project has been:- To le<strong>ar</strong>n more about how the ways of le<strong>ar</strong>ning differs between persons withslight mental and neuropsychiatric disorders comp<strong>ar</strong>ed to other persons.- To identify obstacles and effects of reinforcement connecting to ICT-aideddistance activities within adult education.- To try to understand how ICT-aided “folkbildning”, a Swedish kind of adulteducation, could be designed and pedagogically adjusted to support a life longle<strong>ar</strong>ning for this t<strong>ar</strong>get group.The methods we have used <strong>ar</strong>e- A study of literature concerning the discussion going on <strong>ar</strong>ound the worlddealing with the subjects that we were interested in.- A study of quality where we have interviewed some of the teachers andp<strong>ar</strong>ticipants of the ICT aided course “Mathematics”, aimed for our t<strong>ar</strong>get group.- A study of quantity where we statistically have coded when and how oftenv<strong>ar</strong>ious p<strong>ar</strong>ticipants have contributed in the computer conference system used bythe course.Furthermore,- On basis of the three studies above and with help from two of the p<strong>ar</strong>ticipants inthe course “Mathematics” we have made our own suggestion how a le<strong>ar</strong>ningenvironment and a conference system could be designed to fit our t<strong>ar</strong>get groupbetter.186


The results accor<strong>din</strong>g to how the ways of le<strong>ar</strong>ning differs shows:Everybody’s ways of le<strong>ar</strong>ning consist of nerve paths. The nerve paths of eachhuman being <strong>ar</strong>e unique.Rese<strong>ar</strong>chers’ view of the question if the nerve paths differ between persons withslight mental and neuropsychiatric (NPF) disorders comp<strong>ar</strong>ed to other t<strong>ar</strong>getgroups <strong>ar</strong>e divided.Those who say there <strong>ar</strong>e no differences claim that all nerve paths <strong>ar</strong>e individualdue to our le<strong>ar</strong>ning profile. Often used nerve paths get stronger and moreeffective.Those who say there <strong>ar</strong>e differences claim that nerve paths can also be changeddepen<strong>din</strong>g on injury, inhibition or disturbance.Examples of disorders that influence memory and le<strong>ar</strong>ning ability, and which canbe caused by genetic factors <strong>ar</strong>e Downs syndrome, Myotonic dystrophy and someforms of AD/HD.Examples of disorders that influence the memory and the le<strong>ar</strong>ning ability andwhich can be caused by environmental factors <strong>ar</strong>e Autism, Fetal alcoholicsyndrome, Borderline change of personality (Sw. Borderlinepersonlighetsstörning) and Fibrositis.There <strong>ar</strong>e several signs that seem to show that persons with NPF diagnosis mighthave been exposed to long periods of stress. There <strong>ar</strong>e also several simil<strong>ar</strong>itiesbetween NPF and stress related disorders.Different action plans <strong>ar</strong>e recommended depen<strong>din</strong>g on if you claim the disorder iscaused by environment or heritage. Common action plans can v<strong>ar</strong>y from takingmedicine (central stimulants) and le<strong>ar</strong>ning to master a state of stress (e.g. Tai Chiand Qi gong), getting better nutrition habits or provide for different le<strong>ar</strong>ningstyles.Remedial teachings often recommended for this t<strong>ar</strong>get group <strong>ar</strong>e:- sandwich study and practical work- Many tangible examples- Preferably all senses involved in the le<strong>ar</strong>ning process- A le<strong>ar</strong>ning situation and social intercourse as free from stress as possible- We would like to add that the le<strong>ar</strong>ning situation should be as free as possiblefrom irrelevant sensory impression (to relieve the pressure on a low capacityprim<strong>ar</strong>y memory187


The results accor<strong>din</strong>g to how ICT aided “Folkbildning” could be designedand pedagogic adjusted show:From a social aspectPeople in this t<strong>ar</strong>get group often show a strong will to socialize. Therefore it isimportant to have a social <strong>ar</strong>ea (e.g. a electronic café) in the courses. A goodtreatment is decisive for this group and has to be taken into consideration whendesigning a course. It seems h<strong>ar</strong>d to realize courses without personal assistancefrom pedagogical staff in the physical surroun<strong>din</strong>g.This t<strong>ar</strong>get group is mostly independent in room but not in time.Our opinion however is that independence in the physical room is good enough.To make great demands of independence in both dimensions will only lead to asituation where this group will not be able to p<strong>ar</strong>ticipate in the flexible le<strong>ar</strong>ning.Instead course <strong>ar</strong>rangers should derive advantage from the restraint in time e.g. bymaking e<strong>ar</strong>ly booking on le<strong>ar</strong>ning centres, using more complicated technique atspecial times et cetera.From a technical aspect:We have also looked upon how the technique was used.Shortly we can state that the potential of the new technique was never - or to avery little extent - utilized pedagogically and the technical knowledge of thestudents was never c<strong>ar</strong>ried to an extreme.Almost 90 % of the p<strong>ar</strong>ticipants’ messages were sent when they had immediatepersonal assistance from pedagogical staff in the physical surroun<strong>din</strong>g. Probablythat is why the p<strong>ar</strong>ticipants in the interviews experienced none or few technicalproblem.Many potential problems were avoided e.g. by not using attached files.One can <strong>ar</strong>gue that this design made the course a mediocre version of flexiblele<strong>ar</strong>ning. On the other <strong>hand</strong> one can claim that it is this adjustment that made thist<strong>ar</strong>get group able to take p<strong>ar</strong>t of the flexible le<strong>ar</strong>ning.From an organizational aspect:The distance-teacher’s situation is often indistinct. For example is distance workoften a lonely work and it demands a different pedagogic with the obstacles itbrings about. The indistinct situation can easily lead to a role conflict whendifferent roles tend to melt together, e.g. the teachers in our study did some tasksthat the administration staff usually do in the physical courses.Maybe one can also <strong>ar</strong>gue that the organization is responsible for the fact that theopportunities of the new technique is never, or to such very little extent, utilizedpedagogically.188


Modified conference systemWe have collected a number of voices with experiences from working with ICTand le<strong>ar</strong>ning disabilities. These voices do not form a statistic data basis, but we<strong>ar</strong>e of the opinion that a l<strong>ar</strong>ger statistical data collection would not overthrow thebasis of experience that we have brought forw<strong>ar</strong>d. These voices speak about theneeds of simplicity, adaptability on an individual level, good support, and theimportance of using visual and audible tools.If you contrast the conference system FirstClass – which is generally used indistance courses for the t<strong>ar</strong>get group – to these wishes, FirstClass does not live upto many of these requirements.The fact that FirstClass was chosen for this t<strong>ar</strong>get group anyway is probably dueto practical and economical considerations, that have c<strong>ar</strong>ried more weight thanmaximal adaptation to the t<strong>ar</strong>get group.Even if a conference system that was more adapted to the t<strong>ar</strong>get group wouldhave had the highest priority, an alternative correspon<strong>din</strong>g well enough to therequirements of adaptation would probably not have been found on the m<strong>ar</strong>ket.These days there <strong>ar</strong>e hundreds of conference systems/education platforms. Wehave come in contact with a few dozen of them. What has struck us is that whenthe development seems to be hea<strong>din</strong>g tow<strong>ar</strong>ds web-based systems, most actorshave used the new technical possibilities for l<strong>ar</strong>ger complexity (self-validation,the possibility of following and evaluating many sep<strong>ar</strong>ate independent coursesetc.) But, they have chosen to work in the same old graphical form instead ofsimplifying the environment by means of new graphical forms. When you <strong>ar</strong>every critical you could say that the graphical environment of the conferencesystems <strong>ar</strong>e still more related to the Windows file manager than to the openingscene of a modern computer game like Quake, Doom or NHL 2002.This development may also suit study focused, overachieving university studentsor stressed out c<strong>ar</strong>eerists with many irons in the fire.Anyway, the new web based systems <strong>ar</strong>e not so good for our t<strong>ar</strong>get group(le<strong>ar</strong>ning disabilities). On the contr<strong>ar</strong>y, all rese<strong>ar</strong>ch indicates that our t<strong>ar</strong>get groupneeds simple, visual and easily adaptable environments with flexible solutions,easy to adapt individually to persons with different le<strong>ar</strong>ning styles. As saidbefore, the new web based technique makes that possible, allows to meet a lot ofrequirements.With the extension of broadband, script in the web browsers, interpolatedanimations and a better technique for compressing sound and picture etc. such aconference system is totally possible to create, but no system developer seems tohave given priority to this.189


Here, more rese<strong>ar</strong>ch would be desirable in order to recommend a suitableinterface for web based conference systems aiming at persons with linguistic,neuro-psychiatric and/or slight le<strong>ar</strong>ning disabilities.A comprehensive suggestion for a suitable interface would make it simple forsystem developers to develop a niche product for the t<strong>ar</strong>get group. With anadapted conference system the t<strong>ar</strong>get group become easily included in the flexiblele<strong>ar</strong>ning offers.As we see this, such a system should be designed accor<strong>din</strong>g to the specialrequirements of simplicity, adaptability on an individual level, and should containa lot of pictures, animations, and sound. Such a system should also be adapted torew<strong>ar</strong>d a tactile le<strong>ar</strong>ning style. We have made a simple sketch in order to describein pictures our visions to a future co-operation p<strong>ar</strong>tner in rese<strong>ar</strong>ch with whom wewant to c<strong>ar</strong>ry on in this field.Some concrete adaptations of three aspects1. The importance of simplicityFrom our point of view FirstClass is much too complicated to suit our t<strong>ar</strong>getgroup. Cle<strong>ar</strong> examples of this <strong>ar</strong>e all the windows that open, all the conferencesavailable.In an adapted conference system the opening scene should preferably consist ofone single object (see picture page 215). With a combination of keys one shouldbe able to open more options “under the shell”.2. Adaptability on an individual levelCurrently there <strong>ar</strong>e a number of electronic le<strong>ar</strong>ning environments available, which<strong>ar</strong>e adapted to our t<strong>ar</strong>get group through animations, sound, and picture. However,the drawback is that they <strong>ar</strong>e seldom adapted down to the individual level (fornatural reasons) since their form of distribution is often a compact disc (CD). Itshould rather be possible to make the same environment web based – with thebrowser as the client – and leave “gaps” in the interface. These “gaps” would thenbe filled with individually chosen pictures/sounds, through data base connection,and they should be inserted by the course leader. This is how adaptation could be<strong>ar</strong>ranged on an individual level.We made two such environments where two students had chosen the things theypreferred to shop, what colour the le<strong>ar</strong>ning environment should have, what apossible background picture should look like, what type of “rew<strong>ar</strong>d” music theyliked, whether they wanted a spoken text or not (see picture page 214 alsoaccessible for free download at www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>).190


3. Make use of sound and pictureBy using the browser as a client it would be possible, through a web basedtechnique, to make e.g. an e-mailbox considerably more visual and audible thanthe e-mail systems that <strong>ar</strong>e available today.Below: Example of how a visual and auditive e-mail system could be designed.Text: The letter is about Cats and was written by Lena, dated 9 Feb 2002The bunch of letters containsmessages: How <strong>ar</strong>e you? andabout the Cinema.The latest letter is from Per,dated 21 Feb 2002Letter aboutFooddated 20 Feb2002The picture above (4) shows a suggestion of how such a system could bedesigned. The letters from the different heaps <strong>ar</strong>e graphically spread out on thedesktop through animation, when you click the heap in question. When you holdthe mouse pointer over the letter in question a picture of the sender, the title of themail, and the date <strong>ar</strong>e shown (provided the course leader has inserted the picturein a data base before). When you finally click a single letter, it opens and a paperis unfolded through animation. The paper shows the contents of the mail at thesame time as it is read by a synthetic voice. In the letter the picture of the sendercan also be found.Also accessible for free download at www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>191


ReferenslistaUppslagsverkNationalencyklope<strong>din</strong> Multimedia plus DVD för PC och Mac, Bokförlaget BraBöcker (april 2000)Bonniers Media lexikon (1981)Nationalencyklope<strong>din</strong>, Bokförlaget Bra böcker (1992)The GROILER multimedia encyclopedia, version 7.0 for Macintosh (1995)Statliga utredning<strong>ar</strong>SOU 1998:57 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd,Utbildningsdep<strong>ar</strong>tementet (1998)SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans, Utbildningsdep<strong>ar</strong>tementet (1998)SOU 1998:83 På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektivdistansutbildning, Utbildningsdep<strong>ar</strong>tementet (1998)LitteraturAndersson, Mikael, Tank<strong>ar</strong> kring flexibelt lärande (2000) finns för hemladdningpå www.itis.gov.se (våren 2002)Attwood, Tony: Om Aspergers syndrom – Vägledning för pedagoger,psykologer och föräldr<strong>ar</strong> (2000)Ayres, Jean, Sinnenas samspel hos b<strong>ar</strong>n, (1993)Bakk, Ann och Grunewald, K<strong>ar</strong>l: Nya Omsorgsboken (1986)Beckman, Vanna, Vuxna med DAMP/ADHD (1999)Björnson, M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta, Svenska Enter Rehabiltering Abfinns för hemladdning på www.itis.gov.se (våren 2002)192


Dahlgren, Ethel; Hult, Agneta och Olofsson, Anders, Folkbildning pådistans?- en utvärdering Pedagogiska institutionen Umeå universitet (2001)Eh<strong>din</strong>, Susanna, Den självläkande människan, (1999)Falck, Kerstin, Alternativ kommunikation. SIH, Statens Institut förHandikappfrågor i skolan (1995)Flytlie, Knut T, Vitaminrevolutionen – Bygg upp ditt immunförsv<strong>ar</strong>, (1997)Frith, Uta redaktör Autism och Aspergers syndrom (1998)G<strong>ar</strong>dner, How<strong>ar</strong>d, Intelligenserna i nya perspektiv (2001)Gillberg, Christopher, AUTISM och autismliknande tillstånd hos b<strong>ar</strong>n,ungdom<strong>ar</strong> och vuxna, (1994).Gillberg, Christopher, Ett b<strong>ar</strong>n i v<strong>ar</strong>je klass- om DAMP, MBD, ADHD (1996).Gillberg, Christopher, Det hopp<strong>ar</strong> och rycker i kroppen och själen – omTOURETTESYNDROMET och andra tillstånd med tics hos b<strong>ar</strong>n, ungdom<strong>ar</strong>och vuxna, (1999).Göransson, Kerstin,, Hur förståelsen av verkligheten utvecklas.Handikapp-institutet (1982)Hamilton, David; Dahlgren Ethel; Hult Agneta och Söderström Tor,Folkbildning på distans – en samtalsmiljö för lärande, presentation på konferensom Folkbildning, IT och lärande, Sigtuna 17-19 april 2002, ett pågåendeforskningsprojekt Folkbildning på distans – en samtalsmiljö för lärande 2001-03,Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2002Hudson, Brian, Orchestrating Interdependence in a Multination ViritualLe<strong>ar</strong>ning Community, Sheffild Hallam university, abstract till den pedagogiskaforsk<strong>ar</strong>konferensen ECER 2002Hannaford, C<strong>ar</strong>la Dominansfaktorn (1997)Hannaford, C<strong>ar</strong>la, Lär med hela kroppen Brain Books AB (1998)Ilshamm<strong>ar</strong>, L<strong>ar</strong>s och L<strong>ar</strong>smo, Ola , net.w<strong>ar</strong>s – kampen om nätet (1999)Jerlang, Espen m fl, Utvecklingspsykologiska teorier en antologi, (1996).Kadesjö, Björn, B<strong>ar</strong>n med koncentrationssvårigheter (1992)193


Ke<strong>ar</strong>, K<strong>ar</strong>en, Following the treads in computer conferences,Open university (2000)Kylén, Gunn<strong>ar</strong>, Begåvning och begåvnings<strong>hand</strong>ikapp.Handikappinstitutet (1981)Kärfve, Eva, Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan (2000)Lantz, Ann; Ortman, Michael; Boivie, Inger och Johansson, Jenny, Användb<strong>ar</strong>hetpå www, KTH – CID (2000)Lundberg, L<strong>ar</strong>s och Eriksson, Magnus, Grunderna i IT,Utbildningsradion (1996)Matsson Kristina, Sämre villkor att undervisa på distans – <strong>ar</strong>tikel i tidningenFolkhögskolan 2/2002 sid 28-29Miller, M<strong>ar</strong>y Susan, Stressade b<strong>ar</strong>n – att förstå och besv<strong>ar</strong>a stressignaler hosb<strong>ar</strong>n och ungdom<strong>ar</strong>. (1985)Molander, Eva, (red) Nämnden för vård<strong>ar</strong>tjänst 25 år, 1970-1995 (1995)Muschamp, Youlande, Pedagogy of Virtual groups, University of Bath, abstracttill den pedagogiska forsk<strong>ar</strong>konferensen ECER 2002Nordeman, M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta, Utvecklingsstörning i socialt omsorgs<strong>ar</strong>bete – Sexuellabehov och uttrycksformer (1993)Näslund, Görel Kristina, Borderline personlighetsstörning – uppkomst,symptom, be<strong>hand</strong>ling och prognos (1998)Olsson, Tomas, Omsorgernas historia ett bildspel i fem del<strong>ar</strong> (1994)Pedersen, Jens, IT i skolan, en forskningsöversikt, (2000)finns för hemladdning på www.itis.gov.se (våren 2002)Persson, Hans, Epost i särskolan (april 2001)finns för hemladdning på www.itis.gov.se (våren 2002)Rasmusson, Bengt, Internet, Liber media (1998)Rasmusson, Bengt, Att göra en hemsida, Liber media (1998)Ricknell, L<strong>ar</strong>s (red), Från institution till gruppboende – omsorger i förändring iVästerbottens län studieförbundet Vuxenskolan och Västerbottens läns landsting(1996)194


Råstam-Bergström, M<strong>ar</strong>ia; Gillberg, C<strong>ar</strong>ina och Christopher Gillberg,Anorexia nervosa – bakgrundsfaktorer, utredning och be<strong>hand</strong>ling, (1995)Sjödén, Stellan, Hjärnan, människan och kulturen, (1998)Snyder, Kristen, Different Perspektive of Pedagogy and Techology for Degreeand Non-Degree P<strong>ar</strong>ticipants in an Internationell Context,Mitthögskolan, abstract till den pedagogiska forsk<strong>ar</strong>konferensen ECER 2002Svensson, Ingem<strong>ar</strong>; Persson, Tore; Axelsson, L<strong>ar</strong>s-Erik; Bo<strong>din</strong>, Kiki ochNorberg, Rosalie, folkbildning.net – en antologi om folkbildningen och detflexibla lärandet, Folkbildningsrådet (2001)Tideman, Magnus (red) Perspektiv på Funktionshinder & Handikapp (1996)Ullman, Johanna; Ortman, Michael; Lenman, Sören och Torgny, Olle,–Riktlinjer för utformning av webbplatser KTH - CID’97 (1998)Wallin, Lena och Näslundh, C<strong>ar</strong>ina (red), Skolbok ITiden - lär<strong>ar</strong>es bästaundervisningsideér med IT, Skolverket och KK-stiftelsen (2001)W<strong>ar</strong>ren, J.P., Toturs as Le<strong>ar</strong>ners, Open University, England, abstract till denpedagogiska forsk<strong>ar</strong>konferensen ECER 2002Westlin, Anita, Särvux på distans i Jämtlands län, pedagogiska institutionen,Umeå universitet, (2000)Wännman Toresson, Gunnel, Kvinnor skap<strong>ar</strong> kontakt på nätet – datorbaseradfortbildning för lär<strong>ar</strong>e, pedagogiska institutionen, Umeå universitet (2002)InternetreferenserDistansutbildningsmyndigheten (numera övergått i Nätuniversitetet och CFL)www.distum.se (våren 2002)Folkbildningsnätets hemsidawww.folkbildning.netFUB:s forskningsstiftelse ala´s hemsidawww.ala.fub.se (28 december 2002)195


Fysikum, Stockholms universitet, kursen Lär dig använda Internet, Hans Muhlenhttp://Internet.physto.se/html/javascr.html (våren 2002)Hjälpmedelsinstitutet, Stimulansprojekt Utvecklingsstörning Resultat,http://www.hi.se/stimulans/Utv/utv1.shtm (våren 2002)ITiS – delegationen för IT i skolanwww.itis.gov.se (våren 2002)K<strong>ar</strong>olinska sjukhusets stressmottagnings hemsidawww.stressmottagningen.org (janu<strong>ar</strong>i 2003)Socialstyrelsenwww.sos.se/FULLTEXT (28 m<strong>ar</strong>s 2000)Statens skola för vuxna (numera del i CFL)http://www.ssv.gov.se/itlosn/pform.htm (våren 2002)Susning.nu - En wiki-sida som drivs av Aronssons datateknikhttp://susning.nu (våren 2002)196


Bilagor197


Bilaga 1:aKortfattad litteraturkritik till Del 1.Kapitel 2De uppslagsverk vi använt är Bonniers Media lexikon, band 5 och 9 från 1981;Nationalencyklope<strong>din</strong> från 1992; samt The 1995 GROILER multimediaencyclopedia, version 7.0 for Macintosh. Tyvärr är inget av uppslagsverken yngreän sju år, men spridningen är ändå 14 år från det äldsta till det senaste.Bonniers Media är äldst. Det kom ut i omgång<strong>ar</strong>, från 1979 till 1984.Målgruppen är hela familjen, med viss betoning på medlemm<strong>ar</strong> från yngretonåren och uppåt. Det h<strong>ar</strong> därför ett förhållandevis lättläst språk och mångatydliga och lättöverskådliga illustrationer. Däremot h<strong>ar</strong> man för tydlighetens skullundvikit att ta med onödigt mycket detaljinformation. Trots detta finns nästan likamycket fakta här som i de andra uppslagsverken, och tydligheten ochöverskådligheten i stort uppväger mycket att vissa detaljer kan saknas.The Groiler multimedia encyclopedia likn<strong>ar</strong> på sätt och vis Bonniers Media.Intrycket är att den också vänder sig till hela familjen, med störst betoning påungdom<strong>ar</strong>na. Det är ju också rätt logiskt, eftersom det år 1995 mest v<strong>ar</strong> ungdom<strong>ar</strong>som nyttjade den då ännu ganska nya multimediatekniken. The Groilermultimedia encyclopedia server<strong>ar</strong> mycket information. Vi skrev ut <strong>ar</strong>tikeln omhjärnan och fick drygt åtta fullskrivna a4-sidor. Man börj<strong>ar</strong> med hjärnan hos deryggradslösa djuren, fortsätter med reptiler och fågl<strong>ar</strong>, via däggdjuren för attslutligen komma till människans hjärna. Den är ganska medicinskt inriktad ochuppehåller sig huvudsakligen vid hur hjärnan ser ut och är uppbyggd, mindre vid<strong>vilken</strong> funktion de olika del<strong>ar</strong>na i hjärnan h<strong>ar</strong>, även om vissa sådana detaljernaturligtvis följer med så att säga av b<strong>ar</strong>a f<strong>ar</strong>ten.Nationalencyklope<strong>din</strong> är kanske det mest detaljerade av uppslagsverken. I detolv tättskrivna spalterna och sex vältecknade illustrationerna finns informationom såväl hjärnans evolution, som dess anatomi, dess funktioner och desssjukdom<strong>ar</strong>. Det är minst sex olika författ<strong>ar</strong>e och minst två illustratörer som stårbakom de olika del<strong>ar</strong>na av <strong>ar</strong>tikeln. Intressant är att deras illustration avmänniskohjärnans anatomi delvis skiljer sig från de andra författ<strong>ar</strong>nas. Viåterkommer till det.Jean Ayres h<strong>ar</strong> i sitt klassiska <strong>ar</strong>bete visat på ett samband mellan inlärningssvårigheterhos b<strong>ar</strong>n och oförmåga att tåla beröring. Hon fann också att rikligstimulans av b<strong>ar</strong>nens alla sinnen stärkte deras förmåga till inlärning, även avteoretiska kunskaper. Hennes bok, Sinnenas samspel hos b<strong>ar</strong>n, gavs ut första198


gången 1979 i USA. Den är väl översatt till svenska av Ingrid Söderberg-Reeves.Vi h<strong>ar</strong> använt den tredje svenska upplagan från 1993, framför allt den första delenav boken, där Ayres beskriver hjärnans och nervsystemets utveckling upp tillomkring sju års ålder, samt dess uppbyggnad och funktion. Hon koncentrer<strong>ar</strong> sigmycket på hur hjärnan och nervsystemet funger<strong>ar</strong> och vad det är som intefunger<strong>ar</strong> när det uppstår problem. De anatomiska detaljerna är av underordnadbetydelse för henne.Stellan Sjödéns bok, Hjärnan, människan och kulturen, gavs första gången ut1995. Vi h<strong>ar</strong> använt den andra, reviderade, utgåvan från 1998. Boken är på över600 sidor och Sjödén v<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong> anatomiska beskrivning<strong>ar</strong>, med uppgifter om hurhjärnans och nervsystemets olika del<strong>ar</strong> funger<strong>ar</strong> och med beskrivning<strong>ar</strong> avmänniskans känsloliv, hälsa och sjukdom<strong>ar</strong>. Det hela är rikt kryddat med exempelur verkliga livet. Sammantaget blir det en ganska lättläst bok, med bitvis nästanskönlitterär k<strong>ar</strong>aktär. Däremot är det krångligt att hitta i boken, om man som visöker efter fakta kring vissa specifika företeelser, eftersom faktadetaljerna finnsinsprängda här och där.Boken sakn<strong>ar</strong> sökordsindex.C<strong>ar</strong>la Hannaford, Lär med hela kroppen, gavs ut första gången 1995 i USA.Den är översatt till svenska hos Brain Books AB i Jönköping 1997. Vi h<strong>ar</strong> använtden andra upplagan från 1998. Hon ger en ingående beskrivning av nervsystemetsutveckling och funktion och presenter<strong>ar</strong> därefter en modell för hur människorsolika inlärningsstil<strong>ar</strong> kan uppstå. Hon vis<strong>ar</strong> också hur onödig stress kan bliresultatet när skolans utlärning inte stämmer med en elevs inlärningsstil och hurdenna stress försämr<strong>ar</strong> inlärningen genom att ge blockering<strong>ar</strong>. I detsammanhanget leverer<strong>ar</strong> hon sk<strong>ar</strong>p kritik mot de nya (bokstavs-) beteckning<strong>ar</strong>som många läk<strong>ar</strong>e idag vill sätta på de oroliga b<strong>ar</strong>nen, men också mot deskolsystem som b<strong>ar</strong>a gynn<strong>ar</strong> elever med logisk och linjär inlärningsstil. Till sistpresenter<strong>ar</strong> hon en metod för att komma till rätta med blockering<strong>ar</strong>na och lära sigatt hantera stressen.I detta kapitel h<strong>ar</strong> vi främst använt sidorna 11-97 i hennes bok.Under alla år h<strong>ar</strong> vi fått lära oss att hjärnans tre viktigaste strukturer ärhjärnstammen, storhjärnan och lillhjärnan. C<strong>ar</strong>la Hannaford liksom Jean Ayresväljer dock att presentera lillhjärnan och hjärnstammen som en enhet. ÄvenNationalencyklope<strong>din</strong> presenter<strong>ar</strong> dem tillsammans.199


Bilaga 1:bKapitel 3Den litteratur vi i första <strong>hand</strong> h<strong>ar</strong> använt till detta är en antologi,Utvecklingspsykologiska teorier, sammanställd av en redaktion med sex danskapsykologer och lär<strong>ar</strong>e: Espen Jerlang, redaktör, samt Sonja Egeberg, JohnAasted Halse, Ann Joy Jonassen, Suzanne Ringstedt och Birthe Wedel-Brandt. Boken är utgiven 1986 och reviderad 1988 i Danm<strong>ar</strong>k. Den svenskaöversättningen är gjord av M<strong>ar</strong>ianne Kärre. Vi h<strong>ar</strong> använt den andra svenskaupplagan, utgiven på Liber Utbildning och tryckt i Arlöv, 1996.Boken börj<strong>ar</strong> med ett avsnitt om hur utvecklingsbegreppet h<strong>ar</strong> vuxit fram ochanvänts, därefter går de igenom Sigmund Freud, Erik Homburger Eriksson ochM<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>et Schoenberger Mahler i v<strong>ar</strong>sitt kapitel. Sedan följer ett kapitel omv<strong>ar</strong>dera den kritiska teorin, med bland andra Wilhelm Reich och denbeteendepsykologiska teorin, med bland andra Pavlov och Skinner. Nästa kapitel<strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om Abraham Maslow och hans humanistiska psykologi, och därefterföljer ett kapitel om Jean Piaget och hans teori om intelligensen. Det sista kapitlet<strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om den kulturhistoriska skolan med Lev Vygotskij och hans kolleger. Vih<strong>ar</strong> använt framför allt sidorna 22-83; 198-235; samt 241-248.Vi h<strong>ar</strong> också använt M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta Nordeman; Utvecklingsstörning i socialtomsorgs<strong>ar</strong>bete – Sexuella behov och uttrycksformer, utgiven på C<strong>ar</strong>lssonsbokförlag AB, 1993. Hennes bok h<strong>ar</strong> underrubriken: Förhållningssätt ochattityder i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv med särskild inriktning påsexuella behov och uttrycksformer. Det är en lång rubrik men den beskriver ocksårätt väl vad det är hon vill förmedla med sin bok. Den <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om hur personalsom <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> med personer med utvecklingsstörning, bör förhålla sig till derassexuella uttryck och behov. För vårt avsnitt här, h<strong>ar</strong> vi använt sidorna 50-83, som<strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om Människans utvecklingsfaser med utgångspunkt hos Erik HomburgerEriksson, Sigmund Freud, Jean Piagét och Gunn<strong>ar</strong> Kylén.Dessutom h<strong>ar</strong> vi använt sidorna 83-85 i C<strong>ar</strong>la Hannafords bok Lär med helakroppen från 1998, samt information från FUB:s forskningsstiftelse ala´shemsida: www.ala.fub.se 28 december 2002 136 .136 FUB = Föreningen för utvecklingsstörda b<strong>ar</strong>n, ungdom<strong>ar</strong> och vuxna. Se även sidan 55.200


Bilaga 1:cKapitel 4Informationen till detta kapitel är hämtad från tre olika böcker:Gunn<strong>ar</strong> Kylén, 1981; Begåvning och begåvnings<strong>hand</strong>ikapp.Det är ett litet häfte på c:a 40 sidor i A5-format, som Handikappinstitutet gett ut,och där Kylén sammanfattat grunddragen i sin teori, med språklig be<strong>ar</strong>betning avAnn-Kristin Westman-Sandberg. Den är bra för att snabbt få en ganska grundliginblick i Kyléns teori och innehåller mycket, trots att den är en så kortsammanfattning av hans mångåriga <strong>ar</strong>bete och stora produktion.Först i boken kommer ett avsnitt som <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om hans utgångsteori; vadbegåvning är, abstraktionsnivå i tänkandet, begåvningsutveckling, begåvningensroll i personlighetsdynamiken, samt begåvningens roll i samspelet med miljön.Därefter följer ett avsnitt som <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om begåvnings<strong>hand</strong>ikapp; om begreppetbegåvnings<strong>hand</strong>ikapp, orsaker till det, de olika abstraktionsnivåerna, jämförelsemed intelligensålder och intelligenskvot, begåvnings<strong>hand</strong>ikappets roll i personlighetsdynamiken,samt i samspelet med miljön.Kerstin Göransson, 1982; Hur förståelsen av verkligheten utvecklas. Ävendenna bok är ett litet 40-sidigt häfte i A5-format, utgivet av Handikappinstitutet.Göransson <strong>ar</strong>betade tillsammans med bland andra Gunn<strong>ar</strong> Kylén vid stiftelsenala. Hon blev hans efterträd<strong>ar</strong>e som ala´s forskningsled<strong>ar</strong>e och <strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong> fortf<strong>ar</strong>andedär. I denna bok/rapport grund<strong>ar</strong> hon sig på Kyléns teori, och beskriver själv iinledningen sin rapport som ”ett komplement till och en fördjupning av”Begåvning och Begåvnings<strong>hand</strong>ikapp” av Gunn<strong>ar</strong> Kylén”.Det hon kompletter<strong>ar</strong> och fördjup<strong>ar</strong> är hur människor på olika utvecklingsnivåeruppfatt<strong>ar</strong> och förstår rum, tid, kvalitet, kvantitet och orsakssamband, vilket endastmycket kortfattat vidrörs i den förstnämnda boken.När det gäller hur vår språkförmåga utvecklas h<strong>ar</strong> vi även använt Kerstin Falck,1995: Alternativ kommunikation. Hennes bok är utgiven av SIH, Statens Institutför Handikappfrågor i skolan och innehåller c:a 85 sidor lättlästa A4-sidor medmånga illustrationer. Kerstin Falck h<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>betat sedan början av 1970-talet medolika typer av tal- och språkstörning<strong>ar</strong> hos personer med medföddabegåvningshinder. Hennes bok ger en mycket bra översikt över olika sätt atthjälpa människor med språkstörning att kommunicera.201


Bilaga 1:dKapitel 5Den litteratur vi h<strong>ar</strong> använt för detta kapitel är följande:Christopher Gillberg:- AUTISM och autismliknande tillstånd hos b<strong>ar</strong>n, ungdom<strong>ar</strong> och vuxna, från1994.- Ett b<strong>ar</strong>n i v<strong>ar</strong>je klass- om DAMP, MBD, ADHD, från 1996.- Det hopp<strong>ar</strong> och rycker i kroppen och själen – omTOURETTESYNDROMET och andra tillstånd med tics 137 hos b<strong>ar</strong>n,ungdom<strong>ar</strong> och vuxna, från 1999.Christopher Gillberg är professor i b<strong>ar</strong>n- och ungdomspsykiatri vid Göteborgsuniversitet och överläk<strong>ar</strong>e vid B<strong>ar</strong>nneuropsykiatriska kliniken, SalgrenskaUniversitetssjukhuset, Göteborg. Han h<strong>ar</strong> under många år <strong>ar</strong>betat med människormed olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, och alltså ocksåskrivit flera böcker i ämnet. När det gäller DAMP h<strong>ar</strong> han v<strong>ar</strong>it en av de livligasteförespråk<strong>ar</strong>na för beteckningen som idag används enb<strong>ar</strong>t i Sverige och Norge.Andra länder föredr<strong>ar</strong> beteckningen AD/HD eller Hyper-aktivitet. Vi återkommertill det.Gillbergs böcker vänder sig i första <strong>hand</strong> till anhöriga och andra som kommer ikontakt med personer med NPF. Böckerna är därför i allmänhet relativt lättlästa,trots att de på ett tämligen utförligt sätt beskriver respektive NPF. Han t<strong>ar</strong> uppmånga detaljer kring diagnosticering, symtomutveckling och be<strong>hand</strong>ling. Ocksåsymtom som är vanliga utan att v<strong>ar</strong>a diagnosgrundande, liksom diagnoser somgräns<strong>ar</strong> till, eller förekommer samtidigt som det aktuella NPF tas upp med stornoggrannhet Alla dessa detaljer kan understundom bli svåra att hålla i huvudetoch risken är stor, att man som lekman bland<strong>ar</strong> ihop de olika diagnoserna.I böckerna om DAMP och Tourettesyndromet finns ett antal fallbeskrivning<strong>ar</strong>med, men inte i boken om Autism, <strong>vilken</strong> för övrigt är den mest omfattande av detre av hans böcker som vi använt.Tillsammans med M<strong>ar</strong>ia Råstam-Bergström och C<strong>ar</strong>ina Gillberg h<strong>ar</strong>Christopher Gillberg skrivit boken Anorexia nervosa – bakgrundsfaktorer,utredning och be<strong>hand</strong>ling, från 1995. Både M<strong>ar</strong>ia Råstam-Bergström och C<strong>ar</strong>inaGillberg presenteras på bokens baksida, som överläk<strong>ar</strong>e vid Östra sjukhuset iGöteborg. Christopher Gillberg presenteras där som cheföverläk<strong>ar</strong>e vid sammasjukhus.I första halvan av boken t<strong>ar</strong> författ<strong>ar</strong>na upp olika definitioner av anorexia, hurvanligt det är, vilka orsaker det kan ha och vilka komplikationer som kan tillstöta.137 Tics = Ofrivilliga, snabba, plötsligt påkommande, återkommande, icke-rytmiska, enformiga rörelser ellerröstuttryck, som till exempel blinkning<strong>ar</strong>, axelryckning<strong>ar</strong>, hummanden eller h<strong>ar</strong>kling<strong>ar</strong>.202


När det gäller orsaksteorier och avgränsning mot andra tillstånd och sjukdom<strong>ar</strong>,h<strong>ar</strong> författ<strong>ar</strong>na en illustration där såväl Aspergers syndrom, som Tvång, Tourettesyndrom, DAMP, Autism, och Begåvnings<strong>hand</strong>ikapp finns med. Vi vis<strong>ar</strong> dennafigur på sidan 72 nedan.Sen<strong>ar</strong>e delen av boken ägnas åt olika typer av be<strong>hand</strong>ling, vilka möjligheter somfinns att bli frisk, samt ett antal fallbeskrivning<strong>ar</strong>. Dessutom h<strong>ar</strong> man med enförteckning över några intresseförening<strong>ar</strong>, en omfattande litteraturlista, samt enordlista över fackuttryck som använts.Denna bok likn<strong>ar</strong> i hög grad Christopher Gillbergs övriga böcker. Den ärförhållandevis lättläst. Den är mer inriktad på de medicinska detaljerna och pålikheterna med andra diagnoser än på vilka be<strong>hand</strong>lingsformer som står till buds.Åter är risken stor att läs<strong>ar</strong>en bland<strong>ar</strong> ihop begreppen.Vanna Beckman är journalist och författ<strong>ar</strong>e. Hon h<strong>ar</strong> under sen<strong>ar</strong>e år skrivitmycket om b<strong>ar</strong>nneuropsykiatri. Bland annat h<strong>ar</strong> hon skrivit om pedagogik vidautism, och om att leva med Asperger, dyslexi och DAMP och AD/HD. Hon h<strong>ar</strong>även gjort program för radio och TV, samt videoprogram om olika syndrom. Denav hennes böcker vi h<strong>ar</strong> använt här är Vuxna med DAMP/ADHD, utgiven påCura förlag, Stockholm 1999.Hon börj<strong>ar</strong> med en kort historik och en diskussion kring diagnosens värde, hurvanlig den är och vad svårigheterna kan bero på. Hon fortsätter med att gåigenom huvudsymtomen; Brister i uppmärksamhet och aktivitet, samt Problemmed motorik och perception. Därefter kommer ett avsnitt om Humörsvängning<strong>ar</strong>och beteendestörning<strong>ar</strong>, vilka anses vanliga hos personer med DAMP ochAD/HD. Resten av boken <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om diagnosticering, be<strong>hand</strong>ling, samt särskildaproblem som kvinnor och män med dessa diagnoser kan uppleva. Till sist berätt<strong>ar</strong>hon om förening<strong>ar</strong> för personer med DAMP eller AD/HD, och redovis<strong>ar</strong> sinlitteraturlista. Genom hela boken v<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong> hon faktaavsnitten med intervjuer med,och beskrivning<strong>ar</strong> av, olika personer som resoner<strong>ar</strong> kring sina diagnoser, sina livoch sina yrkesval. Sammantaget blir det en intressant och ganska lättläst bok.Görel Kristina Näslund gav 1998 ut boken Borderline personlighetsstörning –uppkomst, symptom, be<strong>hand</strong>ling och prognos på Natur och Kulturs förlag. Honpresenteras på bokens baksida som författ<strong>ar</strong>e, leg. Psykolog och medicine doktor.Görel Kristina Näslund h<strong>ar</strong> valt att presentera flera olika ”skolor” kring orsakeroch be<strong>hand</strong>ling av Borderline personlighetsstörning. Hon presenter<strong>ar</strong> dem ”ibredd” utan att ta ställning för någon av dem. Men hon lyckas ändå undvika denvärsta förvirringen, genom att ha tydliga rubriker för v<strong>ar</strong>je ”skola”. Precis sombokens rubrik anger, t<strong>ar</strong> hon upp de olika skolornas teorier kring orsakernabakom borderline personlighetsstörning. De vanligaste kriterierna för diagnos,liksom de olika skolornas be<strong>hand</strong>ling, och den prognos för tillfrisknande somanges av företräd<strong>ar</strong>na för de olika skolorna. Den vetenskapliga redovisningenv<strong>ar</strong>vas med intervjuer med och beskrivning<strong>ar</strong> av personer som själva h<strong>ar</strong>diagnosen. Detta gör boken mer lättillgänglig.203


Tony Attwood: Om Aspergers syndrom – Vägledning för pedagoger,psykologer och föräldr<strong>ar</strong> gavs ut 1998 på engelska och 2000 på svenska, översattav Sten Andersson. Attwood presenteras på bokens baksida som psykologiedoktor i Queensland i Australien, som h<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>betat med personer med Aspergerssyndrom under mer än 25 år.I första kapitlet berätt<strong>ar</strong> han om diagnos och diagnoskriterier i olika länder ochenligt olika ”skolor”. Därefter går han igenom v<strong>ar</strong>t och ett av diagnoskriterierna iv<strong>ar</strong> sitt kapitel. V<strong>ar</strong>je kapitel innehåller såväl fallexempel, som rikligt med förslagtill hur föräldr<strong>ar</strong> och personal kan hjälpa den som h<strong>ar</strong> Asperger syndrom. Sistakapitlet i boken innehåller sv<strong>ar</strong> på ett drygt tjugotal vanliga frågor om Aspergerssyndrom. Längst bak i boken finns ett antal bilagor, en lista med ”användb<strong>ar</strong>aadresser” samt en utförlig lista över litteratur och referenser.Uta Frith står som redaktör för boken Autism och Aspergers syndrom som komut första gången på engelska 1991. Vi h<strong>ar</strong> använt den svenska utgåvan från 1998,översatt av Silvia Klenz Jönsson och Gunn<strong>ar</strong> Lindgren.Detta är ett mycket omfattande verk, med <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong> av flera av västvärldens ledandeforsk<strong>ar</strong>e inom området. Dessutom finns stora del<strong>ar</strong> av Hans Aspergers av<strong>hand</strong>lingfrån 1944 med. Huvudfrågan som diskuteras är om Aspergers syndrom är env<strong>ar</strong>iant av Autism; om man kan tala om ett autismspektrum, där Kanners autismoch Aspergers syndrom utgör del<strong>ar</strong>. Författ<strong>ar</strong>na jämför därför Aspergersbeskrivning med Leo Kanners beskrivning av Autism. Där finns såväl storalikheter, som betydelsefulla skillnader – och författ<strong>ar</strong>na sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> ja på frågan.Björn Kadesjö, b<strong>ar</strong>nläk<strong>ar</strong>e vid B<strong>ar</strong>nkliniken, Centralsjukhuset i K<strong>ar</strong>lstad, gav1992 ut boken B<strong>ar</strong>n med koncentrationssvårigheter. Bortsett från ett kort kapiteldär han går igenom ”Terminologi, frekvens, orsaker” använder han inte någonannan beteckning, utom just koncentrationssvårigheter, eftersom han vill skrivaom alla b<strong>ar</strong>n med koncentrationssvårigheter, alltså även om dem som inte h<strong>ar</strong>motoriska svårigheter och dem som inte är hyperaktiva.Knappt halva boken ägnas åt definitioner och beskrivning av hur symtomenvanligtvis utvecklas under b<strong>ar</strong>nets uppväxt. Resten av boken <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om olikaaspekter på det stöd som dessa b<strong>ar</strong>n behöver.- Vilket förhållningssätt bör användas i förskolan, skolan, specialundervisningenoch hemma?- Vad bör man rikta in träningen mot?- Hur hanter<strong>ar</strong> man trots och våldsamma vredesutbrott?- Hur hjälper man ett b<strong>ar</strong>n med kamratsvårigheter?Överlag intresser<strong>ar</strong> sig Björn Kadesjö mer för sådant som vuxna kan påverka ib<strong>ar</strong>nens situation i förskola och skola, än för orsaksförkl<strong>ar</strong>ing<strong>ar</strong> som man inte kangöra något åt. Det gör boken intressant.Ur David Ry<strong>din</strong>, Värnamo sjukhus 1997; Schizofreni och psykosvård h<strong>ar</strong> vianvänt definitionen av begreppet Borderline, på sidan 42.204


Bilaga 1:eKapitel 6M<strong>ar</strong>y Susan Miller gav 1982 ut sin bok Stressade b<strong>ar</strong>n – att förstå och besv<strong>ar</strong>astressignaler hos b<strong>ar</strong>n och ungdom<strong>ar</strong>. Vi h<strong>ar</strong> använt den svenska utgåvan från1985, i översättning av M<strong>ar</strong>g<strong>ar</strong>eta Järnebrand, vid Forums förlag. Boken h<strong>ar</strong> tvåförord. Ett av M<strong>ar</strong>ianne Cederblad, professor i b<strong>ar</strong>n- och ungdomspsykiatri vidLunds Universitet, och ett av Hans Seyle, chef för Internationella stressforskningsinstitutet.Miller börj<strong>ar</strong> med att resonera kring hur lycklig b<strong>ar</strong>ndomen egentligen är och hurdet kommer sig att vissa b<strong>ar</strong>n tycks kl<strong>ar</strong>a av alla svårigheter, medan andra intekl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> sig. Därefter kommer ett stort avsnitt om olika stressignaler somaggression, våld, självdestruktivt beteende, flykt, apati och att spela med. Till sistt<strong>ar</strong> hon upp förslag till hur vuxna kan komma b<strong>ar</strong>nen till undsättning och ettresonemang kring hur man fostr<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>n som kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> sig. Boken är på många sättmycket amerikansk, men den h<strong>ar</strong> sina guldkorn; till exempel överföringen avHans Seyles lista över vilka stresspoäng olika händelser ger i en vuxens liv - tillvilka motsv<strong>ar</strong>ande händelser som ger höga stresspoäng i ett b<strong>ar</strong>ns liv.Susanna Eh<strong>din</strong>, Den självläkande människan, gavs ut 1999, vid Forums förlag iStockholm. Detta är en bok i tiden. Den <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om hur moderna människorgenom att välja vad de äter, och hur de lever i största allmänhet, kan förbättra sinhälsa och sitt välbefinnande.Eh<strong>din</strong> t<strong>ar</strong> upp allt från olika typer av hälsokost, till olika v<strong>ar</strong>ianter av andlighet.Knut T Flytlie, Vitaminrevolutionen – Bygg upp ditt immunförsv<strong>ar</strong>, från 1997,Walström och Widstrands förlag. Detta är en bok sprungen ur samma tid somSusanna Eh<strong>din</strong>s bok ovan. Men medan Eh<strong>din</strong> är öppen för allt som kan lindraeffekterna av stressen i samhället rekommender<strong>ar</strong> Flytlie framför allt olikakosttillskott för att undvika vitamin- och mineralbrist. Men han berätt<strong>ar</strong> också i<strong>vilken</strong> mat man kan finna de olika näringsämnena.Eva Kärfve, 2000; Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan. Denna bokär ett debattinlägg som leverer<strong>ar</strong> sk<strong>ar</strong>p kritik mot professor Christopher Gillbergoch hans neuropsykiatriska forsk<strong>ar</strong>kolleger. Kärfve som själv är sjuksköterskaoch docent i sociologi vid Lunds universitet, är st<strong>ar</strong>kt kritisk till hur de nyadiagnoserna presenteras och lanseras. Hon är också oroad av utsikterna att allt flerb<strong>ar</strong>n och ungdom<strong>ar</strong> kan komma att medicineras med olika amfetamin-prep<strong>ar</strong>at.Boken innehåller många hänvisning<strong>ar</strong> till olika läk<strong>ar</strong>e och filosofer från olikaepoker och det råder ingen tvekan om att Kärfve är mycket kunnig. Den bitskatonen gör boken bitvis mycket rolig att läsa. Fast man får intrycket att det nog intev<strong>ar</strong> meningen att v<strong>ar</strong>a rolig, vilket lämn<strong>ar</strong> en lite besk eftersmak.205


How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dner, 1999; Intelligenserna i nya perspektiv. Svensk översättningfrån 2001, av Ingela Jansson, vid Brain Books förlag. How<strong>ar</strong>d G<strong>ar</strong>dnerpresenteras i bokens baksidestext som professor i kognition och utbildning ochadjungerad professor i psykologi vid H<strong>ar</strong>v<strong>ar</strong>d University, samt adjungeradprofessor i neurologi vid Boston School och Medicine.Denna bok är en uppdatering av G<strong>ar</strong>dners tidig<strong>ar</strong>e böcker, uppsatser och <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong>om hans teori om de multipla intelligenserna. Teorin innebär ett resonemangkring och kritik mot v<strong>ar</strong>för vissa mänskliga förmågor kallas intelligens, medanandra kallas talanger – och slutsatsen att människan h<strong>ar</strong> en potential av minst åttaintelligenser som vi kan utveckla eller inte utveckla beroende på den kultur vilever i. Han sammanfatt<strong>ar</strong> i den här boken hur teorin h<strong>ar</strong> utvecklats genom årenoch diskuter<strong>ar</strong> och bemöter den kritik som teorin fått. Han resoner<strong>ar</strong> även kringytterlig<strong>ar</strong>e två tänkb<strong>ar</strong>a intelligenser.C<strong>ar</strong>la Hannaford, 1995; Lär med hela kroppen, samt Dominansfaktorn från1997, båda utgivna vid Brain Books förlag. Den första boken är tidig<strong>ar</strong>ekommenterad i kapitlet om nervsystemet. Den sen<strong>ar</strong>e boken är en utveckling avett av kapitlen i den första boken. Grovt förenklat kan man säga attDominansfaktorn <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om hur våra medfödda grundläggande inlärningsstil<strong>ar</strong>påverk<strong>ar</strong> vårt sätt att fungera, och om hur de bäst kan utvecklas till att bli såeffektiva som möjligt i vår tjänst.www.stressmottagningen.org = K<strong>ar</strong>olinska sjukhusets stressmottagningshemsida. Där h<strong>ar</strong> flera av deras med<strong>ar</strong>bet<strong>ar</strong>e skrivit <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong> om olika stressrelateradesymtom och sjukdom<strong>ar</strong>. Det <strong>hand</strong>l<strong>ar</strong> om allt från hur kroppen rent allmäntreager<strong>ar</strong> på stress, till mer specifika fakta om stressrelaterade sjukdom<strong>ar</strong> som,utmattningsdepression, fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.Vi hämtade informationen från denna hemsida de första dag<strong>ar</strong>na i janu<strong>ar</strong>i 2003.206


Bilaga 1:fKapitel 7Detta kapitel bygger i huvudsak på ett bildspel i fem del<strong>ar</strong> om Omsorgernashistoria som Tomas Olsson tagit fram på uppdrag av Socialstyrelsen i sambandmed för<strong>ar</strong>betena till den nya omsorgslagen som skulle antas 1986. 138 Han kom att<strong>ar</strong>beta med detta under flera år, eftersom man redan 1986 beslutade att börja<strong>ar</strong>beta med en ny lag, LSS-lagen, <strong>vilken</strong> kom att träda i kraft den 1 janu<strong>ar</strong>i 1994.Olssons bildspel sträcker sig alltså från det förindustriella samhället fram till1994. Bildspelet innehåller en stor mängd fotografier och tidningsurklipp och hanh<strong>ar</strong> intervjuat ett flertal personer i Sverige och Danm<strong>ar</strong>k.Vi h<strong>ar</strong> även använt två <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong> ur Ann Bakk och K<strong>ar</strong>l Grunewald: NyaOmsorgsboken från 1986. 139 Den vänder sig i första <strong>hand</strong> till föräldr<strong>ar</strong> ochomsorgspersonal och syftet med boken är att sprida information omutvecklingsstörning i allmänhet, men i synnerhet om den omsorgslag som kom1986 och vad den inneb<strong>ar</strong> för dem som själva hade en utvecklingsstörning,liksom för deras föräldr<strong>ar</strong>, syskon och personal.Artikl<strong>ar</strong>na vi h<strong>ar</strong> använt är Mårten Söder: Vårdideologi och samhälle, sidorna 4-10, respektive K<strong>ar</strong>l Grunewald: Utvecklingen i Sverige, sidorna 11-14. Grunewaldger en kortfattad översikt över omsorgernas historia i Sverige fram till 1986.Söder belyser hur samhällsekonomin styr <strong>vilken</strong> vårdideologi som råder. Ju bättreekonomi i samhället, desto mer optimistisk syn på personer medbegåvningshinder. Ju kärv<strong>ar</strong>e ekonomi, desto krass<strong>ar</strong>e syn på de svagastesamhällsmedlemm<strong>ar</strong>na.Från Nämndens för Vård<strong>ar</strong>tjänst 25-års-jubileumsbok som kom ut 1995 h<strong>ar</strong> viockså använt ett p<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong>. 140 Det är Nämnden för vård<strong>ar</strong>tjänst 25 år – enöversikt, sidorna 11-15, Folke C<strong>ar</strong>lsson, Vård<strong>ar</strong>tjänst – en verklig utmaning,sidorna 17-27, samt Sven-Olof Brattgård, Det är individerna som väcker idéerna,sidorna 37-41.Folke C<strong>ar</strong>lsson h<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>betat som kanslichef vid nämnden mellan 1970 och 1993.Han h<strong>ar</strong> gjort en översikt över <strong>hand</strong>ikappfrågornas utveckling från efterkrigstidenoch framåt. Till en början naturligtvis med betoning på det som ledde framtill att vård<strong>ar</strong>tjänsten bildades 1970, och sen<strong>ar</strong>e på vård<strong>ar</strong>tjänstens utveckling från1970 och framåt.Sven-Olof Brattgård v<strong>ar</strong> ordförande för nämndens styrelse mellan 1970 och 1990.Som nyutexaminerad läk<strong>ar</strong>e, nygift och nybliven f<strong>ar</strong> fick han 1948 besked atthans progressiva muskelsjukdom b<strong>ar</strong>a gav honom ett år kv<strong>ar</strong> att leva. Detta v<strong>ar</strong>lyckligtvis inte sant. Han doktorerade i neurologi och fann, att neurologiska138 Tomas Olsson, 1994; Omsorgernas historia. Ett bildspel i fem del<strong>ar</strong>.139 Ann Bakk och K<strong>ar</strong>l Grunewald, 1986; Nya Omsorgsboken. Sid. 4-14.140 Eva Molander, red, 1995; Nämnden för vård<strong>ar</strong>tjänst 25 år, 1970-1995. Sid. 11-27, 37-41.207


skador hos b<strong>ar</strong>n kunde mildras om b<strong>ar</strong>nen tidigt fick adekvat stimulans ochträning. Detta tillämpades redan i andra länder. Brattgård h<strong>ar</strong> sedan 1950 v<strong>ar</strong>itdrivande när det gäller uppbyggnaden av bättre habilitering och skolor för b<strong>ar</strong>nmed neurologiska funktionshinder, liksom bättre boende och möjlighet tillutbildning och <strong>ar</strong>bete för dem när de blir vuxna.Även från Magnus Tideman (red), 1996: Perspektiv på Funktionshinder &Handikapp h<strong>ar</strong> vi använt ett p<strong>ar</strong> <strong>ar</strong>tikl<strong>ar</strong>. Det är Sonja Calais von Stokkom ochL<strong>ar</strong>s Kebbon: WHO:s <strong>hand</strong>ikappklassifikation, sidan 35, samt Gerd Peterson:Specifik och generell lagstiftning, sidorna 208-223. 141I maj 1996 kunde ett femtontal anställda och tidig<strong>ar</strong>e anställda inom omsor-gernai Västerbottens län, med stöd av studieförbundet Vuxenskolan och Västerbottensläns landsting, ge ut en historik över omsorgerna i länet från omkring sekelskiftet1900 och till 1994. Redaktör är L<strong>ar</strong>s Ricknell och boken heter Från institutiontill gruppboende – omsorger i förändring i Västerbottens län. 142 Arbetet medboken tycks ha fungerat som en studiecirkel och texterna innehåller personligaminnen och reflexioner kring den snabba förändring som omsorgs<strong>ar</strong>betetgenomgått sedan 1960-talet. Vi h<strong>ar</strong> bläddrat och förtjusts och använt materialetsom komplement till de ovanstående texterna.Dessutom h<strong>ar</strong> vi använt Socialstyrelsens lättlästa v<strong>ar</strong>iant av LSS-lagen frånjanu<strong>ar</strong>i 1994. 143Vi h<strong>ar</strong> också använt information från FUB:s forskningsstiftelse ala´s 144 hemsida:www.ala.fub.se 28 december 2002.141 Magnus Tideman, red, 1996; Perspektiv på funktionshinder och <strong>hand</strong>ikapp. Sid. 35, samt 208-223.142 L<strong>ar</strong>s Ricknell, red, 1996; Från institution till gruppboende – omsorger i förändring i Västerbottens län.143 LSS-lagen, hämtad 2000-03-28 från Socialstyrelsens hemsida: www.sos.se/FULLTEXT144 ala = Anpassning till Liv och Arbete. Forskningsstiftelse knuten till Riksförbundet för utvecklingsstörda b<strong>ar</strong>n,ungdom<strong>ar</strong> och vuxna, Riks-FUB.208


Resultat från kodning av MattekursenBilaga 2Antal meddelanden Antal meddelanden Antal meddel.Klassrum café totalt169 47 % 191 53 % 360 100%deltag<strong>ar</strong>eFanny = 1 44 26% 59 31% 103 29%Gerdy = 2 5 3% 9 5% 14 4%Allis = 3 16 9% 14 7% 30 8%Bellis = 4 17 10% 15 8% 32 9%Doris = 5 42 25% 53 28% 95 26%Iris = 6 20 12% 14 7% 34 9%Cattis = 7 23 14% 22 12% 45 13%Johnny = 8 2 1% 5 3% 7 2%tidpunkt06-08=1 0 0% 0 0% 0 0%08-12=2 55 33% 79 41% 134 37%12-13=3 6 4% 3 2% 9 3%13-17=4 70 41% 65 34% 135 38%17-21=5 37 22% 38 20% 75 21%21-06=6 1 1% 6 3% 7 2%veckodagmå=1 30 18% 16 8% 46 13%ti=2 27 16% 46 24% 73 20%on=3 36 21% 29 15% 65 18%to=4 9 5% 16 8% 25 7%fr=5 64 38% 70 37% 134 37%lö=6 1 1% 5 3% 6 2%sö=7 2 1% 9 5% 11 3%inläggstypdialogiskt=1 118 70% 79 41% 197 55%univokalt=2 51 30% 112 59% 163 45%innehållsocialt=1 12 7% 128 67% 140 39%pedagogiskt=2 157 93% 63 33% 220 61%månadfeb=1 43 25% 72 38% 115 32%m<strong>ar</strong>s=2 65 38% 47 25% 112 31%apr=3 45 27% 47 25% 92 26%maj=4 16 9% 24 13% 40 11%närv<strong>ar</strong>oja=1 121 72% 128 67% 249 69%nej=0 48 28% 68 36% 116 32%Resultat från kodning av Mattekursen fortsätter på nästa sida209


Resultat från kodning av Mattekursen (forts.)Antal meddelanden Antal meddelanden Antal meddel.Klassrum café totaltfria inläggFanny 24 50% 31 46% 55 47%Gerdy 1 2% 2 3% 3 3%Johnny 2 4% 5 7% 7 6%Doris 15 31% 25 37% 40 34%Cattis 5 10% 4 6% 9 8%Allis 1 2% 1 1% 2 2%Bellis 0 0% 0 0% 0 0%Iris 0 0% 0 0% 0 0%sociala 4 8% 52 76% 56 48%pedagogiska 44 92% 16 24% 60 52%dialogiska 39 81% 44 65% 83 72%univokala 9 19% 24 35% 33 28%Totalt Klassrum Café Klassrum+café169 47 % 191 53 % 360 100%210


Bilaga 3Matris över distansgenerationerDistansgeneration Första Andra TredjeGrad av synkroninteraktivitetomöjligtvåp<strong>ar</strong>ts möjlig (endasttal)flerp<strong>ar</strong>ts möjlig (text ochenkel bild, inte ljud ochvideo)Studentenstext, enkel bild text, bild, tal bild, ljud, videomediamöjligheterAnordn<strong>ar</strong>ensbild, ljud, video bild, ljud, video bild, ljud, videomediamöjligheterVems angelägenhet? privat samhälle samhälleMotiv fördistansstudierDistansöverbryggandeteknik/förmedlingstypalternativ k<strong>ar</strong>riär jämställdhet tillväxtFysisk (brev)analog överföring(etermedia)digital överföringAnordn<strong>ar</strong>e privat, riksnivå privat, riksnivå kommunal nivå211


Bilaga 4Enkät till nätbild<strong>ar</strong>naHej nätbild<strong>ar</strong>e!Du vet väl om att Du jobb<strong>ar</strong> på ”obruten pedagogisk m<strong>ar</strong>k” och att Nätbild<strong>ar</strong>nasupplägg på distansundervisning är högintressant ur många pedagogiska aspekter.Vi är två forskningsprojekt (ett genom Solviks folkhögskola och ett genom Umeåuniversitet) som bl.a. titt<strong>ar</strong> på den sociala samv<strong>ar</strong>ons betydelse idistansundervisning.Just nu så titt<strong>ar</strong> vi på antalet pedagogiska inlägg i relation till antalet socialainlägg, typ konversationen i ett café.Vi vet dock inte vad ett genomsnittligt antal sociala inlägg i en distanskurs är ochvilja ha Din hjälp med att få fram ett bättre statistiskt underlag.Alt 1: Skriv ut detta papper, fyll i uppgifterna och faxa papperet till PeterStenlund påFaxnr 0910-73 20 01Alt 2: Fyll i uppgifterna, sp<strong>ar</strong>a om detta Word-dokument och maila det som enbifogad fil till peter.stenlund@solvik.skelleftea.seVill Du veta mer om projekten eller denna enkät går det bra att ringa Peter på0910 – 72 21 17Vi behöver uppgifterna senast 1 maj.Tack på för<strong>hand</strong>!Peter Stenlund-------------------------------------------------------------------------------------------------212


Enkätfrågor1.. Kursens namn_____________________________________________2. Kursens längd ______veckor3. Antal deltag<strong>ar</strong>e _____st4. Finns något forum för social umgänge, typ ett elektroniskt café?Ringa in eller fetm<strong>ar</strong>kera.Ja Nej5. Antal inlägg i cafeet/det sociala forumet ____________ st6. Uppskattat antal inlägg i cafeet i förhållande till totalt antal inlägg i kursen.Ringa in eller fetm<strong>ar</strong>kera.Mindre än 20 % 20-40% 40-50% 50-60% 60-80% mer än 80 %213


Bilaga 5FärgbilderIndividuellt anpassade lärmiljöerFinns att ladda hem på www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>214


Ett alternativtkonferenssystembör v<strong>ar</strong>a enkelt(exempel påöppningsbild)Förslag till brevlåda i ett anpassat konferenssystem.Finns för fri hemladdning på www.solvik.fhsk.se/<strong>basta</strong><strong>hand</strong>215

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!