04/06 - Lomma kommun

ILLUSTRATIONSKARTAFÖRKLARINGAR200 20 40 60 80 100 MSkala 1:2000KajgatanS VästkustvägenStrandvägenE6DETALJPLAN FÖRDEL AV LOMMA 24:4 - 6 M FLLOMMA HAMN, HUVUDGATUSYSTEMLOMMA, LOMMA KOMMUN, SKÅNE LÄNUPPRÄTTAD PÅ UNDERLAG AV BRUNNBERG OCH FORSHED ARKITEKTKONTOR ABMILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGENPLAN-OCH BYGGKONTORETFOJAB ARKITEKTEROrienteringsplanEVA SJÖLINSTADSBYGGNADSCHEFILLUSTRATIONSKARTABETYGARCLAES HEDLUNDKLAS BRUNNBERGARKITEKT SAR/MSADETALJPLAN ÄR ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-02-05§5 LAGA KRAFT 2004-09-021962-DP 04/06

1262-DP 04/06BESLUT OM DETALJPLANAntagen av Kommunfullmäktige2004-02-05 § 5Betygar:Claes HedlundLaga kraft 2004-09-02Detaljplan för del av Lomma 24:4-6 m flLomma Hamn, huvudgatusystemetLomma, Lomma kommun, Skåne länPLANBESKRIVNING1 (17)

Detaljplan för del av Lomma 24:4-6 m flLomma Hamn, huvudgatusystemetLomma, Lomma kommun, Skåne länPLANBESKRIVNINGHANDLINGARPlanen är redovisad på plankarta med bestämmelser samt i dennabeskrivning och genomförandebeskrivning. Till handlingarna hörillustrationskarta, grundkarta och fastighetsförteckning samtsamrådsredogörelse och utlåtande över utställning.Till handlingarna hör också konsekvensbeskrivning ochkvalitetsprogram, upprättade i anslutning till det planprogramsom ligger till grund för planen och aktualiserade i anslutning tilldetaljplanen.Planen behandlas samtidigt med antagande av angränsandedetaljplan i väster för den första etappen av bostadsutbyggnad(”Detaljplan för del av Lomma 25:5 m fl, Lomma Hamn, västradelen”).SYFTEPlanens syfte är att skapa förutsättningar för försörjningen av iförsta hand den första etappens utbyggnad i västra delen avLomma Hamn, på sikt även den fortsatta utbyggnaden österdärom, d v s hela partiet mellan Höje å och den framtidaSjögatan (nuv Eternitgatan). De gatustråk, som planen omfattar,är dels avsedda att utgöra det nya huvudgatunätet, dels utrymmeför nya ledningshuvudstråk. Av särskild vikt är den nya tillfartennorrifrån till det framtida utbyggnadsområdet, d v s från SödraVästkustvägen. Det är angeläget att såväl byggtrafik somframtida boendetrafik tidigt får tillgång till denna tillfart för attinte Brohusvägen och järnvägsbron ska belastas med ytterligaretrafik.PLANDATALäge, avgränsning, arealPlanområdet omfattar i princip endast framtida allmän plats ochbestår av ett antal gatuarmar – Kajgatan, den framtida Sjögatan(nuv Eternitgatan), de framtida Disponentgatan ochSolskensgatan samt den framtida Hamnallén inklusive denframtida Oscars bro. Dessa gator sträcker sig mellan i norr SödraVästkustvägen, i öster anslutningen till den framtidaförbindelsegatan mellan Strandvägen och Centrumgatan, i västerden framtida Esplanaden (nuv Kontorsgatan). I planen ingår2 (17)

också del av Höje å på sträckan mellan Esplanaden och parkensöder om Brohus samt åpromenaden mellan Oscars bro ochparken söder om Brohus. Slutligen ingår också ett parti av dennapark, som avsätts för dagvattenmagasin. Däremot ingår endasttill en del det område för Fiskboden, som nyligen varit föremålför planläggning.Området omfattar ca 6 ha.MarkägarePlanen berör mark som ägs av fyra av de fem markägare, som ärengagerade i Lomma Hamn-projektet. JM AB äger markenväster om nuvarande Fasadgatan, vilken bl a innefattar Kajgatanoch nuvarande Eternitgatan. Hamnallén ligger på mark som ägsav CA Fastigheter AB, Skanska AB och Lomma kommun. Detframtida Varvstorget ligger huvudsakligen på mark som ägs avLomma kommun men berör också Skanska ABs mark.Åpromenaden i öster ligger, liksom dagvattendammen mm söderom Brohus, på CA Fastigheters mark. Delar av CA Fastighetersmark är föremål för inlösen såsom allmän plats enligt gällandedetaljplan. Fiskboden vid Kajgatan utgör egen fastighet, som ägsav företaget.TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDENÖversiktliga planer, planprogram etcPlanen baseras på det planprogram för Lomma Hamn, somkommunfullmäktige antog 2003-02-27 och som beskriver helaprojektet med de 860 bostäder och verksamheter som planerasutbyggt under de närmaste 15 åren.Planprogrammet med bilagor – illustrationskarta,konsekvensbeskrivning och kvalitetsprogram – beskriverutförligt de principer och den grundläggande tanke omsmåstaden som är utgångspunkten för planarbetet och projektet.Planprogrammet är förankrat i den fördjupade översiktsplanenför Lomma tätort, antagen av kommunfullmäktige 2003-01-30, isin tur förankrad i den kommuntäckande översiktsplanen,antagen av kommunfullmäktige 2001-05-03.Planprogrammets bilagor konsekvensbeskrivning ochkvalitetsprogram gäller också helheten och har i sin tur bilagoreller inarbetade fördjupande studier enl följande:Konsekvensbeskrivning:Analys enl balanseringsmetodenTrafikanalysAnalys av området vad avser konsekvenser förbarns miljö3 (17)

Kvalitetsprogram:FärgprogramUnder antagande är också Miljöpolicy och Miljöprogram förLomma Hamn.Planen har fått sin form och sitt mer konkreta innehåll bestämt avden parallellskiss som projektet arrangerade under sommarenhösten2001. Det förslag av Brunnberg & Forshed ArkitekterAB, som förordades, har därefter och efter mindre bearbetningarlegat till grund för såväl planprogrammet som det följandeplanarbetet.Huvudidéerna om en lågskalig och tät bebyggelse med dentraditionella småstaden och Lommakaraktären som utgångspunktkommer till uttryck i planprogrammets illustrationskarta och i detsärskilda kvalitetsprogram, som upprättats för planprogrammet.Här återges, vid sidan av utformningsregler för det offentligarummet, tankarna om vad som konstituerar den avseddakaraktären av stadsmässighet i liten skala och hur en livaktigstadsmiljö kan skapas.Det formellt antagna planprogrammet utgör underlag förplanarbete för hela området söder om Sjögatan, Disponentgatanoch Solskensgränd samt norra delen av Lomma centrum. Vidsidan av detta visar planprogrammet med bilagor också denlångsiktiga visionen för det större område, som omfattar även detidigare deponiområdena inom Habo-området, Fyrkantsdammen,Lomma centrum som helhet mm – i programmet angivet somutredningsområde. Det återger tankarna om en fortsatt utbyggnadav bostäder på södra delen av västra Habo och i Brohusområdet,ny idrottsanläggning och ny uppläggningsplats för fritidsbåtar påöstra Habo, badparkering söder om Fyrkantsdammen samt enupprustning av Strandfuret och utveckling avrekreationsanläggningarna på strandområdet och det nuvarandecampingområdet.Konsekvensbeskrivningen belyser utförligt miljötillgångarna ochde problem som är förknippade med tidigare deponier ochmarkföroreningar liksom kraven på lösningar på dessa.Konsekvensbeskrivningen beskriver också bland annatkonsekvenserna av och kraven på utformning av trafikstrukturenmed hänsyn till de nya förutsättningarna.Ett viktigt inslag i planprogrammets helhet, d v s både denformellt antagna delen och den långsiktiga visionen, ärkollektivtrafikförsörjningen med ett högklassigt stråk frånLomma station genom hamnområdet till Södra Västkustvägenoch vidare mot Bjärred.4 (17)

AvtalMellan kommunen och JM AB har ramavtal träffats omgenomförande av södra delen av Lomma Hamn, bl aexploatering av det nu aktuella planområdet, godkänt avkommunfullmäktige 2003-02-27. Avtalet innebär i korthet attkommunen avser överlåta mark till JM AB och att JM AB svararför exploateringen, inkl anläggandet av berörd del av allmänplats, som efter färdigställandet överlämnas till kommunen.Såväl Skanska AB som CA Fastigheter AB har givitavsiktsförklaringar om sin resp medverkan iexploateringsprocessen. Ramavtal kommer att träffas undervintern 2003-2004.Gällande detaljplanFör det aktuella planområdet och därutöver för hela områdetsöder om Sjögatan, Disponentgatan och Solskensgränd samt förBrohusvägen gäller stadsplan för Lomma industrihamn, fastställd1978-06-12. Planen syftar till användning för industri inom helaområdet samt handel inom ett mindre parti. Bortsett från den delsom omfattar Brohusvägen avses den upphävd i samband med –och villkorat av - antagandet av den aktuella planen och planenför huvudgatusystemet. För den östra delen, d v s bron ochpartierna som berör tätortens centrum, gäller detaljplan, antagen1984-09-06 (164). I norr, d v s vid Hamnalléns anslutning tillSödra Västkustvägen, gäller detaljplan, antagen 1990-06-07(174).För Fiskboden vid Kajgatan med närmaste omgivning gällerdetaljplan, antagen 2000-09-26.Detaljplanen gränsar i söder, öster och norr till de områden inomde antagna detaljplanerna 164 och 174 enligt ovan, som intekommer att ändras.FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGARNuvarande förhållandenBebyggelsemiljö och markanvändningOmrådet är idag vad gäller bebyggelse präglat av den tidigareindustriverksamheten, d v s eternittillverkning fram till 1977med vissa spår i den omgivande miljön av tegel- ochcementtillverkningen dessförinnan.Den användning bebyggelsen har fått för småindustri, handel,kontor mm under åren efter 1977 har emellertid i hög grad ocksåsatt sin prägel på områdets nuvarande utseende. Många avbyggnaderna från eternitfabrikens tid har med ny användning5 (17)

kommit att bilda ett skiftande småindustrilandskap med mångaenskilda företag och med ett öppet gatunät, som står i kontaktmed tätortens.Detaljplanen berör i första hand den del av det tidigareindustriområdet som utgjort ett öppet område mellan den västligadel, som upplåtits för blandad småindustri, och den östliga, somägs och utnyttjas av Skanska AB för bl a väglaboratorium ochförråd. Detta öppna område, ägt av kommunen, utnyttjas förvinteruppläggning av fritidsbåtar och gränsar till denvarvsverksamhet vid Kajgatan, som utövas i den gamlategelladan – idag ”Oscars varv”. Varvsverksamheten förutsättsfortgå i former som kan samspela med såväl en fortsatt aktivkajmiljö och en attraktiv ny stadsmiljö. Däremot förutsättsbåtuppläggningen efterhand flyttad till nytt läge.Området öster om ån fungerar som öppet grönområde kring detgamla industrispåret. I anslutning till detta står grupper av bodarför förvaring av fiskeredskap – en funktion som förutsätts fåersättning i form av bodar som utformas i samklang med den nyamiljön i anslutning till Kajgatan, med Fiskbodens försäljning ochservering mm.Vid Kajgatan utgör Fiskboden ett uppskattat inslag, som kommeratt finnas kvar och vara en viktig komponent i den nya miljön.Marken för den norra skänkeln av den nya Hamnallén utgörs aven del av det obebyggda område som utnyttjats för deponier tillför ett tjugutal år sedan.Partierna i öster utgörs av dels södra delen av den värdefullamiljön vid Brohus och dess parkmiljö. Sydligaste delen avtomten till Villa Solsken utgör idag ett lågparti med ettvattendrag som ingår i det nuvarande dagvattensystemet medutlopp i ån. Det föreslås bestå som sådant, utvidgat och anlagtsom parkmiljö. Stråket i öster utefter ån är idag en mjukpromenadväg med enstaka båtplatser för roddbåtar. Det kommeratt i möjligaste mån få behålla sin karaktär som inramning tillden nya framtida bebyggelsen men permanentat och körbart somlokal tillfart till berörda fastigheter.Växtlighet och naturmiljö i övrigtÅpromenaden utgör ett av de viktigaste inslagen av störreväxtlighet inom planområdet. Det är bl a pilar och popplar medsådan storlek att de i hög grad ger karaktär åt både sträckan ochsin omgivning. De skall i möjligaste mån bevaras.Parkmiljön med dagvattenstråket strax norr därom rymmer ocksåväxtlighet med miljömässiga värden, här av trädgårdskaraktär.Väster om denna finns en tät rad av äldre pilar, som har ett6 (17)

sådant värde med stora trädkronor att de bildar ankare i en litenframtida plats. Brohusområdet strax norr om planområdet utgörsom helhet en värdefull miljö, som i hög grad påverkarplanområdets. Norra delen av Brohus gränsar till Hamnallénsanslutning till Södra Västkustvägen. Växtligheten inomplanområdet här utgörs mest av mindre buskträd och buskar.Området för den framtida Hamnalléns norra del präglas avgräsmark med inslag av sly. Strax söder därom gränsar Sjögatan(nuv Eternitgatan) till ett bestånd av sykomorlönnar mm på södrasidan och buskträd och buskar på norra sidan.Norr om Sjögatan och väster om Hamnallén kan en våtmark ochfågellokal beröras av planen.Öster om järnvägsbron finns en uppvuxen rad av lindar utefterindustrispåret. De kommer att påverkas av förändringarna ochkan ev flyttas så att de kan ingå i den nya miljön.Gatunät, kajer etcPlanen bygger till stora delar på det nuvarande gatunätet, därdock Hamnalléns sträckning utgör ett nytt inslag. Dagenshuvudgator i övrigt – nuvarande Eternitgatan (Sjögatan) ochKajgatan – finns kvar i omvandlad form i den framtida miljön.Kajgatans karaktär idag av brukskaj för hamnändamålet avsesbestå liksom dess rol som promenadstråk, om än inramad av nybebyggelse. Kajerna förutsätts till stor del reparerade. Norr ombron utgörs kanten mot ån av enkla träskoningar, ställvisförstärkta.Trafiken till planområdet leds idag via Brohusvägen i norr ochvia Centrumgatan, Höjeågatan och järnvägsbron från söder. Endel av trafiken till industriverksamheterna är tung och kommerföreträdesvis via Brohusvägen – järnvägsbron har begränsningari såväl bredd som bärighet. Den kommer att ersättas underutbyggnadstiden, dock inte i första etappen. Det är bl a därförangeläget att den norra delen av Hamnallén kan byggas ut i tidigtskede.MarkDen södra delen av området såsom tidigare plats förEternitfabriken avtecknar sig i markbeskaffenheten. En stor delutgör uppfyllnad med sand och ger från geoteknisk synpunktgoda förhållanden för grundläggning. De rester av eternit, somockså använts som uppfyllnad, utgör från denna synpunkt ingetproblem, inte heller från hälsosynpunkt så länge de ligger täcktaav annan fyllning. Däremot innebär de att schakter i dessa partierså lång möjligt bör undvikas. Av bl a detta skäl kommer markenatt höjas med ytterligare fyllning, ev med sådan höjd att nyaledningar kan förläggas ovanför nuvarande marknivå. Ställvisinnehåller marken också mindre förekomster av andra7 (17)

föroreningar, t ex olja. Konsekvensbeskrivningen ger en utförligredovisning av markförhållandena inom området och betydelsenav detta från teknisk, miljömässig och hälsosynpunkt, dessutomvilka villkor som ställs vad avser saneringsåtgärder etc. Markenfår inte tas i anspråk för det nya ändamålet förrän nödvändigasaneringsinsatser är genomförda, vilket regleras genom såvälplanbestämmelse som i exploateringsavtal.En anmälan enligt miljöbalken om efterbehandling kommer attlämnas till tillsynsmyndigheten före arbetenas start.Ett annat skäl för markhöjning är att möta riskerna föröversvämning. Lägsta höjd i planen om + 2,5, d v s höjning medca 1 m, avses ge tillräcklig marginal till bedömt högstvattenstånd och även till högst någonsin – vid ett tillfälle –uppmätta vattenstånd om + 2,06.Norra delen av planområdet, d v s den del som berörs avHamnalléns norra skänkel har en annan historia än den södra, omän förknippad med områdets industrihistoria. Som tidigare lertäkthar den återfyllts i modern tid med avfall av skiftande menkartlagt slag. Detta innebär miljöpåverkan på sätt som ocksåredovisas utförligt i konsekvensbeskrivningen liksom villkor vadavser åtgärder etc. Vissa åtgärder, bl a utrymme för en evtätskärm för lakvatten, kommer till uttryck i detaljplanen.Fördjupade geotekniska och miljömässig undersökningarförutsätts före projektering och byggande.KulturmiljöPlanen omfattar två inslag som bedöms som kulturmiljö avsärskilt värde:• Tegelladan, som inrymmer Oscars varv, skall, om ändelvis förändrad, bevaras• Minnesstenen över högvattnet 1903 vid bron skallbevaras i sammanhang med den nya miljön. Den kandock behöva flyttas något och har därför inte åsatts någonplanbestämmelse på platsen.I angränsande område och indirekt påverkat av planen finnsBrohus historiska bebyggelse och parkmiljö. Åtgärder ianslutning till dessa områden måste anpassas till denna miljö.Eftersom all mark berörts av åtgärder i modern tid bedöms ingafornlämningar finnas inom planområdet.InfrastrukturBortsett från fjärrvärmeledningen från värmeverket i västra delenav industriområdet och med sträckning genom området mot8 (17)

tätorten via bron, bedöms ledningsnätet som moget för utbyte iprincip inom hela det framtida utbyggnadsområdet. Eftersomutbyggnaden av bebyggelsen kommer att ske i etapper och medambitionen att så länge som möjligt medge pågåendeverksamheter i avvaktan på detta är det angeläget attledningsnäten under en övergångstid kan fungera ikombinationer med befintliga och nya ledningar. Avsikten meddenna detaljplan är allmänt sett att bereda mark och möjlighet föratt förse den fortgående utbyggnaden med infrastruktur.Föreslagna förhållandenStruktur och huvuddispositionDet aktuella planområdet är en del av den helhet som utförligtredovisas i Planprogram för Lomma Hamn, antaget 2003-02-27med tillhörande handlingar. En småstad med 1200 bostäder medinslag av verksamheter, varav den södra delen som stenstad i tvåtrevåningar med tydliga kvartersformer och distinkta gaturumoch den norra delen på Habofältet och i Brohus somträdgårdsstad är tanken som ligger till grund för planarbetet. Denredovisas som illustration, utarbetad av Brunnberg & ForshedArkitektkontor AB, till planprogrammet och ikvalitetsprogrammet, som avser hela den framtida tänkbarautbyggnaden.Det formella planprogrammet avser den del av helheten somomfattar områdena söder om Sjögatan (nuv Eternitgatan) samt enny tillfartsväg från Södra Västkustvägen i norr och en del avtätortens centrumområde öster om ån, inklusive en ny bro överdenna. Denna del avses omfatta ca 860 bostäder. Denna del ärbaserad på ett, med små nyanser, sammanhållet byggnadssätt,som är avsett att prägla det nu aktuella planområdet.Planprogrammet omfattar också de viktiga sammanhangenmellan den nya stadsdelen och tätortens centrum, där befästandetav dessa sammanhang förutsätter att även centrum utvecklas.Sluten kvartersbebyggelse med distinkta kvartersgränser medbebyggelse i gatulinjen, små och bestämda öppningar in ikvarteren, småskalighet i bebyggelsen med huskroppar som inteär längre än som högst ca 25 m, d v s en trapphusenhet, samt enblandning av hustyper och bostadsformer i varje kvarter – dettaär egenskaper som svarar mot den traditionella småstaden ochsom här avses utformas med Lomma-karaktär och medutnyttjande av det speciella läge, som Lomma Hamn kan erbjuda.Vattenkontakten i tre väderstreck och med tre olika karaktärer ären viktig egenskap men hela planområdet, d v s även de delarsom inte har direkt kontakt med vattnet måste ges samma högastadsbyggnadskvalitet.9 (17)

Vattenkontakten bygger därför på utsikt på ett naturligt sätt förde närmast belägna bostäderna men upplevelsen av närhet tillvattenrummen måste prägla även det inre av området. Det kanske genom att gatorna på ett tydligt sätt mynnar i vattenrummenoch förmedlar kontakten till det inre. Å andra sidan är avsiktenmed tätheten och kvartersformerna att ge förutsättningar förmiljöer som är skyddade för det utsatta klimatet.Det regelbundna kvarterssystemet bygger på enheter som ärsammansatta av en blandning av flerbostadshus i tre våningarmed indragna vindsvåningar och tvåvåningshus i form av radhus,parhus eller små flerbostadshus. Kvarteren ramar in gator med såsmå dimensioner att gaturummen upplevs som intima trots att deockså är öppna för trafik på de oskyddade trafikanternas villkor.Kvartersformerna ger också upphov till samlande platser medvitala placeringar i gatunätet. Som nämnts utgör de östvästligagatorna i norr och söder – Sjögatan (nuv Eternitgatan) ochKajgatan – huvudgator i trafiksystemet med kopplingar till dennordsydliga Hamnallén med koppling i sin tur till SödraVästkustvägen och en ny bro över ån till tätortens centrum.De nord-sydliga gatorna därutöver utgör länkar till det inre avstadsdelen och till de minsta gatorna. De nord-sydliga axlarna istrukturen utan överordnad trafikfunktion bildar parkrum avolika slag – ett med en kanal som inre vattenrum.Detta gäller som beskrivning av helhetsstrukturen i den södradelen av stadsdelen. Planläggningen av det nu aktuellaplanområdet är en förutsättning för den samtidigt behandladeplanläggningen av första etappens bebyggelse i den västra delenav det tidigare industriområdet. Detaljplanen omfattar främst dengatumark som i den framtida utbyggnaden skall betjänaomgivande bebyggelse och i tidigt skede rymma trafik ochförsörjning till den första utbyggnadsetappen.Gatorna får med små undantag redan i planläggningen sinslutliga utformning fastlagd även om de inte kommer att omgesav bebyggelse förrän senare. På liknande sätt läggs utformningenav berörda platser, kajer och broar fast. I anslutningen tilltätortens gatunät redovisar dock detaljplanen en provisoriskutformning. I den fullföljda utbyggnaden kommer platsen mellankommunhuset och ån att bli föremål för en omfattandeomgestaltning. Denna utreds f n och förutsättningar finns inteidag för planläggning.Gator och platser – användning och utformningTrafiksystemet i den framtida stadsdelen är uppbyggt på dehuvudgator som ingår i planen – Hamnallén, Sjögatan ochKajgatan – men även på Brohusvägen. Från dessa förgrenar sigdet mindre gatunätet. Huvudgatorna karaktäriseras till skillnadfrån de mindre gatorna genom att ha separerade ytor för körtrafik10 (17)

framtiden kan byggas om för spårtrafik med samma sträckning.Prioriteten innebär bl a företräde i korsningen med SödraVästkustvägen. Två hållplatser anordnas inom området, vilketger högst 500 m avstånd för trafikanter från de längst bortbelägna bostäderna.Spårtrafik och busstrafik kräver i stort samma utrymme igatusektionen. Däremot kräver spårtrafik större utrymme undermark för ledningsförläggning, stolpfundament etc, vilket kankräva den bredare sektion som nu ligger till grund för planen.Alternativa sektioner redovisas i kvalitetsprogrammet med siktepå ett val i genomförandeskedet.Utformningen av korsningen med Södra Västkustvägen är vitaläven från andra synpunkter. Det är angeläget att dels stadsdelenhar god kontakt med tätortens centrum, även för biltrafik, dels attdenna kontakt dock inte ger bekväm tillgänglighet till detöverordnade vägnätet. Det skall vara naturligt att söka sig norrutvia Hamnallén och Södra Västkustvägen till Lommas norratrafikplats för dessa resor. För att uppnå detta måste korsningenmed Södra Västkustvägen utformas så att den ger bekväm utfartutan väntetider. Korsningen har därför utformats med t exsärskild expressfil för högersväng från Hamnallén. I gengäld fårinte korsningen utformas så att den inbjuder till genomfartstrafikfrån Bjärred mot centrum. Under en övergångstid utnyttjasBrohusvägen som tillfart.Fördelningen av trafik från området mot det överordnade nätethar belysts i en särskild studie, där prognosen för trafikalstringenpekar på att centrumområdet, särskilt Vinstorpsvägen ochKarstorpsvägen, inte bedöms drabbas av någon ytterligaretrafikbelastning till följd av utbyggnaden i Lomma Hamnområdet(Trafikanalys i Lomma Hamn –utbyggnad Hamnen 1, kv1-9,Trivector Traffic AB, 2003).Skydd mot de störningar från trafikbuller som kan bli aktuellavid Hamnallén förutsätts regleras i framtida detaljplan förbebyggelse.Teknisk försörjningPlanens syfte är att tillgodose behovet av teknisk försörjning iutbyggnadsområdet i hamnens västra del. Huvudgatorna i planensamt Brohusvägen avses således rymma framtida ledningsstråk iöverensstämmelse med pågående utredning. Här bör påpekas att,trots till synes tilltagna gatumått, utrymmet för ledningslägen ärbegränsade i främst Hamnallén. Trädplantering, plats för stolparför ev luftledning till spårtrafik etc sätter gränser för friheten förledningsförläggning. Denna projektering måste således ske medomsorg.14 (17)

För att bl a slippa schakter i förorenad mark kommerledningsnätet sannolikt att förläggas ovan nuvarande marknivå.Bl a detta kan ge behov av pumpstationer. En pumpstation förhuvudavloppsnätet behövs i alla händelser för passagen under ån.Den föreslagits förlagd till och utformningsmässigt integrerad idet nya brofästet. Alternativ placering är i en byggnad, liknandebodarna för fiskeredskap.Dagvattensystemet inom utbyggnadsområdet avses mynna i ennyanlagd fördröjningsbassäng på platsen för det nuvarande diketsöder om Brohus. Den bör utformas så att den kan utgöra entillgång i parkmiljön.Utöver det angivna området för tekniska anläggningar,pumpstation, medger planen att kommunen upplåter mark förbehövliga tekniska anläggningar (ytterligare pumpstationer,nätstationer för el etc) ovan eller under mark.MiljöfrågorMiljöfrågorna vad avser främst hanteringen av de deponier ochdet industriavfall som berör området redovisas utförligt ikonsekvensbeskrivningen. Saneringsåtgärder resp skyddandeövertäckning kommer att vidtas innan området tas i anspråk förny användning enligt redovisningen i denna och enligt de kravsom fortsatta miljöutredningar kan anvisa. Dessa åtgärder skallhelt säkra miljön enligt antagna miljö- och hälsoskyddskrav.Detta regleras i såväl planbestämmelse som iexploateringsavtalet. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.Planen omfattar en del av dessa åtgärder. För att möjliggöraanläggandet av tätskärmar för lakvatten från deponierna påHabofältet har utrymme reserverats för sådana norr om Sjögatanoch Disponentgatan. De är redovisade som kvartersmark förteknisk anläggning.VattenområdenDe vattenområden som ingår i planen förutsätts i huvudsakbibehålla sin nuvarande roll och utformning. Vissakompletteringar medges enligt planen för att ytterligare höjavärdet hos dessa. Kajer kommer att repareras. I samband meddetta kan de höga kajerna kompletteras med längsgåendeträbryggor, som gör det möjligt att som gående komma närmarevattnet. På vissa partier kan tvärgående pontonbryggor läggas uttill ca 12 m från kajkant för att ytterligare utöka antaletsmåbåtsplatser i hamnen. Det är emellertid viktigt att ocksåsådana partier av kajer finns kvar som tillåter längstilläggning förstörre båtar och fartyg.15 (17)

Som ett bidrag till en vital bostads- och hamnmiljö medgesboende och verksamheter på förtöjda båtar. Förutsättningen är attdessa har en utformning med tydlig marin karaktär, d v suppfattas såsom båtar. Däckshus etc får inte ha karaktär av hussom placerats på pråmar och får t ex inte ha sadeltak.Skrovformen ska både vara urskiljbar i sig och avspeglas iformen på däcksöverbyggnader. ”Flytande villor” är således inteaktuella. Även däcksmiljön i övrigt med räcken, beläggningar etcskall ha karaktär av sjöfartsmiljö även om farkosterna ärpermanent förtöjda. En begränsning av höjden hos endäcksöverbyggnad till högst en ”våning” över ett högre skrov (dv s motsvarande höjd över kajplanet) bortsett från master,skorstenar etc som behövs för att kunna fungera som båt, syftartill att inte begränsa utblickarna för mycket från kajen mot ån.Viktigt är också att verksamheter på båtar i hamnen är av detslaget att det tillför vitalitet och karaktär till främst det publikahamnlivet – t ex restaurang, kafé etc - och kan svara mot boendetoch verksamheten på Kajgatan och i stadsdelen i övrigt.Bostads- och verksamhetsanvändningen på båtar i hamnenställer, om den får större omfattning än endast enstaka exempel,krav på spelregler. Det gäller såväl utformning och stadsmiljösom säkerhet. Husbåtar med större däcksöverbyggnad kan t exriskera att bli en helt kompakt vägg mellan kaj och vatten om deligger för tätt och i för stor mängd. Detta kräver en noggrannprövning av varje fall vad avser såväl utformning och placeringsom övriga krav enl 3 kap PBL. Denna prövning avses ske såsombygglovsprövning enl PBL, där också brandskydd ochtillgänglighet för räddning prövas, baserat påbrandskyddsdokumentation. En förutsättning förbygglovsprövning är att nödvändiga avtal som säkrar tillgång tillkaj och nödvändig teknisk försörjning kan träffas. Ibygglovprövningen måste de avsteg underförstås som är givna avsituationen på en båt, t ex tillgänglighet för rörelsehindrade etc.Prövningen sker med stöd av utökad lovplikt.Vid de låga kajerna norr om bron kan småbryggor läggas ut föratt ge flera båtplatser för små båtar och som vilplatser vidåpromenaden. Här är emellertid ån smalare och sådana bryggorfår inte inkräkta på passageutrymmet i ån.Administrativa bestämmelserGenomförandetiden skall vara 15 år från det datum planen vunnitlaga kraft.För att säkra den uppvuxna växtighet som finns inomplanområdet, vilken utgör en speciell tillgång har förbud motfällning och skador införts inom vissa områden (n). De innebärmarklovsplikt för de åtgärder, som av speciella skäl (säkerhet16 (17)

eller annat), kan bli nödvändiga. Här förutsätts ocksåkompensation i form av t ex nya träd med sammanlagtmotsvarande stamomfång, varav hälften skall planteras påplatsen och hälften kan planteras på annan plats inomplanområdet.Utökad lovplikt gäller för bostäder och verksamheter på båt inomvattenområdet för hamn, brygga.Planens upprättandeDetaljplanen har utarbetats på uppdrag av Lomma kommunsMiljö- och byggförvaltning och i nära samarbete med denna. Iarbetet har också medverkat Brunnberg & ForshedArkitektkontor AB, som också utarbetat underlaget, samt JMAB. Därutöver har andra experter medverkat.FOJAB arkitekter AB Miljö- och bygg-2003-11-25 förvaltningenLomma kommunPlan- och byggkontoret2003-11-25Klas BrunnbergArkitekt SAR/MSAEva SjölinStadsbyggnadschef17 (17)

1262-DP 04/06BESLUT OM DETALJPLANAntagen av Kommunfullmäktige2004-02-05 § 5Betygar:Claes HedlundLaga kraft 2004-09-02Detaljplan för del av Lomma 24:4-6 m fl,Lomma Hamn, huvudgatusystemetLomma, Lomma kommun, Skåne länGENOMFÖRANDEBESKRIVNING1 (3)

Detaljplan för del av Lomma 24:4-6 m fl,Lomma Hamn, huvudgatusystemetLomma, Lomma kommun, Skåne länGENOMFÖRANDEBESKRIVNINGORGANISATORISKA FRÅGORTidplanPlanen avses antagen vid årsskiftet 2003-04. Byggstart planerastill våren 2004.GenomförandetidUtbyggnaden av gatunätet är tänkt att ske i den takt övrigutbyggnad inom Lomma Hamn-området kräver.Genomförandets första fas omfattar ny tillfart från SödraVästkustvägen till Sjögatan (nuv Eternitgatan).Genomförandetiden är satt till 15 år från det datum planenvunnit laga kraft.Ansvarsfördelning, huvumannaskapJM AB kommer som exploatör att svara för planensgenomförande. Allmän plats anläggs i exploateringen ochöverlämnas till kommunen, som skall vara huvudman fördenna.AvtalExploateringsavtal ska träffas och godkännas avkommunfullmäktige i samband med antagande av planen.Ramavtal har träffats mellan kommunen och JM AB. SkanskaAB och CA Fastigheter AB har givit avsiktsförklaringar om sinrespektive medverkan i exploateringsprocessen. Ramavtalmellan kommunen och dessa företag kommer att träffas undervintern 2003-2004.FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGORFastighetsbildningPlanen omfattar endast allmän plats, varför fastighetsbildninginte är aktuell.Planen omfattar mark som ägs av JM AB, Skanska AB, CAFastigheter AB samt Lomma kommun. Ett mindre parti ägs avFiskboden AB. Sådan mark som i gällande detaljplan utgör2 (3)

allmän plats och som ägs av CA Fastigheter AB är föremål förinlösen av Lomma kommun.EKONOMISKA FRÅGORExploateringen avses bära samtliga kostnader.TEKNISKA FRÅGORLedningsnätRamavtalet och exploateringsavtalet reglerar kraven påkommunens godkännande av utformningen av det allmännaledningsnätet, gator etc.MarkarbetenOmrådet är ett gammalt industriområde. I samband medverksamhetsutövning kan okontrollerade material hadeponerats. Marken skall vara efterbehandlad i denutsträckning som krävs för det avsedda nya ändamålet innanden tas i anspråk för detta.Dom ang inrepp i vattenverksamhetOm vattenverksamhet inom planområdet påverkas så att domenligt miljöbalken behövs skall ansökan om prövning göras tillmiljödomstolen under förutsättning att det inte redan finnstillstånd.Genomförandebeskrivningen har upprättats av planförfattaren isamverkan med kommunenFOJAB arkitekter Miljö- och byggförvaltningen2003-11-25 Lomma kommunPlan- och byggkontoret2003-11-25Klas BrunnbergArkitekt SAR/MSAEva SjölinStadsbyggnadschef3 (3)