12.07.2015 Views

Fiber till Byn - Älmhults kommun

Fiber till Byn - Älmhults kommun

Fiber till Byn - Älmhults kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Bredband via fiber i byn– framtiden är här1


Värt att veta om fiber<strong>Fiber</strong>optiska kablar började byggas på1970-talet och är sedan länge den normalatekniken för telefoni och datatrafiköver långa avstånd. Det är nästan bara ide lokala telefonnäten från telestationernaut <strong>till</strong> abonnenterna som den gamlatekniken med kopparkabel ännu finnskvar.I dag har fiberoptiska nät blivit så billigaatt det är ekonomiskt möjligt att byggabort även den sista sträckan kopparkabel.I städerna installeras inte längre någonkopparledning <strong>till</strong> nybyggen, barafiberkabel. <strong>Fiber</strong>optikens fördelar är uppenbara,trådlösa nät ger inte alls sammamöjligheter.Eftersom informationen i fiberoptiska kablaröverförs via ljussignaler är det oerhörtdriftsäkert och mycket okänsligt förstörningar. Då fiberkabeln inte kan ledaelektricitet påverkas den inte alls av åska.Ledningen är nedgrävd och väl skyddadfrån andra oväder och skaderisker.Kapaciteten i en fiberoptisk kabel är mycketstor och kan utan problem samtidigtanvändas för både telefon, tv och Internet.Du som vill koppla in en högupplösthdtv kan även göra detta via fiber utanproblem. Dagens fibernät klarar minst100 megabit per sekund både <strong>till</strong> ochfrån användaren.Livslängden på fiberkabeln är mer än 50år och när den behöver bytas ut krävs ingenny grävning eftersom ny kabel blåsesin med tryckluft. Skulle det i framtidenkomma tjänster som behöver ännu störreöverföringshastigheter är det endast utrustningensom sänder och tar emot ljussignalernasom behöver bytas ut.Du kan fortfarande använda ditt gamlatelefonnummer även om du byter <strong>till</strong> fiberuppkoppling.För att koppla upp dig<strong>till</strong> fibernätet behövs ingen dator, det gårlika bra att använda nätet enbart för telefonoch/eller TV.Genom en fiberledning har du även möjlighetatt koppla in larm och övervakningvia webbkamera av exempelvis din bostad.I vissa delar av landet håller redanen del <strong>kommun</strong>er på med fjärrsjukvårdvia webbteve.Med IP-telefoni ringer du både billigareoch säkrare än via traditionella ledningar.För att telefonen med mera ska fungerakrävs dock el- eller batteriförsörjning.4 5


Varför ska vi bilda en fiberförening?För att kunna ansluta sig <strong>till</strong> <strong>kommun</strong>ensfibernät behöver en grupp av fastighetsägaregå samman och bilda en fiberförening.Denna förening verkar för att ettbyanät som länkar samman de ingåendefastigheterna med fibernätet blir <strong>till</strong>.Stamnätet och eventuellt byanätet ägsav <strong>kommun</strong>en. <strong>Fiber</strong>föreningen ansvararför själva byggnationen av sitt byanätoch gräver och lägger själva ned tomrörmellan fastigheterna och <strong>till</strong> anslutningspunkteni <strong>kommun</strong>ens fibernät. För attha samma kvalité på tomrören, <strong>till</strong>handahållsde genom <strong>kommun</strong>ens försorg.Kostnaden regleras via avgift <strong>till</strong> <strong>kommun</strong>en.<strong>Fiber</strong>föreningen ansvarar också för attordna nödvändiga mark<strong>till</strong>stånd. Kommunenblåser in fibern i de tomma rören,svetsar, skarvar, mäter och installerar fiberi en dosa på väggen inne i medlemmarnashus.Tre kriterier ska vara uppfyllda för attett byanät ska bli verklighet.1. mer än 50 % av möjliga fastigheter ien definierad by ska ha tecknat bindandeavtal genom fiberföreningensförsorg. (Minst 40 fastigheter är ettbra riktmärke).2. grävning, rörläggning och markåterställningutförs och bekostas av fiberföreningen.3. fiberföreningen ordnar markavtal.Där byanätet kopplas ihop medstamnätet behövs ett utrymme förtekniken, en teknikbod. Kommunen<strong>till</strong>handahåller och äger teknikboden,men det är fiberföreningen som ordnarmarkavtal.Kommunen äger stamnätet och byanätet.För att tända upp stam- och byanätenkrävs att en operatör erbjuder tjänster såsomTV, telefoni och internet.Operatören ansvarar för sin del och <strong>kommun</strong>enansvarar för nätet. Operatörenäger den tekniska utrustningen och kundutrustning.6 7


Kostar det nå´t?Ja, först och främst kostar det att byggabyanätet som ansluter fastigheterna <strong>till</strong>stamnätet. Grävning och eventuell markkostnadfördelar fiberföreningen på sinamedlemmar. För grävkostnaderna sökerföreningen/den enskilde bidrag från Länsstyrelsen/övrigaktör.Resterande kostnaden för byggandet kommer<strong>kommun</strong>en ta ut genom en engångsavgiftsom ska vara lika för alla, för attpå så sätt förenkla administrationen ochbedömningen av kostnaderna.Mäklares bedömning är att en fiberanslutningökar fastighetsvärdet med minstlika mycket som anslutningen kostar.NätavgiftFör bredbandsabonnemang, drift ochunderhåll av nätet och byanätet betalasen fast månadsavgift <strong>till</strong> <strong>kommun</strong>en.Avgiften är lika för alla privata kunder,oavsett hur mycket nätanslutningen används.För inkoppling <strong>till</strong> stamnätet betalasen engångsavgift.TjänsterMånadskostnaden för tjänsterna varierarberoende på vilken tjänsteleverantördu väljer, hur många TV-kanaler du villha, vilket telefonabonnemang som passarbäst samt hur hög hastighet du önskarpå internetanslutningen.Nätet är öppet vilket innebär att allaoperatörer har <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> nätet.8 9


Från intresse <strong>till</strong>100 Mbit/s10 11


Vad är en nod – en ordlista för oss som inte vetADSLEn modemteknik som gör det möjligt attskicka upp <strong>till</strong> 24 Mbit/s genom vanligakopparledningar för telefoni.Bit/sBit per sekund är en måttenhet vid dataöverföring.BrandväggProgram eller system som skyddar motintrång via Internet.BredbandI regeringens förordningar definieras bredbandsom nät som har så hög överföringskapaciteti båda riktningarna attöverföring med god teknisk kvalitet avmultimediatjänster möjliggörs. Vad somavses med bredband varierar från 0,2Mbit/s och uppåt.NätabonnemangAvtal med nätägaren om anslutning <strong>till</strong>fibernät.<strong>Fiber</strong>föreningFör att hålla ihop arbetet är det bra attbilda en förening.ByanätDet fibernät som föreningen bygger inomfiberföreningen.Optisk fiberEn optisk fiber är gjord av glas som överförljus på samma sätt som kopparledningaröverför elektricitet. Ljus iställetför elektriska signaler ger mycket storkapacitet och störningsfri överföring.Optisk fiber kan överföra väsentligtmycket mer data än andra bärare som<strong>till</strong> exempel kopparledning.<strong>Fiber</strong>optisk kabelIsolerad kabel som omfattar ett antaltunna optiska fibrer av glas, exempelvis48 par (96 fibrer).I Sverige är de flesta stamnät och modernastadsnät uppbyggda med fiberoptiskakablar. En fiberoptisk kabel är i dagslägetdet som har störst potential när det gälleröverföringshastighet.IP-telefoniIP-telefoni är digital telefoni. Till skillnadfrån traditionell telefoni sker överföringenuppdelad i datapaket som är analog.KanalisationRör eller slangar som är avsedda för attblåsa in en fiberoptisk kabel, nergrävdai marken.Kommunikationsnod/TeknikbodEn <strong>kommun</strong>ikationsnod (nod) är en sammankopplings-eller knutpunkt i ett fibernät.I noden kopplas byanätet sammanmed stamnätet.Ortsnät<strong>Fiber</strong>nät inom en tätort. Till ortsnät anslutsfastigheter och företagen.Stamnät<strong>Fiber</strong>nät mellan tätorter och landsbygd.Till stamnät ansluts fastigheter i byanät.TeknikbodMindre byggnad för placering av tekniskutrustning.TjänsteoperatörEtt företag som erbjuder tjänster som <strong>till</strong>exempel Internet, telefoni, tv, hyra filmer,larm, övervakning, datalagring medmera.Öppet nätEtt fibernät där olika tjänsteleverantöreri konkurrens med varandra erbjuder sinatjänster.12 13


Klipp ut ifylld intresseanmälan och lämna <strong>till</strong> någon av kontaktpersonerna i din föreningIntresseanmälanFör bredbandsanslutning via fiber.Det är viktigt för din förening att veta hur många som funderar på att gå med.Detta för att mer detaljerat kunna projektera och beräkna kostnader förbyggnation av ett byanät.Ifylld intresseanmälan lämnas <strong>till</strong> någon av kontaktpersonerna i din förening.* Jag är mycket intresserad och vill vara med(OBS! Denna anmälan är inte bindande, du kan fortfarande ångra dig.)* Jag är intresserad men behöver fundera på saken.* Jag är inte alls intresseradKommentar ___________________________________________________________________________________________________________________________* Jag vill gärna ha löpande information via e-post och godkänner attmin e-postadress ingår i min förenings sändlista.* Jag önskar ingen information via e-postNamn ____________________________________________________________Adress ____________________________________________________________Telefon ___________________________ Mobil __________________________E-post ____________________________________________________________Fastighetsbeteckning ________________________________________________"14 15Jag/vi bor på annan ortAdress ____________________________________________________________Namnunderskrift ___________________________________________________


Mer info:Marit Wedérus, bredbandshandläggaremarit.wederus@almhult.setfn 0476-550 72Älmhults <strong>kommun</strong>, Box 500, 343 23 Älmhult, tfn 0476-550 00, info@almhult.se, www.almhult.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!