SKV 295 utgåva 14, Skatteregler för enskilda ... - Visma Spcs AB

gifter eller särskild löneskatt. Det har också betydelseför sociala förmåner, grundavdrag, avdrag förpensionsförsäkring och för att få underskottsavdrag,se sidorna 49–50.Beskattning av enskildnärings idkare ( enskild firma )Den enskilda firman beskattas inte eftersom deninte är något självständigt skattesubjekt. Inkomstenblir i stället beskattad hos den fysiska personen, detvill säga ägaren och i vissa fall ägarens make, makaeller partner. Det är vinsten i den enskilda firmansom beskattas. Vinsten är, enkelt uttryckt, skillnadenmellan inkomster och utgifter. Som inkomsterräknas främst det verksamheten får in vid försäljningav varor och tjänster. Utgifter är de kostnadersom behövs för att verksamheten ska få inkomster.Däremot ses inte de pengar som den som driververksamheten behöver för att själv kunna leva, somen utgift för verksamheten. Den enskilda firmansinkomster beskattas efter de skatte satser som gällerför fysiska personer ( privatpersoner ). Skillnaden inäringsinkomsten mot tjänsteinkomster är att detinte finns någon arbets givare. De social avgifter somarbetsgivaren normalt betalar ska i stället näringsidkarensjälv betala. De kallas då egen avgifter ellersärskild löneskatt. Även i övriga avseenden beräknasskatten efter de regler som gäller för fys iska personer.Ett exempel är att man inte får dra av lön tillmake eller till barn under 16 år som bor hemma.För att beskattningen ska bli så lik som möjligt mellande olika företagsformerna gäller särskilda reglerför enskild firma när det gäller hur man :• delar upp inkomsten mellan makar eller mellansambor med gemensamt barn, se sidan 48• får dra av för egenavgifter, se sidan 13• får dra av pensionsförsäkring till ägaren, se sidan 14• kan sätta av till ersättningsfond ( skjuta uppbeskatt ningen ), se sidan 31• kan fondera vinsten ( skjuta upp beskattningen )och använda den till att öka ut verksamheten, sesidorna 25–29• kan sätta av del av vinsten till periodiseringsfonder( skjuta upp beskattningen ) och på så sättjämna ut resultatet av verksamheten mellan olikabeskatt ningsår, se sidan 30• får möjlighet till positiv räntefördelning som betyderatt man räknar fram en schablonmässig räntapå kapitalet i verksamheten som oftast ger enlägre beskattning, se sidorna 20–25• ska räkna fram negativ räntefördelning som betyderatt man räknar fram en schablonmässig kostnadsräntapå skulden i verksamheten som flyttasfrån näringsverksamhet till kapital, se sidan 21–22.Enkelt bolagEtt enkelt bolag har kommit till när två eller flera personeravtalat att driva verksamhet i bolag utan att debildat ett handelsbolag.Reglerna för enkelt bolag stämmer i stort överensmed enskild firma. Det enkla bolaget är inte skattesubjekt,utan delägaren beskattas för sin del av detenkla bolaget. Ägarna till ett enkelt bolag kan varaenskild firma, handelsbolag eller aktiebolag med flera.För fysisk person sker beskattning i det inkomst slagsom hade blivit aktuellt om delägaren drivit verksamhetensom enskild firma.Varje post av intäkter och kostnader delas upp på delägarna.Eftersom det enkla bolaget inte är en juridiskperson tillhör tillgångarna i verksamheten delägarna.De gör värdeminskningsavdrag på inventarier ochbyggnader var för sig på sin andel. Om det enklabolaget driver flera olika verksamheter och en persondriver verksamhet både i ett enkelt bolag och vidsidan om som enskild näringsidkare, räknas verk samheternavanligtvis som en näringsverksamhet, se”Flera näringsverksamheter”, sidan 4.Samma regler som för enskild firma gäller också förrätt att dra av för underskott. Normalt ska underskottettas med till nästa inkomstår, om man inte driverannan verksamhet där det finns ett överskott att kvittamot. Överlåtelse av andel i enkelt bolag betyder attdelägaren överlåter sin andel i tillgångarna, eventuelltmot att köparen som betalning får överta hansandel av skulderna. Den ersättning man får för överlåtelsen,t.ex. för varulager och invent arier, beskattassom inkomst av näringsverksamhet. Ersätt ning förnäringsfastighet beskattas som inkomst av kapital.5

fordran länge jämfört med vanlig kredittid och duhar försökt få betalt för den flera gånger utan att fådet. Det är m.a.o. sannolikt att du inte kommer fåbetalt.Du ska bedöma förlustrisken för varje fordran försig. Om du får betalt för en fordran som du tidigarehar skrivit ned, ska det belopp som du får betalt tasupp som intäkt i din verksamhet. Om du har fordringaroch skulder i utländsk valuta ska de värderastill kursen i kronor på bokslutsdagen (vanligtvis den31 december).Privata uttag av varor och tjänsterSom intäkt av näringsverksamhet ska du också ta uppallt som du själv tar ut från verksamheten. Det kangälla varor, bilförmån, fri bostad, andra tjänster ellerliknande. Detta gäller inte bara det du tar ut till digsjälv eller familjen. Även det du tar ut till vänner ochnärstående ska tas upp. Samma sak gäller om duanvänder något som bytesvaluta.Det uttagna ska värderas till marknadsvärdet, dvs.det pris du hade fått betala om du köpt det i handeln.För bilförmån finns särskilda värderingsregler.Du ska redovisa dina privata uttag löpande i bokföringen,se avsnitt Överlåtelse och avveckling avnäringsverksamhet om hur uttag kan bokföras. Hardu av någon anledning inte bokfört uttaget det måstedu lägga till värdet av dem i deklarationen. Tänk påatt föra noggranna anteckningar över vilka uttag dugör.Privata uttag av kontanterOm du tar ut kontanter för privat bruk räknas dettasom ett eget uttag och ska bokföras mot kontoteget kapital. Till skillnad från uttag av varor ochtjänster beskattas du inte för uttag av kontanter, eftersomdu i stället blir beskattad för verksamhetensresultat.Du får heller inte göra avdrag för uttagen som omde vore lön. Se vidare ”Lön, egna uttag eller inkomstfördelning?”,sidan 48–49. Om du för över pengar tilldina privata bankkonton m.m. räknas det också somett eget uttag som ska bokföras mot eget kapital.Observera att även de flesta skatter är en privat kostnad.Detta gäller även egenavgifter och den inkomstskattsom avser din näringsverksamhet. Betalningav dessa ska därför behandlas som ett eget uttag.BilförmånOm du har en bil som bokförts i näringsverksamhetenska du ta upp bilförmån om du använder bilenprivat. Detta gäller om du drar av kostnaderna förbilen i näringsverksamheten. Det spelar då ingenroll om bilen är ett inventarium eller om den är hyrd( leasad ). Se vidare ”Utgifter för resor”, sidan 10.Du ska ta upp bilförmån om du har använt bilen imer än ”ringa omfattning” för privatkörning. Detinnebär att om du privat (som riktvärde) använderbilen mer än 10 gånger per år eller kör mer än 100mil ska du redo visa bilförmån.Om du har bil i näringsverksamheten måste du kunnavisa att du faktiskt inte använder den privat i mer änringa omfattning för att inte beskattas för bil förmån.Ett sätt att visa detta är att föra en ordentlig körjournal.Tänk på att även resor mellan bostaden och dinnäringsverksamhet är privata resor.Det finns inga uttryckliga regler som anger vilkauppgifter en körjournal ska innehålla. Du kan därförframföra vilka omständigheter som helst för att visaatt du inte använt bilen privat i så stor omfattning attdu ska ta upp bilförmån. Enligt Skatteverkets uppfattninganses fullgod bevisning uppfylld om körjournaleninnehåller följande uppgifter:• mätarställning vid årets början,• datum samt mätarställning vid tjänsteresans startsamt varifrån resan startade,• syftet med tjänsteresan,• vilka orter/företag/kontaktpersoner du besökt,• hur många kilometer du kört och• datum samt mätarställning vid hemkomsten.Används bilen privat bör också datum samt mätarställningvid start och hemkomst framgå av körjournalen.Värdering av bilförmånBilförmån ska värderas enligt schablon. Värder ingengörs på samma sätt som för anställda. Läs mer påwww.skatteverket.se. Obser vera att drivmedel inteingår i bilförmånsvärdet.För att få avdrag för bilkostnaderna i närings verksamheten gäller samma förutsättningar som för allaandra kostnader. Bilen måste vara avsedd att användasi drif ten av verksamheten. Om den behövs för verksamhetenfår du göra avdrag för alla kost nader förbilen, dock inte det drivmedel som avser privat körning.Ett alternativ till att endast kostnadsföra drivmedelför resor i näringsverksamheten är att kostnadsförasamt liga drivmedelskostnader och ta upp den delsom avser privat körning som förmån. Drivmedelsförmånska tas upp till marknadsvärdet multipliceratmed 1,2. Även för att visa hur stor förmånen av drivmedeltill privat körning är kan en körjournal varaett bra verktyg.Bokföring av bilförmånHar du upprättat förenklat årsbokslut ska du noteravärdet av bilförmån som intäkt i bokföringen. Normaltbokförs detta som eget uttag (debet) och intäkt(kredit). Om du upprättar ett vanligt årsbokslut7

ehöver du inte bokföra bilförmånen. Då tar du uppden i deklarationen som en intäktspost (pluspost)under skattemässiga justeringar.BostadsförmånOm du i din näringsverksamhet har hus, garage ellerdylikt som du använder privat ska du ta upp bostadsförmånsom intäkt. Detta gäller även om det är ennärstående som nyttjar t.ex. ett garage.Liksom för andra uttag ur verksamheten är det marknadsvärdetsom gäller. Det innebär att för månen skavärderas till ortens pris.Har du låtit en närstående hyra till ett lägre pris, ärdet mellanskillnaden mellan detta och den marknadsmässigahyran som du ska ta upp som intäkt.Bokföring av bostadsförmånHar du upprättat förenklat årsbokslut ska du noteravärdet av bostadsförmån som intäkt i bokföringen.Normalt bokförs detta som eget uttag (debet) ochintäkt (kredit). Om du upprättar ett vanligt årsbokslutbehöver du inte bokföra bostadsförmånen. Då tardu upp den i deklarationen som en intäktspost (pluspost)under skattemässiga justeringar.NäringsbidragOm näringsbidrag ska tas upp som intäkt, eller inte,beror på till vilket ändamål bidraget betalats ut. Hardu använt bidraget till en utgift som du inte får göraavdrag för ( varken direkt eller genom värdeminskning) ska du inte ta upp bidraget som intäkt. Avserbidraget däremot något som du får göra avdrag förska bidraget tas upp som intäkt. Bidraget ska redovisaspå olika sätt beroende på vad det är avsett attanvändas till.Vad är näringsbidrag?Som näringsbidrag räknas :• Stöd från staten, Europeiska gemenskapen, landsting,kommuner m.fl. som du fått för din närings verksamhet,och som du inte behöver betala tillbaka.• Stöd som endast måste betalas tillbaka, om t.ex.uppställda villkor inte uppfylls, föreskrifter i sambandmed beviljande inte har följts, något oväntatinträffar som rubbar förutsättningarna för stödet,eller om stödet strider mot EG-regler.Hur ska näringsbidrag redovisas?Hur bidraget ska redovisas beror på ändamålet medbidraget. Om bidraget avser :• En utgift som får dras av direkt– då ska du ta upp hela bidraget som intäkt.• En utgift som får dras av genom värdeminskningsavdrag– då ska underlaget för värdeminskningsavdrag( anskaffningsvärdet ) minskas med bidraget.Om bidraget är större än anskaffningsvärdetska mellanskillnaden tas upp som intäkt.• Anskaffning av lagertillgång– då ska du ta upp hela bidraget som intäkt, menvid lagervärderingen ska du inte räkna medden del av lagret som täcks av bidraget. Seexemplet ”Lagertillgångar”.När ska näringsbidrag redovisas?Du ska normalt ta upp näringsbidrag som intäkt detår du har den kostnad som bidraget är avsett att täcka.Bidrag betalas ofta ut i efterhand, vilket i regel innebäratt du ska ta upp näringsbidraget som en fordranvid beskattningsårets slut. Detta kan t.ex. vara falletnär ett beslut om bidrag har fattats under beskatt ningsåret,men utbetalningen inte görs förrän året efter.Samma sak gäller också om något beslut inte harfattats under beskattningsåret men bidraget ändå ihuvudsak kan beräknas och bedömas vid årets slut.Hur redovisas ett återbetalt näringsbidrag?Om du har tagit upp näringsbidrag som intäkt skadu göra avdrag med det återbetalade beloppet. Därutöverska du:• I de fall du sänkte anskaffningsvärdet ( för en tillgångsom dras av genom värdeminskningsavdrag )– då ska du öka avskriv nings underlaget med åter -be talat belopp, men maxim alt med vad du tidigaresänkt anskaffningsvärdet med.• I de fall lagrets anskaffningsvärde minskats meddet erhållna bidraget– då ska lagrets anskaffnings värde ökas med återbetalatbelopp.Exempel : LagertillgångarDu har fått 100 000 kr i näringsbidrag och använderhela bidraget till att köpa in lagertillgångar. Du skadå redovisa hela bidraget som intäkt och redovisahela inköpet som varuinköp. När du vid beskattningsåretsslut gör en lagerinventering visar sig kvarvarandelager vara värt 60 000 kr. Av dessa 60 000 kravser 40 000 kr varor som inköpts med bidraget.Som utgående lager ska du därför bara ta upp20 000 kr.På detta sätt kommer näringsbidraget i princip attbeskattas först när de lagertillgångar som anskaffatsför bidraget har sålts.FörsäkringsersättningOm en försäkringsersättning är en kompensationför utebliven intäkt ska den tas upp till beskattning.Samma sak gäller om den avser en kostnad som dugjort avdrag för t.ex.• ersättning för lager och inventarier• ersättning för byggnad i näringsverksamheten• ersättning för markanläggningar.8

Se ”Ersättningsfond” sidan 31 om möjligheter attgöra avdrag för avsättning till ersättningsfond.För den som upprättar ett förenklat årsbokslut redovisasförsäkringsersättning för inventarier inte somintäkt utan som en minskning av inventariekontot,se broschyren ”Bokföring, bokslut och deklarationdel 1” (SKV 282).SjukpenningSjukpenning m.m. ska tas upp som intäkt av näringsverksamhetom ersättningen grundas på inkomst avnäringsverksamhet. Sjukpenning på grund av anställningska du däremot ta upp som inkomst av tjänst.Sjukpenning bokförs inte som intäkt i räkenskaperna(bokförs den ska den redovisas mot eget kapital). Istället ska sjukpenningen tas upp som skattemässigintäktspost i deklarationen, se broschyren ”Bokföring,bokslut och deklaration del 2” (SKV 283).Diverse intäkterSom intäkt i näringsverksamheten ska du också ta upp :• Royalty och regelbunden ersättning för nyttjanderätttill patent, mönster m.m. Om royaltyn är enersättning för tillfälligt driven vetenskaplig, litterär,konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhetska den tas upp som inkomst av tjänst.• Erhållna rabatter, dröjsmålsräntor och liknandeintäkter.• Räntor på näringsverksamhetens kapital.• Kursvinster på näringsverksamhetens fordringaroch skulder i utländsk valuta.KostnaderAlla utgifter som krävs för din verksamhet får du draav som kostnad. En del utgifter ska du dra av direktmed hela beloppet, men i vissa fall måste avdragetfördelas över flera år, se ”Avdrag för värdeminskning( avskriv ning )”, sidan 17 . Inom några områden finnsbegräns ningar eller schabloner för hur stort avdragsom får göras ( t.ex. resor och ökade levnadskostnader).Dina privata kostnader får du aldrig göra avdrag för.Vilka utgifter får dras av?Du får dra av alla utgifter som behövs för att drivadin verksamhet. Vilka utgifter som får dras av ärberoende av vad just din verksamhet kräver. Tillexem pel får hundmat dras av i en kennelverksamhet,men inte hos en massör. Grundregeln är att det dumåste köpa in för att kunna tjäna pengar i din verksamhetfår du också göra avdrag för.Privata kostnader för dig, familjen eller andra närståendefår du aldrig dra av.Avdrag direkt, ellerfördelat över flera år?För så kallade löpande kostnader, exempelvis material,telefon och resor, får du göra avdrag direkt med helautgiften. Utgifter för inköp av maskiner och inventariermåste däremot, om beloppet överstiger etthalvt prisbasbelopp, fördelas över flera år. Dettakan du läsa mer om i ”Avdrag för värde minsk ning( avskrivning )”, sidan 17.Utgifter innan verksamhetenhar kommit i gångOm du har haft utgifter innan verksamheten kommiti gång får du dra av dem förutsatt att• det gäller inköp under startåret och året före, dvs.om verksamheten kom i gång i slutet av 2009, fårdu dra av de utgifter du haft under 2008 och 2009• det är en sådan kostnad som du skulle få dra avockså efter att verksamheten kommit i gång, dvs.den behövs för din verksamhet• du inte dragit av utgiften tidigare t.ex. i en annanverksamhet• det är fråga om sådana inköp som du skulle få draav direkt vid inköpet, t.ex. förbrukningsartiklaroch inventarier av mindre värde• det inte avser inventarier som du i samband medstarten tagit in i verksamheten till ett beräknatanskaffningsvärde ( se nedan ).Om du innan du startade din verksamhet har köptnågot för privat bruk, t.ex. en svarv, kan du ta in deni din näringsverksamhet. Men du får inte ta in dentill ditt anskaffningspris, utan till marknadsvärdetsvarven har den dag du tar in den i näringsverksamheten.Marknadsvärdet kan du t.ex. visa med ettopartiskt värderingsintyg som visar svarvens värdeden dag du för över den. Du bör också göra en”öppen begäran” i din deklaration. Det vill säga attdu tydligt talar om att du fört över en privat tillgångoch till vilket värde du fört över den. Avdrag får dugöra enligt reglerna för värdeminskningsavdrag.Se ”Avdrag för värdeminskning ( avskrivning )”,sidan 17. Observera att du inte får dra av beräknadfiktiv ingående moms.9

Om den tillgång du för över till näringsverksamhetenhar ökat i värde med stora belopp kan det bli aktuelltmed så kallad avskattning. Du måste då redovisavinsten i inkomstslaget kapital.Utgifter för resorDu får göra avdrag för utgifter som avser resor både tilloch från verksamheten och i verksamheten. För vissatyper av resor finns begränsningar i avdragets storlek.ArbetsresorOm du driver din verksamhet på annan plats än i ditthem får du dra av utgifter för resorna mellan hemmetoch verksamhetslokalen. Här gäller samma reglersom för resor till och från arbetsplatsen vid inkomstav tjänst.Åker du t.ex. med buss eller tåg får du avdrag medden verkliga kostnaden. Kör du med din privata bil( ej förmånsbil ) får du avdrag med 18,50 kr per mil.Kör du med förmånsbil får du bara avdrag för drivmedelskostnaden. För dieselbilar innebär det 6,50kr per mil, annars är det 9,50 kr per mil. Detta gällerså fort det är fråga om en förmånsbil. Det spelaringen roll om det är en förmånsbil på grund av att duanvänder närings verksamhetens bil privat ( se ”Bilförmån”,sidan 7 ) eller om det är en förmånsbil somdu eller någon närstående har i sin tjänst.Du får bara göra avdrag för den del av dina kostnadersom överstiger 9 000 kr. Det innebär att de första9 000 kronorna får du aldrig avdrag för, oavsett deverkliga kostnadernas storlek.Har du utgifter för resor både i tjänst och i din näringsverksamhetgäller beloppsgränsen bara en gång förde sammanlagda utgifterna. I första hand minskasutgifterna i inkomstslaget tjänst.Exempel :Resor både i tjänst och näringsverksamhetÅr 1 År 2Resor till arbetet ( tjänst ) 6 000 9 000Resor till verksamhetslokalen( näringsverksamhet ) 4 000 5 000Sammanlagda kostnader 10 000 14 000Avdragsbegränsning - 8 000 - 8 000Du får dra av totalt : 2 000 6 000Avdrag i tjänst 0 1 000Avdrag i näringsverksamhet 2 000 5 000För mer upplysningar om t.ex. förutsättningar för attgöra avdrag överhuvudtaget eller för att göra avdragför resor med bil, se broschyren ”Skatteregler förprivatpersoner” ( SKV 330 ).Resor med privat bil i näringsverksamhetenOm du kör med din privata bil i din näringsverksamhet,t.ex. för inköps- eller försäljningsresor, får duavdrag med 18,50 kr per mil. För att få avdrag måstedu ha ett underlag i form av körjournal eller liknandesom visar hur mycket du har kört i verksamheten.Andra resor i verksamhetenOm du i verksamheten måste ut på tjänsteresor medexempelvis tåg och flyg får du dra av utgifterna fördetta på samma sätt som andra utgifter i din verksamhet,dvs. den faktiska utgiften.BilkostnaderOm du behöver bil i din näringsverksamhet får du göraavdrag för samtliga driftskostnader om bilen är entillgång i näringsverksamheten. Avdrag för inköpetav bilen får då göras genom värdeminskningsavdrag,se ”Avdrag för värdeminskning ( avskrivning )”, sidan17. Använder du bilen privat, t.ex. för resor mellanhemmet och verksamhetslokalen, kan du bli beskattadför bilförmån, se ”Bilförmån”, sidan 7.FörsäkringspremierFörsäkringspremier som avser näringsverksam hetenfår du normalt göra avdrag för. Detta kan t.ex. gällasakförsäkringen för en bil som tillhör näringsverksamheten.För grupplivförsäkringar gäller särskilda begränsningar.En grupplivförsäkring som du tecknar för dig,i egenskap av näringsidkare, får du i vissa fall endastdra av delvis. Så blir fallet om en eventuell ersätt ningär förmånligare än motsvarande ersättning enligt denstatliga grupplivförsäkringen. I så fall får du maximaltgöra avdrag motsvarande premiekostnaden för denstatliga grupplivförsäkringen.Sjuk- och hälsovårdUtgifter för offentligt finansierad hälso- och sjukvård,patientavgifter och liknande räknas som pri vata levnadskostnader.Sådana utgifter får du alltså inte göraavdrag för. Normalt kan du inte heller göra avdrag förprivat hälso- och sjukvård eller tandvård. Det är baraom du inte omfattas av den offentligt finans ieradevården som sådana utgifter får dras av.Avdrag får däremot göras för• företagshälsovård ( För definition se ”Skatteverketsinformation om vissa förmåner” påwww.skatteverket.se )• vaccinationer som behövs i din verksamhet• utgifter för arbetslivsinriktad rehabilitering ochförebyggande behandling om åtgärderna syftartill att du ska kunna fortsätta ditt arbete• utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läke -medel utomlands, om du blir sjuk när du arbetarutomlands.10

Avdrag för kostnader för motion och friskvård gällerendast för anställd personal. Det gäller däremot inteför den enskilde näringsidkaren, eftersom dennainte anses anställd. Utgifter för friskvård som ingårsom ett led i arbetslivsinriktad rehabilitering kandäremot dras av som sjuk- och hälsovård.MedlemsavgifterMedlemsavgifter till föreningar får du normalt intedra av.Om föreningen har ett särskilt servicebolag som utfördirekta tjänster åt medlemmarna, får du normalt draav avgiften till servicebolaget ( vad som är medlemsavgiftoch vad som är serviceavgift framgår normaltav fakturan ). Om du betalar avgift till en arbetsgivarorganisationfår du göra avdrag för den del av avgiftensom avser medel för konflikt ändamål.Skatter och sanktionsavgifterDu får inte göra avdrag för svenska allmänna skatter,t.ex. kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskattoch kupongskatt. Du får inte heller göraavdrag för t.ex. restavgifter, förseningsavgifter, skattetillägg,viten, böter, felparkeringsavgifter, överlast avgiftereller indrivningsavgifter som betalas till staten.Fastighetsskatt/avgift som avser näringsfastighet( se sidan 30 ) får du där emot dra av. Samma sak gällersärskild löneskatt och speciella skatter och avgiftersåsom vissa tillverkningsskatter, fordonsskatt samttull- och hamnavgifter.Fastighetsskatten får dras av det år den avser. Denskatt som avser 2009 får alltså dras av i den deklar a-tion som du lämnar 2010.RepresentationRepresentation kan vara både extern och intern.Extern, t.ex. i samband med förhandlingar vid inköpoch försäljningar eller med konsulter.Intern, t.ex. personalfester och informationsmöten.Vanliga kostnader för representation är t.ex. mat,dryck ( även vin och sprit ), teaterbiljetter, betjäningoch hotellrum.För att du ska få göra avdrag för representation måstedet finnas ett omedelbart samband med din näringsverksamhet.Det måste alltså finnas en naturlig kopplingtill verksamheten. Det gäller både för platsendär representationen sker och personerna som representationenriktar sig emot. Exempel på omedel bartsamband kan vara representation som sker i syfteatt inleda eller upprätthålla affärsförbindelser.Det får inte vara fråga om kostnader för sällskapslivav mer personlig natur, personlig gästfrihet eller liknande.Du får inte avdrag med mer än vad som anses varaskäligt. Därför kan du aldrig få avdrag för lyxbetonadrepresentation.För vissa kostnader finns schablonbelopp. Du kanmaximalt få avdrag med• 90 kr per person för lunch, middag eller supé• 60 kr per person för andra måltider• 180 kr för t.ex. teaterbiljetter och greenfee vidgolf.Beloppen avser pris exklusive moms. Om du inte haren momspliktig verksamhet får beloppen ökas medmomsen.Om kostnaden för representation är större än schablonbeloppen,får du inte heller göra avdrag för ingåendemoms på den del av kostnaden som överstigerschablonbeloppen.Exempel: Representation som inte får dras avEn enskild näringsidkare bjuder fyra av sina kunderpå middag (inkl. näringsidkaren medgesavdrag för fem personer). Middagen kostar totalt1 500 kr (vara 300 kr i moms).Vid inkomstbeskattningen medges avdrag med450 kr (5 x 90 kr). Avdrag för ingående moms medgesmed 112,5 kr (5 x 22,5 kr). Resterande belopp937,5 kr (1 500 - 450 - 112,5) är en kostnad som intefår dras av. Belopp som inte får dras av ska tas uppi deklarationen som en justerad intäktspost (pluspost).Det bokförs därför lämpligen i räkenskapernapå ett särskilt resultatkonto (se SKV 282).Ovanstående beloppsbegränsningar bör användasäven om representationen riktas mot företag i annatland. Om representationen sker i din verksamhetslokaleller i ditt hem gäller också ovanstående belopp,men du kan aldrig få högre avdrag än vad som ärskäligt, med hänsyn till de uppgifter du kan lämnakring aktuell representation.Mer information finns i ”Skatteverkets allmänna råd”( SKV A 2004 :5 ).GåvorGåvor får du normalt inte göra avdrag för, men detfinns undantag. Till exempel får du göra avdrag förreklamgåvor av mindre värde och, i vissa fall, förrepresentations gåvor.Representationsgåvor måste, på samma sätt somannan representation, ha ett samband med din verksamhet.Det kan t.ex. bli aktuellt med blommor närett kundföretag firar jubileum. Även här gäller att dubara kan få avdrag med skäligt belopp, dock högst180 kr per person ( exklusive moms ).11

Du kan inte få avdrag för representationsgåvor tilldina affärsförbindelser i samband med helger ellerderas personliga högtidsdagar.Mutor kan du aldrig få avdrag för.Ökade levnadskostnaderOm du i din verksamhet gör resor med övernattningutanför den vanliga verksamhetsorten får du göraavdrag för ökade levnadskostnader, enligt sammaregler som för anställda.Du får göra avdrag enligt schablon om följande förutsättningarär uppfyllda :• det avser resa utanför den vanliga verksamhetsorten( se nedan ),• du har övernattat utanför den vanliga verksamhetsorten,• du kan visa att det är sannolikt att du har haftmerkost nader.Dessa regler gäller inte om du arbetat mer än tremånader i följd på samma ort utanför din vanligaverksamhetsort. Du får då endast avdrag med denverkliga merkostnaden.VerksamhetsortTill din vanliga verksamhetsort räknas allt som liggerinom 5 mil från din verksamhetslokal eller din bostad.Det är den närmaste färdvägen som avgör. En ort somligger 9 mil från din verksamhetslokal kan alltså tillhöradin vanliga verksamhetsort om den ligger inom5 mil från din bostad.SchablonbeloppFör resor i Sverige är schablonavdraget för ökadelev nadskostnader 210 kr per hel dag. Som hel dagräknas också avresedagen om du åkte före kl. 12 ochhemresedagen om du kom tillbaka efter kl. 19. Omavrese- eller hemkomstdagen inte blir hel dag ärschablonavdraget 105 kr.För resor i utlandet finns särskilt fastställda normalbeloppför varje land. Se ”Skatteverkets allmänna råd”om normalbelopp för ökade levnadskostnader iutlandet vid tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbelbosättning.Om dina faktiska utgifter är högre än schablonbeloppen,kan du i stället få avdrag för de faktiskautgifterna. Du måste då visa att dina faktiska utgifterför samtliga resor i Sverige under året är högreän vad det totala schablonavdraget skulle bli. Förresor i utlandet räcker det med att de faktiska utgifternaär större än normalbeloppet för den aktuellaresan.Visa att det är sannoliktatt du haft merkostnaderFör att få avdrag måste du kunna visa att det är sanno -likt att du har haft merkostnader. Hur du visar dettakan naturligtvis variera från fall till fall, men du böralltid åtminstone kunna lämna uppgifter om• datum för resan• syftet med resan• vart du har åkt• hur dags du åkte respektive kom tillbaka.LogiHar du utgifter för övernattning, t.ex. hotellkost nader,får du dra av den verkliga kostnaden. Har du övernattat,men inte kan visa de verkliga kostnaderna förövernattningen, får du dra av 105 kr per natt. Du måstedock kunna visa att du har över nattat på arbets orten.Exempel : Ökade levnadskostnaderStart måndag morgon kl 09.00, hemkomst fredagefter middag kl 16.00.Måndag ( avresedag ) är hel dag eftersom du åkerföre kl 12.00 : 210 krTisdag t.o.m. torsdag är hela dagar : 210 kr.Fredag räknas som halvdag ( hemma före kl 19.00 ):105 kr.Totalt kan du få avdrag med 945 kr ( 4 x 210 + 105 ).Utöver ovanstående kan du få avdrag för logikostnader.Om du inte gör avdrag för hotellkostnadereller liknande kan du i stället få dra av 105 kr pernatt för fyra nätter, dvs. 420 kr.Lokalkostnader, arbetsrumHyrd lokalOm du hyr en lokal för din verksamhet får du dra avhyreskostnaden. Om du betalar reparationer i dennalokal får du normalt dra av reparationskost nadernadirekt – även om det innebär en förbättring av lokalen.Lokal i egen näringsfastighetOm du äger en så kallad näringsfastighet ( se ”Särskiltom näringsfastighet”, sidan 32 ) och den användshelt i din näringsverksamhet, får du göra avdrag föralla driftskostnader i fastigheten. Om du gör ändringsellerförbättringsarbeten på denna fastighet får dugöra avdrag antingen direkt ( underhåll och reparation) eller genom värdeminskningsavdrag. Merom vad som är reparation och vad som är förbättringarkan du läsa under rubriken ”Kostnader” påsidan 33.Särskilt anpassad lokal i bostadenOm du använder en del av din bostad till näringsverksamhetenkan du i vissa fall få avdrag för det. En förutsättningär att det är en särskilt anpassad del avbostaden. Med hänsyn till läge, inredning eller användningska denna del inte alls, eller endast obetyd ligt,kunna användas som bostad.12

Särskild löneskattI vissa fall ska du betala särskild löneskatt i ställetför egenavgifter. För den som betalar särskild löneskattgäller samma förutsättningar för avdrag somför den som betalar egenavgifter. Tillåtet schablonavdragär dock begränsat till maximalt 20 % avunderlaget.Du ska betala särskild löneskatt om något av följandegäller dig:• din näringsverksamhet är passiv ( se ”Aktiv ochpassiv näringsverksamhet”, sidan 4 )• om du i näringsverksamheten har redovisat ersättningsom betalats ut enligt trygghetsförsäkringvid arbetsskada ( TFA ) och som inte avser inkomstförlust• om du i näringsverksamheten har redovisat ersättningfrån avtalsgruppsjukförsäkring ( AGS ).Du behöver inte betala särskild löneskatt om avgiftsunderlaget,dvs. överskottet i näringsverksamheten,understiger 1 000 kr.Du kan läsa mer om särskild löneskatt i ”Skatteuträkningsbroschyren2010” ( SKV 425 ).Egna pensionskostnaderDu får göra avdrag för egna pensionsförsäkringaroch för inbetalning på eget pensionssparkonto.Här finns begränsningar både i form av beloppensstorlek och när betalningen måste vara gjord. En delav avdraget kan du få göra i näringsverksamheten,medan en del ska dras av som allmänt avdrag direktpå blanketten för Inkomstdeklaration 1.BeloppsbegränsningarDet högsta pensionssparavdrag du får göra kandu räkna fram utifrån dina avdragsgrundandeinkomster. Vid denna beräkning kan du välja på attantingen använda de inkomster du hade 2009 ellerde inkomster du hade år 2008. Du får välja det somär mest för månligt. När du räknar ut högsta möjligaavdrag finns det både generella och specifika beloppsbegräns ningar du måste ta hänsyn till. Utifrån dessabelopps begräns ningar kan du räkna fram ditt avdrags -ut rymme, dvs. det belopp du maximalt får göra avdragmed under aktuellt beskattningsår ( i detta fallinkomst året 2009 ).Generell beloppsbegränsningDet totala avdraget ( pensionsförsäkrings premieroch pensionssparkonto ) får inte vara högre än summanav dina avdragsgrundande inkomster. Det villsäga :1. Inkomst av aktiv näringsverksamhet före– avdrag för egen pensionsförsäkring ellerpensionssparkonto– avdrag för särskild löneskatt på ovanstående– avdrag för avsättning för egenavgifter.142. Inkomst av tjänst ( med undantag för det sombeskattas som inkomst av tjänst enligt särskildaregler för fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag).Avdragsgrundande inkomst kan du beräkna medhjälp av din NE-blankett. Avdragsgrundande inkomstär din inkomst av näringsverksamhet före avdrag förpensionsavdrag i R38 och särskild löneskatt i R39samt avdrag för egenavgifter i R43. Se exempel 1.Specifik beloppsbegränsningOm du har inkomst av aktiv näringsverksamhet hardu rätt att göra avdrag med 12 000 kr plus ett tillägg.Tillägget är 35 % av inkomsten, dock högst 428 000kr (10 prisbasbelopp).Om du har flera aktiva näringsverksamheter får dettotala avdraget inte bli högre än vad det skulle bli omallt tillhörde en enda näringsverksamhet. Däremotfår du fördela avdraget mellan de olika näringsverksamheternasom du vill. Om du t.ex. har inkomst bådefrån enskild näringsverksamhet och från handels bolagkan du lägga hela avdraget i en av verksam heternaeller fördela avdraget mellan dem.Avdrag i näringsverksamheteneller allmänt avdrag?De avdrag som grundar sig på inkomst av näringsverksamhet( punkt 1 ovan ) ska dras av i näringsverksamheten.De avdrag som grundar sig på inkomst avtjänst ( punkt 2 ovan ) ska däremot dras av som allmäntavdrag direkt på blanketten Inkomstdeklaration 1.Om du har såväl inkomst av tjänst som av näringsverksamhetfår du fritt fördela avdraget 12 000 krmellan allmänt avdrag och avdrag i näringsverksamheten.Särskild löneskattFår du avdrag för pensionskostnader i näringsverksamhetenmåste du betala särskild löneskatt med24,26 % på avdraget belopp. Endast det belopp förpensionskostnader som får dras av ska ligga tillgrund för särskild löneskatt, se exempel 3.Särskild löneskatt på pensionskostnader får du draav i näringsverksamheten.Inbetalningen överstiger avdragsutrymmetOm du har betalat in pensionsförsäkringspremie,eller gjort en insättning på pensionssparkonto medför högt belopp kan avdraget förskjutas ett år. Medför högt belopp menas att premien/insättningenär högre än det högsta pensionssparavdrag du kangöra enligt den generella och de specifika beloppsbegränsningarna( överstiger avdragsutrymmet ).Det överskjutande beloppet måste dock rymmas inomnästa års beloppsbegränsningar ( avdrags ut rymme ).I första hand ska du dra av de inbetalningar som gjortsunder det året, dvs. inkomståret 2010 ( taxeringsår

2011). Om det fortfarande finns utrymme kvar kandu dra av det överskjutande beloppet från inkomståret2009 ( taxeringsår 2010 ). Se exempel 1 ochexempel 3.Underskott när avdraggörs i näringsverksamhetOm avdrag för pensionsförsäkringspremie eller insättningpå pensionssparkonto gör att du får underskottav näringsverksamhet ska underskottet behandlassom vanligt. Se ”Underskott av näringsverksamhet”,sidan 49. Underskott i näringsverksamheten på grundav pensionssparavdrag kan uppkomma t.ex. om duberäknar avdragets storlek utifrån föregå ende årsinkomst eller om hela avdraget 12 000 kr läggs inäringsverksamheten. Se exempel 1.Underskott när avdraggörs som allmänt avdragOm du gör avdraget som allmänt avdrag får underskottinte uppstå. Maximalt avdrag är i dessa fallsumman av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhetminus övriga allmänna avdrag.Det avdrag du inte kan utnyttja får du spara tills detgår att göra avdraget utan att underskott uppstår. Dufår dock spara avdraget i maximalt 6 år. Det innebär attom du gör en inbetalning år 2009 och inte kan utnyttjaavdraget fullt ut vid 2010 års taxering, får du göraavdrag ett senare år. Det senaste år du kan göra dettaavdrag är vid 2016 års taxering ( inkomståret 2015).Observera att om inbetalningen överstiger avdragsutrymmetfår du bara spara överskjutande del ett år.När måste inbetalningen göras?För att du ska få avdrag för pensionsförsäkringspremievid 2010 års taxering ska ansökan om pensionsförsäkringha kommit in till försäkringsföretagetunder beskattningsåret och premien vara betaldsenast vid deklarationstidpunkten. Insättning påpensionssparkonto ska dock ha gjorts före 2009 årsutgång för att du ska få avdrag för inkomståret 2009.Det finns dock viss tveksamhet om inte bestämmelsernaom avdrag för pensionsförsäkringspremieinnebär att betalning också i dessa fall måste hagjorts under inkomståret för att premien ska få drasav. Innan denna fråga har klarlagts rättsligt får dockbestämmelserna tillämpas som tidigare, dvs. enligtovan.DispensI undantagsfall kan Skatteverket ge dispens så attavdrag kan göras i inkomstslaget kapital eller medhögre belopp än vad som gäller enligt ovanstående.Den som saknar betryggande pensionsskydd ochhar drivit näringsverksamhet som har upphört kan– efter dispens – få göra avdrag mot den del av inkomstav kapital som är hänförlig till försäljning av näringsverksamheten.Om särskilda omständigheter finns kan du – efterdispens – få beräkna underlaget utifrån inkomst avpassiv näringsverksamhet.Exempel 1:Generell och specifik beloppsbegränsningKlara driver aktiv näringsverksamhet och harunder året betalt pensionsförsäkringspremier med16 000 kr. Hon har på NE-blanketten på sidan 2under skattemässiga justeringar redovisat:• R12 bokförd vinst + 9 000 kr• R40 medgivna avdrag avgifter + 6 000 kr• R41 påförda avdrag avgifter - 5 000 kr, och• R44 sjukpenning + 5 000 kr.Hennes avdragsgrundande inkomst av aktivnäringsverksamhet är därmed 15 000 kr.Specifik beloppsbegränsning 17 250 kr (12 000 kr +[35 % x 15 000 kr])Generell beloppsbegränsning 15 000 kr (hon saknarinkomst av tjänst).Pensionsavdrag medges med det högsta av dessabeloppsbegränsningar, men givetvis aldrig medmer än vad hon har betalat i premier.Klara får därför göra avdrag med 15 000 kr i pensionssparavdrag(R38). Hon ska betala särskildlöneskatt på pensionskostnader med 3 639 kr(15 000 kr x 24,26 %), vilket hon drar av i R39. Klarakommer därför att redovisa ett underskott med3 639 kr (R48).Det belopp 1 000 kr som Klara inte får dra av får hondra av nästa år, om beloppet och övriga pensionsförsäkringspremierdå ryms inom vad som får dras av.Exempel 2 :Inkomst både avtjänst och näringsverksamhetMarkus har följande avdragsgrundande inkomster.Inkomst av aktiv näringsverksamhet 120 000 krInkomst av tjänst med pensionsrätt + 40 000 krSumma avdragsgrundande inkomst 160 000 krAvdraget 12 000 kr12 000 kr35 % av 120 000 kr + 42 000 krMaximalt avdrag54000 krMarkus antas i detta fall göra hela av draget 12 000kr i näringsverksamheten. I närings verk sam hetenfår Markus alltså dra av 54 000 kr, om han har köptpensionsförsäkring för detta belopp.Inkomsten av näringsverksamhet kan i så fall beräknaspå följande sätt.Avdragsgrundande underlagav aktiv näringsverksamhet120 000 krPensionsförsäkringspremie- 54 000 krLöneskatt på premien ovan 24,26 % - 13 100 krSkillnad52 900 krAvsättning egenavgifter 25 % påskillnaden ovan - 13 225 krInkomst av näringsverksamhet39 675 kr15

Exempel 3 :Sparat avdragOm försäkringspremien i exempel 2 i stället uppgårtill 70 000 kr, kan Markus ändå bara göraavdrag med 54 000 kr. Det är det högsta möjligaavdraget. Skillnaden, 16 000 kr, kan Markus istället spara och utnyttja nästa år, om beloppetoch övriga pensions för säkringspremier då rymsi avdragsut rymmet. På dessa 16 000 kr ska Markusinte betala särskild löneskatt förrän avdrag förpremien görs.PersonalkostnaderOm du har anställda får du göra avdrag för deraslöner och pensionskostnader.Observera att du aldrig kan göra avdrag för lön tilldig själv, din make eller till dina barn om de inte harfyllt 16 år. Se även ”Lön, egna uttag eller inkomstfördelning?”,sidan 48.LönSom lön räknas inte bara kontanter utan ocksånatura förmåner, t.ex. fri kost, fri bil, fri bostad etc.ArbetsgivaravgifterDu får dra av de arbetsgivaravgifter som hör tillinkomståret. Samma sak gäller den särskilda löneskattoch eventuell ålderspensionsavgift som du skabetala för personer som vid årets ingång var 65 åreller äldre.I broschyren ”Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter”( SKV 401 ) kan du läsa mer om arbetsgivaravgifteroch särskild löneskatt. Där kan du också läsa omavdrag för de anställdas skatt.Pensioner – allmäntDet som sägs i detta avsnitt gäller bara pensioner tillanställda. När det gäller din egen pension som företagare,se ”Egna pensionskostnader”, sidan 14.Pensionsförmåner som ska betalas ut enligt lagfinansieras genom arbetsgivaravgifter och egenavgifter.Utöver dessa kan man göra överenskommelserom ytterlig are pensionsförmåner. Detta görs oftagenom kollektivavtal, men kan också göras genomfrivilliga överenskommelser.Om du till dina anställda lämnat en pensionsutfästelse(pensionslöfte) om förmåner utöver pension enligt lagkan du trygga denna tjänstepension på olika sätt;betalning av premie för tjänstepensionsförsäkring,avsättning i balansräkning i förening med kreditföreningeller överföring till pensionsstiftelse. I dennabroschyr tas bara betalning av premie för tjänstepensionsförsäkringupp.Avdrag kan du göra antingen enligt huvudregeln ellerenligt kompletteringsregeln. Kompletteringsregelnkan användas om pensionsutfästelserna är otillräckligttryggande eller när anställda går i pension i förtid.Denna regel behandlas inte i den här broschyren.Pensioner – huvudregelnEnligt huvudregeln kan avdrag göras med högst 35 %av en arbetstagares lön. Avdrag får dock inte görasmed högre belopp än betald premie. Avdraget får hellerinte överstiga 10 prisbasbelopp. För inkomståret2009 innebär det 428 000 kr.Som lön räknas all ersättning som är pensionsgrundandeenligt pensionsavtalet. Om bilförmån enligtavtalet är pensionsgrundande ska den alltså räknasin i lönen.Vid beräkning av avdragsutrymmet ( 35 % av lönen )får du välja antingen inkomstårets lön eller förgå endeårs lön, dvs. lönen år 2009 eller år 2008.Särskild löneskatt på pensionskostnaderPå avdragen pensionsförsäkringspremie måste dubetala särskild löneskatt med 24,26 %.Denna får du dra av i din näringsverksamhet. Densärskilda löneskatten är en del av den slutliga skattenoch framgår alltså av din slutskattesedel. Den skainte redovisas i din skattedeklaration.Kostnader för anställdas förmånerDet finns två typer av förmåner : skattepliktiga ochskattefria. Som arbetsgivare får du normalt avdragför samtliga kostnader för förmåner. För de skattepliktigaförmånerna måste du däremot lämna kon t-rolluppgift, betala arbetsgivaravgifter eller särskildlöneskatt och innehålla preliminärskatt.Du kan läsa mer på www.skatteverket.se.Personalfester, planeringskonferenseroch liknandeDu kan normalt göra avdrag för kostnader för internrepresentation, utan att det ska redovisas som förmånför de anställda. En förutsättning för avdrag är dockatt det inte är fråga om sällskapsliv eller gästfrihetav personlig karaktär.Exempel på intern representation är t.ex. personalfester,informationsmöten, interna kurser och planeringskonferenser.PersonalfesterFör att du ska få göra avdrag för personalfester bördessa avse endast enklare måltider. De bör inte helleråterkomma oftare än vad som kan anses rimligt, dvs.normalt inte mer än en till två gånger per år. Här gällersamma beloppsbegränsningar som för repre sentation,se sidan 11. Avdrag får också göras för anställdasfamiljemedlemmar och pensionerade med arbetaresom är med på festen.16

Möten, kurser m.m.För att du ska få göra avdrag ska det vara fråga ominterna möten, men det får inte avse regelbundnamöten med korta mellanrum ( varje eller varannanvecka ). Sammankomsten får inte heller vara längreän en vecka. Ytterligare en förutsättning är att detär fråga om gemensamma måltider.Avdrag för värdeminskning( avskrivning )InventarierInventarier är tillgångar som du behöver i verksamhetenför att kunna driva den. Det kan t.ex. vara maskinersom tillverkar olika produkter, verktyg, möbler,bilar, instrument, datorer eller en affärs inredning.Avskrivning ( värdeminskning ) betyder att du fårdra av utgiften för inköpet genom att dela upp den påflera år. Inventarierna blir på så sätt kostnadsförda iden takt de förbrukas.Du har tre möjligheter att dra av för inventarier. Draav hela kostnaden inköpsåret ( omedelbart avdrag ),räken skapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning.1. Omedelbart avdragInventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängdpå högst tre år får du dra av redan samma år de skaffastill näringsverksamheten ( så kallade treårs inventarier). Det är du som i första hand ska visa att livslängdenär högst tre år. Observera att tre år inte ärnågon avskrivningstid, utan endast en bedömningstid.Inventarier kan inte skrivas av på tre år utan dumåste använda någon av nedanstående avskrivningsalternativnär inventarien ska skrivas av.Inventarier av mindre värde får du också dra av åretde skaffas till näringsverksamheten. Med mindrevärde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskattunderstiger ett halvt prisbasbelopp(dvs. för inköp understigande 21 400 kr).Finns ett naturligt samband mellan flera inventarier,ska de anses vara av mindre värde bara om det sammanlagdaanskaffningsvärdet understiger ett halvtprisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärvav olika inventarier kan anses ingå som ett led i enstörre inventarieanskaffning. Till exempel blir hårddisk,bildskärm, skrivare, tangentbord och mus ettinventarium i detta avseende.Enligt Skatteverkets uppfattning är det inventarietstotala anskaffningsvärde som avgör om det är avmindre värde. Detta gäller även för inventarier somägs gemensamt. En maskin som förvärvas gemensamtav två personer (t.ex. i enkelt bolag) för 25 000kr får därför inte dras av omedelbart, utan varjeägare gör värdeminskningsavdrag på sin del.Underlag för avskrivningDet är inte bara själva inköps- eller tillverkningskostnadensom är underlag för avskrivning. Även andrakostnader som monteringskostnad, frakt, tull och liknandeingår. Man säger därför att anskaffningsvärdetär underlag för avskrivning. Det gäller både räkenskapsenligavskrivning och restvärdesavskrivning.Du kan ta in inventarier i din verksamhet som duägt privat. Som anskaffningsvärde ska du ta upp detmarknadsvärde som gäller den dagen du tar in demi närings verksamheten. Marknadsvärde är vad någonutomstående person vill betala för invent arierna,alltså det pris du skulle kunna sälja dem för.Om du har tagit över en hel näringsverksamhetgenom arv, gåva eller liknande, tar du över de värdenöver låtaren har kvar att skriva av på inventarierna.Om din verksamhet inte är skyldig att redovisa momsfår du ta med den moms som ingår i inköpskostnadensom anskaffningsvärde. Har du fått näringsbidrag ellerliknande för att skaffa inventarier måste du minskaanskaffningsvärdet med det belopp du fått i bidrag.2. Räkenskapsenlig avskrivningOm du ska använda den här metoden ska det skattemässigaavdraget (värdeminskningsavdraget) motsvaraavskrivningen i bokslutet. Värdet i balansräkningenska också överensstämma med det skattemässigavärdet. Om du upprättar ett förenklat årsbokslutska avskrivningen följa beskattningen, vilketinnebär att man följer reglerna för räkenskapsenligavskrivning.Du har två alternativ att välja på när du använderräken skapsenlig avskrivning.Enligt alternativ 1 (huvudregeln) får du dra avhögst 30 % av• inventariernas bokförda värde vid årets början( = förra årets utgående värde )• ökat med värdet av de inventarier som du skaffatunder året som fortfarande finns kvar vid åretsslut17

• minskat med betalning för inventarier du såltunder året som du skaffat till verksamhetentidigare år än detta år• minskat med försäkringsersättning du fått förinven tarier som du skaffat tidigare år än detta• minskat med ersättningsfond som du använt.Det har ingen betydelse när under året du köperinventarier, finns de kvar vid årets slut får du skrivaav med 30 %. Men om du har ett längre eller kortareräkenskapsår än 12 månader justeras procentsatsen.Är ditt räkenskapsår 6 månader är procentsatsen15 %, är det 18 månader blir procentsatsen 45 %.Eftersom avskrivningsunderlaget minskar med deavskrivningar du gjort betyder det att avskriv ningensstorlek blir mindre med åren. Teoretiskt sett blirinventarier aldrig avskrivna när du använder alternativ1 (notera vad som gäller för den som upprättarett förenklat årsbokslut, sidan 19). För att du ska hamöjlighet att få dina inventa rier helt avskrivna finnsdet en kompletterings regel, alternativ 2, som innebärhel avskrivning på 5 år, dvs. 20 % avskrivningvarje år.Om du t.ex. har sålt eller fått försäkringsersättningför inventarier som du skaffat före beskattnings åretsingång, har du fått ersättning som ska beskattas. Dåfår du ett särskilt avdrag med detta belopp, se exempletnedan. Om ersättningen bokförs mot inventariekontotfår du inte detta avdrag eftersom ersättningeninte tas upp som intäkt. Har du upprättat ett förenklatårsbokslut ska du bokföra försäkringsersättningoch försäkringsinkomst mot inventariekontot. Dåblir det också lättare att beräkna avskrivningen.årens kvarvarande anskaff n i n g s ko s t n a d o c h å r e t sanskaffningskostnad med 20 %. Avskrivningsprocentenpåverkas inte av när under året du köperinventarier. Däremot justeras procentsatsen om duhar längre eller kortare räken skapsår än 12 månaderprecis som med alternativ 1. Om du säljer inventarierinnan de är helt avskrivna ska detta bokföraspå samma sätt som med alterna tiv 1.2. Räkenskapsenlig avskrivning enligthuvudregeln, ett praktiskt synsättDen som vill göra avdrag enligt alternativ 1 (huvudregeln)kan göra det enligt ett mer praktisk synsätt.Resultatet blir detsamma men du behöver inte funderapå hur du har bokfört dina försäljningar avinventarier.I stället för att beräkna 30 % i avskrivning enligt ovanberäknar du ett lägsta värde på inventarierna. Detlägsta värdet är 70 % av avskrivningsunderlaget. Omräkenskapsåret inte är 12 månader justeras procentsatsen,är t.ex. räkenskapsåret 6 månader är detlägsta värdet 85 % av avskrivningsunderlaget.När du har beräknat det lägsta värdet gör du avdragmed högst så stort belopp att bokfört värde uppgårtill detta lägsta värde. Om t.ex. ditt bokförda värdepå inventarier är 75 000 kr och det lägsta skattemässigavärdet är 50 000 kr kan du alltså skriva av med25 000 kr. Du får givetvis skriva av med ett lägrebelopp. Fördelen med att beräkna ett lägsta värde ärockså att du lättare kan jämföra vilken av huvudregeln(alternativ 1) och kompletteringsregeln (alternativ2) som ger störst avskrivning. Den metod somger det lägsta värdet möjliggör högsta avskrivning.Exempel: Räkenskapsenlig avskrivningBokfört värde vid årets början + 50 000 krInköp under året+ 20 000 krSålt under året som köpts tidigare år - 10 000 krUnderlag att skriva av på60 000 krÅrets avskrivning 30 %- 18 000 krOavskrivet värde vid årets utgång 42 000 krHar den ersättning som erhållits vid försäljning avinventarier i sin helhet bokförts som intäkt medgesett särskilt avdrag ( avskrivning ) med 10 000 kr.Avskriv ning kan därför göras med högst 28 000 kr.Har ersättningen bokförts mot inventariekontotkan avdrag göras med högst 18 000 kr.Se nedan och exemplet ”Räkenskapsenlig avskrivningenligt, ett praktiskt synsätt”.Exempel: Räkenskapsenlig avskrivning,praktisk tillämpningBokfört värde vid årets början + 50 000 krInköp under året+ 20 000 krSålt under året som köpts tidigare år - 10 000 krUnderlag att skriva av på60 000 krLägsta värde 70 %42 000 krHur stor avskrivning som medges beror på inventariernasbokförda värde före årets avskrivning.Är det bokförda värdet 70 000 kr (om försäljningsintäktenbokförts som intäkt) medges avdrag med28 000 kr. Har försäljningsintäkten istället bokförtssom minsk ning av inventariekontot är bokförtvärde 60 000 kr. Avskrivning medges med dåmed 18 000 kr.Om du ska använda alternativ 2 (kompletteringsregeln)måste du veta anskaff ningskostnader ochanskaffningsår för de invent arier du köpt de senastefyra räkenskapsåren och som fortfarande finns kvar iverksamheten. Årets totala avskrivning får dugenom att skriva av på vart och ett av de tidigare fyra3. RestvärdesavskrivningDen här metoden ska användas av den som inteuppfyller kraven för att få använda räkenskapsenligavskrivning ( beror vanligen på att bokföringsmässigavskriv ning inte stämmer överens med skattemässig ).Restvärdes av skrivning liknar räkenskapsenlig18

avskrivning och kan ses som en förenklad version avdenna. Det bör dock observeras att restvärdesavskrivningi vissa fall kan vara svår att tillämpa i praktiken.Det gäller främst när inventarier har sålts under året.Den stora skillnaden i förhållande till räkenskapsenligavskrivning är att det bokförda värdet för inventariernainte behöver vara lika med det värde du redovisari deklarationen, dvs. det skattemässiga värdet.Du får skriva av med högst 25 % i stället för 30 %. Detfinns ingen alternativ kompletteringsregel som vidräkenskapsenlig avskrivning. Avskrivningsunderlagetär det värde som du redovisade att du hade kvarpå inventarierna oavskrivet i förra årets deklaration( = skattemässigt värde ). Du lägger också till anskaffningskostnadenav inventarier som du skaffat underåret och som finns kvar i näringsverksamheten vidårets slut. Om du sålt inventarier under året ( ellerfått försäkringsersättning ) som du skaffat tidigareår än detta räkenskapsår, måste du minska avskrivningsunderlagetmed den intäkten.Om du t.ex. har sålt eller fått försäkringsersättningför inventarier som du skaffat före beskattnings åretsingång, har du fått ersättning som ska beskattas. Dåfår du ett särskilt avdrag med detta belopp, se exempletnedan. Om ersättningen bokförs mot inventariekontotfår du inte detta avdrag eftersom ersättningeninte tas upp som intäkt.Exempel: RestvärdesavskrivningSkattemässigt värde vid årets ingång 90 000 krInköp+ 15 000 krFörsäljning - 5 000 krAvskrivningsunderlag100 000 krVärdeminskningsavdrag 25 % - 25 000 krSkattemässigt värde vid årets utgång 75 000 krPatenträtt, hyresrätt, goodwillDessa tillgångar kallas immateriella, dvs. sådanasom inte består av föremål, i motsats till materiellatillgångar som inventarier. Kostnaden för dessa tillgångarfår du dra av genom avskrivning, dvs. delaupp kostnaden på flera år precis på samma sätt sommed inventarier. Men reglerna för så kallade treårsinventariergäller inte för immateriella tillgångar.Du får välja mellan räkenskapsenlig avskrivning ochrestvärdesavskrivning. Om du väljer räkenskapsenligavskrivning för dina inventarier får du välja restvärdesavskrivningför t.ex. hyresrätten till dinaffärslokal.Med patenträtt menas både rättighet som du skaffatför att använda i din egen tillverkning och rättighetsom du får betalt för när du låter någon annananvända den, se även sidan 38 om stödrättigheter.Förenklat årsbokslutHar du valt att upprätta ett förenklat årsbokslut finnsdet särskilda förenklingsregler för inventarier.• Är avskrivningsunderlaget mindre än 5 000 krmedges värdeminskningsavdrag med helabeloppet.• Har du andra utgifter i samband med inköpet, t.ex.transport, behöver de inte tas upp som inventarierom de inte överstiger 5 000 kr. Dessa utgifter drasav omedelbart.• Om du tillverkar egna inventarier behöver du inteta upp värdet av anställdas arbete när du värderarinventariernas anskaffningsvärde.För ytterligare information se broschyren ”Bokföring,bokslut och deklaration del 1” (SKV 282).Har ersättningen för inventarierna i sin helhet bokförtssom intäkt medges ett särskilt avdrag med5 000 kr. Värdeminskningsavdrag medges då med30 000 kr. Har däremot ersättningen bokförts motinventariekontot medges värdeminskningsavdragmed 25 000 kr.VarulagerVid årets slut, vanligtvis den 31 december, måste dubestämma varulagrets värde. Med varu lager menasde tillgångar som du har till försäljning ( = omsättning )eller som du ska använda i verksamheten. I värdet pålagret ska du alltså räkna in råämnen, halvfabrikatoch färdiga varor.Om varorna levererats från säljaren till köparen – ävenom fakturering inte gjorts – ska varorna redovisassom en fordran hos säljaren.I lagret ska inte räknas in varor som mottagits i kommission.Kommission är ett slags handelsförmedlingdär varorna inte ägs av säljaren utan bara förmedlasav honom.19

Värdering och inventeringDu ska värdera lagret som det ser ut på balans dagengenom en inventering. I korthet gäller vid invente ringatt du ska anteckna anskaffningsvärdet för varje tillgångi lagret, dvs. post för post. Om nettoförsäljningsvärdetär lägre än ditt anskaffnings värde, ska du taupp detta värde. De varor som du tar upp till anskaffningsvärdetska du räkna som att det var de som duanskaffade senast ( regeln kallas ”först in – först ut” ).Om du upprättar ett förenklat årsbokslut gäller intedetta, utan lagertillgångarna tas upp till värdetenligt den senaste fakturan.Om du väljer schablon regeln ( se nedan ) för att vär deraditt varulager ska du ta upp anskaffnings värdet förvarje post vid inventeringen.Du ska skriva under inventeringslistorna på heder ochsamvete. Om du inte följer reglerna för inventer ingkan de värden du tagit upp bli underkända av Skatteverket.HuvudregelEnligt huvudregeln får du inte ta upp en lagertill gångtill lägre värde än anskaffningsvärdet. Men om tillgångensnettoförsäljningsvärde är lägre än anskaff -ningsvärdet ska du ta upp tillgången till detta lägrevärde ( lägsta värdets princip ). Huvud regeln gällerför alla slags lagertillgångar som finns i lagret påbalans dagen.I anskaffningsvärdet för de lagertillgångar du köpt skadu räkna med inköpspris, frakt, tull och likn ande kostnader.För lagertillgångar som du till verkat eller bear betati näringsverksamheten ( egentillverkat lager ) räknardu anskaffningskostnaden på direkta kostnadersom kostnader för material, arbets löner och liknandemed visst tillägg för indirekta kostnader som lokalkostnader,avskrivningar på inventarier och liknande.Med nettoförsäljningsvärdet menas det pris somföretaget normalt kan sälja en vara för efter att mandragit av för sin försälj ningskostnad.Du får dra av för inkurans ( vara som är osäljbar )bara om det ryms i nedskrivningen av en lagerpostfrån anskaffningsvärdet till nettoförsäljningsvärdet.SchablonregelnEnligt schablonregeln får du ta upp lagret till 97 %av det totala anskaffningsvärdet. Om du använderdenna regel måste du ta upp anskaffningsvärdet föralla till gångar som finns i lager på bokslutsdagen.Du får alltså inte använda nettoförsäljningsvärdet påvissa tillgångar. Den här regeln får inte användas närman värderar lager av fastigheter, aktier och andraliknande tillgångar. Man måste då skilja ut dessa tillgångarför att kunna tillämpa schablon regeln på detövriga lagret.Lager av djurDjur i jordbruk och renskötsel ska alltid ses som lager,oavsett hur det redovisas i bokföringen. Lager av djurfår inte tas upp till lägre belopp än 85 % av den genomsnittligaproduktionskost naden för djur av det slagoch den ålder det är fråga om. Djuren behöver inte inågot fall tas upp till högre belopp än som motsvarardjurens sammanlagda nettoförsälj nings värde. Läsmer i avsnittet ”Lagervärde ring av djur”, sidan 42.Förenklat årsbokslutOm du använder reglerna om förenklat årsbokslutoch om värdet på lagret är värt mindre än 5 000 krbehöver du inte ta upp något i laget i det förenkladeårsbokslutet. Inköpen blir i stället en kostnad, tillsammansmed de varor du eventuellt hade vid åretsbörjan.Det finns också förenklade regler hur lagret ska värderas.Vilka varor som ska tas med och hur du skavärdera lagret står i broschyren ”Bokföring, bokslutoch deklaration del 1” (SKV 282).RäntefördelningVad är räntefördelning?För att skattereglerna ska vara likvärdiga mellanenskild firma och aktiebolag har bl.a. möjlig hetentill positiv räntefördelning införts. Den kan ge diglägre skatt genom att en del av vinsten i den enskildanäringsverksamheten flyttas från beskatt ning inäringsverksamhet till beskattning i kapital.Räkna fram kapitalunderlagetDet här gör du genom att räkna fram en schablonmässigränta på kapitalet du har i din verksamhet.Ränta beskattas i inkomstslaget kapital där skattenalltid är 30 % medan den i inkomstslaget näringsverksamhetär progressiv, dvs. skatten ökar med högreinkomst, samtidigt som du också ska betala egenavgifterpå denna inkomst. Underlaget för att räknafram räntefördelningen, det s.k. kapitalunderlaget,motsvarar ungefär det egna kapitalet i närings verk-20

samheten vid ingången av räkenskapsåret. Efter somdu som driver den enskilda näringsverksam hetenkan ta ut och sätta in pengar när du vill i verksamhetenutan att dessa blir beskattade, finns regler förhur kapitalunderlaget för räntefördelning ska räknasfram.Om du har tagit ut för mycket pengar ur verksamhetenkan du bli tvungen att räkna fram negativräntefördelning. Då ska en schablonmässigt beräknadkostnadsränta på skulden i verksamheten flyttasfrån näringsverksamhet till kapital, samtidigt somdu tar upp samma belopp som inkomst i näringsverksamhet.Om du har flera näringsverksamheter räknasräntefördelning för varje näringsverksamhet försig, se ”Flera näringsverksamheter”, sidan 4. Du görräntefördelning i deklarationen inte i bokföringen.HjälpblankettFör att underlätta finns det en hjälpblankett för beräkningav räntefördelning (SKV 2196). Blankettenutgår ifrån ditt egna kapital vid årets ingång, beloppi B10 på förra årets NE-blankett. Värdet justerar duför vissa skattemässiga poster. Hjälpblanketten ärför ditt eget bruk och lämnas inte in till Skatteverket.Du kan hämta blanketten på Skatteverkets webbplats.Positiv räntefördelningPositiv räntefördelning får du göra om det finns ettpositivt kapitalunderlag i din verksamhet, efter vissajusteringar, på mer än 50 000 kr vid förra räkenskapsåretsslut ( vanligen den 31 december ). Du räknar dåfram en viss ränta på kapitalet ( fördelningsbeloppet )och flyttar beloppet från inkomst av näringsverksamhettill inkomst av kapital. Räntesatsen är 7,89 % förinkomståret 2009.Exempel: Positiv räntefördelningDilbas kapitalunderlag, dvs. skillnaden mellantillgångar och skulder, i näringsverksamheten är1000 000 kr.Dilba har inkomst av näringsverksamhet med300 000 kr och inkomst av kapital med 0 kr.Hon får flytta 7,89 % x 1 000 000 kr = 78 900 krfrån näringsverksamheten till kapital (fördelningsbeloppet).Om hela beloppet flyttas blir Dilbas inkomst avnärings verksamhet 221 100 kr ( 300 000 – 78 900 )och hennes inkomst av kapital 78 900 kr.Den del av inkomsten som du flyttar ( i exemplet78 900 kr ) beskattas på samma sätt som andrainkomster i kapital. Det här betyder att det flyttadebeloppet inte ingår i underlaget för uträkning avegenavgifter, särskild löneskatt och allmän pensionsavgift.Du får inte heller räkna pension på dettabelopp.Sätta av med högstinkomsten av näringsverksamhetPositiv räntefördelning får inte leda till att det blir ettunderskott i näringsverksamheten.Exempel: Sparat fördelningsbeloppPeter har inkomst av näringsverksamhet med100 000 kr före räntefördelning. Fördelningsbeloppetär 150 000 kr, dvs. 7,89 % av kapitalunderlaget.Positiv räntefördelning får ske med högst 100 000 kroch resterande 50 000 kr sparas till ett senare år.Avdraget för positiv räntefördelning får inte överstigainkomst av näringsverksamhet före• sjukpenning• kostnad för pensionssparande• egenavgifter• avsättning till och återföring av periodiseringsfond• avsättning till och återföring av expansionsfond.Med kostnad för pensionssparande menas den premiedu betalat för pensionsförsäkring, din betalning tillindividuellt pensionssparande samt den särskildalöneskatten på beloppen.Den kapitalavkastning ( fördelningsbelopp ) som duinte kan föra över till kapital, sparar du till senareår ( i exemplet 50 000 kr ), se nedan under rubriken”Sparat fördelningsbelopp”, sidan 21. Även om dufår göra ränte för del ning (inkomsten av näringsverksamhet räcker till) kan du välja att spara hela ellerdelar av utrym met till senare år. Då kan du få högrepensionsgrundande och sjukpenninggrundandeinkomst, om du inte redan har så hög inkomst attden är högre än taket.Om du inte är bosatt i Sverige är du ändå skyldig attbetala skatt för sådan inkomst som flyttas till kapital,trots att du inte annars är skattskyldig för kapitalinkomster.Negativ räntefördelningDu ska göra negativ räntefördelning om kapital underlaget,vid förra räkenskapsårets slut ( vanligen den31 december ) är negativt med mer än 50 000 kr.Regeln har införts bl.a. för att hindra att man drar avprivata utgifts räntor i näringsverksamheten i ställetför i kapital. Den innebär att en schablonmässigtuträknad kostnadsränta på skulden ska öka inkomstav närings verk samhet, samtidigt som man får dra avsamma belopp i kapital. Räntesatsen är 3,89 %, dvs.fyra procent lägre än vid positiv räntefördelning.Negativ räntefördelning betyder vanligen att manbetalar högre skatt.21

Exempel: Negativ räntefördelningEmma har inkomst av näringsverksamhet med300 000 kr och inkomst av kapital med 100 000 kr.Verksamheten har ett negativt kapitalunderlagpå 1000 000 kr.Hon ska flytta en kostnadsränta på 3,89 % x1000000 kr = 38 900 kr från näringsverksamhettill kapital och öka inkomst av näringsverksamhetmed 38 900 kr.Emmas inkomst av näringsverksamhet blir sedan338 900 kr ( 300 000 + 38 900 ) och hennes inkomstav kapital blir 61 100 kr ( 100 000 - 38 900 ).Man måste göra negativ räntefördelning. Den äroblig atorisk om det finns ett negativt kapitalunderlagpå mer än 50 000 kr i verksamheten, och ska görasvare sig verksamheten visar vinst eller förlust.Även den som inte är bosatt i Sverige får dra av förbelopp som flyttas på grund av negativ räntefördelning.Sparat fördelningsbeloppOm du inte kan eller inte vill använda utrymmet förpositiv räntefördelning får du spara hela eller delarav beloppet till senare år.Om du ett senare år har större inkomster i näringsverksamhetenän det årets fördelningsbelopp, kandet vara en fördel att utnyttja det sparade fördel ningsbeloppet.Exempel: Sparat fördelningsbeloppAndreas har inkomst av näringsverksamhet ( föreränte fördelning ) på 300 000 kr.Sparat fördelningsbelopp sedan tidigare år är100 000 kr och årets fördelningsbelopp är 120 000 kr.Totalt får han flytta 220 000 kr till kapital. Inkomstav näringsverksamhet uppgår därefter till 80 000 kr.Det belopp som du sparat kan du dela upp på flera år.Du kan spara utrymmet så många år du vill. Sparatfördelningsbelopp ska också läggas till kapital underlagetoch kommer på så sätt att höja kommande årsunderlag för räntefördelning.Exempel: Sparat fördelningsbeloppläggs till kapitalunderlagetHåkan har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år på 10 000 kr.Håkans kapitalunderlag för innevarande år är100 000 kr. Till detta får han lägga det sparadebeloppet på 10 000 kr. Totalt kapitalunderlag blir110 000 kr.Om procentsatsen är 7,89 % får han alltså flytta8 679 kr ( 7,89 % x 110 000 ) + 10 000 kr ( det sparadefördel nings beloppet ) = 18 679 kr till kapital.Om du ett senare år får negativt kapitalunderlag, skadu kvitta det sparade positiva utrymmet mot det negativaräntebeloppet. Om det efter denna kvittningfortfarande blir ett nega tivt räntebelopp kvar, måstedu göra negativ räntefördelning. Om du i stället fårsparat utrymme kvar kan du välja att göra positivräntefördelning eller spara utrymmet vidare.Sådana år då du inte gör räntefördelning därföratt kapitalunderlaget inte över- eller understiger50 000 kr ska du inte räkna fram något utrymme.Har du sparat utrymme från tidigare år flyttas detvidare till senare år.När verksamheten upphörFrån och med 2006 års taxering gäller särskilda reglerför positiv räntefördelning när verksamheten upphörutan att den förs över till någon annan. Att verksamheteninte får föras över till någon annan innebär attreglerna inte gäller vid t.ex. ombildning. När det förräntefördelning justerade resultatet beräknas skahänsyn inte tas till återförda avdrag för periodise ringsfondoch minskning av expansionsfond. Det vill sägasådana återföringar ska öka det för räntefördelningjusterade resultatet. Vid beräkning av maximalt avdragför positiv räntefördelning får därför eventuellaåterföringar av periodiseringsfond vid kod R32 ochminskning av expansionsmedelsfond vid kod R37öka det för räntefördelning justerade resultatet ovanförkod R30.KapitalunderlagKapitalunderlaget är skillnaden mellan tillgångaroch skulder i verksamheten vid förra räkenskaps åretsslut med tillägg för vissa justeringar.1. Underskott av verksamheten från förra året, sominte dragits av, läggs till.2. Tillskott till verksamheten under förra året sominte är menade att vara långvariga, dras ifrån( man ska inte kunna lägga in ett större belopptillfälligt för att öka underlaget ).3. Man får lägga till sparat utrymme för positiv räntefördelningsom man har kvar från tidigare år.4. Om man hade negativt kapital vid 1995 år taxeringfår det läggas till, s.k. övergångspost.TillgångarSom tillgångar räknas• kontanter, bankmedel och liknande• alla tillgångar som när de säljs beskattas i näringsverksamheten,t.ex. inventarier och lagervaror( gäller också avkastning på dessa till gångar )22

• näringsfastigheter• bostadsrätter som används i näringsverksamheten.Aktier, konvertibla skuldebrev, obligationer och liknandevärdepapper ska du inte beskatta i näringsverksamhetenutan i inkomstslaget kapital. Det fårdärför inte räknas med som tillgång.Om du har andel i en kooperativ ekonomisk föreningsom ingår i din verksamhet får den tas med som tillgång.Samma sak gäller om du är medlem i en föreningpga. din verksamhet och du har en fordran påföreningen. Om det finns en privatbostad på en jordbruksfastighetska privatbostadsdelen, alltså byggnadoch tomt, inte ingå i tillgångarna.Värdering av tillgångAlla tillgångar utom fastigheter värderas som huvudregeltill vad som gäller vid inkomstbeskattningen.Detta gäller för t.ex. lager och inventarier, se avsnitten”Varulager” och ”Avdrag för värdeminskning ( avskrivning)”.Andel i kooperativ ekonomisk förening värderas tillanskaffningsvärdet räknat enligt den s.k. genomsnittsmetoden, se broschyren ”Skatteregler för privat -personer” ( SKV 330 ) under värdering av mark nadsnoteradeaktier.Insatt belopp på skogskonto, skogsskadekonto ochupphovsmannakonto tas upp till halva beloppet.Annan egendom tas upp till anskaffningsvärdetminskat med avdrag för värdeminskning ellerminskat med nedskrivning mot ersättningsfond ochliknande fonder.Om man fått näringsverksamheten genom arv, testamente,gåva eller bodelning får man utgå från dentidigare ägarens anskaffningsvärden.Värdering av fastigheterOm man i verksamheten säljer fastigheter ( omsättningstillgång) ska de tas upp till värdet i bokföringenminskat med avdrag för värdeminskning ochlik n ande. Näringsfastighet som du använder i verksamheten( anläggningstillgång ) kan värderas påtvå sätt.Huvudregeln är att du tar upp anskaffningsvärdet( vanligen köpesumman ) för mark, byggnad och markanläggningoch minskar med de avdrag du gjort förvärdeminskning på byggnad och markanläggning.Alternativregeln får du bara använda om du skaffatfastigheten före 1991. Du anses då ha skaffat fastighetenden 1 januari 1993 och får ta upp en andel avfastighetens taxeringsvärde 1993 :• småhus 54 %• hyreshus 48 %• industrier 64 %• lantbruk 39 % ( utom privatbostadsdelen med tomt ).Om du haft kostnader för om- och tillbyggnad efterden 1 januari 1993 får de läggas till.Sedan drar du av de avdrag för värdeminskning ochliknande som du gjort i 1982–1993 års deklarationer,om de för helt år räknat uppgått till minst 10 % avandelen i taxeringsvärdet ovan. Du ska också dra avde avdrag för värdeminskning och liknande som dugjort i senare deklarationer ( efter 1993 ) till och medförra årets, oavsett storlek.Värdet ska justeras nedåt om marknadsvärdet, viddet föregående beskattningsårets utgång, på byggnader,mark och markanläggningar är lägre än 75 %av det värde som du kommer fram till med alternativregeln.En justering kan bli aktuell t.ex. om fastighetensvärde minskat till följd av brand eller om enväsentlig del av taxeringsvärdet är hänförlig till inventarier.Om du skaffat en del av fastigheten före 1991 ochen annan del senare, kan du använda huvudregelneller alternativregeln för den första delen och huvudregelnför den andra.Om du tagit över fastigheten eller en del av den pågrund av arv, testamente, gåva eller bodelning är detnärmast föregående köp i ägarkedjan som avgör• om du får använda alternativregeln eller inte( vilket år fastigheten köptes )• kostnaden för att skaffa fastigheten• vilka avdrag för värdeminskning som gjortstidigare år.SkulderSom skuld räknas sådana skulder som hör till dinnäringsverksamhet, t.ex. skulder till leverantöreroch lånat kapital som du använt i verksamheten. Duska dra av lån som du tagit för att betala något vidarvsskifte eller liknande, och lån som du tagit övernär du fått en gåva, om det du betalat för eller fått ären del av dina tillgångar i verksamheten.Om en del av ett lantbruk är privatbostad ska du inteta med sådana skulder som hör till privatbostadsdelenmed tomt. Om du skaffat fastigheten genomatt du tagit över lån ska alltså en så stor del av lånensom motsvarar privatbostadsdelen inte dras ifrånunderlaget för räntefördelning. Lån som du tagit föratt renovera privatbostaden ska du heller inte räknamed. Om du tagit lån med privatbostadsfastighetensom säkerhet men den används i näringsverksamhetentar du med lånet som skuld. Se vidare avsnittetom jord- och skogsbruk.Följande skattemässiga avsättningar räknar du ocksåsom skuld• det du satt av till ersättningsfond• det du satt av till periodiseringsfond• 72 % av det du satt av till expansionsfond.23

Särskild post – fastighet somman fått genom arv, gåva eller dyliktOm du fått en fastighet som du använder i näringsverksamhetenpå grund av arv, testamente, gåvaeller bodelning vid skilsmässa men mot viss betalning,( eller att du tagit över fastighetslån, vederlagsreversoch liknande ), ska inte betalningen utan överlåtarensanskaffningskostnad tas upp som värde på fastigheten.För fastighet som du fått 1995 eller tidigaregäller detta utan undantag.För fastighet som du fått 1996 eller senare finns ensärskild regel som gör att du slipper sådan negativräntefördelning som beror på att den fastighet du fåttsänker fördelningsbeloppet. Detta kan hända närvärdet på fastigheten räknat enligt reglerna för fördelningsbeloppär lägre än de lån som du nu fått t.ex.när du tagit över lån på fastigheten, när du lämnat enrevers eller när du tagit nya lån för att lösa gamla lånpå fastigheten. Du slipper negativ räntefördelninggenom att du får lägga till en särskild post till fördelningsbeloppet.Den särskilda posten är lika stor somsänkningen av kapitalunderlaget som beror på denfastighet du tagit över. Du får inte lägga till störrebelopp än att du slipper negativ räntefördelning förhela din näringsverksamhet.När du räknar ut den särskilda posten måste duanvända det högsta värdet på fastigheten enligt huvudregelnoch alternativregeln ovan. Du kan inte ökaden särskilda posten genom att välja en låg värder ingav fastigheten förra året.Om du säljer fastigheten kan du inte längre beräknanågon särskild post. Skulle du t.ex. sälja halva fastigheten,ska du minska den särskilda posten till halvabeloppet.SkatterSkatter som du ska betala som preliminärskatt räknasinte som tillgång eller skuld. Du tar alltså inte hänsyntill om de preliminära betalningarna av skatt blirtotalt högre eller lägre än din slutliga skatt. Du skadäremot ta hänsyn till andra skatter och avgifter ochbedöma dem som fordran eller skuld, t.ex.• moms som inte redovisas i inkomstdeklarationen• anställdas skatter• arbetsgivaravgifter• särskild löneskatt för anställda.Sådana betalningar för moms och arbetsgivaravgiftersom avser förra räkenskapsåret men som du intebetalat före det här räkenskapsårets början, ska dualltså ta upp som skulder. Överskjutande ingåendemoms som du inte ännu har fått vid räkenskapsåretsbörjan tar du upp som fordran.Underskott från förra åretDu ökar nettokapitalet med förra beskattningsåretsunderskott om du inte har fått avdrag för det. Beloppethämtar du i förra årets NE-blankett R48.Tillskott som inte är varaktigaDe tillskott av kapital som du gjort under förra räkenskapsåretoch som det inte är meningen att du skaha kvar i verksamheten, ska du dra av. Du ska intekunna höja kapitalet en kortare tid för att öka kapitalunderlaget.Sparat utrymmeHar du sparat utrymme för positiv räntefördelning fråntidigare år får du lägga till detta belopp till kapital underlaget.Sparat utrymme lägger du också till ett negativtkapitalunderlag. Du minskar på så sätt det avdragsbeloppsom du ska flytta vid negativ ränte fördelning.Övergångsposten läggs tillOm kapitalunderlaget var negativt vid 1995 års taxeringska detta negativa belopp ( övergångsposten )läggas till varje år framöver.Exempel: Tillägg för övergångspostenEn näringsverksamhet har i deklarationen 1995 ettnegativt kapitalunderlag efter övriga justeringarpå 100 000 kr.Eftersom detta belopp ska läggas till kommer detslutliga kapitalunderlaget 1995 att bli 0 kr.Ett senare år är kapitalunderlaget efter andrajuster ingar – 70 000 kr. Efter tillägg för övergångspostenpå 100 000 kr blir kapitalunderlaget detåret 30000 kr.RäkenskapsårOm ditt räkenskapsår varit längre eller kortare äntolv månader ska fördelningsbeloppet justeras.Exempel: Justering av fördelningsbeloppetFördelningsbelopp före justering är 120 000 kroch räkenskapsåret 18 månader.Fördelningsbeloppet blir120 000 x 18 = 180 000 kr12Positiv räntefördelning kan ske med 180 000 kr.Även negativ räntefördelning justeras på sammasätt.24

MakarOm makar eller sambor tillsammans driver en verksamhetgör var och en räntefördelning för sig på sittkapitalunderlag i verksamheten.Om bara den ene satsat kapital i verksamheten ochär ansvarig för skulderna ska bara denne göra räntefördelning.Om däremot båda satsat kapital ska tillgångarnadelas upp mellan makarna. Även skuldernaska fördelas.Det är den som haft underskott respektive gjort kapitaltillskotteller olika skattemässiga avsättningar somska ta med dem i sitt kapitalunderlag.Gränsen för räntefördelning på 50 000 kr gäller förvardera maken. Sparat utrymme och övergångspostberäknas också för var och en.Förenklat årsbokslutSamma regler gäller oavsett om du har upprättat ettförenklat eller vanligt årsbokslut.ExpansionsfondVad är expansionsfond?Avsättning till expansionsfond är, liksom räntefördelning,ett sätt att göra skattereglerna mellan enskildfirma och aktiebolag likvärdiga. Reglerna ger dig medenskild näringsverksamhet samma möjlighet somägare till aktiebolag att utöka ( expandera ) verk samhetenmed medel som bara beskattats med bolags skatt,dvs. 26,3 %. Resten av inkomst skatten samt egen avgiftereller särskild löneskatt ( social avgifter ) betalardu när expansionsfonden återförs. Du får alltså skjutaupp beskattningen till ett senare år. Du sätter av tillexpansionsfond i deklarationen, inte i bok föringen.Särskilt vid taxeringen 2010Vid taxeringen 2010 har skattesatsen för expansionsfondsskattsänkts från 28 % till 26, 3 %. Avdenna anledning kommer du att få tillbaka 1,7 % avdin expansionsfond. Vid årets taxering måste duockså beräkna din maximala expansionsfond på ettsärskilt sätt. Se närmare i slutet av detta avsnittunder rubriken ”Vad gäller för expansionsfond 2010”?Att sätta av till expansionsfondFör att du ska få sätta av till expansionsfond krävsdet att det finns ett tillräckligt stort positivt kapitali verksamheten efter en del justeringar, se nedan.Reglerna innebär att det belopp som du sätter av tillexpansionsfond får du dra av i näringsverksamhetenoch du betalar i stället en särskild expansionsfondsskattmed 26,3 % på beloppet som du satt av.Exempel: ExpansionsfondsskattJenny har en inkomst från verksamheten på300 000 kr.Hon väljer att sätta av till expansionsfond med100 000 kr.Jennys inkomst av näringsverksamhet minskar dåtill 200 000 kr. Samtidigt måste hon betala expansionsfondsskatt med 26 300 kr ( 26,3 % x 100 000 ).När du återför expansionsfond till beskattning tasden upp som en intäkt i näringsverksamheten. Samtidigtfår du tillbaka den expansionsfondsskatt somdu betalat tidigare.Du kan sätta av under flera år och du kan dela uppåterförda belopp på flera år. Det finns ingen tidsgränsför när ett avsatt belopp senast ska vara återfört.Reglerna ger dig också en möjlighet att kvitta underskottmot tidigare vinster genom att de år du har vinst,sätta av till expansionsfond och att återföra dem detår du har förlust.Exempel: Återföring från expansionsfondEdin har tidigare vinstår gjort avsättning till expansionsfondmed 200 000 kr. Han har i år ett underskotti verksamheten på 100 000 kr.Han kan då föra åter 100 000 kr från expansionsfonden.Inkomsten av näringsverksamhet blir 0 kr ochhan får tillbaka expansionsfondsskatt med 26 300 kr.Om du sätter av till expansionsfond minskar dettaunderlaget för räntefördelning. Du kan alltså göramindre räntefördelning när du sätter av till expans ionsfond.Belopp du satt av blir inte heller sjukpenninggrundandeeller pensionsgrundande förrän du återförbelop pet och beskattar det som inkomst av näringsverksamhet.HjälpblankettFör att underlätta finns det en hjälpblankett förberäkning av expansionsfond (SKV 2196). Blankettenutgår ifrån ditt egna kapital vid årets utgång, beloppi B10 på förra årets NE-blankett. Värdet justerar duför vissa skattemässiga poster. Hjälpblanketten ärför ditt eget bruk och lämnas inte in till Skatteverket.Du kan hämta blanketten på Skatteverkets webbplats.25

Högst inkomsten får sättas avDu får sätta av med ett belopp som är högst inkomsteni näringsverksamheten före sjukpenning, kostnadför pensionssparande inklusive särskild löneskattoch egenavgifter, men efter räntefördelningoch periodiseringsfond.Exempel: Avsättning till expansionsfondLinda har en inkomst från verksamheten på500 000 kr.Utrymmet för räntefördelning är 100 000 kr ochhon väljer att flytta detta belopp till kapital.Därefter återstår 400 000 kr av inkomsten. Hon sätterav 25 % eller 100 000 kr till en periodi serings fond.Sedan återstår 300 000 kr som är Lindas utrymmeför avsättning till expansionsfond.Gräns för avsättningDet finns en gräns för hur mycket du får ha satt av totalttill expansionsfond från olika år. Du får ha 135,69 %av ditt kapital i verksamheten ( kapital underlaget )vid årets slut avsatt till expansionsfond. Det betyderatt expansionsfonden får vara lika stor som kapitaleti verksamheten med tillägg för expansionsfondsskattensom är 26,3 %.Exempel: Maximal avsättning till expansionsfondJohan har ett kapital i verksamheten på 100 000 kr.Han sätter av maximalt till expansionsfond, dvs.135 690 kr ( 135,69 % x 100 000 kr ).Expansionsfondsskatten på 135 690 kr är 35 690 kr( 26,3 % x 135 690 kr ).Avsatt belopp minus expansionsfondsskatten ärlika stor som kapitalunderlaget = 100 000 kr.Det är de totala avsättningarna till expansionsfondför detta år och tidigare år som inte får överstigagränsen ( kapitalunderlaget x 135,69 % ).Varje år måste du räkna fram hur stort ditt kapital iverksamheten är för att du ska veta var gränsen går.Om de belopp du satt av under tidigare år skulleöverstiga gränsen får du inte sätta av mer, utan dumåste i stället återföra det belopp till beskattningsom överstiger gränsen.Gräns för avsättning vid företagsombildningOm näringsverksamheten helt eller delvis förs övertill t.ex. ett aktiebolag gäller inte den ovan nämndaavdragsgränsen 135,69 % av ditt kapitalunderlag. Hurstort avdrag du får göra styrs bara av det för expansionsfondjusterade resultatet. Hur detta beräknas,se ovan under rubriken ”Högst inkomsten får sättasav”. Expansionsfonden kan därefter, under vissa förutsättningar,överföras till ett handelsbolag eller ettaktiebolag, se vidare nedan. Genom detta förfarandeuppnås, med några få undantag, samma resultat somvid s.k. retroaktiv företagsombildning.Tillgångar och skulder Värdering av tillgångDu använder samma regler för tillgångar och skuldersamt för värdering av dessa som vid räntefördelning,se ”Tillgångar” respektive ”Skulder” under ”Räntefördelning”.Men här ska du använda de belopp somgäller vid räkenskapsårets slut till skillnad från räntefördelning.Du räknar inte heller 73,7 % av expansionsfondsom skuld.Om du har en fastighet som du skaffat före 1991 kandu, när det gäller expansionsfond, välja en annanvärderingsregel än du gjorde när det gällde räntefördelning( huvudregeln eller alternativregeln ).Om du har en fastighet som används i verksamhetensom du fått 1996 eller senare genom arv, testamente,gåva eller bodelning vid skilsmässa men mot vissbetalning, t.ex. att du tog över lån, finns en särskildregel, se avsnittet ”Särskild post – fastighet som manfått genom arv, gåva eller dylikt”, sidan 24.Regeln gör att du ska slippa återföra expansionsfondpå grund av fastigheten om det leder till att kapitalunderlagetsänks. Det här görs genom att en särskildpost läggs till kapitalunderlaget. Denna post är sammasom den särskilda posten vid räntefördelning.Den särskilda posten får du bara lägga till med såstort belopp att återföring av expansionsfond undviks.Om kapitalunderlaget före tillägget av den särskildaposten något år blir så högt att du inte behöver återförafaller den särskilda posten bort och du får intelägga till den senare år. Du får bara lägga till den särskildaposten så länge fastigheten finns kvar i näringsverksamheten.Om du överlåter en del av fastighetensätts posten ner i motsvarande mån.Exempel:Den särskilda posten (läggs till kapitalunderlaget )En fastighet med ett taxeringsvärde på 900 000 kroch ett värde vid beräkning av kapitalunderlagetför expansionsfond på 400 000 kr förvärvas genomgåva mot en ersättning av 600 000 kr.Samtidigt övertas en expansionsfond på 100 000 kr.73,7 % av expansionsfonden blir 73 700 kr.Kapitalunderlaget före tillägg av den särskildaposten blir 400 000 - 600 000 = - 200 000 kr. Dettaunderstiger 73 700 kr och en särskild post ska läggastill.Den beräknas i detta fall till400 000 - 600 000 - 73 700 = - 273 700 kr.Den särskilda posten blir 273 700 kr. ( Detta ärdetsamma som skillnaden mellan 73,7 % av expansionsfonden och kapitalunderlaget före tillägg avden särskilda posten. )26

Justeringar1. Till ditt kapital eller nettoskuld vid årets slut läggerdu underskott av verksamheten vid årets slut sominte dragits av utan som du rullat framåt. Dettakan även innehålla underskott från tidigare år.2. Du ska dra av kapitaltillskott som inte är menadeatt vara kvar i verksamheten. Du får alltså intelägga in ett större belopp tillfälligt bara för att höjakapitalunderlaget.3. Den övergångspost som togs fram vid räntefördelningenlägger du till, se ”Övergångsposten läggstill” under ”Räntefördelning”.MakarHar makar gemensamt drivit verksamheten delaskapitalunderlaget mellan dem på samma sätt somvid räntefördelning.RäkenskapsårOm räkenskapsåret är annat än tolv månader juste rarman inte kapitalunderlaget eller avsättningen.Näringsverksamheten upphörOm du upphör med näringsverksamheten, t.ex.lägger ned eller säljer den, ska expansionsfond återföraspå en gång. Vissa undantag finns, se nedan.Om eventuellt lägre skatt i de här fallen, se under”Ackumulerad inkomst”, sidan 53.Att föra över expansionsfondDen som har övertagit en expansionsfond ska lämnauppgift om detta på blankett N7.Enskild näringsverksamhetförs över genom gåva eller dyliktDet finns vissa möjligheter att låta en person få taöver den expansionsfond som du satt av.Om du för över hela din näringsverksamhet, en verksamhetsgreneller en ideell andel av en verksamheteller av en verksamhetsgren till en fysisk person sombor i Sverige genom arv, testamente, gåva eller bodelningkan han också ta över din expansionsfond.Exempel:Expansionsfond som tas över av fysisk personThomas som driver näringsverksamhet har en expansionsfond på 100 000 kr. Han ger sin dotter helaverksam heten som gåva.Dottern tar över expansionsfonden. När hon återförden till beskattning kommer hon att få tillbakade 26 300 kr som Thomas betalat i expansionsfondsskatt.Enskild näringsverksamhetförs över till handelsbolagExpansionsfond kan tas över om en person för överalla realtillgångarna ( se ovan ) i sin enskilda näringsverksamhettill ett handelsbolag som han är eller blirdelägare i.Det blir ingen beskattning i och med att expansionsfondtas över. Det sker först när den återförs i den nyanäringsverksamheten. Man ska lämna en skriftligförklaring att expansionsfond förts över.Enskild näringsverksamhetförs över till aktiebolagOm en person för över alla realtillgångarna ( se ovan )i sin enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolagsom han är eller blir delägare i, kan han slippa attåterföra expansionsfond till beskattning. Aktiebolagettar i stäl let upp 73,7 % av expansionsfonden sombeskattat kapital.Men han måste samtidigt sätta in kapital i bolagettill ett belopp som är 73,7 % av expansionsfonden.Detta belopp får inte räknas in i anskaffningsvärdetför aktierna i bolaget.Förenklat årsbokslutSamma regler gäller oavsett om du har upprättat ettförenklat eller vanligt årsbokslut.Vad gäller för expansionsfond 2010?I samband med att bolagsskatten har sänkts från 28 %till 26,3 % har även expansionsfondsskatten sänkts imotsvarande mån. Fr.o.m. taxeringen 2010 är därförexpansionsfondsskatten 26,3 %. Normalt kommerövergången att ske med automatik och du behöverinte göra någonting. Du ska alltså redovisa din expansionsfondpå samma sätt som du gjorde vid taxeringen2009. Den enda skillnaden är att din maximalaexpansionsfond ska beräknas utifrån en ny procentsats.Expansionsfonden får högst uppgå till ettbelopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunderlaget(föregående år var procentsatsen 138,89).Vid taxeringen 2010 gäller att du måste beräkna hurstort belopp som expansionsfonden högst får uppgåtill på ett särskilt sätt, se nästa sida under rubriken”Ökning eller minskning av expansionsfonden”.Automatisk återbetalning med 1,7 % av fondenSänkningen av expansionsfondsskatten sker genomatt Skatteverket med automatik återför (minskar)din fond från föregående år och gör återavsättning(ökar) med samma belopp. Vid återföringen får dutillbaka 28 % och vid återavsättningen betalar du26,3 % av din expansionsfond vid taxeringen 2009.Du kommer alltså att få tillbaka ett belopp motsvarande1,7 % av den fonden som du hade vid taxe-27

ingen 2009. Om du vill öka eller minska fonden gördet på vanligt sätt. Utöver den automatiska återbetalningenfår du betala 26,3 % på årets ökning av fondenoch du tillgodoförs 26,3 % på årets minskning av fonden.Exempel – automatisk återbetalningErik hade vid föregående års taxering gjort avsättningmed totalt 100 000 kr i expansionsfond. Skatteverketåterför hela beloppet och 28 000 kr i expansionsfondsskattska betalas tillbaka. Samtidigt görsen återavsättning och expansionsfondsskatt skabetalas med 26 300 kr (100 000 kr x 26,3 %). På denpreliminära skatteuträkningen till inkomstdeklarationen,och senare på slutskattebeskedet, framgårdet att 1 700 kr kommer att betalats tillbaka iexpansionsfondsskatt (1,7 % x 100 000 kr).Om Erik inte ökar eller minskar expansionsfondenkommer den att uppgå till 100 000 kr.Underlaget för återbetalningÅterbetalning av expansionsfondsskatt grundar sigpå dina expansionsfonder, som enskild näringsidkareoch handelsbolagsdelägare, vid taxeringen 2009.Underlaget har beräknats utifrån de belopp som duunder tidigare år har redovisat i Inkomstdeklaration 1ruta 128 och 132, dvs. totalt belopp i ruta 128 (ökning)minus totalt belopp i ruta 132 (minskning).Om du inte har redovisat näringsverksamhet vidtaxeringen 2009 finns det inget underlag att beräknaen återbetalning på.Om återbetalningen är felaktigUnderlaget, dvs. din expansionsfond, för återbetalningframgår av din specifikation till Inkomstdeklaration1. Den ingår också i den preliminära skatteberäkningen.Om den angivna expansions fonden ärfelaktig anger du det rätta beloppet under ”Övrigaupplysningar” i din Inkomstdeklaration eller i särskildskrivelse.Att din expansionsfond är korrekt beräknad har intebara betydelse för din återbetalning vid taxeringen2010. Från och med taxeringen 2011 kommer Skatteverketatt beräkna din expansionsfond utifrån underlagetför denna återbetalning. Är din fond felaktigtberäknad vid taxeringen 2010 kommer också fortsättningsvisfel belopp att anges på din specifikationtill din inkomstdeklaration.som med automatik betalas tillbaka av Skatteverketunder 2010. Hjälpblankett 2196 innehåller ett särskiltavsnitt (B2) där du kan få hjälp att beräkna dinmaximala expansionsfond.Exempel övergångsregler tillgodoförd skattTaxeringsåret 2009 var kapitalunderlaget 72 000 kroch expansionsfonden 100 000 kr.Vid taxeringen 2010 är kapitalunderlaget fortfarande72 000 kr. Näringsidkaren tillgodoförs1 700 kr (1,7 % x 100 000 kr) i expansionsfondsskatt.Pengarna återfås när slutskattebeskedeterhålls i december 2010. Först då kan pengarnaskjutas till näringsverksamheten.Utan övergångsregler hade det varit nödvändigtatt öka kapitalunderlaget med 1 700 kr för att intebehöva minska expansionsfonden ([72 000 kr +1 700 kr] x 135,69 % = 100 000 kr). Enligt övergångsreglernatillämpas den gamla procentsatsenpå återavsättningen och största möjliga expansionsfondberäknas till 100 000 kr med sammakapitalunderlag (72 000 kr x 138,89 % = 100 000 kr).Vid taxeringen 2011 gäller inte övergångsreglernaoch största möjliga expansionsfond beräknas somkapitalunderlaget multiplicerat med 135,69 %. Föratt expansionsfonden (vid oförändrade förhållanden)inte ska minskas måste ett belopp motsvarandeden återbetalda expansionsfondsskatten1 700 kr skjutas till näringsverksamheten.I vanliga fall när största möjliga expansionsfondberäknas ska du multiplicera kapitalunderlaget meden procentsats. Övergångsreglerna innebär att duvid årets taxeringen måste dela upp kapitalunderlageti två delar. En del som multipliceras den gamlaprocentsatsen 138,89 % och en som multiplicerasmed den nya procentsatsen 135,69 %.Den del av kapitalunderlaget som du ska multipliceramed 138,89 % beräknar du genom att multipliceradin expansionsfond vid förra årets taxering med 0,72.Om kapitalunderlaget överstiger detta värde ska denöverstigande delen multipliceras med 135,69 %.Summan av dessa båda beräkningar är din maximalaexpansionsfond vid årets taxering.Övergångsreglerna innebär alltså att du ska användaden gamla procentsatsen 138,89 % när du beräknarmed hur stort belopp du måste minska din expansionsfond.När du beräknar möjlig ökning använderdu den nya procentsatsen 135,69 %.Ökning eller minskning av expansionsfondenVid årets taxering finns det särskilda övergångsreglernär du ska beräkna det belopp som expansionsfondenhögst får uppgå till. Reglerna syftar till att duinte ska tvingas återföra delar av återavsättningentrots att du under 2009 inte har skjutit till de belopp28

Exempel minskat kapitalunderlagVera har beräknat sitt kapitalunderlag för expansionsfondtill + 150 000 kr (se p.10a på hjälpblankettSKV 2196). Hennes expansionsfond vid taxeringen2009 var 220 000 kr.Den del av kapitalunderlaget som ska multipli -ceras med den gamla procentsatsen beräknas till158 400 kr (220 000 kr x 0,72). Eftersom Veras kapitalunderlag150 000 kr understiger den del somska beräknas enligt den gamla procentsatsen158 400 kr ska största möjliga expansionsfondberäknas bara efter denna procentsats.Expansionsfonden får högst uppgå till 208 335 kr(150 000 kr x 138,89 %). Vera måste därför minskaexpansionsfonden med minst 11 665 kr (220 000 kr- 208 335 kr). Expansionsfondsskatt tillgodoförsmed 6 807 kr, dvs. 3 067 kr (26,3 % x 11 665 kr) plus3 740 kr (220 000 kr x 1,7 %).Om det inte hade funnits övergångsregler skulleVeras största möjliga expansionsfond ha beräknatstill 203 535 kr (150 000 kr x 135,69 %).du hur stor expansionsfond som du högst kan ha.4A. Minskat kapitalunderlagDin maximala expansionsfondKapitalunderlag 2010150 000 208 335X 138,89 %=4B. Ökat kapitalunderlagDin maximala expansionsfond enligt nedanstående beräkning för du till avsnitt B1 punkt 10bExempel ökat kapitalunderlagElsa har beräknat kapitalunderlaget för expansionsfondtill + 300 000 kr (p.10a på hjälpblankettSKV 2196). Hennes expansionsfond vid taxeringen2009 var 220 000 kr.Den del som multipliceras med den gamla procentsatsenberäknas till 158 400 kr (220 000 kr x 0,72).Eftersom Elsas kapitalunderlag 300 000 kr överstiger158 400 kr ska expansionsfonden för kapitalunderlaget158 400 beräknas enligt den gamlaprocentsatsen och den överstigande delen(300 000 kr - 158 400 kr) ska beräknas med dennya procentsatsen.Expansionsfonden får därför högst uppgå till412 138 kr, dvs. summan av 220 000 kr (158 400 krx 138,89 %) och 192 137 kr (141 600 kr x 135,69 %).Vera kan därför öka expansionsfonden med192 138 kr (412 138 kr - 220 000 kr).Om hon ökar sin expansionsfond med 192 138 krska hon betala 50 532 kr (192 138 kr x 26,3 %) iexpansionsfondsskatt och hon tillgodoförs3 740 kr (220 000 kr x 1,7 %).,4B. Ökat kapitalunderlagDin maximala expansionsfond enligt nedanstående beräkning för du till avsnitt B1, punkt 10b.Kapitalunderlag 2010, p.2 ovanKapitalunderlag 2009, p.1 ovanÖkat kapitalunderlag, förs till nedanstående beräkning+-=300 000158 400141 600Kapitalunderlag 2009, p.1 ovanÖkat kapitalunderlag enligt ovan158 400141 600X 138,89 %X 135,69 %Din maximala expansionsfond för du till B1, p. 10b == += +220 001192 137412 13829

PeriodiseringsfondVad är periodiseringsfond?Reglerna om periodiseringsfond betyder att du tillen del kan skjuta upp beskattningen av inkomsten inärings verk samheten till ett senare år. Du kan alltsåfå en viss skattekredit. Periodiseringsfond kan duockså använda till att jämna ut resultatet mellan olikaår och på så sätt få en jämnare beskattning. Om dut.ex. vet att du får en förlust ett visst år kan du tidigareår sätta av till periodiseringsfond, återföra fonden förluståretoch på så sätt kvitta vinst mot förlust.Det belopp som satts av behöver du inte sätta in pånågot konto utan det kan användas fritt. Du får sättaav högst 30 % av inkomsten i näringsverksamhetenberäknat på särskilt sätt, se nedan. Belopp som dusatt av måste återföras till beskatt ning senast sjätteåret efter det år att det sattes av. Du kan själv väljaatt återföra hela eller delar av beloppet tidigare.Avsatta belopp till periodiseringsfond är personligaoch kan således inte föras åter av någon annan, t.ex.make. Du sätter av till periodiseringsfond i deklarationen,inte i bok föringen.Regler för att sätta avDu får dra av det belopp som du sätter av till periodiseringsfondfrån din inkomst av näringsverksamhet.Det belopp du satt av ett år blir en egen fond. Du fårsätta av högst 30 % av inkomsten i näringsverksamhetenkorrigerat för ( Tips! Ha gärna blankett NEframme när du läser det här )+ påförda egenavgifter för förra årets inkomster avnäringsverksamhet+ schablonavdrag för årets egenavgifter+ ökning av expansionsfond+ avdrag för pensionsförsäkringspremie och inbetalningpå pensionssparkonto samt beräknad särskildlöneskatt– sjukpenning och liknande ersättningar– återförda egenavgifter för förra årets inkomst avnäringsverksamhet– minskning av expansionsfond.fonder på en gång om du slutar att driva näringsverksamhet( t.ex. lägger ner eller säljer den ) eller går ikonkurs. På samma sätt ska periodiserings fondernaåterföras om du för över din näringsverksamhet tillett handelsbolag som du är eller blir delägare i. Omeventuellt lägre skatt när du slutar med verksamheten,se avsnitt om ”Ackumulerad inkomst”, sidan 53.Att föra över periodiseringsfondOm du vill föra över din enskilda näringsverksamhettill ett aktiebolag, som du är eller blir delägare i , fårperiodiseringsfonderna tas över av aktiebolaget undervissa förutsättningar.• Överföringen får inte leda till att uttagsbeskattningsker i näringsverksamheten. Det betyder att helaverksamheten ska tas över av aktiebolaget och attdu själv inte får ta ut någon tillgång för eget brukfrån den enskilda näringsverk sam heten.• Du ska själv, av egna medel, skjuta till ett beloppi aktiebolaget som motsvarar de periodiseringsfondersom bolaget tar över. Beloppet du skjutertill får du inte räkna med som anskaffningvärdeför aktierna i ditt nya aktiebolag.• Aktiebolaget ska göra en avsättning i räken skapernaför de periodiseringsfonder som tagits över.Regler för att återföraOm du gjort en avsättning till periodiseringsfond kandu själv bestämma när och hur stor del du vill återföratill beskattning. När du återför ett belopp innebär detatt inkomst av näringsverksamhet ökar med sammabelopp. För att motverka en höjning av inkomsten, kandu sätta av till en ny fond det år du återför ett belopp.Men ett års avsättning till periodiseringsfond måstedu återföra till beskattning senast de sjätte året efterdet år du satte av. Det här betyder att du kan ha sexfonder samtidigt. Men du måste återföra alla dina30

Särskilt om näringsfastighetPrivatbostadsfastigheteller näringsfastighetEn fastighet eller del av fastighet är antingen privatbostadsfastigheteller näringsfastighet.Bara småhus med tomtmark och obebyggd tomtmarkkan vara privatbostadsfastighet. Ett småhus ären byggnad som är inrättad till bostad åt en eller tvåfamiljer. Dessutom ska huset vara privatbostad, dvs.det ska användas ( eller vara avsett att användas ) förpermanent- eller fritidsboende för ägaren eller honomnärstående. För obebyggd tomtmark ska avsiktenvara att marken ska bebyggas med privat bostad.Om mer än 50 % av ytan i ett enfamiljshus används( eller är avsett att användas ) för permanent- ellerfritids boende av ägaren eller närstående, är det enprivat bostadsfastighet. Ett tvåfamiljshus ska användastill minst 40 % för permanent- eller fritidsboende avägaren eller närstående för att det ska räknas somprivatbostadsfastighet.En fastighet som inte är privatbostad är näringsfastighet.En fastighets karaktär som privatbostadsfastigheteller näringsfastighet ska omprövas varje år. Harförhåll andena ändrats, ska omklassificering göras.Från denna regel finns undantag. Läs mer om privatbostads fastighet i broschyren ”Skatteregler för privatpersoner”( SKV 330 ).Privatbostadsfastighetsom blir näringsfastighetFör privatbostadsfastighet som ska övergå till att blinäringsfastighet finns en tröghetsregel. Denna innebären tvåårig övergångsperiod, under vilken fastighetenhar kvar sin karaktär av privatbostadsfastighet,trots att det finns förutsättningar att klassifi cera densom näringsfastighet. Tröghetsregeln är inte tvingande.Fastigheten ska omklassificeras om ägarenvill och om det finns skäl för detta.När en fastighet som tidigare varit privatbostadsfastighetomklassificeras till näringsfastighet, skavärdeminskningsavdrag anses ha gjorts under dentid den varit privatbostad. För byggnad gäller attvärde minskningsavdrag anses har skett med 1,5 % avanskaffningsvärdet årligen. För markanläggningargäller normalt 5 % och för inventarier 20 % årligen.Se avsnitten om värdeminskning på byggnad, markanläggningoch inventarier, sidorna 34–35.Näringsfastighet som blirprivatbostadsfastighetNär en näringsfastighet övergår till att bli privatbostadsfastighet, ska omklassificering ske och återföringgöras. Här finns ingen tröghetsregel som nären privatbostadsfastighet övergår till att bli näringsfastighet.Återföring innebär att tidigare gjordaavdrag för värdeminskning m.m., tas upp som intäkti näringsverksamhet på samma sätt som när fastighetensäljs. Läs mer i broschyren ”Försäljning avnäringsfastighet” ( SKV 313 ).Hur beskattas en näringsfastighet?Innehav av näringsfastighet beskattas alltid i näringsverksamhet.Enskild näringsverksamhet är antingen aktiv ellerpassiv. Uppdelningen i aktiv och passiv näringsverksamhethar betydelse för hur mycket du ska betala isocialavgifter, s.k. egenavgifter eller särskild löneskatt.Det har också betydelse för sociala förmåner,grundavdrag, avdrag för pensionsförsäkring och föratt få underskottsavdrag. Läs mer under ” Aktiv ochpassiv näringsverksamhet”, sidan 4.En näringsverksamhet är aktiv om du både driveroch i stor omfattning arbetar i verksamheten. Närdet gäller förvaltning av egna fastigheter bör arbetsinsatsenmotsvara minst en tredjedel av arbetstiden ien heltidsanställning, för att verksamheten ska varaaktiv. Annars är den passiv.En näringsfastighet kan ha flera delägare. Var och enbeskattas för sin andel av intäkter och kostnader pågrund av näringsverksamheten. Läs mer under”Enkelt bolag”, sidan 5.Hur ska näringsfastighetendeklareras?Näringsfastigheten deklareras på blankett NE.Information om hur du ska fylla i näringsblankettenhittar du i broschyren ”Bokföring, bokslut ochdeklaration del 2” (SKV 283).En fastighet kan ha flera delägare. Varje delägaredeklarerar sin andel av intäkter och kostnader pågrund av näringsverksamheten. Läs mer under”Enkelt bolag”, sidan 5.De avsnitt i broschyren som behandlar redovisning,intäkter, kostnader, värdeminskning, avskrivning m.m.gäller också för näringsfastighet. Detta avsnitt tardärför bara upp sådant som är speciellt för närings fastighet.I avsnittet behandlas endast närings fastig hetsom är kapitaltillgång. En kapitaltillgång är avseddatt stadigvarande brukas och innehas i verk sam heten.32

IntäkterHyrorHyror, hyrestillägg, bostadsförmån, ersättningar förgarage, parkeringsplatser o.d. tas upp som intäkt inäringsverksamhet. Alla hyresinkomster redovisasbrutto, dvs. inklusive eventuella tillägg för bränsle,el m.m. Om hyresgästen betalar t.ex. el eller oljadirekt till leverantören, ingår inte kost naden i denhyra som beskattas hos fastighets ägaren.BostadsförmånOm du själv disponerar en lägenhet, ett garage e.d. inäringsfastigheten, ska hyresvärdet av lägenheteneller garaget tas upp som intäkt i näringsverksamhet.Förmånen värderas till ortens pris ( marknadsvärdet ).Om du hyr ut andra lägenheter, som är likvärdigamed den som disponeras av dig, ska förmånsvärdetvanligen tas upp till samma belopp som hyran för ensådan lägenhet.Har du hyrt ut lägenhet eller garage till närståendetill en lägre hyra än marknadsvärdet, tas skillnadenupp som intäkt i näringsverksamhet. Om lägen hetenhar upplåtits hyresfritt, ska hela den marknads mässigahyran redovisas som intäkt.KostnaderFastighetsskatt/fastighetsavgiftFastighetsskatten/fastighetsavgiften dras av somkostnad i näringsverk samheten. Fastighetsskattenoch fastighetsavgiften ska betalas för hela kalenderåretav den som vid årets ingång är ägare till fastigheten.Reparation och underhållUtgifter för reparationer och underhåll av byggnadoch markanläggning får dras av omedelbart. Däremotska utgifter för förbättringar ( ny-, till- ochombyggnad ) läggas till avskrivningsunderlaget ochdras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Läsmer om värdeminskningsavdrag, sidorna 34–35.Reparation och underhåll är sådant arbete, som görsför att återställa en byggnad ( eller del av byggnad )i det skick den befann sig, då den var nybyggd ( alt.till- eller ombyggd ). Arbetet ska avse byggnadsdelaroch detaljer som normalt behöver lagas eller bytasen eller flera gånger under en byggnads livslängd.Byggnadsarbetet ska tekniskt ha karaktär av reparationeller underhåll. Om det sker viss förbättring, pågrund av att ett exakt återställande inte kan ske( med hänsyn till den tekniska utvecklingen i frågaom byggnadsmaterial m.m. ), kan du ändå få omedelbartavdrag. Kvalitetsförbättringen kan dock vara såstor, att åtgärderna inte kan klassas som repara tion.Avhjälpande av skador på bära nde byggnadsdelarutan att byggnadsdelarna byts ut, är reparation ochunderhåll.Om statligt räntebidrag bevilj ats för reparationeroch underhåll i samband med ombyggnad får utgifternainte dra s av omedelbart, utan ska i stället läggastill avskrivningsunderlaget för byggnaden. Omutgifterna för reparation och underhåll överstigerdet bidragsgodkända beloppet får denna del avutgifterna dras av omedelbart.Ofta görs ombyggnad och reparation samtidigt. Dåkan det vara svårt att avgöra hur stor del av totalkostnadensom avser det ena eller det andra. I sådanafall, och då det i reparationskostnaden ingår utgiftersom inte får dras av omedelbart, bör du vid begärankunna lämna en utredning som visar utgifternaskaraktär. Det kan vara ritningar, arbetsbeskrivningoch specificerade uppgifter om utgifterna för deolika slagen av arbete etc. Det är ofta väsentligt attkunna lämna en utredning om hur byggnaden såg utföre ombyggnaden/reparationen.Det är inte ovanligt att man i samband med ombyggnadvidtar åtgärder med den ombyggda delen somtekniskt sett kan hänföras till reparation, men somenligt skattereglerna är en ombyggnad. Till exempelkan en lokal, som är i behov av ommålning, undergåhel ombyggnad. I ett sådant fall blir även ommålningen ombyggnad. Utgiften för målningen får alltså intedras av omedel bart.Utvidgat reparationsbegreppUtgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnadsom kan anses normala i din fastighetsförvaltning,behandlas som utgifter för reparation och underhåll.Omedelbart avdrag får göras för sådana ändringsarbetensom man normalt kan räkna med i näringsverksamheten.Samma sak gäller om ändringsarbetenasammanhänger med byte av hyresgäst,en sammanslagning av två lokaler eller en delningav lokal.Direktavdrag får göras för ändringsarbeten som kananses normala, men inte för åtgärder som innebären väsentlig förändring av byggnaden. Mer genomgripandeändringar av byggnadens användningssätt,som när bostadslägenheter byggs om till affärs- ochkontorslokaler, omfattas inte av det utvidg ade reparationsbegreppet. Detsamma gäller ingrepp i bär andekonstruktioner eller nyin stallation av stammar förvatten och avlopp, när VA-installationen blir en delav byggnadens allmänna användning. Normalaändrings arbeten ger direkt av drag. Medan arbetensom medför en väsentlig förändring av byggnaden,ska läggas till avskrivnings under laget.Vid nybyggnation och tillbyggnad kan det utvidgadereparationsbegreppet inte tillämpas, eftersom detmåste vara fråga om ändringsarbeten på en befintligbyggnad.33

Utgifter för reparation och underhåll får dras avomedel bart även om utgifterna i räkenskaperna drasav genom årlig avskrivning.VärdeminskningVärdeminskning på byggnadUtgifter för att anskaffa byggnader får du dra avgenom årliga värdeminskningsavdrag. Om du självhar uppfört byggnaden är anskaffningsvärdet ( dvs.ditt avskrivningsunderlag ) utgiften för att uppföraden. Har du köpt byggnaden är anskaffningsvärdetvad du har betalt. Utgifter för delar och tillbehörsom ska skrivas av enligt reglerna för avskrivning avinventarier ska inte ingå i avskrivningsunderlaget.Avskrivningsunderlaget ska bl.a. också reduceras förnäringsbidrag och ersättningsfond som har använtsför anskaffning av ny-, till- eller ombyggnad.Utgifter för till- eller ombyggnad, som inte får dras avomedelbart, ska läggas till det tidigare avskrivningsunderlaget.Om en byggnad har förvärvats genom arv, testa menteeller gåva övertar den nya ägaren överlåtarens avskrivningsunderlag.I de flesta fall har byggnad och mark förvärvats samtidigt.Då ska avskrivningsunderlaget för byggnadenberäknas proportionellt efter de taxeringsvärdensom gällde vid förvärvet. Om t.ex. tre fjärde delar avtaxeringsvärdet avser byggnad ska också tre fjärdedelarav förvärvspriset anses vara byggnadens avskrivningsunderlag.Utgiften för lagfart bör för delas påmotsvarande sätt. Den del av lagfartskostnaden somavser byggnaden får du lägga till avskrivnings underlaget.Utgifter för mark får inte dras av.Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtalår, får hela utgiften dras av omedelbart.Värdeminskningsavdrag för byggnad ska beräknasenligt en avskrivningsplan efter en viss procentsatsper år. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn tillbyggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen skagöras från den tidpunkt då byggnaden färdigställdeseller förvärvades.Exempel: Värdeminskning på byggnadEtt hyreshus med bostäder förvärvades den 1 juliför 12 000 000 kr. Taxeringsvärdet vid förvärvet är6 000 000 kr, varav 5 000 000 kr på byggnaden och1000 000 kr på marken.Anskaffningsvärdet för byggnaden blir12 000 000 x 5 000 000 = 10 000 000 kr6 000 000Resterande 2 000 000 förs till mark och får inteskrivas av. Det år hyreshuset förvärvas görsvärdeminsknings avdrag med 100 000 kr somär 2 % på 10 000 000 kr, från förvärvs tidpunktenden 1 juli till den 31 decem ber ( 6 mån. )(2 % x 10 000 000 x 6 )12Skatteverket har utfärdat allmänna råd om de procentsatsersom bör tillämpas. De är :Procentsatser för avskrivningav olika slag av näringsfastigheterByggnadstypProcentsatsSmåhus 2HyreshusParkeringshus, varuhus, hotell- ochrestaurangbyggnader 3Kiosk 5Övriga 2EkonomibyggnaderVäxthus, silor, kylhus 5Övriga ekonomibyggnader 4IndustribyggnaderIndustribyggnader, som inte är inrättadeför speciell användningÖvriga industribyggnader som endasthar en begränsad användbarhet för annatändamål än det för vilket de utnyttjast.ex. bensinstationer, kyl- och fryshus,mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk45KraftverksbyggnaderVärmekraftsbyggnader 4Vattenkraftsbyggnader 2SpecialbyggnaderSamtliga 3Övriga byggnaderBehandlas som industribyggnader34

Värdeminskning på markanläggningMed markanläggning menas anordning eller anläggningsom inte är byggnad eller inventarie och som äravsedd att användas i fastighethetsägarens näringsverksamhet,t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, park eringsplatser,fotbollsplaner och planteringar. Sommarkanläggning räknas också sådana arbeten sombehövs för att göra marken plan eller fast, dvs. markarbeten.Utgifter för att anskaffa markanläggning ska dras avgenom årliga värdeminskningsavdrag enligt särskildavskrivningsplan. Årligt värdeminskningsavdragmedges med 5 % av anskaffningsvärdet. För skogsvägaroch täckdiken medges årligt värdeminsk nings -avdrag med 10 %. Avdraget ska jämkas med hänsyntill räkenskapsårets längd samt tidpunkten för markanläggningensfärdigställande.Om du köper en fastighet med markanläggningarkan du inte göra värdeminskningsavdrag på dessa. Omdu får en fastighet genom arv eller gåva tar du övertidigare ägares avskrivningsplaner för markanläggningar.För tillfälliga markanläggningar får du dra av helautgiften det år anskaffningen skett. Om markanläggningenblir värdelös genom att den drivna verksamhetenläggs ned, medges avdrag för den del av anskaffningsvärdetsom inte dragits av på samma sätt somnär fastigheten säljs.Värdeminskning påbyggnads- och markinventarierAvdrag för värdeminskning på byggnads- ochmarkinven tarier görs på samma sätt som för andrainventarier. Se avsnitt ”Avdrag för värdeminskning( avskrivning )”, sidan 17.Som byggnadsinventarier räknas sådana delar ellertillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjänaden näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden.Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändigaför byggnadens allmänna användning, dvs. dessfunktion som uppehållsplats för människor.Som markinventarier räknas en markanläggningeller del av markanläggning som är avsedd att– tillsammans med inventarier – användas i dennärings verksamhet som bedrivs på fastigheten.Om en ledning för vatten, avlopp, el, gas eller liknandeär avsedd både för näringsverksamheten och byggnadensallmänna användning, ska anskaffningsvärdetfördelas mellan antingen byggnads- eller markinventarieroch byggnad. Ledningen blir i sin helhet ettbyggnads- eller markinventarium om den till minst75 % avser näringsverksamheten. Är det tvärtom,så att ledningen till minst 75 % avser byggnadensallmänna användning, ska den ingå i byggnadensanskaffningsvärde.Försäljning av näringsfastighetsom varit kapitaltillgångNedan anges bara kort något om vad som är specielltvid försäljning av näringsfastighet som varit kapitaltillgång.Läs mer i broschyren ”Försäljning av närings -fastighet” ( SKV 313 ).Hur sker beskattning av försäljningen?För enskild näringsidkare ska vinst och förlust vidförsäljning av näringsfastighet ( kapitaltillgång ) tasupp i inkomstslaget kapital.Uppkommer en kapitalvinst ska 90 % av vinsten tasupp till beskattning.Uppkommer en kapitalförlust ska 63 % av förlustendras av.Samtidigt ska vissa återföringar göras i inkomstslagetnäringsverksamhet. Återföring innebär att följandebelopp ska tas upp som intäkt i närings verksamhet:• avdrag för värdeminskning av byggnad och markanläggning• substansminskningsavdrag,• skogsavdrag• avdrag för förbättrande reparationer och underhållav byggnad eller markanläggning. Det återfördabeloppet dras av vid kapitalvinstberäkningen.Återföring kan bli aktuell även när en fastighet,utan samband med försäljning, ändrar karaktär frånnärings fastighet till privatbostadsfastighet. När privatbostadsfastigheteni en framtid säljs, får de beloppsom återförts i näringsverksamheten, dras av vidkapitalvinstberäkningen.De belopp som återförs som intäkt i näringsverk samhetkan anses som s.k. ackumulerad inkomst. Läsmer under avsnittet ”Ackumulerad inkomst”, sidan 53.Underskott i näringsverksamhetenFinns ett underskott i den näringsverksamhet därfastigheten ingått, ska underskottet dras av vidkapital vinstberäkningen. Avdraget får inte överstigakapital vinsten. Se under avsnittet ”Underskott avnäringsverksamhet” på sidan 49 för mer information.Fastighetsskatt/fastighetsavgiftUnderlag för fastighetsskatt/fastighetsavgiftTaxeringsvärdet är underlag för fastighetsskatten.Taxeringsvärdet är underlaget för fastighetsavgiftenockså men för småhus finns ett tak på 6 362 kr ochhyreshus 1 272 kr/lägenhet.Fastighetsskattens/fastighetsavgiftens storlekSkattesatserna framgår av broschyren ”Fastighetsavgiftoch fastighetsskatt” ( SKV 296 ). Där framgårockså hur fastighetsskatten och fastighetsavgiftenberäknas.35

Din fastighetsskatt/fastighetsavgift framgår av dittslutskattebesked.Vem ska betala fastighetsskatt/fastighetsavgift?Skatten betalas av ägaren till näringsfastigheten.Del ägare i en fastighet betalar skatt bara för sin andel.Den som är ägare vid årets ingång betalar skatten/avgiften för hela året även om fastigheten sålts.Hur ska fastighetsskatten/fastighetsavgiftendeklareras?Underlag för fastighetsskatt/avgift förtrycks påinkomstdeklarationen. Undantagsvis kan uppgifternavara felaktiga. Vill du ändra uppgifterna skadu göra det under övriga upplysningar eller i särskildskrivelse. Ange det rätta underlaget och orsaken tillvarför ändring ska ske.Avdrag för fastighetsskatt/fastighetsavgiftFastighetsskatten/avgiften dras av som kostnad inärings verk samheten. Om fastighetsskatten/avgiftenhör till en fastighet som är en näringsfastighet äravgiften också avdragsgill i näringsverksamheten.Substansminskning för naturtillgångarUtgifter för inköp av mark får inte dras av som kostnad.Det gäller även om värdet minskar pga. att naturtillgångarutvinns. Av denna anledning finns detbestäm mel ser om avdrag för substansminskning vidutvinning av naturtillgångar.Det maximala avdraget för ett visst år ska mot svaraden del av anskaffningsvärdet som belöper på utvinningenintill årets utgång, minskat med de avdrag somgjorts under tidigare år. Det innebär att avdrag intefår ske i snabbare takt än den faktiska utvinningen.Däremot får avdrag för faktisk utvinn ing förskjutastill ett senare år, om de inte har ut nyttj ats ett visst år.Exempel: SubstansminskningsavdragEn grustäkt som omfattar 10 000 kubikmeter ( m 3 )anskaffas för 100 000 kr.År 1–4 utvinns 4 000 m 3 .Avdrag år 1–4 görs med 35 000 kr.Utvinning år 5 = 1 000 m 3 .Avdrag år 5 beräknas enligt följande :Totalt uttag intillårets utgång 5 000 m 3 ( 50 %)Totalt tillåtet avdragintill årets utgång 50 000 kr ( 50 %)Tidigare gjorda avdrag 35 000 krMaximalt avdrag för år 5( 50 000 - 35 000 ) 15 000 krSubstansminskningsunderlag för naturtillgångEnligt huvudregeln är substansminskningsunderlagetden faktiska anskaffningsutgiften, dvs. vad somfak tiskt har betalts för tillgången. Har fastig hetenförvärvats genom arv, testamente, gåva, bodel ningeller på liknande sätt, är din anskaffningsutgift denfaktiska anskaffningsutgiften vid närmast föregåendeköp eller byte.Som alternativ får anskaffningsvärdet i stället be -stäm mas med utgångspunkt i det belopp som enligtkapi tal vinstreglerna, skulle fått dras av om täkt områdethade sålts vid tidpunkten för exploater ingensbörjan. Detta belopp får inte överstiga 75 % av täktmarkensmarknadsvärde.I anskaffningsvärdet inräknas – oavsett vilken av reglernasom tillämpas – utgifter för tillgångens explo a-ter ing. Under förutsättning att de inte har dragits somkostnad i näringsverksamheten eller tagits med vidberäkning enligt alternativregeln. Även fram tidakostnad för att återställa fyndigheten får räknas in ianskaffningsvärdet. Detta gäller dock endast underförutsättning att reservering för sådan kostnad integjorts på annat sätt.MomsUthyrning av verksamhetslokalUthyrning och annan upplåtelse av fastighet är iallmänhet undantagen från momsplikt. Men rumsuthyrning i hotellrörelse ( eller liknande ), upplåtelseav jordbruksarrende, byggnad och mark för djur,utrym men för annonsering och reklam på fastighet,parkeringsplatser m.fl. upplåtelser är momspliktiga.Den som har momsfri uthyrningsverksamhet harinte rätt till avdrag för ingående moms och ska hellerinte lägga utgående moms på hyran. Om du inte haravdrags rätt för moms, ingår den i anskaffningsvär detför byggnad, för markanläggning, för inventarierosv. Löpande utgifter för verksamheten ( dras av somkostnader i näringsverksamheten ) inkluderar i såfall moms.Den som har momsfri uthyrningsverksamhet kanefter ansökan hos Skatteverket medges frivillig skattskyldighetför moms vid uthyrning. Fri villig skattskyldighetinnebär att uthyraren lägger utgå ende momspå hyran för lokaler som omfattas av den frivilligaskattskyldigheten. Uthyraren får också göra avdragför ingående moms på utgifter för dessa lokaler.Moms vid frivillig skattskyldighet redovisas alltidi en skattedeklaration. Ingående moms på utgifterför lokalerna dras av i skattedeklarationen och ingårdå inte i fastighetens anskaffningsvärden eller i kost -nader som dras av i näringsverksamheten.Läs mer i broschyren ”Frivillig skattskyldighet förmoms – vid uthyrning av verksamhetslokaler” ( SKV 563 ).Fastighetsförvaltning i egen regiFastighetsägare ska, även om verksamheten i övrigtinte är momspliktig, uttagsbeskattas för moms om36

han i egen regi utför vissa tjänster och skötsel påfastigheten.Momsplikten är begränsad till vissa arbeten :• byggnads- och anläggningsarbeten, reparationsochunderhållsarbeten• ritning, projektering, konstruktion och därmedjämförliga arbeten• lokalstädning, fönsterputsning, renhållning ochannan motsvarande fastighetsskötsel.Momsplikt enligt ovan föreligger under förutsättningatt lönekostnaderna för arbetena, inklusive socialavgifter,överstiger 150 000 kr för inkomståret.Särskilt om jordbruks- ochskogsbruksfastighetVad är en jord- eller skogsbruksfastighet?En jord- eller skogsbruksfastighet ( lantbruksenhet )kan bestå av åkermark, betesmark, skogsmark, skogsimpedimentoch övrig mark. Även bostadsbyggnadmed tomtmark och ekonomibyggnad kan ingå.Med skogsbruk menas skogshantering på egeneller arrenderad lantbruksenhet, skogsavverkningpga. avverkningsrätt som man förbehållit sig närman överlåtit sin fastighet, försäljning av sådan förbehållenavverkningsrätt och virkesförädling ellerbiprodukter av skogsbruket.Hur sker beskattning av jord- och skogsbruk?Inkomster och utgifter i jord- och skogsbruk beskattasi näringsverksamhet.Enskild näringsverksamhet är antingen aktiv ellerpassiv. Näringsverksamheten är aktiv om du bådedriver och i stor omfattning arbetar i jord- ellerskogsbruket. Annars är den passiv. När det gällerutarrenderat jord- eller skogsbruk är näringsverksamhetenvanligtvis passiv. Läs mer under ”Aktivoch passiv näringsverksamhet”, sidan 4.Vem ska beskattas för jord- och skogsbruk?Både brukaren och ägaren av en lantbruksenhetbeskattas för näringsverksamhet. En jord- ochskogs bruksfastighet, som klassats som lantbruksenhet,kan samtidigt beskattas både hos ägare ocharren dator.En lantbruksenhet kan vara samägd. Var och enbeskattas för sin andel av intäkter och kostnaderpå grund av näringsverksamheten. Läs mer under”Enkelt bolag”, sidan 5.Hur ska jord- och skogsbruk deklareras?Jord- eller skogsbruket deklareras på blankett NE.Om du har flera näringsverk samheter kan du väljaatt lämna en blankett för varje verksamhet, blankettNEA .Observera att det sammanlagda resultatetfrån alla verksamheter ska redovisas i blankett NE.Information om hur du ska fylla i näringsblankettenhittar du i broschyren ”Bokföring, bokslut ochdeklaration del 2” (SKV 283).En lantbruksenhet kan ha flera delägare. Varje delägaredeklarerar sin andel av intäkter och kostnaderpå grund av näringsverksamheten. Läs mer under”Enkelt bolag”, sidan 5.De avsnitt i broschyren som behandlar redovisning,intäkter, kostnader, värdeminskning, avskrivningm.m., gäller också för jord- och skogsbruk. Dettaavsnitt tar därför bara upp sådant som är specielltför jord- och skogsbruk.Deklarationsexempel – liten skogsfastighetI broschyren ”Deklarera på NE-blanketten – kortfattadinformation med exempel” (SKV 306) finns ettexempel med ifyllda blanketter som visar hur enskogsfastighet kan redovisas på NE-blanketten.Privatbostad på lantbruksenhetSom privatbostad räknas småhus som till över vägandedel används ( eller är avsedda att användas )för ägarens eller närståendes permanent- eller fritidsboende.Läs mer i broschyren ”Skatteregler förprivatpersoner” ( SKV 330 ).Privatbostad på lantbruksenhet ingår inte i näringsverksamhet.Den ska hållas helt utanför näringsverksamheten.Det betyder att vissa utgifter för lant bruksenhetenmåste fördelas, eftersom de utgifter somavser privatbostad inte får dras av som kost nader inäringsverksamheten. Hit hör t.ex. telefon, el, vissauppvärmningskostnader, räntekostnader, sophämtningoch försäkringspremier. Det betyder också attlön till anställd personal inte får dras av som kostnadi näringsverksamheten, om de avser arbeten på privatbostad.Under vissa förutsättningar kan en privatbostad ändåingå i näringsverksamheten. Kraven är att småhusethar en storlek om minst 400 kvadrat meter, att fastighetenär byggd före 1930 och att ägaren begär attbostaden ska ingå i näringsverksamheten. Ägaren37

måste själv årligen ta ställning till om bostaden skabeskattas som näringsfastighet eller privatbostadsfastighet.Läs mer om vilka regler som gäller närbostaden ingår i näringsverksamheten under ”Särskiltom näringsfastighet”, sidan 32.Andra bostadsbyggnader, där arrendatorer elleranställda bor eller som är uthyrda till utomstående,är alltid näringsfastigheter – för fastighetsägaren –och ingår i näringsverksamheten.IntäkterMjölklikviderErsättning för såld mjölk tas upp som en intäkt medbruttobeloppet. Om mejeriet har gjort avdrag förskummjölk, tankhyra m.m. ska du ta upp avdragetsom en kostnad.Uttag av varor och produkterOm du tar ut varor eller produkter från jordbruket,ska du ta upp värdet av varorna ( produkterna ) somintäkt i näringsverksamheten. Det uttagna värderastill marknadsvärdet, dvs. det pris du hade fått betalaom du köpt det i handeln. Läs mer under ”Privatauttag av varor och tjänster”, sidan 7.ElHuvudregeln är att el som förbrukats för privatbostadinte får dras av som kostnad i näringsverksamheten.Kan du inte läsa av den privata elförbruk ningen påen särskild mätare, ska förbrukningen uppskattas.För en familj på fyra personer kan den s.k. hushållselenuppskattas till minst 3 000–5 000 kWh per år.Uttag för uppvärmning av privatbostadUttag av bränsle från lantbruksenhet för uppvärmningav privatbostad på samma fastighet behöver intetas upp som intäkt. Detta gäller alla slags bränslenfrån fastigheten som ved, flis, halm, biogas m.m. Hardu annan uppvärmning, får utgiften för uppvärmningav privatbostad inte dras av i näringsverksamheten.StödrättigheterJordbrukare som uppfyller vissa villkor kan erhållastödrättigheter, dvs. ett jordbruksstöd som är heltoberoende av hur mycket och vad jordbrukaren producerar.Tilldelning av stödrättigheter utlöser ingenbeskattning och de anses anskaffade för 0 kr. Omvissa villkor är uppfyllda betalas årligen ut bidrag påinnehav av stödrättigheter. Erhållet bidrag är intäkti näringsverksamhet som ska beskattas enligt reglernaför näringsbidrag, se vidare nedan och sidan 8om näringsbidrag.Köp och försäljning av stödrättigheter ska vid beskattningenbehandlas enligt reglerna för immateriellarättigheter, dvs. på samma sätt som köp och försäljningav inventarier.NäringsbidragExempel på näringsbidrag är arealersättning, stödför olika odlingar, djurbidrag och miljöstöd.Skattemässigt avgörs beskattningstidpunkten förnäringsbidrag av vad som är god redovisningssed.Näringsbidrag som betalats ut ska tas upp som intäkt.Om näringsbidraget beslutats men inte betalats utföreligger en fordran som ska tas upp som intäkt.Även om något beslut inte fattats, men jordbrukarengenom sin ansökan uppfyllt villkoren för att få stödoch stödet kan beräknas, föreligger en fordran somska tas upp som intäkt. Mer om hur du ska redovisanärings bidraget läser du under ”Närings bidrag”,sidan 8.Efterlikvid och återbäringEfterlikvider och återbäring från jord- och skogs bruketsekonomiska föreningar kan betalas ut kontanteller föras till medlemmens avräkningskonto. Ompengarna förs till ditt avräkningskonto kan du självvälja när pengarna ska tas ut, t.ex. först när verksamhetenupphör. Belop pet ska ändå tas upp som intäkt inäringsverksamheten det år efterlikviden eller återbäringenhänför sig till, oavsett när pengarna betalasut. Normalt hänför sig efterlikvid/återbäring till detår då medlemmen tillgodoförts beloppet hos föreningen.Efterlikvid och återbäring ska bara tas uppsom intäkt om försäljningen, eller inköpet som dehänför sig till, har tagits upp som intäkt respektivedragits av som kostnad i din näringsverksamhet.InsatsavdragMedlemsinsatser kan erläggas t.ex. genom avdragfrån avräkningslikviden eller genom överföring aven del av efterlikviden till insatskontot. Du ska ta upphela avräkningslikviden eller efterlikviden, utan avdragför eventuellt insatsavdrag, som intäkt i näringsverksamheten.Andelar och medlemsinlåningAndelar och medlemsfordran på jord- och skogs bruketsproducentföreningar är tillgångar i närings verksamheten,om medlemskapet i föreningen betingasav näringsverksamheten.InsatsemissionJord- och skogsbrukets ekonomiska föreningar kanföra över sitt fria egna kapital till medlemsinsatser.Detta kallas insatsemission och innebär att ett belopptillgodoförs ditt insatskapital. Pengarna tillförs dig,men binds samtidigt i föreningen till den tidpunkt dådu som medlem har rätt att få ut din insats. Du ska taupp beloppet som intäkt i näringsverksamhet det årdu avgår ur föreningen.Om du har bokfört insatsemissionen som intäkt skaresultatet justeras i deklarationen. Det gör du somen skattemässig kostnadspost (minuspost). Du kan38

också behöva justera resultatet det år pengarnabe talas ut. Om utbetalda medel överstiger resultateti din bokföring (pga. att andelens bokförda värde ärstörre än skattemässigt värde) ska du ta upp mellanskillnadensom en justerad intäktspost (pluspost).På så sätt beskattas insatsemissionen det år du avgårur föreningen.Utdelning från samfällighetOm du fått utdelning från samfällighet ska du ta uppden som intäkt i näringsverksamheten.NyttjanderättEngångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätteller servitutsrätt till lantbruksenhet, ska du ta uppsom intäkt i näringsverksamhet, om upplåtelsenavser begränsad tid. Avser engångsersättningenallframtids upplåtelse ( obegränsad tid ), räknasersätt ningen som delförsäljning av lantbruksenhetoch beskattas på samma sätt som fastighetsförsäljning.Om ersättningen för allframtidsupplåtelsen ärmaximalt 5 000 kr, kan du göra ett schablonavdragmed samma belopp och därigenom slippa göra enutred ning om fastighetsförsäljning.Ersättning som du får samtidigt som nyttjanderättsersättning,men som avser betalning för mistad gröda,skördeolägenheter, tillväxtförlust o.d. ska du ta uppsom intäkt i näringsverksamhet.Uttag från skogskonto och skogsskadekontoUttag från skogskonto och skogsskadekonto ska duta upp som intäkt. Inkomsträntan, efter avdrag förskatt, tas upp som intäkt när du tar ut beloppet frånkontot. Läs mer om skogskonto och skogsskade kontopå sidorna 43–44.Växande grödaSäljs växande gröda ihop med åkermarken, är betalningenför grödan en del av ersättningen för lant bruksenhetenoch beskattas på samma sätt som fastighetsförsäljning.Vid försäljning av växande gröda, utan samband medmarken, ska inkomsten tas upp som intäkt i näringsverksamhet.Försäljning av skogOm skog och skogsmark styckas av och säljs räknashela försäljningen, dvs. också del som avser skogen,som en delförsäljning av lantbruksenhet och beskattaspå samma sätt som fastighetsförsäljning.Vid försäljning av skog utan samband med försäljningav skogsmarken, ska inkomsten tas som intäkti näringsverksamhet.Grustäkt och dyliktOm en grustäkt styckas av och säljs, räknas försäljningensom en delförsäljning av lantbruksenhet ochbeskattas på samma sätt som fastighetsförsäljning.Vid utvinning av grus ska inkomsten tas upp somintäkt i näringsverksamheten. Läs mer under ”Substansminskningför naturtillgångar”, sidan 36.AvverkningsrättVid upplåtelse av avverkningsrätt till skog ( s.k. rotpost), där betalningen enligt avtal ska erläggas undermer än ett år, finns möjlighet att som intäkt bara taupp den del som betalats under året. Finns avtal ombetalning under flera år, ska den utgående momsenpå avverkningsrätten också redovisas och betalasallt eftersom ersättningen tas emot. Avverk nings uppdragoch leveransrotköp jämställs med avverk ningsrätt.KostnaderReparation och underhållUtgifter för reparationer och underhåll av byggnadsom ingår i näringsverksamheten och markanläggningfår dras av omedelbart. Däremot ska utgifterför förbättringar ( ny-, till- och ombyggnad ) läggastill avskrivningsunderlaget och dras av genom årligavärdeminskningsavdrag. Läs mer om värdeminskningsavdrag,sidorna 34–35 samt 41–42.Utvidgat reparationsbegreppUtgifter för vissa ändringsarbeten på byggnad somingår i näringsverksamheten och som kan ansesnormala i din jord- eller skogsbruksdrift, får du draav som kostnad direkt – precis på samma sätt somutgifter för reparation och underhåll av byggnad.Normala ändringsarbeten dras av direkt. Utgiftenför arbeten som innebär en väsentlig förändring avbyggnaden ska läggas till avskrivningsunderlagetför byggnaden.Mer genomgripande ändringar av byggnadens använd -ningssätt, som när ett djurstall byggs om för ett heltannat ändamål, hänförs inte till reparation och underhålleller till det utvidgade reparations begreppet.Detsamma gäller ingrepp i bärande konstruktioner.Vid nybyggnation och tillbyggnad kan det utvidgadereparationsbegreppet inte tillämpas, eftersom detmåste vara fråga om ändringsarbeten på en befintligbyggnad.Bostadsbyggnader som ägaren hyr ut till utomståendeingår i näringsverksamheten. Under vissa förut sättningarkan också en privatbostad ingå, se sidan 37.Möjligheterna till direktavdrag enligt det utvidgadereparationsbegreppet gäller även dessa byggnader.39

RäntekostnaderEn privatbostad där ägaren eller närstående bor,ingår normalt inte i näringsverksamheten. Privat -bostaden ingår i inkomstslaget kapital. Skuldräntorsom avser privatbostad får inte dras av i näringsverksamheten. Avdrag görs i kapital. Om lantbruks -en heten är belånad och det inte kan utredas hur stordel av utgiftsräntor och skulder som hör till privatbostadrespektive näringsverksamheten, måste enschablon mässig fördelning göras. Den kan görasmed ledning av värdet på bostadsbyggnad och tomtmark,jämfört med värdet av samtliga tillgångar.Fördelningen ska göras efter förhållandena vidinkomstårets ingång.Exempel: Fördelning av utgiftsränta och skuldTaxeringsvärdet på en lantbruksenhet är 600 000 kr,varav 200 000 kr avser bostadsbyggnadsvärde ochtomtmark. Vid inkomstårets ingång finns andra tillgångari verksamheten ( kassa, lager, invent arieretc. ) på 300 000 kr. Tillgångarna uppgår sammanlagttill 900 000 kr ( 600 000 + 300 000 ).Skulderna antas uppgå till 1 000 000 kr. Av skulderoch utgifts räntor ska så stor del hänföras till inkomstslagetkapital som taxeringsvärdet på bostadbyggnadoch tomtmark är i förhållande till värdet av samtligatillgångar, dvs. 22 % ( 200 000 / 900 000 = 22 %).Av utgiftsräntan och skulden hänförs 22 % tillinkomst slaget kapital och 78 % till näringsverksamheten.Av skulderna hör alltså 780 000 kr till näringsverksamhetenoch 220 000 kr till privatbostaden.TillsynsresorOm du inte har deltagit aktivt i jord- eller skogsbruketkan du få avdrag för en eller högst två tillsynsresorper år. Om du aktivt deltagit i jord- eller skogsbruketkan du få avdrag för flera tillsynsresor. Avdragmedges för billigaste färdmedel, oavsett hurdu rest. Om allmänt kommunikationsmedel saknaseller inte kan användas, får du avdrag för bilkostnad( 18,50 kr/mil ).För att få avdraget bör du kunna uppge när resornahar gjorts och vilka arbeten som har utförts vidbesöken på jord- eller skogsbruket.Tillsynsresor är resor mellan bostad och arbetsplats.Därför får du bara avdrag för den del som överstiger9 000 kr. Läs mer under ”Utgifter för resor”, sidan 10.Framtida återväxtåtgärderAvsättning för framtida återväxtåtgärder kan görasför kostnader i samband med anläggning av ny skogefter kalavverkning.Med avsättning menas att du får avdrag i näringsverksamhetenredan innan du haft utgiften. Avsättningenredovisar du som en utgående balanspost iinkomstdeklarationen för näringsverksamheten. Denska återföras som ingående balanspost nästa år, föratt slutligen kvittas mot de faktiska utgifterna föråterväxtåtgärderna.Den som upprättar ett förenklat årsbokslut får integöra avsättningar, t.ex. för framtida återväxtåtgärder.Växande grödaUtgift för växande gröda som köps tillsammans medåkermarken ingår i anskaffningsvärdet för lant bruks -enheten och får inte dras av som en kostnad. Omväx ande gröda däremot köps utan samband medmarken, ska du dra av kostnaden i näringsverksamheten.Kost nad för skördad gröda, dras av i näringsverksamheten,även om inköpet äger rum i sambandmed köp av lantbruksenhet.Mjölkkvot och djurbidragsrättMjölkkvot och djurbidragsrätt ingår i näringsverksamhetenoch behandlas precis på samma sätt somandra inventarier. Läs mer om inventarier underavsnittet ”Avdrag för värdeminskning ( avskrivning )”,sidan 17.Speciellt om arrendeÖverlåtelse av arrenderättErsättning för överlåtelse av arrenderätt är intäkti näringsverksamhet. Avdrag medges för arrenderättens– i beskattningshänseende – oavskrivnavärde. I undantagsfall kan ersättningen behandlasenligt reglerna för kapitalvinstbeskattning.Arrendators bostadNågot bostadsförmånsvärde ska inte redovisas avarren dator som bor i en bostadsbyggnad som ingåri arrenderad lantbruksenhet. En privatbostad fårnäm ligen inte ingå i arrendatorns näringsverksamhet.Arrendatorn får inte göra avdrag för den del avarren det som avser privatbostad. Avdrag får hellerinte göras för reparationer, underhåll, övriga löp andeutgifter eller värdeminskningsavdrag på privatbostad.Arrendators förbättringskostnaderpå fastighetsägarens tillgångarOm en arrendator har utgifter för ny-, till- ellerombygg nad av markanläggning eller byggnad ochblir ägaren till lantbruksenheten omedelbart ägaretill vad som utförts, ska arrendatorn dra av utgiftengenom årliga värdeminskningsavdrag enligt avskrivningsplan.Avdrag ska göras med 5 %. För täckdikengäller 10 % per år. Om en byggnad eller markanläggningär avsedd att användas bara ett fåtal år, fårarren datorn dra av hela utgiften omedelbart.Har en arrendator utgifter för att anskaffa byggnadsinventarier,markinventarier eller andra inventarieroch blir ägaren till lantbruksenheten omedelbart40

Vid rationaliseringsförvärv ska inräknas även dendel av övriga kostnader, t.ex. mäklararvoden, värderingskostnader,lagfart och fastighetsbildningskostnader,som uppkommer med anledning av förvärvetoch som avser skog och skogsmark.Har du fått lantbruksenheten genom arv eller gåvaefter den 1 januari 1980, övertar du den förre ägarensanskaffningsvärde och återstående avdragsutrymme.Förvärv före 1980Har lantbruksenheten köpts före 1980 ska du uppskattahur stor del av köpeskillingen som kan ansesvara betalning för skogen. Vid köp före 1980 är det baravärdet på skogen ( utan skogsmark ) som får tas med.Exempel: Förvärv före 1980En lantbruksenhet med skog köps för 500 000 kr.Taxerings värdet är 150 000 kr, varav skogsvärdetär 55 000 kr och skogsmarksvärdet är 5 000 kr.Anskaffningsvärdet för skogen =55 000 x 500 000 / 150 000 = 183 000 kr( skogsmarksvärdet får inte räknas med ).Avdragsutrymmet för skogsavdrag =halva anskaffningsvärdet = 91 500 kr.Har lantbruksenheten förvärvats före 1980 genomarv, testamente, gåva eller bodelning beräknasanskaffningsvärdet för skogen på särskilt sätt.Förvärv före 1952Om du ägde lantbruksenheten före 1952 får du integöra något skogsavdrag alls. Om du köpt till, ärvt ellerfått skog och skogsmark i gåva efter 1951, kan dugöra skogsavdrag bara på de tillkommande delarna.SkogskontoEnskild näringsidkare som driver skogsbruk har rätttill uppskov med beskattningen av skogsinkomster.Genom insättning på ett särskilt bankkonto ( skogskonto) kan oregelbundna skogsinkomster jämnas utmellan åren. Pengar som satts in på ett skogskontoinkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut.För att få uppskov med beskattningen av ett visstbelopp, krävs att samma belopp betalas in på ett särskiltbankkonto. Det insatta beloppet dras av som enkostnad och blir därför skattefritt så länge det stårkvar på bankkontot. När pengar tas ut från bankkontot,ska beloppet deklareras som intäkt i näringsverksamhet. Du får inte göra insättning på skogskontoi mer än en bank per inkomstår. Pengarna skasättas in på kontot senast den dag inkomstdeklarationenska lämnas. Får du anstånd med att lämnadekla rationen, förskjuts senaste inbetalningsdag imot svarande mån. Bankbesked om insättningen skabifogas inkomstdeklarationen.Maximal skogskontoinsättningInsättning och uppskov får ske med högst• 60 % av intäkten för såld avverkningsrätt• 40 % av intäkten för sålda skogsprodukter• 40 % av intäkten av uttagna skogsprodukter( virke m.m. ).Även försäkringsersättning för skog eller skogs produkteranses vara intäkt som ger rätt till insättningpå skogskonto.Om skogsskador ( stormfällning, brand, översvämning,torka, insektsangrepp o.d. ) har medfört att enbetydande del av skogen har fått avverkas tidigareän vad som annars skulle ha varit fallet, får insättningoch uppskov ske med förhöjda procentsatser,se under ”Skogsskadekonto” på nästa sida.Lägsta skogskontoinsättningLägsta uppskovsavdrag och då också minsta beloppsom får sättas in på skogskontot, är 5 000 kr per år.Beloppsgränsen 5 000 kr gäller för var och en avdel ägarna om lantbruksenheten ägs av flera. Bankbeskedom insättningen ska bifogas inkomstdeklarationen.Uppskovsavdraget får inte medföra underskottUppskov medges inte med så stort belopp att underskottuppkommer vid beräkning av intäkt av näringsverksamheten.Uttag från skogskontoUttag får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagenoch får göras på hela eller delar av belop pet,dock lägst 1 000 kr. Pengarna får inte stå kvar påkontot längre än i 10 år. När pengar tas ut från skogskonto,ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamhet.Det finns inte några krav på att uttagnapengar ska användas på ett visst sätt.Skogskonto och överlåtelse av lantbruksenhetÖvergår lantbruksenheten till en ny ägare genom arv,testamente, bodelning eller på liknande sätt, skapengarna på skogskontot tas upp som intäkt i näringsverksamhet.Detta gäller om fastigheten utgjordeden övervägande delen av din näringsverksamhet.Med övervägande del menas mer än 50 %.Är överlåtelsen hälften eller mindre, får pengarnastå kvar på kontot.Säljer du, eller ger bort lantbruksenheten genomgåva, får du ha kvar skogskontot. Väljer du att hakvar skogskontot, måste du fortsätta att redovisainkomst av näringsverksamhet ( blankett NE ). Uttagfrån skogskontot tas upp som intäkt i näringsverksamhet,precis som när du ägde lantbruksenheten.43

Övertagande av skogskontovid generationsskifteFör att underlätta generationsskifte får under vissaförutsättningar skogskonto skogsskadekonto tasöver i samband med att en lantbruksenhet medskogsmark övergår till en närstående (nya reglerfr.o.m. taxeringen 2010). Reglerna gäller vid benefikafång, dvs. arv, testamente, gåva eller bodelning.Juridisk person kan inte vara närstående.Om bara en del av lantbruksenheten övergår fårdenne ta över högst så stor del av kontomedlen somhans andel motsvarar av den övertagna skogsmarkensskogsbruksvärde i förhållande till skogsbruksvärdetför all skogsmark på lantbruksenheten.Medlen ska återföras till beskattning hos mottagarenav medlen under samma förutsättningar som skulleha gällt för överlåtaren.Den som övertagit kontomedel ska redovisa detta påblankett N7, som bifogas inkomstdeklarationen. PåKU71 redovisar kreditinstitutet överlåtet belopp somuttag i ruta 744. Samtidigt kryssmarkeras i ruta 743att det är ett övertagande.SkogsskadekontoEnskild näringsidkare som driver skogsbruk ochsom tvingas avverka skog tidigare än vad som annarsskulle ha varit fallet, på grund av stormfällning, brand,översvämning, torka, insektsangrepp eller liknandehändelse, har rätt till uppskov med beskatt ningen avskogsinkomsterna. Genom insättning på ett särskiltbankkonto ( skogsskadekonto ) kan oregel bundnaoch framtvingade skogsinkomster jämnas ut mellanåren. Pengar som satts in på ett skogsskadekonto,inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut.Förutsättningarna för insättning på skogsskadekontooch för uppskov är att• mer än 1/3 av skogen måste på grund av skadanavverkas tidigare än vad som annars varit falletoch• minst 75 % av årets skogsintäkter kommer frånsådan avverkning.För att få uppskov med beskattningen av ett visstbelopp, krävs att samma belopp sätts in på ett skogsskadekonto.Det insatta beloppet dras av som en kostnadoch blir därför skattefritt så länge pengarna stårkvar på skogsskadekontot. När pengar tas ut frånskogs skadekontot, ska beloppet deklareras som intäkti näringsverksamhet. Du får inte göra insättning påskogsskadekonto i mer än en bank per inkomst år.Pengarna ska sättas in på kontot senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Får du anstånd medatt lämna deklarationen, förskjuts senaste inbetal ningsdagi motsvarande mån. Bankbesked om insättningenska bifogas inkomst deklarationen.Maximal skogsskadekontoinsättningInsättning och uppskov får ske med högst• 80 % av intäkten för såld avverkningsrätt• 50 % av intäkten för sålda skogsprodukter• 50 % av intäkten av uttagna skogsprodukter( virke m.m. ).Även försäkringsersättning för skog eller skogsprodukteranses som intäkt som grundar rätt tillinsätt ning på skogsskadekonto.Lägsta skogsskadekontoinsättningLägsta uppskovsavdrag och då också minsta beloppsom får sättas in på skogsskadekontot, är 50 000 krper år. Beloppsgränsen 50 000 kr gäller för var ochen av delägarna om lantbruksenheten ägs av flera.Bankbesked om insättningen ska bifogas inkomstdeklarationen.Uppskovsavdraget får inte medföra underskottUppskov får inte göras med så stort belopp att underskottuppkommer av näringsverksamheten.Uppskov antingen viaskogsskade konto eller skogskontoOm du gör avdrag för insättning på skogskonto kandu inte samtidigt få avdrag för insättning på skogsskadekonto.Du kan inte heller för samma inkomstår göra insättningpå skogskonto/skogsskadekonto i mer än enbank. Har du gjort det ändå, får du bara avdrag förinsättning hos den först anlitade banken.Uttag från skogsskadekontoUttag får göras tidigast fyra månader efter insätt ningsdagenoch får göras på hela eller delar av belop pet,dock lägst 1 000 kr. Pengarna får inte stå kvar påkontot längre än i 20 år. När pengar tas ut från skogsskadekontot,ska beloppet tas upp som intäkt i när ingsverksamhet.Det finns inte några krav på att uttagnapengar ska användas på ett visst sätt.Skogsskadekonto ochöverlåtelse av lantbruksenhetÖvergår lantbruksenheten till en ny ägare genomarv, testamente, bodelning eller på liknande sätt,ska pengarna på skogsskadekontot tas upp som intäkti näringsverksamhet. Detta gäller om fastighetenutgjorde den övervägande delen av din näringsverksamhet.Med övervägande del menas mer än 50 %.Är överlåtelsen hälften eller mindre, får pengarnastå kvar på kontot.Säljer du, eller ger bort lantbruksenheten genomgåva, får du ha kvar skogsskadekontot. Väljer du attha kvar skogsskadekontot, måste du fortsätta att redovisainkomst av näringsverksamhet ( blankett NE ).Uttag från skogsskadekontot tas upp som intäkt i44

näringsverksamhet precis som när du ägde lant bruks -enheten.För att underlätta generationsskifte får under vissaförutsättningar skogsskadekonto tas över i sambandmed att en lantbruksenhet med skogsmark övergårtill en närstående, se under rubriken ”Övertagandeav skogskonto vid generationsskifte”.Försäljning av lantbruksenhetEn lantbruksenhet kan bestå av både privatbostadsochnäringsfastighet. Beskattningen skiljer sig beroendepå hur fastigheten eller en del av fastig hetenklas si ficeras. Av denna anledning kan du vara tvungenatt dela upp försäljningsersättningen på dels privatbostadsfastighet( t.ex. mangårdsbyggnad ), delsnärings fastighet ( övrig del av lantbruks enhet, övrigmark och ekonomibyggnader ). Privat bostads fastighetendeklarerar du på blankett K5 och näringsfastighetendeklarerar du på blankett K7.Se broschyrerna ”Försäljning av näringsfastighet”(SKV 313) och ”Försäljning av småhus och ägarlägenhet”(SKV 379).Avdrag för fastighetsskatt/fastighetsavgiftFastighetsavgift som betalas för privatbostad fårinte dras av som en kostnad i näringsverksamheten.Som privatbostad räknas småhus som till övervägandedel används ( eller är avsedda att användas )för ägarens eller närståendes permanent- eller fritidsboende.I undantagsfall bedöms privatbostad som en näringsfastighet.I så fall dras fastighetsavgiften av som enkostnad i näringsverksamheten.Fastighetsskatt/fastighetsavgift på näringsfastigheterär en kostnad som får dras av i näringsfastigheten.Andra bostadsbyggnader, där arrendatorer elleranställda bor eller som är uthyrda till utomstående,är alltid näringsfastigheter. Fastighetsskatt/fastighetsavgiftsom betalas för sådan byggnad dras avsom en kostnad i näringsverksamheten.Fastighetsskatt/fastighetsavgiftFastighetsavgift betalas för bostadsbyggnad medtomt mark som ingår i lantbruksenhet.Fastighetsskattens/fastighetsavgiftens storlekSkattesatserna framgår av broschyren ”Fastighetsavgiftoch fastighetsskatt” ( SKV 296 ). Där framgårockså hur fastighetsskatten/fastighetsavgiftenberäknas.Din fastighetsskatt/fastighetsavgift framgår av dittslutskattebe sked.Vem ska betala fastighetsskatt/fastighetsavgift?Skatten betalas av den som vid årets ingång är ägarentill lantbruksenheten. Delägare betalar fastighetskatt/fastighetsavgiftför sin andel.Hur ska fastighetsskatten/fastighetsavgiftendeklareras?Underlag för fastighetsskatt/avgift förtrycks påinkomstdeklarationen. Undantagsvis kan uppgifternavara felaktiga. Vill du ändra uppgifterna ska du göradet under övriga upplysningar eller i särskild skrivelse.Ange det rätta underlaget och orsaken till varförändring ska ske.45

Särskilt om kulturell verksamhetInkomst av konstnärlig, litterär eller annan kulturellverksamhet kan vara anställningsinkomst, hobbyinkomsteller näringsverksamhet.Det här avsnittet behandlar främst näringsverksamhet.I avsnittet används begreppe t fria kulturarbetareför de som driver sin konstnärliga, litterära ellerövriga kulturella verksamhet på sådant sätt att denska deklareras som näringsverksamhet. Fria kulturarbetaresom driver näringsverksamhet kännetecknasav att de ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligtarbete, är yrkeskunniga inom sitt områdeoch yrkesmässigt ägnar sig åt konstnärligt arbete.Du som ska deklarera inkomsten som anställningsinkomsthänvisas till broschyren ”Skatteregler förprivatpersoner” ( SKV 330 ) och du som ska deklarerainkomsten som hobby hänvisas till broschyrerna”Skatteregler för privatpersoner” ( SKV 330 ) och”Hobbyverksamhet ” ( SKV 344 ).När är det näringsinkomst?När den konstnärliga, litterära eller kulturella verksamheten drivs yrkesmässigt, självständigt, varaktigtoch med vinstsyfte, ska inkomsten tas upp som intäkti näringsverksamhet.Enligt praxis är fria kulturarbetares inkomster vanligenintäkt i näringsverksamhet. Detta gäller trotsatt det i många fall kan vara svårt att påvisa vinstsyftetmed verksamheten. Läs mer under ”Vad ärnäringsverksamhet?”, sidan 4.En fri kulturarbetare med egen näringsverksamhet,kan få uppdrag som ligger vid sidan av näringsverksamheten.Som allmän regel gäller att om uppdragethar en naturlig anknytning till näringsverksamheten,ska inkomsten från uppdraget tas upp som intäkt inäringsverksamhet. Annars är ersättningen inkomstav anställning.Som näringsinkomst räknas arvode eller lön vid föredragom/eller uppläsning av egna verk, informationom den egna yrkesverksamheten ( enstaka kväll ellermotsvarande ), uppdrag i entreprenadform för utförandeav sådan konstnärlig utsmyckning e.d. somligger i linje med den ordinarie verksamheten samtförfattande av artikel eller artikelserie i tidning ellertidskrift.Med några få undantag finns inga särskilda skattereglerför fria kulturarbetare. De avsnitt i broschyrensom behandlar redovisning, intäkter, kostnader, värde -minskning, avskrivning m.m. gäller också för de somär fria kulturarbetare. Avsnittet ”Särskilt om kult u-rell verksamhet” tar därför bara upp de undantag somfinns och vissa andra regler som är speciella för friakulturarbetare.När är det anställningsinkomst?Lön, sjuklön och alla förmåner du får från en arbetsgivareeller uppdragsgivare är anställningsinkomst.Det saknar betydelse om arbetet respektive upp dragetär tillfälligt eller varaktigt. Även ersätt ningar som dufår i stället för lön ( sjukpenning, pension m.m. ) äranställningsinkomst. Läs mer under ”Vad är näringsverksamhet?”,sidan 4.En fri kulturarbetare med egen näringsverksamhet,kan få uppdrag som ligger vid sidan av näringsverksamheten.En bildkonstnär kan t.ex. tjänstgöra somkonstlärare i en studiecirkel och en författare kanhålla föredrag om sitt författarskap inför en litterärförening.Som allmän regel gäller att om uppdraget har ennatur lig anknytning till näringsverksamheten, skainkomsten från uppdraget tas upp som intäkt i näringsverk samhet. Annars är ersättningen inkomstav anställning. Exempel på anställningsinkomsterär arvode eller lön vid föredrag eller motsvarandesom inte avser den egna näringsverksamheten,engage mang som lärare i studiecirkel eller annankursverksamhet och anställning i visst eller vissaprojekt.Läs mer i broschyren ”Skatteregler för privatpersoner”( SKV 330 ).När är det hobbyinkomst?Två saker är utmärkande för hobby• hobby är något du utövar på din fritid• hobbyn är inte din huvudsakliga försörjning.Det som skiljer hobby från näringsverksamhet äravsak naden av vinstsyfte. Fria kulturarbetaresinkomster är vanligen intäkt i näringsverksamhet,trots att det i många fall kan vara svårt att påvisavinstsyftet med verksamheten.Du deklarerar överskott av hobbyverksamhet sominkomst av tjänst och du betalar själv dina socialaavgifter. Läs mer om hobby i broschyrerna ”Skattereglerför privatpersoner” ( SKV 330 ) och ”Hobbyverksamhet”( SKV 344 ).Hur ska näringsverksamhetendeklareras?Näringsverksamheten ska deklareras på blankettNE. Information om hur du ska fylla i näringsblankettenhittar du i broschyren ”Bokföring, bokslutoch deklaration del 2” (SKV 283).46

Stipendier och konstnärsbidragFria kulturarbetare kan få bidrag från olika fonderunder benämningen stipendium, arbetsbidrag, grundersättningeller liknande. Om sådant bidrag beviljasför minst tre år, är det skattepliktig inkomst av tjänst( anställningsinkomst ). Om det beviljas för kortaretid är ersättningen skattefri. I undantagsfall, vid s.k.projektbidrag, ska bidraget redovisas som intäkt inäringsverksamhet.VarulagerVärdet på färdiga, ännu ej avyttrade verk, är summan av• materialkostnader• kostnaden för anlitad arbetskraft• övriga direkta kostnader.Värdet av kulturarbetarens eget arbete räknas inte ini lagervärdet. Alster som tillkommit mer i experimentsyfte( skisser, modeller m.m. ) tas i normalfallet intemed vid lagervärderingen. Alltför stora krav ställsinte på varulagervärderingen. Men om verksamhetendrivs med mera dyrbart material eller i större omfattning,t.ex. med anlitad arbetskraft, kan större kravställas. Läs mer om varulager under avsnittet varulager.UpphovsmannakontoFör fria kulturarbetare är ofta inkomsterna mycketvarierande och det kan gå lång tid mellan utgift ochinkomst. Genom insättning på ett särskilt bankkonto( upphovsmannakonto ) kan en fri kulturarbetarejämna ut resultatet av näringsverksamheten mellanolika år. Pengar som satts in på ett upphovsmannakonto,inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut.Reglerna om upphovsmannakonto innebär att en frikulturarbetare kan få uppskov med beskattningen avvissa inkomster. Rätten till uppskov omfattar barainkomster i näringsverksamhet. Anställningsinkomstger inte rätt till uppskov.Bara den som fått ersättning för upphovsrätt till litterärteller konstnärligt verk, i egenskap av upphovsmanenligt SFS 1960 :729 ( upphovsmannaintäkt ),har rätt att göra insättning på upphovsmannakonto.Ersättning för fotografiska verk får inte sättas in påupphovsmannakonto.För att få uppskov med beskattningen av ett visstbelopp, krävs att samma belopp betalas in på ett särskiltbankkonto. Det insatta beloppet dras av som enkostnad i näringsverksamhet och blir därför skattefrittså länge det står kvar på bankkontot. När pengartas ut från bankkontot, ska beloppet deklareras somintäkt i näringsverksamhet.Andra krav för att få uppskov med beskattning är att• de sammanlagda upphovsmannaintäkterna underåret överstiger motsvarande intäkter under någotav de två föregående åren med minst 50 %• du är bosatt i Sverige vid inkomstårets utgång• uppskovsbeloppet har satts in på upphovsmannakontoi bank, senast samma dag som inkomst deklarationenska lämnas. Får du anstånd med att lämnadeklaration, förskjuts senaste inbetalningsdag imotsvarande mån• uppskovsbeloppet är minst 10 000 kr.Avdrag får göras med högst 2/3 av överskottet avnäringsverksamheten, före uppskovsavdraget ochföre avdrag för avsättning till egenavgifter. Avdragfår inte göras med högre belopp än att överskottet,efter uppskovsavdraget men före avdrag för avsättningtill egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kr.Avdraget får som högst uppgå till samma belopp somupphovsmannaintäkten.Bankbesked om insättningen ska bifogas inkomstdeklarationen.Uttag från upphovsmannakonto får göras tidigastfyra månader efter insättningsdagen och kan göraspå hela eller delar av beloppet, dock lägst 1 000 kr.Pengarna får inte stå kvar på kontot längre än i sexår. När pengar tas ut från bankkontot, ska beloppettas upp som intäkt i näringsverksamheten. Det finnsinte några krav på att uttagna pengar ska användaspå ett visst sätt.UnderskottsavdragHuvudregeln är att underskottet får dras av i näringsverksamhetennästa år. Om näringsverksamhetenefter avdrag för tidigare års underskott åter visarunderskott, får detta tas med till nästa år osv. ( underskottetrullas vidare ). Läs mer under ”Underskott avnäringsverksamhet”, sidan 49.Är verksamheten nystartad gäller samma rätt tillkvittning mot inkomst av tjänst eller mot annannäringsverksamhet, som för andra nystartade verksamheter– med det tillägget att rätten till kvittninginte är tidsbegränsad. För en fri kulturarbetaresunderskott får avdrag göras utan beloppsbegränsning,men bara för det aktuella inkomstårets underskott,inte för tidigare års dvs. inte för inrullade underskott.Kvittning mot tjänst eller annan näringsverksamhetfår bara ske om du haft inte obetydliga intäkter underinkomståret och de tre föregående åren. Som intäktfår – i detta fall – din anställningsinkomst räknasmed om den avser kulturarbete. Annan anställningsinkomstfår inte medräknas.47

Ackumulerad inkomstAckumulerad inkomst kallas sådan inkomst som duska deklarera i sin helhet ett år, men som du tjänat inunder två eller flera år. För sådan inkomst finns enmöjlighet till lindring av den statliga inkomstskattengenom särskild skatteberäkning.Fria kulturarbetare kan få särskild skatteberäkningför ackumulerad inkomst.Den ackumulerade inkomsten måste uppgå till minst50 000 kr. Dessutom ska beskattningsbar förvärvsinkomstuppgå till minst den nedre skiktgränsen förstatlig inkomstskatt, plus 50 000 kr. Ytterligare enförutsättning är att inkomsten inte satts in på upphovsmannakonto. Läs mer under avsnittet ”Ackumuleradinkomst”, sidan 53.Exempel: Ackumulerad inkomst• En författare har arbetat flera år på ett verk.Normalt får han då, under utgivningsåret ellernästa år, en toppinkomst som troligen kan bedömassom en ackumulerad inkomst.• För konstnärlig verksamhet, exempelvis måleri,kan försäljning i samband med en utställningbedömas som ackumulerad inkomst.MomsI broschyren ”Moms inom kulturområdet” ( SKV562 ) kan du läsa om vilka momsregler som gällerinom kulturområdet.Lön, egna uttag- ellerinkomstfördelning?Egna uttag (”lön” till dig själv)När du driver ditt företag i form av enskild näringsverksamhetkan du aldrig ta ut någon lön till digsjälv. Däremot kan du göra egna uttag när du behöverpengar privat. Dessa uttag ska bokföras somkapitaluttag. Egna uttag beskattas inte, utan det ärresultatet i din verksamhet som du blir beskattadför. Du blir alltså beskattad för ett resultat där duinte får några avdrag för lön till dig själv. I gengäldska du inte dekla rera någon lön från din enskildanäringsverksamhet. Du kan läsa mer om bokföringav egna uttag i broschy ren ”Bokföring, bokslut ochdeklaration del 1” ( SKV 282 ).Inkomstfördelning mellan makarOm både du och din make arbetar i näringsverksamhetenkan inkomsten fördelas mellan er. Detfinns två olika regler för hur inkomsten kan fördelas.Vilken regel som ska användas styrs av på vilket sättni driver verksamheten tillsammans.Mer information finns i ”Skatteverkets allmänna rådom inkomstuppdelning mellan makar och avdrag förersättning till barn vid beräkning av inkomst avnäringsverksamhet” och i ”Skatteverkets informationom inkomstuppdelning mellan makar ochavdrag för ersättning till barn vid beräkning avinkomst av näringsverksamhet”.Vilka räknas som makar i skattesammanhang?Som make räknas i skattesammanhang inte barafru/man utan också sambo som du har eller har haftgemensamma barn med. Som make räknas ocksåsambo som du tidigare varit gift med.Reglerna om inkomstfördelning mellan makar gällerockså för personer med registrerat partnerskap.Gemensam verksamhetFör att du och din make ska kunna anses driva verksamhetengemensamt måste ni ha likvärdig ställningi verksamheten. Man tittar då bl.a. på arbetsuppgifteroch utbildning.Exempel : Gemensam verksamhetOm ni har en taxiverksamhet och båda kör taxi kanni anses driva verksamheten gemensamt. Om denena kör taxi och den andra sköter kontorsarbetetanses ni normalt inte driva verksamheten gemensamt.När ni driver verksamheten gemensamt ska inkomstendelas upp med hänsyn till ert arbete och andrainsatser i verksamheten. Detta gäller även vid underskott.MedhjälparfalletOm en av er ( med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifteroch övriga omständigheter ) har en merledande ställning anses denna driva verksamhetenoch den andra anses hjälpa till.Exempel : MedhjälparfalletDu är jurist och driver en advokatbyrå. Din makegör allt kontorsarbete, tar emot telefonsamtal,bokar besök, fakturerar och sköter grundbok föringen.I detta fall anses du ha ledande ställningoch din make vara medhjälpare.48

I medhjälparfallet kan endast överskott fördelas.Den medhjälpande maken får inte ta större del avinkomsten än vad som motsvarar en marknadsmässigersättning för utfört arbete. Om ersättningenöverstiger 90 kr per timme måste du kunna visahur ersättningen har räk nats fram. Med ersättningmenas här makens del av nettointäkten efter avdragför egenavgifter. Före avdrag för egenavgifter blirbeloppet cirka 120 kr ( 1,33 x 90 ).Om den medhjälpande maken utför arbete i bostadenfår det räknas med, så länge ersättningen är marknadsmässig.Telefonpassning och representation ibostaden får däremot inte räknas med.Lön til l barnDu får bara göra avdrag för lön till dina barn om deär över 16 år. Barnets ålder den dag arbetet utförs äravgörande. Betalar du ut ersättning till yngre barnblir du alltså beskattad för detta själv eftersom duinte får göra avdrag för deras ersättning. Den ingårju då i den vinst du blir beskattad för.Är barnet över 16 år får du göra avdrag, men bara förmarknadsmässig ersättning.Dessa regler gäller även för styvbarn och fosterbarn.Underskott av näringsverksamhetHuvudregelHuvudregeln är att underskottet får dras av nästa åri samma näringsverksamhet. Om näringsverksamhetenefter avdrag av tidigare års underskott återvisar underskott, får detta tas med till nästa år osv.Någon tidsbegränsning för underskottsavdrag finnsinte. Underskottet kan tas med så länge näringsverksamhetenfinns kvar. Underskottet kan inte övertasav någon annan person. Vid dödsfall övertar dödsboetunderskottet. Från denna huvudregel finns fyraundantag då du kan få avdrag tidigare, se nedan.Undantag från huvudregelOmedelbart avdrag 1 – Nystartad verksamhetOm du vill, får underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet( se ”Aktiv och passiv näringsverksamhet”,sidan 4 ), dras av samma år som det har upp kom mit.Underskottet får dras av som allmänt avdrag, dvs.från inkomst av annan när ingsverksamhet och fråninkomst av tjänst. Verksamheten ska ha påbörjats år2005 eller senare. Avdrag får göras under de förstafem åren. Avdrag får göras med högst 100 000 kr perår. Överskjutande del får tas med till nästa år och fårbara kvittas mot framtida överskott i verksamheten.För att få dra av underskottet måste hela näringsverksamhetenvara nystartad. Det innebär att om duredan driver en näringsverksamhet och påbörjar enny verksamhet kommer de att ingå i samma näringsverksamhet.Den kan därför inte anses nystartad. Dufår inte heller göra avdrag om du någon gång underde fem beskattningsår närmast innan du start adeverksamheten, direkt eller indirekt, har bedrivit liknandeverksamhet.Om du har fått ( arv, gåva och bodelning ) näringsverksamhetenfrån en närstående får du endast göraavdrag om den närstående hade fått avdrag om hanfortsatt med verksamheten. Med närstående räknasmake, släktingar i rakt upp- eller nedstigande led( föräldrar, far-/morföräldrar, barn, barnbarn ), syskonoch deras makar och barn samt dödsbo som denskattskyldige eller hans närstående är delägare i.Med barn avses också styvbarn och fosterbarn.Om du har köpt näringsverksamheten från föräldereller far- eller morförälder, får du göra direktavdrag ifem år förutom i följande situationer• om du någon gång under de fem åren före start åretdirekt eller indirekt drivit likartad verksamhet• att det i näringsverksamheten ingår en privatbostadsfastighetsom enligt ägaren räknas somnäringsfastighet• verksamhet utgör en självständig näringsverk -samhet i utlandet.Omedelbart avdrag 2– Litterär, konstnärlig verksamhetOm näringsverksamheten uteslutande eller så gottsom uteslutande avser litterär, konstnärlig eller därmedjämförlig verksamhet kan du under vissa förutsättningargöra direktavdrag för underskott ävenom verksamheten inte är nystartad. Avdrag görssom allmänt avdrag. Se avsnittet om ”Särskilt omkulturell verksamhet”, sidan 49.Omedelbart avdrag 3– Näringsfastighet, bostadsrättUnderskott i en näringsverksamhet där näringsfastighetingår, ska dras av i sin helhet från kapitalvinstpå fastigheten i inkomstslaget kapital om fastighetensålts under året. Detsamma gäller vid delförsäljningav fastigheten. Det har ingen betydelse om underskottethänför sig till fastigheten eller till andra delarav näringsverksamheten. Avdraget får inte överstiga49

kapitalvinsten. Överskjutande del av underskottet tasmed till nästa år. Samma regler gäller för underskotti näringsverksamhet med en närings bostads rätt.Underskottet dras i första hand av från kapitalvinstpå näringsfastighet och i andra hand från kapitalvinstpå näringsbostadsrätt. Dessa regler är tvingande.Omedelbart avdrag 4 – AndelshusUnderskott av näringsverksamhet där ett andelshusingår kan antingen tas med till nästa år eller dras avdirekt med 70 % i kapital. Du får endast dra av ett såstort belopp som belöper på andelslägenheten. Omdu även driver annan näringsverksamhet som går medunderskott ska du därför kunna visa hur stor del somavser lägenheten. Denna ska dessutom användas påett sådant sätt att den varit privatbostad om den variten bostadsrätt, dvs. som bostad eller för uthyrningtill närstående e.d.Avdrag gör du i inkomstdeklarationen ruta 83. Duska inte själv kvotera beloppet till 70 %, utan du för inhela det utnyttjade underskottet. Skatteverket kvoterarbeloppet.Näringsverksamheten upphörEn näringsverksamhet upphör när det inte finnsnågra tillgångar eller skulder kvar i verksamheten.När näringsverksamheten upphör får du, året efterdet att verksamheten upphörde, dra av slutligt underskottsom en förlust med 70 % i kapital. Om verksamhetenupphörde under räkenskapsåret 2009 får slutligtunderskottsavdrag alltså dras av först i deklarationentaxeringen 2011. Du får fördela avdraget pådetta år och de följande två åren, dvs. i exemplet2011–2013.Dessa regler gäller inte om du startat en ny verksamhetsamma år som du har upphört med en annan verksamhet.Reglerna gäller inte heller för underskott avsjälvständig näringsverksamhet i ett land utanförEU/EES. Du får inte dra av den del av underskottetsom beror på att tillgångar eller tjänster tagits ut urnäringsverksamheten utan att uttagsbeskattningskett.Underskottet ska du dra av i inkomstdeklarationen,ruta 83. Du för in hela det okvoterade underskottet.Skatteverket kvoterar beloppet, se även i broschyren”Bokföring, bokslut och deklaration del 2” (SKV 283).Underskottsavdrag efter dödsfallDödsbo har rätt att ta med underskott av näringsverksamhet framåt enligt huvudregeln år från år fråndöds fallsåret till det år näringsverksamheten avvecklas,t.ex. genom att slutligt arvskifte sker. Ävenövriga regler om underskottsavdrag enligt ovan ärtillämp liga på dödsbon. Avdrag för slutligt underskottkan inte utnyttjas efter det att dödsboet slutligtskiftats.Konkurs, ackord och skuldsaneringÄr du försatt i konkurs har du inte rätt till avdrag förunderskott för andelshus eller som slutligt avdrageller vid nästa års taxering. Förbudet gäller för allanäringsverksamheter. Om konkursen läggs ned därföratt borgenärerna fått full betalning medges avdrag.Den som erhållit ackord utan konkurs får i motsvarandefall inte avdrag för ett så stort belopp av underskottetsom motsvarar den bortfallna skulden.Exempel: Underskott vid ackordBjörn får genom ackord en skuld i näringsverksamhetennedsatt från 400 000 kr till 100 000 kr, dvs.med 300 000 kr.Underskottet i verksamheten vid beskattnings åretsingång är 500 000 kr.Av underskottet är endast 200 000 kr avdragsgillt( 500 000 kr - 300 000 kr ).Samma regler som vid ackord tillämpas också dåviss del av skulderna fallit bort genom skuldsaneringenligt skuldsaneringslagen.50

Överlåtelse och avvecklingav näringsverksamhetVid överlåtelse av näringsverksamhet ska ersättningenbeskattas enligt de regler som gäller för inkomst avnäringsverksamhet. Överlåtelsen betraktas som densista affärshändelsen i verksamheten. Ersättningenför lager, inventarier, goodwill etc. tas upp som in komstav näringsverksamhet. För inventarier, goodwill etc.får du dra av den del av anskaffningskostnaden sominte tidigare har avskrivits. Om du behåller ett näringsinventarium ( t.ex. en personbil eller dator ) i sambandmed att du avvecklar eller överlåter din verksamhetbetraktas detta som ett uttag ur närings verksamheten. Ett sådant uttag ska tas upp till beskatt -ning i näringsverksamheten. Uttaget redovisas tillmarknadsvärde på samma sätt som övriga uttag urverksamheten.Om näringsverksamheten upphör ska de avsättningarsom gjorts till expansionsfond, periodiseringsfond ochersättningsfond återföras till beskattning, se sidorna25–31. Om näringsverksamheten upphör utan attden förs över till annan får sparat fördelningsbelopputnyttjas mot återförda periodiserings- och expansionsfonder,se sidan 22. Uppkommer det för det sistaverksamhetsåret ett underskott får 70 % av detta drasav i inkomst slaget kapital, se sidan 50.MomsNormalt ska du ta ut moms vid försäljning av varor.Om du säljer hela verksamheten ska du däremot inteta ut någon moms, under förutsättning att köparenhar rätt till avdrag eller återbetalning av ingåendemoms.Ett uttag av en tillgång ska också beskattas förmoms. Det gäller bara bara om du har fått avdrag föringående moms när du förvärvade tillgången. Hardu t.ex. inte dragit av ingående moms när du köpteen personbil ska du inte heller uttagsbeskattas förmoms när du tar ut den.Vid uttag av varor är beskattningsunderlaget inköpspriseteller, om det saknas, självkostnadspriset. Ärmarknadsvärdet lägre än dessa värden användsmarknadsvärdet, se exemplet ”Avveckling avnärings verksamhet” på nästa sida.motsvarande marknadsvärdet på tillgången. Eftersomföretaget inte erhåller några pengar är motkontoteget kapital (eget uttag). Marknadsvärdet påskulder är i regel det nominella beloppet. Skulderkan därför bokas bort mot eget kapital (egen insättning).Ofta är det maskiner och inventarier som tas ut. Detkan bokföras på olika sätt. Lämpligen kan uttagetbokföras på det sätt som gäller för förenklat årsbokslut.Det innebär att inventariekontot minskas (krediteras)med marknadsvärdet på de uttagna tillgångarna.Överstiger marknadsvärdet det bokfördavärdet ska inventariekontot krediteras med så stortbelopp att saldot blir noll kronor. Resterande belopptas upp som intäkt. Finns det vid årets slut ett bokförtvärde kvar på inventariekontot skrivs detta avtill noll kronor, se exemplet ”Avveckling av näringsverksamhet”på nästa sida.Om du tar ut varulagertillgångar (tillgångar som duhaft för försäljning) bokför du detta som en vanligförsäljning till marknadsvärdet. Skillnaden mot envanligt försäljning är att du debiterar eget kapitalistället för kassa eller bank, se exemplet ”Avvecklingav näringsverksamhet” på nästa sida.NäringsbilagorDet år verksamheten överlåts eller avslutas ska NEbilagan,och eventuella underbilagor, lämnas på vanligtsätt. Om avgiftsunderlaget överstiger 1 000 krska avgifter betalas. En avstämning av avgifternaska då göras följande år. För att undvika att behövagöra en avstämning och lämna en NE-bilaga kanschablonavdraget anpassas så att påförda avgifterkommer att överensstämma med de som kommer attpåföras. För att uppnå sådan överensstämmelse kanschablonavdrag dras av enligt nedanstående tabell(beräkningen kan avvika med någon enstaka krona).Observera att hänsyn inte tagits till bl.a. karensdagaroch regional nedsättning. För mer informationom avgifter se ”Skatteuträkningsbroschyren”(SKV 425). För egen beräkning av schablonavdragetse exemplet ”Avstämning av avgifter” på nästa sida.Bokföring vid avvecklingVerksamheten är avvecklad när samtliga tillgångaroch skulder har tagits ut ur verksamheten. Ett uttagav en tillgång bokför du som försäljning till ett pris51

Avgiftsuttag avseende Avgiftsuttag % Schablonavdrag %Aktiv näringsverksamhet född 1943 eller senare 29,71 22,90Aktiv näringsverksamhet född 1938 – 1943 10,21 9,26Aktiv näringsverksamhet född 1983 eller senare 15,07 13,10Passiv näringsverksamhet 24,26 19,52UnderskottOm det uppkommer ett underskott i verksamhetennär den avslutatas medges ett avdrag i inkomstslagetkapital med 70 % av underskottet, se avsnittet”Underskott av näringsverksamhet” under rubriken”Näringsverksamheten upphör”. Se även broschyren”Bokföring, bokslut och deklaration del 2” (SKV 283)och deklarationsanvisningar till R47 – R48.Exempel - Avstämning av avgifterViktoria har avslutat näringsverksamheten.Detta sista år visar verksamheten ett överskottpå 100 000 kr före avdrag för egenavgifter(NE-bilagan ruta 42).Eftersom Viktoria har haft tre karensdagar äravgiftsuttaget 29,67 istället för 29,71. Schablonavdrageti procent beräknar hon till 22,88(29,67/1,2967).I ruta 43 gör hon avdrag för egenavgifter med22 880 kr (22,88 % x 100 000 kr). Beskattningsbarinkomst av aktiv näringsverksamhet blir 77 120 kr.Egenavgifter kommer att påföras med 22 881 kr(29,67 % x 77 120 kr) och överensstämmer därförmed schablonavdraget.Exempel : Avveckling av näringsverksamhetKlara har drivit enskild näringsverksamhet, försäljningav rengöringsmateriel under ett antal år.Nu vill hon avsluta den. I verksamheten finns tvåanläggningstillgångar, en personbil och en dator.Dessa tillgångar tar Klara ut för privat bruk.I verksamheten finns en skuld på 50 000 kr. Klaratar över denna skuld. Verksamheten avslutas ibörjan av året och hon har därför inte haft någrainkomster eller utgifter under året.Vid tidigare års taxeringar har Klara gjort avdragför periodiseringsfonder med 11 000 kr som inte äråterförda.1. Bokföring av uttaga) Uttag av inventarierMarknadsvärdet (det verkliga värdet) för bilen är55 000 kr och 2 500 kr för datorn. Det bokfördaoch skattemässiga värdet på inventarierna är60 000 kr.Uttaget av datorn bokförs kredit inventarier2 000 kr och utgående moms 500 kr (marknadsvärdetunderstiger inköpspriset). Eget kapitaldebiteras med 2 500 kr. Uttaget av bilen bokförskredit inventarier och debet eget kapital 55 000 kr(ingen moms på personbilar).b) Uttag av lagertillgångarKlara tar även ut diverse rengöringsmedel medett marknadsvärde på 3 500 kr (inköpspris 2 000 kr).Klara bokför kredit försäljning 3 000 kr och utgåendemoms 500 kr (25 % x 2 000 kr). Eget kapitaldebiteras med 3 500 kr.c) Övertagande av skuldKlara debiterar skuldkontot och krediterar egetkapital med 50 000 kr.2. Boksluteta) InventariekontotSaldot på inventariekontot vid årets slut är 3 000 kr(60 000 - 2 000 - 55 000). Hela detta värde skrivs av(avskrivning inventarier 3 000 kr).b) LagerkontotIngående värde på lagerkontot var 2 000 kr.Lagerkontot tas upp till noll kronor och bokförssom kostnad varor (2 000 kr).3. NE-bilagana) Balans- och resultaträkningen (sid. 1).Balansräkningen innehåller inga poster. Resultaträkningeninnehåller följande poster• Intäkter (R1)+ 3 000 kr• Kostnad varor (R5)- 2 000 kr• Avskrivning inventarier (R10) - 3 000 kr• Bokfört resultat (R11)= - 2 000 krb) Skattemässiga justeringar (sid.2)Bokfört resultat, - 2 000 kr, förs in i R12. Klaraåterför därefter periodiseringsfonderna 11 000 kr(R32) till beskattning. Vidare stämmer hon avföregående års avsättning till egenavgifter: +14 000 kr i medgivna avdrag (R40) och - 13 000 kr ipåförda avgifter (R41).Resultatet före årets avsättning för egenavgifterär + 10 000 kr (-2 000 + 11 000 + 14 000 - 13 000).För att slippa göra en avstämning av egenavgifternanästa år gör hon avdrag för årets egenavgiftermed 2 290 kr i R43, se tabell ovan och exempel”Avstämning av avgifter”.forts. på nästa sida52

forts. från föregående sida4. MomsKlara ska betala 500 kr i utgående moms förut taget av datorn (se 1a ovan). Klara redovisarmomsen i inkomstdeklarationen och fyller därföri en momsbilaga. I ruta 06 i momsbilagan angerhon beskattningsunderlaget 2 000 kr och i ruta 10momsbeloppet 500 kr. I inkomstdeklarationenredovisas momsbeloppet i ruta 109.Hur avregistrerar jag min näringsverksamhetOm du upphör att bedriva näringsverksamhet skadu avregistrera din F-skatt. Detta gör du genom attskriftligen meddela Skatteverket att du inte längrebedriver näringsverksamhet. Anmälan kan göras påSkatteverkets blankett SKV 4639 eller på baksidanav ditt registreringsbevis. Du kan också göra anmälanelektroniskt på www.foretagsregistrering.se.I samband med detta ska du skicka in din F-skattsedeltill Skatteverket. Om du har varit registreradsom arbetsgivare eller för mervärdesskatt ska duäven anmäla att du vill avregistrera dig från detta.Det gör du också på något av ovan nämnda sätt. Dubör också lämna in en ny preliminär självdeklarationför att ändra den debiterade preliminärskatten.Observera att NE-blanketten ska lämnas in även omverksamheten inte har bedrivits ett helt år. Dettabetyder att du måste lämna NE-blanketten taxeringsåret2010 även om verksamheten avslutades ijanuari 2009.Om du inte avregistrerar din näringsverksamhetkommer du att vara registrerad som om du fortfarandebedriver verksamhet. Detta innebär bl.a. attditt slutskattebesked kommer först i december omdu ska redovisa din verksamhet på blankett NE.Ackumulerad inkomstAckumulerad inkomst kallas sådan inkomst som duska deklarera i sin helhet ett år men som du tjänat inunder två eller flera år. För sådan inkomst finns enmöjlighet till lindring av den statliga inkomstskattengenom en särskild skatteberäkning. Den särskildaskatteberäkningen gäller både inkomst av tjänst ochnäringsverksamhet.Den ackumulerade inkomsten måste vara minst50 000 kr. Dessutom ska den beskattningsbarainkomsten överstiga den nedre skiktgränsen förstatlig inkomstskatt ( 367 600 kr för inkomstår2009) med minst 50 000 kr, det vill säga uppgå till417 600 kr. Läs mer i ”Skatteuträkningsbroschyren”(SKV 425).Den ackumulerade inkomsten fördelas på en genomsnittsinkomstför de år på vilka inkomsten ska fördelas.Fördelning kan ske på maximalt 10 år. Detär du själv som ska visa hur många år inkomstenhänför sig till. Vid inkomstberäkningen minskasden ackumulerade inkomsten med kostnader somfår dras av.NäringsverksamhetInkomst som kan bli föremål för särskild skatteberäkningi inkomst av näringsverksamhet är bl.a.• återförda värdeminskningsavdrag vid försäljningav näringsfastighet• vissa försäkringsersättningar• vissa skadeersättningar• vissa expropriationsersättningar• vissa intäkter vid nedläggning av näringsverksamhet• intäkt vid överlåtelse av vissa rättigheter• intäkt pga. vetenskaplig, litterär eller konstnärligverksamhet e.d.• expansionsfond och periodiseringsfonder somåterförs då näringsverksamhet upphör.Exempel på ackumulerade inkomster i näringsverksamhetär om du arbetat i flera år med ett enda uppdragoch får hela ersättningen när uppdraget ärutfört. Avsikten är inte att ackumulerad inkomst skakomma ifråga i någon större omfattning i näringsverksamhet.Det får anses som normalt att näringsinkomsternaväxlar från år till år.AnsökanHar du en ackumulerad inkomst ska du själv ansökaom särskild skatteberäkning. Ansökan gör du iin komst deklarationen eller i begäran om omprövninginom fem år efter taxeringsåret. Du kan ocksåinnan utbetal ningen av inkomsten ansöka om jämkningav din preliminära skatt. När du sedan lämnardeklarationen upplyser du om att du vill att reglernaom ackumulerad inkomst ska tillämpas.53

AAckord 50Ackumulerad inkomst27, 30, 35, 48, 53Aktiv näringsverksamhet 4, 32, 37Allframtidsupplåtelse 39Andelar 38Anläggningsbidrag 41Anskaffningsvärde 17, 34, 42Anslutningsavgift 41Anställningsinkomst 4, 46Arbetsgivaravgifter 16Arbetsresor 10Arbetsrum 13Arealersättning 38Arrendator 40Arrende 40Avdragsutrymme, skog 42Avskrivning 17, 34Avskrivningsunderlag 34Avveckling 51Avverkningsrätt 37, 39, 42BBalanspost 40Balansräkning 6Barn 49Beskattning 5Bilförmån 7Bilkostnader 10Bokföring 6Bokföringslagen 6Bokföringsskyldig 6Bommar 42Bostad 33Bostadsförmån 8, 33Boxar 41Brand 43Brandskada 31Brunnar 41Bränsle 38Byggnadsinventarier 35, 41Bås 41Båsavskiljare 41DDagbrunnar 42Datorer 17Delförsäljning 39Del i handelsbolag 4Djurbidrag 38Djurbidragsrätt 40Drivmedelsförmån 7Dröjsmålsräntor 9SÖKORDEEfterlikvid 38Egenavgifter 5, 13Ekonomisk livslängd 17El 38Enfamiljshus 32Engångsersättning 39Enkelt bolag 5Ersättningsfond 31, 34Expansionsfond 25Expansionsfondsskatt 25FFaktura 6Fastighetsförvaltning 36Fastighetsskatt 33, 35, 45Flera näringsverksamheter 4Foderbord 41Fodergrindar 41Fotbollsplaner 35Fotografiska verk 47Framtida återväxtåtgärder 40Fria kulturarbetare 46Fritidsboende 32Frivillig skattskyldighet 36Färdiga varor 19Färister 42Förbättringar, byggnad 33, 39Fördelningsbeloppet 21Föredrag 46Företagshälsovård 10Författare 46Förmåner 16Förmögenhet 36Försäkringsersättning 8, 31, 44Försäkringspremier 10, 37Försäljning av lantbruksenhet 45Försäljning av näringsfastighet 35Försäljning av varor och tjänster 6GGemensam verksamhet 48Goodwill 19Grindar 42Grustäkt 39Gåvor 11Gödselstad 41HHalvfabrikat 19Hamninlopp 35Hissar 41Hobbyinkomst 46Hyresrätt 19Hyrestillägg 33Hyror 33IImmateriell tillgång 19Inkomstdeklaration 6Inkomstfördelning 48Inkomstslag 4Insatsemission 38Insektsangrepp 43Intäkter 6, 33Invallning 41Inventarier 17Inventering 20JJordbruksfastighet 37KKalavverkning 40Kanaler 35Kapital 4Kapitalförlust 4, 35Kapitaltillgång 32Kapitaltillskott 24Kapitalunderlag 22, 26Kapitalvinst 4, 35Kommission 19Konkurs 50, 52Konstlärare 46Konstnärlig verksamhet 46Konstnärsbidrag 47Koportar 41Kostnader, allmänt 9Kostnader, fastighet 33Kostnader, jord- och skogsbruk 39Kursvinster 9Kvitto 6Kylbassänger 41LLager 19, 47Lagervärdering av djur 42Lantbruksenhet 37Litterär verksamhet 46Logi 12Lokalkostnader 12Lön 16, 4854

MMakar 48Mark 36Markanläggning 35, 41Markinventarier 35, 42Marknadsmässig hyra 33Marknadsvärde 17, 33, 38Markvägar 41Maskiner 17Medhjälparfallet 48Medlemsavgifter 11Medlemsfordran 38Medlemsinlåning 38Miljöstöd 38Mjölkkvot 40Mjölklikvider 38Mjölkningsanläggningar 41Moms 36, 48Mutor 12NNegativt kapitalunderlag 22Negativ räntefördelning 21Nyodling 41Nyttjanderätt 39Näringsbidrag 8, 34, 38, 42Näringsfastighet 33, 34Näringsverksamhet 4Näringsverksamheten upphör 50Näringsverksamhet i utlandet 4Närstående 33OObebyggd tomtmark 32Olyckshändelse 31Omedelbart avdrag 17Omklassificering 32Omsättning 19PParkeringsplatser 33, 35Passiv näringsverksamhet 4, 32, 37Patenträtt 19Pensioner 4, 16Pensionsförsäkringar 14Pensionskostnader 14Pensionssparkonto 14Periodiseringsfond 30Permanentboende 32Personalfester 16Personalkostnader 16Plantering 35Positiv räntefördelning 20Privata uttag 7Privatbostadsfastighet 32, 33, 37Procentsatser för avskrivning avnäringsfastighet 34Producentföreningar 38Pumpar 41RRabatt 9Rationaliseringsförvärv 42, 43Reparation 33, 39Representation 11Representationsgåvor 11Resor 10Restvärdeavskrivning 18Resultaträkning 6Retroaktiv företagsombildning 26Rotpost 39Royalty 9Råämnen 19Räcken 42Räkenskapsenlig avskrivning 17Räntefördelning 20Räntekostnader 13, 40SSamfällighet 39Sanktionsavgifter 11Servitutsrätt 39Silo 41Sjuk- och hälsovård 10Sjukpenning 9Självständig verksamhet 4Skattemässigt värde 19Skog 39Skogsavdrag 42Skogsavverkning 37Skogsbruksfastighet 37skogsimpediment 37Skogskonto 39, 43Skogsmark 39Skogsprodukter 42Skogsskadekonto 39, 44Skogsvägar 35, 41Skulder 23, 26Skuldsanering 50Småhus 32, 37Socialavgifter 5Spaltgolv 41Sparat utrymme 22, 24Spiltor 41Statligt räntebidrag 33Stenbrytning 41Stipendier 47Stormfällning 43Studiecirkel 46Stängsel 42Stödrättigheter 38Substansminskning naturtillgång 35Särskild löneskatt 5, 14Särskild post 24, 26TTankhyra 38Tillfälliga markanläggningar 35Tillgångar 17, 22, 26Tillsynsresor 40Tjänst 4Tomtmark 32, 33Torkanläggning 41Tröghetsregel 32Tvåfamiljshus 32Tvångsinlösen 31Täckdiken 35, 41UUnderhåll 33, 35, 39Underskott 35, 47, 49Upphovsmannakonto 47Upphovsrätt 47Uppvärmning av bostad 38Urinbrunn 41Uthyrning av verksamhetslokal 36Uttag av varor 38Utvidgat reparationsbegrepp 33, 39VVaraktig verksamhet 4Varulager 47Vattenkoppar 41Verifikation 6Verkligt värde 20Verksamhetsort 12Verktyg 17Vinstsyfte 4Virkesförädling 37Vägar 35Vägbroar 41Värdeminskning 17, 32, 34, 35, 41Värdering av lager 20Värdering av tillgång 23, 26Växande gröda 39, 40YYrkesmässig verksamhet 4ÅÅkermark 37Årsbokslut 6Återbäring 38ÖÖkade levnadskostnader 12Öppna diken 41Övergångspost 24Överlåtelse av näringsverksamhet27, 30, 31, 51Översvämning 43Övrig mark 3755

Det här kan du göra med e-legitimationMed e-legitimation kan du• se hur mycket som finns på ditt skattekonto• lämna skattedeklarationen (gäller enbart näringsidkare)• lämna skattedeklaration via ombud• lämna inkomstdeklaration med de vanligaste bilagorna• ändra eller lägga till uppgifter i inkomstdeklarationen• anmäla bankkonto för skatteåterbäring• ansöka om jämkning (ändrad beräkning av skatteavdrag)• registrera företag• anmäla flyttning• hämta och skriva ut personbevis på din egen skrivare• hämta och skriva ut A-skattsedel på din egen skrivare• lämna kontrolluppgifterDu kan göra mycket mer med e-legitimation, inte bara hosSkatteverket. Det skapas allt fler liknande tjänster som dukan ha nytta av.Läs mer på www.skatteverket.se under E-tjänster.Behöver du hjälp?Vi har information för dig som ska deklarera din enskildafirma (NE) eller ditt handelsbolag (INK4, N3A). Vi gör engenomgång av vad som ska fyllas i på blanketterna. Titta påwww.skatteverket.se och välj Informationsträffar och väljdin region.Självbetjäning dygnet runtWebbplats: skatteverket.seServicetelefon: 020-567 000Personlig serviceRing Skatteupplysningen,inom Sverige: 0771-567 567från utlandet: +46 8 564 851 60Skatteupplysningens öppettider:Måndag–torsdag kl. 8 –19, fredag kl. 8 –16SKV 295 utgåva 14. Utgiven i januari 2010.