Kyrkpressen 47/2011 (PDF: 4.8MB)

12 KULTURKyrkpressen torsdag 24.11.2011 • nr 4709-612 615 49, redaktionen@kyrkpressen.fiELLIPSLapponiaNär höstmörkret sätterin skulle jag helst görasom björnen:äta upp mig,göra detvarmt ochbekvämt förmig och sovatill våren.Om tilloch med jag som bornere i södern uppleverdet så, hur ska det då intekännas för dem somlever med kaamos halvaåret? Blir människornalika karga och väderbitnasom sin omvärld? Föratt få svar besökte jagutställningen Lapsk magipå konstmuseet Ateneum.Något entydigtbesked fick jag inte. Däremotframträder konstrasternamellan mörkeroch ljus, värme och kylamed stor skärpa. Midsommarljusetär brännandestarkt, mörkretogenomträngligt. Folketsegt som fjällbjörkarna... eller?Lappländsk konstbrukar ofta associerasfrämst med Kalervo Palsaoch Reidar Särestöniemi.Med fog. I Palsasverk med en ensam manvid ett fruset element läserjag in något av denfysiska men också mentalaisolering som drabbarden som inte smälterin i ett litet samhälle. Särestöniemisassociativanaturbeskrivningar andasi sin tur ett djup somnår förbi tid och kultur.Ett stämning och känslasom även jag som baraupplevt turist-Lapplandkan ta till mig.En sak som slår migi efterhand är att ingensom avbildades på utställningenverkade habråttom. Alla såg väldigtallvarsamma och eftertänksammaut.Kanske kan det ocksåkomma något gott avatt yttre omständighetertvingar en att dra ner påtakten? Kanske skulle vialla behöva en dos kaamosför att kunna släppataget en stund?Ill.: Kalervo Palsa: Utan titel(1972). Museet för nutidskonstKiasma. Bild: Statens konstmuseum,Centralarkivet förbildkonst, Petri Virtanen.Marina WiikMörkertid Dagsljuslampor, d-vitamineller dvala? Religionerna erbjuderytterligare knep för att bemästra vintermörkret.Mörker och ljus betyderändå olika saker för en kristen än fören buddhist.Det heligamörkretText: Marina Wiik– Ljuset, mörkret och stillheten för ossin på livets mysterium och dess grundfrågor,säger metropolit Ambrosius frånden ortodoxa kyrkan.Den ortodoxa julfastastan då församlingsmedlemmarnaförsöker levaett enklare liv infaller i advent.– Under fastan gör vi en liturgiskdjupdykning i mörkertiden för att geplats för det inre ljuset, för bön och stillhet.Sedan väntar julen: människokärlekensoch välgörenhetens fest.Också Ari Tikka, zen-buddhist ochmeditationslärare, ser mörkertiden somen möjlighet till andlig tillväxt.– Inom zen finns inget entydigt svarpå vad som är gott och ont, individenhar stor valmöjlighet men ska varamedveten om att hans gärningar kanha goda eller dåliga följder.Vid meditationsövningar sitter zenbuddhistermed öppna ögon och blickenriktad mot omvärlden.– När man står i förbindelse till världenhar man ”ljuset tänt”. Det är möjligtatt vara vaken trots att det känns mörktom man fokuserar på det som sker runtomkring i ställer för i den egna fantasin.Gudomligt ljusAri Tikka och fader Ambrosius fungeradesom diskussioninledare på ett seminariummed rubriken Helig mörkertid(Pyhä kaamos) på det ortodoxa kulturcentretSofia förra veckan.Tanken med evenemanget var att samlaolika religiösa traditioner till stillhet ochreflektion kring det purfinska temat denmörka årstidens andliga betydelse. Enligtarrangörerna, kulturcentret i samarbetemed Fokus r.f. och Ekumeniska rådeti Finland, kompletterar det här reli-gionernas samhälleliga möte och dialog.På plats fanns representanter för åtminstoneåtta olika religioner. Panelisternautgjorde en brokig skara av svartakåpor, runda huvudbonader och stickadetröjor med elefantmotiv. Önskanatt förstå varandra var stor och intressetfrån publiken osviktande.Panelen tog bland annat ställning tillvad som kännetecknar mörkret och vilketljus som borde ersätta mörkret.– Frågan är helt befängd, säger KirstiBergman, schaman och styrelseordförandeför Lehto, en förening för naturreligioner.Bergman uppfattar mörkret och ljusetsom lika värdefulla.– När det är kallt och mörkt ska manvila. Människan mår bättre om hon följernaturens livscykel.Inom naturreligionerna finns ingenlära om personifierad ondska. Ocksåsynen på gudar och det gudomliga varierar.– Ljuset är kort sagt livskraft och enhetmed det gudomliga, säger Bergman.Också inom islam ses mörkret ochljuset som lika betydelsefulla.– Båda har skapats av Gud och allthar ett par: mörker-ljus, köld-värme,man-kvinna ... säger imamen RamilBelyaev som representerar det muslimskatatarsamfundet.Enligt Belyaev skiljer man inte mellandet fysiska och andliga livet inomislam.– I koranen finns verser om att Gudär jordens och himlens ljus. Genom bönkommer muslimen ut ur mörkret, urokunskapen. Bönen ger honom ljus,gudskontakt och glädje.Bön och bastubadEnligt yogaläraren och hindun Taavi Kassilafungerar ondskan som en lärare ochriktar blicken mot det gudomliga goda.mörkret och stillhetenbereder rum för livetsmysterium och det inreljuset. Bön, meditation ochbastubad ger krafter attklara vintermörkret.foto: ISTOCK– För hinduer är meningen med livetatt komma från okunskapens mörkertill kunskapens ljus. Okunskapen bestårav egot, som skiljer oss från gudeller gudomlig kunskap. Genom attövervinna egot kan vi bli fullt upplysta.Pekka Yrjänä Hiltunen, sekreterarei religionsfostran vid kyrkostyrelsen,deltog i paneldiskussionen som bådemoderator och representant för kristendomen.Enligt Hiltunen är mörkeratt lösgöra sig från den Gud vi skapatsi gemenskap med.– Gud är ljusets fader men bor imörkret. Lösningen är att grabba tagi Kristus, i den Gud som blev kött.Men om man bortser från det andliga ljusetoch mörkret, hur klarar panelisterna avden mörka årstiden?– Jag går på en sju dagars meditationsretreati början av december.Väckningen är klockan fyra och vi sit-Kyrkans kulturpris till Tiina Lindforsdans. Kyrkans kulturpris2011 går till dansaren ochkoreografen Tiina Lindfors.Lindfors fick priset försitt verk Passion som uppförtsinom ramen för programmetför Åbo kulturhuvudsstad.Dramat beskriverJesus lidande. Lindforsansvarade för regin ochkoreografin. Kyrkans kulturprisarbetsgruppanser attdramat är en betydelsefullkulturgärning med tanke pådet kristna budskapet.Ärkebiskop Kari Mäkinendelade ut priset i Åbo den22 november. Prissummanär 6 000 euro.Kyrkostyrelsen delar årligenut kyrkans kulturprissom erkännande för ett fördet kristna budskapet betydelsefulltkonstnärligtskapande eller framförande,eller för kulturgärningar.De vackraste julsångerna på webbeninternet. Julens stora allsångskonsertDe vackrastejulsångerna har fått en egenwebbsida. På sidan kanman rösta fram sin favoritsång,hålla en kort julandaktoch kolla upp var allsångstillfällenaordnas. Sidanupprätthålls av FinskaMissionssällskapet.Förra veckan kom ocksåFinlands evangelisk lutherskakyrka med på facebookmed en egen sida. Utöveraktuell information om kyrkanoch kyrkoåret har sidanockså en chat där besökarnakan få kontakt med församlingsanställda.Också barnsidan Lastenkirkko.filanserar en nyhet.Inför julen erbjuder deen julkalender med spel ochvideor i varje kalenderlucka.Huvudpersonen i årets kalenderär en kyrkråtta i Åbo.Gemenskap bland krubborJulkrubbor. Sedan den 20november finns julkrubborigen utställda i skyltfönstrenlängs Alexandersgatan iHesingfors.Utställningen ordnas förtrettonde gången och berättarom Jesu födelse ochgemenskapen mellan olikamänniskor.Till skillnad från tidigareår är figurerna nu blandadefrån olika krubbor förFoto: Teemu Töyryläatt föra fram temat att allakan vara med och fira julensunder.