Europas konsumentorganisationerArbetar på bred frontInformation på Internet och särskilt webb-medlemskap.Det satsar holländska Consumentenbond, en av Europasäldsta och största konsumentorganisationer, på.”Nu är vår tid kommen”Polen genomgick för tjugofem år sedan en turbulent period.Stora politiska omvälvningar och nya medborgerliga rättigheterledde till att tusentals organisationer bildades under ett år. En avdessa var Konsumentförbundet – Federacja Konsumentów.Consumentenbond (eller Bond)bildades redan 1953, och var med ochbildade den europeiska samarbetsorganisationenBEUC 1962. Man är fortfarandeen aktiv och tongivande medlemi BEUC, och ses ofta som en spjutspetsblandkonsumentorganisationerna.Men Consumentenbondsdirektör Klaske de Jongetycker inte att man alltidär i främsta ledet:– Visst, vi är fortfarandeen stor organisationsom kan arbeta på bred front – ävenom vi tappat ca 50 000 medlemmar på2000–talet, säger Klaske de Jonge. Bondi dag har ca 570 000 medlemmar, 205anställda och en årlig omsättning på 36miljoner euro (ca 332 miljoner SEK), såvi har stora resurser. Men mindre organisationerkan tvingas vara mer kreativaoch komma med innovativa förslag ochnya arbetsmetoder, då ligger de i täten!Klaske de Jonge tycker att Consumentenbondexempelvis har lärt sigmycket av <strong>Sveriges</strong> Konsumentråds sättatt jobba med barn och reklam, och belgiskaTest Achats sätt att marknadsförasin organisation. Men Bond har ocksålärt sig mycket av andra stora organisationer– som USA:s Consumers Union.–Av amerikanerna har vi lärt ossmycket om hur man jobbar med Internetoch information på hemsidan, sägerKlaske de Jonge. Den satsningen har varitvår stora utmaning under de senasteåren.För tre år sedan lanserade Bondett speciellt webbmedlemskap. Somwebbmedlem får man tillgång till storamängder information direkt online,kan ställa frågor till Bonds personal,läsa artiklar ur organisationens tidningosv. ”Vanliga medlemmar” får fortfarandepapperstidningen, men har intetillgång till all information som finnspå hemsidan.– Det var spännande för oss att se hurdet här skulle tas emot, berättar Klaskede Jonge. Holländarna var inte vana attbetala för information på Internet, ochvi var rädda för att intresset inte skullebli så stort. Men på de här tre åren harvi fått drygt 100 000 webbmedlemmar,och det är vi nöjda med.– Det har också visat sig att de nyamedlemmarna är yngre, i 35–40–årsåldern,till skillnad från våra övriga varsmedelålder är 51 år.Consumentenbond kommer nu attutöka sin webbsatsning och införa olikaavgifter för olika typer av information.I dag kostar första årets medlemskap29 euro (ca 265 SEK). Vill man ha tillgångtill alla Bonds tester på nätet kostardet ytterligare 17 euro. Det vanliga medlemskapetkostar 45 euro.Bond har ca 9 miljoner besökare årligenpå sin sajt. Men har också sett tillatt lägga in sig på många ord på sökmotornGoogle i Holland. Söker man t expå ”tvättmaskin” visar Google länkartill Consumentenbonds sidor.Bond publicerar dessutom ett tjugotalböcker per år, som säljs både till medlemmarna(dit går största delen av upplagan)och i bokhandeln. Storsäljarnaär böcker om hemdatorer, finansiellatjänster och hälsovård.ningsavdelning, testresultaten publicerasbåde i den egna tidningen och påwebben.Att man satsade på hälsofrågor beroddepå att Holland fick ett nytt sjukvårdssystemmed olika typer av sjukförsäkringar,ändrad organisation av sjukvårdenm m. Då började Bond jämföraolika försäkringar, man listade ocksåsjukhus, läkare m m, berättar Klaske:– I början publicerade vi bara uppgifterom sjukhusens storlek, antal patienterosv. Men våra medlemmar villeveta mer, exempelvis få mer detaljeradinformation om läkare. Det är ju interiktigt vår uppgift, så vi inledde ett samarbetemed regeringen och läkarförbundetdär de i stället går ut med sådan information.Men det var vi som börjademed den typen av information och drogigång diskussionen.Bond prioriterar i stället allmännahälsofrågor som näringsinnehåll i livsmedel,märkning, fetma/övervikt, braråvaror och färdigmat. Man har tittat pådet svenska nyckelhålssystemet och villgärna införa något liknande i Holland.”Det digitala hemmet” är en satsningpå IT–frågor, upphovsrätt, nerladdningfrån nätet, datorsäkerhet, virus osv.– Vi har haft en stor debatt om datorsäkerhet,säger Klaske de Jonge. Egentligenär det vansinne att det är konsumentensansvar att skaffa program som görden egna datorn ”säker”. Det borde varatillverkarnas ansvar. Ingen säljer ju en nybil som kan skadas på det sättet som viruskan skada en dator! Men där kan vi integöra något bara i Holland, där måste viha med oss alla länder i Europa, ja, helavärlden.Att finansiella tjänster finns medsom ett tredje arbetsområde beror på attutbudet av olika tjänster har ökat, ochHollands Consumentenbond, en av destörsta konsumentorganisationerna.Kontorsbyggnaden visar tydligt på detta.Consumentenbond beslutade förett par år sedan att satsa på två kärnområden:Hälsofrågor och ”Det digitalahemmet”.I realiteten har man fått lägga tillett tredje område – Finansiella tjänster.Man har en stor egen test– och forskdethar blivit allt svårare för konsumenternaatt överblicka. Consumentenbondger till och med ut en specialtidning omfinansiella tjänster.De holländska konsumenternakommer att få en ny myndighet i höst– för första gången ska Holland få ettKonsumentverk! Läs mer på sidan 5.–Det är med blandade känslor vi serkonsumentmyndighetens tillkomst, sägerKlaske. Men det positiva övervägerändå. De holländska konsumenterna fårett bättre skydd, och vi kan ägna oss åtdet vi är bäst på: jämförande tester ochlobbying. Vi har redan lagt ner vår juridiskatelefonrådgivning, den får konsumentmyndighetenta hand om nu. Dehar redan anställt tre medarbetare somkommer från Bond. Vår kundtjänst ochvår informationstelefon där vi ger upplysningarom t ex våra tester kommer vidock att behålla.Det ser alltså inte ut som om det kommeratt bli någon rivalitet mellan det nyakonsumentverket och Bond. Klaske deJonge kommer givetvis att vara en avgästerna på den festliga invigningensom planeras när myndigheten startarsin verksamhet! nText: Ingrid Jacobsson1981 arbetade honpå universitetet i Gdansk.Ekonomen MalgorzataNiepokulczycka var kritisktill den statsstyrdaekonomin, ville ”se bakomsummorna”, som hon själv uttryckersaken. I sina föreläsningar uppmuntradehon studenterna att tänka kritiskt, att sesakerna ur den enskilde konsumentensperspektiv, trots att det då inte fannsnågon konsumentlag i Polen. Det fannsbara några paragrafer i den civilrättsligalagstiftningen som kunde utnyttjas föratt hävda konsumenternas rättigheter.Men Malgorzata saknade en organisationsom arbetade enbart med konsumentfrågor,som kunde trycka på för attfå nya lagar.När fackföreningsrörelsen Solidaritetbildades blev det startskottet för ettdemokratiskt polskt föreningsliv. Dåföddes också Polens konsumentrörelse.Malgorzata var en av grundarna tillFederacja Konsumentów (FK) och haralltsedan dess suttit i ledningen, nu somgeneralsekreterare på huvudkontoret iWarsawa. Med sina tjugofem år är FKden äldsta konsumentorganisationen iöstra Europa.–1981 fanns det nästan inga varor ibutikerna, minns Malgorzata Niepokulczycka.Och vi hade för resten intekunnat handla som vi ville även om detfunnits varor, det var ransonering påallt.Den politiska och ekonomiska turbulensenfortsatte under hela 1980–talet.I valet som hölls i juni 1989 vannSolidaritet en avgörande seger, och togledningen i landet. Då började ocksåutvecklingen mot ett demokratiskt landmed marknadsekonomi. Sedan 2004är Polen medlemmar i EU, och har nusamma konsumentlagstiftning som övrigaEU–länder. Men vägen dit har varitknagglig och full av hinder för FederacjaKonsumentów.–Vi startade egentligen i en fullkomligöken, säger Malgorzata Niepokulczycka.Efter fyrtio år av totalitärtstyre uppförde sig människorna på ettspeciellt sätt. De trodde inte att de hadenågra som helst möjlighet att hävda sinrätt. Vi fick börja med att förklara förmänniskorna att deras rättigheter somkonsumenter var en del av deras medborgerligarättigheter.FK inledde tidigt ett samarbete medandra länder. Redan 1987 organiserademan en stor konferens i Polen med representanterför olika intressegrupperför konsumentfrågor i övriga Östeuropa(några riktiga organisationer hade ännuinte bildats där), samt för konsumentorganisationerfrån EU–länderna ochConsumers International.–Vi inspirerades av konsumentorganisationeri Västeuropa, Japan, USA ochKanada, fortsätter Malgorzata. Vi togdet bästa från alla organisationer ochförsökte omsätta det i Polen. FederacjaKonsumentów blev i sin tur en inspirationskällaför flera organisationer i Östeuropa,och en del av dem är ju nu verksammainom EU, precis som vi. FK harvarit medlem av BEUC sedan 1999, alltsåfem år innan Polen blev ett EU–land.FK växte snabbt. Polackerna var nyfiknapå konsumentfrågor, och mångaengagerade sig för att starta lokalavdelningar.1989 hade Federajca Konsumentów138 lokalföreningar.–Då tänkte vi att ”nu är vår tid kommen”,säger Malgorzata. Vi fick bidragfrån statsbudgeten och trodde att viLäs mer på nästa sida+ <strong>KonsumentMakt</strong> december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 <strong>KonsumentMakt</strong>