September (13,5 Mb) - Klippanshopping.se

BRAUNS SIDA…och så nås Braun påTfn 0435-71 11 50mobil 0739-79 34 54E-post: leb.klippan@passagen.seDödsstraffet avskaffadesDet finns länder som tillämpar dödsstraff.En opinionsbildning mot dennastrafform pågår. Sverige har haftdödsstraff. Men redan på 1830-taletifrågasatte en tillsatt lagkommitté”om dödsstraff var nödvändigt”. Detblev allt starkare opinion mot dettastraff. 1910 verkställdes sista dödsdomeni vårt land. 1921 beslöt riksdagenavskaffa dödsstraff i fredstid.Men först 1972 försvann det även ikrigstid. I Klippan har utdömts ochverkställts dödsstraff. Det sista verkställdesden 11 november 1840. En23-årig dräng hängdes på ”galgplatsen”i Elfdalen, sedan han befunnitsskyldig till rån och mord mot sin husbonde.Rättshistorikern Göran Kristianssonredovisar fallet.S hade svårt i OderljungaPrecis som i Färingtofta hade arbetarrörelsensvårt för att ”få och behållafotfästet” i Oderljunga - bygderdominerad av jord- och skogsbruk,hantverk, och handel men utan någonstörre arbetsplats. Dock varOderljunga större än Perstorp årtiondenin på 1900-talet. Försökgjordes att bilda en arbetarkommun.1935 lyckades det, fyra år efter Färingtofta.1952 slogs Oderljunga ochPerstorps kommuner samman, precissom Färingtofta och Riseberga.1952 försvann arbetarkommunen iFäringtofta, 1972 i Oderljunga.Märkesdagar1927. S föreslog och Klippans kommunbeslöt anslå 1 500 kronor för attbekämpa arbetslösheten.1967. Kommunfullmäktige i Klippanutökades från 30 till 31 ledamöter.Som sagt”Kultur är inte ett individuellt utan ettsocialt fenomen.”(Staffan Ulfstrand, professor i ekologiskzoologi).”Jag var ateist, men lät konfirmera migför mors skull.”(Artur Lundkvist om sin ungdom).6Ogödslad äng ett kulturarv – slås bäst med lieAv äldre tiders ogödslade ängsmarkåterstår bara fragment i Söderåsbygden.Det är ett kulturarv värt attbevara – som sker ideellt. Dessutomen artrik ängstyp.Medeltiden var ängsmarkens glansperiodoch mycket viktig för boskapsskötsel.Där skördades vinterfoderåt djuren och gav bete. Medbörjan på 1600-talet försvann ängsmarkallt mer, som en följd av ökatbefolkningstryck, behovet av mermat. Ängsmark togs i bruk som odlingsmark.Efter 1800-talets skiftesreformer,där de gamla byarna splittrades,så blev ängsmarken allt mertill åker. På 1860-talet fanns dock tvåmiljoner hektar ängsmark kvar. 1960var arealen ner i 550 000 hektar. Sedanförsvann allt mer, mest till trädplantering.Annat fick växa igen. Mennågra små ogödslade, artrika ängs-Gladan, med den V-formade stjärten,har sedan ett 15-tal år blivit Söderåsbygdenssynligaste rovfågel, sominte drar sig för att glidflyga på spaningöver centralorter som Klippan.Namnet ”glada” kommer av fornnordiskaordet för just glidflyga. Två arterfinns i vårt land: Brunglada (Milvusmigrans), världens mest spriddarovfågel, men ovanlig i Sverige.Rödgladan (Milvus milvus), spriddfrån Nordafrika, Europa mot Rysslandmed nordgräns i Sverige. Denär vanlig i Skåne – igen, sporadiski övriga södra landskapen. Arternahar funnits i landet i kring 8 000 år.Antalet har varierat från ”synnerligenvanlig” till ”nästan utrotad”. Klimat,Kanal via Rönneå tvärs över Skåneområde fanns kvar. KlippanbygdensNatur gjorde en inventering i kommunenoch hittade några små ogödsladeängar. En var Räfshalen, i Riseberga,som arrenderades och hävdades från1985. Idag en artrik äng i gammal stilmed slåtterarbete varje år – givetvisdominerar lien, även om maskinenkommit med. Det brukar sägas attdenna typ av ängsmark har kring 50arter per kvadratmeter.I Perstorp finns ”Andréassons äng”,som också hävdas genom slåttermed lie. Vid senare inventeringkunde Leif Sigbo omtala att kring300 växtarter finns på ängen. Även iSvalövs och Åstorps kommuner finnsslåtterängar av gammalt snitt. Menbevarandet av en ogödslad äng ärbåde en kulturgärning och en källatill glädje med sina många växtarter,inte minst blommor.Gladan – Söderåsbygdens synligaste rovfågelEn kanal tvärs övre Skåne, via Rönneoch Ringsjön till Åhus eller Trelleborg.Det var tankar som fördes fram medkraft på 1840-talet. Järnvägssatsningenkom emellan. Kanaltankarnaavskrevs.Kanalbyggandet är en forntida konstsom uppkom i kulturerna vid flodernaEufrat, Tigris, Nilen och i Kina förbevattning. Första dokumenteradekanalbygget ligger 3 000 år f v t (förevår tideräkning), som även användesför båtar. Det följdes av kanalerför sjöfart och militära transporter.En ”modern” teknik för kanalbyggeutvecklades i Frankrike, Italien, Hollandoch England, från 1300-talet.tillgång på föda, utropningskampanjpåverkade. Gladan var tidigare flyttfågel.Nu stannar den. 1980 var denovanlig i Skåne, 2010 uppskattas till500 par. Ändrade beteende, tillgångenpå föda (t ex trafikdödat vilt) ochstödutfordring. Projektet ”Rädda Gladan”blev en succé som var igång under1980-talet och gav så bra resultatatt även Skottland kunde få önskadhjälp från Skåne.Forntidens varma klimat i årtusenden,där lövskog och ängsmark domineradelångt upp i landet gjorde gladantill en vanlig rovfågel. Gladans återkomstefter flyttningen gjorde den till”vårens förkunnare”. Det gladde. Mendet gjorde inte gladans beteende – att1760 började kanalernas ”guldålder”i världen, med kulmen 1790. Tungatransporter t ex av kol drev på. Menäven att förkorta avstånd för sjöfartenbidrog starkt. Största kanalsystemetär ”Alentejokanalerna” i Portugal påkring 9 000 km, som började byggas1959.I Sverige sägs Engelbrekt ha varitvårt lands förste kanalbyggare, menmisslyckades med en kanal mellanMälaren och Östersjö. Sveriges förstafullbordade kanal är lilla kustkanalenvid Kalmar – Drags kanal – 1555-58.Gustaf Vasa ville bygga kanaler, somresulterade i ”Hjälmarekanalen” 1596– 1610. Men det var först mellanBoktipset: Anders Johnsons bok ”Fånga platsen” guidar i Sveriges företagsamhets historia.Att slå med lie är en konst som dessutomger bra motion.Det gäller att ha vass egg om det skahöstas torrängsgräs.Glada som den syns i bygden.komma lågt glidflygande och ta höns-,ank- och gåskycklingar ur jordbruketshönsfågelhållnings ”matbord”. Fågelblev hatad och förföljdes längs flyttvägaroch vid häckling. Gladan höllpå att utrotas. Larm slogs i början av1900-talet, fridlysning kom 1919 somräddade arten. Senare gick miljögifterhårt åt arten. Utrotning hotade vid1960-talet. Räddningsinsatser sattesin och blev lyckade - tillsammansmed fågelns ändrade beteende: Att hablivit stannfågel. Idag ger gladan englad upplevelse i Skåne - dess huvudområde.1770 – 1870 som de stora kanalprojektenkom igång i vårt land, som t exGöta kanal 1809-32.Det var bakgrunden till tankarnapå en kanal tvärs över Skåne. PåRönneå hade det fraktats jordbruksprodukter,tegel och papper sedan1600-talet, till i höjd med V Sönnarslöv.Där lossades även utrustningfrån Karl XII krig i Europa, och fördestill Herrevadskloster. Det blev ödesdigertför Sverige. Då infördes asiatiskakreaturspesten 1721, som blev enfarsot som nästan slog ut Skånes allaklövdjur. Men det funderades det intepå vid kanalplanerna på 1840-talet,som ”rann ut i sanden”.