vilken ar din basta hand

Vilken ärdin bästa hand?Dominansprofilens betydelse för inlärningenhos personer med begåvningshinder ochneuropsykiatriska funktionshindervid IT-stöddundervisning

Vilken är din bästa hand?Dominansprofilens betydelse för inlärningenhos personer med begåvningshinder ochneuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stöddundervisning.1

Katarina Eriksson & Peter Stenlund: Vilken är din bästa hand?Dominansprofilens betydelse för inlärningen hos personer med begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshindervid IT-stödd undervisning.DISTUMSolviks Folkhögskola© 2003 Katarina Eriksson & Peter StenlundTryck: Print och media, Umeå universitet2

Vilken är din bästa hand?Dominansprofilens betydelse för inlärningenhos personer med begåvningshinder ochneuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stöddundervisning.3

AbstractSyftet med vår undersökning har varit:- att lära oss mer om huruvida inlärningsvägarna är annorlunda hos personer medlindriga begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder, (i det här falletfrämst personer med IQ c:a 55~85 poäng) jämfört med hos andra.- att identifiera hinder och framgångsstrategier för IT-stödd folkbildning pådistans – i allmänhet, och när det gäller vår målgrupp.- att söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna utformas och anpassaspedagogiskt för att stödja det livslånga lärandet hos vår målgrupp.Metoderna vi har använt är- en litteraturstudie för att se en del av den debatt som pågår runt om i världen,kring de ämnen vi är intresserade av.- en kvalitativ studie, där vi intervjuat några lärare och kursdeltagare i den ITstöddaMattekursen på distans för vår målgrupp.- en kvantitativ studie, där vi statistiskt har undersökt när och hur ofta olikadeltagare skrivit inlägg i den datorkonferens som hörde till kursen – och jämförtresultaten med några andra distanskurser för olika målgrupper.Resultat:Specialundervisning som rekommenderas, är sådan:- där största hänsyn tas till deltagarnas individuella förutsättningar och behov.- där teori och praktik varvas.- där man kan ge många konkreta exempel.- där helst alla sinnen blir involverade i inlärningen.- där umgänget och inlärningssituationen är så fria från stress som möjligt.- där inlärningssituationen, för att avlasta ett arbetsminne med låg eller ojämnkapacitet, bör vara så fri som möjligt från ovidkommande sinnesintryck.Det är viktigt att ha ett socialt forum i distanskursens konferens.Det är nödvändigt med en lärare som respekterar deltagarna och tar hänsyn till detökade kravet på sekretess som deras funktionshinder medför.Målgruppen tycks ha behov av att kursen förläggs till vissa tidpunkter eftersomger stabilitet, trygghet och struktur i en svårbegriplig värld.Tekniken ställer kursandordnare inför ett pedagogiskt vägval där man bör hatänkt igenom hur man ska förhålla sig till tekniken.Konferenssystemet First Class, som är det som oftast används till distanskurser,är inte anpassat för vår målgrupp, men det finns inget bättre på marknaden. Medett bättre anpassat konferenssystem– med enkla, visuella och anpassningsbaramiljöer och med flexibla lösningar som kan anpassas individuellt till personermed olika lärstilar – skulle vår målgrupp lättare kunna omfattas av det flexiblaoch livslånga lärandet. Vårt förslag till gränssnitt för ett sådant konferenssystemkan ses i bilaga 4.4

FörordDen här boken är skriven i första hand för dig som arbetar inom folkbildningenoch som inte är specialpedagog, men ändå i ditt yrke då och då träffar och kanskeundervisar personer med begåvningsmässiga och/eller neuropsykiatriskafunktionshinder. Den är också skriven för dig som, förr eller senare, kommer atthålla en kurs där datorn används som hjälpmedel för kommunikationen.Solviks folkhögskola, där vi arbetar, har sedan 1974 varje år haft kurser fördeltagare med olika begåvningsmässiga och neuropsykiatriska funktionshinder,Baskursen. Genomsnittsåldern hos deltagarna i vår Baskurs har hela tiden sjunkit,från omkring trettio år i början av 1970-talet, till omkring tjugo år i början av2000-talet. Från och med senare delen av 1980-talet har i stort sett alla vårakursdeltagare vuxit upp hos sina föräldrar, eller i familjehem. De är vana vidfamilje- och samhällsliv och behöver frigöra sig, precis som alla andra ungdomar.De flesta ungdomar som idag deltar i någon av våra kurser för personer medfunktionshinder, har haft någon form av stöd under sin skolgång. Vissa har haftdet under alla år, andra har fått det i högstadiet eller gymnasiet. Stödet kan havarit till exempel i form av särskola, eller hjälpklass, eller i form av personligassistent, eller annan stödundervisning. Alla har olika bakgrund och olikaförutsättningar och behov. Vi eftersträvar att i vår undervisning göra såindividuella kursplaner som möjligt. När utgångspunkten i undervisningen tas ikursdeltagarnas förutsättningar ser vi att de utvecklas. Åtminstone så länge somde är kvar på skolan. Vi har också noterat att många stagnerar (eller i värsta fallgår bakåt,) när de lämnar Solvik.Hur skulle vi kunna hjälpa dem att kontinuerligt fåintellektuell stimulans och åstadkomma ett livslångt lärande?Kanske skulle specialpedagogiskt anpassad IT-stödd distansundervisning kunnavara ett bra sätt?Trots att vi arbetat så länge med att anordna kurser för personer med dessafunktionshinder är det inte självklart att alla medarbetare på vår skola kan särskiltmycket om funktionshindren och den pedagogik som kan vara lämplig. Delskommer nya medarbetare nästan varje år, dels är det inte alla i personalen somarbetar direkt med dessa kurser. Så varje gång vi har seminarier kringfunktionshinder och specialpedagogik, är det någon ur personalen som sägernågot i stil med: Det här var intressant, det visste jag inte. Nu kanske jag kan habättre förståelse nästa gång.På senare år har det blivit allt vanligare hos oss att arbeta med datorn och IT somhjälpmedel i kurserna. Det har också blivit allt vanligare med IT-stöddundervisning på distans. Men precis som med kurserna för deltagare medbegåvningshinder och NPF, är det inte alla i lärarkåren (än så länge) som arbetarmed IT-kurser heller. Men lika väl som att allt fler i vårt skolsamhälle kommer att5

InnehållAbstractFörordI. Begåvning, intelligens och inlärning.1. Inledning 12BakgrundSyfte och metod2. Nervsystemet 13Kortfattat litteraturkritikKort inledande diskussionNervsystemets uppbyggnadBasbehovSammanfattning3. Människans utveckling 29Kortfattat litteraturkritikKort inledande diskussionÖversikt över fem utvecklingsteorierSammanfattning4. Begåvningsmässiga funktionshinder 38Kortfattat litteraturkritikVad är begåvning?Vad är begåvningshinder?Hur utvecklas begåvningen?Sammanfattning5. Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF 45Kortfattat litteraturkritikKort inledande diskussionHur yttrar sig NPF?Sammanfattning6. Andra sätt att se på intelligens och inlärning 68Kortfattat litteraturkritikNågra debattörerStressKort diskussion kring åtgärderSammanfattning7. Omsorgerna och särskolan 887

Kortfattat litteraturkritikBondesamhällets ”Fånar”Industrialiseringens ”Idioter”Depressionens ”Sinnesslöa”Efterkrigstidens ”Utvecklingsstörda”De senaste årtiondenas normalisering1994 tills idagSammanfattningII. Distansundervisning, teknik och metodik.8. Inledning 1019. IT och Distansundervisningens historia 103InledningDistansutbildningens framväxtSammanfattning10. Teknikutvecklingen 106InledningInternetTvå sätt att ansluta sig till InternetBandbredd och uppkopplingElektroniska konferenssystemDen webbaserade teknikenSammanfattning11. Politiskt perspektiv på distansutbildning 11312. Vanliga problem vid distansstudier 114InledningDeltagaraspekterTekniska aspekterOrganisatoriska aspekterSammanfattning13. Forskningsresultat kring IT och lärande 123Kort inledande diskussionGränssnittsrekommendationerWeb för personer med funktionshinderSammanfattning14. IT inom specialundervisning 128InledningFyra aktörer inom specialundervisning och ITNågra distanskurserSammanfattning8

III. Mattekurs på distans15. Inledning 136Teoretiska utgångspunkterTidigare forskning om ocherfarenheter av nätbaserade kurserNågot om mattekursenMetoderHur materialet kommer att presenteras16. Resultat 154Deltagaraspekt 1: Behovet av bekräftelseDeltagaraspekt 2: TidsaspektenTeknikaspektenLärar-/organisationsaspekten17. Försök med nya idéer 163Resultat från försöksdagen18. Diskussion och slutsatser 167Allas inlärningsvägar består av nervbanorAllas nervsystem är olikaLindriga begåvningshinder och NPFDeltagaraspekternaTidsaspektenTeknikaspektenLärar-organisationsaspektenSlutsatserShort summary in English 186Referenslista 192Bilagor 1971a-f: Litteraturkritik till kap. 4-92: Resultat av kodning av Mattekursen3: Matris över distansgenerationer4: Enkät till nätbildarna5: Färgbilder9

I. Begåvning, intelligens och inlärning.Vi vill lära oss mer om huruvida inlärningsvägarna är annorlunda hos personermed begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hosandra.11

1. InledningBakgrundI den senaste tidens debatt kring funktionshinder och undervisning, finnsföreträdare för åtminstone två mycket olika synsätt.Dels finns forskare som till exempel professor Christopher Gillberg som talar omatt allt fler av oss har svåra biologiskt betingade funktionshinder som gerinlärningssvårigheter.Dels finns andra som till exempel neurofysiolog Carla Hannaford som anser attdet vi kallar inlärningssvårigheter i själva verket är utlärningssvårigheter. Att detfinns en mängd olika inlärningsstilar i en normalbefolkning, men att dentraditionella skolan endast gynnar personer med ett par av dessa inlärningsstilar,medan andra missgynnas kraftigt.Detta spänningsfält ville vi undersöka närmare, eftersom vi anade att det kundeinnehålla viktiga infallsvinklar för vårt arbete.Syfte och MetodSyftet med denna litteraturstudie har således varit:• att lära oss mer om huruvida inlärningsvägarna är annorlunda hospersoner med lindriga begåvningshinder och neuropsykiatriskafunktionshinder jämfört med hos andra.Metod: jämförande litteraturstudieBåde när det gäller inlärning i allmänhet och när det gäller inlärning hos personermed begåvningshinder finns mycket litteratur. När det gäller inlärning hospersoner med neuropsykiatriska funktionshinder har det på senare år börjatkomma ut en del böcker i ämnet. Därför har vi dels kunnat jämföra äldre litteraturmed nyare. Dels har vi kunnat jämföra litteratur från biologiskt inriktade forskaremed inlägg från sociologiskt inriktade.I bilaga 1:a-f finns samlad en kortfattad litteraturkritisk diskussion kring deböcker vi använt till de olika kapitlen i denna del av vår bok.12

2. NervsystemetVåra inlärningsvägar består innerst inne av våra nerver, som leder informationfrån omvärlden via våra sinnen in i vår kropp och vår hjärna. Nervsystemet är ettnätverk av komplicerade system av nerver. Det består alltså av flera system somhänger ihop och samverkar. Ingen människa vet egentligen riktigt hur detfungerar, även om vi vet en del. Det finns många olika teorier där forskare gerförslag till hur det skulle kunna fungera. I det här kapitlet har vi försökt smältasamman de fakta och de teorier vi har hittat i uppslagsverk och andrabeskrivningar av nervsystemet och hjärnan. 2Det finns en intressant skillnad mellan Nationalencyklopedins bild av hjärnan ochde bilder som presenteras av de andra författarna som vi har läst. De flestabilderna visar att mellanhjärnan skulle vara lokaliserad på den plats därNationalencyklopedin placerar mitthjärnan. (se bild nedan) Intressant är attGroiler kallar samma plats midbrain och i texten talar om en annan del av hjärnansom ’between’-brain, dock utan att i illustrationen visa var i hjärnan dennabetween-brain skulle ligga. Här tycks viss förbistring råda.Emellertid gör vi den bedömningen att Nationalencyklopedins illustration bäststämmer överens med den beskrivning som dess författare, men framför allt CarlaHannaford och Jean Ayres, ger. Enligt denna modell skulle nedre delen avhjärnstammen tillsammans med lillhjärnan utgöra en enhet, reptilhjärnan, medsystem för bearbetning av sinnesintryck och motorisk kontroll medan mellanhjärnan/limbiskasystemet betraktas som en enhet, med säte för den känslomässigabearbetningen och för korttidsminne. Storhjärnan och framför allthjärnbarken presenteras som platsen för övergripande planering, långtidsminnenoch medveten kontroll.Om man ser till i vilken ordning hjärnans funktioner utvecklas, kan det finnas fogför att göra så. Vi har därför valt att här presentera nervsystemet och hjärnan pådetta sätt, för att sedan, i nästa kapitel, kunna göra en jämförelse mellanHannafords presentation av människans utveckling och några av de klassiskautvecklingspsykologerna, bland andra Erik H Eriksson och Jean Piaget.2 Bonniers Media lexikon, band 5, 1981; sid. 186-187. Uppslagsord: HjärnaBonniers Media lexikon, band 9, 1981; sid. 122-125. Uppslagsord: NervsystemetCarla Hannaford, 1998, Lär med hela kroppen; sid. 11-97.Jean Ayres, 1993, Sinnenas samspel hos barn, sid. 13-59.Nationalencyklopedin, 1992; Uppslagsord: Hjärna; Smakperception; Smaksinne; SperryStellan Sjödén, 1998; Hjärnan, människan och kulturen.The 1995 GROILER multimedia encyclopedia, version 7.0 for Macintosh. Sökord: Brain.13

Illustration: HjärnanBildkälla: Nationalencyklopedin multimedia 2000, uppslagsord: Hjärna.14

Nervsystemets uppbyggnad och utvecklingDen högsta delen av nervsystemet är det centrala nervsystemet, CNS, det villsäga hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen.Det system som förbinder CNS med olika organ ute i kroppen kallas det periferanervsystemet. Dessa båda system kontrollerar våra sinnesförnim-melser, rörelseroch medvetna tankar och deras högsta centra ligger i storhjärnans bark.Till det perifera systemet hör också hela det autonoma nervsystemet som ledersignaler från CNS till inre organ, blodkärl och körtlar. Det styr bland annatandningen, hjärtat och tarmarna. Detta system är självständigt (autonomt) och kaninte medvetet påverkas. Det autonoma nervsystemet består av två delar; detsympatiska som går via ryggmärgens mellersta del; och det parasympatiska somgår via ryggmärgens nedersta del. Bägge systemen har till uppgift att balanserafunktionerna hos kroppens inre organ.Nerver består av buntar av nervtrådar, samt så kallade gliala celler vilka ärnervvävnadens stödjande substans och har betydelse för dess ämnesomsättningoch för nervretningen. Ischiasnerven, till exempel, är en ledning med miljontalsbåde sensoriska och motoriska neuroner och den förser benet med nervimpulseroch sänder impulser från benet. Nerver finns i varje organ i kroppen och varendapunkt på huden bevakas av en nervände.NeuronerDe allra minsta beståndsdelarna i nervsystemet är nervceller eller neuroner, somär speciellt konstruerade för att överföra elektriska och kemiska meddelandengenom hela kroppen. Andra celler i kroppen dör och byts ut inom några år ellerkanske månader, men nervcellernas utveckling pågår under i stort sett hela livet.Olika typer av neuronerHär följer en kortfattad beskrivning av de tre viktigaste.Associativa (sammanbindande) neuronerAssociativa neuroner utgör 99,98 % av neuronerna i centrala nervsystemet. Dessaneuroner vidarebefordrar information till nätverk av andra samman-bindandeneuroner överallt i hjärnan. De sätter samman all information, bearbetar den ochfår sedan kroppen, musklerna och körtlarna att svara via motoriska neuroner.15

Motoriska neuronerDe motoriska neuronerna för meddelanden från centrala nervsystemet till muskleroch körtlar för att aktivera deras funktion. Till stora rörelser kan en enda motoriskneuron stimulera 150 – 2000 muskelfibrer. Till mer precisa rörelser stimulerasfärre än 10 muskelfibrer av en neuron.De sensoriska neuronernaSensoriska neuroner har till uppgift att föra impulser till det centrala nervsystemet(hjärnan och ryggmärgen) från öronen, huden, tungan, ögonen, näsan ochproprioceptorerna. Proprioceptorer är balanssinnesceller som finns i muskler,senor, leder och i innerörats mekanismer.Neuronens delar och arbetssättCellkroppenCellkropparna innehåller kärnan och andraviktiga delar. De är samlade i centrala nervsystemeteller i nervknutar, ganglier, på olikaställen i kroppen, vanligtvis i skydd av ben, somskallen eller ryggraden.DendriterDendriter är de rikt förgrenade tjocka utväxternaav cellkroppen. De samlar information ochleder impulser in till cellkroppen.AxonenAxonen, eller neuriten, är vanligen en lång tunnfiber som leder impulser från cellkroppen till enannan neuron, en muskel eller en körtel. Denkan vara upp till en meter lång. Från hjärnan tillstortån räcker det alltså med två sådana trådar.Axonen förgrenar sig mer ju mer den användsoch kan alltså få kontakt med allt fler andra celler. Men det finns också neuronerutan axon.MyelinNär en neuron används om och om igen bildas kring axonen ett vitt hölje somkallas myelin. Myelin ökar hastigheten hos nervimpulsernas överföring och16

isolerar, skyddar och hjälper till med axonens återbildning om nerven skadas. Jumer myelin, desto snabbare överföring.Telodendria (telefonträd), med nervändar,Telodendria, (telefonträd) med nervändar, sitter längst ut på axonerna.Nervändarna skyddas inte av myelin. Där finns nämligen synaptiska kärl.Synaptiska kärl (synapser)De synaptiska kärlen i nervändarna är specialiserade kontaktpunkter sominnehåller särskilda kemikalier, så kallade nervsändare, eller signalsubstanser.Varje neuron tycks kunna frigöra några olika signalsubstanser. Via synapsernaöverförs på så sätt information från en cell till en annan.Många psykiatriska störningar antas bero på avbruten eller svag synaptiskkommunikation, eller på att blandningen av olika signalsubstanser blir förändrad.Det är också via synapserna de flesta droger påverkar nervsystemet.Nervimpulsens riktningÖverföring av nervimpulser sker bara i en riktning, från cellkroppen och genomaxonerna till telodendrias ändar. Meddelanden överförs kemiskt över synapseroch elektriskt längs nervfibern.HjärnanHjärnan är omgiven av stötdämpande cerebro-spinalvätska och skyddas av trehjärnhinnor samt skallbenet. Den innehåller mellan 10 miljarder och 100miljarder nervceller (uppgifterna varierar) och består av flera delar som hela tidensamverkar sinsemellan.Under fostertiden utvecklas hjärnan ur främre delen av neuralröret. Ur dettidigaste hjärnanlaget bildas fem hjärnblåsor:1. Efterhjärnan, som utvecklas till förlängda märgen.2. Bakhjärnan som bildar hjärnbryggan och lillhjärnan, =Reptilhjärnan3. Mitthjärnan,4. Mellanhjärnan, samt5. Ändhjärnan som växer mest och utvecklas till storhjärnan.ReptilhjärnanReptilhjärnan består av förlängda märgen, hjärnbryggan, lillhjärnan ochmitthjärnan. Det är via reptilhjärnan som våra sinnesintryck kommer in i hjärnan17

och det är här våra tidigaste inlärningsstilar grundläggs. Därför lägger vi ävenpresentationen av sinnena under rubriken Reptilhjärnan.Förlängda märgenFörlängda märgen är den äldsta delen av hjärnan. Den utvecklas från och medbefruktningen tills barnet är omkring femton månader. Här börjar ett nätliknandesystem som kallas det Retikulära Aktiverings-Systemet, RAS. Det sträcker sigfrån förlängda märgen, genom hjärnbryggan till hypotalamus i mellanhjärnan.RAS har åtminstone fyra funktioner:1. En del av RAS innehåller nervkärnorna till det autonoma nervsystemet sombearbetar information från och till inre organ, blodomlopp, matsmältning ochlungor.2. Andra retikulära nervkärnor organiserar hjärnhalvornas verksamhet så att vikan skifta uppmärksamheten från en sak till en annan och så att vi kan arbetalugnt och koncentrerat.3. Vissa av de retikulära nervkärnorna har en tredje funktion. De styr vårvakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Det är denna del av hjärnan som tar övernär vi möter fara eller stress, eftersom den inleder och reglerar kroppens responsatt kämpa eller fly.4. En fjärde underavdelning till RAS hämmar hjärnans verksamhet. När vi sover,är det en aktiv hämning av nervsystemet. När vi drömmer är musklernasnervsystem hämmat, medan hjärnan är aktiv.HjärnbrygganI hjärnbryggan finns uppåt- och nedåtgående nervbanor men också kärnor somöverför impulser mellan storhjärnan och lillhjärnan.De vestibulära kärnorna i förlängda märgen och hjärnbryggan bearbetarinformation från balansorganet i innerörat och från muskel- och ledsinnena så attde andra sinnena kan använda den. De ansvarar för kroppshållning, balans ochandra automatiska funktioner.Alla våra sinnesförnimmelser grovsorteras först i förlängda märgen ochhjärnbryggan och sänds därifrån vidare till högre delar av hjärnan för att uttolkas,så att vi kan svara. Beroende på hur de olika maskorna i sorteringsnätet användsoch myeliniseras under våra första levnadsår utvecklar vi var och en ettindividuellt basmönster för inlärning. På detta mönster bygger sedan all vårinlärning under resten av livet.LillhjärnanEfter födelsen växer lillhjärnan fortare än resten av hjärnan. När vi är omkring tvåår, har den uppnått sin fulla vikt. Lillhjärnan ligger tätt bakom hjärnstammen och18

var ursprungligen en utvidgning av de vestibulära kärnorna. Den fungerar därförockså så. Den bearbetar intryck från alla sinnen, men särskilt från balans-, ledochmuskelsinnena. Det är i lillhjärnan som våra inlärda precisa rörelsemönsterautomatiseras och lagras. Hos exempelvis fåglar är lillhjärnan extremt storjämfört med resten av hjärnan, eftersom den kontrollerar den rörelsesamordningoch balans som är nödvändiga för flygningen.Hos oss människor har lillhjärnan, via den svarta kärnan i mitthjärnan, direktkontakt med storhjärnans pannlober där motoriska minnen bearbetas via tankarna.För att vi ska slippa tänka på varje steg vi tar, eller hur vi gör för att tugga maten,alltså för att våra rörelser ska bli smidiga, måste lillhjärnan arbeta mycket snabbt.Om lillhjärnan skadas, blir vi inte förlamade, men våra rörelser blir klumpiga ochosäkra på grund av att vi då aktivt måste tänka på alla rörelser vi gör.MitthjärnanI mitthjärnan finns bland annat kärnor till nerver som styr ögonens muskler. Härfinns också röda kärnan och svarta kärnan, vilka är inkopplade bland annat i denautomatiska regleringen av kroppens skelettmuskler. I mitthjärnan finns ävenreflexcentra för omedvetna syn- och hörselfunktioner.Basmönstret för inlärning – våra sinnenDet vestibulära systemetDet vestibulära systemet kontrollerar känslan för rörelse och balans. Det är detförsta sensoriska system som är fullt utvecklat och täckt med myelin redan efterdrygt halva fostertiden. Detta system upprätthåller både statisk och dynamiskjämvikt. Statisk jämvikt har att göra med huvudets och kroppens orientering irelation till tyngdkraften, när man står eller sitter stilla. Dynamisk jämvikt hållerhuvudet och kroppen upprätt, i samband med rörelser såsom fartökning,fartminskning och rotation, till exempel när man går eller åker bil.Det vestibulära systemets delar är de känsligaste av alla sinnesorgan och de liggeri mastoidbenet (bakom örsnibben) och i delar av innerörat:De tre halvcirkelformade båggångarna ligger i nästan räta vinklar mot varandra.De kontrollerar dynamisk jämvikt och kan upptäcka obalans på tre plan. Mellandem ligger två blåsor som kontrollerar statisk jämvikt. Såväl båggångarna somblåsorna är fyllda med en trög vätska och täckta med hårceller på insidan. Närhuvudet rör sig då kroppen roterar, flödar vätskan inne i båggångarna ochblåsorna och böjer hårcellerna. Impulserna från dessa böjda hårceller går via denvestibulära nerven till lillhjärnan, som justerar balansen genom att aktiveramusklerna i nacken, bålen, lemmarna och ögonen. De vestibulära kärnorna bärimpulser från båggångarna och lillhjärnan till det retikulära aktiverande systemet(RAS) i hjärnstammen. RAS har till uppgift att väcka storhjärnans bark och göraden redo att ta in och svara på sinnesintryck, och att lära oss.19

Från befruktningen och omkring två år framåt är det vestibulära systemet mycketaktivt. Varje rörelse från barnet stimulerar hjärnan för ny inlärning, allt ifrån deförsta reflexrörelserna i moderlivet till att vid ungefär två års ålder kunna springaoch förhålla sig till jordens dragningskraft. Sedan lär vi oss genom livet allt flersaker som kräver en stark känsla för balans.Proprioception – MuskelsinnetProprioception är sinnet i våra muskler. I alla våra muskler och leder, samt ibenhinnorna, finns proprioceptiva receptorer/känselkroppar. De känner graden avsträckning i muskeln och låter oss hela tiden få veta allt om kroppens läge, ävennär vi blundar. De förser oss med den information vi behöver för att kunna hållabalansen, röra oss och utforska vår omgivning så att vi förstår hur den ärutformad.Det proprioceptoriska systemet är så känsligt att vi till och med kan lära en delom vår omgivning bara genom att iaktta den. Vi kan iaktta en motorisk färdighetoch öva den i tanken genom att föreställa oss hur vi gör den. Då repeterar hjärnande nervbanor som kontrollerar de muskler som är inblandade. Dessa repetitionerinnehåller ytterst små muskelrörelser men de sänder en våg av sensoriskinformation från muskeln till hjärnan – som förstärker nätverken.När vi blir stressade störs denna process. Då blir vi ocentrerade. Vi tapparbalansen och kroppsuppfattningen. Det är då det sker olyckor som ger ossblåmärken, skrapsår eller brutna armar och ben. Vid stress är vårt proprio-ceptivamedvetande inriktat mer på att undfly fara än på att hålla balansen.KänselnHuden är kroppens största organ. Den är full av nervsensorer för kyla, hetta,tryck, lätt beröring, kraftig beröring, smärta och proprioception. Med alla dessasensorer blir huden ett av de viktigaste organen för inlärning om omgivningen.Bara genom att man blir vidrörd stimuleras tillväxt och utveckling av axoner ochnät av nerver.Jean Ayers har i sitt klassiska arbete visat på ett samband mellan inlärningssvårigheterhos barn och oförmåga att tåla beröring. Genom att använda lättberöring, tryck, fina borstar och bollar som rullas över hudytan, särskilt på armar,ben och rygg, kombinerat med rörelse för att stimulera det vestibulära systemet,har hon kunnat hjälpa många barn. Hennes idé går ut på att väcka upp detsensoriska systemet genom att aktivera alla typer av känselreceptorer.Runt munnen och händerna finns en större mängd receptorer för beröring än pånågon annan kroppsyta. Livet igenom lär vi oss mer effektivt när vi använderpraktiska erfarenheter eller handgrepp under inlärningsprocessen. När de andra20

sinnena kombineras med beröring aktiveras alltid mycket mer av hjärnan. På såsätt kan den bygga upp mer komplexa nätverk av nerver och nyttja störreinlärningspotential. En klapp på axeln kan alltså bokstavligen förstärka ettpositivt beteende.LuktenLukten är starkt förbunden med minnet. Den spelar en viktig roll i babyns tidigainlärning och genom hela livet.Lukten används också för att kommunicera starka känslor. Till exempel vidrädsla, eller vid sexuell attraktion utsöndrar kroppen doftämnen, så kalladeferomoner, som starkt stimulerar reptilhjärnan.SmakenDet är bara sött, salt, surt och beskt vi kan uppfatta med tungans smaklökar. Allaandra smakupplevelser kräver luktsinnets medverkan. Smaksinnet är i självaverket sammansatt av lukt, smak, beröring, temperatur och irritation. Detta geross möjlighet att upptäcka smaker, skilja på och känna igen olika smaker, samt attavgöra hur starkt det smakar.HörselnVid fem månader svarar fostret på vokalljud, uttalade av modern, som det hörgenom fostervattnet. Carla Hannaford hänvisar till dr Alfred Tomatis 3 , somgenom att använda kameror med fiberoptik 1990 upptäckte att fostret rör ensärskild muskel, i armen eller benet till exempel, när det hör ett särskilt språkljud.Denna sensorisk-motoriska respons på språkljud tillåter fostret att påbörja språkinlärningsprocessenredan i moderlivet. Vid sex månader uppvisar fostret snabbaögonrörelser då det sover. Fostret svarar på musik genom att blinka med ögonenoch röra sig som om det dansade i takt.För den nyfödde blir hörselsinnet ett av de skarpaste och viktigaste närfostervattnet väl har torkat ut i örontrumpeten och de yttre örongångarna. Hörselnär babyns första försvarslinje. Småbarn vänder sitt dominanta öra uppåt då desover för att uppfatta ljud i omgivningen. Om ett ljud är obekant, högt ellerplötsligt, rycker barnet till och skriker sedan i ett försök att skrämma iväg faranoch kalla på hjälp.Dr Tomatis har också upptäckt att övertoner, som till exempel i fågelkvitter och igregoriansk sång, hjälper oss att bibehålla vakenheten och energin.Synen3 Hannaford, 1995/1998; sidan 36-38.21

Mindre än 10 % av seendet äger rum i ögonen. De andra drygt 90 procenten sker ihjärnan genom association med beröring och proprioception. Bilder som kommerin genom ögonen vänds bakfram och upp och ner. För att få ett fullständigtseende måste vi därför ha tillträde till information från alla hjärn-lober: sensoriskoch motorisk, information om vibration, tyngdkraft och andra balansmekanismer.All information tillsammans gör att vi, i hjärnans områden för visuell association,kan rätta till bilden och sätta in den i sitt sammanhang.Ögats sensoriska nervskikt, näthinnan, innehåller ljusreceptorer. Ungefär 5 % avdem är tappar och 95 % stavar. Stavarna är fördelade runt kanten av näthinnanoch stimuleras bäst vid svagt ljus. Tapparna kräver starkt ljus för att stimuleras.De är grupperade i ett litet område av näthinnan som kallas fovea centralis. Störrekoncentration på fovea kallas foveal fokus. Det använder vi för att läsa av en planyta som till exempel en boksida. Denna förmåga är fullt utvecklad först vidomkring 8 års ålder.Mellanhjärnan/DäggdjurshjärnanDet mesta av den känslomässiga bearbetningen sker i det limbiska systemet, sombestår av ett område i den undre och inre delen av storhjärnan, och den övre delenav hjärnstammen alldeles ovanför reptilhjärnan. Det är här som vår motivationbildas, tillsammans med våra drifter och instinkter. Det är mellanhjärnan som göratt vi engagerar oss.Det limbiska systemet saknar tydlig gräns mot storhjärnan, vilket ger ossmöjlighet att medvetet bearbeta våra känslor. Det samspelar också med kroppenså att de kroppsliga tecknen på känslor framkallas, som ett glatt leende ellergenerad rodnad. Dessutom frigör våra känslor i det limbiska systemet olikanervsändare som antingen stärker eller försvagar vårt immunsystem.Det limbiska systemet består av flera stora strukturer. Litteraturen ger olikainformation om vilka som ska räknas hit, men dessa tycks vara viktigast:TalamusTalamus fungerar som kopplingsstation- dels för alla inkommande sinnesintryck, utom lukt,- dels för motoriska impulser från storhjärnbarken genom hjärnstammen och uttill musklerna. Talamus tolkar också förnimmelser av temperatur, lätt beröring,tryck och smärta, samt har betydelse för känslor och minne.StriatumStriatum, som består av svanskärnan och linskärnan, har en nyckelroll när detgäller vår vilja; att samla motivation, och hålla ut i vår strävan mot ett mål. Om22

Striatum skadas blir vi apatiska och håglösa. Vi kan fortfarande tänka, mentankarna kan inte samordnas och viljan kan inte mobiliseras.Basala gangliernaBasala ganglierna har hand om och binder samman impulser mellan lillhjärnanoch pannloben och hjälper på så sätt till att koordinera planering av ordning ochval av tidpunkt för framtida beteenden. Till exempel att kontrollera kroppsrörelser,bland annat inlärda motoriskt baserade minnen, som att spela piano, ochden finmotoriska kontrollen i våra ansikts- och ögonmuskler som vi behöver föratt kunna kommunicera våra känslor till andra.HypotalamusHypotalamus är centrum för det som kallas själsstyrka. Det kontrollerar ocksåhypofysen och därmed hormonregleringen i kroppen, samt hunger, törst,kroppstemperatur, sexuell aktivitet och vakenhetsgrad. Dessutom medverkarhypotalamus när vi uttrycker starka grundläggande känslor som raseri,aggression, smärta och njutning.AmygdalaAmygdala har förbindelse dels med de områden i hjärnan som har att göra medbearbetning av tankar och känslor, dels de som bearbetar kroppstillståndrelaterade till känslor, till exempel att känna igen ansiktsuttryck och kroppsspråk.Det bildar också minnen som hänför sig till rädsla och oro.Sveriges Radios Vetenskapsredaktion uppgav den 28 oktober 2002, att BritishMedical Journal nyligen hade presenterat en rapport som visar att Amygdala ärstörre hos kvinnor än hos män. Detta skulle ha samband med kvinnors mindrebenägenhet att använda våld som respons på rädsla. Men forskarna vet inte omAmygdalas storlek beror på genetiska skillnader mellan könen, eller på attkvinnor tränas mer i att uttrycka vrede utan våld.HippocampusHippocampus är två sjöhästliknande formationer vid tinninglobernas insida. Utanhippocampus kan vi inte bilda bestående minnen. Minnena lagras inte i självaHippocampus, men de använder känslor via Hypotalamus och sinnesintryck viaTalamus för att bilda korttidsminnen, vilka sedan kan lagras permanent somlångtidsminne var som helst i hela hjärnan.23

StorhjärnanDen största strukturen i människans hjärna är storhjärnan, kommandocentralenom man så vill. Den består av den grå hjärnbarken samt den myeliniserade vitahjärnvävnaden. Storhjärnan är formad som två halvor, vilka binds samman avkorsande nervceller i hjärnbalken.Vid födseln väger hjärnan 25 % av sin vuxenvikt. Vid 6 månaders ålder väger den50 % av vuxenvikten och vid två och ett halvt års ålder 75 % av vuxenvikten. Vid5 års ålder väger hjärnan 90 % av sin vuxenvikt. Vi kan därför anta att 90 % av deneurala basmönstren bildas innan ett barn ens börjat skolan. De kommer dock attfortsätta att förnyas och förfinas under hela livet.Hjärnbarken (Neocortex)Hjärnbarken täcker storhjärnan på samma sätt som skalet täcker en apelsin.Storhjärnans bark består av framför allt tre typer av neuroner i 2-5 mm tjocktskikt som täcker ytan på alla hjärnvindlingar. Den innehåller huvudsakligen detstora sambandsnätet av associationsneuroner. Dessa hålls ihop av gliala celler,vilka bildar ett stödjande nätverk genom att sno sig runt nervceller eller genom attbilda foder i strukturer i hjärnan och ryggmärgen. Några binder nervvävnad tillstödjande strukturer och fäster neuronerna vid blodkärl.Hjärnbarken innehåller ungefär 85 % av hjärnans neuroner trots att den utgörendast en fjärdedel av hjärnans totala volym. Den består av grå hjärnvävnad,alltså de ej myeliniserade neuronernas cellkroppar. De har obegränsad förmågaatt bilda nya dendriter och omorganisera dendritiska mönster av nya erfaren-heterhela livet igenom.Den vita hjärnvävnadenDen vita hjärnvävnaden består av myeliniserade axoner som snabbt för sensoriskinformation från kroppen till nervcellkroppar i storhjärnbarken och bärhjärnbarkens motoriska kommandon ut till kroppen.Hjärnbalken (Corpus callosum)Storhjärnan består av två halvor. Halvorna binds samman av vit hjärnvävnad,alltså sensoriska och motoriska axoner, som korsar varandra i en struktur somkallas hjärnbalken. Alla funktioner på vänster sida av kroppen styrs och tolkas avhöger hjärnhalva och vise versa.De båda hjärnhalvorna1981 fick Roger W Sperry nobelpriset i medicin för sin upptäckt att hjärnhalvornabearbetar och utvecklar information på var sitt sätt. Den logiska hjärnhalvan(vanligen den vänstra) tar hand om linjära mönster, detaljer, samt språkets delar24

och processer. Gestalthjärnhalvan (vanligen den högra) tar hand om helhetsbilder,rytm, känsla och intuition.Sedan fungerar hjärnbalken som en ultrasnabb bredbandskabel som tillåteromedelbar tillgång till både den fullständiga bilden i gestalthalvan och de linjäradetaljerna i den logiska hjärnhalvan.Vardera hjärnhalvan innehåller fyra lober: nack-, hjäss-, tinning- och pannlob. Dekan kortfattat beskrivas som följer:NacklobernaNackloberna tar framför allt emot sinnesintryck från ögonen, tolkar färg, formoch rörelse, samt relaterar nya synintryck till tidigare och hjälper oss att kännaigen och utvärdera vad vi ser.TinninglobernaTinningloberna tolkar framför allt grundläggande egenskaper hos ljud, somtonhöjd och rytm, men relaterar också nya hörselintryck till tidigare och hjälpeross att känna igen och utvärdera vad vi hör, till exempel ord.Tinningloben tolkar även förnimmelser från båggångarna, alltså känsla förtyngdkraft, balans och vibrationssinne, men också luktupplevelser, vilka är direktförbundna med minnescentra i det limbiska systemet.HjässlobernaHjässloberna tolkar känsel, tryck, smärta, kyla, hetta och proprioception. Deförbinder och tolkar olika förnimmelser av form och struktur utan synintryck,orientering av föremål, samt deras relation till kroppens olika delar och tilltidigare sensoriska upplevelser. De tolkar också smakupplevelser från munnen.PannlobernaPannloberna styr enskilda muskler i hela kroppen, samt inlärda skickligarörelseserier. De styr medvetna svepande rörelser med ögonen. De översätteräven våra tankar till tal och används, när vi för inre resonemang med oss självaoch kontrollerar vårt beteende.Alla fyra loberna tar emot yttre sinnesintryck från kroppens motsatta sida, viahjärnstammen och det limbiska systemet.Största delen av varje lob upptas av associationscentra. De har hand om viljan,känslorna, tänkandet, minnet, omdömet, intelligens och personliga drag.Det gnostiska området, i tinningloben samt i nedre delen av hjässloben, är detgemensamma område som samlar information från alla fyra loberna, samt fråntalamus i limbiska systemet och från de lägre delarna av hjärnstammen. Detsmälter samman en gemensam tanke av alla de olika sinnesförnimmelserna.25

BasbehovNäringBalanserad och bra kost är viktigt för inlärningen!Det innebär dels, att man måste se till att maten innehåller allt det material somkroppen behöver för att bygga upp sina celler, det vill säga proteiner, kolhydrater,mineraler och fetter.Dels innebär det, att man måste se till att inte försvaga kroppens immunförsvaroch läkning genom att äta fel saker. Framför allt bör man undvika socker.Alla cellerna i vår kropp byggs i huvudsak upp av proteiner och fetter, samtvatten. För att proteinet ska kunna användas i vår kropp, måste vi äta alla de tiolivsviktiga aminosyrorna, som människokroppen inte kan framställa själv. Definns främst i kött, mejerivaror och ägg.Vegetarianer måste kunna mycket näringslära, och noga planera sin kost, för attfå i sig alla de nödvändiga aminosyrorna. Många barn med inlärningssvårigheteräter för lite protein.Kolhydrater är kroppens viktigaste bränsle. De finns i frukt, grönsaker, spannmåloch mjölksocker. Kolhydrater består av långa molekylkedjor av glukos(sockerarter). Det är de som bryts ned (oxideras) av syret för att ge energi, vilkensedan binds i molekyler av ATF (Adenosintriofosfat) som förs ut via blodet så attcellerna får tillgång till energin. Restprodukterna är koldioxid och vatten, vilkarensas ut ur kroppen när vi andas. Kolhydrater måste vi ha, men i balans medproteiner och fetter.Kropp och själ behöver alltså inte bara nya och intressanta intryck, utan också rättnäring och skydd. Det är viktigt att vi vet hur och varför vi behöver – eller börundvika – olika livsmedel.VattenVatten utgör upp till 75 % av vår kroppsvikt förutsatt att vi är normalviktiga ellermagra. Fett innehåller mycket lite vatten, därför blir andelen vatten i överviktigakroppar något lägre. I matsmältningen bidrar vatten till att lösa upp maten så attenzymerna kan bryta ned dem till oxideringsbara delar.Hjärnan består av 90 % vatten, musklerna av 75 % vatten och på tredje platskommer njurarna. I vanliga fall bör vi varje dag dricka 10 ml vatten per halvkilokroppsvikt, alltså ungefär 1 liter vatten för den som väger 50 kg och 1,5 liter förden som väger 75 kg. Under stressiga perioder bör vi dricka minst dubbelt såmycket vatten.26

Systemen i våra kroppar är elektriska. Våra nervsystem är elektriska ledningsnätoch det är alla de små elektriska överföringarna där, som gör oss till tänkande ochhandlande personer.Membranen i alla våra celler har en elektrisk laddning. Detta beror på speletmellan negativt och positivt laddade atomer, elektrolyter eller joner. Dessa jonerkommer från salterna i vår mat; Natrium (Na+), Kalium (K+) och klorin (Cl-).Vanligt bordssalt löses upp i vatten och faller sönder i de atomer som det bestårav. Bordssaltet, natriumkloriden, faller sönder i två atomer med olika laddning,Na+ och Cl-. Dessa kan då leda elektricitet.Natrium-kalium-pumpen är en molekylär process som sker i cellmembranet ochgör cellen positivt laddad på utsidan och negativt laddad på insidan. Cellensspänning kallas membranpotentialen. I medeltal har en levande cell en spänningpå -70 millivolt på insidan och +70 millivolt på utsidan.Balansen mellan vätska och elektriskt laddade joner i kroppen är så känslig, attom vi blir så uttorkade eller undernärda att spänningen inne i cellerna sjunker till-30 millivolt och stannar där, så dör vi. Men även under normala förhållanden kanmembranpolariteten minska om vi dricker för lite.När membranpotentialen är låg, blir vi mer känsliga för yttre sinnesintryck. Entillräckligt hög spänning i cellerna ger oss valfrihet att välja vilka stimuli vi villkoncentrera oss på och vi slipper distraheras av andra sinnesintryck.När ett område på nervcellens membran aktiveras av ett tillräckligt starktstimulus, stängs natrium-kalium-pumpen av omedelbart. Då avpolariseras cellmembranet.Natrium-kalium-pumpen bredvid slutar också fungera och en våg avavpolarisering rör sig som fallande dominobrickor nedför nervcellens hela längd.Natrium-kalium-pumpen börjar genast fungera igen, polariserar cellmembranetoch gör det redo för nästa elektriska impuls. Varje sekund kan 200 sådana vågoruppstå i samma cell och de rör sig med 100 - 500 meter per sekund. Detta systemskulle inte fungera utan vatten, syre och näringsämnen.Syre”Syret är oumbärligt därför att det bryter ned föda för att frigöraden energi som behövs för att kropp och själ skall fungera. Denenergi som vi får genom oxidering av maten är så oumbärlig försystemet att döden följer inom bara några minuter efter det att manslutat andas.” 44 Hannaford, 1997; sid. 148.27

Trots att hjärnan bara väger en femtiondedel av vår kroppsvikt, använder den såmycket som en femtedel av kroppens syre. Den första pulsådern som kommerfrån hjärtat med friskt syresatt blod är halspulsådern, och den går direkt tillhjärnan. Hela kroppen uppfyller hjärnans behov först av allt.Det är det järnbärande pigmentet, hemoglobin, i de röda blodkropparna, somtransporterar syre.Hemoglobinets förmåga att transportera syre kan förbättras med upp till tusengånger, om vi börjar dricka mer vatten. Vatten är viktigt för syretransporten,också eftersom ytan i lungsäckarna måste vara fuktig för att syre ska kunna lösasupp och tas upp av blodet.Det är alltså mycket viktigt att vi rör på oss. Det underlättar för kroppen attutveckla hjärta, lungor och fler blodkärl som kan transportera vatten, syre ochnäring till hjärnan. Det underlättar utveckling av nervnät. Det underlättar ocksåutveckling av inlärningsförmåga och tanke.Sömn och vilaFör att kroppens självläkningsprocesser ska fungera är det viktigt att vi fårtillräckligt med sömn. Det är tallkottkörteln mitt i hjärnan som reglerar sömn ochvakenhet, genom att producera olika mycket melatonin vid olika tider på dygnet.När halterna är höga somnar vi. Medan vi sover produceras vissa ämnen ikroppen mycket fortare än då vi är vakna och energin från maten lagras där denbehövs. Vi får alltså en chans att bygga upp ett lager av ämnen som behövs för attbland annat minnet, inlärningen och kroppstemperaturen ska fungera ordentligt.När vi sover för lite, kan inte energin lagras effektivt, utan försvinner som värme.SammanfattningHos oss alla består inlärningsvägarna i grund och botten av nervsystemet. Det ärvia nervbanorna som våra sinnesintryck förs till hjärnan och sorteras där.Nervbanorna är ytterst fina elektrokemiska ledare. Signalerna förs elektrisktgenom själva nervtråden, och kemiskt mellan olika nerver.För att nervsystemet ska fungera optimalt, måste vi äta en väl sammansatt kost,dricka tillräckligt mycket vatten, röra på oss och sova tillräckligt och regelbundet.28

3. Människans utvecklingVar och en utvecklas vi på vårt eget sätt, i vår egen takt vid den tidpunkt som ärperfekt för oss. Många har försökt beskriva hur och varför denna utveckling sker.Vi kommer här att ge en mycket kort översikt av några av dessa beskrivningar.Den som är intresserad av en något mer utförlig sammanfattning hänvisas tillreferenslitteraturen nedan. För att få ett intressant jämförelse-material, har vi valtnågra teorier som har sinsemellan olika infallsvinklar och som uppkommit underolika delar av 1900-talet och på olika platser i världen. Intressant är att de trotsalla skillnader också innehåller många likheter. 5Kortfattad biografiSigmund Freud, (1856-1939), arbetade med sin teori i Österrike från slutet av1800-talet fram till 1938. Då flydde han till England där han avled 1939. Freudvar intresserad av hur människor, mer eller mindre undermedvetet, hanterarkonflikten mellan sina egna behov (särskilt de sexuella) och omgivningens kravoch tabun (som var många omkring förra sekelskiftet).Hans teori handlar alltså om människans psykosexuella utveckling.Den enda del av människans personlighet som är medfödd, är den undermedvetna,som Freud kallar Detet. Detet består av drifter, behov och impulseroch styrs av lustprincipen. I två-tre-årsåldern utvecklas Jaget, som består avpersonens förnuft och vilja. Jagets uppgift är att uppfylla Detets impulser på ettmer realistiskt sätt i förhållande till omvärldens förväntningar. Allteftersombarnets beteende i allt högre grad regleras av yttre påverkan, framför alltföräldrarnas åsikter, utvecklas, från omkring 4-5-årsåldern, Överjaget. Dessuppgift är att innehålla ett jag-ideal som jaget försöker leva efter, samt att föra eninre dialog för att bedöma vad som är moraliskt riktigt och acceptabelt.Från födseln till vuxen räknar Freud med fem utvecklingsstadier, vilka skiljs åtgenom att lustupplevelsen är mest koncentrerad till olika kroppsdelar ellerkroppsfunktioner. På varje stadium finns en risk till felutveckling (fixering),liksom en möjlighet till växt. Freud själv var mest intresserad av vad som kundegå fel i utvecklingen, och av människans undermedvetna processer. I sinyrkesutövning träffade han vuxna med problem som tycktes härröra ur svåraupplevelser i barndomen. Han forskade själv aldrig direkt med barn. Trots dettakommer vi här att koncentrera oss på Freuds syn på den goda utvecklingen.5 Till detta kapitel har vi använt följande litteratur:Espen Jerlang, Redaktör, 1996; Utvecklingspsykologiska teorier. Sid. 22-83, 198-235, 241-248.Margareta Nordeman (1993); Utvecklingsstörning i socialt omsorgsarbete – Sexuella behov och uttrycksformer.Carla Hannaford,1998; Lär med hela kroppen. Sidorna 83-85.Information från FUB:s forskningsstiftelse ala´s hemsida: www.ala.fub.se 28 december 200229

Erik Homburger Eriksson, (1902- ?), kom 1926 i kontakt med Freud, utbildadesig hos honom i Wien och emigrerade i början av 1930-talet till USA med sinfamilj. Han var mest intresserad av människans (jagets) medvetna samspel medomvärlden och kom att forska bland annat kring barns lek och uppfostran i olikakulturer. Han intresserade sig även för den vuxna människans utveckling och dåhan var 80 år gav ut sin sista bok Den fullbordade livscykeln.Hans teori handlar alltså om människans känslomässiga utveckling.Han räknar med att människan, från födsel till död, går igenom åtta perioder elleråldrar. Varje period innehåller en livskris, vilken kan leda till känslomässigmognad eller känslomässig svaghet. Kriserna har namn som visar på det aktuellastadiets möjlighet och risk. I vår översikt har vi illustrerat krisernas namn med enbild av en balansvåg, där krisens möjlighet står till vänster och risken till höger påvågen. Även när det gäller Eriksson har vi riktat in oss huvudsakligen påmöjligheten till mognad, och hänvisar för övrigt till vår referenslitteratur.Jean Piaget, (1896-1980), var under större delen av sin karriär verksam iSchweiz. Han intresserade sig tidigt för Freuds teorier om drömmarnas betydelse,men övergick snart till att arbeta med människans intelligens. Framför allt hurbarn tänker och varför de inte tänker som vuxna utan har sin alldeles egen logik.Sin första bok gav han ut 1923 men på ett så krångligt språk att det dröjde mångaår innan hans teorier blev kända internationellt.Jean Piagets teori handlar alltså om människans kognitiva 6 utveckling.Han räknar, från födseln till 16-årsåldern, med fyra utvecklingsstadier, av vilka detvå första innehåller flera delsteg. Målet för människans intellektuella utvecklingär att klara logiskt-matematiskt tänkande.Människan är, enlig Piaget, en levande och social organism som aktivt handlar ien miljö. Han anser att människan som biologisk varelse är självreglerande, detvill säga att hon som alla andra biologiska organismer anpassar sig till sinomgivning. Intelligens och utveckling består alltså av aktivt handlande, i det att vigör saker för att överleva i en föränderlig värld och där även våra kropparförändras. Vi använder det vi redan kan, säger Piaget, för att skaffa nyaerfarenheter som vi kan införliva i vårt tänkande. Förståndsutvecklingen är alltsådynamisk; den utvecklas i språng, den är beroende både av hur omgivningen serut, hur vårt nervsystem utvecklas, hur vi samspelar med andra människor, vilkaerfarenheter vi har och vad vi är intresserade av. Hans teori handlar om den del avdenna utveckling som är allmängiltig för alla människor. Dit hör även leken somverktyg för anpassning till omgivningen och den kultur barnet ska lära sig leva i.För den som är intresserad av mer detaljer i Piagets teori, hänvisar vi till vårreferenslitteratur.6 Kognitiv = som har med tänkandet och förståelsen att göra.30

Den kulturhistoriska skolan, grundades på 1920-talet i Moskva, av A R Luria,Lev Vygotskij och Alexejev N Leontjev. När Stalin tog makten i Sovjet kundegruppen inte längre offentliggöra sina artiklar. Det dröjde i flera fall ända tillssenare delen av 1950-talet innan de trycktes. Här tar vi endast upp Vygotskij.Lev Vygotskij (1896-1934) betraktade människans utveckling som mycketkomplicerad, eftersom känslolivet är mest betydelsefullt under en period ochförståndsutvecklingen under en annan. Det är människans inre utveckling somintresserar Vygotskij. Den består delvis av lugna skapande perioder, delvis avkritiska perioder av dramatisk förändring då utvecklingen sker språngvis.Han intresserade sig mycket för dessa kritiska perioder en människa har att gåigenom under sin uppväxt. Han ansåg att de flesta pedagoger lägger alltför storvikt vid de stabila perioderna, istället för att ta vara på det kreativa och positiva ikrisperioderna. Ett barn som inte uppvisar krissymtom löper stor risk att försenasi sin utveckling, anser Vygotskij.I vår översikt kommer vi därför att mycket kortfattat ta upp de krisperioderVygotskij skisserat. För övrig hänvisar vi till referenslitteraturen ovan.Carla Hannaford, (född omkring 1945) bor idag på Hawaii och är verksam somneurofysiolog och speciallärare sedan 1970-talet. I detta kapitel har vi använtsidorna 83-84 i hennes bok, Lär med hela kroppen, som beskrivs i vårt kapitel omnervsystemet. Hon bygger sin teori om barnets utveckling på hur hjärnan ochnervsystemet utvecklas.Hon intresserar sig alltså för människans neuropsykologiska utveckling.I vår översikt nedan tar vi endast upp en kort sammanfattning av hennes teori.Gunnar Kylén föddes 1929 i Haparanda men bodde hela sitt liv i Stockholm. Hanarbetade bl.a. på dåvarande Medicinalstyrelsen samt på Lärarhögskolan iStockholm. 1968 kom han till FUBs (Föreningen för utvecklingsstörda barn,ungdomar och vuxna) forskningsstiftelse ala 7 . Han var ala´s vetenskaplige ledarefram till 1979, därefter verkade han inom dess styrelse fram till sin död år 1994.Han utgick i sin forskning från Piagets teori och utvecklade den med hänsyn tillhur vuxna med begåvningsmässiga funktionshinder fungerar i förhållande till denomgivande miljön.Han har alltså en miljörelaterat syn på människans begåvning.Hans teori om begåvning och begåvningshandikapp kommer vi att beskrivautförligare i vårt nästa kapitel. Därför tar vi inte med den i översikten nedan.7 ala = Anpassning till Liv och Arbete. Stiftelsen startades på 1960-talet för att kunna driva försöksverksamhetmed stödbostäder och skyddad verkstad för ungdomar och vuxna med begåvningshinder och för att kunnabedriva forskning kring begåvning, begåvningshinder och kring livsvillkoren för människor med dessafunktionshinder.31

Översikt över fem utvecklingsteorier32

SammanfattningFrån befruktningsögonblicket och genom hela livet utvecklas nervsystemet i enbestämd ordning. De olika delarna blir inte färdiga samtidigt, eftersom deprioriteras olika.Fram till tvåårsåldern ungefär utvecklas hjärnstammen och lillhjärnan fortast. Därfinns centrum för det autonoma nervsystemet som framför allt ser till att hjärtatslår, matsmältningen fungerar och att vi andas. Där finns centrum för denervbanor som sköter kommunikationen med de muskler som sköter våra rörelseroch det sinne som uppfattar kroppens läge i rummet, musklernas spänningslägeoch balansen. Där finns också det Retikulära (nätformade) Aktiverings-Systemet,RAS, som kontrollerar vakenheten i resten av hjärnan och där alla sinnesintryckutom lukten genomgår en första grovsortering. Under denna fas i utvecklingen lärsig barnet framför allt att kontrollera sina rörelser.Från tvåårsåldern till fyraårsåldern, ungefär, utvecklas mellanhjärnan medlimbiska systemet fortast. Där finns centrum för vårt känsloliv och för vårförmåga att uppfatta och sända ut känslomässiga signaler, som till exempelkroppsspråk, till omgivningen. Under denna utvecklingsfas lär sig barnet framförallt att tala och förstå tal. Leker låtsaslekar.Till sist utvecklas storhjärnan, och då växer den högra hjärnhalvan färdigt förstoch den vänstra senare tillsammans med pannloberna. Den högra hjärnhalvanhanterar helhetsintryck, känslor och röstlägen, bland annat. Den vänstrahjärnhalvan hanterar bland annat detaljer, tidsuppfattning och logiska fakta. Denhögra hjärnhalvan börjar växa fortare från fyraårsåldern och den vänstra frånungefär sju-åttaårsåldern, samt pannloberna strax efter. Från fyra till sju års ålderlär sig barnet framför allt att tolka och använda känslor, till exempel genom attleka rollekar. Den språkliga förmågan utvecklas också. Från sju-årsåldern börjarbarnet kunna använda hela hjärnan till bearbetning. Lekarna sker alltmer i gruppoch har alltfler regler.Varje fas i människans utveckling har sina speciella risker och möjligheter. Iövergången mellan de olika faserna upplevs utvecklingen ske språngvis ochindividen genomgår en kris. Hjärnan och nervsystemet har vuxit i stort sett färdigvid omkring 13-årsåldern, men utvecklas och förändras ändå genom hela livet.37

4. BegåvningsmässigafunktionshinderVad är begåvning?Vår begåvning använder sig av våra sinnesintryck och erfarenheter till att byggaupp (och hela tiden bygga om) vår inre bild av verkligheten, vår verklighetsuppfattning.När sedan våra känslor talar om för oss vad vi vill göra, tänkerbegåvningen – med hjälp av verklighetsuppfattningen – ut hur det ska gå till ochgör det möjligt för oss att tala om det för andra. 8Begåvningen arbetar med tre metoder som går in i, och påverkar varandra:- att ordna våra sinnesintryck i fem kategorier; rum, tid, sort, antal och orsak, föratt kunna hämta dem som minnen,- att ordna om bland alla sinnesintrycken, dvs att handla, tänka och planera.- att använda mer eller mindre abstrakta symboler för våra erfarenheter,dvs ord, bilder och skrivtecken.Kylén och Göransson utgår från och vidareutvecklar Jean Piagets teori 9 ochtänker sig begåvningens utveckling i samma stadier som han. Hos de flestautvecklas begåvningen genom fyra stadier, eller abstraktionsnivåer, A, B, C ochD. Den fjärde, D-nivån, motsvarar en vuxens fullt utvecklade begåvning.Enligt Kylén/Göransson, har begåvningsstadierna (abstraktionsnivåerna)ingenting med ålder att göra, utan beskriver bara hur begåvningen arbetar:- På första stadiet, A-nivån, fungerar vi enbart här och nu, väldigt konkret.- På andra stadiet, B-nivån, förstår man att bilder och talat språk är symboler förnågot verkligt. Symboliseringen ger oss både ett språk så att vi kan förstå andraoch bli förstådda, och ett verktyg för vår inre dialog, så att vi kan bearbetaminnen, förstå vad som sker, och planera.- På tredje stadiet, C-nivån, kan man i tankarna föreställa sig resultat avförändringar, och man kan kombinera ihop erfarenheter och göra slutledningar.- Först på fjärde stadiet, D-nivån, kan man förstå abstrakta resonemang, bildligauttryck som ordspråk, och abstrakta begrepp som skönhet, frihet, godhet.Olika personers abstraktionsförmåga växer olika fort. Omkring 16-årsåldern harbegåvningen vuxit färdigt och efter det samlar vi bara erfarenheter på denabstraktionsnivå vi då befinner oss. Somliga av oss når fortare en högre nivå.Andra växer långsammare och når en lägre nivå.8 Till detta kapitel har vi använt följande litteratur:Gunnar Kylén, Begåvning och begåvningshandikapp. Handikappinstitutet 1981.Kerstin Göransson; Hur förståelsen av verkligheten utvecklas. Handikappinstitutet, 1982.Kerstin Falck; Alternativ kommunikation. Utgiven av SIH, 19959 Se översikten i förra kapitlet.38

Vad är begåvningshinder?När en vuxen i sin allmänna begåvning fungerar på A-, B-, eller C-nivå räknas detsom ett begåvningsmässigt funktionshinder, ett begåvningshinder.Ett begåvningshinder kan bero på flera orsaker. Kylén nämner hämning, skada,och störning.Hämning – Långsam utvecklingEtt begåvningshinder på grund av hämning, innebär att abstraktionsförmågan heltenkelt utvecklas långsammare än hos andra och alltså vid vuxen ålder stannar påen lägre nivå än hos genomsnittet. Den vanligaste orsaken till den typen avbegåvningshinder är olika slag av kromosomförändringar, som till exempelDowns syndrom.Hos en person med denna typ av begåvningshinder, är begåvningsprofilen relativtjämn. Det innebär att olika delar av begåvningen i regel befinner sig på sammastadium såvida den inte täcker en stadiegräns.Abstraktionsnivåerna är desamma som hos barn med normal utvecklingstakt.Men eftersom en vuxen med begåvningshinder hinner göra fler erfarenheter påvarje stadium, kan man ändå inte utan vidare jämföra honom med ett barn. Det ärendast det konkreta tänkandet som är detsamma. Det är när han ska lösa problem,som han tänker på samma konkreta sätt som ett barn.Detta innebär att man skulle kunna tala om intelligensålder. Intelligensålder ärden prestation som är genomsnittlig för en person i en viss ålder.Intelligensåldern, IÅ, 7 är alltså vad sjuåringar i genomsnitt klarar av. Den somhar IÅ 7 kan vara en femåring som är tidig i sin utveckling, en sjuåring mednormalbegåvning, eller en tolvåring som är sen i sin utveckling. Det kan ocksåvara en vuxen med måttligt begåvningshinder.För vuxna antas både intelligensålder och intelligenskvot vara konstant. Därmedkan man göra följande jämförelse mellan A-B-C nivåerna, Intelligensålder,Intelligenskvot samt WHO:s beteckningar för olika grader av begåvningshinder.Illustrationen är hämtad från Kylén 1981, sid. 35.39

KorttidsminneMellan sinnesupplevelserna och begåvningen finns korttidsminnet. Det har tilluppgift att hålla fast intrycken en liten stund tills begåvningen hinner sortera indem i långtidsminnet.Korttidsminnet är i funktion ungefär 15 sekunder och kan ta emot en begränsadmängd information. Hos de flesta vuxna med normalbegåvning kan korttidsminnetlagra mellan fem och nio informationsenheter, som till exempel siffror iett telefonnummer. Hos en person med ett begåvningshinder klarar korttidsminnetendast tre till sju informationsenheter eller ännu mindre.Varför det är så att lägre abstraktionsnivå och mindre korttidsminne följs åt finnsingen bra förklaring till. Oftast är själva långtidsinlärningen normal, så det är ingaproblem att lära sig saker om man bara får informationen i en begriplig form och itillräckligt små portioner.SkadaEtt begåvningsmässigt funktionshinder på grund av skada fungerar annorlunda.Kylén beskriver det så här:”Information är, enligt min uppfattning, mönster av upplevelser.Men informationen måste avbildas på något. Den är beroende avpapper, magnetband eller hjärna för sin existens. Om nu underlagetdär informationen avbildas skadas, kommer även informationen ochinformationsbildandet att skadas. Detta innebär att underlaget förvissa bestämda begåvningsfunktioner kan skadas medan andraförblir oskadda.” (Sidan 28)Bilden blir ännu mer komplicerad eftersom man måste räkna med samspeletmellan skadade och icke skadade funktioner. Om alla centra i hjärnan skadas likamycket, blir begåvningsprofilen jämn. Men om vissa centra skadas mycket ochandra lite eller inte alls, blir begåvningsprofilen ojämn eller mycket ojämn.Dessutom måste man ta i beräkningen när skadan inträffat. En mycket tidigskada, som till exempel en CP-skada påverkar begåvningen på ett sätt. En skada i10-årsåldern påverkar begåvningen på ett annat sätt.En hjärnskada kan bero på sjukdom, att man utsatts för kemikalier som drogereller lösningsmedel, eller för yttre våld till exempel vid en olycka.Ett begåvningsmässigt funktionshinder som uppkommer på grund av sjukdom(eller kemikalier) i vuxen ålder kallas demens. Om den uppkommer i mycket högålder kallas det senil demens.40

StörningFör att begåvningen ska utvecklas, måste den användas. En människa behövertillräckligt många erfarenheter, av att röra sin kropp och av att samspela medandra människor, för att begåvningen ska utvecklas på rätt sätt. Strukturerna isinnesintryck, tanke, handling och planering, liksom användandet av ord, bilderoch andra symboler uppkommer i själva verket i samspel med miljön.Störningar kan uppstå både av att leva länge i en torftig miljö, och av ett alltförenformigt liv. På samma sätt är det om en person aldrig eller sällan får uppleva atthennes handlande ger effekter i miljön (som till exempel på en institution där alltsker enligt samma rutiner för alla). Detta leder till koncentrationssvårigheter,snävare tankeverksamhet, lägre abstraktionsnivå i tänkandet, sämre språk ochmindre nyfikenhet. Utan vilja att lära sig, kommer en människa inte att användade resurser hon har till inlärning.Om ett barn i tid kommer ut ur den miljö som orsakar störningen, kan skadorna ivissa fall repareras, så att begåvningen snabbt växer ikapp. Men en långvarig bristpå adekvata sinnesintryck är förödande.Hur utvecklas begåvningen?A-nivåDen egna kroppen utgör grunden för den första rumsuppfattningen, till exempelnär man upplever vårdarens beröring, eller när man suger på sina händer.Den första tidsuppfattningen börjar med känslan av rytm, till exempel i sugandet,eller i upplevelsen av lust – olust.Saker definieras utifrån vad man själv kan göra med dem. Man känner igen saker,men man kan bara tänka på de saker man just nu hanterar.Hur mycket? bestäms av hur stor plats en sak tar i munnen eller hur tung denkänns i handen.Man skiljer inte på orsak och verkan. Handlingen och resultatet utgör en enhet.Språket består av naturliga reaktioner: Magknip > skrik > någon kommer tilltröst.Senare börjar man sträcka sig efter saker och söka efter dem. Lägen och avståndbedöms fortfarande med utgångspunkt från sig själv. Man börjar uppfattaordningsföljd och viss varaktighet av egna aktiviteter. Man förstår att sakerfortsätter att finnas till även om man själv inte just nu kan se dem. Detta kallasobjektspermanens eller objektskonstans.Man börjar jämföra saker med varandra, anar relationer som större – mindre, merän – mindre än. Man jämför alltjämt med den egna personen.41

Man lär sig vissa handlingsmönster. Upprepar handlingar som man en gångupplevde fick ett positivt resultat.Språket utvecklas till intuitiva signaler: Skrik (utan magknip) > någon kommer.Språkmelodin börjar utvecklas.Så småningom börjar man kunna röra sig runt i rummet och börjar då jämföratingens läge i förhållande till varandra. Objektskonstansen leder till att manförstår att även andras handlingar orsakar händelser. Man intresserar sig försambandet mellan en handling och dess verkan. Detta leder till att man börjarkunna välja handlingar, vilket i sin tur leder till att de intuitiva signalernautvecklas till symboler, man talar med enstaka ord, kroppsspråk och språkmelodi.Ordet tolkas som en signal både för saken och för vad man gör med den: tillexempel: tandborste = tandborstning.Plocka-i-plocka-ur-lekar innebär att en första förståelse för antal utvecklas.I slutet av denna nivå utvecklas ett så kallat evokativt minne, alltså ett plockafram-minne.B-nivå”I och med att man får ett ”plocka-fram-minne” (evokativt minne)blir det möjligt att föreställa sig ting och händelser som inte ärnärvarande. Detta är en förutsättning för att man ska förstå att texord och bilder representerar (symboliserar) något verkligt som intefinns just här och nu”. (Göransson, sid. 17)När man kan beteckna saker och händelser med ord och bilder blir det lättare attordna minnen. Man kan använda enkla satser med två-tre ord eller symboler.Sakernas beteckningar uppfattas till en början som egennamn, t ex stol = enspecifik stol, ungefär som stolen. Man kan para ihop saker från två mängder, t exen tallrik för varje stol, men förståelsen för sifferord är starkt begränsad. Fyraenkronor uppfattas som mer än en tiokrona. Även tingen tillskrivs egen vilja ochsyfte. Frågan Varför? betyder: Med vilket syfte?Så småningom när man fått mer erfarenhet av hur ord används vidgas begreppenoch man uppfattar att tex ordet stol kan gälla flera stolar, men man är alltjämtbunden till den konkreta egna erfarenheten. Stol = Stolarna jag upplevt.Man lär sig hitta inom de områden där man ofta vistas, till exempel inom sittbostadsområde, närmast skolan eller dagcentret, i köpcentrat där man brukarhandla sin mat, o s v. Däremot vet man inte hur dessa närområden ligger iförhållande till varandra. Vägen mellan dem är uppbyggd av en kedja avriktmärken. Man reflekterar inte över att det finns platser man själv inte besökt.Tidsuppfattningen är fortfarande subjektiv = hur lång en aktivitet känns.Man kan nu räkna sakerna som finns på bordet och ta bort till exempel tvåstycken. Men man förstår ännu inte pengars värde. Man börja ana att det kanfinnas en ursprungsförklaring, att Varför? kan betyda Av vilken orsak? Till42

exempel att bollen rullar, därför att det är nedförsbacke, men man kan integeneralisera allmänt till att sluttning påverkar sakers rörelse. Man måste själv haprövat för att förstå ursprungsorsak och andra samband.I slutet av detta stadium kan man tala i fullständiga satser och känner igen vissabokstäver och siffror.C-nivåNu förstår man allmängiltiga mönster och lagar och börjar söka aktivt efter lagarsom reglerar verkligheten. Man kan beskriva olika platsers lägen genom att talaom riktning och avstånd i förhållande till en annan plats. Man får en objektivtidsuppfattning som är oberoende av den egna känslan eller handlingen =klockan, år, månader etc.Man kan läsa och skriva godtyckliga symboler som bokstäver, siffror ochskrivtecken, men förstår fortfarande liknelser och bildlika uttryck, som ordspråk,bokstavligt.Tankarna kan nu delvis ersätta praktisk handling i och med att man nu i tankenkan kombinera olika erfarenheter och förutsäga resultatet = dra slutsatser.Man förstår att det finns oändligt många antal och att siffror representerar olikamängder. Man kan räkna de fyra räknesätten, men det kan vara svårt att veta omman får tillbaka rätt växel när man handlar.Man söker ursprungsförklaringar för att få en allmän uppfattning av verkligheten.Man förstår om – så- resonemang, men behöver fortfarande egen praktiskerfarenhet som grund.D-nivåFörst på den fjärde abstraktionsnsnivån, D-nivån som betraktas som normalbegåvningför en vuxen, har människan förmåga att förstå abstrakta klasser somskönhet, godhet o s v. Nu kan hon resonera kring abstrakta fenomen som filosofioch religion, och hon uppfattar undermeningar, som ironi, och har förmåga attförstå liknelser samt att använda symboler för symboler, som till exempelkontokort.SammanfattningEn av begåvningens uppgifter är att sortera våra sinnesintryck, så att de kan lagrasoch hämtas som minnen. En annan uppgift är att ordna om bland minnen ocherfarenheter så att vi kan använda dem till att tänka, planera och utförahandlingar. Begåvningens tredje uppgift är att använda symboler, som bilder ochord till verktyg för att hantera erfarenheter och tankar, och för att kommuniceramed andra.43

Begåvningens förmåga att förstå och använda abstrakt tänkande, utvecklas hos deflesta människor ungefär lika fort och enligt ungefär samma mönster. Men intehos riktigt alla. Att våra nervsystem ser olika ut beror på att skada, hämning ochstörning kan orsaka förändringar i nervsystemet. Om förändringarna blir alltförstora, handlar det om ett funktionshinder. Ur detta perspektiv är allabegåvningsmässiga funktionshinder i viss mån neurologiska, eller kanskeneuropsykiatriska, eftersom förändringarna i nervsystemet orsakat förändringar ipsykets funktion.Om en vuxen fungerar på samma abstraktionsnivå som ett barn talar man om ettbegåvningsmässigt funktionshinder. Men eftersom en vuxen har fler erfarenheterän ett barn, kan man ändå inte utan vidare jämföra dessa vuxna, med barn. Det ärockså av betydelse om funktionshindret beror på hämning, skada eller störning,eftersom detta påverkar hur minnen lagras och används.Ett särskilt problem tycks vara att korttidsminnet påverkas av funktionshindret, såatt det kan hantera mindre mängd information åt gången.44

5. Neuropsykiatriskafunktionshinder, NPFDe neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, vi kommer att vidröra här ärAD/HD, Anorexia, Asperger syndrom, Autism, Borderline personlighetsstörning,DAMP, Tvångsmässig personlighetsstörning, samt Tourette syndrom.Alla dessa NPF kan hos vissa personer leda till inlärningssvårigheter, men intenödvändigtvis hos alla som får diagnoserna. Det är endast för Autism sombegåvningshinder är diagnoskriterium. 10InledningVerktyg för att ställa diagnosDet finns två listor över diagnoskriterier för olika sjukdomar och funktionshinder,som alla författare vi läst hänvisar till. Dessa är:- ICD, International Classification of Diseases. Den ges ut av världshälsoorganisationen,WHO, och föreligger nu i den 10:e versionen (ICD-10). Den svenskaöversättningen, Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, kom 1997.- DSM, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, som ges ut avAmerican Psychiatric Association sedan 1952 och nu föreligger i den fjärdeversionen DSM-IV, från år 1994 .De båda verken tar inte alltid upp exakt samma kriterier för de olika NPF, men ide stora dragen tycks de stämma rätt väl överens. Samtliga de författare vi lästanvänder utdrag ur dessa två verk, för att belysa och diskutera kriterierna för deNPF de skriver om. Ofta används också andra författares/forskares beskriv-ningar10 Till detta kapitel har vi använt följande litteratur:Christopher Gillberg, 1994; AUTISM och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxnaChristopher Gillberg, 1996; Ett barn i varje klass – om DAMP, MBD, ADHD.Christopher Gillberg, 1999; Det hoppar och rycker i kroppen och själen – om TOURETTESYNDROMET ochandra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna.Maria Råstam-Bergström, m fl, 1995; Anorexia nervosa – bakgrundsfaktorer, utredning och behandling.Vanna Beckman, 1999; Vuxna med DAMP/ADHD.Görel Kristina Näslund, 1998; Borderline personlighetsstörning – uppkomst, symptom, behandling och prognos.Tony Attwood, 2000; Om Aspergers syndrom – Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrarUta Frith, redaktör, 1998; Autism och Aspergers syndrom.Björn Kadesjö, 1992; Barn med koncentrationssvårigheter.David Rydin, 1997; Schizofreni och psykosvård. Sidan 42.45

och kriterielistor för att ytterligare belysa den forskning och den diskussion somhela tiden pågår kring dessa, många relativt nyupptäckta, diagnoser.För alla NPF gäller att det finns ett antal diagnoskriterier, men en personbehöver inte uppfylla alla för att få diagnosen. Det anges som regel att en personmåste uppfylla exempelvis fem av sju, eller sex av tio. Eller så är kriteriernauppdelade så att en person till exempel måste uppfylla något kriterium ur denförsta och något ur andra gruppen av kriterier för att diagnos ska ställas.Några DefinitionerAD/HD = Attention Deficit / Hyperactivity Disorder eller på svenska: Hyperaktivitetssyndrommed uppmärksamhetsstörning. Snedstrecket antyder att enperson kan lida av antingen det ena eller det andra eller båda.DAMP = Deficits in Attention, Motor and Perception eller på svenska: Dysfunktioni fråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll ochPerception 11 .AD/HD och DAMP är två mycket likartade begrepp. Det råder en viljornas kampmellan några forskare i Norden, däribland Christopher Gillberg, och forskare iandra länder, om vilket begrepp som är bäst. Gillberg med flera anser att DAMPär bättre, eftersom det är ett något vidare begrepp som också räknar med demotoriska problem som de upplever att många av deras patienter har. Dessutomanser de att problematiken inte bara gäller hyperaktivitet, dvs överaktivitet, utanäven underaktivitet, då en person inte förmår vara tillräckligt aktiv i situationersom kräver detta.Andra läkare, i bland annat USA och England, föredrar begreppet AD/HD,eftersom de inte anser att de motoriska svårigheterna är särskilt vanliga, och deföredrar en snävare definition, där man dessutom kan skilja mellan Uppmärksamhetsstörningen,AD, och Hyperaktiviteten, HD.DAMP finns därför inte med i varken ICD eller DSM, utan där används Gillbergsoch hans medarbetares diagnoskriterier, som utvecklats i samband med störreundersökningar 1982, 1983 och 1996.Borderline personlighetsstörningBorderline är ett begrepp, som har minst två betydelser:Dels kan det syfta på ett slags gränstillstånd mellan neuros och psykos ochanvändas på samma sätt som ”gränspsykos” och ”gränsschizofrent tillstånd” tex.Dels kan det användas som beskrivning på en personlighetsstörning.Det Görel Kristina Näslund beskrivit i sin bok är det senare: Borderlinepersonlighetsstörning, som hon förkortar BPS.Vi vill gärna slippa använda ännu en förkortning. När vi därför i fortsättningentalar om Borderline, är det endast i bemärkelsen personlighetsstörning.11 Perception = hur en person uppfattar och tar emot sinnesintryck.46

PTSD = Posttraumatic Stress Disorder, eller på svenska: Posttraumatisktstressyndrom. Omkring 30 % av alla som varit utsatta för traumatiska händelsersom svåra krigshändelser, grov våldtäkt, rån, allvarlig bilolycka eller liknande,utvecklar kronisk PTSD. Symtom kan vara koncentrationssvårigheter,sömnsvårigheter, mardrömmar, irritabilitet, impulsivitet, ständig vaksamhet,svårigheter att upprätthålla tidigare intressen, svårt med intima relationer mm.Olika ståndpunkterSomliga läkare anser att NPF är mycket vanliga. Andra läkare och pedagogeranser att de är ovanliga.Somliga läkare anser att orsakerna till NPF i huvudsak är biologiska, som tillexempel skador i nervsystemet eller i generna. Andra läkare och pedagoger anseratt NPF, i den mån de finns, i huvudsak beror på brister i miljön.Somliga läkare anser att medicinering med till exempel amfetaminer är en viktigdel av behandlingen och att fler barn och ungdomar borde få medicin. Andraläkare och pedagoger anser att medicinering med centralstimulerande medel imesta möjliga mån bör undvikas till barn som växer.Liksom i de flesta fall där olika ståndpunkter finns, ligger sanningen troligtvisnågonstans mitt emellan ytterligheterna.Här kommer vi nu att presentera synpunkterna hos några av de forskare somanser att NPF är vanligt och att medicinering är en viktig del av behandlingen.I vårt nästa kapitel kommer vi att presentera synpunkterna hos några av dem somanser att människor kan vara oroliga och ha koncentrationssvårigheter av andraorsaker än NPF och att behandlingen bör vara så fri från kemikalier som möjligt.Hur detta kapitel är upplagtDet finns alltså en mängd neuropsykiatriska diagnoser. Men trots att de är såmånga kan det vara mycket svårt för en lekman att skilja dem åt, så likartade ärmånga av dem. Flera av dem lappar delvis över varandra. Hittills finns inte hellernågot entydigt diagnoskriterium som är rent medicinskt – och alltså går att fåfram genom till exempel ett blodprov eller en hjärnröntgen – även om läkarevärlden över söker efter sådana. Alla dessa diagnoser fastställs därför på grundvalav de symtom som individen visar upp, eller själv beskriver.När vi har läst om NPF har det slagit oss att ett drygt tjugotal symtom, ellergrupper av symtom, hela tiden återkommer. Ett symtom kan vara huvud-kriteriumför ett visst NPF. Samma symtom kan vara vanligt hos personer som har ett annatNPF, även om det inte måste finnas för att just den diagnosen ska kunna ställas.Eftersom diagnoserna liknar varandra så pass mycket, har vi valt att presenteraalla symtom som om NPF vore ett enda funktionshinder.47

Om ett symtom tillhör diagnoskriterierna för något av NPF, skrivervi detta NPF i fetstil under respektive symtom.För diagnosen Borderline liksom för Tvångsmässig personlighetsstörning krävsatt personen uppfyller fem av nio kriterier. För Anorexia krävs fyra av fyrakriterier. För övriga NPF är respektive kriterier indelade i grupper, och för vissaav kriterierna finns ett antingen – eller-resonemang. Vi går inte djupare in på det,men redovisar huvuddragen i vår beskrivning nedan.För att underlätta läsningen har vi valt att gruppera symtomen under någrasamlande rubriker. Här ger vi också en översikt över inom vilken grupp avsymtom som de flesta av diagnoskriterierna för var och en av NPF finns:- Exekutiva funktioner; AD/HD, DAMP- Motorik och Varseblivning DAMP- Jagfunktion Autism, Aspergers syndrom, Anorexia,Borderline- Tvång Autism, Aspergerssyndrom, Anorexia,Tourette, Tvång- Inlärning Autism, mfl- Orsaker och Utlösande faktorer- Övriga symtom- Behandling48

Hur yttrar sig NPF?Exekutiva funktionerAvledbarhet(Uppmärksamhet - hålla kvar/skifta; Koncentration; Uthållighet; Detaljfixering; Vakendrömmar)AD-delen i AD/HD har sina diagnoskriterier under denna rubrik. Personer meddenna diagnos har ofta svårt att hålla kvar sin uppmärksamhet tillräckligt längeför att slutföra ett arbete och blir lätt distraherade av ovidkommande sinnesintryck.Många har mycket svårt att ta itu med sådant de tycker är tråkigt ochskjuter upp i det längsta.DA-delen i DAMP har också ett par av sina diagnoskriterier här; det gällerkoncentrationsförmågan och förmågan till uppmärksamhet som är nedsatt.Hos till exempel personer med Tvångssyndrom kan ett av kriterierna vara enfixering på detaljer, som gör att personen tappar bort vad som var huvudsyftetmed den pågående aktiviteten. Detta är också vanligt vid Anorexi, Autism ochAsperger syndrom, utan att vara diagnoskriterium.Många personer med NPF kan också ha mycket svårt att skifta uppmärksamhet,till exempel om någon tilltalar dem när de håller på med något intressant, eller omde måste hålla reda på flera parallella handlingar, till exempel för att följa med ien film.Aktivitetsgrad(Underaktivitet; Överaktivitet; Mani; Impulsivitet; ’Dumdristig våghalsighet’; Olyckbenägenhet;Många sexualpartners)HD-delen i AD/HD har sina diagnoskriterier här; DA i DAMP har några avdiagnoskriterierna här. Det handlar om svårigheter att vara stilla med händernaoch svårigheter att sitta kvar på sin plats någon längre tid. Barn springer omkring,klänger och klättrar mer än vad situationen egentligen tål, medan ungdomar ochvuxna känner sig rastlösa. Det kan vara svårt att utöva sina aktiviteter lugnt ochstilla och personen verkar ofta på språng. Han/hon kanske pratar överdrivetmycket, kastar ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt, kastar sigin i andras samtal eller lekar och har svårt att vänta på sin tur.Svårigheter med aktivitetskontrollen syns förstås mest när en person har för högaktivitet i förhållande till situationen, men kan också yttra sig i för låg aktivitet.Fast detta är svårare för utomstående att uppmärksamma, särskilt om det rör sig49

om svängningar på några timmar eller mindre. Underaktivitet antas vara vanligarebland flickor än bland pojkar.Ett av diagnoskriterierna för Borderline är impulsivitet på minst två områdensom kan bli självdestruktiva: till exempel missbruk, spenderande av mycketpengar, hetsätning, promiskuös sex, vårdslöshet i trafiken, osv.Personer med Tourettesyndromet och andra typer av tics-syndrom har svårt medimpulskontrollen även om det inte direkt är ett diagnoskriterium. Det kan yttra sigsom störande beteende, i form av till exempel knuffar och krokben, eller somslarv, hugskott, idéer; eller andra överdrivet snabba reaktioner, likt AD/HD.Verklighetsuppfattning 1.(Konsekvenstänkande; Förmåga till överblick; Tidsuppfattning; Förmåga att se sammanhang ochplanera;)Många personer med NPF har, på grund av svårigheter med uppmärksamhet ochkoncentration, också svårt med konsekvenstänkande och tidsuppfattning, att seövergripande sammanhang och planera.Motorik(Motorisk utveckling; Munmotorik; Handmotorik; Höger-/vänsterhänthet; Muskelspänning; Hållning;Rörelsesamordning; Automatisering; Precision)M-delen i DAMP anger att en person har påtagliga svårigheter med fin- och/ellergrovmotorik. För att diagnosen DAMP ska kunna ställas måste en person ha bådeojämn begåvningsnivå, svåra problem med aktivitetskontroll, och antingenmotoriska svårigheter eller problem med perceptionen 12 .Ibland kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan svår DAMP och CPskada.Barn med DAMP har nästan alltid problem att automatisera rörelser sommåste upprepas, som till exempel att gå eller att stänga munnen och tugga. Demåste hela tiden tänka på varje moment i det de gör, vilket naturligtvis dels ärtröttande, dels gör att det blir svårt att göra flera saker samtidigt, till exempel attsamtala under en promenad eller en måltid.Hos barn med Autism och Aspergers syndrom utvecklas motoriken sent, utan attdetta är ett diagnoskriterium. Rörelseschemat kan vara allmänt osmidigt ellerlufsigt och de har svårt att till exempel knäppa knappar, skriva läsligt och spelaboll. På grund av något nedsatt muskelstyrka har många plattfothet, kraftigsvankrygg och rör ytterst lite på armarna när de går. Kortfattat kan man säga attde inte kan samordna övre och nedre kroppshalvan. Många har mycket svårt atthärma rytmer eller hålla takten. Övriga NPF tycks inte påverka motoriken.12 Perception = Varseblivning, alltså förmågan att tolka sinnesintrycken.50

Varseblivning(Syn; Hörsel; Känsel; Smak; Smärta; Balans)P-delen i DAMP har sina diagnoskriterier här. Personer med DAMP har svårt attuppfatta varifrån ett ljud kommer och hur starkt det är, samt att skilja ut viktigaljud från oviktiga, till exempel i ett klassrum. De har också svårt att bedöma hurstarkt de själva talar. Många har också svårt att se och urskilja former ochavstånd, hur långt borta till exempel en bil är, eller glaset man har på bordet.Även känseln kan vara störd, särskilt i händerna, vilket gör det svårt att kännaskillnaden på till exempel två föremål man har i fickan. Det är även svårt attavgöra hur hårt man tar i någon, eller hur nära man står.Utan att det är ett diagnoskriterium har många med Autism och Aspergerssyndrom avvikelser när det gäller känslighet för sinnesintryck. Somliga upplevervissa ljud, visst ljus eller viss beröring som outhärdliga; samtidigt som de tålvärme, kyla och smärta som andra inte skulle uthärda. Det senare kan leda tillmånga besök på akutmottagningen. Många av dessa barn är även mycket känsligaför matens konsistens såväl som för dess smak, och för en del personer medAutism och Aspergers syndrom kan vissa lukter vara helt överväldigande.De ljud som vanligen uppfattas som smärtsamma är- dels plötsliga ljud, som en skällande hund, en telefonsignal, en hostning ellerklicket från en kulspetspenna.- dels ihållande ljud som badrums- och köksapparater, och trädgårdsredskap.- dels sammansatta ljud som i stimmiga lokaler.Den typ av beröring som ofta uppfattas som smärtsam eller starkt obehaglig gälleroftast överarmarna, hårbotten och handflatorna. Att bli kramad av någon somsamtidigt griper om axlar och överarmar, eller att gå till frisören, eller att användamodellera i skolan – allt kan utlösa kraftiga reaktioner. Även att bära vissa kläderkan vara oerhört påfrestande.Vissa personer med Aspergers syndrom har också beskrivit synestesi. Dettainnebär att de till exempel ser färger när de hör ett visst ljud. Det kan göra attpersonen vet att ett sinnesintryck kommer in, men har svårt att avgöra genomvilket sinne det kommer.Även personer med Borderline kan ha förändringar i varseblivningen, såväl isinnesintryck från omvärlden som från den egna kroppen. Vissa händelser kanexempelvis uppfattas förvrängt och orsaka en stark impuls att göra något som attfly eller slå sönder saker.Personer med PTSD kan uppleva att en viss lukt eller ett visst ljud plötsligtslungar dem tillbaka till den traumatiska händelsen.51

JagfunktionEmpatisk förmåga(Ömsesidighet; Intuition; Inlevelseförmåga; Hjälpsökande; Svårt att söka hjälp; Anpassning tillsammanhanget; Ointresse för andras känslor; Intensiva relationer; Instabila relationer; Manipulation)Som framgår av illustrationen nedan förekommer förändringar i den empatiskaförmågan mer eller mindre inom alla de funktionshinder som vi behandlar här.Vid Autism finns alltid djupgående brist på intresse för andra människor.Också vid Aspergers syndrom finns alltid en svag empatisk förmåga.När det gäller Tvång, samt Borderline är det ett av diagnoskriterierna.Illustrationen nedan är hämtad från Råstam-Bergström, 1995, sidan 58.För personer med Autism och Aspergers syndrom kan det handla om oförmågatill, eller likgiltighet inför, kontakt med jämnåriga. Det kan handla om oförmågaatt uppfatta umgängessignaler, eller att personen med NPF inte kan anpassa sittbeteende till sammanhanget. Många barn med Autism och Aspergers syndromsöker inte hjälp hos andra människor; andra längtar efter sociala kontakter menvet inte hur man gör. Somliga använder andra människor enbart som verktyg föratt få sina behov uppfyllda. De tycks inte uppfatta att andra människor har ett inreliv och de kan inte intuitivt uppfatta andras reaktioner. Ett engelskt uttryck fördetta är Mind blind. Barn med Aspergers syndrom kan dock så småningom, rentförnuftsmässigt, lära sig att andra tänker, och hur de bör bete sig i olikasituationer, även om grundproblemen kvarstår.Erfarenheter från Norge visar dock att barn med autism som får intensiv träningredan på dagis, då man arbetar hårt med att lära barnet begreppen bakom orden,kan bli nästan helt fria från symtom. (Enligt sveriges television, november 2002)52

En person med Tvång kan vara oresonligt envis med att andra måste göra sakerpå exakt hans/hennes sätt för att det ska bli rätt. De kan bli extremt nogräknadenär det gäller moral- och värderingsfrågor, mer än vad eventuell religion kräver.Eller så kanske de bara arbetar, och struntar i fritidsaktiviteter och kamratkontakter.De har begränsad förmåga att visa ömma känslor. De kan också blisnåla och ogina om de inte kan vinna något för egen del.Personer med Borderline kan klara ytliga vardagliga relationer ganska bra, menblir ofta krävande och beroende i nära relationer, vilka då blir stormiga ochintensiva. Andra personer blir omväxlande föremål för intensiv beundran ochextrem nedvärdering.När det gäller Tourettesyndromet är empatistörning inget diagnoskriterium menändå vanligt. Hos dessa personer förefaller det som om det ofta finns enlikgiltighet inför andras känslor och upplevelser, även om personen med Tourettei och för sig kan föreställa sig andras perspektiv.Också vissa personer med Anorexia har ofta varit annorlunda under sin uppväxtoch haft svårt att få kamrater. De kan ha varit alltför påträngande, eller alltförpassiva. De kan ha haft ett extremt behov av regler, rutiner och ritualer, ellerkanske haft alltför udda intressen. De har tyckts märkligt omedvetna om andrassynvinkel och om vad som förväntas av dem.Språklig förmågaTalspråk(Språkutveckling; Språkmelodi; Röstkvalitet; Artikulation; Fonologisk medvetenhet; Grammatik;Ordförråd; Semantik - Pragmatik)Alla personer med Autism har språkliga svårigheter. Somliga har inget tal alls.Bland dem som talar, liksom hos personer med Aspergers syndrom, ärtalutvecklingen i regel sen, men personer med Aspergers syndrom har i regel ettutvecklat språk före skolåldern. Många har en egendomlig röstmelodi – talarkanske mycket gällt, eller kraxigt. Många talar ytligt sett mycket väl, men kan haunderliggande brister i språkförståelsen, eller svårigheter att anpassa samtalsstilentill sammanhanget – kanske ett mycket formellt, pedantiskt språk, eller ständigtupprepade frågor om samma sak. De vet ofta inte intuitivt när det är lämpligt attsäga något, eller när de bör sluta tala. Ofta håller personer med Aspergerssyndrom långa monologer om sina specialintressen utan att uppfatta att den somlyssnar inte är intresserad.Såväl personer med Autism, Aspergers syndrom, som personer med DAMP (ochvissa med Borderline), har svårt att uppfatta undermeningar i uttryck och talesätt,vilka uppfattas bokstavligt och kan väcka starka känslor: till exempel Håll ett ögapå barnen i baksätet, eller ge mig din hand. Även frågor som Kan du hjälpa mig53

med det här? besvaras ofta med ett Ja, det kan jag, utan att hjälpen ges, eftersomfrågan endast gällde om personen kunde hjälpa. Den underliggande uppmaningenom att också verkligen ge hjälp, missades. Sådana missförstånd leder ofta till attpersoner med NPF uppfattas som opålitliga.Även många personer med DAMP, och särskilt de med svår DAMP, har sentutvecklat tal- och språkutveckling. De kan ha svårt med meningsbyggnad, tillexempel kasta om ord. Många har ett mycket litet ordförråd, och fyller kanske utmed tomma småord (typ, liksom, vahetere) eller med kraftuttryck. Flertalet harsvårt att uppfatta skillnader i hur olika språkljud låter, och uttalar därmed mångaljud felaktigt eller omoget, så att talet låter sluddrigt. Detta ger också storasvårigheter att stava.Vissa personer med Anorexia har ett formellt och monotont talspråk sompåminner om Aspergers syndrom, men inte så många har blivit undersökta fördetta så att man vet om de även har samma underliggande språkliga svårigheter.Kroppsspråk(Samtalsavstånd; Beröring; Ögonkontakt; Gester; Mimik)När det gäller Aspergers syndrom är ett av diagnoskriterierna att kroppsspråketär avvikande. Det handlar om oförmåga att avläsa andras känslor utifrånansiktsuttryck och hållning, oförmåga att själv förmedla budskap med ögon ochgester, somliga undviker helt ögonkontakt. Använder inte händerna för attkommunicera, har svårt att bedöma lämpligt samtalsavstånd och samordnar intesitt kroppsspråk med samtalspartnerns.Personer med Autism har minst lika stora svårigheter med kroppsspråket, ävenom det inte är ett diagnoskriterium.När det gäller kroppsspråk bland personer med övriga NPF finns inga entydigauppgifter i den litteratur vi läst.Känsloliv(Ångest; Panik; Fobier; Intensiv vrede; Aggressivitet; Känslokyla; Trots; Tomhetskänslor;Glädjelöshet; Depression; Stresskänslighet; Motivation; Tvehågsenhet; Extrema humörsvängningar)Tre av diagnoskriterierna för Borderline finns under denna rubrik.Dels känslomässig instabilitet; att personens humör svänger kraftigt, det kan rörasig om kraftig irritation, depression eller ångest som varar några timmar upp tillnågra dagar. Dels kroniska känslor av tomhet eller leda.Dels intensiv, icke adekvat vrede; som till exempel täta utbrott av vrede, konstantvrede eller ofta återkommande slagsmål.54

Ett av diagnoskriterierna för Anorexia är intensiv rädsla för att gå upp i vikt ellerbli tjock, trots att personen är underviktig.Nästan alla som drabbas av Anorexia har också symtom på depression, allmänglädjelöshet, känslor av meningslöshet, irritabilitiet och dåligt självförtroende.Svängningarna i aktivitet/stämningsläge, hos personer med AD/HD och DAMP,liknar de svängningar som förekommer vid manodepressiv sjukdom, men ärkortare, upp till som mest några dagar. Det är som en berg-och-dalbana. Iblandberor svängningarna på någon händelse, ibland kommer de till synes utan orsak.Personer med Aspergers syndrom drabbas ofta av depressioner. Dels kan det beropå en stark sorg över att inte vara som andra, dels kan det finnas en biologiskorsak, eftersom bland annat manodepressiv sjukdom och Aspergers syndrom ärvanliga i samma släkten och familjer.Många personer med Aspergers syndrom har ett mindre detaljerat känsloregisterän andra, och därför kan starka känslor ta sig delvis andra uttryck hos dem. Tillexempel är det vanligt att en depression tar sig uttryck genom aggression, ellermissbruk. Det händer också att de skrattar, fnittrar eller beter sig maniskt när dedrabbas av sorg, vilket alltså inte beror på känslokyla, eller psykisk sjukdom, utanpå deras allmänna svårigheter att uttrycka känslor.Dessa svårigheter att uttrycka känslor kan också leda till att vissa personer medAspergers syndrom (och även personer med DAMP och AD/HD) länge går ochbygger upp sin stressnivå tills de plötsligt exploderar i våldsamma vredesutbrottdär de skadar både sig själva och andra. När utbrottet väl är över slappnar de avoch förstår inte varför andra fortfarande är upprörda. Tidiga tecken på ökad inrespänning kan vara till exempel fler svordomar, yvigare gester, snävaretankemönster och ökad otålighet/oro.Andra personer med Aspergers syndrom tycks aldrig bli arga, utan snarare kanskeängsliga eller ångestfyllda.Också personer med Tourettesyndromet drabbas oftare än andra av depressionoch kraftiga humörsvängningar eller manodepressivitet. Själva ticsen (se nedansidan 79) försvåras vid stress. Deras bristande engagemang i andra människor ochoförmåga att anpassa sig till andras förväntningar kan ibland uppfattas somkänslokyla. Enstaka personer med Tourettesyndromet kan begå grymmahandlingar mot djur och människor. Tourettesyndrom kan därmed vara enriskfaktor för utveckling av kriminalitet eller annat asocialt beteende.Många barn med AD/HD och Tourettesyndrom har, särskilt i 5-8 årsåldernuppfattats som mycket trotsiga och ibland även fått diagnosen trotssyndrom.Nästan alla personer med NPF har låg stresstolerans och deras symtom försämrasvid stress.55

Verklighetsuppfattning 2.(Rumsuppfattning; Orsaksuppfattning; Hallucinationer; Paranoia; Magiskt tänkande)Det är sannolikt att den förändrade varseblivningen påverkar verklighetsuppfattningenpå många sätt, men detta finns inte mycket dokumenterat i denlitteratur vi använt. När det gäller Borderline, se Jaguppfattning, nedan.Jaguppfattning(Jaggränser; Dissociation13; Kroppsuppfattning; Självbild (självkänsla, självförtroende, ochsjälvreflexion/-insikt); Hypokondri)Två av diagnoskriterierna för Borderline är- kraftigt störda, förvridna eller instabila självbilder.- kortvariga, tillfälliga, stressrelaterade perioder av paranoia (förföljelsemani)eller svår dissociation.Ett av diagnoskriterierna för Anorexia är störd upplevelse av den egna kroppensvikt eller form, att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppens vikt/form,samt att personen förnekar allvaret av den låga kroppsvikten.Hos personer med DAMP och AD/HD är det vanligt med svag självkänsla efteråratal av tjat och ständiga tillrättavisningar av alla vuxna omkring dem, och devågar ofta inte försöka sig på nya saker av rädsla att återigen misslyckas.Hos personer med alla typer av NPF som också har någon form av empatistörning,är antagligen förmågan till självreflexion nedsatt som en följd av det.13 Dissociation uppstår ofta som en försvarsmekanism efter trauman i barndomen och har fem symtom:1. Depersonalisation; man uppfattar sig själv som overklig eller underlig.2. Derealisation; man uppfattar omgivningen, saker eller personer som overkliga eller underliga.3. Amnesi; minnesförlust eller minnesluckor efter trauman.4. Identitetsbyte.5. Identitetsförvirring.56

Tvångsmässigt beteendeAllmän Tvångsmässighet(Rutiner och ritualer; Perfektionism; Snålhet; Separationsångest; Blottning; Sexfixering)Ett av diagnoskriterierna för Autism är att beteendet är svårt stört, med begränsadbeteenderepertoar, och mer eller mindre ritualiserat beteende.Ett av diagnoskriterierna för Aspergers syndrom är begränsade, ständigtupprepade och egendomliga beteendemönster, intressen och aktiviteter, vilket tarsig minst ett av följande uttryck- omfattande fixering vid ett eller flera egendomliga och begränsade intressen.- oflexibel fixering vid speciella, oändamålsenliga rutiner eller ritualer.- egendomliga och upprepade rörelser, som att vifta, vrida händerna, eller görakomplicerade rörelser med hela kroppen.- enträgen fascination inför delar av saker.För Borderline är ett av diagnoskriterierna kraftiga ansträngningar för attundvika att bli övergiven. Alltså stark separationsångest.Det är vanligt, om än inte ett diagnoskriterium, att Borderlinepatienter – särskiltde som blivit sexuellt utnyttjade – blir snarast tvångsmässigt intresserade av sex.Promiskuös sex är, liksom hetsätning eller droger, ett vanligt sätt att tillfälligtminska sin ångest, men leder efteråt till skam- och skuldkänslor och starktomhetskänsla.För Tvångsmässig personlighetsstörning är två av diagnoskriterierna:- en perfektionism som stör förmågan att fullfölja uppgifter, då de egna alltförhögt ställda förväntningarna inte blir uppfyllda.- upptagenhet av detaljer, listor, regler, organisation eller scheman så till dengrad att aktivitetens huvudsyfte glöms bort.Ett tidigare nämnt kriterium är oviljan att låta andra göra saker på sitt sätt, vilketförstås också är en form av perfektionism.Ytterligare ett diagnoskriterium är oförmåga att kasta bort gammalt skräp, sominte ens har känslomässigt värde, alltså en form av separationsångest.Hos personer med Tourette- och ticssyndrom är det inte helt ovanligt medsexuellt färgade tvång, som blottning, eller ständig onani – även inför publik; menjust i ögonblicket utan tanke på risken att bli avslöjad. Tvångsmässigt intresse förmer eller mindre extrem pornografi tycks också vara vanligt, åtminstone blanddem som söker hjälp. Dessa personer har ofta redan som unga barn lekt mycketavancerade sexlekar och försökt tvinga till sig samlag med kamrater av bådakönen. Även tidelag 14 förekommer.14 Tidelag = samlag med djur.57

Monomani(Ensidiga intressen; Samlande; Stereotypt 15 upprepande)Ett av kriterierna för Aspergers syndrom är monomana, snäva intressen som kanutesluta andra intressen, upprepas på ett enformigt sätt, eller bestå av inlärda faktautan djupare mening.Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan tvångsmässig ritualism, stereotyptupprepande och komplexa tics (se nedan). Till exempel om en person gång pågång måste bädda och bädda om sin säng, eller varje dag klä på sig i en vissbestämd ordning som absolut måste fullföljas, eller vika ihop alla sina renakalsonger på millimetern lika för att det ska bli helt rätt.Vissa barn med Autism blir egendomligt fixerade vid vissa föremål, på grund avderas färg, eller ytkvalitet till exempel – och bär omkring på dem vart de går. Deblir mycket upprörda om någon försöker ta föremålet ifrån dem. Andra ägnartimmar åt att rada upp leksaker. Speciellt saker som går att snurra, tycks varasärskilt fascinerande för barn med autism.Det är också vanligt att barn med autism kräver att vissa göromål måste ske påexakt samma sätt varje gång – in i minsta detalj – vilket naturligtvis kan blinärmast outhärdligt för övriga familjemedlemmar.Självskadande beteende(Självdestruktivitet; Självmisshandel; Självmord; Självmordsförsök)Ett av diagnoskriterierna för Borderline är återkommande självmisshandel,självmordsförsök, eller hot om självmord. Det är till exempel vanligt att brännasig själv med cigaretter, att skära sig för att få se blodet rinna och så vidare. Hosmånga är detta ett sätt att tillfälligt lindra ångest. Att den yttre smärtan en kortstund jämnar ut den inre.Hos personer med Autism är det vanligt med självskadande beteende, i form avatt bita sig, klösa sig, rycka hår av huvudet mm. Vissa personer med Aspergerssyndrom har liknande benägenhet att skada sig själva.Ätstörningar(Självsvält; Hetsätning; Fixering vid viss mat; Missbruk –alkohol/droger)Det viktigaste kriteriet för Anorexia är att en person, med enbart självsvält, ellermed hetsätning och självrensning, envetet går in för att hålla kroppsvikten underden nedre gränsen för normalvikt för ålder och längd.Samtidigt kan personen vara närmast sjukligt fixerad vid mat, kokböcker ochkalorier – och baka och laga mat åt resten av familjen och noga se till att de äter.15 Stereotyp = egendomlig och enformig.58

Personer med Autism och Aspergers syndrom kan ha mycket säregna matvanor,där de bara äter mat med viss smak och/eller konsistens. För somliga barn medAutism och Aspergers syndrom är matens konsistens minst lika viktig somsmaken.Många personer med NPF, särskilt de som har en tydligt förändrad dygnsrytm,kan glömma bort att äta, och under sina mer hyperaktiva perioder leva flera dagarenbart på cocacola och cigaretter.Det är inte heller ovanligt att personer med (odiagnosticerad) AD/HD undernågon period i ungdomen missbrukar amfetamin, vilket de påstår får dem attkänna sig mer klara i tanken och mer strukturerade.Tics(Ofrivilliga, snabba, plötsligt påkommande, återkommande, icke-rytmiska, stereotypa, rörelser ellerröstuttryck)Tics är det som är karakteristiskt för Tourettesyndromet. För att diagnosen skaställas krävs att personen ska ha haft flera motoriska tics, samt ett eller fleravokala tics – om än inte nödvändigtvis samtidigt – flera gånger per dag, så gottsom varje dag, under mer än ett års tid, utan något längre uppehåll än tremånader. Dessutom måste störningen orsaka klart lidande, eller klart nedsattförmåga till arbete, eller socialt umgänge eller liknande, den måste ha debuteratföre 18 års ålder och den får inte bero på droger eller på någon medicinsksjukdom.Om en person har antingen vokala tics eller motoriska tics kan diagnosen Ticssyndromställas. Mer eller mindre kroniska tics är mycket vanligt, både hospersoner med NPF och hos personer utan konstaterat funktionshinder, utan att detblir så handikappande att det är motiverat med någon diagnos.Man skiljer mellan enkla och komplexa tics enligt listan nedan:Motoriska tics:Enkla:Blinkningar, Axelryckningar, Grimaser, Huvudskakningar, etc.Komplexa:Språng, Beröring av människor och föremål, Lukta på saker, Förvrida kroppen, Obscena gester, etc.Vokala tics:Enkla:Harklingar, Tjut, Grymtningar, Snörvlingar, Smackningar etc.Komplexa:Lösryckta yttranden, Upprepa andras ord, Upprepa sina egna ord, Obscena ord, etc.59

Övriga symtomKramper / Epilepsi(Feberkramper; Petit mal; Grand mal; Psykomotoriska anfall; Epileptogena vredesutbrott; Myoklonepilepsi; Katatoni/parkinsonism)Bland personer med Autism är olika typer av kramper mycket vanligt. Det börjarofta med spädbarnskramper som till en början upphör, men i förskole-åldernåterkommer i form av andra typer av epilepsi. I början av puberteten får mångafler ungdomar med autism epilepsi även om de inte haft det som barn. Vid autismär det också mycket vanligt med psykomotoriska anfall. Det är anfall därpersonen får psykiska upplevelser samtidigt med motoriska symtom.Det finns även ett visst samband mellan psykomotorisk epilepsi 16 och AD/HD ochliknande svårigheter.Gillberggruppen har i en av sina studier funnit att feberkramper var vanligarebland personer med DAMP, än i befolkningen i övrigt. Detta har dock, så vitt vivet, inte bekräftats av någon annan studie, men finns det ett samband är dettaintressant. Man vet, att bland personer med begåvningshinder som också harepilepsi, är koncentrationssvårigheter vanligt. Men man vet inte, om epilepsi ochkoncentrationssvårigheter också hänger ihop bland personer som inte harbegåvningshinder.Det tycks finnas samband med autism och Aspergers syndrom och katatoni/parkinsonism. Då stannar en person, mitt under en vardaglig aktivitet, heltplötsligt upp i en underlig kroppsställning. Personen blir liksom paralyseradunder några ögonblick. Han /hon har helt enkelt svårt att få lemmarna att röra påsig igen, på samma sätt som vid Parkinsons sjukdom, vilken eljest oftastdebuterar först i 60-årsåldern. Samma behandling som vid Parkinsons sjukdomtycks också kunna hjälpa, till exempel att utföra vardagssysslor till musik medtydlig rytm.Sömn / Vakenhet(Sömnbehov; Insomningsproblem; Sängvätning; Nattskräck; Mardrömmar; Väckningsproblem;Dygnsrytm; Vakenperioder; Vakenhetsgrad; Trötthet; Narkolepsi)Olika typer av sömnproblem är mycket vanliga inom alla typer av NPF.Väldigt många har en förändrad dygnsrytm, där den mest aktiva tiden är sent påkvällen/tidigt på natten. Detta gör det förstås svårt att somna och att sova pånätterna, vilket i sin tur gör det svårt att vakna på morgonen.16 Psykomotorisk epilepsi, kallas också partiell komplex epilepsi eller temporallobsepilepsi = anfall av mer ellermindre grumlat medvetande tillsammans med andra psykiska och fysiska symtom. Det beror på epileptiskaurladdningar i tinningloberna, eller i övergången mellan tinninglober och pannlober.60

Personer med Anorexia kan under svältperioderna ha svårt att somna, och vaknatidigt med morgonångest.Barn med Autism kan ha ett ytterst litet sömnbehov, med flera vakna timmarvarje natt. Många håller resten av familjen vaken när de själva är vakna.Vid Tourettesyndromet är det vanligt med lättväckthet och ryckigt sömnmönstermed många uppvaknanden, minskat (eller ibland ökat) sömnbehov. Hos barn medTourette är det mycket vanligt med nattskräck, alltså hysteriska skrik ochförvirringstillstånd som varar från några minuter upp till tjugo minuter, utansamband med mardrömmar, men utan att personen minns något efteråt. Attpersonen går i sömnen efteråt är också vanligt. Tics förekommer hos många inästan lika hög grad under sömnen som i vaket tillstånd.Enstaka personer med NPF har benägenhet att somna när som helst, särskilt omde måste sitta och lyssna, eller om de håller på med någon monoton aktivitet.Detta kan naturligtvis ha att göra med den oregelbundna dygnsrytmen.Andra kroppsliga symtomEtt av diagnoskriterierna för Anorexia är Amenorré, alltså att menstruationenuteblir under minst tre gånger efter varandra.Klassisk migrän, med förebud i form av ljusblixtar, synfältsbortfall mm, tycksvara vanligt vid Tourettesyndromet.Många barn och ungdomar med tics, tvångstankar eller tvångshandlingar försökersjälva kontrollera sina symtom, vilket kan leda till- spänningsvärk i till exempel ansiktet, huvudet, axlarna, nacken,- oro, ängslan och depression.Debut-ålderFör Autism är ett av diagnoskriterierna att de första tecknen ska ha visat sig företvå års ålder.Många ungdomar med Aspergers syndrom har i barndomen fått diagnosenAutism, vilken sedan, under skolåldern, ersatts med Aspergers syndrom.När det gäller personer som får övriga NPF-diagnoser är det vanligt att de redantidigt i barndomen har varit ovanligt aktiva, och kanske också mer trotsiga änandra. Därefter har övriga symtom tillkommit allteftersom under uppväxten. Tics,till exempel, visar sig oftast tidigast i 6-7-årsåldern.61

InlärningBegåvningDe flesta personer med olika typer av NPF har en ojämn begåvningsprofil.Personer med AD/HD; Anorexia och Borderline fungerar ofta bättre vissa dagaroch sämre andra dagar, men har en genomsnittligt normal begåvningsnivå.Personer med Autism/Asperger har i regel vissa begåvningsfunktioner som ärstarkare och vissa som är svagare. Vissa personer har så ojämn begåvning att defungerar på ”särskolenivå”. En av de väsentliga skillnaderna mellan Autism ochAspergers syndrom (som ibland kallas högfungerande autism) kan vara attpersoner med Aspergers syndrom har en högre genomsnittlig begåvningsnivå –inom gränsen för normalbegåvning – även om begåvningen också hos dem ärojämn.Personer med Autism har oftast begåvningshinder med genomsnittlig IQ under70. (Jfr kapitel 4 och illustrationen på sidan 39)Resultat på psykologiska test(Psykologiska test består av standardiserade intelligenstester som mäter olika intellektuella förmågor.De vanligaste är WISC-III 17 för barn mellan 6 och 16 år, och WAIS-R 18 för vuxna, samt Griffithstest.)Personer med Aspergers syndrom får bra resultat på ordförståelse, faktiskinformation, matematik och blockmönstertest 19 . Personer med Autism har oftastsina bästa resultat på blockmönster och figursammansättning och sina sämsta påordförståelse. Båda dessa grupper gör dåliga resultat på bildarrangemang 20 , ochandra test som kräver social förmåga.Personer med AD/HD får oftast låga delresultat när det gäller matematik,sifferrepetition och kodning.Personer med Borderline gör bra resultat på strukturerade test. På ett ostrukturerattest, till exempel Rorschachtest, där personen uppmanas att fantisera utifrånbläckplumps-bilder, lämnar de ofta ologiska och primitiva svar.För de övriga NPF saknas uppgifter om testresultat i den litteratur vi läst.MinneHos personer med DAMP och AD/HD fungerar det evokativa språkminnet sämre.De har alltså ofta svårt att plocka fram kunskaper – särskilt ord – som de vet attde har lärt in, till exempel engelskglosorna eller viktiga personers namn.17 WISC III = Wechsler Intelligence Scale for Children Third Edition. Ett test för barn mellan 6 och 16 år.18 WAIS-R = Wechsler Adult Intelligence Scale Revised. Motsvarande test för vuxna.19 Blockmönstertestet går ut på att testpersonen på så kort tid som möjligt ska kopiera ett abstrakt mönstergenom att använda sig av klossar i olika färg.20 Bildarrangemang innebär att kombinera ihop bilder till en serie som berättar en historia.62

Hos personer med Anorexia påverkas naturligtvis minnet och koncentrationen avsvälten, men forskarna har inte tillräcklig kunskap, ännu, om hur detta yttrar sigoch om det förändras över tid. Hos personer med Borderline och PTSD påverkarförsvagningar i Hippocampus och i vänster hjärnhalva, korttidsminnet ochdärmed även i viss mån förmågan att lagra långtidsminnen. När det gällerTourettesyndromet finns inga uppgifter i den litteratur vi läst.Personer med Autism och Aspergers syndrom har ofta väldigt lätt att lära sigsaker utantill. Många kan minnas detaljerade händelser från mycket tidigbarndom. Det är inte ovanligt med ett snarast fotografiskt bildminne, där enperson med Aspergers syndrom kan minnas hela boksidor ur studentlitteraturen,eller där en person med Autism kan teckna av detaljerade husfasader ur minnet.Specifika läs- och skrivsvårigheter.(Dyslexi = svårt att läsa och skriva. Dyskalkuli = svårt att förstå siffror. Svårigheter att tyda kartor hörockså hit.)Dyslexi och Dyskalkuli är vanligt bland personer med NPF, särskilt DAMP ochAD/HD; möjligen också Tourette syndrom, men där går uppgifterna isär.63

Orsaker och utlösande faktorerOrsaksteorierDet finns många teorier kring orsakerna till NPF. I de allra flesta fall tycksforskarna vara ense om att det är vanligt med förändringar i signalsubstansomsättningeni centrala nervsystemet, och förändringar i kontakten mellanpannloberna och övriga hjärnan. Man har också funnit att det är vanligare medNPF hos personer som råkat ut för infektioner eller andra allvarliga händelser isamband med fosterstadiet, förlossningen eller under spädbarnsperioden. Kanskekan allergi ibland ge symtom som liknar NPF?Det tycks också som om en viss ärftlighet finns, eftersom det inom samma släktofta finns fastrar, morbröder, föräldrar, syskon, far- och morföräldrar, och/ellerkusiner med samma diagnos eller med liknande symtom – kanske också någonmed en annan NPF-diagnos. NPF är också vanligare i socialgrupp III än isocialgrupp I. Enligt en artikel i Norra Västerbotten, onsdagen 23 oktober 2002,har en amerikansk-brittisk forskargrupp nu funnit att omkring 30 % av allaAD/HD-fall skulle kunna bero på ett fel i kromosom 16. Fler försök måste göras,men forskarna är alltså tillräckligt säkra för att gå ut med ett press-meddelande.En fråga man då måste ställa sig är om samma kromosomskada i så fall också gerDAMP, eller om det rör sig om två helt skilda diagnoser?När det gäller Borderline personlighetsstörning finns många vittnesmål omsexuella övergrepp i barndomen, möjligen med posttraumatiskt stressyndrom somföljd. Man har funnit samma skador på hippocampus i hjärnan hos vissa personermed Borderline, som hos patienter med posttraumatiskt stressyndrom 21 .Borderline, liksom Anorexia, är dessutom mycket vanligare hos kvinnor än hosmän, så också kön kan vara en bidragande orsak.Även när det gäller Autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom kan könvara en orsak, men då är det betydligt fler män än kvinnor, som får diagnoserna.När det gäller Autism finns misstankar om skador bland annat i hjärnstammenoch tinningloberna, eftersom sådana skador ofta ger epilepsi, och epilepsi ärmycket vanligt vid Autism. Men det finns också många andra teorier kringorsakerna till Autism.Vid Tourettes syndrom har man funnit förändringar i basala ganglierna.För personer med motorisk klumpighet kan man också tänka sig skador ilillhjärnan eller i nervbanorna mellan lillhjärnan och övriga hjärnan.21 SVT:s vetenskapsprogram NOVA visade 4/1 2003 i ett inslag, att forskare funnit att hippocampus skrumpnathos patienter med PTSD, men att detta kan läkas om patienten får röra ögonen i sidled på samma sätt som vidREM-sömn. Ingen vet ännu varför detta fungerar. Gruppen räknar med att presentera sina resultat någon gångunder senhösten 2003. En svensk-dansk läkare, Hans Peter Söndergaard finns med i forskargruppen.64

Utlösande faktorer(Årstidsvis; Menscykel; Infektionsutlöst; Stress - Avslappning; Livscykel; Allergirelaterat; Droger)Många personer med olika NPF upplever att deras symtom försämras under vissaperioder. Det kan vara förändringar i dygnsrytmen, eller årstidsvisa försämringar.Kvinnor vittnar om förändringar i takt med menstruationscykeln, till exempelsvåra PMS (Premenstruella spänningar) under flera dagar före mensen. För andrapersoner med NPF kan det röra sig om försämringar under puberteten, ellerpåtagliga förbättringar i övre medelåldern.Det är också mycket vanligt att NPF-symtom som till exempel tics försämras nären person är stressad, men också när samma person slappnar av. Andrastresstillstånd, som infektioner, eller allergiperioder påverkar också NPFsymtomen,liksom droger och viss mat kan göra det. Det gäller för varje personatt lära känna sin egen kropp och sitt eget psyke, och hur de reagerar vid olikatillfällen.BehandlingAllmänt(Motion; Vila; Rutiner; Specialkost; Avslappning; Konstterapi; Familjestöd; Specialgymnastik)När kroppen mår bra, blir också de flesta symtom på NPF lindrigare. För den somhar svårt att själv intuitivt känna tid, eller identifiera vilket sinne ett intryckkommer in genom, är det därför viktigt att skaffa sig regelbundna vanor.Regelbunden bra mat, sömn och motion är en bra grund. Eftersom vissa personerupplever att deras symtom försämras när de äter viss mat, kan specialkost varaviktigt. För andra är avslappningsövningar, eller konstutövning en tillgång. Förytterligare andra kan specialgymnastik vara bra, för att stärka svaga muskler ellerrätta till eventuella felställningar i kroppen. Att familjer, där de anhöriga behöverstöd, kan få stöd borde vara självklart.Mediciner;(Ovanliga reaktioner på medicin; t ex behov av extremt höga doser; eller biverkningar av mycket lågadoser. Hit hör också t ex extrem känslighet för vanliga gifter som alkohol, nikotin eller koffein)Vissa personer med NPF kan ha behov av extremt höga doser av en medicin föratt få önskad effekt. Andra får biverkningar redan vid mycket låga doser. Mångaär dessutom mycket känsliga för våra vanligaste gifter, som koffein, nikotin ochalkohol och får betydligt fler och svårare symtom när de använder cigaretter ochdricker kaffe eller öl. Det är inte heller ovanligt med till exempel hyperaktivitetvid intag av mjölk och andra snabba kolhydrater.65

Det finns naturligtvis många mediciner som kan hjälpa vid olika NPF och desjukdomar som kan kopplas ihop med dem. Somliga forskare anser attkorttidsminnet/arbetsminnet styrs av samma funktioner i pannloberna, somreglerar vår impulskontroll, och som är känsliga för nivåerna av blodsocker ocholika signalsubstanser. Dessa områden kan hos personer med AD/HD ha lågblodgenomströmning, men om personerna får centralstimulerande medicin blirblodgenomströmningen nästan normal.Psykoterapier;Vissa personer med NPF, till exempel Borderline, Tourettesyndromet, ellerAnorexia, kan bli hjälpta av någon form av psykoterapi. Andra, som de flesta medAutism, blir inte hjälpta, eller kan till och med bli tillfälligt sämre.Vad pedagogen kan göraFör de flesta personer med NPF är det viktigt med lugn och ro och en tydligstruktur som kan skapa trygghet när den egna världsbilden är splittrad. Helst bördet inte finnas mer än ett litet fåtal personer i den dagliga arbetsmiljön och så fåsinnesintryck som möjligt i inredningsdetaljer till exempel. Arbetsuppgifter börvara tydliga och avgränsade så att det är enkelt att förstå när man är klar meddem.Detta behöver inte innebära att arbetet blir tråkigt eller okvalificerat. Ett exempelär kvinnan med DAMP, som arbetar som flygvärdinna. Hemma tycker hon att detär svårt att hålla en struktur, men på jobbet vet hon exakt vad hon ska göra ochvar sak har en mycket bestämd plats.Det är också viktigt att se till att de vuxna omkring barnet får det stöd och denhjälp de behöver för att kunna behålla en rimlig vuxenauktoritet, så att man kanbehålla tryggheten för alla barn – och för de vuxna – i den aktuella familjen ellerskolklassen. Stödet kan ske genom samtal med till exempel en erfaren psykologoch kan till exempel handla om hur man som vuxen behåller initiativet, eller hurman gör för att hantera konflikter så att man inte låter barnet få sin vilja igenombara för husfridens skull. Det är viktigt att visa barnet att man som vuxen självbestämmer vad man vill. Ibland kanske det är viktigare att trösta den som blivitslagen, än att tillrättavisa den som slagit, för att fördela uppmärksamheten rättvist.Beröm och sakliga argument är ofta bättre än många regler, bestraffningar ochhårda ord, för att påverka barns beteende.66

SammanfattningNeuropsykiatriska funktionshinder, NPF, kan idag inte fastställas med hjälp avnågot enkelt medicinskt test, som till exempel ett blodprov. Diagnosen byggeristället på att personens beteende uppfyller ett antal uppställda kriterier. Enligtden litteratur vi läst kan ett symtom vara diagnoskriterium för ett NPF, mensamtidigt vara vanligt hos personer med andra NPF utan att vara diagnoskriteriumför deras NPF. Det är ett drygt tjugotal symtom som på detta sätt nämnsgång på gång.De symtom som ofta återkommer är- svårigheter med Exekutiva funktioner, dvs att arbeta koncentrerat utan att låtasig störas av ovidkommande sinnesintryck, att vara lagom aktiv i förhållande tillsituationen, samt att uppfatta tid och planera övergripande.- problem med Motorik och Varseblivning, dvs att röra sig smidigt såväl i storasom små rörelser, samt- Jagfunktioner som fömåga att uppfatta andras sinnesstämning, språk-förmåga,verklighetsuppfattning och uppfattning av det egna jaget, kan vara försvagade.Känslolivet är annorlunda hos många, med t ex ångest, väldiga vredesutbrott,eller periodisk depression. Många är mycket känsliga för stress.- Tvångsmässigt beteende, som till exempel perfektionism, separationsångest,ensidiga (och märkliga) intressen, ätstörningar, självskadande beteende och tics.- Övriga symtom, som till exempel, epilepsi eller andra kramper, förändraddygnsrytm, och migrän.- Inlärningssvårigheter av olika slag är vanligt. Den allmänna begåvnings-nivånär ofta mycket ojämn; antingen så att begåvningen inom ett område är mycketbättre än begåvningen inom ett annat område, eller så att förmågan varierar starktfrån ena stunden till nästa. Minnet tycks kunna fungera delvis annorlunda än hosde flesta andra.Utlösande faktorer kan vara alltfrån årstider och menstruationscykel,till förändringar i signalsubstansomsättningen,till stressituationer som infektioner, allergier (eller annan överkänslighet för olikafödoämnen eller läkemedel), eller minnen av traumatiska upplevelser.När det gäller Orsaker finns nästan lika många förslag som det finns forskare.Beroende på vad man anser om orsakerna så finns lika många olika förslag tillBehandling. För en pedagog är det viktigaste att minnas att de flesta personermed NPF behöver lugn och ro och en tydlig struktur som kan skapa trygghet närden egna världsbilden är splittrad. Så få personer som möjligt bör finnas i dendagliga arbetsmiljön och så få sinnesintryck som möjligt i inredningsdetaljer tillexempel. Arbetsuppgifter bör vara tydliga och avgränsade så att det är enkelt attförstå när man är klar med dem.67

6. Andra sätt att se på intelligensoch inlärningNågra röster i debattenI vår kultur är det status med intelligens. 22 Under större delen av 1900-talet harforskningen kring intelligens dominerats av den så kallade psykometriska skolan,som utvecklat olika instrument för att mäta och testa begåvning. Det är därifrån vifått bland annat begreppet IQ = intelligenskvot. Testerna har hela tiden starktspeglat skolans värderingar, eftersom matematisk, språklig och logisk förmågahar betonats. När fransmannen Alfred Binet konstruerade det första testet år 1904,var syftet just att försöka finna vilka barn som skulle kunna få problem i skolan –så att man skulle kunna hjälpa dem. Men senare, och framför allt i de bredafolklagren, har nog den dominerande inställningen varit att testerna visar denmedfödda och en gång givna intelligensnivån, som man inte kan göra något åt.Den senare ståndpunkten finns bland annat hos flera av de senaste decenniernasframträdande neuropsykiatriker.Under de senaste årtiondena har emellertid den psykometriska traditionen ävenfått allt mer kritik. Sociologer och antropologer har visat dels att begreppetintelligens betyder olika saker i olika kulturer, dels att frågorna i testerna gynnarpersoner som kommer ur samma kultur och samhällstradition som den som gjorttestet. Kritiken har därmed en politisk dimension, eftersom rätten till intelligensblir en demokratisk fråga, om det som mäts i intelligenstesterna i själva verket ären kulturell förmåga. Hjärnforskare har inte kunnat finna belägg för att det skullefinnas någon generell intellektuell förmåga. Istället har de funnit att hjärnansolika delar är mycket specialiserade, med t ex språklig förmåga i ett område ochmusikalisk förmåga i ett annat. Några av de kritiska argumenten kommer vi att taupp i detta kapitel.En av neuropsykiatrins argaste kritiker i Sverige är Eva Kärfve. Vi kommer attpresentera några av hennes många argument mot främst DAMP och AD/HD.22 Till detta kapitel har vi använt följande litteratur:Mary Susan Miller, 1985; Stressade barn – att förstå och besvara stressignaler hos barn och ungdomar.Susanna Ehdin, 1999; Den självläkande människan.Knut T Flytlie, 1997; Vitaminrevolutionen – Bygg upp ditt immunförsvar.Eva Kärfve, 2000; Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan.Howard Gardner, 1999; Intelligenserna i nya perspektiv.Carla Hannaford, 1995; Lär med hela kroppen,Carla Hannaford, 1997; Dominansfaktorn.Karolinska sjukhusets stressmottagnings hemsida, www.stressmottagningen.org första dagarna i januari 2003.68

En av de allra mest uppmärksammade företrädarna för ett vidgat intelligensbegreppär Howard Gardner. Vi kommer därför att presentera huvuddragen ihans teori om de multipla intelligenserna längre fram i detta kapitel.Carla Hannaford talar också för en vidgad syn på intelligens. Hon har på sättoch vis samma utgångspunkt som Howard Gardner och har dragit liknandeslutsatser som han, men med ett delvis annat perspektiv. Hennes teori har, liksomhans, ruskat om skolväsendet. Huvuddragen i hennes teori presenteras längrefram i detta kapitel.Ett flertal forskare hävdar dessutom att stress, och framför allt långvarig stress,precis som NPF kan ge symtom i form av sänkt vakenhetsgrad, hyperaktivitet,sömnrubbningar och försämrat minne. Men även våra matvanor påverkar vårförmåga till inlärning, enligt dessa forskare. I slutet av detta kapitel kommer vi attredogöra för huvuddragen i deras resonemang.Eva Kärfve; Varning för övertro!En av Kärfves invändningar är att symtomkriterierna är ganska allmänt beskrivna.Det är svårt att avgöra var gränsen går mellan normalt och avvikande, vilketinnebär en risk att många får diagnoser mer eller mindre godtyckligt. Dettainnebär i sin tur en risk att de olika beteckningarna urholkas på ett sätt som gör attde personer, som verkligen behöver samhällets stöd, kanske inte får den hjälpen.Trots att IQ-testerna ursprungligen inte var tänkta att diagnosticera enskildaindivider, utan bara för att visa på generella skillnader inom en grupp, ellermellan olika grupper, används de ändå på enskilda individer. IQ-poängen inom ennormalbefolkning fördelar sig statistiskt enligt en klock-formad normalkurva, enså kallad Gauss-kurva, där genomsnittet är 100 poäng. Man räknar med enstandardavvikelse på 15 poäng. Gränsen för begåvningshinder var till en börjansatt vid en standardavvikelse, alltså 85 poäng, vilket innebar att 16 % avbefolkningen hade begåvningshinder, men gränsen flyttades senare till tvåstandardavvikelser, alltså 70 poäng, vilket omfattar 2,28 % av befolkningen. Dennedre gränsen för lindrig utvecklingsstörning ligger vid 50 poäng. Av de dryga 2% av befolkningen som har IQ under 70 är det endast en femtedel som har IQunder 50; alltså endast omkring 0,25 % av hela befolkningen. De flesta av demhar en tydlig organisk hjärnskada och många har svåra tilläggs-handikapp. Derasföräldrar och syskon har i regel IQ över 70 poäng, och barnen får bra stödhemma.Låg allmän begåvning kan ge symtom som liknar NPF, hävdar Eva Kärfve, tillexempel begränsat korttidsminne, sämre koncentrationsförmåga, omogen motorikoch viss överaktivitet. Ju lägre abstraktionsförmåga, desto fler NPF-liknandesymtom. En DAMP-diagnos till exempel, ska inte kunna ställas om individen harett begåvningshinder med IQ under 70. I så fall ska diagnosen utvecklingsstörning69

ställas. Men detta följs långt ifrån alltid. Ett lindrigt begåvningshinder blir oftainte helt uppenbart förrän en bit upp i skolåren. Ett skolbarn som visar sig ha ettlindrigt begåvningshinder och som under förskoleåren fått diagnosen DAMP, böri så fall få sin felaktiga diagnos rättad, men så sker ytterst sällan om det alls görs.Även detta urholkar diagnosen DAMP, såvida inte syftet är att, så att sägasmygvägen, åter i praktiken höja gränsen för utvecklingsstörning till IQ 85.En annan av Kärfves invändningar gäller själva sättet att närmast marknadsföringsmässigtlansera en mängd nya medicinska diagnoser. En ny yrkeskår harbildats; neuropsykiatrikerna. I TV, radio och tidningar matas vi med informationom det nya folkhälsoproblemet, som de har upptäckt: alla hyperaktiva barn. Ettbarn i varje klass, får vi veta att läraren bör vänta sig. Och risken är stor att vi därhar en självuppfyllande profetia – blotta misstanken om att ett barn i varje klasslider av NPF gör att ett barn i varje klass utpekas. I ett enda slag stämplas hittillsfullt friska personer som huvudpersonerna i ett nytt folkhälsoproblem, och sommänniskor som helst bör medicineras med centralstimulerande narkotika. Liggerläkemedelsindustrin bakom?Kritik riktas också mot informationen att det är mycket viktigt att barnen får sindiagnos tidigt; helst före skolstarten. Men om symtomen orsakas av bristandefunktion i pannloberna, eller mellan pannloberna och övriga hjärnan, så kan manväl inte ställa diagnos förrän pannloberna är färdigutvecklade? Pannlobernautvecklas inte fullt ut förrän i 8-9-årsåldern. Det bör rimligtvis inte gå att ställa endiagnos som grundar sig på symtomkriterier, förrän symtomen verkligen haruppstått.Bland dem som har ett lindrigt begåvningshinder (med IQ mellan 50 och 70) ärde flesta lika friska och fertila som huvuddelen av befolkningen och den lågabegåvningen syns inte utanpå dem. Strikt statistiskt är de alltså fullt normala, ochhar ärvt sin begåvning av sina föräldrar på samma sätt som de flesta andra ibefolkningen har ärvt sin begåvning av sina föräldrar. Men sambandet mellan IQoch ärftlighet är inte fullt så enkelt.Kärfve uppger vidare, att risken att ett barn till två föräldrar med IQ under 70också ska ha IQ under 70 är mindre än 40 %. Om en av föräldrarna har låg IQ ärrisken mindre än 15 %. IQ-tester används ofta som om de mätte en fastställdintelligens oberoende av samhälle och miljö, men de är naturligtvis bundna tilldet samhälle, den tid och den kultur där de skapades. Intelligens så som den mätsi IQ är i allra högsta grad beroende av att den som ska testas känner igen sig i deuppgifter som ska utföras och förstår de ord som används i frågan. Det har tillexempel visat sig att barn som flyttas från en ofördelaktig miljö, till en merfördelaktig, höjde sin IQ-poäng med minst 10 poäng. Det har också visat sig attdär man gått in för att stödja barn till mödrar med begåvningshinder, har barnensIQ-poäng ökat med 10 - 20 poäng, så länge stödet har funnits kvar.Dessutom finns även andra sätt att se på inlärning och begåvning som sådan.70

Morgontrötthet som grundproblematik?Dagstidningen Norra Västerbotten presenterade den 5 november en artikel medrubriken Svårt för morgontrötta att hävda sig i skolan. Enligt artikeln har docentGerhard Nordlund vid Umeå universitet i samarbete med bland andra Karolinskainstitutet, Uppsala universitet och Svensk Mjölk AB undersökt välbefinnande ochstudieresultat hos utpräglade morgon- respektive kvällsmänniskor. De harintervjuat drygt tvåtusen ungdomar i Gävle, Jönköping och Luleå. Deras resultatvisar att omkring 40 % av alla högstadieungdomar var utprägladekvällsmänniskor. Dessa morgontrötta personer får i genomsnitt sämre betyg iskolan, dels därför att de har svårt att äta en bra frukost, dels därför att många avde tunga teoretiska lektionerna ligger på förmiddagen, då de morgonpigga lyckasbättre. Kvällsmänniskorna skulle hellre ha övningsämnen och andra lättare ämnenunder förmiddagen för att piggna till, och de tyngre teoripassen efter lunch. Omskolorna dessutom kunde servera frukost, skulle kvällsmänniskornas matvanorförbättras – vilket genast ger resultat också för skolprestationerna. Med stigandeålder blir fler morgonmänniskor, men omkring 15-20 % av pensionärerna ärfortfarande kvällsmänniskor, enligt artikeln.Howard Gardner och Carla Hannaford representerar ytterligare två synsätt:Howard Gardner; Flera intelligenserHoward Gardner hade från början tänkt bli advokat men, 1965, i slutet avgymnasieåren vid Harvard College beslöt han att istället studera vidare ipsykologi. En av hans första lärare kom att bli Erik H Eriksson, men efter att haläst böcker av Jean Piaget, valde Gardner att börja forska inom kognitivutvecklingspsykologi. Han förvånades emellertid över att de flesta utvecklingsforskareantog att alla människor med fullt utvecklad kognitiva förmågor tänktesom forskare. Själv hade han i sin ungdom ägnat sig mycket åt konst och musik,och när han tänkte tillbaka på sin egen kognitiva utveckling, fann han att dessaestetiska aktiviteter varit mycket viktiga.Gardner gick så långt att han såg estetiska förmågor som fullständigt kognitiva.Han såg därför sin tidiga forskning som en parallell till Piagets forskning. Piagetsforskningsgrupp hade studerat barns kognitiva utveckling genom att följa hur delär sig att tänka och agera som forskare, medan Gardner själv och hans kollegerstuderade barns kognitiva utveckling genom att följa hur barn lär sig att tänka ochagera som konstnärer.Av en slump kom han 1969 att lyssna på en föreläsning av neurologen NormanGerschwind. Denne arbetade med att dokumentera vilka förmågor som bevaradesoch vilka som förlorades i samband med stroke och andra hjärn-skador. Gardnerbeslöt genast att själv studera neuropsykologi. Därefter kom han att under tjugo årarbeta med vuxna patienter med hjärnskador vid Afasicentret, Bostons71

Medicinska universitet, samtidigt som han vid Harvard Projekt Zero fortsatte attarbeta med friska, normalbegåvade barn. Arbetet med båda dessa grupper leddehonom till samma resultat: den mänskliga hjärnan fungerar som ett antalfristående informationsbehandlande organ, som har endast lösa relationer tillvarandra. Ett synsätt som kallas modularitet.Han identifierar en intelligens som…”…en biopsykologisk potential för att bearbeta information som kanaktiveras i en kulturell miljö i avsikt att lösa problem eller skapaprodukter som är värdefulla inom en kultur.” 23Enligt denna definition kan intelligenser inte ses eller räknas. De är i ställetneurologiska möjligheter som kan antingen aktiveras eller inte aktiveras,beroende på vilken kultur en person lever i och vilka beslut han eller hon tar.Intelligens är alltså inte bara en enda förmåga och en människa kan alltså intevara dum eller smart rakt över.För att kunna avgöra om en mänsklig förmåga kan räknas som en intelligens,satte Howard Gardner upp åtta tvärvetenskapliga kriterier:a. Den måste gå att isolera till följd av hjärnskada.b. Det måste finnas evolutionshistoriska och evolutionära argument för den.c. Den måste ha en identifierbar kärnfunktion eller serie av kärnfunktioner.d. Det måste vara möjligt att koda dess information i symbolsystem.e. Det måste vara möjligt att följa utvecklingen av en viss intelligens fram till detslutstadium, eller de topprestationer den leder till, inom olika kulturer.f. Det måste finnas savanter, underbarn eller andra exceptionella människor meddenna speciella förmåga/intelligens.g. Den måste få stöd i experimentalpsykologiska uppgifter.h. Den måste få stöd från psykometriska fynd.Med utgångspunkt från dessa åtta kriterier resonerar sig Howard Gardner fram tillminst åtta olika mänskliga intelligenser. De två första av dessa intelligenser är deman traditionellt har satt mest värde på i skolan:1. Verbal-lingvistisk intelligens, alltså känslan för och förmågan till talat ochskrivet språk, som representeras av poeter, talare, advokater och författare m fl.2. Logisk-matematisk intelligens, alltså förmågan att logiskt analysera problem,göra vetenskapliga undersökningar och matematiska beräkningar. Dennaintelligens representeras av bland andra logiker, matematiker och forskare.3. Musikalisk-rytmisk intelligens, alltså förmågan att uppskatta, komponera, ochutföra musikaliska mönster. Representeras av bland annat musiker.4. Kroppslig-kinestetisk intelligens, alltså förmågan att använda kroppen till attlösa problem eller skapa produkter. Denna intelligens representeras avskådespelare, dansare, idrottsmän, hantverkare, kirurger, mekaniker med flera.23 Howard Gardner, 2001; Intelligenserna i nya perspektiv. Sidan 40.72

5. Visuell-spatial intelligens, alltså rumsuppfattning och förmågan att känna igenoch arbeta med mönster i stora eller små ytor. Representanter för dennaintelligens är navigatörer och piloter, såväl som kirurger, skulptörer, grafiskakonstnärer och arkitekter, med flera.6. Interpersonell intelligens, alltså förmågan att förstå andra människors avsikter,önskemål och drivkrafter, samt förmågan att arbeta effektivt tillsammans medandra. Hög interpersonell intelligens behövs hos till exempel lärare, försäljare,skådespelare, samt politiska och religiösa ledare.7. Intrapersonell intelligens, alltså förmågan att förstå sig själv, sina egnaönskemål, drivkrafter och möjligheter och att använda denna information till attpå ett bra sätt styra sitt eget liv.Interpersonell och intrapersonell intelligens hänger nära ihop med varandra.8. Naturintelligens, alltså förmågan att identifiera och klassificera olika arter avväxter, djur och andra föremål i sin miljö. Representanter för denna intelligens ärtill exempel biologer och andra naturvetare.Dessutom diskuterar han möjligheten av en Andlig intelligens och en Existentiellintelligens, men finner det alltför problematiskt att kunna fastslå om de uppfylleralla de åtta kriterierna. Därför vill han inte – åtminstone inte ännu – ta med dem ilistan över människans intelligens.En intelligens är inte samma sak som en inlärningsstil eller arbetsstil.Intelligenserna är potential som alla människor har och som går att öva upp ommöjligheten ges.Carla Hannaford; DominansprofilerCarla Hannaford hade under sin uppväxt, på 1950-talet, svårt med de teoretiskaämnena i skolan. Däremot tyckte hon om konst, musik och idrott och ägnadedessutom många raster och andra lediga stunder ensam ute i naturen. Hon kom attutbilda sig till biolog och började, i slutet av 1960-talet, att arbeta sombiologilärare och forskare. Så småningom gick hon vidare till neurobiologi ochhade vid mitten av 1980-talet en tjänst som professor i biologi vid University ofHawaii. Hela tiden har hon fortsatt att undervisa och hela tiden har hon medframgång strävat efter att finna bättre och mer flexibla inlärningsmetoder.På grund av denna framgångsrika undervisning blev hon 1986 ombedd attundervisa i en specialklass för skoltrötta högstadieelever. Hon hade aldrig arbetatmed 13-14-åringar tidigare, men var tillräckligt nyfiken för att tacka ja. Av enbekant fick hon i samma veva höra talas om Paul Dennisons Dominans-profileroch Hjärngymnastik och valde att pröva på att använda det i sin klass. Dettafungerade över förväntan bra och hon ombads redan efter några månader attföreläsa för sina kolleger om mirakelkuren dessa barn hade genomgått.73

Sedan dess har hon fortsatt att föreläsa, att forska kring (och utveckla) Dennisonsteori och metod samtidigt som hon arbetat som specialpedagog och kurator förbarn med skolsvårigheter. Detta har lett henne fram till samma hoppfullainställning till alla människors potential och till samma kritik mot det traditionellaskolväsendet som Howard Gardner presenterar.En dominansprofil är en medfödd överlevnadsstrategi som också är en ursprungliginlärningsstil. Varje människa har en dominant hand, en dominant fot,ett dominant öga och ett dominant öra, som vi föredrar att använda för att ta ininformation och utföra uppgifter. Alla kombinationer finns: man kan ha alla sinadominanta sinnen på samma sida av kroppen eller blandat, hur som helst. Detfinns 16 möjliga kombinationer. Dessutom är den ena hjärnhalvan dominant,vilket innebär att antalet dominansprofiler genast ökar till 32. Men det innebäråtminstone två saker till:- dels att en människa föredrar att bearbeta ny information antingen medutgångspunkt i detaljerna, eller i helheten.- dels, eftersom höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och vice versa,fungerar halva kroppen sämre än den andra när man blir stressad eller trött. Omtill exempel mitt dominanta öga och min dominanta hjärnhalva finns på sammakroppshalva, får jag svårt att ta in information med synen när jag blir stressad.Om min dominanta fot finns på samma kroppshalva som min dominantahjärnhalva, får jag svårt att röra mig när jag blir stressad. Det ena är inte bättreeller sämre än det andra, vare sig som överlevnadsstrategi eller som inlärningsstilbetraktat. När man hotas av en björn eller en tiger, måste kroppen reflexmässigtveta vilken fot som ska ta det första steget till flykt, eller vilket öga som ska väljaut flyktväg. Och alla 32 strategierna har bevisligen fungerat genom allaårhundraden, eftersom de fortfarande finns representerade bland oss människoridag.Om vi som barn tillåts utforska vår omgivning på ett nyfiket och avspänt sätt, lärvi oss med åren flera så kallade adaptiva dominansprofiler. Men när man blir trötteller stressad, så faller man spontant tillbaka på sin grundläggandedominansprofil, som alltså är en alldeles utmärkt inlärningsstil.Det finns dock ett problem:Det traditionella skolväsendet premierar elever med en eller ett par av dessaprofiler, medan det missgynnar andra – på samma sätt som endast ett par av deåtta intelligenserna odlas i skolan, medan de andra ringaktas.Carla Hannaford har i en stor undersökning undersökt dominansprofilerna hosöver 200 skolelever och deras lärare i två delstater i USA. Det hon fann var attbland de barn som fick omdömet Begåvad och talangfull hade den storamajoriteten en dominant logisk hjärnhalva och öga, öra, hand på motsatta sidanav kroppen. Bland de barn som fick omdömet Behov av specialundervisning (därmånga barn hade diagnoser som AD/HD och Känslomässig störning) hade de74

allra flesta dominant gestalthjärnhalva och många hade alla sina dominantasinnen på samma kroppshalva som den dominanta hjärnhalvan (=de blevfullständigt blockerade i en stressituation).Hannafords slutsats blev att många barn hamnar i en ond cirkel i skolan. När deska lära sig nya svåra saker, faller alla barn tillbaka på sina grundläggandedominansprofiler. De barn som lär sig på samma sätt som läraren uppmuntras ochslappnar av, vilket leder till att de i nästa situation även kan använda sinaadaptiva inlärningsstilar. Men vissa av barnen uppmuntras inte eftersom derasinlärningsstil till exempel innebär att de behöver röra på sig för att lära sig. Dettaleder till att skolsituationen blir ännu mer stressande för dem, och de fastnar i singrundläggande inlärningsstil och kommer inte vidare i sin inlärning.Dessutom fastnar de i ett stresstillstånd, med höga halter av stresshormon ochandra stressreaktioner som hyperaktivitet, högt blodtryck, huvudvärk ochsömnrubbningar.Det finns alltså en tydlig koppling mellan NPF-symtom, låga IQ-poäng ochkulturella och sociala faktorer. Den minsta gemensamma nämnaren som tycksfinnas i detta samband är stress. För människor som lever i ständig stress myntarCarla Hannaford uttrycket SOSOH (= Stressed Out Survival-Oriented Humans),det vill säga: Utstressade och Överlevnadsinriktade människor. Hon anser attdetta uttryck borde användas istället för till exempel DAMP och AD/HD,eftersom det skulle sätta fokus på de strukturella orsakerna till problemen iställetför på symtomen hos enskilda individer.Vi ska titta närmare på vad som händer i kroppen vid stress.StressKroppens reaktioner på akut stressDet allra viktigaste för alla levande varelser är helt enkelt att leva. Att skydda sigfrån fara, och att få tillräckligt med näring. Därför finns en rad drifter ochautomatiska processer i människokroppen som ska se till att dessa grundläggandebehov tillfredsställs. Stressresponsen är en reaktion på känslan av hot.Stressresponsen styrs av hjärnstammen, där det autonoma nervsystemet fungerarutan medveten kontroll. Det reglerar verksamheten hos hjärtmuskeln, vissakörtlar och de glatta musklerna, som finns till exempel i tarmen och livmodern.Den sympatiska delen av autonoma nervsystemet har hand om regleringen avenergi, framför allt då man förnimmer fara.Adrenalin75

När vi uppfattar en händelse som ett hot (gäller även fobier), utsöndras adrenalin(norepinefrin), i det sympatiska nervsystemets nervändar och i adrenalkörtlarna.Det får nervernas aktivitet att öka i den sympatiska delen av det autonomanervsystemet i hjärnstammen. Men områden i hjärnan som används till att tänkarationellt och kreativt, som pannloben, aktiveras knappt alls.Adrenalin stärker kroppens första försvarslinje. Kämpa eller fly!Bland annat minskar blodflödet i tarmen och hjärnan – och ökar i stället ilungorna, hjärtat och de stora musklerna, främst i armar och ben. Det ökadeblodflödet säkrar en jämnare elektrisk aktivitet i dessa muskler så att de kan draihop sig när vi kämpar eller flyr. Men det är som när många använder envattenledning samtidigt; alla får visserligen vatten, men trycket är lågt.Den större spridningen av elektrolyter till hela kroppen innebär samtidigt attmembranpotentialen, den elektriska spänningen i cellerna, minskar från normala -70 millivolt (mv) till -60 mv eller lägre. När den är lägre behövs det mindrestimuli för att aktivera kroppens försvarssystem. Våra sinnen blir hyperkänsligaför allt som händer i omgivningen så att vi kan upptäcka faran i tid. Till och medögonen rör sig utåt sidorna och pupillerna vidgas för att vi ska se mer.När musklerna drar ihop sig vid stress, alstrar de värme. För att skydda känsligainre organ från onödig värme svettas kroppen. Då ökar vätskeförlusten ochmembranpotentialen minskar ytterligare; till -54 mv eller mindre. Detta gör ossvisserligen mer vakna för stimuli, men minskar samtidigt vår förmåga att väljavad vi vill fokusera på och att tänka aktivt, vilket antagligen är till för att skyddaoss från att minnas alltför många detaljer av den otäcka händelsen.Eftersom adrenalin och andra stresshormon sänker membranpotentialen, utgörstress dessutom en risk för hela kroppens hälsa. De virus och bakterier somframkallar sjukdom är huvudsakligen asätare som söker efter de sårbara cellernaoch oftast angriper celler med låg membranpotential.CortisolEtt annat stresshormon är cortisol (hydrokortison). Cortisol höjer blodsockernivåernaför att musklerna ska få tillgång till den energi som behövs vid kampeller flykt. Cortisol drar också ihop blodkärlen i huden. Detta både ökarblodtrycket inne i kroppen, och skyddar kroppens yta så att den inte förlorarvärdefull vätska om den blir skadad.SenskyddsreflexenSenskyddsreflexen är till för att i hotfulla situationer skydda senor och musklerfrån för mycket spänning. Den drar ihop vadmusklerna som är förbundna medakillessenan och låser knävecken, samtidigt som andra muskler slappnar av. På såsätt rör sig kroppen framåt, upp på tårna medan musklerna i ländryggen ochnacken drar ihop sig så att vi kan stå upprätta och kämpa eller springa ifrån faran.76

När vi är utom fara ska reflexen släppa. Om stressen blir långvarig får vi svåraföljdverkningar.Kroppens reaktioner på långvarig stressModern stressforskning har visat på framförallt tre typer av biologiska effekter avlångvarig stress, nämligen:- Balansen mellan anspänning och återhämtning störs.- Kroppens regleringssystem sätts ur funktion.- Förändringar i centrala nervsystemet.Störd balans: anspänning - återhämtningI en situation som kräver intensiv aktivitet prioriteras energimobiliseringen, ochåterhämtningen saktar ned. När påfrestningen blir långvarig och återhämtningspausersaknas, blir detta problematiskt, eftersom kroppen helt enkelt blir skörareoch risken för sjukdom ökar.Återhämtningen är som mest intensiv under den djupaste sömnen. Då är t exhalten av tillväxthormon som högst. Om man inte får tillräckligt med djupsömnblir alltså återhämtningen lidande. Detta gör ingenting under korta perioder, menom en situation av energiuppladdning pågår under månader eller kanske år ökarrisken för sjukdomar av olika slag. Återhämtning är därför ett nyckel-begrepp föratt motverka skadliga effekter av stress.Återhämtningen stimuleras även av glädje och lust, liksom av fysisk aktivitet.Hos män stiger t ex testosteronhalten när de har ett intressant och stimulerandearbete. Det finns alltså en djup biologisk koppling mellan återhämtning ochreproduktion. 1990-talets låga födelsetal skulle delvis kunna bero på stress.Regleringssystemen sätts ur funktion.Vid långvarig stress kan kroppens normala växlingar mellan anspänning ochavslappning ha störts så många gånger att den normala regleringen inte fungerarlängre. Personer med benägenhet för högt blodtryck, får till exempel, underlångvariga perioder av stress, högblodtrycks-perioder dagtid (då anspänningenäger rum) och till slut även nattetid (då det inte ska vara någon anspänning). Efterlånga perioder av uppvarvning kan även sköldkörtelfunktionen bli överstimulerad,med bland annat förhöjd ämnesomsättning och förhöjd puls som följd.Kombinationen av höga krav och litet beslutsutrymme svarar statistiskt för mellanfem och tio procent av hjärtinfarkterna hos arbetande kvinnor och män imedelåldern. I samband med sådan arbetssituation har man observerat:- Högt blodtryck under arbetet (som uttryck för hög stress) och- Hög fibrinogen-koncentration i blodet (som uttryck för hög aktivitet i77

koagulations-systemet).Båda dessa kan tänkas bidra till ökad risk för hjärtinfarkt.Att ett förhållande svarar för tio procent innebär att var tionde hjärtinfarkt i dennagrupp skulle kunna förhindras om detta förhållande förbättrades.CortisolCortisol har stor betydelse för att den akuta uppvarvningen skall fungera bra. Detär enkelt att mäta cortisolhalten i kroppen, genom att ta salivprov.Vid depression 24 (som kan utlösas av stressfyllda livssituationer) ser man t ex atthalten av hormonet cortisol är förhöjd.Vid vissa former av kroniskt trötthetssyndrom får man för låga koncentrationerav cortisol, vilket innebär att uppvarvningen inte fungerar normalt i situationersom kräver energimobilisering. Vid hämmad uppvarvningsfunktion får mandessutom utslätad dygnsrytm. Normalt har man höga nivåer av cortisol påmorgonen, och betydligt lägre på kvällen. Vid utslätad dygnsrytm har man låganivåer redan på morgonen och endast små variationer under dagen.Förändringar i centrala nervsystemet.Forskarna tror att man kan få förändringar i cellerna i vissa delar av hjärnan vidextrem stress i samband med t ex våldtäkt, krigsupplevelser och långvarig tortyr.Men den forskningen är endast i ett begynnelseskede och det finns idag inte någotsäkert stöd för att långvarig stress påverkar vår förmåga att tänka och lära.Normalt sett är mental stimulans bra för hjärnan. Vissa undersökningar har dockvisat att långvarig extrem psykisk påfrestning kan skada Hippocampus (som harstor betydelse för minnet). Men detta är inte helt säkert, eftersom de undersöktapersonerna också kan ha missbrukat alkohol som man vet kan skadaHippocampus. Därför behövs mera forskning på detta område. Vi behöver ocksåveta mer om vilka typer av upplevelser som kan vara skadliga för människanshjärnceller.Modern neurobiologisk forskning har visat att eventuellt stressrelaterade förändringari hippocampus kan läkas genom nybildning av celler eller genom attskadade celler ersätts av stamceller. Läkningen kan förmodligen stimuleras avmentala processer, men även här behövs mer forskning innan vi kan säga hurdetta går till.24 De klassiska symtomen på depression är- tydliga sinnesförändringar- aptitlöshet- sömnsvårigheter- självmordstankar och –handlingarIbland även aggressioner och (alkohol-)missbruk.78

AdrenalinNär man är pressad är det viktigare att överleva än att tänka – i alla fall på kortsikt. Men på längre sikt blir priset högt, eftersom utvecklingen av nervbanor ochmyelin koncentreras till överlevnadscentra, medan de begränsas i limbiskasystemet och storhjärnan där inlärning, tänkande och kreativitet annars skulleutvecklas. Människor som lever med kronisk stress är ofta omedvetna om detta,eftersom de har anpassat sig.Också barn anpassar sig om deras vårdnadshavare har en stressig ochoregelbunden livsstil. Redan ett foster kan påverkas av sin mors halter avadrenalin och spädbarn kan omedelbart tolka sina vårdares känslor. Om deupplever spänningar och rädsla omkring sig blir de själva stressade.”Bortsett från tandsprickningen är möjligen föräldrarnas orohuvudorsaken till kinkande hos friska barn vars grundläggandebehov har tillfredsställts.” 25Att bli misshandlad eller bevittna till våld i sitt hem, aktiverar stresshormonersom hämmar hjärnans utveckling. Detta kan leda till beteende- och inlärningsproblemvid vuxen ålder.Till exempel visar forskning att människor som utsatts för sexuella övergreppsom de inte kunnat tala om, producerar höga halter av adrenalin och endorfineroch har svagt immunförsvar.SOSOH-mönstret utvecklas när de för att överleva omedvetet försöker att dugainför sina förebilder. Denna kamp för överlevnad kan innebära att deras förmågortill tänkande och planering inte utvecklas, trots att de har goda anlag till det.Många barn lever i en tragisk motsägelse, eftersom de upplever kaos men får höraatt allt är bra. Barn litar på att vuxna talar sanning, och så blir de oförmögna attlita till sin egen intuition. De känner sig ömtåliga, osäkra och oroliga och harsvagt självförtroende och självaktning. De kan få för sig att de är tokiga.Endorfiner och enkefalinerDet finns även andra nervsändare som utsöndras av stark stress eller smärta. Detär kroppens naturliga smärtlindrare, enkefaliner och endorfiner. De förekommer ithalamus, hypothalamus och delar av det limbiska systemet. De är naturligamorfiner och härstammar från den tid då omedelbar smärtbefrielse innebar attdjur och människor snabbt kunde fly från en angripare.Men när endorfiner produceras som respons på känslomässig stress, sänker deaktiviteten hos T-cellerna (T-lymfocyterna), vilket minskar kroppens motståndskraftmot en hel mängd sjukdomar. T-cellerna är vita blodkroppar från thymuskörtelnoch deras uppgift i kroppen är att förstöra bakterier, svampar, virus och25 Hannaford, 1995. s 168.79

cancerceller. Sjukdomen AIDS minskar också T-lymfocyterna i blodet. Mångamänniskor bär på AIDS-virus utan att bli sjuka. De som utvecklat AIDS kan varamer utsatta för känslomässig stress som ökar halterna av endorfin.Enkefalinerna dövar smärta, men ökar hyperaktivitet och försämrar minnet.I situationer med känslomässig stress uppstår ett annat intressant fenomen.Känslan av fara gör att ögonen reflexmässigt rör sig utåt sidorna så att de kan seså mycket som möjligt av omgivningen. Detta gör det nästan omöjligt för ögonenatt samordnat löpa över en textsida.När människor lever i kronisk stress kan deras yttre ögonmuskler stärkas påbekostnad av de inre ögonmusklerna. Detta gör det ännu svårare att samordnaögonen för koncentrerat arbete.”Inte undra på att dessa barn har problem med läsningen och intevill läsa. Det gör ont i deras muskler och de måste övas upp igeninnan de kan läsa ordentligt!” 26Obalans i kontrollen av ögonens muskler (extraokulär muskeldysmetri) gör attmånga personer med dyslexi måste koncentrera sig så mycket på att styra ögonen,att energin inte räcker för att förstå eller hålla kvar den lästa informationen.Känslor och hälsa: StressfaktorerStressresponsen var tydligen avsedd att vara kortsiktig – för att få människan attsätta sig i säkerhet – och sedan nå normala nivåer igen. Att länge bibehålla höganivåer av stress och adrenalin, lämnar kroppen öppen för sjukdom.Med så höga stressnivåer som vi har i samhället idag, går många människor medknän, ländrygg och nacke nästan ständigt låsta. Spänningarna i ryggen leder tillett minskat flöde av ryggmärgsvätska runt hjärnan. De leder också till problem iländryggen och till diskbråck. Riskfaktorer för akut insjuknande i ryggvärk ellernacke/skuldervärk har i olika studier visat sig vara:- litet beslutsutrymme eller- höga psykiska krav eller- dåligt socialt stöd i arbetet.Men det är inte alltid kvinnor och män blir sjuka av samma faktorer.I en färsk svensk undersökning i Norrtälje var ett av de viktigaste resultaten attrisken för värk i ländryggen hos arbetande kvinnor ökade kraftigt om de utsattesför kombinationen av både- fysiska påfrestningar och- mycket krav och litet beslutsutrymme i arbetet.26 Hannaford, 1995. s109.80

Kombinationer av olika faktorer kan alltså vara betydelsefulla. Upprepadeinfektioner, i kombination med månader eller år av litet beslutsutrymme och högakrav, kan kanske bidra till uppkomsten av kroniskt trötthetssyndrom. Kanske kanelektromagnetiska fält i kombination med psykisk stress bidra till uppkomsten avel-allergi, osv.Vårt immunsystem styrs i hjärnan av det limbiska systemet som också bearbetarkänslor. Eftersom immunsystemet därigenom är så sammanvävt med nervsystemet,påverkar våra känslor hela kroppen. Insikten om sambandet mellanimmunsystemet och känslorna understryker hur viktigt det är att på ett bra sättuttrycka våra känslor. Starka känslor, som inte kan eller får uttryckas, hamnar idet sympatiska nervsystemet och kan med tiden explodera som våld, eller kommasmygande som sjukdom. American Medical Association (USA:s motsvarighet tillMedicinal-styrelsen) anser att minst 90 % av alla sjukdomar är relaterade tillstress.Orsaker till långvarig stressDet finns många orsaker till långvarig stress. Här kommer vi att presentera någraav dem som oftast nämns i litteraturen; Elektromagnetiska fält, TV, dåligamatvanor, samt allergier och infektioner.Elektromagnetiska fält, EMFDen elektriska aktiviteten i våra celler innebär att vår kropp producerarlågfrekventa elektromagnetiska fält (EMF). Dessa EMF är- dels en del av kommunikationssystemet i våra nerver,- dels förser de vår kropp med en särskild vibrationsrytm.Vi kan mäta dem, i hjärnan med EEC och i hjärtat med EKG. I vårt samhälleutsätts vi för en mängd lågfrekventa elektromagnetiska fält från olika elektriskaapparater. Det forskas mycket om huruvida dessa yttre EMF kan störa vår inrebalans och leda till olika sjukdomar hos oss. Men det kan också vara så att deleder till sämre inlärningsförmåga. Därför rekommenderas i många länder att tillexempel barn inte bör använda mobiltelefoner eller trådlösa telefoner.Normalt sett utvecklas fostrets vestibulära system när fostret lär känna rytm ochvibration genom moderns andning och hjärtslag, och från de ständiga EMF somhennes organ ger ifrån sig. Vid fem månader i livmodern är det vestibulärasystemet helt utvecklat och täcks av myelin. Fostret badar ju i fostervatten – somlätt vidarebefordrar yttre EMF, vilka kan hindra fostrets egna EMF.”Att ofta utsättas för EMF utifrån kan avbryta dessa rytmer frånmodern och kan påverka barnets inlärning av rytmisk mönsterbildning.Barn som föds utan denna inre rytmkänsla kan inte lugna81

sig själva med att vagga, jollra eller suga. Istället blir de baraoroliga.” 27TVBarn härmar instinktivt andra människors beteende, utan att tänka på om det börimiteras eller inte. Så små barn som fjorton månader härmar sådant de sett på TV.Upp till fyra års ålder kan barnen inte skilja på fantasi och sanning, utan TV är fördem en sann och verklig bild av hur världen fungerar. Våld i TV ökar alltså riskenatt barn blir aggressiva i sin lek och oftare använder våld för att lösa konflikter.När barn ser på TV vänjer de dessutom hjärnan vid ett inlärningssätt där kroppeninte är med, varken i rörelse eller med lukt och smak, eller med ett ömsesidigtkänslomässigt utbyte. Denna tillvänjning kommer att påverka inlärningen underhela livet.Våra hjärnor är väldigt känsliga för plötsliga ljud, färgförändringar eller rörelsersom kan betyda fara. Adrenalin pumpas in i våra muskler och vi förbereder ossför att kämpa eller fly för våra liv. De som tillverkar TV-programmen vet omdetta och använder det för att skapa spänning som tvingar oss att bli kvar framförTV:n. Eftersom tittaren inte får något utlopp för sin naturliga reaktion på fara, kanresultatet i stället bli frustration, retlighet och överaktivitet som kan påverka andraområden i våra liv. Det är idag allmänt känt att stress kan lösas upp om vi fåruttrycka våra känslor. Ändå vidmakthålls, via massmedia, att idealmannen skavara ”cool” och till synes oberörd. Särskilt för pojkar som får så starka budskapom att vara tuffa och ”coola” när de möter våld, är risken för hyperaktivitet stor –och därmed risken för en SOSOH-beteckning som ADHD, ADD ellerkänslomässigt handikappad.Dåliga matvanorMineralerOm vi ska hålla oss friska måste maten som vi äter innehålla allt det material somkroppen behöver för att bygga upp sina celler, det vill säga proteiner, kolhydrater,mineraler och fetter. Två tredjedelar av vår kroppsvikt är vatten. Resten avkroppsvikten utgörs av c:a 2 % kolhydrater, c:a 17 % proteiner, och (för en man)c:a 15 % fett. Hela 5 % av vår kroppsvikt utgörs av mineraler. Hos en person somväger 70 kg blir det 3,5 kg. Eftersom kroppen inte själv kan tillverkamineralämnen, är det alldeles nödvändigt att vi får i oss dem genom kosten. Fruktoch grönsaker är mycket viktiga källor till många mineraler.Mineralerna samspelar med olika vitaminer för att upprätthålla viktiga funktioneri kroppen och mineralbrist kan leda till allt från benbrott till mentala störningar27 Hannaford, 1995. s 153.82

som schizofreni, premenstruellt syndrom, koncentrationssvårigheter och trötthet.Vid stress förbrukar kroppen extra mycket vitaminer och mineraler.VätskebristVissa kemikalier, som till exempel alkohol och koffein, är vätskedrivande.Dessa ämnen hindrar njurarna från att rena och återanvända vatten. Iställetförlorar vi vatten i form av urin och får på så sätt ett överskott av salt. Dåvattennivåerna minskar stimuleras törstcentra i hjärnans hypothalamus och vi blirtörstiga. Och så dricker vi ännu en liknande dryck, blir ännu mer uttorkade ochännu törstigare.Dessa vätskedrivande ämnen drar även ihop blodkärlen som går till hjärnan. Dettafår till följd att produktionen av ryggmärgsvätska minskar och vi får huvudvärk.Ryggmärgsvätskan har till uppgift att omge hjärnan och hålla den fuktig. Närvattennivåerna i kroppen är låga finns dessutom mindre vätska tillgänglig för attproducera ryggmärgsvätska.”Underligt nog är människor inte törstiga när de är som mestuttorkade. Kroppen förlorar sin vakenhet för uttorkning. Läpparnakan vara torra, tungan kan ligga klistrad mot gommen, men maninser inte att man är törstig.” 28Fruktjuice och kolsyrad läsk är inte heller så bra, eftersom de innehåller mycketsocker och salt. Dels binder saltet vätska till sig, så att nerverna får mindre vätskatill den elektriska aktiviteten. Dels behandlar kroppen dessa drycker som mat ochmåste först ta vatten från andra delar av kroppen för att bilda matsmältningsvätskortill att bryta ned dem, innan de kan användas som vatten tillämnesomsättningen. Det förståndigaste vi kan dricka är alltså rent vatten.ProteinbristNär vi äter proteiner, bildas albuminer som håller kvar vatten i blodet.Albuminerna ser till att vattnet kommer fram dit det behövs mest, framförallt tillhjärnan och nervsystemet. Om vi äter för lite protein, eller inte får i oss alla de tiooumbärliga aminosyrorna, bildas också för lite albuminer. Då sipprar vattenistället ut ur blodådrorna och in i vävnaderna runt omkring (som svullnad ellerödem). Det kan innebära att det rent av kan vara skadligt att dricka vatten, för densom är undernärd, innan personen fått i sig tillräckligt med protein. Men för deflesta av oss är albuminnivåerna normala och vi bör dricka minst en liter vattenper dag.Socker28 Hannaford, 1995. s 147.83

Trots att glykos är livsviktigt för hjärnans funktion är socker en länk i en helkedja av stress, sjukdom och andra reaktioner i immunsystemet, vilka bidrar tillinlärningsproblem. Socker är lika beroendeframkallande som nikotin och heroinoch har skadliga effekter på kroppen, framför allt genom att orsaka försurning ikroppens vävnader, samt mineralbrist. Symtomen visar sig i form av retlighet,ökat sockerbehov, sämre koncentration, hyperaktivitet, beteendeproblem,störande uppträdande, depression och autistiskt beteende. Det kan också orsakadepression, migrän och Parkinsons sjukdom, likaväl som karies, demens, diabetesoch njursvikt.Allergier och infektionerStress leder till högre adrenalinnivåer. Höga adrenalinnivåer (och EMF) leder tilllägre membranpotential. Låg membranpotential ger sårbara celler, livsmedelsallergier(oftast mot mjölk, vete och majs), samt svagare immunförsvar. Svagtimmunförsvar leder till infektioner, främst i luftrören och öronen. Ständigaöroninfektioner skadar det vestibulära systemet och det retikuläraaktiveringssystemet. Detta gör det svårare för hjärnan att hålla sig vaken ochkoncentrerad, vilket leder till stora inlärningssvårigheter.Ett tecken på skada i vestibulärsystemet är varierande vakenhetsgrad. Orsaken tillen låg eller felaktig RAS-funktion kan vara skador i båggångarna. Det leder tillatt barnen fladdrar in och ut ur medvetandet och får svårt att hålla kvar enfokuserad uppmärksamhet och koncentration. Dessa barn gör ofta intrång påandra människors område utan att märka det. De tycks överlag ha en ofullständigrumsuppfattning. De förlorar lätt balansen och råkar ut för fler olyckshändelser änsina kamrater. De har svårt att stå stilla, men de kan springa eftersom det merliknar att falla framåt och inte kräver lika mycket balans som att stå. De kan ocksåcykla eller simma, eftersom kroppen då får stöd. Musklerna i nacke och rygg ärinte tillräckligt tränade att hålla kroppen upprätt och dessa barn sitter därför oftaoch hänger i skolbänken. Den som har en vestibulär skada måste, för att hålla sigvaken, hela tiden röra sig, skruva på sig och vrida på huvudet. Denna ständigarörelse är ofta det som förorsakar beteckningar som AD/HD eller hyperaktivitet.Läraren reagerar med att kräva att eleven ska sitta rakt och höra på. Men för dessabarn är detta en motsägelse: om de sitter stilla somnar hjärnan.I situationer som de uppfattar som stressfyllda, reagerar barn med splittraduppmärksamhet, överdriven aktivitet och aggressivitet. När vi är beredda på flykteller kamp, är hela systemet väldigt känsligt för precis alla yttre stimuli: En snabbrörelse, en tappad penna, någon som viskar – och hjärnvågorna går upp i dethögre betaregistret och vi reagerar… Helt normal stressrespons. Ändå får debeteckningar som ADD, AD/HD, Hyperaktiva eller Känslomässig störning,istället för att vi tar itu med den situation som skapar stressen.84

Kort diskussion kring åtgärderFörmågan att hantera stress på alla livets områden öppnar dörren till allmeningsfull inlärning och det finns mycket som kan hindra lärprocessen. Ju bättrekunskaper vi har, desto bättre kan vi hjälpa oss själva och våra barn att undvikasituationer som kan vara farliga för hjärnans utveckling och för förmågan tillinlärning.- För att vi ska kunna upprätthålla rätt spänning i våra celler – och därmed i vissmån skydda oss mot yttre EMF, är vatten oumbärligt! Många SOSOH-personervittnar om att sockerbehovet minskar då de dricker mer vatten.- Utbildning i stresshantering för föräldrar och andra vuxna som vårdar barn,skulle ge många barn en tryggare uppväxt, och leda till mindre risk för SOSOH.Detta skulle vara mindre riskfyllt än Ritalin.- Barn måste få lära sig att själva ta ansvar för sina handlingar. Vårdnadshavarefår inte alltid göra allting åt sina barn. Eget ansvar innebär också trygghet,eftersom man då har kontroll över sitt eget liv.- All vår bearbetning av känslor och tankar är biokemisk. Hur vi väljer attuppfatta, uttrycker och bearbeta känslomässiga upplevelser, avgör om vibehandlar dem lugnt eller låter dem utlösa stressresponsen, om vi utsöndraradrenalin eller andra nervsändare. Att på ett lämpligt sätt uttrycka känslor, hjälpertill att mildra stressfyllda situationer och hindrar stressen från att bli kronisk. Närvi verkligen kan uttrycka sorg, kan vi också uttrycka djup glädje, och få ett rikareoch friskare liv på köpet.- Att låta barn utöva idrott som kräver samarbete i stället för konkurrens minskarstressen och ökar inlärningsförmågan. Det gör livet mindre smärtsamt ochminskar därmed endorfinbehovet. När vi är lugna och glada ökar halterna avinterferoner och interleukiner i våra celler. Dessa ämnen ökar membranpotentialenoch gör cellerna oemottagliga för sjukdomsframkallande organismer.Adrenalin är en kemikalie som skyddar oss vid akuta situationer. Interferoner ochinterleukiner skyddar vår hälsa på lång sikt.- För att hjärnan ska kunna tänka aktivt och minnas ny information måste vikunna stänga ute oviktiga sinnesintryck och behålla koncentrationen. I en miljödär det finns goda förebilder och där man uppmuntrar lugn och ro ochkoncentration lär vi oss att utsöndra GABA, gamma-aminosmörsyra, i våra celler.Den höjer membranpotentialen så mycket att cellerna bara kommer att svara påsärskilt utvalda sinnesintryck. Till exempel kan vi utestänga trafikbuller på nattennär vi sover, men vakna om det lilla barnet gnäller. Eller under en lektion kan vistänga ute ljudet av andra människors pennor och rörelser, fläkten som surrar ochljud från gatan. På så sätt kan vi koncentrera oss.85

- Ju mer hjärnan aktiveras genom sinnesintryck desto fler nervbanor bildas tvärsöver hjärnbalken och myeliniseras, och desto snabbare kan de båda hjärnhalvornabearbeta intryck och samarbeta. I denna process kan hjärngymnastikenligt Paul Dennisons modell vara en effektiv metod.Sammanfattning.Allt sedan början av 1900-talet har man testat barn med så kallade psykomet-riskaintelligenstester, för att göra sig en bild av hur de kan förväntas klara av skolan.Under de senaste 15-20 åren har dessa tester använts allt mer, främst inom dennya disciplinen, neuropsykiatri, för att testa alla barn med misstänktaNeurospykiatriska funktionshinder, NPF. Parallellt med denna utvecklingkommer allt mer och allt kraftigare kritik mot testerna, från andra forskare ochdebattörer. Dessa hävdar att människor har fler förmågor än de som premieras iskolan och som mäts med intelligenstester.Howard Gardner anser att alla människor har minst åtta olika intelligenser som vikan öva upp, om de behövs i det samhälle där vi växer upp. Men att dentraditionella skolan endast låter oss öva mycket på ett par av dessa intelligenser.Varför kallas till exempel bollsinne för en talang, medan matematiksinne kallasför intelligens? Detta är djupt orättvist mot många viktiga mänskliga förmågor!Carla Hannaford arbetar med tanken att olika personer har olika dominansprofil.Beroende på vilken hand, vilken fot, vilket öra, vilket öga och vilken hjärnhalvasom vi föredrar, så använder vi vissa nervbanor mer än andra. Hon menar att det ien normalbefolkning finns fler än trettio sådana profiler, men att skolan endastgynnar barn med ett några av dessa profiler. De barn som har andra profilermissgynnas mer eller mindre, och utsätts för onödig stress, genom att skolankräver att de ska lösa uppgifter på ett visst sätt som inte passar dem. Ju merstressad man blir, desto mer beroende blir man av att få använda singrundläggande dominansprofil i en inlärningssituation. Skolan har helt enkeltutlärningsproblem, vilket leder till att många barn får stressymtom – och NPFdiagnoserkanske helt i onödan.Under de senaste decennierna har vi också blivit alltmer omgivna av elektriskaapparater och deras elektromagnetiska fält. Dessa påverkar nervsystemet,eftersom det är ett elektriskt system. Miljön har även blivit allt giftigare, med tillexempel allt mer tungmetaller, som hämmar eller stör omsättningen av andramineral i kroppen, vilket ökar stresskänslig-heten – och alltså leder till flerstressymtom.Vi äter alltmer färdiglagad mat som värms upp. Sådan mat innehåller ofta mer fettoch socker och mindre vitaminer och mineraler än vad nytillagad mat gör. Ettöverskott på socker, liksom vitamin- och mineralbrist kan ge symtom som liknar86

NPF, med till exempel svag impulskontroll, humörsvängningar, depres-sioner ochinlärningsproblem, men även migrän och på lång sikt Parkinsons sjukdom.För barn har ytterligare en stressfaktor kommit till under senare år och det är alltvåld de bevittnar i TV-program och TV-/dataspel. Barn kan inte avgöra vad somär på riktigt och vad som är på låtsas. Alla våldsamma scener gör attstresshormonerna flödar i kroppen, men det är svårt att gå därifrån och det finnsinget naturligt sätt att avreagera sig. Hos många skapas därmed frustration, och ilängden stressbeteende.Stress förändrar kroppens elektrokemiska balans, ämnesomsättning och reaktionsmönster.När vi upplever en hotfull eller pressande situation utsöndrasstresshormoner i kroppen. De vanligaste är adrenalin och cortisol. Precis som påstenåldern, förbereder de kroppen för kamp eller flykt genom att dra ihopmusklerna i nacken, ländryggen och vaderna, samt hälsenan, och låsa knävecken.På så sätt dras kroppen framåt, upp på tårna, så att vi kan stå upprätta. Samtidigtökar blodflödet i de stora musklerna i armar och ben, medan det minskar i tarmenoch storhjärnan. Blodtrycket ökar inne i kroppen men minskar i huden Denelektriska spänningen i kroppens celler minskar, vilket gör oss hyperkänsliga förallt som händer omkring oss, så att vi kan upptäcka faran i tid. Ögonen rör sig utåtsidorna för att se mer. Kroppen förbereder sig för att antingen slåss eller springaiväg.Det minskade blodflödet i storhjärnan och den minskade elektriska spänningen icellerna gör att vi inte längre kan tänka rationellt, eller koncentrera oss påenskilda detaljer. Kroppen tycks inte inriktad på att minnas särskilt mycket avotäcka händelser – på kort sikt är det viktigare att överleva än att tänka.Men om stressen blir långvarig störs balansen mellan anspänning och återhämtning,kroppens regleringssystem sätts ur funktion och det uppstår förändringar icentrala nervsystemet. Vi blir mottagligare för virusinfektioner och allergier.Ämnesomsättningen rubbas. Pulsen ökar. Vi får förhöjt blodtryck. Det finns ökadrisk för hjärtinfarkt och för depression. Dessutom är det naturligtvis på lång siktinte alls bra om förmågan att tänka och koncentrera sig försämras!87

7. Omsorgerna och särskolanDetta kapitel innehåller en historisk tillbakablick på omsorgen om, och synen påutbildning för, personer med begåvningsmässiga funktionshinder, från omkring1800-talets början och framåt tills idag. 29Bondesamhällets ”Fånar”I äldre tider skilde man inte mellan sjukdom och funktionshinder. Antingen varman vid sina sinnens fulla bruk, eller så var man kollrig. Antingen var man fulltarbetsför, eller så var man klen eller ofärdig, oavsett om lytet var fysiskt ellermentalt. Ett barn som inte var som det skulle var kanske i själva verket entrollunge – en bortbyting som knappt en mor kunde älska?I bondesamhället levde personer med begåvningsmässiga funktionshinder oftasttillsammans med alla andra i det självförsörjande hushållet. De hade sina småsysslor som de kunde klara av att utföra och ingick på sitt sätt i gemenskapen,även om de antagligen inte sällan blev offer för andras skämtlynne eller motvilja.I sämsta fall fick de gå på socknen och flytta mellan gårdarna för att underkortare eller längre tid få sitt uppehälle hos olika bönder, eller gömmas ochisoleras i någon jordkällare undan allmänhetens kännedom.Men eftersom all tillgänglig arbetskraft i regel behövdes, kunde de flesta levamed sina släktingar, och få uppskattning för de enkla arbetsuppgifter de utförde.Alla i trakten kände till varandra och även om somliga drev med byfånen, och enoch annan enfaldig piga säkerligen försattes i olycka 30 av mindre nogräknade mäni närheten, fanns också vänliga människor som hjälpte fånarna tillrätta när detbehövdes.29 Till detta kapitel har vi använt följande litteratur:Tomas Olsson, 1986-1993; Omsorgernas historia – ett bildspel i fem delar.Mårten Söder: Vårdideologi och samhälle, sidorna 4-10, artikel i Nya Omsorgsboken, Grunewald, red. 1986.Karl Grunewald: Utvecklingen i Sverige, sidorna 11-14, artikel i Nya Omsorgsboken Grunewald, red. 1986.Nämnden för vårdartjänst 25 år – en översikt, Nämndens för Vårdartjänst 25-års-jubileumsbok, 1995, s. 11-15.Folke Carlsson, Vårdartjänst – en verklig utmaning, Nämndens för Vårdartjänst 25-års-jubileumsbok, 1995, s. 17-27.Sven-Olof Brattgård, Det är individerna som väcker idéerna, Nämndens för Vårdartjänst 25-års-jubileumsbok,1995, s 37-41.Sonja Calais von Stokkom och Lars Kebbon: WHO:s handikappklassifikation; Tideman (red), 1996: Perspektiv påFunktionshinder & Handikapp, sidan 35.Gerd Peterson: Specifik och generell lagstiftning, Tideman (red), 1996: Perspektiv på Funktionshinder &Handikapp, sidorna 208-223.Lars Ricknell, red. 1996; Från institution till gruppboende – omsorger i förändring i Västerbottens län.Socialstyrelsens lättlästa variant av LSS-lagen från januari 1994.Iinformation från FUB:s forskningsstiftelse ala´s 29 hemsida: www.ala.fub.se 28 december 2002.30 Försattes i olycka = gjordes med barn utom äktenskapet88

Industrialiseringens ”Idioter”I mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras och många människorflyttade från landsbygden in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna. Nublev det problem med de ofärdiga. Maskinerna i fabrikerna var farliga och krävdegod motorik och snabb uppfattningsförmåga. Där fanns inga lätta arbetsuppgifterför idioterna. Dessutom kunde de inte tillåtas vandra omkring i staden på sammasätt som de hade kunnat göra på landsbygden.Därför beslutade 1847 års riksdag att fattigstugor skulle byggas för att sock-narnaskulle samla ihop och ta hand om alla som inte själva kunde försörja sig. Därblandades gamla människor, människor med funktionshinder, fattiga människor,barn och äldre. Fattigvården innehöll starka inslag av gammaldags patriarkalkontroll och uppfostran och var inget man valde frivilligt. Den fattige var mereller mindre rättslös.Mot slutet av 1800-talet började man betrakta idioterna som svaga och ömtåligavarelser, som måste skyddas från den hårda och brutala världen. Man byggdedärför upp så kallade asyler, dit de kunde samlas ihop och få kärleksfullomvårdnad.En av de första som kom att intressera sig för idiotvård var Per Aron Borg, somvar dövstumlärare och bland annat byggde upp Manillaskolan för döva barn ochutvecklade det svenska handalfabetet. Bland de första dövstumma P.A.Borg togsig an, fanns även några idioter. Så småningom kom hans arbete att allt merkoncentrera sig på idiotvården. Som en följd av hans arbete började man dela uppolika handikappgrupper. Således fick döva barn skolplikt 1889 och blinda 1896.De vanföra (rörelsehindrade) barnen fick relativt tidigt tillgång till specialskoloroch vanföreanstalter, men de fick inte skolplikt förrän 1962.En annan förgrundsgestalt i den svenska idiotvården var Emanuella Carlbeck.Hon föddes 1829 i Älvsborg. Vid 36 års ålder ombads hon att ta hand om ochfostra sin systers son som var ”idiotisk”. Då väcktes hennes idé om att starta ettidiothem. Bernhard Julius Glasell som var föreståndare för en abnormskola vidNya varvet i Göteborg, uppmuntrade henne. Till att börja med hade hon hand omtre barn, men de utökades snart till åtta och kort tid därefter till 30. Vid 1870 årsriksdag beslutades om 100.- kronor per barn och år i statsanslag.Efter att vid tre tillfällen flyttat till allt större och bättre hus, och efter ett flertalstudieresor i Europa för att lära sig mer om hur abnormskolor skulle drivas, komEmanuella Carlbeck omkring 1880 att förestå en anstalt, Johannesbergs gård,utanför Mariestad, där hon också dog 1901 efter en lång tids sjukdom.Johannesberg fungerade som en länsanstalt för Skaraborgs län och hade plats för70 barn. Hennes önskan var att det i varje län borde finnas ett sinnesslöhem. Vidslutet av 1880-talet fanns nio länsanstalter i södra och mellersta Sverige.89

Många av de svagt begåvade som flyttades till dessa tidiga vårdhem/skolhemhade varit svårt försummade tidigare. När de så kom till en plats där de fickordnade förhållanden och någon som brydde sig om dem och gav demundervisning, började de snabbt lära sig saker. Omkring sekelskiftet hade manföljaktligen en optimistisk syn på att dessa människor kanske ändå, med rättstimulans och skolning, kunde lära sig ett hantverksyrke och försörja sig själva.Flera anstalter och arbetshem startades med den ambitionen. Men det var inte såmånga av de intagna som klarade av att bli så skickliga att de kunde försörja sig –och optimismen dalade igen. Man insåg att de flesta av de sinnesslöa skullebehöva bo, undervisas och arbeta på stora institutioner under hela sitt liv.Depressionens ”Sinnesslöa”År 1904 beslutade riksdagen om ett årligt bidrag på 250.- kronor för var och en avde obildbara. Det var en viktig reform, eftersom många av dem innan dess, hadehållits undangömda i jordkällare och lador. Nu kunde även de få omsorg ochövning i praktiska göromål. Efter första världskriget kom möjligheten att genomtestning bedöma vilka som skulle gå i särskola och inte. Under 1920-talet börjadeönskemål komma om en separat lag för just de sinnesslöa. Men den blev inte avdå.År 1900 fanns det i Sverige 680 platser på stora anstalter där det fanns såvälasyler för obildbara barn och vuxna, som arbetshem för bildbara vuxna.År 1916 hade alla landsting tillgång till en sinnesslöskola med internat. Då fannsäven 26 arbetshem och 22 asyler, samt några anstalter enbart för fallandesjuka(epileptiker).År 1925 fanns det totalt 3500 anstaltsplatser.Men snart började den ekonomiska nedgången märkas på allvar. Ända från förstavärldskriget och fram till mitten av 1930-talet var samhällsekonomin svag.Många var arbetslösa och de sociala reformer som kommit igång i början av1900-talet upphörde. Det var inte konstigt att de efterblivna nu började ses som ensamhällsbörda. Samhället var i kris.1925 beslutades om att ett antal regementen skulle läggas ned. Byggnaderna togsistället i bruk för vård av sinnesslöa och många av de gamla militärerna fickanställning som vårdare. De behöll mycket av sin militära disciplin även i sitt nyayrke.Samtidigt började de nazistiska grundidéerna (delvis påverkade av RudolfSteiners kosmologi) slå rot också i Sverige, med tankar om att det folkslag somskulle leda nästa världsepok var den rena ariska rasen. Personer som ansågs orenaden ariska rasen måste bort. Dit hörde både efterblivna, homosexuella och andra”mindervärda folkelement”.90

Detta fick i Sverige till följd att de homosexuella dolde sin läggning och defarliga sinnesslöa spärrades in i stora inhägnade institutioner för att samhälletskulle skyddas från deras osunda inflytande. Cheferna för dessa institutioner varalltid läkare och de intagna betraktades som mentalvårdspatienter. Manförväntade sig att de sinnesslöa skulle reagera okontrollerat och aggressivt – ja,primitivt. Därför försågs anstalterna med tunga galler och grindar och allt vackerteller kulturellt stimulerande togs bort. Den undermänsklige antogs sakna sinne förestetik. Eventuella protester från de intagna togs som yttringar av deras sjukdom.Det värsta var att eftersom denna inställning präglade all uppfostran av desinnesslöa, så betedde de sig som det förväntades av dem. De nazistiskagrundtankarna fick också till följd att många människor tvångssteriliserades föratt deras skadliga gener inte skulle föras vidare.1930 respektive 1931 öppnades Salberga mentalsjukhus i Sala och Västra Marksmentalsjukhus i Örebro för asociala sinnesslöa män, respektive kvinnor. 1935öppnades Vipeholms mentalsjukhus i Lund för svårskötta sinnesslöa och senareytterligare två liknande sjukhus. Fyra av dessa fem sjukhus var gamlamilitärkaserner. Det var stora anstalter som drevs av staten fram till 1967 då detogs över av landstingen. Den största hade som mest upp till 1000 intagna.Sveriges enda seminarium för sinnesslölärare fanns vid Slagsta, en anstalt somdrevs av Föreningen för Sinnesslöa Barns Vård. Föreningen som bildades 1886har betytt mycket för personer med begåvningshinder i Sverige. Den öppnade denförsta skolan i Stockholm redan 1870 och det var den som startade Sveriges förstautbildning av sinnesslölärare. Den har ägt flera institutioner, bland annat Slagsta.Vid Slagsta arbetade man mycket med att utveckla nya pedagogiska metoder föratt undervisa sina barn. 1934 köpte föreningen Säfstaholms slott, som kom att bliett arbetshem för efterblivna män. 1952 bytte föreningen namn tillSävtsaholmsföreningen.Efterkrigstidens ”Utvecklingsstörda”På 1930-talet var Sverige ett relativt fattigt land och sociala reformer efterfrågadesflitigt. Många motioner i riksdagen frågade återigen efter en separat lagför de utvecklingsstörda, utan att verkställas. Efter andra världskriget komäntligen ett ekonomiskt uppsving. Sverige hade inte haft några slag på sin markoch kunde leverera varor och tjänster medan Europas övriga länder åter byggdeupp sin industri. Nu kom de sociala reformerna slag i slag: 1947 allmänålderspension, 1948 bostadsbidrag och barnbidrag, 1949 två veckors lagstadgadsemester. Det talades om att vi aldrig hade haft det bättre än nu. Men detta gälldeinte de obildbara sinnesslöa.91

1944 års lag1944 kom en ny lag om att landstingen skulle ordna skolundervisning försinnesslöa, men den var då redan föråldrad och året därpå tillsattes en nyutredning. Bland annat gällde lagen bara de bildbara. Och det var oklart om detvar skolöverstyrelsen eller medicinalstyrelsen som skulle vara tillsyns-myndighet.Det fanns alltså ingen tydlig formell huvudman, utan det blev även ifortsättningen en blandning av stat, landsting, kommuner och privata initiativ. Påmånga ställen blandades barn och vuxna, lindrigt och gravt efterblivna. Deobildbara, betraktades som en uppgift för sinnessjukvården. Den behandling somerbjöds dem var långbad, elchocker och spännbälten och så småningom kom delugnande medicinerna.År 1950 fanns det sammanlagt 11 000 anstaltsplatser i Sverige.Dragkamp mellan medicinare och pedagogerMen anstaltsplaceringarna skedde inte utan protester från andra samhälls-grupper.Brytningen mellan vårdideologiska synsätt ledde till en dragkamp mellan demedicinskt inriktade läkarna som ville forska kring orsakerna till idioti och somtänkte sig att den kunde medicineras eller opereras bort (till exempel genomlobotomi) – och lärarna som hävdade att ingen läkare någonsin lyckats botanågon utvecklingsstörd. De ansåg att problemet snarare var pedagogiskt och attalla människor har slumrande, inneboende förmågor som kan tränas upp. Fastpedagogerna såg fortfarande främst de bildbara och ville skilja dem från deobildbara.FUB1952 bildades en föräldraförening för utvecklingsstörda barn (FUB) i Stockholm.Det kom till liknande föreningar i fler städer och så småningom bildadesRiksförbundet FUB som en paraplyorganisation.FUB-föreningarna arbetade för att utvecklingsstörda barn skulle få rätt till hjälpoch stöd, till exempel i form av färdtjänst och i form av skolor ochdaghem/dagcenter så att mödrarna också kunde få ett eget liv samtidigt sombarnen kunde bo hemma. Man ville slippa institutionerna.En del av föreningarna ordnade pengar genom välgörenhetsbasarer och lotterieroch kunde på så sätt till en början driva egna skolor, korttidshem,daghem/dagcenter och färdtjänstservice, sommarkolonier, föräldrarådgivningsamt information till andra i samhället. Dessa verksamheter togs senare över avlandsting och kommuner.Samtidigt som FUB arbetade för att göra sitt namn och sina krav kända fick dedraghjälp av tidningen SE. År 1953 visade tidningen bilder inifrån ett av de stora92

vårdhemmen för utvecklingsstörda. Bilderna hade skrämmande likhet med andrabilder som folk sett bara tiotalet år tidigare – från de tyska koncentrationslägren.1954 års lagNu tog opinionen fart på allvar. Så här får man inte behandla människor! Detsvenska folkhemmet måste ha plats också för sina olycksbarn!1954 kom så en ny lag som ersatte den från 1944, Lagen om undervisning ochvård av vissa psykiskt efterblivna. Nu fick landstingen ansvar även för deobildbara barnen och för de vuxna, men staten skulle ansvara för de svårsköttaoch de asociala.Under 1950- och 1960-talen fick pedagogernas synsätt allt mer gehör blandbefolkningen, i takt med att fler landsting inrättade externatskolor och dagcentralerför barn och vuxna med utvecklingsstörning och man såg vilka framstegdessa personer gjorde där. Handikapporganisationernas arbete med att spridakunskap och utöva påtryckning på politikerna fick stor betydelse.Bräcke Östergård1951 drog Sven-Olof Brattgård igång projektet att bygga upp Bräcke Östergårdmed syfte att stötta och utbilda föräldrar till barn med svåra neurologiskafunktionshinder, och deras läkare, förskollärare, sjukgymnaster och andra, så attbarnen kunde få så tidig stimulans, träning och habilitering som möjligt. Manreste också runt i landet för att stötta landstingens uppbyggnad av egnahabiliteringsavdelningar. Samtidigt kom kravet på att alla barn skulle få möjlighetatt gå i skolan, men det saknades tillräckligt många speciallärare. Verksamhetenvid Bräcke Östergård växte till ett utvecklings- och forskningscentrum inommånga discipliner; medicin, teknik, pedagogik, social verksamhet m.m. Man drevockså en grundskola och en gymnasieskola. Men hur skulle framtiden se ut för deungdomar som gått ut skolan?De senaste årtiondenas normalisering1965 gjordes den riksomfattande så kallade Röda Fjädern-insamlingen för att fåekonomisk möjlighet att på prov bygga servicehus för personer medrörelsehinder, de så kallade Fokus-husen. Idén var att vuxna med rörelsehinderskulle slippa bo på ålderdomshem, vårdanstalter eller hos åldrande föräldrar. Deskulle istället kunna ha ett självständigt boende med hjälp av hemtjänst, färdtjänstoch en möjlighet till högre studier för att (åtminstone delvis) kunna försörja sigsjälva. Fokus-idén prövades på tio platser under sex år och visade sig fungeramycket bra. 1972 övertogs den av kommunerna och permanentades.93

Inom FUB strävade man också efter normalisering och integrering, i stället förökade satsningar på stora institutioner. Under flera år hade man drömt om attstarta ett demonstrationsprojekt för att visa att personer med utvecklingsstörningskulle kunna sysselsättas i industriellt arbete.År 1964 kunde man förverkliga sin dröm. Stiftelsen ala (Anpassning, Liv, Arbete)bildades. Genom bidrag från en rad olika organisationer och fonder, bl.a. SvenskaScoutförbundet och Röda Korset, samt en Radiohjälpskampanj, fick mantillräckligt med pengar till att starta sin verksamhet. Tanken var att efter enfemårsperiod överlåta verksamheten till någon lämplig myndighet.Målet var att starta en skyddad verkstad och ett inackorderingshem, samt attbedriva fritidsverksamhet, vuxenundervisning, att ge personal utbildning och inteminst viktigt; att bedriva forskning och sprida information.Den pedagogiska målsättningen var att stödja de utvecklingsstörda till störresjälvständighet, genom att öva förmågan att ställa krav och att själv bestämma.Till en början förlades verksamheten till Uppsala. Under sensommaren 1966 varinackorderingshemmet klart, insprängt i ett vanligt hyreshusområde, och enfritidsledare var knuten dit. Den skyddade verkstaden kunde tas i bruk i början av1967, med avdelningar som arbetade med trä, mekanik, elektromekanik, grafikoch kontorsservice.På övre våningen till den skyddade verkstaden huserade forskarna. Även de hadesom målsättning för sitt arbete att möjliggöra större självständighet för deutvecklingsstörda. Man arbetade i direkt och daglig kontakt med den övrigapersonalen och de utvecklingsstörda. Forskarna hade till uppgift att hela tidenutvärdera och utveckla boendet och verkstäderna.Skolöverstyrelsen tog över den skyddade verkstaden fr o m 1/1 1970 ochomvandlade den till arbetsmarknadsutbildning för utvecklingsstörda. Ansvaret förinackorderingshemmet och de fristående lägenheterna övertogs avArbetsmarknadsstyrelsen.År 1965 kom en lag om att elever med rörelsehinder i den obligatoriska skolanskulle få tillgång till elevhem och omvårdnad. Denna utveckling fick till följd attsamtidigt som det planerades och byggdes nya stora anstalter för vård av personermed begåvningsmässiga funktionshinder, var det allt fler svenskar som ansåganstaltsvård föråldrat.Samma år tillsatte socialministern en Handikapputredning bland annat för attutreda hur habilitering och utbildning i förlängningen skulle ordnas för personermed funktionshinder. Denna utredning kom att ge genomgripande resultat.Socialtjänsten förändrades, hemtjänsten och färdtjänsten byggdes ut,integreringen av elever med funktionshinder i skolan fick fastare former, ochintegreringen i arbetslivet blev enklare.94

Ett av Handikapputredningens resultat var att det behövdes bättre sociala ochpraktiska stödinsatser, en vårdartjänst, för att personer med funktionshinder skullekunna idka högre studier, vid folkhögskolor och högskolor. För att leda dettaarbete tillsattes i juli 1970 Nämnden för vårdartjänst (NV). Till en början skulleden statliga vårdartjänsten bara gälla personer med rörelsehinder och den skullebara finnas till dess att kommunerna hunnit bygga ut sin hemtjänst tillräckligt,men så småningom insåg man att om insatserna skulle bli likvärdiga för alla sombehövde dem, måste staten fortsätta att ansvara för dem. Men fortfarande gälldeden endast personer med rörelsehinder.1968 års omsorgslagEtt annat av Handikapputredningens resultat blev Lagen om omsorger om vissapsykiskt utvecklingsstörda, Omsorgslagen, som trädde ikraft i juli 1968. Den nyalagen innebar att landstingen blev skyldiga att ta hand om alla medbegåvningshinder. Den innebar också att nu fick alla svenska barn skolplikt.Samtidigt gjorde den en viktig markering genom att den skiljde mellan boendeoch undervisning. På så sätt blev skillnaden mellan särskoleelever och andragrundskoleelever mindre och det ansågs fullt möjligt att integrera särskolan medgrundskolan. Det var också betydelsefullt att lagen förutsatte att så många sommöjligt av särskolans elever skulle bo hemma. Endast om det var för långt mellanhemmet och skolan för att eleverna skulle kunna åka skolskjuts varje dag skullede bo i ett familjehem eller särskilt elevhem. I sådana fall skulle barnen åka hemvarje helg.Men ännu år 1973 fanns 12 650 platser på vårdhem och specialsjukhus varav2900 för barn. Och man fortsatte att bygga, även om man försökte dela upp destora anstalterna i mindre avdelningar. Men avvecklingen var trots allt på gångoch det var barnen som flyttade ut först. År 1984 fanns 10 000 platser, varav 700för barn. En förutsättning för att barnen skulle kunna bo hemma var just attOmsorgslagen krävde att undervisning skulle ordnas också för dem som tidigarebetraktats som obildbara, och att träningsskolorna därmed bildades.För att de vuxna också skulle kunna flytta ut behövdes bra daglig sysselsättningoch bra gruppbostäder. Allt detta byggdes ut under 1970-talet. Men år 1992bodde fortfarande 3700 personer, främst äldre, kvar i de stora vårdhemmen.Nyckelorden från slutet av 1960-talet och framåt var normalisering, integreringoch den lilla gruppens princip. Men den ekonomiska nedgången på 1970-taletinnebär ändå en viss förändring i synsättet. När man på 1960-talet talade omintegrering, var det individens integrering man talade om. Och om det behövdessärskilda insatser för att uppnå detta, var man beredd att vidta dem. Men frånmitten av 1970-talet och framåt är det viktigare att integrera själva insatserna.Man ifrågasätter om det är nödvändigt med särskilda lagar för personer medfunktionshinder. Det borde väl räcka med de lagar som gäller för alla andra.95

Underförstått finns tanken att särskilda åtgärder kostar pengar, men också att manbörjar betrakta handikapp som ett relativt begrepp. En person som har en skada ärhandikappad av sin skada i vissa situationer/funktioner, men inte i andra. (SOU1976:20)1986 års omsorgslag1977 tillsattes en expertkommitté som skulle se över handikappomsorgen. 1985kom deras betänkande: Omsorger om vissa handikappade (SOU:26) ochriksdagen beslöt enhälligt att den skulle gälla från och med 1 juli 1986. Den nyaomsorgslagen betecknades som en pluslag, det vill säga den skulle kompletteraandra välfärdslagar, som socialtjänstlagen, skollagen, hälso- och sjukvårdslagenmed flera, när dessa inte räckte för att tillgodose de behov en person medfunktionshinder kan ha. Där föreskrevs bland annat att landstingen även ifortsättningen skulle ha huvudansvaret för omsorgen om personer medbegåvningsmässiga funktionshinder.Men 1988 tillsattes en ny parlamentarisk utredning, den så kallade 1989 årsHandikapputredning. Ett av deras uppdrag var att utreda hur stort behov det fannsav gymnasieplatser med särskilt stöd för elever med svåra rörelsehinder. Detledde fram till att rätten till gymnasieutbildning för dessa ungdomar slogs fast1990 och att riksgymnasier med elevbostäder inrättades i Stockholm, Göteborgoch Umeå.SISUS och SIH1991 avvecklades Skolöverstyrelsen och Nämnden för vårdartjänst, NV, fick taöver fördelningen av det särskilda statsbidraget till studieplatser för deltagare medfunktionshinder inom folkbildningen. I samma veva utvidgades också NV:suppdrag till att gälla även personer med andra funktionshinder än rörelsehinder.Nu kan alltså folkhögskolor och studieförbund få särskilt studiebidrag också tillassistans för personer med begåvningsmässiga funktionshinder även om dessainte har rörelsehinder.Samma år inrättas Statens institut för Handikappfrågor i skolan (SIH) som blandannat arbetar med att ta fram hjälpmedel och anpassade läromedel för elever medfunktionshinder.1994 tills idagDet verkligt stora resultatet av Handikapputredningens arbete blev 1994 års Lagom Särskilt Stöd till vissa funktionshindrade, LSS. Den är en pluslag liksom 1986års lag. Den ska garantera att personer som behöver mer specifika insatser än vadSocialtjänstlagens mer allmänna principlagstiftning kan tillförsäkra, också ska få96

det. När LSS kom räknade man med att omkring 100 000 personer skulle kommaatt kunna nyttja den.LSS säger att alla har rätt till goda levnadsvillkor. Det betyder att alla har rätt attfå den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de ska kunna påverka vilket stödoch vilken service de får. LSS gäller för tre grupper av människor:1. Personer med medfödda begåvningshinder och personer med autism ellerautismliknande tillstånd.2. Personer som har fått begåvningshinder i vuxen ålder, efter en skallskada, elleren sjukdom.3. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder.LSS-lagen kan ge rätt till tio olika insatser, men det är inte säkert att alla personermed funktionshinder kan få alla insatser.1. Rådgivning och annat personligt stödStödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped,arbetsterapeut, dietist eller förskolekonsulent.2. Personlig assistansMan kan antingen få assistans genom att kommunen anställer en assistent, eller fåpengar och själv vara arbetsgivare för sina assistenter.3. LedsagarserviceDen som inte har personlig assistans kan istället ha rätt till ledsagarservice för attkunna delta i samhällslivet.4. KontaktpersonEn kontaktperson (eller en stödfamilj) skall vara en medmänniska som kan hjälpatill att delta i fritidsaktiviteter och ge råd i vardagssituationer5. Avlösarservice i hemmetEn avlösare kan komma hem och ta hand om den som har funktionshindret, så attresten av familjen ibland kan göra andra saker. Avlösaren skall vara tillgängligalla tider på dygnet, så att man även kan få hjälp om det plötsligt händer något.6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan ordnas i korttidshem, i en annanfamilj eller på något annat sätt t ex läger- eller kolonivistelse, för att ge denenskilde rekreation samtidigt som anhöriga får avlösning7. Korttidstillsyn motsvarande fritids, för skolungdom över 12 år.8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom.9. Boende med särskild service eller annan anpassad bostad för vuxna.De vanligaste formerna av boende med särskild service är gruppbostad ochservicebostad.97

10. Daglig verksamhetVuxna personer under 65 år, som saknar arbete och inte utbildar sig, har rätt tilldaglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2, samt i vissa fall personer ipersonkrets 3.Insatserna är i princip gratis för den enskilde, men det finns några undantag:- Den som får bidrag från försäkringskassan till assistans, men har en assistentsom är anställd av kommunen, skall betala bidraget vidare till kommunen.- Den som bor i bostad med särskild service bör betala för den privata bostaden,men inte för gemensamma utrymmen.- Om ett barn bor i familjehem eller i bostad med särskild service bör föräldrarnaändå betala till barnets kläder och fritidsverksamhet, precis som om barnet boddehemma.Var och en ska ha möjlighet att själv få bestämma om de insatser man får genomLSS. Man kan få LSS-insatser bara när man själv begär det, (eller när föräldrarnabegär det, om man är under 18 år.) Om man är vuxen kan man få hjälp av singode man eller förvaltare att begära LSS-insatser. Kommunerna är skyldiga attsamverka med föreningar för personer med funktionshinder. På senare år harröster höjts för att också personer med andra NPF än Autism, ska få tillgång tillstödinsatser via LSS.Den som får insatser enligt LSS har också rätt att få vara med och utforma enindividuell plan, där det står vilka insatser som är beviljade, vilka insatser som ärplanerade i framtiden och vem som ska utföra insatserna. Kommunen har ansvarför att samordna alla insatser som tas upp i planen. Landstinget är som regelansvarigt för insatsen Rådgivning och annat personligt stöd. Kommunen äransvarig för de övriga rättigheterna/insatserna. Länsstyrelsen ska informera ochge råd till familjer som ger insatser och till kommunerna. Socialstyrelsen ärhuvudansvarig för hur lagen används. Den som inte är nöjd med ett beslut ominsats enligt LSS kan överklaga detta i länsrätten.1994 kom också nya läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och defrivilliga skolformerna, LPO 94 respektive LPF 94. För första gången är detsamma allmänna läroplan som gäller för alla som går i den kommunala ellerstatliga svenska skolan. LPO 94 gäller för såväl grundskolan som sameskolan,specialskolan för döva och hörselskadade barn, samt den obligatoriska särskolan.LPF 94 gäller för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunalavuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbild-ningen förutvecklingsstörda. Varje enskild kommun och skola har att utforma sinverksamhet i enlighet med de ram-målsättningar som läroplanen anger.98

SammanfattningUnder de senaste 200 åren har livsvillkoren för människor med begåvningsmässigafunktionshinder förändrats dramatiskt vid flera tillfällen. Alltsedansenare delen av 1800-talet har det rått en dragkamp mellan läkare som velatstudera begåvningshinder utifrån medicinsk synvinkel, och lärare som haft ettpedagogiskt förhållningssätt. Det konflikterna har gällt och alltjämt gäller är omgrundorsakerna till funktionshindren ska anses bero mest på arv, eller mest påmiljö – och beroende på vad man tror om grundorsakerna, bestäms också vilkaåtgärder man vill vidta för att stödja personer med funktionshinder.Vilken av dessa ståndpunkter som är mest politiskt korrekt beror på de ekonomiskakonjunkturerna. När samhällsekonomin är god behövs all tillgängligarbetskraft. Då höjs röster för att förbättrad miljö och pedagogik skulle kunna fåfler personer med funktionshinder ut i arbete. När samhällsekonomin är dålig,hävdar fler att funktionshinder är genetiska och inget att göra åt. 1900-talets kampmellan medicinare och pedagoger fortgår ännu.99

100

II.och Metodik.Distansundervisning, TeknikVi vill identifiera hinder och framgångsstrategier i IT-stödda kurser på distans –i allmänhet och för personer inom vår målgrupp.101

8. InledningEn nations välfärd påverkas i hög grad av hur stor del av befolkningen som påkort varsel kan ta till sig ny kunskap. Därför har de senaste åren från regeringshållgjorts stora investeringar för att åstadkomma ett livslångt lärande för så mångasom möjligt. För att uppnå detta har stora förhoppningar satts tillinformationstekniken och tankarna på ett flexibelt lärande i tid och rum.Denna avdelning av rapporten ägnas åt detta ämnesområde.Vi har läst litteratur och forskarrapporter om folkbildning, distansstudier ochflexibelt lärande för att skapa oss en bild av hur diskussionerna förs i det ämnetidag.Syftet med denna litteraturstudie har således varit:• att identifiera problem och framgångsstrategier med IT-stödda kurser pådistans – i allmänhet och för personer inom vår målgrupp.102

9. Distansundervisningens historiaInledningFör att tydliggöra ett historiskt skeende har vi valt att presentera distansundervisningensframväxt utifrån ut ifrån ett generations-perspektiv. Man kanurskilja tre tydliga generationer där distansundervisningen, DU, bedrivits medolika distansöverbryggande teknik; först fysisk förmedling i form av brev, sedanelektronisk analog förmedling i form av TV och Radio och idag med digitalförmedling i form av datorbaserade konferenssystem och Internet.I övergången mellan andra och tredje generationens distanskommunikaitonskedde en närmast explosionsartad utveckling. Dels kom på kort tid en hel mängdny teknik, dels blev denna teknik nästan lika snabbt tillgänglig för väldigt mångamänniskor. I nästa kapitel ger vi en kort översikt över denna intressantateknikutveckling.Distansutbildningens framväxtFörsta generationen (ca 1890-1960)Till den första generationens DU räknar vi den där den distansöverbryggande”tekniken” bestod av brev. Detta förutsatte en infrastruktur i form av ettfungerande postverk. I Sverige infördes postverket redan 1636 men blev förstunder andra halvan av 1800-talet en pålitlig realitet för allmänheten, främst p.g.a.enhetsporto och frimärken (1855), brevlådor och diligenser 31 .DU som begrepp har funnits sedan 1898 då Hans Hermods startade sin skola. Avpraktiska skäl tenderade pedagogiken att bli en förmedlande pedagogik 32 medmassutskick av introduktionsbrev med uppgifter för inlämning och bedömning.Någon interaktivitet, någon samverkan mellan inblandade parter, var detegentligen aldrig frågan om. En dialog i ordets rätta bemärkelse var omöjlig pågrund av infrastrukturen. Postgången tog ju flera dagar.Måhända kan man också säga att den pedagogiken var i takt med tiden så till vidaatt de förmedlingsstrukturer man fick som distanselev också var de somgenomsyrade hela samhället allt ifrån fabrikens stämpelklockor till bruketsarbetarbostäder.31 Nationalencyklopedin Multimedia 2000; uppslagsord: Posten.32 Med förmedlingspedagogik avses i detta fall en undervisning som till stor del bygger på att läraren ställerretoriska frågor och eleven svarar.103

I första hand var distansutbildningen en privat angelägenhet där initiativrikaindivider på detta sätt fick möjlighet till en alternativ yrkeskarriär.Andra generationen (ca 1930-1990)Med elektriciteten kom nya möjligheter att överföra meddelanden över långaavstånd på ett mycket snabbare sätt än med fysisk förmedling. Först komtelegrafen, följd av telefonen, radion och televisionen. I och med radions ochtevens genombrott fick DU en ny teknik till sitt förfogande.På 1960-talet sågs radion och teven till och med som något som på sikt skullekunna ersätta vanlig undervisning. Dessa förhoppningar kom på skam, men radio,teve och video har fått stort genomslag och fungerar idag som komplement i allslags undervisning.De tekniska framstegen i andra generationens distansutbildning har inte haft såstor inverkan på pedagogiken. Kanske beror detta på att förmedlings-pedagogikenalltjämt låg väl i tiden med det industrisamhälle och de makt-strukturer som råddedå. Den nya tekniken tillät dock envägskommunikation på ett mer nyanserat sättän tidigare tack vare att ljud, färg och rörlig bild tilltalade fler sinnen. Dessutomgjorde telefonen att synkron 33 dialog på distans för första gången medgavs, om änendast mellan två parter.Under denna generation kan man också hitta en förskjutning av intresseperspektivetfrån individ till statsmakt. Detta märks till exempel i bildandet avUtbildningsradion 1928, och i att universiteten började erbjuda distanskurser på1970-talet. Statsmakternas motiv och mål att stödja utbildningsformen var oftastjämlikhetsperspektivet. DU skulle ge missgynnade grupper – allt ifrånskiftarbetaren till glesbygdsbon – möjlighet till högre utbildning.Tredje generationen (ca 1990 tills idag)Den snabba dator- och IT-utvecklingen under framför allt 1990-talet har sattdistansutbildningen i nytt perspektiv.Genom BBS-system (elektroniska samtalsforum som fungerade innan ochfungerar oberoende av Internet) och Internet har en decentralisering skett och nukan för första gången både synkron och asynkron 34 dialog mellan ett flertaldistansdeltagare realiseras. Den andra generationens telefoni medgav länge endasttvåpartsdialog. Flerpartssamtal per telefon, eller per dator, kom till stånd först på1990-talet.33 med synkron menas att parternas meddelanden läggs vid samma tidpunkt.34 med asynkron menas att inläggen sker vid olika tidpunkter.104

Medan ljudet och den rörliga bilden var helt nya uttryckssätt under den andragenerationen har detta generationsskifte inte medfört i sig nya uttrycksmedel. Denya möjligheterna ligger i att dessa redan etablerade uttryckssätt nu blivitdigitaliserade, vilket innebär att fler kan få tillgång till dem – helt enkelt endecentralisering. Nu har även små utbildningsanordnare möjlighet attkommunicera med sina kursdeltagare via ljud, video osv. Under den andragenerationens distansutbildning hade bara ett litet fåtal resursstarka aktörer, somUtbildningsradion och enstaka universitet, möjligheten att via etermedia nåeleverna med ljud och rörlig bild. Med hjälp av bredband och webkameror haridag åtminstone ett par utbildningsanordnare i varje kommun resurser att nåelever med samma media.Det är bara en tidsfråga innan även kursdeltagarna själva får teknisk ochekonomisk möjlighet till dessa media. Tekniken finns redan, och i takt med högrebandbredd och billigare maskiner kommer snart även deltagarna att kunna nyttjadessa medier.SammanfattningVi har valt att dela in distansundervisningens framväxt i tre generationer.I den första generationen var den distansöverbryggande ”tekniken” fysisk (t.ex.postdiligenser och brevbärare).I den andra generationen var den distansöverbryggande tekniken elektronisk ochanalog (t.ex. telefon och television).I den tredje generationen är den distansöverbryggande tekninken elektronisk ochdigital (t.ex. GSM-telefoner och datorer).Sprängkraften i den tredje generationens distansutbildning jämfört med tidigaregenerationer är de utökade kommunikationssätten deltagare emellan, flerpartssamtaletsamt decentraliseringen av möjligheter som i sig kanske är 50-70 årgamla. I bilagedelen finns en matris som schematiskt visar hur de olikagenerationerna av distansutbildning förhåller sig till varandra ur olika aspekter.105

10. TeknikutvecklingenInledningDen stora skillnaden mellan den tredje generationens distansutbildning ochtidigare generationer är alltså att den möjliggör flerpartssamtal, decentraliseraroch ger möjlighet för deltagarna att effektivt använda fler media än text och tal.Detta kapitel förklarar kort de tekniska förutsättningarna för denna utveckling.InternetInternet är ett decentraliserat nätverk som binder samman ett antal mindre nätverkvärlden över. Det finns igen huvudserver som är garant för att systemet fungerar.Det finns heller ingen om äger, styr eller kontrollerar Internet i sig.Ur detta perspektiv är Internet anarkistiskt och lever sitt eget liv.Internet är en produkt av det kalla kriget och skapades i slutet av 1960-talet avamerikanska försvaret för att en framtida fiende inte skulle kunna slå ut datorkommunikationengenom att klippa av en kabel mellan datorerna eller bomba endatorcentral. Genom kommunikationsprotokollet (= språket) TCP/IP letar siginformationen fram via alla återstående tillgängliga vägar i ett datanät. Man skullekunna jämföra det med vattnets förmåga att hitta nya vägar förbi en fördämning.På 1970-talet kopplades försvarsnätet ihop med fem amerikanska universitet ochhette då APRA-net. Man använde nätet till e-post och att skicka textfiler mellanvarandra 35 . Så småningom började fler och fler universitet koppla upp sig motnätet och forskare över hela världen började använda nätet till globalakonferenser. Europa kopplades på 1983. Ungefär vid samma tidpunkt koppladeförsvaret av säkerhetsskäl ur sig, då allt fler ickemilitära aktörer fick tillgång tillnätet.1989 skapade fysikern och engelsmannen Tim Berners-Lee vid det internationellaforskarcentrumet CERN i Schweiz ett hypertextsystem, World Wide Web, (www)för att underlätta kontakten fysiker emellan. På CERN byggdes också den förstatextbaserade webläsaren Lynx 1991 som dock aldrig blev någon succé. Det blevdäremot efterföljaren Mosaic.35 Lars Lundberg och Magnus Eriksson, Grunderna i IT, Utbildningsradion (1996) s.12,Bengt Rasmusson, Internet, s. 5-12 Liber media (1998)106

Februari 1993 lanserar den då 23-årige studenten Marc Andreessen vid dataavdelningenNCSA på Illinoisuniversitetet i USA den första grafiska 36 webläsarenMosaic. 1994 startar han företaget Netscape och i oktober 1994 läggs den förstabetaversionen (= testversionen) ut på nätet. Sent omsider, först 1995, blandar sigMicrosoft in i leken med sin webbläsare Internet Explorer. 37World Wide Web och de grafiska webläsarna gör Internet lättillgängligt ochattraktivt för allmänheten och från mitten på 1990-talet har Internet växtexplosionsartat. 1993 var två miljoner datorer Internetanslutna och 1999 varsiffran uppe i 60 miljoner. 38Två sätt att ansluta sig till InternetDet första alternativet att ansluta en dator till Internet är en uppringd förbindelsevia modem eller Telias abbonemangstjänst ISDN.Det innebär att datorn via modemet/ISDN ringer upp Internetleverantören och vialeverantören kommer ut på Internet. Internetleverantören tar betalt för den tidman varit ute på Internet och surfat. Den avgiften kallas trafikavgift.Det andra alternativet är en fast förbindelse.Då köper man en fast förbindelse till en Internetleverantör, som t.ex. Telia ellerTele2. Datorn står då i ständig förbindelse med Internet och ringer således aldrigupp eller lägger på. För detta betalar man en fast månadsavgift men har i gengäldingen trafikavgift. Exempel på denna teknik är Telias tjänst ADSL.Denna typ av lösning är att föredra om man t.ex. vill köra en egen webserver.Bandbredd och uppkopplingFörbindelser mellan datorer kan se olika ut.- De kan gå genom kablar av olika slag, genom telefontrådar, via satelliter,radiovågor eller elnätet.- Hastigheten på förbindelsen kan också vara olika snabb. Det är detta som kallasbandbredd. Ju större bandbredd desto mer information kan skickas iväg varjesekund. Bandbredden mäts i bps = bits per sekund. 8 bits = 1 byte. En vanlig faxanvänder 9600 bps. Med modem kan bandbredden aldrig bli större än 56 600 bps= 56,6 Kbps (=Kilobits per sekund). 28,8 Kbps är minimum för att användawww på Internet.ISDN har en hastighet av 128 Kbps medan ADSL har 512 Kbps.I bl.a. kabelnät kan man uppnå hastigheter om 2 Mbps (=Megabits per sekund).36 Mosaic var alltså den första webläsaren som kunde hantera bilder.37 Bengt Rasmusson, Att göra en hemsida, sid 11 Liber media (1998)38 Nationalencyklopedin Multimedia 2000, sökord: Internet107

Från myndighetshåll har man rekommenderat aktörer att använda ordet bredbandendast till förbindelser om minst 2 Mbps (cirka 2000 Kbps). Något som inte alltidefterlevs, därför benämner man ibland hastigheter över 2 Mbps som ”äkta”bredband.Elektroniska konferenssystemInnan Internets genombrott i mitten på 1990-talet skedde den elektroniskakommunikation oftast genom så kallade elektroniska anslagstavlor (BBS;Broadcast Bulletin System) där man via ett speciellt klientprogram i den egnadatorn ringde upp ett telefonnummer på liknande sätt som man idag ringer upp enInternetleverantör. 39 På så sätt kunde den elektroniska kommunikationen i t.ex. ettkonferenssystem fungera oberoende av Internet.De äldsta konferenssystemen är från 1970-talet. Bland de äldsta brukar Confer påUniversity of Minnesota nämnas. På 1980-talet nyttjades BBS-system somMicroKOM, IPCS och TCL. På 1990-talet kom kommersiella varianter som FirstClass och Lotus Notes. Kännetecknande för alla dessa system är att de är mereller mindre textbaserade och klarar sig utmärkt på låg bandbredd. De är ju gjordainnan Internets genombrott i mitten på 1990-talet 40 .Efter Internets genombrott gjordes många av dessa elektroniska anslagstavlorwebbaserade. Med webbaserad menas i detta fall att de elektroniska forumen gårkomma åt via en webläsare (t.ex. Netscape eller Explorer) lika väl som genom detspeciella klientprogram man använt tidigare. Många av de gamla aktörerna tillätnu också webläsarna Explorer och Netscape att vara alternativa klienter till derassystem trots att man på detta sätt lämnade ifrån sig något av kontrollen överanvändarna.Trenden verkar idag gå mot webbaserade system med koppling mot databaser därnya aktörer redan från början bygger sina system med tanke på att användawebläsarna som klienter. Exempel på sådana webbaserade system är TeliasWebucation, Partiturs PingPong och Lunds universitets Luvit.Det finns idag hundratals konferenssystem.Sammanställning och utvärderingar på ett mindre antal av dessa har gjorts våren2000 av Statens skola för vuxna (SSVH) 41 och vid samma tidpunkt av Umeåuniversitet inför en större upphandling av konferenssystem till universitetet.I dessa moderna webbaserade konferenssystem blir all webbaserad teknik möjligatt bygga in i konferenssystemet, som till exempel video.39 Överföringskapaciteten var då var cirka 2-15 Kbps att jämföra med dagens ADSL-teknik på 512 Kbps.40 http://susning.nu41 http://www.ssv.gov.se/itlosn/pform.htm108

I de konferenssystem vi har tagit del av har de flesta aktörer nyttjat de nyatekniska möjligheterna till större komplexitet (självvalidering, möjligheten attfölja och utvärdera många fristående kurser samtidigt m.m.).Men systembyggarna har valt att arbeta i samma gamla grafiska form istället föratt förenkla miljön med hjälp av ny grafisk form. Gränssnittet och konferensstrukturenär trots de nya möjligheterna ganska lika BBS-systemen före Internetsgenombrott.Ett gränssnitt kan liknas vid en brygga mellan människan och maskinen.Gränssnittet är det som gör att vi kan kommunicera med datorn.Långt in på 1980-talet var datorns gränssnitt textbaserat och människankommunicerade med datorn via kommandon som man knappade in på etttangentbord. 1985 kom företaget Apple med det första moderna grafiskagränssnittet i och med sin dator Macintosh. Istället för att knappa in kommandonmed tangentbordet klickade man nu med en så kallad muspekare 42 på grafiskarepresentationer (= bilder) av diverse fysiska objekt (= saker) som mappar ochfiler. 3-4 år senare kom Microsoft med sin egen grafiska variant i och medoperativsystemet Windows för PC-plattformen. Idag skulle knappast någon kunnatänka sig arbeta med en dator utan ett grafiskt gränssnitt.Den webbaserade teknikenVilken är då den webbaserade tekniken som nämnts? Här nedan tas några av demest aktuella teknikerna just nu, år 2002, upp. Den snabba teknikutvecklingeninom detta område gör dock att listan kontinuerligt måste omvärderas ochkompletteras.HtmlI samband med att Tim Berners-Lee 1990 skapade den grafiska internettjänstenworld wide web (www) skapade även han märkordsspråket HTML.HTML står för Hyper Text Markup Language.HTML var från början tänkt till att få datorer av olika system, konfigurationer ochplattformar att enkelt kunna utbyta information med varandra. Fysikerna varmålgruppen och fokus låg på struktur och innehåll och inte på utformning.Varje dokument har ett innehåll, en struktur och en utformning /layout.HTML koncentrerar sig alltså på att skapa en struktur åt innehållet, och struntarmer eller mindre i layouten. Strukturen skapas genom att varje del i innehålletmärks med så kallade tags (eller taggar på svengelska). Med hjälp av dessastruktur-tags kan sedan innehållet överföras mellan de mest skilda datorsystem.42 Muspekare = den lilla pilen som flyttar sig på skärmen när man flyttar datormusen man har på bordet.109

Men vid mitten av 1990-talet blev Internet tillgänglig för alla, och inte bara förforskare och militärer. Då kom krav på att även kunna överföra ett dokumentsutformning (layout) över Internet. Till att börja med försökte webdesignersanvända HTML-taggarna för att styra layouten, men det fungerade inte så bra,eftersom HTML aldrig var tänkt som ett layoutverktyg.HTML är en öppen standard som styrs av industrisammanslutningen W3C(World Wide Web Consortium). Det innebär att inget enskilt företag har licens påspråket och kan ta betalt av andra för nyttjandet. En öppen standard gör att folkaccepterar en ny teknik och att den sprids snabbare än om tekniken ärlicensomgärdad. Eftersom språket HTML ständigt utvecklas, bygger W3C påspråket med nya funktioner som lanseras i och med nya versioner.Sådana nya funktioner kan vara kompletterande tekniker som JavaScript ochstilmallar. Dessa gör att man kan komma runt de grafiska begränsningarna medHTML. HTML i kombination med dessa nya tekniker har fått en efterföljare mednamnet XHTML. Den senaste versionen sommaren 2002 är version 1.1 och ärfrån maj 2001. 43Java och javascriptJavaScript är ett enklare skriptspråk som bäddas in i HTML-koden och gör blandannat websidor dynamiska. Man skiljer nämligen på statiska och dynamiskawebsidor.- En statisk hemsida påverkas inte av eller anpassar sig efter vad en enskildbesökare gör vid besöket på hemsidan.- En dynamisk hemsida däremot påverkas av vad besökaren gör. Den kan alltsåfungera interaktivt. Till exempel kan en knapp börja lysa om besökaren hållermuspekaren över knappen eller ett meddelande upplyser en besökare om attdenne inte fyllt i ett formulär fullständigt. Om en annan besökare inte hållermuspekaren över knappen lyser den inte upp eller om denne besökare fyller iformuläret korrekt dyker felmeddelandet inte upp.Javascript togs fram av företaget Netscape 1994/1995 med tanke på att kunnagöra fler saker än vad HTML tillåter, och var naturligtvis optimerat för deraswebläsare Navigator. Arbetsnamnet var egentligen Live Script men när det vardags att lansera språket valde man att ändra namnet till Javascript, måhända föratt dra fördel av det väldigt aktuella programmeringsspråket Java som utvecklasav företaget Sun året innan (1993).Microsoft kunde naturligtvis inte stillasittande se på hur Netscapes produkt växtesig allt starkare utan utvecklade en egen variant som man kallade Jscript somnaturligtvis var optimerad för deras Explorer.43 http://susning.nu110

Som alltid när det gäller standardisering är det å ena sidan intressant för företagatt just deras variant blir standard för att kunna håva in licenseringspengar. Åandra sidan får man inte vara för egoistisk för då kanske marknaden väljer enannan och billigare variant. Med detta i bakhuvudet bad Netscape den oberoendeeuropeiska standardiserings-organisationen inom IT och telecom EMCA att göraen öppen standard som bygger på deras javascript. (Man kan fundera varför manvalde EMCA framför det mer naturliga valet W3C.)Senare har även företaget Macromedia gjort sin version på Javascript som heterActionscript och bygger på just den öppna EMCA-standarden 44 .Javascript och Java är alltså inte samma sak. Java är ett programmeringsspråktänkt till att skapa plattformsoberoende program medan javascript är enprogramkod tänkt att infoga i HTML-koden.Sammanfattningsvis kan man säga att javascript tillsammans med HTML görhemsidor mer levande och användarvänliga samt att man kan möta besökarna påett mer individuellt sätt än tidigare.Exempel på produkter som underlättar arbetet medljud och bild på webbenMacromedia DirectorI början på 1990-talet var företaget Macromedia ett ganska anonymt företag. Denstora produkten i sortimentet var programmet Director som vände sig tillkonstruktörer av t.ex. dataspel. De använde Director för att skapa sinaproduktioner som sedan brändes ner på en CD-skiva och distribuerades tillmarknaden.I mitten på 1990-talet kom så Internetboomen. Efter en textbaserad början kommed tiden krav på även ljud, interaktivitet, animeringar och grafik över Internet.Plötsligt ropade marknaden efter något som Macromedia redan hade kunnandeom och teknik för. Tekniken heter Shockwave och gör att enklare multimediaproduktionergjorda i Director går köra i webläsaren.Macromedia FlashDet primära målet för det som skapas i Director är som sagt tyngre applikationeratt brännas ner på CD-skivor. Inte förrän Macromedia lanserade programmetFlash blev det riktigt effektivt att överföra ljud, interaktivitet, animeringar ochgrafik m.m. över Internet. Ur en synvinkel kan man beskriva Flash som enlättversion av Director, där distributionskanalen istället är webben.44 Hans Muhlen, Fysikum, Sthlm universitet, http://Internet.physto.se/html/javascr.html111

Tekniken i Flash bygger på Macromedias variant av Javascript. Därigenom kanman bl.a. åstadkomma interaktivitet så till vida att hemsidan påverkas av vadbesökaren gör. Flash är dock något enklare för en icke-tekniker att jobba med,jämfört med dynamisk HTML.En Flashproduktion bildar en separat fil som antingen kan förstås eller inte förståsav webläsaren. Det finns inga mellanting. Det innebär att när användaren får uppfilen i webläsaren ser den exakt likadan ut i alla datorer vad gäller typografi ochlayout, vilket är av stor pedagogisk betydelse. På så vis har den sammaegenskaper som företaget Adobes filformat pdf (portable document file). Någonhar också sagt att det som pdf-filer är för tryck är Flash för webben.Flash använder också teknik för att komprimera och återanvända grafik vilket göratt filerna blir relativt små och möjliga att överföra med normal bandbredd. Flashär inte utvecklat av Macromedia från början utan företaget köpte programmetsföregångare Futuresplash av ett annat mindre företag 1996, vidare-utvecklade detoch lanserade det under namnet Flash. Första versionen i Macromedias ägo blevnummer två och året var 1997.SammanfattningDen teknik som används i den tredje generationens distansundervisning börjadeutvecklas i slutet på 1960-talet och har sedan succesivt förbättrats. Till att börjamed kommunicerade militärer och forskare textbaserat med hjälp av datorer.Sedan mitten på 1990-talet kommunicerar allmänheten i flera olika media medhjälp av datorer.Det som möjliggjort denna utveckling är Internet och webbaserad teknik. Dettakapitel förklarar grundläggande denna teknik.112

11. Politiskt perspektiv på DUSom tidigare nämnts gick distansutbildningen under 1900-talet från att vara enprivat angelägenhet till att bli föremål för statlig styrning. Både i den andra ochtredje generationens distansundervisning ses den nya tekniken som medlet att nåpolitiska mål. Däremot varierar tekniken och de politiska målen. På 1960-taletskulle radio och TV skapa jämlikhet. På 1990-talet ska datorn skapa tillväxt.Lars Ilshammar 45 vill sätta det politiska startdatumet för IT som tillväxtfaktor tillfebruari 1994 när Carl Bildt skrev sitt berömda epost-meddelande till USAsdåvarande president Bill Clinton. Så sent som hösten 1993 ansågs frånregeringshåll att satsningar på järnvägar och stål vara det som skulle bibehållaSveriges välfärd. Under våren 1994 och inför det kommande valet 1994 sattesistället alla förhoppningar till informationsteknologin.Efter regeringsskiftet hösten 1994 ville inte socialdemokraterna vara sämre ochtillsatte IT-kommissionen. Av löntagarfondpengar inrättades 1994 KK-stiftelsenmed uppdrag att verka för kunskapsspriding inom IT. Staten har via KK-stiftelsensedan 1990-talets mitt fördelat stora summor till IT-relaterade projekt somkontinuerligt utvärderats. IT ansågs även vara medlet som skulle kunna utveckladistansutbildningen och i maj 1995 tillsattes en distansutbild-ningskommitté,DUKOM, vars uppdrag var att bidra med forskning samt skapa gynnsammaförutsättningar för distansutbildning. Under senare delen av nittio-talet har,genom bl.a. KK-stiftelsens finansiering, ett stort antal distanskurser hållits och detfinns ett ganska betydande erfarenhetsmaterial att ta del av.I Sverige förordar man från politiskt håll att så kallade ’dual mode-organisationer’46 i första hand bör vara de som erbjuder distansstudier. För att markera attfokus går från lärarens undervisning mot elevens lärande samt att när- ochdistansundervisning tenderar flyta ihop blir det mer politiskt korrekt att tala omflexibelt lärande 47 48 49än om distansundervisning.Deadline för DUKOMs arbete var i juni 1998. DUKOM hann under sin projekttidge ut tre rapporter vars resultat vi kort refererar till i nästa kapitel. På DUKOMsrekommendation inrättades i juli 1999 en statlig myndighet,distansutbildningsmyndigheten (DISTUM) med säte i Härnösand. DISTUMsuppdrag var att främja forskning om distansundervisning och då speciellt studiesituationenför personer med funktionshinder. 50 År 2002 delades DISTUM upp i45 Lars Ilshammar och Ola Larsmo, net.wars – kampen om nätet (1999)46 Dual mode-organisationer = Organisationer som tillhandahåller både när- och distansundervisning.47 En blandning av när- och distansstudier48 SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans sid.849 SOU 1998:83 På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektiv distansutbildning sid 94-9850 www.distum.se (våren 2002)113

två delar: Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL, med fokus påfolkbildning och Nätuniversitetet med fokus på högskoleutbildning.12. Vanliga problem viddistansstudierInledningVi har försökt att, i några få rubriker, sammanfatta den problematik meddistansundervisning som kommit fram i litteraturstudierna. Under varje rubrik harvi gjort en sammanställning av de vanligaste svårigheterna, möjliga orsaker tilldessa och de förslag till åtgärder vi hittat hos olika kursanordnare. Noteras kan attdet finns ett stort antal källor som tar upp problemområden och orsaker tillproblemen men få källor som kommer med föreslagna åtgärder.I princip handlar det om tre problemområden.Det första är ett deltagarperspektiv:- Bristande aktivitet bland deltagare..Till detta problemområde är det bara i en antologi med folkbildnings-anknytning,som vi hittat förslag till åtgärder. Här skulle mer strukturerad forskning behövasoch gärna från fler aktörer än folkbildningen. Ska distansstudier bli en del i depolitiska förhoppningarna om det livslånga lärandet för alla, är forskning kringbemötandet i distansundervisning troligen alldeles nödvändigt.Det andra handlar om tekniken:- Tekniska problem.Här handlar det om att de som anordnar kurser har en mycket större erfarenhet avdatortekniken än vad kursdeltagarna i regel har, vilket får konsekvenser både förkursanordnare och deltagare i distanskurser.Det tredje är ett organisationsperspektiv:- Lärarrollen vid distansundervisning blir en annan än vid närundervisning.Detta får konsekvenser både pedagogiskt och fackligt, vilket till en början kanskeinte alltid uppmärksammas.- I många organisationer är distansundervisning så nytt att man ännu inte hittatbra administrativa rutiner.Detta område är helt klart en ledningsfråga.Intressant är också att till skillnad från tidigare områden har vi i litteraturen intehittat några förslag på åtgärder. Möjligen kan det bero på att man frånledningshåll inte ens uppmärksammat problemen. Varför skulle skolledningenlägga ner tid och resurser på att åtgärda ett problem man inte vet existerar?114

Här behövs alltså till att börja med att ledningen får information och hjälp attidentifiera problemområdena.DeltagaraspekterDistanskurser har ofta problem med bristande aktivitet hos deltagarna. 51 Det visarbåde svenska och internationella undersökningar 52 . När vi gick igenom rapporterom erfarenheter kring distansstudier hittade vi ofta kommentarer som;”det är svårt få igång samtalet deltagna sinsemellan””de flesta läste bara meddelande och skrev inte själva””utan tydig struktur på kursen tenderande kursen dö”Citaten 53 visar tydligt att många upplever ett större motstånd att aktivera sig i detelektroniska rummet än i det fysiska rummet. Detta så till den grad att det för atthålla igång ett deltagarstyrt samtal ofta krävdes en hård lärarstyrd struktur, vilketju i sig är en paradox 54 .Erfarenheterna pekar på två orsaker till detta,- dels en rädsla att göra bort sig,- dels att inte ha eller ta sig tid att engagera sig.Trots att resultatet blir det samma – utebliven konversation – är orsakerna såväsenskilda man kan tänka sig, och de är sannolikt också målgruppsrelaterade.Behov av bekräftelseProblemet med rädsla att göra bort sig och inte blir bekräftad har en antologikring folkbildning och distansstudier tagit fasta på 55 . Det är kanske inte såunderligt att just folkbildningen uppmärksammar detta då denna undervisningsformi högre grad når studieovana deltagare än t.ex. universitetens kurser. Mensamma fenomen har Kristen Snyder märkt i sina studier 56 av ett internationelltnätverk för lärare och studenter på sex universitet från tre kontinenter. Om enlektor la ett meddelande tidigt i en meddelandekedja tenderande det att strypavidare konversation.51 Mikael Andersson, Tankar kring flexibelt lärande sid 5 (2000) finns att ladda hem på www.itis.gov.se(våren2002)Ethel Dahlgren Agneta Hult Anders Olofsson, Folkbildning på distans?- en utvärdering s 46 (2001),SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans s.5652 Youlande Muschamp, Pedagogy of Virtual groups, University of Bath53 SOU 1998:57 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd54 Ethel Dahlgren, Agneta Hult, Anders Olofsson, Folkbildning på distans?- en utvärdering s 50-51(2001)55 Ingemar Svensson, Tore Persson, Lars-Erik Axelsson, Kiki Bodin, Rosalie Norberg, folkbildning.net – enantologi om folkbildningen och det flexibla lärandet, s.33 Folkbildningsrådet (2001)56 Kristen Snyder, Diffrent Perspektive of Pedagogy and Techology for Degree and Non-Degree Participants inan Internationell Context, Mitthögskolan115

Förslag till åtgärderVad gäller detta problemområde är det bara i folkbildningantologin 57 vi hittatnågra förslag till lösningar. Antologin föreslår ett antal åtgärder, till exempel:• Läraren bör svara snabbt på alla meddelande.• Inrätta ett elektroniskt café i kursen och förlägg en mjukstart i caféet,fortsättningsvis bör dock deltagandet där vara frivilligt.• Ge innan kursstart lite bakgrund till skillnaden mellan muntlig ochtextbaserad konversation, tillåt stavfel, rekommendera kortameddelanden, påminn om bristen på nyanser i skriften, påminn om attanvända relevanta rubriker på meddelanden m.m.• Fokusera under samtalet på en frågeställning i taget.• En lagom stor grupp i distanssammanhang verkar vara 5-6 stycken(tillräckligt stor att tåla avhopp men tillräckligt liten för att alla skasynas).• Hos svaga grupper är bekräftelsen av personen nog så viktig som att nåstudieresultat för att personen ska förmå sig att fortsätta en kurs.TidsoptimismDen andra orsaken till bristande engagemang hittar vi i flera källor både i Sverigeoch internationellt 58 och den verkar vara mer spridd. Orsaken till den bristandeaktiviteten är att många inte tar sig den tid kursengagemanget kräver. Oftastberor det på att man tror sig kunna genomföra kursen på marginalen av allt annatsom ska hinnas med och när tiden inte räcker till lågprioriteras distans-studierna.Ett träffande ord för denna kategori deltagare är tidsoptimisterna 59Förslag till åtgärderMan skulle kunna dela in de olika aktörernas föreslagna åtgärder i tre kategorier,förberedande, samt de klassiska motivationsverktygen moroten och piskan.Förberedande åtgärder 60• Var tydlig i vad som krävs, ange noga förväntad arbetsinsats och närvaroav deltagarna redan i utannonsering av kursen.57 I Svensson m fl, folkbildning.net – en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet,s.33,106,111,124,126Folkbildningsrådet (2001)58 J.P. Warren, Toturs as Learners, Open University, England Brian Hudson, Orchestrating Interdependence in aMultination Viritual Learning Community, Sheffild Hallam university59 I Svensson m fl, folkbildning.net s. 54-57SOU 1998:57 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd s.122E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering 54 ff (2001)60 I Svensson m fl folkbildning.net s 54 ff116

• Upprätta innan kursstart ett kontrakt där deltagarna förbinder sig attlogga in på kursen i ett visst intervall.• Acceptans från deltagarens närmiljö har visat sig vara mycket viktig(arbetsgivare, partner mm). 61• Endast högt motiverade deltagare med hög självdisciplin (oftast vuxna)bör rekommenderas att studera på distans 62”Morot-åtgärder” 63• Gruppuppgifterna i bör helst göras extra roliga och utanför kurslitteraturen,uppgifterna bör vara relevanta för att lösas i grupp och inte gågöra på egen hand.• Bestäm inte i förväg kursinnehållet in i detalj, men sätt ut tydliga ramar.Eller för att säga det på ett annat sätt, regelstyr inte kursen utan målstyrden.• Variera kursens ”dramaturgi” så att kursen inte blir förutsägbar ochslentrianmässig.• Ett önskemål vore att tekniken tillät ett ”elektroniskt klotterplank” föranonyma kommentarer för att tidigt fånga upp missnöje.”Piska-åtgärder” 64• Utse en gruppledare i varje grupp så att någon har personligt ansvar föratt uppgifterna utförs och lämnas in i tid.• Lägg inlämnade uppgifter i en konferens som alla deltagare kan ta del avså att alla kan se vilka som fullgjort respektive inte fullgjort sinauppgifter (piska och morot).Tekniska aspekterDet krävs två för tango, säger ordspråket.Problem med tekniken hittar vi exempel på både från svenskt och internationellt65 håll. Beroende på vilken infallsvinkel man intar kan man säga antingen attdet är fel på tekniken som inte förstår användarna eller det är fel på användarnasom inte förstår (lär sig) tekniken. Vi har här valt att se infallsvinklarna som tvåolika orsaker till de tekniska problemen. Om inte annat ger det angreppspunkterpå åtgärderna från två olika håll.61 I Svensson m fl folkbildning.net, s. 54,119Mikael Andersson, Tankar kring flexibelt lärande s 5 (2000) www.itis.gov.se62 SOU 1998:84 s.10,15063 I Svensson m fl folkbildning.net s.125 ff64 I Svensson m fl folkbildning.net s.55 ff65 Brian Hudson,Orchestrating Interdependence in a Multination Viritual Learning Community, Sheffild Hallamuniversity117

Val av olämplig teknikVisionerna i många IT-projekt kraschlandade i verkligheten. Det framkom vidutvärderingen av de cirka 100 KK-stiftelseprojekten som genomfördes undernågra år i slutet på 1990-talet. Utbildningsanordnarna 66 var helt enkelt föroptimistiska vad gällde den valda teknikens möjligheter och det tekniskakunnandet hos de tilltänkta eleverna 67 . Ofta valdes lösningar som krävdebandbredd och datorkapacitet långt ifrån vad deltagarna kunde förväntas hahemma. Utbildningsanordnarna satsade ofta på en teknik som krävde licensering,tredje parts konsultation och ständiga uppdateringar vilket i längden blev oerhörtkostsamt.Förslag till åtgärderÅtgärderna som framför allt framkommer i de statliga utvärderingarna kan tyckasganska självklara (och lite småtråkiga om man är cynisk).• Testa alltid all ny teknik i förväg 68 vilket faktiskt inte alltid gjordes iprojekten som nämnts ovan.• Använd så prövad och etablerad teknik som möjligt. Teknik som mångakan förväntas ha tillgång till hemma.• Använd teknik som går genomföra med endast modemhastighet, ellerslut kontrakt med certifierade lärcentra. 69• Använd teknik med där det går nyttja gratis klienter (t.ex. AcrobatReader, Microsoft Internet Explorer, Netscape Communicator, RealAudio m.m.)Okunniga deltagareDen andra sidan av teknikproblemet är deltagare som inte förstår tekniken. 70Förslag till åtgärder:Här förordas både pedagogiska och administrativa lösningar. 71• Kursanordnaren bör bygga upp ett nät av lärcentra så att alla deltagarehar möjlighet till fysisk handledning i närheten av hemmet. 72 Mentor,handledare och tillgång till teknisk support bör alltså finns på varjedeltagares hemmaplan.66 SOU 1998:57 s.123, Mikael Andersson, Tankar kring flexibelt lärande s.3 (2000) www.itis.gov.se,67 SOU 1998:57 s.12368 SOU 1998:84 s.5869 erfarenheter från Komvuxprojekt Skellefteå, SOU1998:84 s. 17170 SOU 1998:84 s.3171 I Svensson m fl folkbildning.net s.49-5472 SOU 1998:84 s.158, I Svensson m fl folkbildning.net s.169-170,M Andersson, Tankar kring flexibelt lärande s.5 (2000) www.itis.gov.se118

• För en ovan datoranvändare kan det vara svårt att hitta på datorskärmen.Därför är det bättre att vid kursens start ha få konferens-ikoner att klickapå, och om det behövs bygga ut med fler efter hand.• Förlägg teknikintroduktion och diskussioner till fysiska möten i skolaneller lärcentret.• Ha en lång startsträcka för första uppgiften för att ha tid att kontrolleraatt alla får teknik och kommunikation att fungera. Första uppgiften börvara enkel och gemensam av ovan nämnda orsak.• Bestäm i förväg vilka filformat, program och programversioner somkommer att användas under kursen och tala om det för deltagarna redannär kursen annonseras ut.Organisatoriska aspekterDistanslärare – en ny outvecklad roll.Distanslärare är ett ensamjobbDistansläraren är ofta ensamvarg och har ofta inte mycket uppbackning fråninstitutionen. 73”Distanslärare arbetar mer, har obekväma arbetstider och tar inteens paus när de är sjuka: trots det får de tillgodoräkna sig mindrearbetstid och har sämre ersättning än vid annan undervisning” 74Så rubricerar den fackliga tidningen Folkhögskolan en artikel som bygger på en, iskrivande datum, ej färdigställd enkät från fackförbundet SFHL.Det är betydligt otacksammare att vara distanslärare än vanlig lärare. Man saknarkollegor som har samma elever och ingen att diskutera just dessa elevers behovmed. Skulle man bli sjuk finns det oftast ingen vikarie att sätta in. Det är svårt attfå uppskattning för en lyckad kurs och det dröjer länge innan någonuppmärksammar om man har problem med en kurs.Just ensamvargsaspekten kommer också fram i många utredningar.Att det med sådana förhållanden överhuvudtaget går rekrytera distanslärare berormåhända på detta ännu är obruten pedagogisk mark och många pedagoger äreldsjälar.Pedagogerna ”…är entusiaster…de struntar fullständigt i de fackliga frågornaför det tycker att det är kul” 75 skriver tidningen Folkhögskolan vidare.73 SOU 1998:57 s.124-125,134 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering (2001)74 K Matsson, Sämre villkor att undervisa på distans - Tidningen Folkhögskolan 2/2002 s 28-2975 K Matsson, Sämre villkor att undervisa på distans – Tidningen Folkhögskolan 2/2002 s 28-29119

Förslag till åtgärderEn ofta förordad lösning på detta problem är lärarlag 76 och att man är flera lärareom samma kurs.DU kräver särskild pedagogik 77Utbildning på distans kräver andra pedagogiska metoder än närutbildning. Utanen mycket tydlig struktur 78 79 80 och detaljerad planering redan från början tenderaraktiviteten i distanskurser att minska. Det fysiska mötet i klassrummet gör attman kan känna in nyanser och feedback hos deltagarna och revidera kursen efterhand eller snabbt diskutera förändringar från det från början tänkta. Detta ärsällan möjligt på distans då effektiva beslutssituationer kräver synkronadiskussioner.Det går alltså inte utan vidare att överföra pedagogiken från närundervisningentill distansundervisningen. Att bygga upp en för distansförhållanden relevantpedagogik kräver andra kunskaper och erfarenheter än dem man förvärvar inärundervisningen. En forskarrapport från Umeå universitet 81 visar till exempelpå paradoxen att för att uppmuntra deltagarinflytandet och åstadkomma enlevande dialog krävs en tydlig styrning från läraren.Förslag till åtgärder• Åtminstone folkbildningen har anordnat speciella distanslärarkurser förlärare inom studieförbund och folkhögskola. Det kanske vore rimligt attalla aktörer gav tillfälle till liknande fortbildning. Kanske skulle ettdistansläraravsnitt ingå i all lärarutbildning.Ont om anpassade distansläromedelDet finns mycket få läromedel som är anpassade för att användas vid distansundervisning.Till detta problem finns delvis helt motstridiga förslag på åtgärderfrån statliga utredare och folkbildning.Förslag till åtgärder• En åsikt är att använda samma undervisningsmaterial som i närutbildningenoch anpassa distansundervisningen efter det materialet.76 Svensson m fl, folkbildning.net s.3077 SOU 1998:57 s. 124-125, 134, SOU 1998:84 s.152-15378 SOU 1998:5779 SOU 1998:84 s.15280 Kristen Snyder, Diffrent Perspektive of Pedagogy and Techology for Degree and Non-Degree Participants inan Internationell Context, Mitthögskolan81 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering (2001)120

• I den statliga utredningen SOU 1998:84 82 förordas att använda massproduceradestorskaliga läromedel men ställa krav på tillverkarna attredan från början bygga in olika nivåer och interaktivitet i läromedlet.• Från folkbildningshåll förordar man att lärarna istället bör gå relevantakurser för att själva kunna utveckla egna, lätt föränderliga, studiemateriali småskaliga korta serier 83Oklara administrativa rutiner.Distansundervisning har en speciell kostnadsbild 84Kostnadsbilden för distansundervisning ser annorlunda ut än närundervisning.• Distansutbildning kräver mer förberedelsetid än närundervisning 85 ochär ekonomiskt ”framtung” så till vida att det är höga kostnader i börjanav kursen. I bästa fall kompenseras de av mindre kostnader framöver.• Besparingar på minskat lokalnyttjande äts (åtminstone delvis) upp av attman kanske måste anpassa befintliga lokaler och lägga ut kostnader förlärares uppkoppling, och för datorer.Studiestöd och antagningssystem behöver anpassasDetta är viktigt både för att skolor och studieförbund ska ha råd att anordna kurserpå distans, och för att privatpersoner ska ha råd att studera. 86Arbetstidsreglering och arbetsmiljölag är sällan anpassat för distansarbete.Sällan är potentiella svårigheter diskuterade och överenskomna i förväg mellanarbetstagare och arbetsgivare. Hur ska övertid räknas? Vems är datorn hemma,vad händer om den blir stulen? Hur gäller försäkringar om arbetstagaren skadarsig i hemmet under arbetstid? 87Förändrade yrkesrollerSvårigheter uppstår till exempel när lärarroll, administratörsroll och handledarrollsmälter samman 88Nya samarbetspartners?Vid externt samarbete valdes ofta partners man hade man sedan förut 89Distansundervisning medför ofta att behovet av samverkan med externa parterblir större. Detta är i sig positivt. Dock visar den statliga utredningen SOU82 SOU 1998:84 s.158-15983 I Svensson m fl folkbildning.net s.15384 SOU 1998:84 s.164-16985 SOU 1998:57 s.12586 SOU 1998:84 s.12, 17087 SOU 1998:84 s 169-17088 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering s.43-44 (2001)89 SOU 1998:57 s.131121

1998:57 att skolorna sällan utnyttjar denna potential utan samarbetar med partnersman redan känner. Om detta kan anses vara ett problem relaterat tilldistansundervisning eller ej kan dock diskuteras.Uppenbart är i alla fall att fenomemet synliggörs genom distansundervisningen.SammanfattningLitteraturstudien visar på tre problemområden vid distansundervisning.Det första handlar om bristande aktivitet bland många deltagare.Orsakerna verkar främst ligga i en tidsopimism från deltagarnas sida och ideltagarnas upplevelse av brist på bekräftelse.Det andra handlar om tekniska problem.Här handlar det om att de som anordnar kurser har en mycket större erfarenhet avdatortekniken än vad kursdeltagarna i regel har, vilket får konsekvenser både förkursanordnare och deltagare i distanskurser.Det tredje handlar om organisatoriska problem:- Lärarrollen vid distansundervisning blir en annan än vid närundervisning.- I många organisationer är distansundervisning så nytt att man ännu inte hittatbra administrativa rutiner.122

13. Forskningsresultat kring IT ochlärandeInledningIngen forskning har kunnat påvisa att man med datorns hjälp når bättreundervisningsresultat. Endast marginella effekter har uppnåtts 90 . Detsamma gällerforskning som är gjord på distansutbildning 91 . Dock tenderar IT i undervisningenatt göra pedagogiken mer problemorienterad och datorn har även en mätbarmotivations-höjande effekt. Framtida forskning får utvisa ommotivationshöjningen är nyhetens behag eller om den mätbara effekten kommeratt bli bestående.Vetskapen om den motivationshöjande effekten kan man kanske också skönja omman tittar på KK-kommissionens urval av bästa projekt för att integrera IT iundervisningen. En stor del av dessa projekt är multimediala produktioner påundervisningsmoment som mycket väl också skulle kunna förmedlas även utanIT. 92Hos grupper med särskilda behov (t.ex. personer med synskador ellerrörelsehinder) har dock Jens Pedersen i sin forskningöversikt 93 visat att man medIT kan nå mätbart bättre resultat. Pedersen hänvisar bl.a. till Gunilla Jedeskogsom på Skolverkets uppdrag 1994 gjorde en kartläggning av datoranvändningen isvenska skolor, DAHJM (Datorbaserade hjälpmedel) i Lund som 1992-1994genomförde en longitudinell studie kring elever med grava läs- ochskrivsvårigheter, samt Heimann och Tjus (1997) erfarenheter vad beträffardatorstöd åt barn med autism.GränssnittsrekommendationerEftersom datorn är den distansöverbryggande komponenten i den tredjegenerationens distansundervisning och läraren möter sina elever via datornsanvändargränssnitt 94 går det inte bortse från att användargränssnittet är en oerhörtviktig komponent vid distansstudier.90 Jens Pedersen, IT i skolan, en forskningsöversikt, (2000) www.itis.gov.se91 SOU 1998:83 På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektiv distansutbildning92 Skolbok ITiden, Skolverket och KK-stiftelsen (2001)93 Jens Pedersen, IT i skolan, en forskningsöversikt (2000) www.itis.gov.se94Användargränssnitt - det som beskriver hur bilden på datorskärmen används för kommunikation med ettprogram i datorn (NE 2000 definition).123

Djupast sett handlar gränssnittsfrågor om att välja lämpliga symboler, då begrepp,handlingar och fysiska objekt ska representeras med bilder på en plan yta. Därförkänns det naturligt att i denna rapport hänvisa till ett par rekom-mendationerkring gränssnittuppbyggnad, samt beröra några forskningsrön kring huruppbyggnaden av ett gränssnitt påverkar mottagaren.Allmänna rekommendationer från CID-KTHInom Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH) finns en särskildforskningsavdelning (CID) som har forskat kring och gett rekommendationer förhur man bör presentera innehållet på en websida. I en rapport från november 199895gavs följande rekommendationer.Innehåll går före utformning”Content is king” säger ett talesätt. Man bör först av allt formulera syfte, väljamålgrupp, tänka igenom hur sidorna kan användas, bestämma struktur och språk.Det är detta som i sin tur avgör hur gränssnittet ska utformas.GränssnittGränssnittet bör utformas så det visar innehållet på bästa sätt och går attöverblicka för mottagaren. Namnen på länkar 96 ska passa innehållet. Undvikmånga länkar i löpande text. Nyttja gränssnittet till att hjälpa användaren att hittarätt, gör navigeringen enkel. Det sägs inget konkret vilken typ av färg, form, bildm.m. som passar som länkar, det viktiga är att hjälpmedel för navigering ochorientering utformas konsekvent.Grafisk designWebsidorna bör anpassas till den användbara ytan på bildskärmen. Med denanvändbara ytan menas i detta fall den yta webläsaren (t.ex. Internet Explorereller Netscape Navigator) upptar när den fyller hela bildskärmen.Man bör även anpassa websidorna i en för målgruppen relevant upplösning. Omdet t.ex. visar sig att många synskadade väljer att ha en lägre upplösning på sinbildskärm än fullt seende, bör man anpassa sidorna för den lägre upplösningen.Man bör undvika alltför många och starka färger, vara sparsam med animering,förena variation och konsekvens i den grafiska designen, hålla nere filstorleken,använda teckensnitt som är lätt att läsa på bildskärm.Användaren ska förstå vad som är klickbart.95 Johanna Ullman, Michael Ortman, Sören Lenman och Olle Torgny, KTH, CID’97 – Riktlinjer för utformning avwebbplatser (1998)96 En länk är en bilddetalj, eller en kort text som man kan klicka på för att förflyttas till en annan del av ettprogram, eller hemsida. Ofta är till exempel textlänkar i blå färg och understrukna.124

Påtalade brister hos existerande webplatserI en uppföljande rapport från KTHs forskningsavdelning CID i juni 2000, nämnerforskarteamet ett antal brister vid utformning av webplatser, däribland;Personlig anpassning.Många webplatser har bristande möjligheter till personlig anpassning.Nedanstående positiva citat sägs om det fåtal webplatser som gått mot strömmenoch verkligen medgett en individuell anpassning.”Dessa tjänster signalerar att bakomliggande skapare är medvetna om att allaanvändare inte är likadana.” 101Många nya fönsterNär man klickar sig fram i en webplats öppnas de nya sidorna i ett eget fönster,alltså i en ny ruta som lägger sig framför den ruta man nyss arbetade med. Detkan upplevas förvirrande för besökaren.Nedanstående citat pekar på en nackdel ned att nya fönster hela tiden öppnas”Om användare sitter vid små monitorer kan metoden vara självförgörande. Vidanvändandet av små monitorer utnyttjas ofta fönstrets maximala storlek, och omett nytt fönster öppnas lägger inte användare alltid märke till detta. När sedananvändarna försöker gå tillbaka till ursprungssidan kan de bli förvirrade omtillbakaknappen är grå-markerad.”Länkarnas namnDet är inte alltid titeln till länkarna i webplatsen är relevanta.Nedanstående citat lyfter fram hur viktigt detta är.”namnsättningen på rubriken ska ge rätt indikationer för användaren vad sombefinner sig på ”andra änden av länken”. 97Web för personer med funktionshinderDet internationella standardiseringorganet W3C har en underavdelning som heterWAI (Web Accessibility Inititative). WAIs mål är att innehållet på webben ska nåalla, inklusive personer med funktionshinder. De har därför utarbetat speciellarekommendationer vid utformning av gränssnitt.97 Ann Lantz, Michael Ortman, Inger Boivie & Jenny Johansson, Användbarhet på www, KTH (2000)125

WAI: web för alla1. Om all information finns även som text, kan blinda och synsvaga tolkawebbsidan. Använd ALT-attributet för att ge alla grafiska objekt (bilderoch ikoner) en alternativ text. Tänk på att ALT-texten bör fylla sammafunktion som bilden.2. Om du använder image-mappar, använd "client side image maps" ochskriv ALT-texter både för hela bilden och för alla länkar.3. Om du använder ljud och video, erbjud alternativa texter som ger sammainformation som ljudfilerna och ljudfiler som beskriver vad som visas påvideo.4. Undvik länktexter av typen "klicka här" eller "läs mer". Man måstekunna läsa enbart länktexten och förstå vart länken leder.5. Var konsekvent när det gäller struktur och design. Använd helststilmallar (CSS) för att formatera sidorna.6. Summera diagram eller erbjud en länk till en sida med en utförligbeskrivning av diagrammet.7. Om du använder dynamiska objekt som t.ex. script, applets och flashanimationer,erbjud ett alternativt innehåll som är tillgängligt och somfungerar i äldre webbläsare.8. Om du använder ramar, ge ramarna meningsfulla namn. Dettaunderlättar för bl.a. blinda användare som navigerar genom att läsaramarnas namn. För att sidorna ska fungera i webbläsare som inte stöderramar, bör man också använda attributet NOFRAMES.9. Om du använder tabeller för skapa en sidlayout, se till att webbsidan ärbegriplig när tabellen läses rad för rad. Detta underlättar för blindaanvändare.10. Testa dina webbsidor.Om man jämför CID-KTHs allmänna rekommendationer med WAIs speciellatillgänglighetsrekommendationer kan man konstatera att 2 av WAIs 10 punkter (4och 5) även förordades av CID-KTH.Vidare handlar 5 av WAIs 10 punkter (1, 2 ,3, 4 och 5) om ge textalternativ tillandra media. Slutligen handlar 4 av WAIs 10 punkter (1, 4, 5 och 8) om att getexten relevans.Web för personer med begåvningshinderFör att göra websidan tillgänglig för personer med rörelsehinder och lindrigabegåvningshinder rekommenderas följande:• Erbjud gärna en lättläst version eller en lättläst sammanfattning.• Gränssnittet bör göras enhetligt och lätt att förstå. Enhetlig designunderlättar navigering.126

• Vid SIH Läromedel Umeå utvecklas Pictogram, ett grafiskt symbolspråkför elever med begåvningshinder, som saknar tal eller har ett tal som ärsvårt att förstå. På webbplatsen kan man använda sig av färger, bildereller Pictogram i menyerna, som följer med ner i hierarkin på sidorna ivarje avsnitt. Det blir lättare att förstå var man befinner sig påwebbplatsen och navigeringen blir enklare.Punkten 2 nämns också i CID-KTHs rekommendationer.SammanfattningDet finns ett internationellt standardiseringorgan som heter W3C och sombl.a. har till uppgift att verka för en standardisering av Internet.W3C har en underavdelning som heter WAI (Web Accessibility Inititative).WAIs mål är att innehållet på webben ska nå alla, inklusive personer medfunktionshinder. De har därför utarbetat speciella rekommendationer för utformningav gränssnitt. 98 Vi har jämfört WAIs speciella rekommendationer förgränssnitt med de allmänna rekommendationer som webforskningsavdelningenpå Kungliga Tekniska Högskolan CID-KTH gett ut.Om man ska utarbeta ett användargränssnitt för kursdeltagare med funktionshinderbör man enligt ovanstånde källor:- textrelatera all övrig media (bilder, flashanimationer, ljudfiler m.m.) och då varaspeciellt noga med relevansen i alternativtexten och alla länkar.- vara extra tydlig och enkel.98 Användargränssnitt - det som beskriver hur bilden på datorskärmen används för kommunikation med ettprogram i datorn (NE 2000 definition).127

14. IT inom specialundervisningInledningNär det handlar om erfarenheter från arbete med IT och personer medbegåvningshinder har vi inte systematiskt sökt och samlat in allt vi kommit överutan tagit ett axplock av det vi stött på efter en insamlingsperiod och valt attpresentera detta som fyra röster. Dessa röster utgör så till vida inget statistisktsäkerställt underlag. Dock verkar samstämmigheten mellan dem vara rätt stor ochvi anser inte att ett större urval skulle förändra bilden.När det handlar om erfarenheter från distanskurser för deltagare medbegåvningshinder har vi dock letat mer systematiskt eftersom erfarenhetsbasen ärså liten. Det finns inte många genomförda distanskurser för personer medbegåvningshinder t.o.m. våren 2002. Vi har hittat fyra stycken och bedömer attdet inte har genomförts mer än maximalt två, tre ytterligare kurser och dåsannolikt utan projektstöd, eftersom vi annars skulle ha hittat dem. Dennabedömning grundar vi på en rundringning våren 2002 till potentiella anordnaresom folkhögskolor, bildningsförbund och särvux.Vi talade med Tore Person på Folkbildningsrådet som hänvisade till enprojektrapport med distansinslag. Där har vi utöver vår skolas kurs endast hittatytterligare en, nämligen en samverkanskurs mellan Sverige-Finska folkhögskolanoch Hampnäs folkhögskola. Projektet hette Jämlika i IT-samhället. 99Distansforumet användes som ett sätt för deltagarna att lära känna varandra ochförbereda ett besöksutbyte mellan grupperna.Eftersom särvux inte har något rikstäckande organ på samma sätt somfolkhögskolorna tog vi kontakt med administratören för det interna nätet, Särnetsom däremot är rikstäckande. Han kände till ett projekt i Jämtland men i övrigtinget annat och trodde sig med ganska stor sannolikhet ha känt till om någotsådant funnits.Anita Westin har rapporterat utförligt om Jämtlandsprojektet i en 10-poängsuppsats 100 våren 2000. I den rapporten nämner hon ytterligare endistanskurs med målgruppen. Det är studieförbundet vuxenskolan som anordnadeen distanskurs i föreningskunskap för vuxna personer med utvecklingsstörning.Anita skriver vidare i sin rapport att denna kurs ”… var det enda jag kunde hitta ilitteraturen som på något sätt berörde min undersökning”Vi har även gjort en förfrågan på SIH om ytterligare kurser utan resultat.99 rapport finns att ladda hem på www.folkbildning.net100 Anita Westlin, Särvux på distans i Jämtlands län, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, (2000)128

Fyra aktörer inom specialundervisning & ITHans Persson skriver om sina erfarenheter med e-post inom särskolan 101 om”vikten av att eleven ska, utan en massa krångel, ha tillgång till enanpassad inställning””att digitala bilder är väldigt användbart särskilt i de grupper därman har elever som har svårigheter att kommunicera.”Vidare tvekar Persson mellan webbaserade e-postsystem typ Hotmail respektiveklientlösningar typ Outlook m fl.Det som talar för klientbaserade lösningar är möjligheten till personliganpassning.Det som talar för webbaserade lösningar är att det blir ett program mindre attinstallera och logga in i.Inloggningen är ett problem. Det är svårigheter för eleverna att komma ihåganvändaridentitet och lösenord.Till lässtöd nämner Persson röstsyntes. Till skrivstöd nämner Persson röstigenkänningsprogram,program där första bokstaven i ordet ger förslag på ord ochpictogram där eleven kommunicerar med bilder.Margareta Björnsson 102 som jobbar vid företaget Enter anser att begåvningshindermedför ofta just läs- och skrivsvårigheter, men då av en något annan typän dem som orsakas av dyslexi.Som åtgärder för att underlätta för denna målgrupp nämner hon bland annatnedanstående.Vi har tagit oss friheten att sortera och rubricera rekommendationerna.Vikten av enkelhet och tydlig styrning• Att skärmen bör rensas från överflödig information.• Antalet valmöjligheter bör reduceras.• Förenklade och enhetliga rutiner bör inarbetas.• Det är viktigt att lägga upp en systematisk arbetsgång, med små steg ochtät uppföljning.101 Hans Persson, Epost i särskolan (april 2001) www.itis.gov.se102 Margareta Björnson, Svenska Enter Rehabiltering AB www.itis.gov.se129

• Ju större inlärningshinder, desto större krav på god pedagogik ochprofessionell handledning.Vikten av återkoppling• Handledarrollen blir ännu mer tydlig än annars.• Omedelbar återkoppling och uppmuntran är ännu viktigare för dennagrupp än för de flesta andra studerande.• En lugn och trygg arbetsatmosfär, där den lärande hela tiden känner sigsedd, är A och O.• Det är viktigt för deltagaren ”Att vara tilltrodd … om att klara sakersjälv … överbeskydd och beskäftighet från handledarens/lärarenssida…förödande”.Vikten av individualisering – anpassning• Eleverna behöver få lösa uppgifterna på sitt speciella vis för att lyckas.• Varje individ har ett unikt sätt att tänka. Här måste handledaren lyssna inoch ta hänsyn till det i arbetet.SIH Läromedel i Umeå utvecklar läromedel för personer med begåvningshinderoch andra typer av inlärningssvårigheter. Den multimediala produktionen görs iÖrebro.Tittar man på gränssnitten i de IT-baserade läromedel som produceras av SIHläromedel så följer de ingen vedertagen ”Windows-standard” 103 .Ofta är formgivningen och färgsättningen i SIH-produktionerna väldigt enkelmed klara enfärgade fält utan synbara estetiska val av den typ som man hittar hoskommersiella dataspel på marknaden. Anita Widtz vid SIH Umeå säger att dettamedvetet valt för att göra läromedlet så lättillgängligt som möjligt förmålgruppen.SIH har sannolikt i större utsträckning än övriga aktörer i denna sammanställningfokuserat på en målgrupp med svårare begåvningshinder och har alltsåanpassat gränssnittet maximalt till målgruppen. Måhända är detta enda chansenför denna grupp att över huvud taget får tillgång till datorn som verktyg. Det skerdock till priset av att de inte kan ta med sig vunna erfarenheter till sammanhangmed allmänt rådande standard för gränssnitt och programvaror.Trettiofem stimulansprojekt administrerade via Hjälpmedelsinstitutet103 Med Windows-standard menar vi i detta fall att blå understruken text står som metafor för länkar, x-rutor stårsom metafor för stängning m.m.130

1993 beslutade regeringen att anslå sammanlagt 100 miljoner under 4 år tillkompetensutveckling inom hjälpmedelverksamheten. Hjälpmedelsinstitutetansvarade för fördelningen av medlen. Medlen fördelades på 241 projekt varav 35inom gruppen begåvningshinder.Till de totalt åtta ansökningstillfällena under åren 1994-97 inkom drygt 550ansökningar. Stöd beviljades alltså till 241 projekt. Landstingen ansvarar för cirka140 projekt, kommunerna för 25, handikapporganisationerna 30, högskolor ochandra skolor 20 samt stiftelser och andra för cirka 25 projekt.Flest projekt, 58 stycken, finns inom området rörelsehinder. Områdenabegåvningshjälpmedel till personer med utvecklingsstörning samt hjälpmedel tilltal- och språkskadade omfattar också många projekt. Närmare 150 av projekteninnehåller kunskaps- och metodutveckling, ett femtiotal brukar-medverkan ochcirka 45 syftar till att utveckla samverkan mellan huvudmän. Närmare 70 projekthar haft sin primära inriktning mot barn och 35 projekt har främst handlat omhjälpmedel till äldre personer. I cirka 80 projekt används den nyainformationstekniken på hjälpmedelsområdet. Fem projekt har handlat om boendeför personer med funktionshinder. 104 De flesta stimulansprojekten hardokumenterats i rapporter som kan beställas genom Hjälpmedelsinstitutet.Många av de 35 projekten inom gruppen begåvningshinder handlade om attbygga/utveckla resurscenter eller utbildnings- och informationsinsatser förpersoner i målgruppens närhet 105 .Av de 35 projekten var det cirka 10 stycken som jobbat direkt med målgruppen.Dessa handlade bl.a. om att lindrigt begåvningshindrade fick testa begåvningsstödjandehjälpmedel, tre personer med grava begåvningshinder fick prova pådatorn och testa sambandet orsak och verkan, en grupp döva medbegåvningshinder jobbade med datorn på dagcenter och gruppbostad. I engruppbostad testade man programmet ”Håll koll” som planeringshjälpmedel, ochett projekt utvecklade en metod för inlärning av körkortsteori för lindrigtbegåvningshindrade.Av dessa valde vi att slumpmässigt att läsa två rapporter. 106 Vi har dock inte gjortnågra intervjuer med enskilda projektledare.Erfarenheterna från rapporterna är främst:- vikten av att tillgodose de olika individernas olika behov- vikten av anpassade program- vikten av personalens och den närstående omgivningens acceptans104 Projektrapporter finns att ladda hem på http://www.hi.se/stimulans/Utv/utv1.shtm (våren 2002)105http://www.hi.se/stimulans/Utv/utv1.shtm (våren 2002) Stimulansprojekt Utvecklingsstörning Resultat,Hjälpmedelsinstitutet (2000)106 Datortek för vuxna personer med vissa funktionshinder, Vuxenhabiliteringen vid landstinget i Kronobergs länoch Datorn som begåvningsstödjande hjälpmedel. Runö gård och service, en gruppbostad i Åkersberga,Österåkers kommun131

Några distanskurserStudieförbundskursHär refererar vi endast till Anita Westins rapport där Westin haft telefonkontaktmed projektledaren. Westin skriver i sin rapport att projektledaren säger ”…projektet ett rent misslyckade” och att ”hon trodde att det berodde på attitydenmot målgruppen” 107Särvuxkurs i svenskaHär har 25 personer med lätt utvecklingsstörning gjort en delkurs i Svenska överdistans. Lärarna fanns på annan ort och deltagarna har med hjälp av handledare ilärcentra genomfört kursen. Projektet sträckte sig över två år. Konferenssystemetvar First Class. 12 av 25 (= 49 %) slutförde kursen. De enda två jämförelser vihittat är dels folkbildningens nätbildarkurser där i snitt 62 % slutför kurserna ochen engelsk studie där lärare läser en datakurs på distans. Där slutförde endast 50% kursen 108 . I båda dessa kurser är deltagarna utan funktionshinder och kursenhelt på distans. Anita skriver i sin sammanfattning att den arbetsmodell somanvändes ”…till största delen upplevdes positiv av både handledare och elever”men ”hade insatserna mot handledarna varit tydligare och engagemanget frånhuvudlärarna varit bättre hade arbetsmodellen i stort fungerat bra” och attkursen var ”mer en form av flexibel utbildning än en ren distansutbildning”.Ett utbytesprojekt mellan två folkhögskolorDetta är egentligen ett samverkansprojekt där deltagare med begåvningshinderfrån två skolor använder First Class som en förberedelse för att besöka varandrapå respektive folkhögskola, Sverige-Finska folkhögskolan i Haparanda (6 st) ochHampnäs folkhögskola utanför Örnsköldsvik (6 st). Konversationen som skedde iFirst Class hade en rent social karaktär.Matte - Vår undersökta kursFem kvinnor med lindriga begåvningshinder studerade Matte på distans undervårterminen 2001. Avsikten med kursen var dels att öva upp kunskaperna i attväxla pengar, mäta volym, och förstå procent. Matteuppgifterna arbetade manmed i en klassrums-konferens på First Class, samt i ett arbetshäfte som man fickmed sig hem efter varje fysisk träff. För de sociala inläggen hade man en cafekonferensi First Class. Mellan träffarna på folkhögskolan, hade deltagarna107 Anita Westin, Särvux på distans i Jämtlands län sid 26108 J.P. Warren, Toturs as Learners, Open University, England132

tillgång till ett lärcenter. Där hade de möjlighet att träffas varje onsdag kväll,vilket de också oftast gjorde. Kursen fick därmed snarare karaktären av flexibeltlärande än direkt en distanskurs.SammanfattningNär det gäller erfarenheter från arbete med IT och personer med begåvningshinderhar vi endast samlat en handfull röster ur en betydligt större erfarenhetsbas.Samstämmigheten mellan dem är dock slående. Hos de flesta av demåterkommer kravet på enkelhet och personlig anpassning. Viktigt är också att imesta möjliga mån ta tillvara bild- och ljudmöjligheter samt att bemötamålgruppen på ett bra sätt. Vi gör den bedömingen att även med ett större urvalav erfarenheter skulle inget av detta kullkastas.När det handlar om erfarenheter från distanskurser för deltagare med begåvningshinderhar vi endast hittat fyra stycken. Karaktären på dessa kursersinsemellan är så olika så det är svårt att uttala sig generellt om deras resultat närdet gäller pedagogisk anpassning. Måhända kan man skönja ett extra stort behovav bekräftelse samt behov av fysisk närvaro av personal under stora delar avkursen. Så till vida tenderar kurserna att mer anta karaktären av flexibelt lärandeän en regelrätt distanskurs.133

134

III.Mattekurs på distansVi vill söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna anpassas pedagogisktför att stödja inlärningen hos vår målgrupp.135

15. InledningAllt fler av de kurser som anordnas inom folkbildningen är distanskurser. I taktmed denna utveckling kommer allt fler lärare att bli distanslärare. Det kommerockså att bli allt viktigare att kunna erbjuda kurser helt eller delvis på distans, såkallat flexibelt lärande, till allt fler målgrupper som frågar efter särskilt anpassadekurser.Syftet med vår undersökning har varit:- att söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna utformas och anpassaspedagogiskt för att stödja inlärningen hos kursdeltagare med lindrigabegåvningsmässiga och/eller neuropsykatriska funktionshinder (NPF).Teoretiska utgångspunkterI den senaste tidens debatt kan man urskilja åtminstone två olika synsätt. 109Dels finns medicinskt inriktade forskare, som till exempel professor ChristopherGillberg med medarbetare, som talar om att allt fler av oss har svåra biologisktbetingade funktionshinder som ger inlärningssvårigheter.Dels finns mer pedagogiskt inriktade forskare, som exempelvis neurofysiologCarla Hannaford och Howard Gardner, som anser att en stor del av det vi kallarinlärningssvårigheter i själva verket är utlärningssvårigheter. De anser att detfinns en mängd olika intelligenser och inlärningsstilar i en normalbefolkning,men att den traditionella skolan endast gynnar personer med ett par av dessainlärningsstilar och ett par av alla de intelligenser som människan har. Alla andrapotentiella intelligenser – och alla personer med andra inlärningsstilar än de sompremieras i skolan – missgynnas kraftigt, vilket innebär ett tragiskt slöseri medmänskliga resurser.Vi har valt att lägga vår forskning mitt i spänningsfältet mellan dessa tvåytterlighetsståndpunkter och vi har även valt att använda begrepp och metoderfrån båda läger:- Från det medicinska perspektivet kommer begrepp som lindriga begåvningshinderoch/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Grovt förenklat kan man sägaatt det handlar om personer med en genomsnittlig IQ-poäng mellan ungefär 55och 85. Man skulle också kunna säga att det är vuxna som, när de möter för demokända eller ovana situationer eller uppgifter, reagerar och resonerar(känslomässigt och/eller intellektuellt) på samma sätt som barn i 8-13-årsåldern.De neuropsykiatriska funktionshinder som då framför allt kommer ifråga är109 Läs mer om detta i den första delen av vår rapport, sidorna 11-100.136

Autism, Aspergers syndrom och DAMP, men även svårare fall av andra NPF kanibland ge liknande symtom. Den viktigaste gemensamma nämnaren för alla dessafunktionshinder tycks vara dels att arbetsminnet inte kan hantera lika storamängder information åt gången, som hos andra vuxna, dels att förmågan tillöverblick och abstrakt tänkande är sämre än hos andra vuxna.- Samtidigt vill vi också, med begrepp och ord från ett mer pedagogisktperspektiv, ta hänsyn till att olika personer har olika lärstilar och att detnaturligtvis också påverkar hur de uppfattar saker och reagerar i olika situationer.Dr Hannaford har utvecklat metoder för att fastställa så kallade’dominansprofiler’ hos olika personer. Hon finner trettiotvå olikadominansprofiler, beroende på hur dominansen hos hand, fot, öga, öra ochhjärnhalva kombineras. Till exempel om vänster hjärnhalva är dominant ochsamtidigt vänster öra är dominant, får vi svårt att ta in muntlig information när viär stressade eller ska lära oss något nytt, eftersom vänster öra korresponderar medhöger hjärnhalva. Dr Hannafords forskning i USA har visat att de flesta aveleverna i specialundervisning har sina dominanta sinnesorgan på samma sidasom den dominanta hjärnhalvan. De har alltså inte alltid full tillgång till sina bästainlärningsvägar och behöver en studiemiljö utan stress och med genomtänktregelbunden fysisk aktivitet för att kunna slappna av och få bättre tillgång till helahjärnan. Vår långa erfarenhet stödjer tanken att Carla Hannafordsforskningsresultat också sannolikt gäller för svenskar med svårigheter i dentraditionella skolan. Därmed ställs specifika krav också på utformningen avdistanskurser för vår målgrupp.Det lär ska finnas ett japanskt ordstäv som lyder ungefär: Det man gör gärna görman i regel bra. För att en människa ska lära sig något, bör det i någon månväcka hennes lust och intresse. Detta är troligen ännu viktigare vid distansstudierän vid traditionell skolgång, eftersom deltagaren i distansstudierna måste ha enhögre grad av självdisciplin än den som dagligen kan få stöd av fysisktnärvarande personer i ett klassrum.Om Carla Hannafords forskningsresultat är giltiga även i Sverige, skulle etthuvudproblem för personer med dominant ’gestalthjärnhalva’ vara att dentraditionella undervisningen i regel leds av lärare med dominant ’logikhjärnhalva’och att undervisningen oftast bygger på att detaljer ska kunnabeskrivas med ord och i någon form av kronologisk ordning. Om i så fall dettraditionella undervisningssättet mer eller mindre direkt överförs till datormiljön,skulle det missgynna samma grupper som den traditionella skolan. Men om mankunde använda datormiljön till en mer bildmässig och ’gestaltande’ metod, utanstörre krav på linjärt och kronologiskt tänkande och utan tidspress, skulle denkunna gynna de grupper som eljest har svårt i den traditionella skolmiljön.137

Tidigare forskning om och erfarenheter avnätbaserade kurserTidigare i denna rapport 110 har vi relativt ingående redogjort för forskning kringnätbaserade kurser. Den visar på att det finns tre huvudsakliga problemområdenvid distansundervisning:1. bristande aktivitet bland deltagare, på grund av deras tidsoptimism ochupplevelse av brist på bekräftelse.2. de som anordnar kurser har en mycket större erfarenhet av datortekniken änvad kursdeltagarna i regel har. Beroende på vilken infallsvinkel man intar kanman säga - antingen att det är fel på tekniken som inte förstår användarna- eller att det är fel på användarna som inte förstår (lär sig) teknikenDet gäller hos grupper utan något funktionshinder. Vi har inte hittat någonundersökning om huruvida detta också gäller för vår målgrupp.3. organisatoriska problem på grund av att lärarrollen förändras och attdistansundervisning är så nytt att man ännu inte hittat bra administrativa rutiner.Vi har också tagit del av WAIs 111 (Web Accessibility Inititative) speciellarekommendationer när det gäller gränssnitt som ska passa personer medfunktionshinder, samt de allmänna rekommendationer som webforskningsavdelningenpå Kungliga Tekniska Högskolan CID-KTH gett ut.Enligt båda dessa källor bör man, för att göra bra gränssnitt- vara extra tydlig och enkel.- i text beskriva alla bilder, animationer, ljudfiler, tabeller m.m. för att ävenpersoner med synskador ska kunna ta del av informationen och man bör då varaspeciellt noga med relevansen i alternativtexten och alla länkar.- undvika länktexter av typen "klicka här" eller "läs mer". Man måste kunna läsaenbart länktexten och förstå vart länken leder.- vara konsekvent när det gäller struktur och design eftersom det underlättarnavigering.. Helst bör man använda stilmallar (CSS) för att formatera sidorna.Gränssnittet bör göras enhetligt och lätt att förstå.- gärna erbjuda en lättläst version eller en lättläst sammanfattning.Även när vi tar del av synpunkter från personer som har arbetat med IT ispecialundervisning är samstämmigheten slående. Hos de flesta återkommerkravet på enkelhet och personlig anpassning. Viktigt är också att i mesta möjligamån ta tillvara bild- och ljudmöjligheter samt att bemöta målgruppen på ett brasätt.110 Sid 101-134111 Det internationella standardiseringorganet W3C har en underavdelning som heter WAI (Web AccessibilityInititative). WAIs mål är att innehållet på webben ska nå alla, inklusive personer med funktionshinder. De hardärför utarbetat speciella rekommendationer vid utformning av gränssnitt.138

Vid SIH Läromedel Umeå utvecklas Pictogram, ett grafiskt symbolspråk förelever med begåvningshinder, som saknar tal eller har ett tal som är svårt attförstå. På webbplatsen kan man använda sig av färger, bilder eller Pictogram imenyerna, som följer med ner i hierarkin på sidorna i varje avsnitt. Det blir lättareatt förstå var man befinner sig på webbplatsen och navigeringen blir enklare.När det handlar om distanskurser för deltagare med begåvningshinder tycks detfinnas ett extra stort behov av bekräftelse samt behov av fysisk närvaro avpersonal under stora delar av kursen. Så till vida tenderar kurserna att mer antakaraktären av flexibelt lärande än en regelrätt distanskurs.En del av bemötandet ligger i att respektera de begränsningar som begåvningshindretleder till. Som till exempel sämre förmåga till överblick och abstraktförståelse, samt mindre arbetsminne, vilket innebär att man har svårare än andraatt hålla mycket information i medvetandet samtidigt.Jämförelser med andra kurserVad vi sökte efter:För att kunna förstå de resultat vi fått fram genom kodningen av de olika inläggeni datorkonferenserna under Mattekursen, ville vi ha andra kurser att jämföra med.Men det visade sig inte finnas särskilt många sådana kurser. Dels måste förstås deandra kurserna också ha kodat sina inlägg, dels ville vi gärna ha kurser som vändesig till liknande målgrupper.Vad vi fann:Ett tiotal NätbildarkurserDessa kurser har hållits helt på distans utan några fysiska träffar. Kursanordnareär folkbildningsaktörer (studieförbund och folkhögskolor). Ämnesinnehålletspänner från behörighetsgivande kurser i matematik till smala intressekurser somitalienska för operaälskare. Deltagarna är av båda könen i alla ålderskategorier.Kvinnor mellan 20-60 år i är dock överrepresenterade. 2/3 har förvärvsarbete ellerandra studier vid sidan om deltagandet i kursen. Kurserna har bedrivits påkvartsfart. Ett 50-tal distanskurser har genomförts varje termin sedan år 2000.Kurserna har för Folkbildningsrådets räkning utvärderats år 2000 112 . Ytterligareett par av kurserna är i skrivande stund, hösten 2002, föremål för forskning kringsamtalets betydelse inom distansundervisning 113 . Denna rapport beräknas vara klar2003-2004.112 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering (2001)113 David Hamilton, Ethel Dahlgren, Agneta Hult, Tor Söderström, Folkbildning på distans – en samtalsmiljö förlärande, ett pågående forskningsprojekt 2001-03, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet139

Det är inte svårt att hitta olikheter mellan Mattekursen och Nätbildarkurserna.Utöver funktionshindret är det mest avgörande kanske frånvaron av fysiska möteni Nätbildarkurserna.En likhet med Mattekursen är att de flesta deltagarna har annan sysselsättning vidsidan om, och att kurserna torde ta ungefär lika stor tid i anspråk för deltagarna.Både Nätbildarna och Mattekursen använde konferenssystemet First Class.Två Distansforum för specialpedagogerGunnel Wännman Toresson vid Umeå universitet har i sin doktorsavhandling 114analyserat två distansforum som vände sig till specialpedagoger. Det ena varspecialpedagog-programmet, 60 poäng, på distans vid Umeå universitet ochbestod av 30 kvinnor och 1 man. Deltagarna träffades fysiskt på universitetungefär var femte vecka under 3-4 dagar. Kursen omfattade totalt tre terminer.Det andra distansforumet var ett frivilligt datornätverk som vände sig tillyrkesverksamma specialpedagoger. Vid starten bestod nätverket, som under detförsta året drevs med projektpengar, av sammanlagt 124 personer varav 119kvinnor. Deltagarna träffades fysiskt under två halvdagar vid tre tillfällen underdet första året.Inte heller här är det svårt att hitta olikheter mellan Mattekursen ochspecialpedagogernas två distansforum. Utöver funktionshindret är det mestavgörande här kanske deltagarnas bakgrund och i ena fallet frånvaron avmoderator 115 . En stor majoritet av specialpedagogdeltagarna har universitetsstudierbakom sig med vad det innebär av studievana och ansvarstagande för denegna studiesituationen. Å andra sidan byggde aktiviteten i specialpedagogernasena forum helt på spontana initiativ av deltagarna. Det fanns ingen ansvarigledare som kunde ge positiv feedback och introducera diskussioner.En likhet med Mattekursen är den stora, snudd på totala, kvinnodominansen.Båda specialpedagogerna och Mattekursen använde First Class.Två kurser för samma målgrupp som vårVi har tidigare nämnt att vi endast hittat tre distanskurser som vänder sig tillsamma målgrupp som vår (personer med språkliga, neuropsykiatriska och/ellerlindriga begåvningsmässiga funktionshinder). Dessa är- en kurs i föreningskunskap,- en delkurs i svenska (cirka 50 deltagare) och- ett kommunikationsprojekt inför ett skolutbyte (12 deltagare).114 G Wännman Toresson, Kvinnor skapar kunskap på nätet (2002)115 En moderator är en ansvarig ledare för det elektroniska forumet.140

Anordnarna kommer från tre olika aktörer (studieförbund, särvux och folkhögskola).Av dessa har vi varit i kontakt med två: delkursen i svenska och kommunikationsprojektet.Trots att målgruppen är densamma som vår är det svårt att göra direktajämförelser då syftet med kurserna varit alltför olika. I utbytesprojektet låg fokuspå den sociala interaktionen medan målet i svenska delkursen var att fullgörakursmomenten. I samtliga kurser användes First Class och deltagarna hademöjlighet till back-up av pedagogisk personal i studiecentra eller skola.Något om MattekursenKursens uppläggning och deltagareSommaren 2000 tillfrågades lärarinnan, Fanny, av nätkursansvariga vidFolkhögskolan där hon jobbar, om hon ville hålla en distanskurs för personer medbegåvningshinder. Hon tackade ja, under förutsättning att hon skulle få gå endistanslärarkurs först. Under höstterminen 2000 gick hon en distanslärarkurs därhon fick möjlighet att bolla sina idéer med mer erfarna distanslärare. Hon hadeockså möjlighet att under utbildningen utforma den kurs hon själv sedan skullehålla.Vi kommer i fortsättningen att kalla hennes kurs rätt och slätt för Mattekursen.Den aktuella Folkhögskolan kommer följaktligen att kallas för Folkhögskolan ochdet lärcenter man hade tillgång till kallas förstås Lärcentret.Mattekursen var ett första försök från Folkhögskolan att anordna kurser på distansför personer med lindriga begåvningshinder och det var också första gången somFanny höll i en distanskurs. Därför valde hon att handplocka deltagarna till dennakurs. Hon hade tänkt sig en grupp på ungefär sju deltagare och ringde runt tillflera tänkbara personer som tidigare gått i Folkhögskolans långa vinterkurs förpersoner med begåvningshinder. Många var ganska intresserade till en början,men flera tackade nej vid nästa samtal. Det var många av dem som direkt hadeblivit avrådda, av någon assistent eller kanske sin gode man, att ta på sig fleraktiviteter. De hade helt enkelt inte tid att gå en kurs just då.De fem kvinnor som tackade ja till att gå kursen fick alltså kännedom om dengenom att lärarinnan ringde till dem personligen och bjöd in dem till kursen. Allakvinnorna kände någon av de andra sedan tidigare, men eftersom de inte gåttsamtidigt på Folkhögskolan tidigare, kände inte alla varandra.Fanny berättar att kursen utformades så att den innehöll fem endagsträffar påFolkhögskolan, då man började med att förmiddagsfika vid 9.30 och därefterhade en datalektion och en mattelektion före lunch. Efter lunch hade man ännu endatalektion innan dagen avslutades med eftermiddagskaffe.141

Mellan dessa fem fysiska träffar hade man distansperioder. Men eftersom alladeltagare inte hade tillgång till datorer hemma, ordnades träffar på ett Lärcenterinne i stan, där en annan lärare, Gerdy, alltid fanns tillgänglig som handledare.Mattekursen hade alltså fem kursdeltagare, Allis, Bellis, Cattis´, Doris och Irisalla kvinnor mellan omkring 20 och 45 år, samt två kvinnliga lärare, Fanny ochGerdy, i samma ålder. En av de nätkursansvariga vid Folkhögskolan, Johnny,fanns också med vid ett par tillfällen.Innan första kurstillfället hade Fanny planerat hur många träffar som skulle ägarum på Folkhögskolan och vid vilka datum, och hon hade förslag till ettminimiantal träffar som skulle vara däremellan på Lärcentret. Men det visade sigatt två av deltagarna inte hade tillgång till dator hemma och att det behövdes flerträffar vid Lärcentret. Deltagarna föredrog att träffas på en bestämd dag varjevecka och de träffades nästan varje vecka under hela terminen.- Dom behövde en kväll i veckan. Alltså dom behövde veta. Det gickinte lösa på det sättet att man går dit när man känner för det; olikadagar olika vecker. Utan det blev onsdagkvällar. Då har man dataoch mattekurs. Det behövdes så. Det visste vi ju int’ från början, attdet skulle… Men den strukturen behövde dom. Att veta att’onsdagar, de är de som gäller’. (Lärare)Vid första träffen fick deltagarna själva ge förslag till vad kursen skulle innehålla.Det blev tre huvudområden:- Procent, för att till exempel förstå rabatterbjudanden i butiker.- Pengar, för att till exempel veta om man fått rätt växel tillbaka.- Volym, för att till exempel kunna beräkna ett matrecept för rätt antal portioner.Kursens tekniska förutsättningarDet elektroniska konferenssystemet First Class.Utmärkande för den tredje generationens distansundervisning är användandet avInformations- och Kommunikationsteknologi, IT, som distansöverbryggandemedel. För att kunna genomföra en distanskurs behövs förutom enfysisk/eterburen koppling mellan datorerna även ett kommunikationsprogrameller utbildningsplattform. Detta kommunikationsprogram är oftast ettelektroniskt konferenssystem (typ First Class eller WebCT) och/eller ettvideokonferenssystem (typ Picture tel eller Microsoft Netmeeting).I Mattekursen var aldrig videokonferens aktuellt då det hade krävt både en högrebandbredd än den som fanns tillgänglig för tillfället och större ekonomiskainvesteringar i teknisk utrustning. Till konferenssystem för kursen Mattekursenvaldes First Class.142

En viktig anledning till detta är att folkhögskolornas centrala nät Folkbildningsnätethar valt denna lösning. Därigenom får skolan tillgång till serverlicenser ochkan nyttja den centrala servern. Detta gör First Class till ett lättadministrerat,billigt och stabilt alternativ för de enskilda folkhögskolor och studieförbund somönskar anordna distansundervisning. Systemet är stabilt så till vida att det gårköra på en låg bandbredd (modemuppkoppling). De få distanskurser somgenomförts för personer med språkliga, neuropsykiatriska och/eller lindrigabegåvningsmässiga funktionshinder har alla har använt sig av dettakonferenssystem.För Mattekursen var First Class i praktiken det enda möjliga alternativet. Ettannat alternativ skulle ha tagit mycket tid och resurser i anspråk att testa ochutvärdera. Lägg därtill utbildningstid och egna licenserings-kostnader. 116 Frånskolan kunde elever och lärare nå servern via ISDN (128 kbps) och frånLärcentret med modem (56 kbps).Deltagarna installerade/fick installerat First Class-licensen i sina egna datorer.Programmet fanns även i Lärcentret liksom i Folkhögskolans datasal.Efter inloggning kommer eleverna in till Folkbildningsnätets första sida. På dennasida letade de rätt på ikonen/länken Mattekursen, klickade på den och kom på såsätt in i kursens egen konferens. (Se illustrationer nedan).Exempel på Folkbildningsnätets första sidaKursen Mattekursen116 Läs kapitlet om teknik, sid 106-112, angående andra alternativ.143

Kursdesignen i MattekursenKursdesignen är mycket enkel:Endast två konferenser har används, ett café för sociala inlägg och ett klassrumdär avsikten var att dialogen skulle innehålla pedagogiska inlägg (”Test” är entestkonferens som endast användes innan kursstart).Bildikoner användes istället för standardutseendet för mappar.Ingen bakgrundsbild var vald.Kursadministratören hade inte låst de tre bildikonerna, vilket innebar att varjeenskild deltagare kunde flytta om ordningen på ikonerna. Detta ger å ena sidan enstörre möjlighet till personlig anpassning av lärmiljön för deltagaren men å andrasidan riskerar det att komplicera då den grafiska miljön kan skilja sig fråndeltagare till deltagare.Även delningslisten (mitt i fönstret) var olåst, vilket innebar att varje deltagaresjälv kunde bestämma hur stor del av fönstrets totala yta som skulle upptas avrespektive yta över och under delningslisten. Det medför samma förtjänster ochproblem som med olåsta ikoner.MetoderMetoderna vi har använt vid vår undersökning av Mattekursen är- Kvalitativ metod, där vi har intervjuat deltagare och lärare.- Statistisk/Kvantitativ metod, där vi har kodat alla meddelanden och skickat ut enenkät till ett antal anordnare av andra kurser för att få ett jämförelsematerial. (Sebilaga 4)- Jämförande metod, där vi har jämfört deltagarnas meddelanden i Mattekursenmed deltagarmeddelanden i andra kurser.144

Kvalitativ forskningsmetodVi har gjort åtta intervjuer.- Dels i en första omgång med fyra deltagare i Mattekursen, samt med deras tvålärare. Resultatet från dessa intervjuer presenteras, tillsammans med resultatenfrån den kvantitativa delen av vår studie.- Dels i en andra omgång med två av deltagarna, som har fått prova på ettförsöksmaterial vi utvecklat under projektets gång. Resultaten från dessaintervjuer presenteras tillsammans med resultaten från den försöksdag då de bådadeltagarna fick pröva på att använda försöksmaterialet.IntervjuerFyra av de fem deltagarna i kursen Mattekursen har ställt upp för intervju. Det ärAllis, Bellis, Cattis och Doris. Intervjuerna hölls i avskilda rum på kvinnornasrespektive arbetsplatser, närmare ett år efter kursen, vilket naturligtvis påverkarsvaren. Det kan vara svårt att minnas alla detaljer efter ett helt år.Varje intervju tog omkring 15 minuter och innehöll samma huvudfrågor.1. Vad var det som gjorde dig nyfiken på kursen?2. Vad var det som blev avgörande för att du valde att fullborda kursen?3. Hur såg du på kursens innehåll …4. … och uppläggning?5 Vilken betydelse det hade för dig att kursen var på distans?6. Upplevde du några problem under kursen?7. Vilka synpunkter har du på konferenssystemet som använts, First Class?Gemensamt för alla fyra var att de svarade mycket kortfattat, stundtals nästankryptiskt. Därför innehåller samtliga dessa fyra intervjuer en hel mängd olikaföljdfrågor, som ett försök att locka fram något mer utförliga svar. Det lyckadesdock inte alltid.Vi har också frågat de båda lärarna i kursen, kursföreståndaren, Fanny, ochhandledaren i Lärcentret, Gerdy, hur de upplevde kursen i Mattekursen.Intervjuerna med lärarna hölls också på deras respektive arbetsplatser. De tog endryg halvtimme vardera i anspråk och innehöll i stort sett samma frågor somdeltagarna fick. Den stora skillnaden i tid beror främst på att lärarna har gett merutförliga svar på frågorna. Deras intervjuer innehåller därför också färreföljdfrågor än deltagarintervjuerna.DominansprofilerDessutom hade vi hoppats att, i samband med intervjuerna, kunna fastställakursdeltagarnas dominansprofiler, som en jämförelse till vad personerna säger.Det visade sig svårare än väntat att få fram en säker dominansprofil. Den bästametoden för att fastslå dominansprofil är kinesologisk, dvs att genom145

muskelundersökning låta kroppen själv svara på frågan. Detta är emellertid enmetod som vi inte behärskar. Därför valde vi den näst bästa metoden, nämligen- att låta deltagaren ta emot ett föremål i midjehöjd rakt framifrån, för att fastställahanddominans,- att låta deltagaren sparka till ett föremål på golvet, för att fastställa fotdominans,- att låta deltagaren låtsas lyssna till ett samtal på andra sidan väggen, för attfastställa örondominans, samt- att låta deltagaren låtsas använda en kikare, för att fastställa ögondominans.Det som gör denna metod mer osäker än den kinesologiska är att vi underuppväxten skaffar oss flera olika dominansprofiler som vi använder vid olikatillfällen, beroende på vilka arbetsuppgifter vi håller på med. Därför är det intesäkert att vår undersökning fick fram kvinnornas grundläggande dominansprofil,utan vi får nöja oss med att ha fått fram den profil som var aktuell för var och enav kvinnorna just vid undersökningstillfället.Särskilt svårt är det att vara säker på vilken hjärnhalva som är dominant, delseftersom det inte finns något enkelt test (utom det kinesologiska) utan man måstegå efter till exempel hur personer reagerar känslomässigt i olika situationer, delseftersom inte 100 % av befolkningen som har den logiska halvan till vänster ochgestalthjärnhalvan till höger. Några få procent av befolkningen är nämligenspegelvänd. Men om intervjupersonerna hör till majoriteten av befolkningenhärvidlag, så ser deras profiler antagligen ut som illustrationen visar på nästa sida.Figurerna ska läsas som om du stod mitt emot den person det gäller. De sinnensom var dominanta hos vardera personen är färgade. Så är till exempel den högrahanden färgad på alla illustrationerna, eftersom alla kvinnorna är högerhänta. Allafyra tycks också vid undersökningstillfället ha varit högerfotade. Två avpersonerna är högerögda och två är vänsterögda. Två var högerörade och tvåvänsterörade. Tre av dem tycks ha haft vänster hjärnhalva, logikhjärnhalvan,dominant och endast en hade dominant gestalthjärnhalva.Allis hade alla sina dominanta sinnen på samma sida som sin dominantahjärnahalva. När hon blir stressad, är det alltså sannolikt att hon blir heltblockerad, eftersom hennes dominanta hjärnhalva då inte kan styra hennesdominanta sinnen. Detta påverkar naturligtvis inlärningen i hög grad.Bellis och Doris tycks kunna tala och gå när de blir stressade, men antagligenvarken hör eller ser de särskilt bra. Eftersom deras dominanta öga och örakorresponderar med den högra (gestalt-) hjärnhalvan behöver de få se och hörahelheten först för att sedan lägga till detaljerna, i en stressfri miljö, där de fårsamtala om ämnet och gärna röra på sig, för att lära sig riktigt effektivt.Endast Cattis tycks kunna ha tillgång till alla sina dominanta sinnen i enstressituation.146

Allis: GestaltinlärareBellis: Trol. logikinlärareCattis: Trol. logikinlärare.Doris: Logikinlärare.Efter att ha tagit hänsyn till såväl personliga omdömen om deltagarna, som derasaktivitet under Mattekursen, fann vi att de två som tycks vara mest olika är Allisoch Doris. Det var därför vi valde ut just dem för att delta i den uppföljande delenav vår forskning, under våren och sommaren 2002.147

Statistisk/kvantitativ metodLitteraturstudien (sidorna 114-122) pekar på främst två stora hinder meddistansstudier för deltagare utan funktionshinder. Dessa är:- Bristande aktivitet från deltagarnas sida.- Tekniska problem.Vi har inte kunnat hitta någon undersökning om huruvida detta också gäller förpersoner med språkliga, neuropsykiatriska och/eller lindriga begåvningsmässigafunktionshinder. Vi har varit intresserade av att se huruvida ovan nämnda hinderär relevanta även för vår målgrupp, och har därför valt att koda alla meddelandensom deltagare och lärare i Mattekursen har sänt till kursens First Classkonferenser.Meddelandena har kodats utifrån sju parametrar:- vem som lagt meddelandet,- tidpunkt på dygnet,- veckodag,- månad,- under lektionstid eller ej,- meddelandetyp- meddelandets innehåll.Beskrivning av kodningenHela kursen bestod av 360 meddelanden, 191 i cafeet och 169 i klassrummet.Vi har delat in alla meddelanden utifrån univokal, repektive dialogisk karaktär.Vi använder här samma begreppspar som Gunnel Wännman använder i sinrapport om specialpedagoger och distansstudier 117 . Wännman hänvisar där tillOlga Dysthe som i ett par arbeten beskrivit hur forskarna Rommetveit ochLotman utvecklat vad de kallar en dialogbaserad, sociokognitiv teori av språkoch tanke och hur Lotman utvecklat dualism-begreppet. Wännman beskriver dettapå följande sätt;”Alla texter, både de verbala och de icke verbala kan ha tvåfunktioner. Den ena funktionen är fokuserad på att förmedla meningoch den kallar Lotman ”univokal”, medan den andra funktioneninriktas på att generera ny mening och den benämns ”dialogisk”. 117Meddelanden som vi bedömt lämnat en öppning till fortsatt dialog har vi kodatsom dialogiska. Vår hypotes är att en kurs med många meddelanden av dialogiskkaraktär har en positiv inverkan på deltagaraktiviteten.Vi har även kodat meddelanden i pedagogisk och social karaktär. Sådanameddelanden som inte har med kursinnehållet att göra har kodats som sociala117 Gunnel Wännman Toresson, Kvinnor skapar kontakt på nätet – datorbaserad fortbildning för lärare,pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2002; sidan 51.148

meddelanden. Här har vi antagit att en stor mängd sociala meddelanden tyder påatt kursen fyller fler behov än att bara inhämta rena ämneskunskaper.Kommunikationen har också granskats genom att koda tidpunkt, veckodag ochmånad för varje meddelande. Här har vi även tittat på om avsändaren befunnit sigi lektionssalen/studiecentret vid tidpunkten för meddelandet. En liknande kodningfinns för vissa av de jämförelsekurser vi har.Så här kan ett meddelande se ut:Dessa var de parametrar vi kodade efterSå här ser kodningsraden för ovan stående meddelande ut:5. 1 2 3 1 2 1 0Meddelandet ovan var det femte lagda meddelandet i klassrumskonferensen.Meddelandet har alltså läraren Fanny (1) skrivit……mellan klockan 8-12 (2)…en onsdag (3).Meddelandet har bedömts ha dialogisk (1) karaktär d.v.s. att det öppnar för vidaresamtal……och är av pedagogisk art (2).Vidare skrevs meddelandet i februari (1)…och avsändes när gruppen inte var samlad i klassrummet (0) .På liknade sätt har alla 360 meddelanden kodats.149

Slutligen har vi lyft ut de 116 meddelanden som inte avsänts när användaren varithos kurskamraterna rent fysiskt.Vi har kallat dem fria meddelanden då de varit fria i både tid och rum.Vi har hos dessa fria meddelanden tittat på avsändare, inläggets karaktär ochinnehåll och ställt det mot alla meddelanden i kursen.Vi har valt bort andra möjligheter.I och med att tid och resurser varit begränsade har vi indirekt valt bort en massaandra möjliga aspekter till kodning. Hade tiden medgivit skulle det varitintressant att koda läsningen, allt ifrån vilken typ av meddelanden som lästes tillvem som läser och jämföra det med våra övriga parametrar. Ytterligare en annaninfallsvinkel hade varit att titta mer på trådningsstrukturer 118 av meddelanden iförhållande till meddelandets innehåll. Det finns en spännande engelsk rapport 119som i så fall skulle kunna fungera som jämförelsematerial. Vi har inte hellerkodat hur användningen av färg, teckensnitt, bifogade filer, citat m.m. sett ut.En annan infallsvinkel hade varit att samköra flera av våra parametrar och letatefter korrelationer mellan t.ex. inläggstyp/avsändare och innehåll.JämförelsekurserVåren 2002 skickade vi ut en enkät 120 till dem som anordnat nätbildarkurser. Vifick in 6 svar av cirka 50 möjliga. Dessutom har vi haft personliga kontakter medanordnare av ytterligare några nätbildarkurser. På så sätt har vi ändå fått enfingervisning om hur kommunikationen har fungerat i dessa kurser. Eftersom detendast handlar om ett tiotal kurser av cirka 50 stycken (cirka 20 %) är dockunderlaget alltför litet för att vara statistiskt säkerställt.Hur vi använt jämförelsekursernaVi har som sagt ett mycket litet underlag, både i vår egen undersökning och i detjämförelsematerial vi fått tillgång till. Men vi har ändå valt att presentera siffrornasom statistik, även om det inte räcker som underlag till stora slutsatser.Tanken med jämförelsekurserna är alltså inte att få statistiskt hållbara siffror utanatt i möjligaste mån kunna ge perspektiv när vi analyserat och värderat våra egnasiffror i Mattekursen.118 Trådning är en kedja av meddelanden med samma innehåll.119 Karen Kear, Following the treads in computer conferences, Open university (2000)120 Se bilaga.150

Uppföljande försök med nya idéerMetodbeskrivningIntervjuerI samband med de första intervjuerna fick deltagarna med några enkla övningarvisa vilken dominansprofil de hade vid intervjutillfället 121 . De fick också svara påfrågor som kunde ge en fingervisning om vilken hjärnhalva som var derasdominanta. Eftersom de alla hade gått i Folkhögskolans långa vinterkurs, kundevi också fråga personalen där, om de bedömde deltagarna som gestaltinlärare ellerlogikinlärare. Därefter valde vi ut de två personer som vi uppfattade som mestolika, Allis och Doris, till denna andra omgång av studien.Doris är en tydlig logikinlärare. Detta märks till exempelpå att hon behärskade First Class på ett utmärkt sätt.Hennes dominanta högra hand korresponderar medhennes dominanta vänstra hjärnhalva där talcentrumfinns, vilket gör att hon har lätt att formulera sig i ord.Hon var också en av dem som lade flest fria inlägg. Honskrev jämförelsevis långa inlägg och hennes inlägg var iregel väl formulerade. Däremot är hennes vänstradominanta öga och öra blockerade, vilket gör att hon harsvårt att ta in såväl visuell som auditiv information närhon blir stressad, eller trött.Allis är tydlig gestaltinlärare. Detta märks till exempel påatt hon ofta reagerar känslomässigt i olika situationer,både med glädje och sorg. Alla hennes dominanta sinnenligger dessutom på samma sida som hennes dominantahjärnhalva, vilket innebär att hon blir fullständigtblockerad när hon blir trött eller stressad, och honbehöver mycket tid till eftertanke och bearbetning av vadhon varit med om. Hon skrev betydligt färre inlägg änDoris under Mattekursen och de inlägg hon gjorde varganska korta. Hon hade även svårare att formulera sigvid intervjun och lämnade färre detaljer i sina svar.DorisAllisVi intervjuade dessa bägge personer en andra gång. Nu fick de svara på hur deönskade sin inlärningsmiljö; med eller utan musik, uppläst text eller inte, samtvilken färg och form de önskade i lärmiljön. Därefter frågade vi efterfavoritartister, intressen och vad de tyckte om att shoppa.121 Se illustrationerna på sidan 148151

Allis valde en gul bakgrund, hon ville gärna ha bakgrundsmusik och hon ville fåtexten uppläst. Hon ville shoppa cd-skivor och porslin.Hennes favoritartister var Britney Spears, Shakin’ Stevens och ett par pojkband.Doris ville ha en svagt grön bakgrund, hon ville inte ha bakgrundsmusik och honville inte ha texten uppläst. Hon ville shoppa kläder och husgeråd.Hennes favoritartist var Lill-Babs.LärmiljökonstruktionMed utgångspunkt av lärstilundersökningen och intervjuerna konstruerade vidärefter för var och en av de båda personerna en individuellt anpassad lärmiljömed samma matematiska innehåll som distanskursen de tidigare gått.De individanpassade lärmiljöerna (som är webbaserade) lades ut på Internet föratt kunna hämtas och köras i webläsare. 122Försöksdag i fyra delarI början av augusti 2002 träffade vi Allis och Doris igen på Folkhögskolan för attde skulle få prova på att använda de datormiljöer de själva hade valt. Efter att deöver en kopp kaffe fått veta hur vi hade tänkt oss dagen, så körde vi igång.Först lät vi dem, utan hjälp utifrån och var för sig, testa sina matteprogram undercirka 5-10 minuter. Detta deras första möte med lärmiljön videofilmades.Därefter hade de en datalektion med sin lärare från kursen i Mattekursen. Medhjälp av läraren repeterades allra först First Class-miljön.För att efter lunchen sedan kunna hämta hem sina personliga lärmiljöer frånInternet, fick deltagarna även lära sig att- ur ett meddelande i First Class kopiera en internetadress,- öppna webläsaren och- klistra in internetadressen i webläsarens adressfält och- starta hemladdningen av sitt anpassade lärprogram.Till sist fick de lära sig att återgå till First Class för att genom ett meddelande tillläraren bekräfta att de lyckats hitta och ladda hem sin personliga lärmiljö.Efter lunchrasten försökte vi simulera en situation som liknade en distanskurs,genom att läraren satt vid en dator i ett klassrum, medan deltagarna satt viddatorer i ett annat klassrum. De kunde endast kommunicera via First Class. Tvåpersoner fanns som observatörer inne i klassrummet med eleverna utan att säganågot eller hjälpa dem på något sätt.Slutligen intervjuades de båda kvinnorna var för sig. Under intervjutillfällettittade intervjuledaren och deltagaren på videofilmen från första mötet med denpersonligt anpassande lärmiljön och deltagaren fick tillfälle att själv kommenteravad som hände på skärmen och hur hon hade upplevt sin lärmiljö.122 Bilder av hur skärmen såg ut i var och en av de båda lärmiljöerna finns i kapitel 19, samt i bilaga 5 på sid 212De finns också att ladda hem fritt på www.solvik.fhsk.se/bastahand152

Hur materialet kommer att presenterasMot bakgrund av litteraturstudien har vi valt att sortera och presentera det kodadematerialet i datakommunikationen, tillsammans med intervjuerna utifrån treaspekter:1. En deltagaraspekt, som handlar dels om vad som lockade med kursen och hurmeddelandenas innehåll har kodats, dels om kursens uppläggning och innehålloch när och var deltagarna har lagt sina meddelanden.2. En teknisk aspekt, som framför allt gäller användarnas teknikförståelse. Vi harfrågat deltagarna om hur de upplevde tekniken, samt tittat på i vad måndeltagarna, i mail som de skickade- bifogade filer,- använde citat,- nyttjade möjligheten att anpassa texter.Tyvärr har vi av tidsskäl inte haft möjlighet att koda detta. Däremot har vi kodat ivad mån det fanns hjälp i närheten när meddelandet lades.När det gäller dåligt anpassad teknik, hänvisar vi till del II sidan 108-109,188 ffsamt i denna del sidorna 178-180.3. En Lärar-/Organisationsaspekt eftersom lärarna på några av intervjufrågornagav sådana synpunkter som gällde lärarens roll eller arbetsuppgifter.Därefter kommer en kort redogörelse för hur försöksdagen föll ut.Till sist redovisar vi våra resonemang och slutsatser i en Diskussion.153

16. ResultatDeltagaraspekt 1: Behovet av bekräftelse- Vad var det som lockade med kursen?De flesta av deltagarna kände till ett par av de andra sedan tidigare. Att kursen varen möjlighet att återse gamla kurskamrater, var också något som hade betonatsnär de inbjöds till kursen:”Och när vi gjorde ett prospekt för att då… sälja kursen, så attsäga, till dom… så att dom skulle känna att dom ville gå, då trycktevi också mycke på att träffa gamla kompisar och …få kontakt…-igen. Att dom sku’ få chansen.” (Lärare)Att detta också var viktigt för kursdeltagarna bekräftas av deras intervjusvar.Det tycks som om alla kvinnorna i första hand upplevde kursen som en socialangelägenhet, i andra hand som ett sätt att skaffa sig kunskap. Det de spontantberättar handlar om att komma ut och träffa andra och att det är roligt att få lärasig mer om datorn. Att kursen formellt var en matematikkurs är av underordnadbetydelse.- Hur kom det sig att du började kursen?På frågan om hur det kom sig att de började kursen, svarar alla att det berodde påatt Fanny ringde och bjöd in dem. Det var också viktigt för dem att det var endatakurs, men också att lära sig matte är viktigt.- Det var, vad het’ hon nu? Fanny, som ringde upp mej.- Kände du Fanny innan?- Nä. Det var bara Iris och Allis här som jag visste vem det var,alltså som gick me mej.- När Fanny ringde, vad tänkte du då?- Ja, jag visste ju inte riktigt hur jag skulle göra. Jag hade interiktigt bestämt mej hur jag ville göra då. Men sen,… då dom sa attdet var med datorn, då, då tänkte jag att: - De vill jag prova!(Bellis)154

- Vad var det som var bra med kursen?När deltagarna får frågan om vad som var bra med kursen talar alla fyra återigenom kontakten med andra i allmänhet och med gamla kurskamrater i synnerhet.Men det var också viktigt att komma tillbaka till skolan och återse personalensom arbetar där. Ett par av dem nämner också datakunskapen och matematiken,men först i andra hand.- Jaa, framför allt var det ju att jag fick komma till/Folkhögskolan/, där jag trivdes, och träffa alla jag kände. Och jagtyckte… och matte… det tyckte jag … det tyckte jag att jag behövdelära mej mer utav… så de… och det tycker jag är jättekul. (Doris)Lärarna blev tillfrågade om vad de trodde var deltagarnas syn på vad som var bramed kursen. De tycks vara överens om att det viktigaste för de här deltagarna varatt ha kontakt med varandra.- Ja, för den gruppen som jag hade i våras där var det att träffasoch ha en gemenskap. Det här med att lära sej, det var avunderordnad betydelse för dom.(Lärare)Särskilt en av deltagarna, som bodde i en annan ort, var mycket aktiv. Lärarnabedömer att hon var den som hade störst behov av kontakt, eftersom hon aldrigkunde delta i träffarna vid Lärcentret. Lärarna försökte uppmana de deltagaresom inte var vid Lärcentret att koppla upp sig på onsdagskvällarna då de andraträffades, och de uppmanade dem som var samlade, att också skriva till dem sominte var där.Jämförelse med andra kurserMattekursen hade ett normalt till högt snitt på antalet meddelanden per deltagareoch vecka. Av totalt 360 meddelanden var 236 deltagarmeddelanden, vilketmotsvarar 65 %. Det verkar vara en jämförelsevis normal siffra på andelendeltagarmeddelanden. I de två nätbildarkurser där man kodat denna aspekt liggersiffrorna på 75 % respektive 50 % 123 .Mattekursen hade alltså totalt 360 meddelanden varav 236 var meddelanden från5 deltagare. Dessa meddelanden lades under 14 veckor. Det gör ett snitt på 3,44per deltagare och vecka. Det verkar vara ett högt snitt.I en modererad 124 grupp (Nätbildarna och Specialpedagogprogrammet) verkar ettsnitt kunna ligga på mellan 1-3 meddelande per deltagare och vecka.123 Hamilton m fl, Samtal över nätet - ett verktyg för demokrati124 En modererad grupp är en ledarstyrd grupp som kommunicerar i ett elektroniskt forum.155

I den omodererade 125 gruppen Nätverket för specialpedagoger ligger snittet kring0,5 meddelande per deltagare och vecka.Dialogiska meddelanden.I Mattekursen var 55 % av meddelanden dialogiska. Det verkar vara en myckethög andel, jämfört med våra jämförelsekurser. I de två nätbildarkurser och de tvådistansforum för specialpedagoger där aspekten kodats låg procentandelen mellan25-30% 126 .Pedagogiska meddelanden.I klassrummet överväger de pedagogiska meddelanden (93 %) mycket stort.De sociala meddelandena är endast 7 %. I caféet är det tvärt om.Där är 67 % av meddelandena av social karaktär och 33 % av pedagogiskkaraktär.Mattekursen har dessutom ovanligt hög aktivitet i det sociala forumet. Av kursenstotalt 360 meddelanden lades 191 till caféet ( 53 %) och 169 ( 47 %) tillklassrummet. I jämförelse med enkätsvaren från Nätbildarkurserna verkar detvara en hög siffra. Där gick i snitt 20-40 % av meddelanden till caféet.Deltagaraspekt 2: Tidsaspekten- Kommer du ihåg hur kursen var upplagd?Frågan om hur kursen var upplagd, var antagligen den mest abstrakta frågan, sådet är kanske inte så konstigt att det är den fråga som deltagarna hade svårast attbesvara. Vi får väldigt varierande svar.Här är det nog som mest tydligt att Allis är gestaltinlärare och de andra trekvinnorna logiska inlärare. Det Allis minns tydligast är att de fick beskriva sinakänslor, men hon kommer också ihåg att de fick lära sig att logga in på datorn.Doris berättar att de vid första träffen fick skriva om vad de ville lära sig underkursen, det är kanske det Allis avser, men inte finner de exakta orden för.Bellis, Cattis och Doris tar med fler praktiska detaljer än Allis i sinabeskrivningar, med exakta klockslag och en linjär beskrivning av i vilken ordningolika moment kom. De berättar att kursdagarna på Folkhögskolan alltid startademed fika och därefter hade de datalektion fram till lunch. Efter lunchen blev detmatte och mer data. Oftast hade de träffarna samma schema. Doris anser att detvar väldigt bra att de varje gång fick repetera hur de skulle komma in på datorn,och att Fanny hade förberett noga vad de skulle lära sig i matte.125 En omodererad grupp är ett elektronisk forum som saknar en ansvarig ledare126 Hamilton m fl, Samtal över nätet - ett verktyg för demokrati, sid 5Gunnel Wännman Toresson, Kvinnor skapar kunskap på nätet, sid 128156

Vid träffarna på Lärcentret fick de arbeta vid datorerna en timme, och fika enhalvtimme, berättar Bellis.Endast Doris tar upp att lärarna mellan träffarna skrev frågor i First Class och attdeltagarna kunde besvara deras frågor, men också kommunicera med varandragenom datorn om de ville.- Jaa, för den kursen så betydde då träffarna, det var liksom kursenför dom. Det var jättesvårt att få dom att använda datorn hemifrån.Det var några som inte hade möjlighet till det. Då träffades vi ju härpå /Lärcentret/ men det var fortfarande tvunget att ha en träff fördom – en fysisk träff – för att få dom att använda datorn. (Lärare)- Minns du vad kursen handlade om?Frågan som handlade om kursens innehåll, var inte heller så lätt för deltagarna attsvara på, visade det sig. Trots att deltagarna själva hade fått välja vilkaämnesområden som skulle tas upp, hade de svårt att redogöra för vad kursen hadehandlat om. Det enda alla kommer ihåg var att det handlade om pengar. Detta kanförstås bero på att intervjun kom ett helt år efter kursen, men det kan möjligenockså bero på att det verkligen är ett stort problem för dem att använda pengar,och att de oroar sig för att bli lurade när de är ute och handlar. Den enda som meri detalj tar upp om de inledande lektionerna i datakunskap är Doris.Cattis berättar också om att de fick ett arbetshäfte att ta med sig hem, mellanvarje träff på Folkhögskolan, Doris talar om vad de handlade om.- Jo mm. Sen fick vi…. Vi fick ju som nytt häfte för varje… för varjegång. Pengar var ju med å, vikt och längd å…(Cattis)- Vilka ämnesområden blev det då?- Rabatt.. å pengar och volym… å så nå mer också, jag minns interiktigt. (Doris)Lärarna vittnar om att det var svårt för deltagarna att läsa och kommenteravarandras mattesvar. Deltagarna är vana från tidiga skolår att få en uppgift som debesvarar och lämnar till läraren. Därför kom de till sist allihop överens om attdeltagarna skulle göra enkla matteuppgifter åt varandra. Då blev det bättre,eftersom dessa frågor var lättare för dem att besvara: Även Doris tar upp dettaproblem:- Det här med att använda datorn, tyckte du att det var en fördel elleren nackdel?- Både - och. Det var ju bra att man kunde ha kontakt med de andra,se vad de andra skrev å så här, men …om man nu då skulle lära sigsjälv nånting å då såg på dom andra vad dom skrev då var de ju ennackdel/…/ för man såg ju hela tiden vad dom andra skrev å dåvara det ju bara å skriva av, å då lärde man sej ju ingenting på de.157

…/ Fuskar man så lär man sej ingenting med det… Men Fanny saaldrig att de va nå fusk … men jag vet ju hur det är själv…- Men det är klart, visst kan man väl lära sej lite av att se hur andragör? Om man ser: jaha, tänkte dom så där så kan ju det också…?- Men dom kan ju också ha skrivit fel. (Doris)Detta är ett tydligt exempel på att två olika pedagogiska synsätt kolliderar. Å enasidan deltagarnas erfarenheter från tidigare skolgång – å andra sidan folkbildningför vuxna, som bygger på att alla inblandade kan resonera och lära sig avvarandra. Det kan också bero på deltagarnas svaga förmåga till abstrakt tänkandeoch överblick, eftersom den i viss mån hindrar dem från att föra långaresonemang och väga olika argument.- Vad betydde det att kursen var på distans?Den femte frågan handlade om vilken betydelse det hade för deltagarna att kursenvar på distans. Eftersom så många av dem hade antytt att de var ganskauppbokade, och en av dem bodde c:a 1,5 timmes resväg bort, hade vi nog väntatoss att de skulle säga att det var lite av ett villkor att kursen var på distans, för attde skulle kunna delta. Det är också den bedömning lärarna gör, eftersom dekvinnor som deltog i Mattekursen är mycket aktiva, med körsång, och idrottbland annat.Men ingen av deltagarna tar upp detta. Snarare tycks de uppfatta distansen somett potentiellt problem, som dock inte störde dem nämnvärt, förutom att ett par avkvinnorna upplevde resorna till träffarna, som ett osäkerhetsmoment. De anser attdet skulle ha gått precis lika bra att gå en studiecirkel.Det gjorde ingenting att det var på distans. Jag fick ju träffa domändå. (Cattis)Ingen av deltagarna hoppade av, på grund av tidsbrist. Det kan förstås bero på attdetta var ovanligt motiverade kursdeltagare. Men det kan också bero på att desom kunde ha blivit avhoppare blev bortsorterade redan innan kursen startade, närassistenter och gode män sa ifrån att någon kurs inte rymdes i schemat just då.Trots detta är det ganska ovanligt med en distanskurs där alla deltagarna är kvargenom hela kurstiden. Det kan dock bero på att man hade så många fysisktträffar.Antalet meddelanden per vecka minskade för varje månad som kursen pågick.Här skiljer sig inte denna kurs från andra kurser där undersökningar visar 127 attaktiviteten minskar med tiden för att sedan öka igen efter en fysik träff. Denlångsiktiga kurvan är dock svagt antagande.127 G Wännman Toresson, Kvinnor skapar kunskap på nätet s 167-168158

Tidpunkter för meddelandena98 % av alla meddelanden lades mellan klockan 8 på morgonen och 21 påkvällen. Meddelanden lades mest under eftermiddags- och kvällstid, knappt någranattetid. Helgerna nyttjades sällan för konversation. Hela 88 % av allameddelanden är lagda under fyra vardagar: måndag, tisdag, onsdag och fredag.Mer eller mindre fria i tiden?Vid 249 av 360 meddelanden (69 %) hade avsändaren kurskamraterna, lärareneller handledaren i sin fysiska närhet antingen på Folkhögskolan eller påLärcentret inne i Skellefteå. En majoritet av meddelandena lades alltså näravsändaren var tillsammans med gruppen fysiskt.Återstående 116 meddelanden (31 %) kan betecknas som oberoende av tid ochrum så till vida att de skrevs vid andra tillfällen än när avsändaren också hadekurskamraterna, läraren eller handledaren i sin fysiska närhet.Vi har valt att kalla dessa fria meddelanden.Av dessa 116 fria meddelanden var 65 stycken (56 %) skrivna av pedagogiskpersonal och 51 av kursdeltagarna. Av dessa 51 var 40 stycken skrivna av sammaperson. Man kan också uttrycka det på följande sätt;För 4 av 5 deltagare kan endast 3 % (11 av totalt 360) av kursens meddelandenbetecknas som fria i både tid och rum.Om man jämför de fria meddelandena med alla meddelanden kan man säga att defria meddelandena i större utsträckning är dialogiska (72 % mot 55 %) ochsociala (48 % mot 39%).Teknikaspekten- Upplevde du något problem med kursen?- Nää, faktiskt inte, jag blev aldrig less.(Cattis)Vi hade väntat oss att de skulle ha haft problem med datortekniken, eller att deskulle säga att de hade ont om tid, eftersom ett par av dem inte hade tillgång tilldatorer privat och flera av dem hade varit tveksamma till att överhuvudtaget börjakursen, på grund av att veckans dagar redan var ganska uppbokade.Men endast en av kvinnorna, Bellis, antyder att hon ibland haft svårt att på egenhand komma ihåg hur hon skulle komma in i datorn. Hon hade dock inte tillgångtill Internet hemma, utan skötte kursen via Lärcentret och hade alltså alltidtillgång till en lärare, varje gång hon skulle in i datorn och i First Class.159

De problem som de övriga kvinnorna hänvisar till, handlar dels om att det iblandvarit svårt att förstå hur de skulle klara själva matematikuppgifterna, dels om hurde rent praktiskt skulle ta sig till träffarna och hem igen.Matematikproblemen har de löst antingen genom att fråga någon person inärheten, eller genom att helt enkelt ringa till Fanny och be om hjälp.Problemet med resorna har lösts på liknande sätt, eller genom att stanna hemma,när det blev för jobbigt med osäkerheten kring resan:- Det hände på /Lärcentret/, men inte när man for dit på/Folkhögskolan/.Hä gick bra.- Vad var det som gjorde att det kändes motigt?- Motigt?- Ja att du inte ville fara dit?- Ja taxiresan… vi dela på taxi alla tre men ibland så tveka jag. Äreme nån till? Nä ja far int dit Ja ringde till Bellis, ja ringde tillGerdy, hon som va ledare … å fråga Men ja hade tagi beslut ….Nää, det här… jag far inte ikväll./…/- Men det var inget krångel typ med att komma in på datorn … elleratt … att du glömde lösenordet å såna grejer?- Nää. (Allis)- Hur upplevde du att jobba i First Class?Den sista frågan handlade om hur de upplevde konferenssystemet First Class. Vihade väntat oss att de skulle säga att de tyckte det var krångligt med alla småikoner och röda flaggor att hålla reda på. Men ingen av dem ville kännas vidnågot sådant, i varje fall inte i någon större utsträckning. De säger att de tyckteFirst Class var ganska lätt att lära sig och ganska lätt att använda när man väl lärtsig det. Det kan förstås vara så att de yngre deltagarna är vana att chatta ochöverhuvudtaget använda en dator, medan det för de äldre, som är mer ovana,också är svårare att lära sig First Class.- Hur tyckte du att det var att lära dej First Class?- Det va intressant.- Tyckte du att det var lätt eller svårt?- Det var ganska lätt när man kom… I början var det väl liteknöligt att veta var allting var men sen efter ett tag så var det välganska lätt å …- Minns du hur lång tid det tog för dej innan du kunde komma påhur du gjorde?- Nä, det minns jag inte.- Tog det flera vecker eller…- Nä, det tog nog några dagar bara. (Cattis)Ser man på sändningslistorna i deras konferens, visar det sig dock att de flestainläggen har skickats då deltagarna satt uppkopplade tillsammans antingen på160

Folkhögskolan eller på Lärcentret. Så First Class kanske inte var så lätt ändå, närallting kommer omkring. Eller också har deltagarna valt att skicka sina svar påfrågorna direkt till Fannys personliga mailbox, för att slippa fuska som Dorisantydde?Deltagarnas teknikkunskaperBifoga filerFör att enbart skicka meddelanden behöver man endast förstå hur det aktuellakonferenssystemet är upplagt, men så fort man vill bifoga något behöver manäven förstå det underliggande operativsystemets 128 filstruktur, vilket kräver enganska väl utvecklad abstraktionsförmåga. I denna kurs bifogades inga filer, sådeltagarnas förmåga att förstå operativsystemets struktur utmanades inte.Citat och möjligheter att förändra textenCitat förtydligar ofta kommunikationen i kortare replikskiften. I början avMattekursen besvarades meddelanden inte med citat, men efter att underlektionstid i det fysiska rummet har lärt sig detta använde deltagarna citatmöjlighetenflitigt.Med tiden använde även allt fler elever oftare möjligheten att ändra textens färg,storlek och utseende i sina meddelanden.Teknisk backupFör att över huvud taget komma åt caféet och klassrummet på egen hand måstedeltagaren- hjälpligt förstå operativsystemets gränssnitt (t.ex. MacOS eller Windows).- kunna konstatera (eller chansa) att rätt inställningsfil i First Class används och -kunna kombinera rätt lösenord med rätt användaridentitet.86 % av deltagarnas meddelanden lades med pedagogisk personal i bakgrunden.Två av fem deltagare la aldrig ett enda meddelande utan att ha denna support inärheten.Lärar-/organisationsaspektenPedagogiken och yrkesrollen får andra dimensioner när man arbetar på distans,vilket även lärarna i Mattekursen konstaterar. Till exempel nämner de vikten av128 Det underliggande operativsystemet är det program som håller ordning på alla andra program i datorn. Ettvanligt operativsystem för pc är Windows. För Mac är MacOS operativsystemet. För att söka och hitta bland allaprogram innehåller operativsystemet en katalog med en viss sökfunktion, som här kallas ”filstruktur”.161

att kursen är väl strukturerad och genomtänkt från början, och att deltagarna ilugn och ro får lära sig konferenssystemet innan man börjar med själva ämnet.Jag tror ändå att om man ska fortsätta en sån här kurs så är detjätteviktigt att… hur man startar Om First Class, som jag dåanvänder som verktyg i kommunikationen är nytt, så måste manförst bereda tid för att lära dom de grundligt, så att dom kankommunicera där – känner sej trygga med det redskapet – sen gårman in på ämnet. (Lärare)En annan sak som de tar upp är att en lärare till en distanskurs med deltagare medbegåvningshinder kan få vara beredd på att hjälpa till med saker som lärare iandra kurser inte gör. Bland annat därför att många personer med dessafunktionshinder har skyddade telefonnummer. Fanny ringde till exempel runt tillalla deltagarna inför träffarna på Folkhögskolan, och hon hjälpte till med attordna vissa resor. Till exempel skjutsade hon den långväga deltagaren till ochfrån bussen, så att hon säkert skulle komma hem.Jag bokade färdtjänst till exempel, vilket jag på slutet av kursen saatt dom fick göra själv för det klarar dom ju mycket väl av. Men ibörjan var det så spännande å dom kände ju inte riktigt varandraoch då blev det för spännande å ringa och bestämma tid å så där.Så då gjorde jag de.I början ville dom inte lämna sina telefonnummer till varandraheller. Så då va jag tvungen att ringa till alla och samordna. Så attinför träffarna, i princip inför varje träff, så hörde jag av mej ochkollade att allting var okej. (Lärare)162

17. Försök med nya idéerDet finns bra exempel på hur den nya tekniken används i den ordinarie specialundervisningen,men vi anser att teknikens landvinningar skulle kunna nyttjasbättre för att hjälpa vår målgrupp att omfattas också av det flexibla lärandet. Härkan vi till exempel visa på skillnaden mellan en sida i First Class, jämfört med ensida i ett matteprogram som SIH, Statens institut för hjälpmedel i skolan, tagitfram.Mattekursen i First Class gynnaren strukturerad, intellektuell ochvänsterhjärnhalva-orienterad lärstileftersom den innehåller mycket textvilket förutsätter gott abstrakt tänkande.Dessutom innehåller denna sida väldigtmycket information, vilket förutsätter ett gottkorttidsminne och god förmåga att väljaut vilken information som är viktigast.Specialpedagogiska institutet(SIH)har gjort webbaseradeMatteprogram på CD-Rom, som bättrepassar en gestaltinlärare, och en personmed svagare korttidsminne..Vissa anpassningsmöjligheter finnsmen tyvärr inte på individnivå.Med en webbaserad teknik skulle samma mattekurs som i First Class ovan kunnagöras mer visuell, och man skulle kunna ta tillvara ljud, och animeringar somsannolikt passar en holistisk inlärare. Dessutom går lärmiljön anpassa påindividnivå med hjälp av databaskoppling.163

Resultat från försöksdagenFör att inspirera till fortsatt utveckling och tydliggöra detta resonemang försöktevi konstruera en mattekurs med samma innehåll som i kursen Mattekursen, men ien form som bättre skulle passa både gestaltinläraren och logikinläraren.Lärmiljön är också anpassningsbar på individnivå.Vi vill dock poängtera att detta inte ska ses som någon färdig produkt utan somett inlägg i en fortsatt debatt kring pedagogik, lärstilar, distansstudier och IT.Här nedan visas bilder på vår konstruktion av de två personligt anpassadelärmiljöer, som Allis och Doris valt.Den personliga anpassningen består i huvudsak av tre saker:Kontexten/lärmiljönVi har skapat en elektronisk lärmiljö/kontext som i mesta möjliga månkorresponderar mot varje deltagares personliga lärstil. I detta fall har vi tagithänsyn till om eleven jobbar bäst med musik i bakgrunden eller ej. Vidare har vitittat på hur ”rummet” ska inredas vad gäller färg och bilder. Det finnsnaturligtvis många ytterligare parametrar vad gäller lärmiljöns utformade än de vivalt att ta fasta på.Personliga träningsobjektVi har låtit deltagarna träna matte på handla saker de gillar. För en elev handladedet om köpa skivor och husgeråd, för den andra att köpa husgeråd och kläder.BelöningsmusikRätt svar leder till personlig belöning i form av att deltagaren får lyssna på justsin favoritartist.Färgbilder på lärmiljön finns på sidan 212. Lärmiljöerna finns också att laddahem på www.solvik.fhsk.se/bastahand164

I början av försöksdagen fick de båda kvinnorna alltså var för sig bekanta sig medsina personliga lärmiljöer utan att innan dess ha fått några instruktioner om hur deskulle göra. Vi hade väntat oss att de skulle kunna ha problem med vissa detaljerav gränssnittet i lärmiljön, till exempel då de både skulle skriva in rätt summa i enruta och därefter bekräfta den valda summan genom att klicka på en knapp-ikon.Men detta visade sig inte alls vålla dem några bekymmer. Redan vid första mötetmed lärmiljön förstod både Allis och Doris utan hjälp snabbt gränssnittet, och hurde skulle klicka sig vidare i programmet.Däremot fastnade båda kvinnorna på att mattetalen innebar att de måste hålla ettmellanled i huvudet. Frågorna var konstruerade så här: Du handlar för 122kronor. Du lämnar fram 200 kronor och får tillbaka 80 kronor. Hur mycket förmycket eller för litet har du fått tillbaka? Om frågan hade gällt hur mycket deskulle få tillbaka, hade båda kvinnorna klarat av dem. Men nu måste de i huvudeträkna ut skillnaden mellan vad de skulle ha fått tillbaka och vad de verkligen fick– och detta blev för svårt, eftersom det innebar att arbetsminnet måste kunna bådelagra och samtidigt bearbeta en mängd information. Men när de fick hjälp att lösatalen, kunde båda på egen hand klicka sig vidare till slutet av det korta demoprogrammet.Här behöver man jobba mer med designen av mattetalen.Vi hade väntat oss att Allis skulle få problem både när de under timmen förelunch skulle lära sig att- ur ett meddelande i First Class kopiera en internetadress,- öppna webläsaren och- klistra in internetadressen i webläsarens adressfält och- starta hemladdningen av sitt anpassade lärprogram- återgå till First Class för att genom ett meddelande till läraren bekräfta att delyckats hitta och ladda hem sin personliga lärmiljö …… och …… när de efter lunchen på egen hand skulle tillämpa ovanstående och bara hakontakt med sin lärare via First Class. Allis hade nämligen skrivit betydligtmindre än Doris under Mattekursen och vi hade tolkat det som att hon inte riktigtklarade av kommunikationsprogrammet.Men båda kvinnorna klarade att på egen hand/med hjälp av distanslärarennavigera mellan webläsaren och First Class för att hitta och ladda hem sitt egetlärprogram samt via konferenssystemet bekräfta detta.Som observatörer upptäckte vi alltså att båda deltagarna verkade förstå First Classungefär lika bra, men att Doris var mycket mer kommunikativ än Allis.Doris skrev snabbt och mycket. Allis läste och begrundade konversationen mellandistansläraren och Doris och la först efter moget övervägande sina inlägg. Honhann också med att surfa lite på Internet medan hon funderade på vad hon skulleskriva.165

Vid de efterföljande intervjuerna bekräftade kvinnorna själva det vi hade sett.Båda var nöjda med sina individuellt utformade gränssnitt och de tyckte att dethade gått lätt att hitta och tanka hem dem från webben. Men båda tyckte attfrågorna var för svåra och borde ha utformats på ett annat sätt.Mot slutet av sin intervju, kom Allis med ett förslag till utveckling avmatteprogrammet: Hon skulle vilja ha fler skivor att välja mellan, och hon skullevilja att man kunde bläddra mellan skivfodralen, ungefär som in en skivaffär. Ensådan lösning skulle rent tekniskt kunna gå att göra, genom att kopplaprogrammet mot en databas, om man bara kan lösa frågan om upphovsrättgentemot skivproducenterna.166

18. Diskussion och slutsatserAllas inlärningsvägar består av nervbanorÄr inlärningsvägarna annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra?Både Ja och Nej.Nej,- eftersom vi alla får vår information om omvärlden genom våra sinnen, viahjärnstammen till storhjärnan och pannloberna, där vi bearbetar den.- eftersom inlärningsvägarna hos oss alla består av nervceller, som är uppbyggdaav protein och fett och som är fina elektrokemiska system.- eftersom alla människor behöver samma saker för att fungera väl; tillräckligtmycket vatten, tillräckligt mycket syre, tillräckligt med sömn och vila, och en välsammansatt kost där alla nödvändiga näringsämnen ingår och som är så giftfrisom möjligt.- eftersom människors nervsystem i allmänhet utvecklas enligt en likartad mall,där reptilhjärnan blir färdigutvecklad först, mellanhjärnan med limbiska systemetdärefter. Sedan mognar höger hjärnhalva där bearbetning av känslor ochhelhetsintryck sker, efter det vänster hjärnhalva där bearbetning av logik ochdetaljer sker och allra sist mognar pannloberna där information från hela hjärnansamordnas så att vi kan reflektera mer övergripande.Ja,- eftersom det finns tecken som tyder på att personer med NPF uppfattarsinnesintrycken annorlunda än andra.- eftersom det finns tecken som tyder på att nervtillväxten är sämre hos mångapersoner med begåvningshinder än hos andra, och att omsättningen av kemiskasignalsubstanser är annorlunda hos många personer med NPF än hos andra.- eftersom det finns tecken som tyder på att många personer med dessafunktionshinder är mycket känsligare för vätskebrist, och sömnbrist än andra. Detfinns också tecken på att de reagerar starkare än andra på vanliga ämnen somkoffein, vitt socker och alkohol.- eftersom det finns tecken som tyder på att nervsystemets utveckling gårlångsammare hos personer med begåvningshinder (och kanske också hospersoner med NPF) och att de därför inte når samma förmåga till övergripanderesonemang som vuxna personer utan kända funktionshinder.167

Allas nervsystem är unikaÄr inlärningsvägarna annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra?Både Ja och Nej.Nej, eftersom varje människas nervsystem är unikt och det är omöjligt att sägavad som är normalt och vad som eventuellt skulle vara onormalt.Att våra nervsystem ser olika ut kan bero på vilken dominansprofil vi har. Denervbanor som används mycket blir bättre isolerade än andra och de elektriskasignalerna blir därmed starkare, snabbare och effektivare. De nervbanor som vi pågrund av dominansprofilen använder mycket ända från fosterlivet och framåt, blirnaturligtvis de allra snabbaste. Under årens lopp övar vi sedan upp en massaandra nervbanor så att de blir nästan lika snabba, när vi till exempel utövar vårayrken och hobbies. Vi skaffar oss på så sätt alternativa dominansprofiler som vikan använda vid olika tillfällen, allt efter vilka arbetsuppgifter vi ska utföra.Det är det stelbenta skolsystemet som endast gynnar barn med ett par dominansprofiler,som gör att alla andra barn får lära sig att de har inlärningssvårigheter.I ett annat samhälle, eller med ett annat skolsystem skulle detta inte ske.Ja, det finns tecken som tyder på att nervsystemet hos personer med lindrigabegåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder har drabbats av ärftligaeller miljömässiga förändringar som påverkar bland annat inlärningen.Att våra nervsystem ser olika ut kan bero på att skada, hämning eller störningorsakar förändringar i nervsystemet, antingen i själva nerverna, eller i detkemiska signalsystemet, eller bådadera.SkadaAtt nervsystemet skadas, kan kanske bero på arv, om man tänker sig att tillexempel en hjärnblödning kan uppstå på grund av alltför sköra blodkärl, eller attett ryggmärgsbråck kan uppstå på grund av att celldelningen inte fungeraroptimalt. Men ryggmärgsbråcket kan lika gärna påstås vara en miljöfråga, omman tänker sig att det skulle ha kunnat undvikas om mamman fått i sig tillräckligtav B-vitaminet Folsyra under den period då hon blev gravid. Kanske kommerforskning i framtiden att visa att även blodkärlsbristning hos foster, och därmedvissa CP-skador, kan bero på vitamin-/mineralbrist hos mamman?Man vet att skada kan uppstå om fostret får en virusinfektion, som till exempelRöda hund. Andra miljöfaktorer som kan skada nervsystemet är allt ifrån yttrevåld, till att bli utsatt för lösningsmedel eller andra gifter som finns i närmiljön.168

Hur skadan påverkar individens nervsystem beror mycket på när den inträffar.Det är stor skillnad på om skadan uppstått så tidigt som i moderlivet, eller om denuppstått i vuxen ålder.HämningHämmad nervtillväxt kan bero på arv, i form av en kromosomförändring som tillexempel gör att cellerna innehåller för mycket tillväxthämmande substanser, elleratt de innehåller för lite tillväxtfrämjande substanser. Hämmad nervtillväxt kanockså bero på miljön, till exempel i form av undernäring/felnäring, men det kanäven bero på långvarig understimulering i en miljö som är alltför fattig påsinnesintryck. Just en torftig miljö, kan även sägas vara en form av störning.StörningEn störning är alltid en yttre faktor. En störning i nervsystemets utveckling kanuppstå till exempel om ett barn utsätts för en traumatisk upplevelse eller annanstark stress, till exempel långvarig sjukdom, eller isolering. Om vi underuppväxten utsätts för mycket stress, hindras bland annat de processer där viskaffar oss alternativa dominansprofiler.Ibland kan kroppen återhämta sig, om störningen kan upphävas, men inte alltid.Det kan vara svårt att dra gränsen mellan om en miljöfaktor orsakar störning ellerhämning. Kanske man kan säga att om en störande faktor blir alltför långvarig,orsakar den en hämning.ArvForskare har nyligen funnit att hos omkring en tredjedel av alla med AD/HD finnsen förändring i kromosom nummer 16. Men de vet ännu inte om det beror på arveller på en mutation, eller om det inte alls har med AD/HD att göra. Fast demisstänker att det kan röra sig om en ärftlig förändring. I så fall skulle vissaformer av AD/HD vara ärftliga, men inte alla. Det innebär att diagnosmetodernamåste ändras – och diagnosbeteckningarna. En person kan ju inte både ha endiagnos och inte ha den. Och är det alla symtom på AD/HD som beror påkromosomförändringen, eller kan vissa av symtomen bero på annat, eftersom såmånga som två tredjedelar av dem som fått diagnosen inte tycks ha någonkromosomförändring?MiljöMycket tyder på att en del av de personer som får NPF-diagnoser är och har varitutsatta för långvarig stress. Ett av de argument som stöder detta är att stressförsvårar symtomen hos så många personer med NPF. Ett annat är att169

stressrelaterade sjukdomar som Utmattningsdepression och Fibromyalgi harmånga symtom som liknar NPF 129 .Orsaker till långvarig stress hos barn är förstås i stort sett samma som orsakernatill långvarig stress hos vuxna: Det kan vara händelser som dödsfall i familjen,någon nära anhörig är långvarigt sjuk, eller att familjens ekonomiska situation äransträngd. Det kan också bero på att man är utsatt för elektromagnetiska fält ochmiljögifter, eller att man äter näringsfattig mat, eller sover för lite.För en vuxen som upplever höga krav på sin arbetsplats, samtidigt som det egnabeslutsutrymmet är litet, är risken att drabbas av stressrelaterad sjukdom myckethögre än för andra vuxna. Carla Hannaford gjorde 1990 en undersökning avdominansprofil och skolresultat hos drygt 200 skolbarn i två delstater i USA.Hennes resultat visade att hälften av barnen hade en inlärningsstil som intetillgodosågs i skolsystemet. I regel ansågs dessa barn ha inlärningssvårigheter,känslomässiga och begåvningsmässiga funktionshinder, istället för att lärare ochföräldrar försökte ändra på det stelbenta skolsystemet. Sannolikheten är mycketstor att barn, likaväl som vuxna, drabbas av stressrelaterade symtom på grund avhöga krav och litet eget beslutsutrymme på sin arbetsplats.Olika förslag till åtgärderAnser man att inlärningssvårigheterna i huvudsak beror på biologiska faktorer, ärman mer benägen att resignera inför deras obeveklighet. Det är även vanligare attman vill sätta in mediciner.Anser man att orsakerna är miljöbetingade är man mer benägen att välja andrabehandlingsformer. Bättre mat, med mindre socker och fett, mer grönsaker ochmer vatten (som ökar cellernas förmåga att leda elektricitet). Och motion somreducerar stress: Vi har ju i regel inga vilda djur som hotar oss, men kroppen kanlättare avgifta sig från alla stresshormoner om vi tar ett hårt motionspass,eftersom kroppen är så inställd på ansträngande fysisk aktivitet.I det sammanhanget är det intressant att personer med hyperaktivitet fårcentralstimulerande medicin och att detta gör dem lugnare. Det borde ju varatvärt om. Men om det nu hjälper mot hyperaktivitet att stimulera centralanervsystemet, så kanske det skulle gå att göra det utan att använda kemikalier?Det verkar kunna vara möjligt att genom specifika, väl avvägda rörelser. Vissakoordinationsövningar och stretchövningar bland annat från Tai Chi och Qi gong,tycks kunna bygga upp nervbanorna tvärs över hjärnbalken. Därigenom förbättrassamspelet mellan hjärnhalvorna och därmed människans möjligheter att nyttjahela sin intelligenspotential.129 Fibromyalgi yttrar sig som ständig värk i muskler och muskelfästen, med ömma punkter på vissa bestämdaställen på kroppen, stark trötthet, humörsvängningar, depressivitet, känslighet för ljud och ljus, koncentrationssvårigheter,trögare tankegång, sämre närminne, migränliknande huvudvärk, samt matsmältningsproblem.Fibromyalgi utlöses oftast av ökad stress i samband med till exempel akut smärta, i samband med enoperation, efter en infektionssjukdom, eller av alltför hög fysisk eller psykisk belastning.170

Lindriga begåvningshinder och NPFÄr inlärningsvägarna annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinderoch neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra? Som sagt; både Jaoch Nej, och det finns som synes goda argument för båda ståndpunkterna.MinnetEn viktig orsak till att inlärningen försvåras både hos personer medbegåvningshinder och vissa neuropsykiatriska funktionshinder tycks vara minnetsfunktion. I de texter vi har läst talas både om ett korttidsminne och ett evokativt(plocka-fram-) minne.Om vi stället tänker oss att vi har ett Arbetsminne, som har till uppgift att hållafast en tanke tills vi hunnit bearbeta den med vårt medvetande…Då skulle ett och samma Arbetsminne vara aktivtbåde när vi får ny information som vi behöver lagra i långtidsminnet,och när vi behöver plocka fram tidigare minnen.Om vi i så fall också tänker oss att kapaciteten hos detta arbetsminne påverkas aven mängd olika faktorer, som till exempel skada, hämning, störning, arv, miljöoch stress…Då skulle vi få en gemensam nämnare för inlärningssituationen förbåde personer med inlärningssvårigheteroch personer med svårigheter med exekutiva funktioner som avledbarhet,förmåga till överblick, förmåga att se sammanhang, jämföra argument elleralternativ och planera.Enligt vår erfarenhet är det mycket vanligt att samma person har svårigheter inomflera av dessa områden.Då skulle också en liknande pedagogisk anpassning kunna lämpa sig förbåde personer med lindriga begåvningshinderoch personer med vissa NPFoch personer med vissa stressrelaterade sjukdomar.Specialundervisning som brukar rekommenderas, är sådan- där teori och praktik varvas,- där man kan ge många konkreta exempel,- där helst alla sinnen blir involverade i inlärningen och- där umgänget och inlärningssituationen är så fria från stress som möjligt.Vad man skulle kunna tillägga är att inlärningssituationen, för att avlasta ettarbetsminne med låg eller ojämn kapacitet, även bör vara så fri som möjligt frånovidkommande sinnesintryck. Men viktigast är att de anpassningar som görs, i såstor utsträckning som möjligt tar hänsyn till individens egen inlärningsstil.171

DeltagaraspekternaBehovet av bekräftelse- Mattekursen hade ett högre snitt på antal meddelanden per deltagare och veckaän jämförelsekurserna.Beror det höga snittet på att nästan 90 % av deltagarnas meddelanden lades underlektionstid och därmed förmodligen under fysisk positiv feedback eller vågar mantolka det som en spontan högre aktivitet än normalkursen hos dessa deltagare?Det som skulle tala för det sistnämnda är vår erfarenhet av att det hos många avdeltagarna i vår långa vinterkurs för personer med begåvningsmässigafunktionshinder och NPF, finns en stark vilja till kontakt och de inleder oftasamtal med både kurskamrater och lärare. Å andra sidan finns det distanskurserbåde hos oss och på annat håll där aktiviteten hos denna målgrupp varit mycketlåg. Vad berodde det på att man i just denna kurs lyckades ta med sig aktivitetenin i det elektroniska rummet? Eller var gruppen kanske aldrig i det elektroniskarummet? I nästan 90 % av meddelandena var ju gruppen också samlad i detfysiska rummet.- Mattekursen hade normal till hög procentsats deltagarmeddelanden.65 % verkar vara en normal till hög siffra på meddelanden lagda av deltagare. Vihar tolkat ett högt procenttal deltagarmeddelanden som en indikation pådeltagaraktivitet. Man kan dock ifrågasätta om detta är en relevant indikator.Lärarens grad av aktivitet blir väldigt utslagsgivande i en kurs med ett begränsatantal meddelanden. Kanske vore antalet av deltagare lästa meddelanden en bättreindikator på deltagaraktivitet?- Mycket hög procentsats dialogiska meddelanden.Om man väljer att tolka den höga procentandelen dialogiska meddelanden som envilja till socialt utbyte så bekräftas detta också väldigt tydligt i intervjuerna därmånga deltagare säger att moroten att delta i kursen var att få träffakurskompisarna, och att ämnesinnehållet var av underordnad betydelse. Av alladialogiska meddelanden stod den pedagogiska personalen för drygt 1/3. Det ser utatt vara en liten procentandel vilket skulle kunna tyda på stor deltagar-aktivitet.Hamilton m.fl. 130 visar att av alla dialogiska meddelanden kan den pedagogiskapersonalens andel kan ligga upp emot 80 %.- En tredjedel pedagogiska meddelanden i caféetI klassrummet överväger de pedagogiska meddelanden (93 %) mycket stort. Desociala meddelanden är endast 7 %. Det är knappast förvånande, speciellt dåeleverna uppmanas att låta klassrummet vara just klassrum och sköta socialtkonversation på annat håll. I caféet är det tvärt om. Inte heller det är förvånande.130 Hamilton m fl, Samtal över nätet - ett verktyg för demokrati s.5172

Däremot är proportionerna förvånande. Även om de sociala meddelanden somväntat dominerar är att hela 33 % av meddelanden i caféet pedagogiska.En bit in i kursen börjar deltagarna nämligen ställa mattefrågor till varandra.Uppbyggnaden på frågorna är den samma som läraren ställt i klassrummet. Efterett tag ber läraren att deltagarna ska ställa frågorna i caféet istället förklassrummet. Det är dessa frågor och svaren på dessa som leder till de högasiffrorna på pedagogiska meddelande i caféet. Deltagarna accepterade snabbtkurskamraternas frågor och var bra på att svara på varandras frågor. Så här kan endeltagarfråga se ut:En hypotes är att dessa till synes självklara pedagogiska meddelanden egentligenskulle klassas som sociala. Det främsta syftet med frågorna är måhända inte att fåin korrekt svar. Frågorna kan lika gärna vara ett sätt att synliggöra sig själv och fålärarens och klasskompisarnas uppmärksamhet. I så fall finner man en intressantlikhet med smala hobby/intresseinriktade kurser för personer utanfunktionshinder. Ett exempel på detta är en intresseinriktad Nätbildarkurs därandelen meddelanden i caféet låg under 5 %, vilken är en jämförelsevis mycketlåg siffra. Kursen som helhet kännetecknades dock inte av passivitet utan hade etthögt antal meddelanden i alla pedagogiska forum. Gemenskapen deltagarnaemellan låg sannolikt i det gemensamma intresset för ämnet och alla pedagogiskameddelanden kring ämnet hade därigenom också en social dimension.- Ovanligt hög aktivitet i det sociala forumet.Av kursens totalt 360 meddelanden lades 191 till kaféet ( 53 %) och 169 ( 47 %)till klassrummet.I jämförelse med Nätbildarkurserna är det en hög siffra för caféet.Där gick i snitt 20-40 % av meddelanden till caféet.Även i jämförelse med en mycket aktiv distanslärarkurs (37 %) är siffran hög. Vihar tolkat hög procentandel meddelanden i det sociala forumet som en indikationpå aktivitet.I jämförelsekurserna för samma målgrupp hade den ena kursen inget socialtforum (Särvux på distans) och den andra kursen (Jämlika i IT-samhället) enbartett socialt forum så vi har tyvärr inga jämförelsesiffror där.Vikten av ett socialt forum hittar man även i det fysiska rummet därminnesbilderna hos åtminstone en deltagare verkar vara klarare på vad somskedde utanför klassrummet än i klassrummet.173

- Ger teknisk trygghet mer kommunikativa deltagare?Resultatdelen visade att om man jämför de fria meddelanden med allameddelanden är de fria meddelandena i större utsträckning dialogiska (72 % mot55 %) och sociala (48 % mot 39%).Tittar man vidare på avsändarna ser man att den överväldigande majoriteten av defria meddelandena är lagda av två personer, läraren Fanny (47 %) och deltagarenDoris (34 %).Kan man anta att dessa två personer till sin personlighet är mersociala/kommunikativa än den övriga gruppen?Då vi inte fokuserat studien på detta kan vi heller inte svara på det. Det finns dockinget som tyder på att så skulle vara fallet. Spontant upplever vi dessa tvåpersoner vare sig mer eller mindre öppna och spontana än övriga gruppen.Kan det vara så att den fysiska kontexten i sig (hemmiljön kontraklassrumsmiljön) påverkar samtalets art? Kan en informell kontra formell miljö isig locka fram skillnader i den elektroniska samtalsstrukturen?Eller kan det vara så att i de fall där tekniken inte utgör något hinder är det lättareatt ”blomma ut” socialt?Vi vet att just dessa två personer hade jämförelsevis god teknikvana.I så fall skulle ovan nämnda resultat peka på att tekniken i sig indirekt påverkardet pedagogiska klimatet.Resultatet skulle också kunna användas som argument för att det inte går fokuserapå tekniska problem isolerat, utan illa vald teknik får i förlängningen ocksåpedagogiska konsekvenser.Tidsaspekten- Aktiviteten avtar liksom i andra distanskurser med tiden.Den långsiktiga aktivitetskurvan i kursen är som nämnts svagt avtagande. Mankan tycka att med den täta frekvensen av fysiska träffar i denna kurs hade skullekurvan inte behöva bli avtagande. Måhända visar den klara aktivitetsminskningeni det elektroniska rummet det vi tror många upplever i även detfysiska klassrummet. Efter en inledningsfas då allt är nytt och spännande tarvardagen över och entusiasmen dalar något.- 98 % av alla meddelanden skrevs mellan klockan 8 på morgonen och klockan21 på kvällen.Meddelanden skrevs mest under eftermiddags och kvällstid, knappt någranattetid. Utan att ha hittat några jämförbara uppgifter förmodar vi att flermeddelanden ligger nattetid både hos Nätbildarna och specialpedagogerna.174

- Få meddelanden var lagda under helgdagarna.Hela 88 % av alla meddelanden var lagda under fyra vardagar (måndag, tisdag,onsdag och fredag). Det kan vid en första anblick te sig något konstigt attaktiviteten går ner just torsdag när den är relativt hög under resten avarbetsveckan. Detta klarnar dock om tittar på kursens schema. Torsdagar var denveckodag då gruppen aldrig samlades fysiskt.- För den stora majoriteten (80 %) av deltagarna kan endast 3 % (11 av totalt 360)av kursens meddelanden betecknas som fria i både tid och rum.Den hypotetiska friheten i tiden verkar för denna målgrupp aldrig bli mer än justhypotetisk. Från statsmakthåll trycks det ofta på att oberoendet av tid och rum ärgrundläggande för att olika målgrupper ska kunna omfattas av det flexiblalärandet. Ur denna synvinkel är kursen ett misslyckade, då deltagarna enbart kansägas vara oberoende i rummet.I ett annat, måhända något djärvt, perspektiv skulle man inte bara accepterabundenheten i tiden utan också utnyttja den. T.ex. skulle man förbilliga bokningari lärcenter genom att kunna ange exakta tider då eleverna kommer att nyttja deteller vid vissa tillfällen använda ”svår” teknik som förutsätter att deltagarna dessagånger har pedagogisk back up i närheten.Något cyniskt skulle man också kunna säga denna målgrupp lever i en kontextsom skulle göra dem till ideala distansstudenter. I det fysiska rummet har de oftaredan idag tiden indelad i ett antal ”moduler” som fylls med olika aktiviteter.Lägg därtill den omvittnade önskan till social interaktion i det fysiska rummetsom finns hos många personer i målgruppen.Denna kontext ska ställas mot den som ofta är fallet för personer utan dessafunktionshinder. Aktivitetsbristen vi ser i många distanskurser bottnar ofta itidsoptimister som inte sätter av tillräckligt med tid när de tar en extra kurs påmarginalen. Genom att hålla en så socialt låg profil som möjligt försöker de sedanändå klämma in kursen som egentligen inte ryms i dygnsschemat.Vad är en aktiv distanskursdeltagare?Utifrån kodningen av konversationen i Mattekursen hade vi alltså tolkat Allis sompassiv och med svårigheter att förstå First Class. Men när vi fanns med iklassrummet såg vi att så inte alls var fallet. Hon var i själva verket lika aktiv somDoris, men hon skrev inte lika mycket.Hade hennes aktivitet blivit mer synlig om vi i den kvantitiva studien även kodatläsningen av meddelanden? Hur ska man se på tystnaden i det elektroniskarummet? I det fysiska klassrummet accepteras ju ofta tystnad, bara den fysiskanärvaron finns. Vad är i så fall elektronisk närvaro? Vilken roll spelar den vana,trygga och avstressande fysiska miljön när en gestaltinlärare bevisligen klarar ettvänsterorienterat gränssnitt bra? Är bästa sättet att anpassa till lärstilen att helt175

enkelt skapa en lugn fysisk miljö? Finns det ett problem i att individualisera förmycket? Är det inte en poäng i att stötas och blötas och socialiseras med andra?Kan man med ny teknik ta det bästa från två världar?TekniksapektenNär det gäller användarnas teknikförståelse har vi tittat på i vad mån filerbifogades, citat användes, och möjligheten att anpassningar av text nyttjades och ivad mån möjlighet till hjälp fanns i närheten. När det gäller dåligt anpassad teknikhar vi tittat på First Class mot bakgrund av de erfarenheter de som jobbat med IToch begåvningshindrade hade.Deltagarnas teknikkunskaper- De tekniska kunskaperna sattes sällan på några större prov därför att de flestapotentiella problem undveks. Om man tar utgångspunkten att teknikproblemenberor på att användarna som inte förstår (lär sig) tekniken var vår hypotes atttekniken skulle vara ett minst lika stort problem hos vår målgrupp som hosmålgrupper utan dessa funktionshinder. Intervjuerna visade dock att deltagarnainte upplevde tekniken som något problem, vilket till en början förvånade oss.Kodningen visade dock att nästan 90 % av alla meddelanden lades medpedagogisk personal i den omedelbara närheten. Av de 51 ”fria” deltagarmeddelandensom lades var 78 % från en av de deltagare som hade en tydligvänster-hjärnhalvaorienterad lärstil och sedan tidigare hade vana vid datorer.Allt detta gör att vi antar att de flesta potentiella teknikproblem undanröjdes innandeltagarna hann ens notera dem. Vissa av deltagarna la aldrig ett meddelande utanatt ha denna support i närheten. Detta gjorde att eventuella svårigheter kundeåtgärdas och upptäckas direkt. På så sätt kan man säga att deltagarnasdatakunskaper aldrig sattes på prov. Detta kan säkert också förklaraintervjuresultatet som inte talade om några upplevda tekniska problem fråndeltagarnas sida.Att många potentiella tekniska problem undveks genom att man inte utnyttjadealla tekniska möjligheter man se på från minst två olika perspektiv.- Ett perspektiv är att kursdeltagare med funktionshinder undanhålls delar av detflexibla lärandet och endast tillhandahålls en urvattnad version.- Ett annat perspektiv är att har man genom ovan nämnda begränsningar anpassatdet flexibla lärandet så att det på bästa sätt kan tillgodogöras av denna målgrupp.Programmerarnas deltagarkunskaper-First Class är inte anpassat för denna målgrupp, men används i alla fall på grundav andra prioriteringar och brist på alternativ. Ställer man First Class mot176

önskemålen från dem som jobbat med IT och deltagare med begåvningshinder (sesidorna 128-131) så lever programmet inte upp till många punkter. Att First Classändå valdes beror sannolikt på att praktiska och ekonomiska över-väganden vägttyngre än maximal anpassning till målgruppen.Även om man skulle ha satt som högsta prioritet att hitta ett konferenssystem somär anpassat till målgruppen, så skulle man sannolikt inte hittat något alternativ,helt enkelt därför att det inte finns något på marknaden. Ändå det finns hundratalskonferenssystem/utbildningsplattformar. Vi har kommit i kontakt med ett tiotal 131av dem. Det som slagit oss är, att när utvecklingen verkar gå mot webbaseradesystem har de flesta aktörer nyttjat de nya tekniska möjligheterna till störrekomplexitet (självvalidering, möjligheten att följa och utvärdera många friståendekurser m.m.). Men man har valt att arbeta i samma gamla grafiska form iställetför att förenkla miljön med hjälp av ny grafisk form.Spetsar man till det kan man säga att den grafiska miljön i konferenssystemenfortfarande har större släktskap med Windows filhanterare än med startscenen idatorspel som Quake, Doom eller NHL 2002. Att det är så passar måhända ocksåstudiefokuserade, högpresterande universitetsstudenter eller stressade karriäristermed många järn i elden. Däremot är de nya webbaserade systemen inte så bra förvår målgrupp. Här pekar all forskning tvärtom på att de behöver enkla, visuellaoch anpassningsbara miljöer, med flexibla lösningar som kan anpassasindividuellt till personer med olika lärstilar. Som tidigare antytts tillåter denwebbaserade tekniken detta.Med databaskopplingar, bredbandsutbyggnad, script i webläsarna, interpoleradeanimeringar och bättre komprimeringsteknik för ljud och bild o.s.v. är ett sådantkonferenssystem fullt möjligt att skapa men ingen systemutvecklare verkar haprioriterat detta. Med ett anpassat konferenssystem skulle målgruppen lättarekunna omfattas av det flexibla lärandet.Andra möjligheter som inte utnyttjas.Svåra program eller svårlärda användare är exempel på tekniska problem ur ettdeltagarperspektiv. Ur ett lärar-/organisationsperspektiv skulle man kunna sägaatt det finns ytterligare ett ”tekniskt” problem. Detta problem är att teknikenslandvinningar inte utnyttjas fullt ut trots att det skulle kunna underlätta förmålgruppen att ta del av flexibelt lärande. I avsnittet om distansundervisningensframväxt nämndes tre punkter som sammanfattningsvis skulle kunna sägas utgörasprängkraften och det nya i denna generation av distansutbildning:- De nya sätten att kommunicera deltagare emellan- Flerpartssamtalet- Decentraliseringen131Bl.a.First class, Lunds univeritet Luvit, Telias Webeducation, Ping pong, Luleå universitet Marratech,WebCT, Blackboard177

Tidigare distansgenerationer tillät i princip bara att deltagare kommuniceradeeffektivt sinsemellan med text och tal, alltså per brev och via telefon.Dagens teknik tillåter att deltagarna med datorns hjälp utbyter bilder i färg,animeringar, ljud, musik, videosnuttar m.m. Detta har inte utnyttjas i Mattekursenvare sig genom att använda bifogade filer eller genom att utbildningsanordnarenutnyttjat möjligheterna till detta med hjälp av webbaserad teknik.Flerpartssamtalet är kanske den möjlighet som nyttjats bäst. Flerpartssamtal ärockså den nya möjlighet som är lättast i iscensätta då den kräver ett minimum avteknisk kapacitet och kunnande. Vi upplever att den här kursen tagit vara på denmöjligheten på ett bra sätt då vi tycker oss funnit flera exempel på samtalstrådarsom involverat flera deltagare.Digitaliseringen av text, ljud, bild m.m. gör att allt fler aktörer, i takt med fallandepriser på datorer och tillhörande apparater, får ekonomiska resurser att genomföradistansutbildningar. Distansutbildningar med samma möjligheter som baraUtbildningsradion hade resurser till på sin tid. Fler aktörer leder också rimligentill att de olika aktörerna koncentrerar sig på olika målgrupper med olika krav.Decentraliseringen innebär alltså stora möjligheter till pedagogisk anpassning pågruppnivå.I tekniken ligger vidare en potential att för den enskilde kursanordnaren att göraindividuella anpassningar för olika deltagare i samma kurs. Exempel på en sådanteknisk anpassning hade varit att i First Class-kommunikationen tilltala olikaelever med individuella teckensnitt, textstorlek och färg. Detta förekom inte alls iMattekursen. Ett annat exempel hade varit att istället för First Class välja ettwebbaserat system som i sig tillåter större grad av anpassning. Med webbaseradteknik 132 går det att skapa visuella, audiella miljöer för gestalt- inlärare.Sådana lärmiljöer har vi hittat hos exempelvis Statens Handikappinstitut (SIH)som producerar interaktiva läromedel på CD-ROM 133 och hos en engelsk aktörsom gjort ett liknande webbaserat material. Nackdelen med dessa läromedel är attanpassningen inte ligger på individnivå. SIH producerar sina interaktivaläromedel på CD-ROM. Där har man anpassat lärmiljön för t ex personer medgrava eller måttliga begåvningshinder. Anpassningen ligger alltså på gruppnivåoch inte individnivå. Detta faller sig naturligt eftersom läromedletmassproduceras och man kan ju i förväg inte veta exakt vilka individer somkommer att använda dem.Fördelen med en kurs i First Class, i jämförelse med ovan nämnda typ avläromedel, är det personliga mötet mellan lärare och elever. Läraren iMattekursen var duktig på att se varje individ och ge ett personligt tilltal, men132 Läs kapitlet ”Den webbaserade tekniken” på sidorna 116-119 för förklaring av begreppet133 se bild sidan 177178

som tidigare sagt så förekom ingen individualisering med den nya teknikenshjälp. Den individualisering som skedde skulle lika gärna kunna skett över telefoneller brev. Med hjälp av webbaserad teknik skulle kursanordnarna kunnatillhandahålla en grafisk miljö som passar både för gestaltinläraren och denlogiske inläraren. Vidare möjliggör tekniken en anpassning på individnivå genomatt lägga lärmiljön på Internet och koppla den till en databas. Vi har dock inte settnågot exempel på detta i vår forskning.Lärar-/OrganisationsaspektenI litteraturstudien har vi lyft fram tre problem ur ett lärarperspektiv…• Distansundervisning är ofta ett ensamarbete• Distansundervisning kräver en speciell pedagogik• Det finns få anpassade läromedel… och vidare fyra problem ur ett organisationsperspektiv:• Distansundervisning har en annan kostnadsbild än närundervisning• Studiestöd- och antagningssystem behöver anpassas• Arbetstids- och anställningsavtal är sällan reglerade• Olika yrkesroller smälter sammanVår empiriska undersökning har visat på ännu ett lärar-/organisationsproblem:• kursdeltagare med funktionshinder ställer särskilda krav på respekten föroch hanteringen av sekretessfrågorEnsamarbeteEn ofta förordad lösning mot ensamarbete är som nämnts lärarlag 134 och att manär flera lärare om samma kurs. Det föder emellertid två nya problem. Deattraktiva distanskurserna är ofta smala kurser som kommer till stånd just därföratt så få har kunskap om ämnet. Antingen måste då en ”back up-lärare” få tid attsätta sig in i ämnet och arvoderas därefter eller så återstår bara breda allmännakurser. En tanke är att samverka över riket men kostnaderna kommer ändå att ökai takt med fler samordningsmöten, planeringstid och auskultationstid i sin”backup-konferens”.Distanskurser kräver speciell pedagogikFör att uppmuntra deltagarinflytandet och åstadkomma en levande dialog krävsparadoxalt nog en tydlig styrning från läraren. Utan en mycket tydlig struktur ochdetaljerad planering redan från början, tenderar aktiviteten i distanskurser attminska. Grupparbeten över nätet är problematiskt, eftersom ett effektivtbeslutsfattande kräver synkrona diskussioner. Kanske skulle ett distansläraravsnittingå i all lärarutbildning?134 Svensson m fl, folkbildning.net s.30179

Det finns få anpassade läromedelDet finns mycket få läromedel som är anpassade för att användas vid distansundervisning.Som framkom i resultatdelen finns delvis helt motstridiga förslagtill åtgärder från statliga utredare och folkbildning. Motsättningen handlar omekonomisk storskalighet mot behovet av att små individanpassade läromedel.Dessa tills synes oförenliga önskemål kan måhända delvis mötas genom att i enstorskalig produktion lämna ”luckor” som sedan via databaskoppling kan fyllasmed individuellt anpassade moduler. Se exempel på detta på sidan 165-166.Annorlunda kostnadsbildNär man anordnar distanskurser blir lokalbehovet mindre jämfört med när manordnar närkurser. De besparingar som kan göras genom detta äts (åtminstonedelvis) upp av att man kanske måste anpassa befintliga lokaler och lägga utkostnader för lärares uppkoppling, och för datorer.Vår erfarenhet av att hålla distanskurser är att det oftast är enklast att sitta hemmaoch jobba, eftersom det inte finns någon idealisk distansarbetsplats på skolan. Ivåra respektive lärararbetsrum är datorerna oftast upptagna och man blir intesällan störd av kollegor och elever som inte menar illa, men som helt enkelt inteuppfattar att man har lektion. När man sitter hemma och jobbar, kolliderar detförstås ganska ofta med övriga familjens önskemål att nyttja Internet eller telefon.Många skolor ger ersättning till medarbetare som håller arbetsrum och telefonhemma, men det går naturligtvis inte förutsätta att alla distanslärare kan nyttjahemmet för sitt jobb.Studiestöd och antagningssystem behöver anpassasLitteraturen pekar i detta fall främst på att studiestöd och antagningssystembehöver anpassas ur ett deltagarperspektiv.Måhända bör antagningssystemen även anpassas ur ett organisationsperspektiv såatt potentiella studieanordnare vågar erbjuda distanskurser trots den storaavhoppsprocenten?När registreras en distanselev? Det stora antalet avhopp från de flesta distanskursergör att man vid dessa kurser behöver göra ett rejält överintag, om man inteska få registrera deltagare förrän efter tre veckor, som vid närkurserna.Beräkna arbetstid på distans är svårtDet är svårt att beräkna arbetstid för distansundervisning, och det inte bara för attyrkesrollerna lätt smälter samman. I vanlig närundervisning räknar man som regelmed att närmare 2/3 av tiden får gå till revidering av tidigare kurser,kursutveckling och administration osv. Det återstår alltså bara drygt 1/3 av detantal timmar som kursen ger, till att vara med eleverna i klassrummet.180

Vi tror att många distanslärare sitter uppkopplade i det elektroniska klass-rummetbetydligt mer än 35 % av den tid de har till sitt förfogande. De är eldsjälar som –utan att veta om det – tar tid från administration och – framför allt – frånkursutveckling, som att testa nya program, följa samhällsdebatter och revideratidigare utvärderade kurser.Förändrade yrkesrollerSvårigheter uppstår till exempel när lärarroll, administratörsroll och handledarrollsmälter samman 135 Eftersom många distanslärare gör en del jobb som skolansexpedition normalt gör åt närkurserna, måste rollfördelningen och deadministrativa rutinerna ses över och anpassas för distans.SekretessfrågorI det här sammanhanget är det också intressant att notera att en av lärarna iMattekursen säger sig ha gjort saker som normalt skulle falla på deltagarna ikursen, eller möjligen på deras personliga assistenter. Som till exempel att bokaoch samordna deltagarnas resor till och från kursens träffar och att se till att dekom på rätt buss vid hemresan. Var går gränsen för yrkesrollen när man hållerdistanskurs – och var går gränsen för yrkesrollen när man håller distanskurs meddeltagare med funktionshinder?Skälet till att läraren ringde mellan deltagarna var att flera av dem hade skyddadetelefonnummer som de inte ville lämna ut till varandra innan de kände varandra.Dessutom kan själva det faktum att en deltagare har ett funktions-hinder leda tillatt läraren har mer sekretessbelagt material att hantera. Till exempel kanskeläraren får personlig information om hur deltagaren fungerar i den pedagogiskasituationen, men som annan personal vid skolan och som de övriga deltagarnainte behöver eller bör känna till. Hur ska sådan känslig personinformationhanteras på våra folkhögskolor och studieförbund?Detta är viktiga frågor för fack och arbetsledning om distanskurser för deltagaremed funktionshinder ska bli vanligare.135 E Dahlgren m fl Folkbildning på distans?- en utvärdering s.43-44 (2001)181

Slutsatser1. Ha ett socialt forum typ caféKursen kan med fördel mjukstarta genom att man till en början endastkommunicerar i caféet. Därefter kan deltagandet där vara frivilligt. Men det ärviktigt att läraren snabbt svarar och bekräftar deltagarnas trevande försök att görasig synliga i det elektroniska rummet. Många är rädda att göra bort sig och måstefå veta att deras inlägg duger. Caféet är också bra på så sätt att deltagarna kan blisynliga inte bara genom sina inlägg i det ämne som kursen hanterar, utan ocksågenom att berätta om och utbyta andra intressen.2. Ha en intresserad och ambitiös lärare som ser allaelever…En kurs på distans måste ha en tydlig planering och struktur för att intedeltagarnas aktivitet snabbt ska minska. I en kurs för deltagare med funktionshindersom påverkar inlärningen, är det ännu viktigare än annars att läraren tarhänsyn till deltagarnas individuella inlärningsstilar och behov.3. …och som respekterar deras behov av sekretess.Man kanske inte utan vidare kan lämna ut en deltagarlista till exempel, medadresser och telefonnummer, eftersom flera av deltagarna kan ha skyddadetelefonnummer och är ovilliga att lämna ut sina adresser.Man kanske får förtroenden som gäller deltagarnas svårigheter och funktionshinder,som de inte vill att andra i gruppen ska känna till. Här gäller att gå varligtfram.4. Bejaka och utnyttja beroendet i tidenVår studie visar vår målgrupp är mer bunden i tiden än andra. Detta kan ses somett misslyckande om målsättningen är oberoende i tid och rum. Vi tycker attbundenheten i tiden bör belysas ur ett annat perspektiv. Man skulle alternativtkunna säga att oberoendet i rummet är gott nog och bättre än att vara beroende ibåde rummet och tiden (som ju blir konsekvensen om denna grupp inte omfattasav det flexibla lärandet).En av lärarna till Mattekursen kommenterar att målgruppen ofta har ett uppstyrtliv och sedan tidig ålder är vana vid att avsätta olika tidpunkter och veckodagartill olika aktiviteter. Det som människor utan dessa funktionshinder skulleuppfatta som inrutat och uppbundet uppfattas tvärtom av målgruppen som sådantsom ger stabilitet, trygghet och struktur i en svårbegriplig värld. Detta skulleöppna för ett synsätt där man genom att släppa på oberoendekravet i tiden182

anpassar det flexibla lärandet till denna målgrupp. Är tiden fastställd borde detvara möjligt att dra ekonomiska och pedagogiska fördelar av detta. T.ex. skulleman förbilliga bokningar i lärcenter genom att kunna ange exakta tider dåeleverna kommer att nyttja det.5. Gör ett pedagogiskt vägval kring synen på teknik förekursen- Antingen undvika potentiella tekniska problem…Vill man minska beroendet av pedagogisk personal måste många potentiellatekniska problem undvikas genom att t.ex. inte kräva bruk av bifogade filer.Fastän deltagarna i Mattekursen hade möjlighet att lägga meddelanden dygnetrunt nyttjade väldigt få den möjligheten. Istället visade kodningen att nästan 90 %av alla meddelanden lades i klassrumssituationer med pedagogisk personal i denomedelbara närheten. Detta gör att vi antar att de flesta potentiella teknikproblemundanröjdes innan deltagarna ens hann notera dem.Diskussionen kommer då att handla om huruvida kursdeltagarna medfunktionshinder undanhålls delar av det flexibla lärandet och endast tillhandahållsen urvattnad version.- eller dra nytta av tidsbundenheten som gör att deltagarennästan alltid har personal i närheten.Accepterar man tanken på teknisk backup i form av personal, som ett sätt attanpassa det flexibla lärandet för denna målgrupp, skulle betydligt mer avanceradteknik kunna tas i bruk än den vi sett exempel i vår studie. Vid vissa tillfällenskulle man t.ex. kunna använda ”svår” teknik som förutsätter att deltagarna dessagånger har teknisk/pedagogisk back up i närheten.6. Ställ krav på ett anpassat konferensystem,Våra egna resultat från försöken med olika lärmiljöer visar inte på några tydligaskillnader mellan gestaltinläraren och logikinläraren när det gäller förmågan attförstå det extremt logik-inriktade konferenssystemet First Class. Trots detta vill viändå hävda att det för personer med språkliga, neuropsykiatriska och/ellerlindriga begåvningsmässiga funktionshinder idag inte finns någon på idealiskinteraktiv lärmiljö på marknaden. Även om många gestaltinlärare säkerligen kanklara av att förstå system som FC, skulle de kunna arbeta mer avspänt om de fickanvända ett system som bättre passade deras grundläggande inlärningsstil.Dessutom har även logikinläraren en gestalthjärnhalva, som kanske skulle kunnakomma till mer nytta för inlärningen…183

Ett konferenssystem för målgruppen bör vara enkelt, tydligt, visuellt/audiellt samtanpassningsbart på individnivå. Den individuella anpassningsbarheten ikombination med bild och ljud skulle medge anpassning till olika lärstilar.Med ett anpassat konferenssystem skulle målgruppen lättare kunna omfattas avdet flexibla lärandet. Webbaserad teknik medger allt detta.Vi har, mot bakgrund av dessa iakttagelser, gjort ett enkelt förslag till ettkonferenssystem-gränssnitt för ovan nämnda målgrupp (färgbilder finns i bilaga5). Detta är på inte sätt något färdigt förslag utan ett inlägg i debatten och enutgångspunkt i diskussionen om de webbaserade konferenssystem som finns idag.Förslaget finns att ladda hem på www.solvik.fhsk.se/bastahandBild från ett webbaseratkonferenssystem på marknadenBild från vårt förslag tillett anpassat konferenssystemHär vore önskvärt med mera forskning för att kunna rekommendera ett lämpligtgränssnitt för webbaserade konferenssystem mot målgruppen personer medspråkliga, neuropsykiatriska och/eller lindriga begåvningsmässiga funktionshinder.Ett färdigt förslag till gränssnitt skulle underlätta för systemutvecklare attkunna göra en nischprodukt för målgruppen.En idé är att ett sådant individuellt anpassningsbart konferensprogram skullekunna läggas som ett ”skal” ovanpå First Class, ungefär som tidiga versioner avWindows låg ovanpå DOS. Då skulle man fortfarande kunna använda det välinarbetade och spridda First Class, samtidigt som distanskommunikationen blevmer tillgänglig för fler. Ett sådant konferenssystem skulle vara bra för de flestatyper av användare – också för personer utan kända funktionshinder.184

Summary, Referenser, Bilagor185

Short summary in EnglishWhich hand is your best?During the years 2000 to 2002 Solvik’s Folk High School, together with thePedagogical Institution of the University of Umeå, Sweden, has carried out aresearch project titled “Which is your best hand?”This project is one of fourteen projects initiated by DISTUM, concerning"Learning processes in distance computer aided adult education". DISTUM is aSwedish public authority, dealing with distance learning issues. The overall aimof those fourteen projects is to "identify parts in the learning process of the adult,identify obstacles and effects of reinforcement connecting to those parts, andrelate the results to ICT-aided distance activities within adult education".Solvik’s Folk High School, where we work, has nearly 30 years of experiencefrom participants with disorder of neuropsychiatric or mental character (about IQ65 - 85 points). Maybe remedially adjusted teaching in ICT-aided distancelearning could be a good way to help these adults to bring about a life longlearning?The aim of our project has been:- To learn more about how the ways of learning differs between persons withslight mental and neuropsychiatric disorders compared to other persons.- To identify obstacles and effects of reinforcement connecting to ICT-aideddistance activities within adult education.- To try to understand how ICT-aided “folkbildning”, a Swedish kind of adulteducation, could be designed and pedagogically adjusted to support a life longlearning for this target group.The methods we have used are- A study of literature concerning the discussion going on around the worlddealing with the subjects that we were interested in.- A study of quality where we have interviewed some of the teachers andparticipants of the ICT aided course “Mathematics”, aimed for our target group.- A study of quantity where we statistically have coded when and how oftenvarious participants have contributed in the computer conference system used bythe course.Furthermore,- On basis of the three studies above and with help from two of the participants inthe course “Mathematics” we have made our own suggestion how a learningenvironment and a conference system could be designed to fit our target groupbetter.186

The results according to how the ways of learning differs shows:Everybody’s ways of learning consist of nerve paths. The nerve paths of eachhuman being are unique.Researchers’ view of the question if the nerve paths differ between persons withslight mental and neuropsychiatric (NPF) disorders compared to other targetgroups are divided.Those who say there are no differences claim that all nerve paths are individualdue to our learning profile. Often used nerve paths get stronger and moreeffective.Those who say there are differences claim that nerve paths can also be changeddepending on injury, inhibition or disturbance.Examples of disorders that influence memory and learning ability, and which canbe caused by genetic factors are Downs syndrome, Myotonic dystrophy and someforms of AD/HD.Examples of disorders that influence the memory and the learning ability andwhich can be caused by environmental factors are Autism, Fetal alcoholicsyndrome, Borderline change of personality (Sw. Borderlinepersonlighetsstörning) and Fibrositis.There are several signs that seem to show that persons with NPF diagnosis mighthave been exposed to long periods of stress. There are also several similaritiesbetween NPF and stress related disorders.Different action plans are recommended depending on if you claim the disorder iscaused by environment or heritage. Common action plans can vary from takingmedicine (central stimulants) and learning to master a state of stress (e.g. Tai Chiand Qi gong), getting better nutrition habits or provide for different learningstyles.Remedial teachings often recommended for this target group are:- sandwich study and practical work- Many tangible examples- Preferably all senses involved in the learning process- A learning situation and social intercourse as free from stress as possible- We would like to add that the learning situation should be as free as possiblefrom irrelevant sensory impression (to relieve the pressure on a low capacityprimary memory187

The results according to how ICT aided “Folkbildning” could be designedand pedagogic adjusted show:From a social aspectPeople in this target group often show a strong will to socialize. Therefore it isimportant to have a social area (e.g. a electronic café) in the courses. A goodtreatment is decisive for this group and has to be taken into consideration whendesigning a course. It seems hard to realize courses without personal assistancefrom pedagogical staff in the physical surrounding.This target group is mostly independent in room but not in time.Our opinion however is that independence in the physical room is good enough.To make great demands of independence in both dimensions will only lead to asituation where this group will not be able to participate in the flexible learning.Instead course arrangers should derive advantage from the restraint in time e.g. bymaking early booking on learning centres, using more complicated technique atspecial times et cetera.From a technical aspect:We have also looked upon how the technique was used.Shortly we can state that the potential of the new technique was never - or to avery little extent - utilized pedagogically and the technical knowledge of thestudents was never carried to an extreme.Almost 90 % of the participants’ messages were sent when they had immediatepersonal assistance from pedagogical staff in the physical surrounding. Probablythat is why the participants in the interviews experienced none or few technicalproblem.Many potential problems were avoided e.g. by not using attached files.One can argue that this design made the course a mediocre version of flexiblelearning. On the other hand one can claim that it is this adjustment that made thistarget group able to take part of the flexible learning.From an organizational aspect:The distance-teacher’s situation is often indistinct. For example is distance workoften a lonely work and it demands a different pedagogic with the obstacles itbrings about. The indistinct situation can easily lead to a role conflict whendifferent roles tend to melt together, e.g. the teachers in our study did some tasksthat the administration staff usually do in the physical courses.Maybe one can also argue that the organization is responsible for the fact that theopportunities of the new technique is never, or to such very little extent, utilizedpedagogically.188

Modified conference systemWe have collected a number of voices with experiences from working with ICTand learning disabilities. These voices do not form a statistic data basis, but weare of the opinion that a larger statistical data collection would not overthrow thebasis of experience that we have brought forward. These voices speak about theneeds of simplicity, adaptability on an individual level, good support, and theimportance of using visual and audible tools.If you contrast the conference system FirstClass – which is generally used indistance courses for the target group – to these wishes, FirstClass does not live upto many of these requirements.The fact that FirstClass was chosen for this target group anyway is probably dueto practical and economical considerations, that have carried more weight thanmaximal adaptation to the target group.Even if a conference system that was more adapted to the target group wouldhave had the highest priority, an alternative corresponding well enough to therequirements of adaptation would probably not have been found on the market.These days there are hundreds of conference systems/education platforms. Wehave come in contact with a few dozen of them. What has struck us is that whenthe development seems to be heading towards web-based systems, most actorshave used the new technical possibilities for larger complexity (self-validation,the possibility of following and evaluating many separate independent coursesetc.) But, they have chosen to work in the same old graphical form instead ofsimplifying the environment by means of new graphical forms. When you arevery critical you could say that the graphical environment of the conferencesystems are still more related to the Windows file manager than to the openingscene of a modern computer game like Quake, Doom or NHL 2002.This development may also suit study focused, overachieving university studentsor stressed out careerists with many irons in the fire.Anyway, the new web based systems are not so good for our target group(learning disabilities). On the contrary, all research indicates that our target groupneeds simple, visual and easily adaptable environments with flexible solutions,easy to adapt individually to persons with different learning styles. As saidbefore, the new web based technique makes that possible, allows to meet a lot ofrequirements.With the extension of broadband, script in the web browsers, interpolatedanimations and a better technique for compressing sound and picture etc. such aconference system is totally possible to create, but no system developer seems tohave given priority to this.189

Here, more research would be desirable in order to recommend a suitableinterface for web based conference systems aiming at persons with linguistic,neuro-psychiatric and/or slight learning disabilities.A comprehensive suggestion for a suitable interface would make it simple forsystem developers to develop a niche product for the target group. With anadapted conference system the target group become easily included in the flexiblelearning offers.As we see this, such a system should be designed according to the specialrequirements of simplicity, adaptability on an individual level, and should containa lot of pictures, animations, and sound. Such a system should also be adapted toreward a tactile learning style. We have made a simple sketch in order to describein pictures our visions to a future co-operation partner in research with whom wewant to carry on in this field.Some concrete adaptations of three aspects1. The importance of simplicityFrom our point of view FirstClass is much too complicated to suit our targetgroup. Clear examples of this are all the windows that open, all the conferencesavailable.In an adapted conference system the opening scene should preferably consist ofone single object (see picture page 215). With a combination of keys one shouldbe able to open more options “under the shell”.2. Adaptability on an individual levelCurrently there are a number of electronic learning environments available, whichare adapted to our target group through animations, sound, and picture. However,the drawback is that they are seldom adapted down to the individual level (fornatural reasons) since their form of distribution is often a compact disc (CD). Itshould rather be possible to make the same environment web based – with thebrowser as the client – and leave “gaps” in the interface. These “gaps” would thenbe filled with individually chosen pictures/sounds, through data base connection,and they should be inserted by the course leader. This is how adaptation could bearranged on an individual level.We made two such environments where two students had chosen the things theypreferred to shop, what colour the learning environment should have, what apossible background picture should look like, what type of “reward” music theyliked, whether they wanted a spoken text or not (see picture page 214 alsoaccessible for free download at www.solvik.fhsk.se/bastahand).190

3. Make use of sound and pictureBy using the browser as a client it would be possible, through a web basedtechnique, to make e.g. an e-mailbox considerably more visual and audible thanthe e-mail systems that are available today.Below: Example of how a visual and auditive e-mail system could be designed.Text: The letter is about Cats and was written by Lena, dated 9 Feb 2002The bunch of letters containsmessages: How are you? andabout the Cinema.The latest letter is from Per,dated 21 Feb 2002Letter aboutFooddated 20 Feb2002The picture above (4) shows a suggestion of how such a system could bedesigned. The letters from the different heaps are graphically spread out on thedesktop through animation, when you click the heap in question. When you holdthe mouse pointer over the letter in question a picture of the sender, the title of themail, and the date are shown (provided the course leader has inserted the picturein a data base before). When you finally click a single letter, it opens and a paperis unfolded through animation. The paper shows the contents of the mail at thesame time as it is read by a synthetic voice. In the letter the picture of the sendercan also be found.Also accessible for free download at www.solvik.fhsk.se/bastahand191

ReferenslistaUppslagsverkNationalencyklopedin Multimedia plus DVD för PC och Mac, Bokförlaget BraBöcker (april 2000)Bonniers Media lexikon (1981)Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra böcker (1992)The GROILER multimedia encyclopedia, version 7.0 for Macintosh (1995)Statliga utredningarSOU 1998:57 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd,Utbildningsdepartementet (1998)SOU 1998:84 Flexibel utbildning på distans, Utbildningsdepartementet (1998)SOU 1998:83 På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektivdistansutbildning, Utbildningsdepartementet (1998)LitteraturAndersson, Mikael, Tankar kring flexibelt lärande (2000) finns för hemladdningpå www.itis.gov.se (våren 2002)Attwood, Tony: Om Aspergers syndrom – Vägledning för pedagoger,psykologer och föräldrar (2000)Ayres, Jean, Sinnenas samspel hos barn, (1993)Bakk, Ann och Grunewald, Karl: Nya Omsorgsboken (1986)Beckman, Vanna, Vuxna med DAMP/ADHD (1999)Björnson, Margareta, Svenska Enter Rehabiltering Abfinns för hemladdning på www.itis.gov.se (våren 2002)192

Dahlgren, Ethel; Hult, Agneta och Olofsson, Anders, Folkbildning pådistans?- en utvärdering Pedagogiska institutionen Umeå universitet (2001)Ehdin, Susanna, Den självläkande människan, (1999)Falck, Kerstin, Alternativ kommunikation. SIH, Statens Institut förHandikappfrågor i skolan (1995)Flytlie, Knut T, Vitaminrevolutionen – Bygg upp ditt immunförsvar, (1997)Frith, Uta redaktör Autism och Aspergers syndrom (1998)Gardner, Howard, Intelligenserna i nya perspektiv (2001)Gillberg, Christopher, AUTISM och autismliknande tillstånd hos barn,ungdomar och vuxna, (1994).Gillberg, Christopher, Ett barn i varje klass- om DAMP, MBD, ADHD (1996).Gillberg, Christopher, Det hoppar och rycker i kroppen och själen – omTOURETTESYNDROMET och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomaroch vuxna, (1999).Göransson, Kerstin,, Hur förståelsen av verkligheten utvecklas.Handikapp-institutet (1982)Hamilton, David; Dahlgren Ethel; Hult Agneta och Söderström Tor,Folkbildning på distans – en samtalsmiljö för lärande, presentation på konferensom Folkbildning, IT och lärande, Sigtuna 17-19 april 2002, ett pågåendeforskningsprojekt Folkbildning på distans – en samtalsmiljö för lärande 2001-03,Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2002Hudson, Brian, Orchestrating Interdependence in a Multination ViritualLearning Community, Sheffild Hallam university, abstract till den pedagogiskaforskarkonferensen ECER 2002Hannaford, Carla Dominansfaktorn (1997)Hannaford, Carla, Lär med hela kroppen Brain Books AB (1998)Ilshammar, Lars och Larsmo, Ola , net.wars – kampen om nätet (1999)Jerlang, Espen m fl, Utvecklingspsykologiska teorier en antologi, (1996).Kadesjö, Björn, Barn med koncentrationssvårigheter (1992)193

Kear, Karen, Following the treads in computer conferences,Open university (2000)Kylén, Gunnar, Begåvning och begåvningshandikapp.Handikappinstitutet (1981)Kärfve, Eva, Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan (2000)Lantz, Ann; Ortman, Michael; Boivie, Inger och Johansson, Jenny, Användbarhetpå www, KTH – CID (2000)Lundberg, Lars och Eriksson, Magnus, Grunderna i IT,Utbildningsradion (1996)Matsson Kristina, Sämre villkor att undervisa på distans – artikel i tidningenFolkhögskolan 2/2002 sid 28-29Miller, Mary Susan, Stressade barn – att förstå och besvara stressignaler hosbarn och ungdomar. (1985)Molander, Eva, (red) Nämnden för vårdartjänst 25 år, 1970-1995 (1995)Muschamp, Youlande, Pedagogy of Virtual groups, University of Bath, abstracttill den pedagogiska forskarkonferensen ECER 2002Nordeman, Margareta, Utvecklingsstörning i socialt omsorgsarbete – Sexuellabehov och uttrycksformer (1993)Näslund, Görel Kristina, Borderline personlighetsstörning – uppkomst,symptom, behandling och prognos (1998)Olsson, Tomas, Omsorgernas historia ett bildspel i fem delar (1994)Pedersen, Jens, IT i skolan, en forskningsöversikt, (2000)finns för hemladdning på www.itis.gov.se (våren 2002)Persson, Hans, Epost i särskolan (april 2001)finns för hemladdning på www.itis.gov.se (våren 2002)Rasmusson, Bengt, Internet, Liber media (1998)Rasmusson, Bengt, Att göra en hemsida, Liber media (1998)Ricknell, Lars (red), Från institution till gruppboende – omsorger i förändring iVästerbottens län studieförbundet Vuxenskolan och Västerbottens läns landsting(1996)194

Råstam-Bergström, Maria; Gillberg, Carina och Christopher Gillberg,Anorexia nervosa – bakgrundsfaktorer, utredning och behandling, (1995)Sjödén, Stellan, Hjärnan, människan och kulturen, (1998)Snyder, Kristen, Different Perspektive of Pedagogy and Techology for Degreeand Non-Degree Participants in an Internationell Context,Mitthögskolan, abstract till den pedagogiska forskarkonferensen ECER 2002Svensson, Ingemar; Persson, Tore; Axelsson, Lars-Erik; Bodin, Kiki ochNorberg, Rosalie, folkbildning.net – en antologi om folkbildningen och detflexibla lärandet, Folkbildningsrådet (2001)Tideman, Magnus (red) Perspektiv på Funktionshinder & Handikapp (1996)Ullman, Johanna; Ortman, Michael; Lenman, Sören och Torgny, Olle,–Riktlinjer för utformning av webbplatser KTH - CID’97 (1998)Wallin, Lena och Näslundh, Carina (red), Skolbok ITiden - lärares bästaundervisningsideér med IT, Skolverket och KK-stiftelsen (2001)Warren, J.P., Toturs as Learners, Open University, England, abstract till denpedagogiska forskarkonferensen ECER 2002Westlin, Anita, Särvux på distans i Jämtlands län, pedagogiska institutionen,Umeå universitet, (2000)Wännman Toresson, Gunnel, Kvinnor skapar kontakt på nätet – datorbaseradfortbildning för lärare, pedagogiska institutionen, Umeå universitet (2002)InternetreferenserDistansutbildningsmyndigheten (numera övergått i Nätuniversitetet och CFL)www.distum.se (våren 2002)Folkbildningsnätets hemsidawww.folkbildning.netFUB:s forskningsstiftelse ala´s hemsidawww.ala.fub.se (28 december 2002)195

Fysikum, Stockholms universitet, kursen Lär dig använda Internet, Hans Muhlenhttp://Internet.physto.se/html/javascr.html (våren 2002)Hjälpmedelsinstitutet, Stimulansprojekt Utvecklingsstörning Resultat,http://www.hi.se/stimulans/Utv/utv1.shtm (våren 2002)ITiS – delegationen för IT i skolanwww.itis.gov.se (våren 2002)Karolinska sjukhusets stressmottagnings hemsidawww.stressmottagningen.org (januari 2003)Socialstyrelsenwww.sos.se/FULLTEXT (28 mars 2000)Statens skola för vuxna (numera del i CFL)http://www.ssv.gov.se/itlosn/pform.htm (våren 2002)Susning.nu - En wiki-sida som drivs av Aronssons datateknikhttp://susning.nu (våren 2002)196

Bilagor197

Bilaga 1:aKortfattad litteraturkritik till Del 1.Kapitel 2De uppslagsverk vi använt är Bonniers Media lexikon, band 5 och 9 från 1981;Nationalencyklopedin från 1992; samt The 1995 GROILER multimediaencyclopedia, version 7.0 for Macintosh. Tyvärr är inget av uppslagsverken yngreän sju år, men spridningen är ändå 14 år från det äldsta till det senaste.Bonniers Media är äldst. Det kom ut i omgångar, från 1979 till 1984.Målgruppen är hela familjen, med viss betoning på medlemmar från yngretonåren och uppåt. Det har därför ett förhållandevis lättläst språk och mångatydliga och lättöverskådliga illustrationer. Däremot har man för tydlighetens skullundvikit att ta med onödigt mycket detaljinformation. Trots detta finns nästan likamycket fakta här som i de andra uppslagsverken, och tydligheten ochöverskådligheten i stort uppväger mycket att vissa detaljer kan saknas.The Groiler multimedia encyclopedia liknar på sätt och vis Bonniers Media.Intrycket är att den också vänder sig till hela familjen, med störst betoning påungdomarna. Det är ju också rätt logiskt, eftersom det år 1995 mest var ungdomarsom nyttjade den då ännu ganska nya multimediatekniken. The Groilermultimedia encyclopedia serverar mycket information. Vi skrev ut artikeln omhjärnan och fick drygt åtta fullskrivna a4-sidor. Man börjar med hjärnan hos deryggradslösa djuren, fortsätter med reptiler och fåglar, via däggdjuren för attslutligen komma till människans hjärna. Den är ganska medicinskt inriktad ochuppehåller sig huvudsakligen vid hur hjärnan ser ut och är uppbyggd, mindre vidvilken funktion de olika delarna i hjärnan har, även om vissa sådana detaljernaturligtvis följer med så att säga av bara farten.Nationalencyklopedin är kanske det mest detaljerade av uppslagsverken. I detolv tättskrivna spalterna och sex vältecknade illustrationerna finns informationom såväl hjärnans evolution, som dess anatomi, dess funktioner och desssjukdomar. Det är minst sex olika författare och minst två illustratörer som stårbakom de olika delarna av artikeln. Intressant är att deras illustration avmänniskohjärnans anatomi delvis skiljer sig från de andra författarnas. Viåterkommer till det.Jean Ayres har i sitt klassiska arbete visat på ett samband mellan inlärningssvårigheterhos barn och oförmåga att tåla beröring. Hon fann också att rikligstimulans av barnens alla sinnen stärkte deras förmåga till inlärning, även avteoretiska kunskaper. Hennes bok, Sinnenas samspel hos barn, gavs ut första198

gången 1979 i USA. Den är väl översatt till svenska av Ingrid Söderberg-Reeves.Vi har använt den tredje svenska upplagan från 1993, framför allt den första delenav boken, där Ayres beskriver hjärnans och nervsystemets utveckling upp tillomkring sju års ålder, samt dess uppbyggnad och funktion. Hon koncentrerar sigmycket på hur hjärnan och nervsystemet fungerar och vad det är som intefungerar när det uppstår problem. De anatomiska detaljerna är av underordnadbetydelse för henne.Stellan Sjödéns bok, Hjärnan, människan och kulturen, gavs första gången ut1995. Vi har använt den andra, reviderade, utgåvan från 1998. Boken är på över600 sidor och Sjödén varvar anatomiska beskrivningar, med uppgifter om hurhjärnans och nervsystemets olika delar fungerar och med beskrivningar avmänniskans känsloliv, hälsa och sjukdomar. Det hela är rikt kryddat med exempelur verkliga livet. Sammantaget blir det en ganska lättläst bok, med bitvis nästanskönlitterär karaktär. Däremot är det krångligt att hitta i boken, om man som visöker efter fakta kring vissa specifika företeelser, eftersom faktadetaljerna finnsinsprängda här och där.Boken saknar sökordsindex.Carla Hannaford, Lär med hela kroppen, gavs ut första gången 1995 i USA.Den är översatt till svenska hos Brain Books AB i Jönköping 1997. Vi har använtden andra upplagan från 1998. Hon ger en ingående beskrivning av nervsystemetsutveckling och funktion och presenterar därefter en modell för hur människorsolika inlärningsstilar kan uppstå. Hon visar också hur onödig stress kan bliresultatet när skolans utlärning inte stämmer med en elevs inlärningsstil och hurdenna stress försämrar inlärningen genom att ge blockeringar. I detsammanhanget levererar hon skarp kritik mot de nya (bokstavs-) beteckningarsom många läkare idag vill sätta på de oroliga barnen, men också mot deskolsystem som bara gynnar elever med logisk och linjär inlärningsstil. Till sistpresenterar hon en metod för att komma till rätta med blockeringarna och lära sigatt hantera stressen.I detta kapitel har vi främst använt sidorna 11-97 i hennes bok.Under alla år har vi fått lära oss att hjärnans tre viktigaste strukturer ärhjärnstammen, storhjärnan och lillhjärnan. Carla Hannaford liksom Jean Ayresväljer dock att presentera lillhjärnan och hjärnstammen som en enhet. ÄvenNationalencyklopedin presenterar dem tillsammans.199

Bilaga 1:bKapitel 3Den litteratur vi i första hand har använt till detta är en antologi,Utvecklingspsykologiska teorier, sammanställd av en redaktion med sex danskapsykologer och lärare: Espen Jerlang, redaktör, samt Sonja Egeberg, JohnAasted Halse, Ann Joy Jonassen, Suzanne Ringstedt och Birthe Wedel-Brandt. Boken är utgiven 1986 och reviderad 1988 i Danmark. Den svenskaöversättningen är gjord av Marianne Kärre. Vi har använt den andra svenskaupplagan, utgiven på Liber Utbildning och tryckt i Arlöv, 1996.Boken börjar med ett avsnitt om hur utvecklingsbegreppet har vuxit fram ochanvänts, därefter går de igenom Sigmund Freud, Erik Homburger Eriksson ochMargaret Schoenberger Mahler i varsitt kapitel. Sedan följer ett kapitel omvardera den kritiska teorin, med bland andra Wilhelm Reich och denbeteendepsykologiska teorin, med bland andra Pavlov och Skinner. Nästa kapitelhandlar om Abraham Maslow och hans humanistiska psykologi, och därefterföljer ett kapitel om Jean Piaget och hans teori om intelligensen. Det sista kapitlethandlar om den kulturhistoriska skolan med Lev Vygotskij och hans kolleger. Vihar använt framför allt sidorna 22-83; 198-235; samt 241-248.Vi har också använt Margareta Nordeman; Utvecklingsstörning i socialtomsorgsarbete – Sexuella behov och uttrycksformer, utgiven på Carlssonsbokförlag AB, 1993. Hennes bok har underrubriken: Förhållningssätt ochattityder i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv med särskild inriktning påsexuella behov och uttrycksformer. Det är en lång rubrik men den beskriver ocksårätt väl vad det är hon vill förmedla med sin bok. Den handlar om hur personalsom arbetar med personer med utvecklingsstörning, bör förhålla sig till derassexuella uttryck och behov. För vårt avsnitt här, har vi använt sidorna 50-83, somhandlar om Människans utvecklingsfaser med utgångspunkt hos Erik HomburgerEriksson, Sigmund Freud, Jean Piagét och Gunnar Kylén.Dessutom har vi använt sidorna 83-85 i Carla Hannafords bok Lär med helakroppen från 1998, samt information från FUB:s forskningsstiftelse ala´shemsida: www.ala.fub.se 28 december 2002 136 .136 FUB = Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Se även sidan 55.200

Bilaga 1:cKapitel 4Informationen till detta kapitel är hämtad från tre olika böcker:Gunnar Kylén, 1981; Begåvning och begåvningshandikapp.Det är ett litet häfte på c:a 40 sidor i A5-format, som Handikappinstitutet gett ut,och där Kylén sammanfattat grunddragen i sin teori, med språklig bearbetning avAnn-Kristin Westman-Sandberg. Den är bra för att snabbt få en ganska grundliginblick i Kyléns teori och innehåller mycket, trots att den är en så kortsammanfattning av hans mångåriga arbete och stora produktion.Först i boken kommer ett avsnitt som handlar om hans utgångsteori; vadbegåvning är, abstraktionsnivå i tänkandet, begåvningsutveckling, begåvningensroll i personlighetsdynamiken, samt begåvningens roll i samspelet med miljön.Därefter följer ett avsnitt som handlar om begåvningshandikapp; om begreppetbegåvningshandikapp, orsaker till det, de olika abstraktionsnivåerna, jämförelsemed intelligensålder och intelligenskvot, begåvningshandikappets roll i personlighetsdynamiken,samt i samspelet med miljön.Kerstin Göransson, 1982; Hur förståelsen av verkligheten utvecklas. Ävendenna bok är ett litet 40-sidigt häfte i A5-format, utgivet av Handikappinstitutet.Göransson arbetade tillsammans med bland andra Gunnar Kylén vid stiftelsenala. Hon blev hans efterträdare som ala´s forskningsledare och arbetar fortfarandedär. I denna bok/rapport grundar hon sig på Kyléns teori, och beskriver själv iinledningen sin rapport som ”ett komplement till och en fördjupning av”Begåvning och Begåvningshandikapp” av Gunnar Kylén”.Det hon kompletterar och fördjupar är hur människor på olika utvecklingsnivåeruppfattar och förstår rum, tid, kvalitet, kvantitet och orsakssamband, vilket endastmycket kortfattat vidrörs i den förstnämnda boken.När det gäller hur vår språkförmåga utvecklas har vi även använt Kerstin Falck,1995: Alternativ kommunikation. Hennes bok är utgiven av SIH, Statens Institutför Handikappfrågor i skolan och innehåller c:a 85 sidor lättlästa A4-sidor medmånga illustrationer. Kerstin Falck har arbetat sedan början av 1970-talet medolika typer av tal- och språkstörningar hos personer med medföddabegåvningshinder. Hennes bok ger en mycket bra översikt över olika sätt atthjälpa människor med språkstörning att kommunicera.201

Bilaga 1:dKapitel 5Den litteratur vi har använt för detta kapitel är följande:Christopher Gillberg:- AUTISM och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, från1994.- Ett barn i varje klass- om DAMP, MBD, ADHD, från 1996.- Det hoppar och rycker i kroppen och själen – omTOURETTESYNDROMET och andra tillstånd med tics 137 hos barn,ungdomar och vuxna, från 1999.Christopher Gillberg är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgsuniversitet och överläkare vid Barnneuropsykiatriska kliniken, SalgrenskaUniversitetssjukhuset, Göteborg. Han har under många år arbetat med människormed olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, och alltså ocksåskrivit flera böcker i ämnet. När det gäller DAMP har han varit en av de livligasteförespråkarna för beteckningen som idag används enbart i Sverige och Norge.Andra länder föredrar beteckningen AD/HD eller Hyper-aktivitet. Vi återkommertill det.Gillbergs böcker vänder sig i första hand till anhöriga och andra som kommer ikontakt med personer med NPF. Böckerna är därför i allmänhet relativt lättlästa,trots att de på ett tämligen utförligt sätt beskriver respektive NPF. Han tar uppmånga detaljer kring diagnosticering, symtomutveckling och behandling. Ocksåsymtom som är vanliga utan att vara diagnosgrundande, liksom diagnoser somgränsar till, eller förekommer samtidigt som det aktuella NPF tas upp med stornoggrannhet Alla dessa detaljer kan understundom bli svåra att hålla i huvudetoch risken är stor, att man som lekman blandar ihop de olika diagnoserna.I böckerna om DAMP och Tourettesyndromet finns ett antal fallbeskrivningarmed, men inte i boken om Autism, vilken för övrigt är den mest omfattande av detre av hans böcker som vi använt.Tillsammans med Maria Råstam-Bergström och Carina Gillberg harChristopher Gillberg skrivit boken Anorexia nervosa – bakgrundsfaktorer,utredning och behandling, från 1995. Både Maria Råstam-Bergström och CarinaGillberg presenteras på bokens baksida, som överläkare vid Östra sjukhuset iGöteborg. Christopher Gillberg presenteras där som cheföverläkare vid sammasjukhus.I första halvan av boken tar författarna upp olika definitioner av anorexia, hurvanligt det är, vilka orsaker det kan ha och vilka komplikationer som kan tillstöta.137 Tics = Ofrivilliga, snabba, plötsligt påkommande, återkommande, icke-rytmiska, enformiga rörelser ellerröstuttryck, som till exempel blinkningar, axelryckningar, hummanden eller harklingar.202

När det gäller orsaksteorier och avgränsning mot andra tillstånd och sjukdomar,har författarna en illustration där såväl Aspergers syndrom, som Tvång, Tourettesyndrom, DAMP, Autism, och Begåvningshandikapp finns med. Vi visar dennafigur på sidan 72 nedan.Senare delen av boken ägnas åt olika typer av behandling, vilka möjligheter somfinns att bli frisk, samt ett antal fallbeskrivningar. Dessutom har man med enförteckning över några intresseföreningar, en omfattande litteraturlista, samt enordlista över fackuttryck som använts.Denna bok liknar i hög grad Christopher Gillbergs övriga böcker. Den ärförhållandevis lättläst. Den är mer inriktad på de medicinska detaljerna och pålikheterna med andra diagnoser än på vilka behandlingsformer som står till buds.Åter är risken stor att läsaren blandar ihop begreppen.Vanna Beckman är journalist och författare. Hon har under senare år skrivitmycket om barnneuropsykiatri. Bland annat har hon skrivit om pedagogik vidautism, och om att leva med Asperger, dyslexi och DAMP och AD/HD. Hon haräven gjort program för radio och TV, samt videoprogram om olika syndrom. Denav hennes böcker vi har använt här är Vuxna med DAMP/ADHD, utgiven påCura förlag, Stockholm 1999.Hon börjar med en kort historik och en diskussion kring diagnosens värde, hurvanlig den är och vad svårigheterna kan bero på. Hon fortsätter med att gåigenom huvudsymtomen; Brister i uppmärksamhet och aktivitet, samt Problemmed motorik och perception. Därefter kommer ett avsnitt om Humörsvängningaroch beteendestörningar, vilka anses vanliga hos personer med DAMP ochAD/HD. Resten av boken handlar om diagnosticering, behandling, samt särskildaproblem som kvinnor och män med dessa diagnoser kan uppleva. Till sist berättarhon om föreningar för personer med DAMP eller AD/HD, och redovisar sinlitteraturlista. Genom hela boken varvar hon faktaavsnitten med intervjuer med,och beskrivningar av, olika personer som resonerar kring sina diagnoser, sina livoch sina yrkesval. Sammantaget blir det en intressant och ganska lättläst bok.Görel Kristina Näslund gav 1998 ut boken Borderline personlighetsstörning –uppkomst, symptom, behandling och prognos på Natur och Kulturs förlag. Honpresenteras på bokens baksida som författare, leg. Psykolog och medicine doktor.Görel Kristina Näslund har valt att presentera flera olika ”skolor” kring orsakeroch behandling av Borderline personlighetsstörning. Hon presenterar dem ”ibredd” utan att ta ställning för någon av dem. Men hon lyckas ändå undvika denvärsta förvirringen, genom att ha tydliga rubriker för varje ”skola”. Precis sombokens rubrik anger, tar hon upp de olika skolornas teorier kring orsakernabakom borderline personlighetsstörning. De vanligaste kriterierna för diagnos,liksom de olika skolornas behandling, och den prognos för tillfrisknande somanges av företrädarna för de olika skolorna. Den vetenskapliga redovisningenvarvas med intervjuer med och beskrivningar av personer som själva hardiagnosen. Detta gör boken mer lättillgänglig.203

Tony Attwood: Om Aspergers syndrom – Vägledning för pedagoger,psykologer och föräldrar gavs ut 1998 på engelska och 2000 på svenska, översattav Sten Andersson. Attwood presenteras på bokens baksida som psykologiedoktor i Queensland i Australien, som har arbetat med personer med Aspergerssyndrom under mer än 25 år.I första kapitlet berättar han om diagnos och diagnoskriterier i olika länder ochenligt olika ”skolor”. Därefter går han igenom vart och ett av diagnoskriterierna ivar sitt kapitel. Varje kapitel innehåller såväl fallexempel, som rikligt med förslagtill hur föräldrar och personal kan hjälpa den som har Asperger syndrom. Sistakapitlet i boken innehåller svar på ett drygt tjugotal vanliga frågor om Aspergerssyndrom. Längst bak i boken finns ett antal bilagor, en lista med ”användbaraadresser” samt en utförlig lista över litteratur och referenser.Uta Frith står som redaktör för boken Autism och Aspergers syndrom som komut första gången på engelska 1991. Vi har använt den svenska utgåvan från 1998,översatt av Silvia Klenz Jönsson och Gunnar Lindgren.Detta är ett mycket omfattande verk, med artiklar av flera av västvärldens ledandeforskare inom området. Dessutom finns stora delar av Hans Aspergers avhandlingfrån 1944 med. Huvudfrågan som diskuteras är om Aspergers syndrom är envariant av Autism; om man kan tala om ett autismspektrum, där Kanners autismoch Aspergers syndrom utgör delar. Författarna jämför därför Aspergersbeskrivning med Leo Kanners beskrivning av Autism. Där finns såväl storalikheter, som betydelsefulla skillnader – och författarna svarar ja på frågan.Björn Kadesjö, barnläkare vid Barnkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad, gav1992 ut boken Barn med koncentrationssvårigheter. Bortsett från ett kort kapiteldär han går igenom ”Terminologi, frekvens, orsaker” använder han inte någonannan beteckning, utom just koncentrationssvårigheter, eftersom han vill skrivaom alla barn med koncentrationssvårigheter, alltså även om dem som inte harmotoriska svårigheter och dem som inte är hyperaktiva.Knappt halva boken ägnas åt definitioner och beskrivning av hur symtomenvanligtvis utvecklas under barnets uppväxt. Resten av boken handlar om olikaaspekter på det stöd som dessa barn behöver.- Vilket förhållningssätt bör användas i förskolan, skolan, specialundervisningenoch hemma?- Vad bör man rikta in träningen mot?- Hur hanterar man trots och våldsamma vredesutbrott?- Hur hjälper man ett barn med kamratsvårigheter?Överlag intresserar sig Björn Kadesjö mer för sådant som vuxna kan påverka ibarnens situation i förskola och skola, än för orsaksförklaringar som man inte kangöra något åt. Det gör boken intressant.Ur David Rydin, Värnamo sjukhus 1997; Schizofreni och psykosvård har vianvänt definitionen av begreppet Borderline, på sidan 42.204

Bilaga 1:eKapitel 6Mary Susan Miller gav 1982 ut sin bok Stressade barn – att förstå och besvarastressignaler hos barn och ungdomar. Vi har använt den svenska utgåvan från1985, i översättning av Margareta Järnebrand, vid Forums förlag. Boken har tvåförord. Ett av Marianne Cederblad, professor i barn- och ungdomspsykiatri vidLunds Universitet, och ett av Hans Seyle, chef för Internationella stressforskningsinstitutet.Miller börjar med att resonera kring hur lycklig barndomen egentligen är och hurdet kommer sig att vissa barn tycks klara av alla svårigheter, medan andra inteklarar sig. Därefter kommer ett stort avsnitt om olika stressignaler somaggression, våld, självdestruktivt beteende, flykt, apati och att spela med. Till sisttar hon upp förslag till hur vuxna kan komma barnen till undsättning och ettresonemang kring hur man fostrar barn som klarar sig. Boken är på många sättmycket amerikansk, men den har sina guldkorn; till exempel överföringen avHans Seyles lista över vilka stresspoäng olika händelser ger i en vuxens liv - tillvilka motsvarande händelser som ger höga stresspoäng i ett barns liv.Susanna Ehdin, Den självläkande människan, gavs ut 1999, vid Forums förlag iStockholm. Detta är en bok i tiden. Den handlar om hur moderna människorgenom att välja vad de äter, och hur de lever i största allmänhet, kan förbättra sinhälsa och sitt välbefinnande.Ehdin tar upp allt från olika typer av hälsokost, till olika varianter av andlighet.Knut T Flytlie, Vitaminrevolutionen – Bygg upp ditt immunförsvar, från 1997,Walström och Widstrands förlag. Detta är en bok sprungen ur samma tid somSusanna Ehdins bok ovan. Men medan Ehdin är öppen för allt som kan lindraeffekterna av stressen i samhället rekommenderar Flytlie framför allt olikakosttillskott för att undvika vitamin- och mineralbrist. Men han berättar också ivilken mat man kan finna de olika näringsämnena.Eva Kärfve, 2000; Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan. Denna bokär ett debattinlägg som levererar skarp kritik mot professor Christopher Gillbergoch hans neuropsykiatriska forskarkolleger. Kärfve som själv är sjuksköterskaoch docent i sociologi vid Lunds universitet, är starkt kritisk till hur de nyadiagnoserna presenteras och lanseras. Hon är också oroad av utsikterna att allt flerbarn och ungdomar kan komma att medicineras med olika amfetamin-preparat.Boken innehåller många hänvisningar till olika läkare och filosofer från olikaepoker och det råder ingen tvekan om att Kärfve är mycket kunnig. Den bitskatonen gör boken bitvis mycket rolig att läsa. Fast man får intrycket att det nog intevar meningen att vara rolig, vilket lämnar en lite besk eftersmak.205

Howard Gardner, 1999; Intelligenserna i nya perspektiv. Svensk översättningfrån 2001, av Ingela Jansson, vid Brain Books förlag. Howard Gardnerpresenteras i bokens baksidestext som professor i kognition och utbildning ochadjungerad professor i psykologi vid Harvard University, samt adjungeradprofessor i neurologi vid Boston School och Medicine.Denna bok är en uppdatering av Gardners tidigare böcker, uppsatser och artiklarom hans teori om de multipla intelligenserna. Teorin innebär ett resonemangkring och kritik mot varför vissa mänskliga förmågor kallas intelligens, medanandra kallas talanger – och slutsatsen att människan har en potential av minst åttaintelligenser som vi kan utveckla eller inte utveckla beroende på den kultur vilever i. Han sammanfattar i den här boken hur teorin har utvecklats genom årenoch diskuterar och bemöter den kritik som teorin fått. Han resonerar även kringytterligare två tänkbara intelligenser.Carla Hannaford, 1995; Lär med hela kroppen, samt Dominansfaktorn från1997, båda utgivna vid Brain Books förlag. Den första boken är tidigarekommenterad i kapitlet om nervsystemet. Den senare boken är en utveckling avett av kapitlen i den första boken. Grovt förenklat kan man säga attDominansfaktorn handlar om hur våra medfödda grundläggande inlärningsstilarpåverkar vårt sätt att fungera, och om hur de bäst kan utvecklas till att bli såeffektiva som möjligt i vår tjänst.www.stressmottagningen.org = Karolinska sjukhusets stressmottagningshemsida. Där har flera av deras medarbetare skrivit artiklar om olika stressrelateradesymtom och sjukdomar. Det handlar om allt från hur kroppen rent allmäntreagerar på stress, till mer specifika fakta om stressrelaterade sjukdomar som,utmattningsdepression, fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.Vi hämtade informationen från denna hemsida de första dagarna i januari 2003.206

Bilaga 1:fKapitel 7Detta kapitel bygger i huvudsak på ett bildspel i fem delar om Omsorgernashistoria som Tomas Olsson tagit fram på uppdrag av Socialstyrelsen i sambandmed förarbetena till den nya omsorgslagen som skulle antas 1986. 138 Han kom attarbeta med detta under flera år, eftersom man redan 1986 beslutade att börjaarbeta med en ny lag, LSS-lagen, vilken kom att träda i kraft den 1 januari 1994.Olssons bildspel sträcker sig alltså från det förindustriella samhället fram till1994. Bildspelet innehåller en stor mängd fotografier och tidningsurklipp och hanhar intervjuat ett flertal personer i Sverige och Danmark.Vi har även använt två artiklar ur Ann Bakk och Karl Grunewald: NyaOmsorgsboken från 1986. 139 Den vänder sig i första hand till föräldrar ochomsorgspersonal och syftet med boken är att sprida information omutvecklingsstörning i allmänhet, men i synnerhet om den omsorgslag som kom1986 och vad den innebar för dem som själva hade en utvecklingsstörning,liksom för deras föräldrar, syskon och personal.Artiklarna vi har använt är Mårten Söder: Vårdideologi och samhälle, sidorna 4-10, respektive Karl Grunewald: Utvecklingen i Sverige, sidorna 11-14. Grunewaldger en kortfattad översikt över omsorgernas historia i Sverige fram till 1986.Söder belyser hur samhällsekonomin styr vilken vårdideologi som råder. Ju bättreekonomi i samhället, desto mer optimistisk syn på personer medbegåvningshinder. Ju kärvare ekonomi, desto krassare syn på de svagastesamhällsmedlemmarna.Från Nämndens för Vårdartjänst 25-års-jubileumsbok som kom ut 1995 har viockså använt ett par artiklar. 140 Det är Nämnden för vårdartjänst 25 år – enöversikt, sidorna 11-15, Folke Carlsson, Vårdartjänst – en verklig utmaning,sidorna 17-27, samt Sven-Olof Brattgård, Det är individerna som väcker idéerna,sidorna 37-41.Folke Carlsson har arbetat som kanslichef vid nämnden mellan 1970 och 1993.Han har gjort en översikt över handikappfrågornas utveckling från efterkrigstidenoch framåt. Till en början naturligtvis med betoning på det som ledde framtill att vårdartjänsten bildades 1970, och senare på vårdartjänstens utveckling från1970 och framåt.Sven-Olof Brattgård var ordförande för nämndens styrelse mellan 1970 och 1990.Som nyutexaminerad läkare, nygift och nybliven far fick han 1948 besked atthans progressiva muskelsjukdom bara gav honom ett år kvar att leva. Detta varlyckligtvis inte sant. Han doktorerade i neurologi och fann, att neurologiska138 Tomas Olsson, 1994; Omsorgernas historia. Ett bildspel i fem delar.139 Ann Bakk och Karl Grunewald, 1986; Nya Omsorgsboken. Sid. 4-14.140 Eva Molander, red, 1995; Nämnden för vårdartjänst 25 år, 1970-1995. Sid. 11-27, 37-41.207

skador hos barn kunde mildras om barnen tidigt fick adekvat stimulans ochträning. Detta tillämpades redan i andra länder. Brattgård har sedan 1950 varitdrivande när det gäller uppbyggnaden av bättre habilitering och skolor för barnmed neurologiska funktionshinder, liksom bättre boende och möjlighet tillutbildning och arbete för dem när de blir vuxna.Även från Magnus Tideman (red), 1996: Perspektiv på Funktionshinder &Handikapp har vi använt ett par artiklar. Det är Sonja Calais von Stokkom ochLars Kebbon: WHO:s handikappklassifikation, sidan 35, samt Gerd Peterson:Specifik och generell lagstiftning, sidorna 208-223. 141I maj 1996 kunde ett femtontal anställda och tidigare anställda inom omsor-gernai Västerbottens län, med stöd av studieförbundet Vuxenskolan och Västerbottensläns landsting, ge ut en historik över omsorgerna i länet från omkring sekelskiftet1900 och till 1994. Redaktör är Lars Ricknell och boken heter Från institutiontill gruppboende – omsorger i förändring i Västerbottens län. 142 Arbetet medboken tycks ha fungerat som en studiecirkel och texterna innehåller personligaminnen och reflexioner kring den snabba förändring som omsorgsarbetetgenomgått sedan 1960-talet. Vi har bläddrat och förtjusts och använt materialetsom komplement till de ovanstående texterna.Dessutom har vi använt Socialstyrelsens lättlästa variant av LSS-lagen frånjanuari 1994. 143Vi har också använt information från FUB:s forskningsstiftelse ala´s 144 hemsida:www.ala.fub.se 28 december 2002.141 Magnus Tideman, red, 1996; Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Sid. 35, samt 208-223.142 Lars Ricknell, red, 1996; Från institution till gruppboende – omsorger i förändring i Västerbottens län.143 LSS-lagen, hämtad 2000-03-28 från Socialstyrelsens hemsida: www.sos.se/FULLTEXT144 ala = Anpassning till Liv och Arbete. Forskningsstiftelse knuten till Riksförbundet för utvecklingsstörda barn,ungdomar och vuxna, Riks-FUB.208

Resultat från kodning av MattekursenBilaga 2Antal meddelanden Antal meddelanden Antal meddel.Klassrum café totalt169 47 % 191 53 % 360 100%deltagareFanny = 1 44 26% 59 31% 103 29%Gerdy = 2 5 3% 9 5% 14 4%Allis = 3 16 9% 14 7% 30 8%Bellis = 4 17 10% 15 8% 32 9%Doris = 5 42 25% 53 28% 95 26%Iris = 6 20 12% 14 7% 34 9%Cattis = 7 23 14% 22 12% 45 13%Johnny = 8 2 1% 5 3% 7 2%tidpunkt06-08=1 0 0% 0 0% 0 0%08-12=2 55 33% 79 41% 134 37%12-13=3 6 4% 3 2% 9 3%13-17=4 70 41% 65 34% 135 38%17-21=5 37 22% 38 20% 75 21%21-06=6 1 1% 6 3% 7 2%veckodagmå=1 30 18% 16 8% 46 13%ti=2 27 16% 46 24% 73 20%on=3 36 21% 29 15% 65 18%to=4 9 5% 16 8% 25 7%fr=5 64 38% 70 37% 134 37%lö=6 1 1% 5 3% 6 2%sö=7 2 1% 9 5% 11 3%inläggstypdialogiskt=1 118 70% 79 41% 197 55%univokalt=2 51 30% 112 59% 163 45%innehållsocialt=1 12 7% 128 67% 140 39%pedagogiskt=2 157 93% 63 33% 220 61%månadfeb=1 43 25% 72 38% 115 32%mars=2 65 38% 47 25% 112 31%apr=3 45 27% 47 25% 92 26%maj=4 16 9% 24 13% 40 11%närvaroja=1 121 72% 128 67% 249 69%nej=0 48 28% 68 36% 116 32%Resultat från kodning av Mattekursen fortsätter på nästa sida209

Resultat från kodning av Mattekursen (forts.)Antal meddelanden Antal meddelanden Antal meddel.Klassrum café totaltfria inläggFanny 24 50% 31 46% 55 47%Gerdy 1 2% 2 3% 3 3%Johnny 2 4% 5 7% 7 6%Doris 15 31% 25 37% 40 34%Cattis 5 10% 4 6% 9 8%Allis 1 2% 1 1% 2 2%Bellis 0 0% 0 0% 0 0%Iris 0 0% 0 0% 0 0%sociala 4 8% 52 76% 56 48%pedagogiska 44 92% 16 24% 60 52%dialogiska 39 81% 44 65% 83 72%univokala 9 19% 24 35% 33 28%Totalt Klassrum Café Klassrum+café169 47 % 191 53 % 360 100%210

Bilaga 3Matris över distansgenerationerDistansgeneration Första Andra TredjeGrad av synkroninteraktivitetomöjligtvåparts möjlig (endasttal)flerparts möjlig (text ochenkel bild, inte ljud ochvideo)Studentenstext, enkel bild text, bild, tal bild, ljud, videomediamöjligheterAnordnarensbild, ljud, video bild, ljud, video bild, ljud, videomediamöjligheterVems angelägenhet? privat samhälle samhälleMotiv fördistansstudierDistansöverbryggandeteknik/förmedlingstypalternativ karriär jämställdhet tillväxtFysisk (brev)analog överföring(etermedia)digital överföringAnordnare privat, riksnivå privat, riksnivå kommunal nivå211

Bilaga 4Enkät till nätbildarnaHej nätbildare!Du vet väl om att Du jobbar på ”obruten pedagogisk mark” och att Nätbildarnasupplägg på distansundervisning är högintressant ur många pedagogiska aspekter.Vi är två forskningsprojekt (ett genom Solviks folkhögskola och ett genom Umeåuniversitet) som bl.a. tittar på den sociala samvarons betydelse idistansundervisning.Just nu så tittar vi på antalet pedagogiska inlägg i relation till antalet socialainlägg, typ konversationen i ett café.Vi vet dock inte vad ett genomsnittligt antal sociala inlägg i en distanskurs är ochvilja ha Din hjälp med att få fram ett bättre statistiskt underlag.Alt 1: Skriv ut detta papper, fyll i uppgifterna och faxa papperet till PeterStenlund påFaxnr 0910-73 20 01Alt 2: Fyll i uppgifterna, spara om detta Word-dokument och maila det som enbifogad fil till peter.stenlund@solvik.skelleftea.seVill Du veta mer om projekten eller denna enkät går det bra att ringa Peter på0910 – 72 21 17Vi behöver uppgifterna senast 1 maj.Tack på förhand!Peter Stenlund-------------------------------------------------------------------------------------------------212

Enkätfrågor1.. Kursens namn_____________________________________________2. Kursens längd ______veckor3. Antal deltagare _____st4. Finns något forum för social umgänge, typ ett elektroniskt café?Ringa in eller fetmarkera.Ja Nej5. Antal inlägg i cafeet/det sociala forumet ____________ st6. Uppskattat antal inlägg i cafeet i förhållande till totalt antal inlägg i kursen.Ringa in eller fetmarkera.Mindre än 20 % 20-40% 40-50% 50-60% 60-80% mer än 80 %213

Bilaga 5FärgbilderIndividuellt anpassade lärmiljöerFinns att ladda hem på www.solvik.fhsk.se/bastahand214

Ett alternativtkonferenssystembör vara enkelt(exempel påöppningsbild)Förslag till brevlåda i ett anpassat konferenssystem.Finns för fri hemladdning på www.solvik.fhsk.se/bastahand215