ladda ned rapporten - Kulturverkstan

Vad görs för musiklivetpå olika nivåer i Göteborg?Förundersökning tillkartläggning av Göteborgs musiklivMalin EnbergAnna Rådvik ErkhagenGöteborg 2001uppdragsgivare:Kulturverkstan

” It’s one good thing about musicwhen it hits youyou feel allrightSo hit me with music”- Bob Marley -FörordSverige är det tredje största landet i världen när det gäller musikexport.Globalisering är något som i högsta grad sker i musikbranschen som blir alltmerlikriktad och kommersiell. Handelsministern Leif Pagrotsky menar att den svenskaupplevelseindustrin, som är känd för sin kvalitet, breder ut sig i världen. Musikindustrini Göteborg har den senaste tiden varit föremål för ett flertal undersökningaroch forskningsrapporter från näringslivet, olika kommunala instanser och frånolika delar av universitetet och intresset har troligen uppstått av att även Göteborgsom stad vill finnas med på den globala musikkartan.

InnehållInledning ...................................................................................................................... 1Projektbeskrivning ....................................................................................................... 1Resultat ........................................................................................................................ 3Nivå 1 – Banden........................................................................................................... 3Cirkeldiagram .............................................................................................................. 6Nivå 2 – koordinatörer inom musiklivet ...................................................................... 7Nivå 3 – bidragsgivare och beslutsfattare .................................................................... 9Andra undersökningar.................................................................................................. 10Diskussion.................................................................................................................... 11Slutsats ......................................................................................................................... 11Slutord.......................................................................................................................... 12Litteraturlista................................................................................................................ 13malin.enberg@kulturverkstan.net www.kulturverkstan.net/studenter/malin_eanna.radvik@kulturverkstan.net www.kulturverkstan.net/studenter/anna_re

InledningEfter att ha besökt och studerat de insatser som görs för att stödja och främja musiklivet i Manchester, ochgjort vissa jämförelser mellan Manchester och Göteborg*, kunde vi konstatera att ytterligare empirisk forskningbehövs för att kunna ge ett bra underlag för kulturpolitiska strategier och därigenom stödja musiklivetmed välriktade åtgärder. Vi tror att dessa åtgärder i sin tur leder till att både musikindustrin och musikutövarenår större konstärlig och/eller kommersiell framgång.Denna förstudie utgick inledningsvis från frågeställningen: vad kan man göra för att stödja och främja musikliveti Göteborg? Hypotesen var då att en kartläggning av alla band i Göteborg skulle ge oss en god start iarbetet med att främja musiklivet. Genom att ta reda på hur många band som verkligen håller på i stan, var dehåller till, vad de spelar för slags musik och till viss del vilka behov banden har skulle vi ha ett underlag för attadekvata insatser skulle kunna genomföras. Ambitionen var också att försöka initiera ett slags nätverk mellanmusiker, som skulle hjälpa dem att nå större kommersiell eller konstnärlig framgång.Vi insåg ganska snabbt att det var ett mycket stort arbete vi hade gett oss in på och att vi var tvungna attbegränsa oss till en förstudie. Att vi sedan också ändrade på vår frågeställning till vad görs för musiklivet påolika nivåer i Göteborg, var ett resultat av att vi under planeringsstadiet fann att det är så mycket som faktisktredan görs i Göteborg vad det gäller undersökningar, rapporter och annan verksamhet som främjar och stödjermusiklivet i Göteborg.Fokus blev alltså att försöka träffa nyckelpersoner i olika sorters organisationer, företag och band för att ta delav vad de gör, vilka de samarbetar med och till viss del har för målsättningar.* se rapport ”Manchester 2000”, www.kulturverkstan.net/elever_00/malin_eProjektbeskrivningFrågeställning och målVi vill undersöka vad man gör för musiklivet på olika nivåer i Göteborg. För att få en så övergripande bildsom möjligt har vi börjat med att kartlägga aktörer som är direkt eller indirekt aktiva inom Göteborgs musikliv.Bilden av det vi har sett har vi delat upp i tre olika nivåer i en pyramid där band i Göteborg, nivå 1,bildar basen; koordinatörer som t.ex. föreningar, förmedlingar, studieförbund är nivå 2 och bidragsgivare ochbeslutsfattare är nivå 3. Vi har träffat och intervjuat personer på de olika nivåerna för att se hur de skulle kunnabidra till en mer heltäckande kartläggning av musiklivet. Målet är att förstudien ska kunna ligga till grund fören större och mer genomgripande undersökning av musiklivet.BegränsningarVi har begränsat undersökningen till populärmusik och enbart intervjuat band inom två genrer, rock & popoch jazz. Vi har utelämnat (med två undantag) vissa kommersiella verksamhetsområden inom musiklivet iGöteborg, där t.ex. media, studios, musikaffärer och skivbolag ingår. Inte heller musikutbildningar ingår i denhär förundersökningen.BegreppsdefinitionerGöteborg – det geografiska område som innefattar alla statsdelar inom Göteborgs kommun. Populärmusik –musik som inte är ren folkmusik, konstmusik eller skriven före år 1900.Band – de band (minst två personer) som spelar musik tillsammans med ett mer eller mindre uttalat mål medsin musik.Musiklivets infrastruktur – musiker, musikföreningar, musikaffärer, studios, skivbolag, arrangörer, distributörer,mm.1

Kontaktnät – ett outtalat kontaktnät består av nät av personliga kontakter, ett etablerat kontaktnät är när nätetär dokumenterat och används t.ex. för att sprida information till de inom nätet.TidsplanVi startade projektets planeringsfas i februari –01, med ca 8 timmar/vecka. Den 2/4 var projektet i gång påheltid och avslutades med sammanställning och rapportskrivning till den 8/5.Metod och urvalVi har tagit del av aktuella rapporter, använt oss av tillgängliga databaser och tagit del av befintliga menouttalade kontaktnät. Vi har intervjuat personer på de olika nivåerna (se projektbeskrivning) och även bettde rekommendera personer som skulle kunna leda oss vidare i vårt arbete. Därefter skedde ett till viss delslumpmässigt urval. Vi har också under rapportskrivandet bett de intervjuade godkänna det vi har skrivit omdem.2

ResultatNivå 1 – BandenVi har träffat 9 band på olika nivåer på en skala som vi konstruerade, innehållande fem olika nivåer därnivå 1 är nystartade band som ännu ej spelat in någon demo eller skiva, och nivå 5 är band som har gettut ett flertal skivor och är kända nationellt eller internationellt. Vi gjorde en gemensam intervjumall därvi ställde frågor om deras replokalsituation, finansiering, framtida mål, musikutbildning, marknadsföring,skiv/demoproduktion, hur de använder sig av kontakter och vad de saknar inom musiklivet i Göteborg.Sammanfattningsvis kan vi se att personliga kontakter är något man använder sig av i hög grad inom musikbranschenför att nå sina mål. Om man inte har de ”rätta” kontakterna” kan det vara svårare eller att det talängre tid att nå dem. Det finns vissa outtalade standardvägar att gå för att nå framgång, och sådan kunskapkan man inte läsa sig till utan finns bland personer i branschen.Explosive har funnits i ett år i ungefär och jag träffar tre av fyra medlemmar i deras replokal i majornasfritidsgård. Medlemmarna är 14 och 15 år och är med i Mamut, ett projekt som är stött av Studieförbundetvuxenskolan. De repar en gång i veckan med handledare som de kan få hjälp av med allt ifrån att stämmainstrument till att agera vikarie om någon i bandet är borta. De får också låna instrumenten av Mamut.Målen är många, att uppnå ett större engagemang, skriva fler egna låtar, utöka bandet med blås och kör, spelain en skiva etc. Explosive har varit med på en samlings skiva som Mamut gjort. De letar inte direkt spelningarmen har varit med på Mamuts gala på musikens hus.Josef Kallerdal är en ung jazzmusiker som går på jazzimprovisationslinjen på Artisten, och han är även enav medlemmarna i popbandet Dan Viktor som startades1998 av sångaren och gitarristen med samma namn.Bandet består av Dan Viktor och fem medlemmar som alla går eller har gått improvisationsmusikerutbildningenpå Musikhögskolan. På det sättet fungerar bandet mer som ett jazzband än som ett pop/rockband, att derepar nästan bara inför turnéer och skivinspelningar. För att få ihop pengar till deras första skiva sålde de värdecheckarunder spelningarna som gällde för den kommande skivan, vilket visade sig vara en smart idé. Närdet gäller marknadsföring så har bandet en hemsida med lyssningslåtar, spelnings och turnélista och där manockså kan beställa skivan. De finns även med på MCV:s hemsida, och har kontakt med Lindau Productions,ett bokningsbolag i Stockholm som jobbar mot provision). De gör utskick till festivaler och privatpersoneroch affischerar själva för att få mycket folk till spelningarna. Dan Viktor fick dels ett stipendium från STIM idecember 2000, samt att han fick Ted Gärdestad-stipendiet i januari 2001.Josef har under en tid arbetat med att arrangera Shop:en, som är en jamklubb med jazzinriktning på Nefertitien gång i veckan. De försöker få de kvällarna så prestigelösa som möjligt, men det verkar ändå som att detär lite samma folk som kommer. Han ger en beskrivning av hur det är att hålla på med jazz i Göteborg; attman blir antagen i en liten familj, det är väldigt litet, snudd på klaustrofobiskt familjärt, här finns inga hårdaarmbågar; för de som vill komma nånstans och har hårda armbågar flyttar till Stockholm. Det avspeglar sig imusiken också, folk håller hellre på här än att de vill ”bli nåt”, för det är också så att ett gig på Fasching värderashögre än ett på Nef. Vi pratar om bidragsvärlden, och han berättar att om man ringer till SAMI så ”vet”handläggarna vilka musikerna är eftersom alla söker repertoarutvecklingsbidrag, vilket man kan få typ efterandra gången man söker. När vi pratar om Göteborg så tycker han kommunikationen har förbättrats mellanfolk och att samarbetet fungerar jättebra; som t.ex. MCV:s nya programblad.Valle Erling startade bandet Valdemar 1998. Han hade fått ett stim stipendium och samlade musikervännerför att spela in sina låtar. Detta resulterade i Valdemars första skiva och ett fortsatt samarbete. Sex av nio ibandet har musikhögskoleutbildning och de flesta av medlemmarna spelar också i andra band.Valdemar arrangerar ofta själva sina spelningar, och har ofta kontinuerliga projekt som Valdemars hörna påPusterviksteatern, där Valdemar bjuder in gästartister för att uppträda tillsammans med bandet. Valle läggerned mycket tid på att marknadsföra Valdemar, något som går ihop med arbetet med hans skivbolag Zebra, ochmenar att den kontinuerliga affischeringen samt e-mail utskick är effektiva sätt. På Valdemars arrangemang3

kan man skriva ned sin e-mail adress i ett register som växer. Ett målinriktat arbete mot journalister är ocksånågot som har gett resultat efter många år i branschen. Valle tycker också att han har lättare att marknadsförasin egen skiva när han samtidigt arbetar med få ut andra produkter på skivbolaget Zebra.Valle tycker att Göteborg har bra scener och ett vänligt klimat. Men att man borde satsa mer på små solidaföretag som skulle bli riktigt lönsamma med risk kapital. Bokningsbolag är något som Valle tycker fattas.Freak KitchenJag träffade gitarristen, sångaren och låtskrivaren Mattias IA Eklund i hårdrocksbandet Freak Kitchen. Bandetbildades sommaren 1992, och hade samma tre medlemmar fram till årsskiftet 00-01 då två av medlemmarnahoppade av. Men med ett kort avbrott för medlemsrekrytering kunde Freak Kitchen fortsätta spela och turnera.Freak Kitchen har spelat in fyra skivor som alla distribueras över hela världen. En sak som utmärker FreakKitchen är deras oberoende, och ett av målen är att de ska kunna fortsätta vara det, och att de ska kunna levapå sin musik, vilket i och för sig Mattias redan gör genom att utöver spelningar och skivintäkter ge clinics(seminarier) på skolor, musikaffärer och mässor runt om i världen. Han påpekar att det är viktigt att bandetfår fortsätta växa i lugn takt och att de verkligen inte behöver en monsterhit som skulle göra att de blev kändasnabbt för att sedan försvinna som en dagslända.Det som gör att Freak Kitchen sticker ut från de andra jag har träffat är deras medvetna strategi för ett fortsattoberoende, t.ex. när det gäller skivproduktion gör de själva allt fram till mastering inklusive omslag mm. Dettaär antagligen möjligt med hjälp av att de har en finansiär som ställer upp med riskkapital. De har ett avtal därfinansiärens uppgift är att tillgodose Freak Kitchens intressen mot en provision på 25% av skivintäkterna. Närdet gäller marknadsföring lägger Mattias ner mycket tid på bandets hemsida, som uppdateras varje dag, ochbesvarar personligen alla mejl.Martina Almgren, Martina Almgren QuartettMartina Almgren Quartet är ett jazzband som funnits länge men som 1998 bestämde sig för att bilda ett band.Martina själv är trummis sedan 12 år men hon startade som utbildad tvärflöjtspedagog och arbetade längesom musiklärare. För tre år sedan slutade hon undervisa och har sedan dess varit frilansmusiker och är med ioch driver egna musikprojekt. Målet med bandet är att få möjlighet att få spela mer än vad de gör nu och attnå publik utanför Göteborg. Andra mål är att bandet kan bli ett slags deltidsarbete, att de kunna göra ett parturnéer per år. När första skivan släpptes i slutet av –99 var det som att de blev sedda, och att de fanns ”påriktigt”, samtidigt som de fick verksamhetsbidrag från Kulturrådet vilket gjorde att det blev genomförbart attplanera turnéer. När vi pratar om vad som saknas i Göteborg tycker hon att det är för vattentäta skott mellande olika stilarna både vad det gäller musik, publik och arrangörer; det finns en misstänksamhet och en ”vi ochde”-mentalitet. Det skulle behövas mer öppenhet och nyfikenhet, vilket saknas mellan konst och kulturområden.Annat som hon saknar är fler ställen som har möjlighet att betala riktiga gager.När hon pratar om deras publik så finns den kanske inte på de vanliga jazzklubbarna och deras musik ska intehöra hemma på ”jazzsidan”: den nya skivan har nog sin publik någon annanstans.ÄnglaspelThomas Jäderlund och Mikael Godée spelar i gruppen Änglaspel. De har funnits sedan 1976 och är det jazzbandsom av andra anses vara det mest bidragsstödda bandet inom musikbranschen. De spelar modern jazzoch har släppt sex skivor genom åren. Marknadsföringssätt som de använder sig av är: utskick till arrangörer,mycket telefonkontakt, bandets hemsida, MCV med ljudfiler, skivbolagets marknadsföring av nya skivor, ochpersonlig kontakt med media, där de t.ex. nämner att GP till 100% täcker upp bandets verksamhet. Tre viktigaår för Änglaspel var 1982 då de blev utsedda till Årets jazzgrupp, med skiva och turné i Rikskonserters regi;1989, gästspel på Folkteatern, jazzkonsert i föreställningsform samt 1991, då de fick en Grammis, för åretsbästa jazzskiva. Det man kan säga om bandet är de har en medveten strategi för hur de marknadsför sig, hurde skaffar bidrag, hur de skaffar spelningar. Det de behöver nu är fler projekt, jobba med någon artist, nå utmer t.ex. i Europa och lite fler konserter och samarbeten och nya scener behövs. Det de saknar i Göteborgär mer gränsöverskridande, att jobba mellan konstformer, mer möten mellan konstformer för att lyfta framkonstutövarna.Psycho Logical Truth bildades i augusti –00 efter det att Lina och Saras gamla band hade splittrats, bildades4

nu en ny konstellation med två nya medlemmar. De repar i Mutos lokaler i Musikens hus där de kan lånateknisk utrustning samt vissa instrument. Hyran är billig eftersom de får stöd ifrån föreningen som samarbetartätt med SV. De har spelat in en demo, även detta i samarbete med Muto. För att marknadsföra sig använderde sig mycket av sin hemsida där man även kan ladda ned låtar. De säljer sin demo hos Off the record. Degör demoutskick till festivaler, press, samt arrangörer, men ännu ej skivbolag. De informerar oftast pressinnan spelning.De har även personlig kontakt med förebilderna Sonic Youth och har lämnat demo till derasskivbolag. De saknar scen och radiokanal för mer experimentell musik, samt information om tex studios.Detycker att popstad borde vända sig lite mer till oetablerade band istället för att satsa så på de som redan ärkända.Jon spelar i Silverbullit som bildades –95, men då hade redan tre av fem spelat ihop i fyra år. Skivkontraktfick silverbullit –97 när en vän startade ett skivbolag och gav ut den första skivan. Skivan fick mycket litemarknadsföring men bra recensioner, så den sålde bra. Ett tyskt bolag köpte rättigheterna och lanserade skivani Japan och Europa, och silverbullit åkte på Europa turné. När Silverbullits andra skiva var klar var intetyskarna intresserade, utan Motor, som har skött turneér sedan –96 och fungerat sedan -99 som managmentbolag, vände sig till olika skivbolag med det nya materialet. MNW gav ut den nya skivan. Jon menar attde själva inte lagt ned tid på att marknadsföra sig utan att det har varit kompisar som från början skaffadespelningar. Samarbetet med bokningsbolaget Motor ”bara blev så” och har ibland lett vidare till att andraoberoende bokare som gillat Silverbullit och ordnat spelningar tex i England och Danmark. Något som Jonsaknar är en egen replokal, och att skivan distribueras bättre utomlands samt att de får spela mer utomlands.Det saknas också ett ställe som Magasinet och en mellanscen. Fler roliga och udda musikaffärer! Kanske ettstörre skivbolag i stan då det är lättare att träffas än att lösa saker per telefon.SpasmsTobben i Spasms drog igång ett band redan i 1996 och har efter många olika konstellationer till slut formatstill Spasms 1998. Bandet har spelat in sin andra demo som de även har till försäljning hos Off the record.Annars lägger bandet inte ned så mycket tid på marknadsföring, men märker att efter att ha spelat en del påbåde bra och dåliga ställen så känner folk igen dom mer i stan och de får bättre spelningar. De har ingenhemsida och tycker inte att de är något för dom . De skulle absolut inte ställa upp i någon rocktävling och villinte misstänkas för att vara kommersiella. De saknar ett större skivbolag i stan och A&R:s som kollar upp nyaband även i Göteborg.5

7 116 0,060344828Vi har frågat nio band, jazz och rock, på olika nivåer på karriärskalan, nedanstående frågorVilka kontakter använder ni er av när det gäller:• Stöd/ekonomi (t.ex. finansieringshjälp, bidrag mm)• Juridisk-ekonomisk hjälp, t.ex. Stim• Riskkapital• Spelningar• Den senaste replokalen• hyra av instrument / PA• Management support• Skivbolag• Kontrakt• Distribution• Hemsida• Produktion: studio, tekniker• Press/media• Skaffa nya bandmedlemmarDe sammanlagda svaren har vi sammanställt i cirkeldiagrammet nedan.Artistförmedlingar MCV+GAC 6%branschnod 2%statens kulturråd 3%skattemyndigheten 1%studieförbund 9%off the record 6%någon i bandet19%personliga kontakter35%branschföretag19%6

Nivå 2 – koordinatörer inom musiklivetMed termen koordinatörer menar vi personer som arbetar inom t.ex. föreningar, förmedlingar, företag ochstudieförbund. Vi har ställt frågor om deras verksamhet, arbetsuppgifter, eventuella problem samt deras framtidamål. Verksamheterna är oftast beroende av eldsjälar. De flesta bandregister som vi har stött på har vi haftsvårt att ta del av, eftersom de antingen används som ett kunskapskapital eller är skyddade av datalagen.ABFSedan 1996 har ABF ”Rockverkstan”: 800m2 på Hisingen, och där repar 72 band i 12 lokaler och där driverABF även ”Rockskolan” för ungdomar. Den som är ansvarig för lokalerna är Marcus Tagaris, som förutomjobbet på ABF även driver en egen inspelningsstudio och jobbar mycket tillsammans med Henrik på Off theRecord. ABF är också huvudarrangör för den årliga Göteborgstalangen, som Marcus även jobbar med, somär en tävling för band på fritidsgårdsnivå. Syftet är att engagera så många ungdomar som möjligt i Göteborg.ABF har alltid haft en stark musikprofil och de marknadsför sig även medvetet mot ungdomar. Vi pratar omden eviga replokalsfrågan, och då berättar Marcus att när det gäller fritidsgårdarna så satsar de kanske hellrepå inspelningsgrejer istället för att bygga nya replokaler. Göteborg börjar bli väldigt segregerat när det gällermusik och ungdomar, det är bara en viss typ av ungdomar som håller på med den klassiska rocken, eller musikmed en klassisk rocksättning; trummor, gitarr, bas och sång. Varför skulle de i ute förorten bygga replokaler,man får ta reda på de verkliga behoven först, menar Marcus.Vi kommer in på popstad och han tycker att branschen nu har blivit mer enad, kanske inte att Gbg & Co direkthar startat fler arbetstillfällen, men popstad har i varje fall tillfört att man ser på varandra på ett annat sätt änsom konkurrenter.Petra Widmaier arbetar på studieförbundet vuxenskolan som musikansvarig. Detta innebär att hon övergripandearbetar med utbildning och kultur. Hon ansvarar för det rent administrativa arbetet med musikcirklarnaoch undomsprojekten Muto och Mamut, och försöker att hjälpa band att uppnå deras mål på olika sätt.Mammut är en slags rock/hip hop-skola där man samarbetar med Majornas fritidsgård. Där kan de medverkande;låna instrument och replokal, spela in låtar och medverka på samlingsskivor och spela live på olikaarrangemang. Muto är en fristående förening och en naturlig fortsättning efter Mammut. Angående en eventuellkartläggning har Petra mycket tankar kring dess nytta, hon skulle själv vilja veta mer om sina egna musikcirklar,om de har behov av t.e.x. ny teknik. En kartläggning på replokaler skulle behövas samt någon slagsförmedling där man kunde få hjälp med juridiska frågor, stim, etc. Hon skulle vilja ha mer tid att hjälpa bandmed målsättningar och konflikthantering. Petra tror att i och med föryngringsprocessen som Studieförbundengår igenom kommer man att satsa mer på musik i framtiden.GAC, Mikael och ThomasGAC, Göteborg Artist Center, är en ekonomisk förening med en omsättning på ca 2 miljoner / år, med medlemmarbland Göteborgs jazzmusiker. Det var några jazzmusiker som under 1990-talet började samarbetaistället för att konkurrera ut varandra, och startade GAC1996 delvis med syftet att höja statusen på sin musikoch den Göteborgska jazzen. De var en viss grupp av musiker som märkte att de skulle börja samarbeta iställetför att sitta hemma var för sig och ringa för att skaffa spelningar. De menar att den här typen av föreningfungerar just inom jazzvärlden eftersom man där oftare som musiker spelar i olika konstellationer snarare äni bara ett band och att de som håller på med jazz inom Göteborg känner sig mer som en familj. GAC är alltsåingen artistförmedling eller bokningsbolag, utan fungerar mer som en faktureringsservice för sina medlemmardär GAC är den juridiska arbetsgivaren som tar hand om alla fakturor, betalar sociala avgifter och liknande.Målet med GAC är att tillvarata deras egna intressen, och de påpekar att de inte vill bli någon institution. Desamarbetar gärna med andra arrangörer och föreningar.Katty Axelsson Ståhl arbetar på MCV som är en förmedling för fritt verksamma musiker i västra Sverige.Föreningen har ca 300 medlemmar. MCV sprider information om och förmedlar medlemmarnas olika musik-7

program. MCV arrangerar seminarier, evenemang och samarbetar ofta med andra arrangörer, föreningar ochorganisationer. På kontoret finns också resurscenter med adresser, länkar, kulturpolitiska program, arrangörslistor,mediadresser etc. All förmedling är kostnadsfri och huvudredskapet är internet. MCV har också som delav Popstad tagit initiativet till, och är även redaktör för, ett gemensamt månatligt programblad över de störstaspelställena i Göteborg.Katty var med i planerings stadiet till förstudien och har hjälpt oss med listor på MCVs medlemmar samt tipsatom band att intervjua.Mia Samuelsson, Jazz i Göteborg, NefertitiNefertiti har alltid varit musikernas egen förening och klubb och 1969 när allt startade, då var jazzen merradikal, det var den tidens punk. Idag har de 300 konserter per år och sammanlagt ca 115’ besökare. Jazzi Gbg är en ideell förening med en styrelse som äger och driver Nef. AB som bara har timsanställda. Rentkostnadsmässigt delas kostnaderna upp, där t.ex. Jazz i Gbg tar hand om allt vad som händer det som skerpå scenen. Jazz i Gbg finansieras genom bidrag och medlemavgifter från ca 450 medlemmar. De söker ävenkulturbidrag för att kunna driva smala projekt. De får arrangörsbidrag, föreningsbidrag och ett statligt bidraggenom Sveriges Jazz-RiksFörbund. Sammanlagt blir det ca 1,4 miljoner.När det gäller bokning så finns det en referensgrupp i styrelsen som någon gång var 4-6 vecka pratar igenomhur det ska se ut framöver och målet är att stödja den fria improvisationsmusiken i Göteborg. Mia och denandre bokaren Nils Viklander är båda rutinerade och har jobbat till och från på Nef sedan 1990, och de harbåda varit ordförande och vice ordförande i föreningen. Olika arrangörer de samarbetar med är t.ex. Brötz,Now och Jord.Linda Kumberg arbetar på sitt företag SKIVA, promotion och Marketing. Linda startade företaget -98 efteratt hon arbetat på Border (distribution och bokningsbolag) med promotion innan. Hon har spelat i bandet Williami 10 år. Skiva är ensam i stan med att vara ett oberoende promotion företag och har snart två anställda.Skiva arbetar med allt ifrån stora internationell skivbolag till mindre svenska skivbolag samt enskilda ungaband. Men vänder sig mest till band som turnerar. De största kunderna är skivbolag som låter Skiva helt tahand om promotionbiten. Skiva sköter då mest promotion till radio, press och tv, men samarbetar även meddistributörer.Skiva arbetar även långsiktigt med band i mellan skivsläppen och hjälper unga band med en marknadsföringsstrategi,knyter kontakter med förlag etc. Skiva gör även marknadsundersökningar för utländska bolag.Mässor som hålls två gånger om året är mötesplatser där Linda knyter viktiga kontakter.Verksamheten blir bredare och det finns kunder för att expandera. Linda anser att det finns plats för fler företagsom Skiva eftersom promotionfirmor har olika kvalitéer. Hon anser inte att det finns någon anledning att jobbaifrån Stockholm när Skiva ändå arbetar med en internationell marknad. Linda tycker också att fler band bordeboka turnéer själva, eftersom att det är ett alldeles för stort glapp i mellan bokningsbolag som tex Motor ochde unga banden. Angående det beryktade musikhuset undrar hon lite vad det går ut på och poängterar att Skivaliksom andra små företag är beroende av en stabil verksamhet med avtal och kontrakt som håller i längden.Henrik Andersson driver Off the record som är den enda skivbutiken i Göteborg som säljer och marknadsförosignade artister. Även konsert /releaseparty hålles i affären. Artisterna får information om STIM och n©b,samt får hjälp med förmedling till arrangörer, studios, musiker. En annan del av verksamheten är musikproduktiondär artisterna kan få sin egenproduktion gjord med mastering och CD-kopieringOff the record samarbetar med arrangörer som Göteborg&co (pop-stad) samt många andra clubarrangörer iGöteborg som kan söka efter liveband i affären. I samband med detta pågår en uppbyggnad av ett demotek,där de flesta av Göteborgs osignade/oetablerade band/artister ska finnas representerade med demos, kontaktperson,genrebeskrivning och info. Demoteket kan bl.a användas till inbjudan till seminarier, inspelningserbjudanden,information mm. Det planeras också ett samarbete med Rockparty i Hultsfred.Henrik brinner för det han gör och är noga med att säga att han arbetar för banden.När popstad skulle välja ut sina demoband satt Henrik i referensgruppen. Henrik menar att det är få som vetnågot om popstad och vad som verkligen görs. Gbg & Co går inte ut med tillräcklig information och det ären brist. Henrik har i och med popstad bl.a arrangerat så att osignade band spelar på Frölunda Kulturhus.Henrik är full av ideér men inser också att han inte klarar av allt själv.8

Angående det planerade musikhuset tycker Henrik att det är viktigt att ta vara på det som redan finns samt attkommunen kommer lindrigt undan om de bara ställer upp en lokal.Nivå 3 – beslutsfattare och bidragsgivareVi har sökt information om intervjuobjektens verksamhet, organisationsstruktur, finansiering, mål med verksamhetenoch samarbetspartners. Vi har inte sökt efter styrdokument, utan mer velat få en överskådlig bild avderas funktion och plats i infrastrukturen.Pernilla Näslund, Göteborg & CoPernilla arbetar på avdelningen ”Student- och kunskapsstaden”, inom området Näringsliv på företaget Göteborg& Co. (de andra områdena är Affärsresor, Privatresor och Evenemang). Hon har tidigare jobbat på bl.a.SFSK, Sveriges Förenade StudentKårer, och för Studenternas Hus. Hennes insikt i hur studentlivet fungerarär en tillgång i hennes arbete som till stor del går ut på att verka för att Göteborg ska vara den största studentstadeni Sverige. Hon arbetar med frågor som vad det är som lockar studenter och nämner t.ex. vad enfestival kan generera, eftersom musiklivet i en stad är väldigt viktigt för den som väljer studentstad. Därförvar hon intresserad när Brittmo (BRG) pratade om musikhuset. Hon samarbetar också till viss del med OveThorsén på kulturförvaltningen och är även medveten om hur man i England resonerar i fråga om kultur sommarknadsföring för en stad.Gbg & Co är en ett delvis kommunalt ägt företag som består av 28 företag som betalar medlemsavgifter. Ensådan här typ av kommunalt AB finns inte i någon anan stad i Sverige. Tvärtemot vad många tror så verkarGbg & Co mest för att skapa samarbeten och plattformer, och är alltså inte en bidragsinstans. När det gällerpopstad har Gbg & Co varit en bidragande faktor till att nya samarbeten har startats.Kulturförvaltningen, enheten för fri konst och kulturPå enheten för fri konst och kultur bereds de bidragsansökningar från det fria kulturlivet. Ove Thorsén ärchef för enheten och där finns ungefär 5 handläggare. Vi ville se hur bidragsfördelning ser ut och fick träffaKerstin Holmqvist som är den handläggare som gör sammanställningar över bidragsfördelningen mellan deolika konstområdena. Vi kan se att musik får ungefär lika mycket stöd som dans och film, medan teater är detkonstområde som tydligt får störst del av bidragspotten. Vad det gäller musik så ger man bara bidrag till denfria musiken och inte till de stora institutionerna som t.ex. Operan som räknas som en regional angelägenhet.Man stödjer heller inte amatörverksamhet eller kommersiell verksamhet. När det gäller kulturbidrag märktevi att de som får bidrag inom musikområdet till övervägande delen har en musikutbildning. Inom t.ex. jazzvärldenså har man en gång skaffat sig ett erkännande som en del av den etablerade svenska kulturen som börstödjas och jazzmusiker och jazzföreningar är bra på att söka och få stöd och bidrag i olika former.Enhetens totala bidragsbudget var på 3,4 miljoner för år 2001, och det finns två typer av bidrag man kansöka, verksamhetsbidrag och projektbidrag, plus utjämningsbidraget som är en typ av subventioneringssystemför att teatrar ska kunna göra föreställningar till barn och ungdom. Förvaltningen ger också bidrag till störreprojekt som ligger utanför budget som t.ex. den årliga Dans & Teaterfestivalen som har en budget på ca 12miljoner. Hon berättar att förvaltningen kommer att se över sin bidragsfördelning men inte förrän år 2003.BRGBrittmo Bernardsson arbetar på Business Region Gothenburg som är ett AB, tidigare näringslivssekretariatet,som projektledare i projektet Kultur och medieproduktion. Syftet med detta projekt är att bedriva ett klusterprojektför att långsiktigt hitta former, strukturer och samverkanspartners, som kan stärka och utvecklanäringen inom kultur- och mediesektorn. Projektet har arrangerat ett flertal seminarier, och det har bildats enstyrgrupp där bl.a. Göran Johansson sitter med, samt referensgrupper med branschfolk uppdelat i olika kulturområden.På musikområdet arbetar Brittmo som spindeln i nätet i musikhusprojektet där BRG är beställare9

till olika rapporter som skall ligga som grund till idéskiss och diskussionsunderlag till musikhuset. Brittmosamarbetar också med Christina Hjort samt Göteborg & co.Andra pågående undersökningarMusikvetenskapen, Lasse Lindkvist och Thomas BossiusLasse Lindkvist som är studierektor och lektor på musikvetenskapen håller på att, tillsammans med professorOlle Edström, arbeta fram en projektidé som handlar om människan i olika musikvärldar: ’Musik i människorsliv’, ett projekt där det är tänkt att studier av det lokala musiklivet ska ingå, samt studier över hurmänniskor reagerar på musik, byggt på djupintervjuer. Musikvetenskapen i Göteborg har blivit kända för sininriktning mot populärmusikforskning. Thomas Bossius håller på med ett forskningsarbete runt populärmusikoch religion, hur vissa musikstilar använder religionen i musiken. De grupper han har fokuserat på är blackmetal och psykedelisk trance. Det som Thomas säger är viktigt är att han vill ge en mer djupare bild och enökad förståelse för black metal, en grupp som säger sig stå utanför samhället. Han riktar sig till folk somjobbar med barn och ungdom och föreläser också för lärare, folk som jobbar på ungdomsfängelser och påPedagogen.Susanna Glenndahl och Gabriella Sacha går på Handelshögskolan och när de ville komma från det klassiskaHandels tänkandet valde de att skriva en uppsats i marknadsföring som handlar om hur bilden av Göteborguppfattas, och om popmusikproduktionen kan påverka/stärka dennabild. I denna rapport ingår en kartläggning av popmusikklimatet i Gbg idag, somgrundas på intervjuer med musiker, musikjournalister, bokare, producenteroch arrangörer m.fl. De har haft kontakt både med Brittmo Bernhardsson, som även är beställare av uppsatsen,och Gbg & Co.Maria Carlsson, CRM musikproduktionMaria, som också går andra året på Kulturverkstan, har under våren 2001 genomfört en undersökning på uppdragav kulturförvaltningen. Undersökningen går ut på att beskriva musiklivet ur musikarrangörers perspektivsamt att belysa offentlig och kontinuerlig konsertverksamhet i Göteborg.Ca 10 konsertarrangörer har intervjuats som kan komma i fråga för kommunala kulturbidrag och som engageraryrkesverksamma musiker. Urvalet har varit i första hand konsertarrangörer i Göteborg vars verksamhetfokuserar på konstmusik för en vuxenpublik. Genom intervjuer, enkät och befintlig dokumentation vill honmed undersökningen beskriva konsertarrangörernas verksamhet, organisation och framtidsvisioner.Lis NydahlLis har sökt finansiering för ett projekt av eget intresse, och har fått pengar från EFS för att göra en förstudieöver hur publik och olika livemusikgrupper lättare ska kunna hitta varandra. Hon tycker att det börjar bli svårtatt hitta livemusik för den intresserade i Göteborg. För att hitta livemusik med kvalitet får man verkligen varaaktiv och leta upp ställen. Den marknadsföring som görs går bara genom kanaler som når de insatta, menarLis. Hon nämner att det inte finns något enkelt sätt att som publik få fram information om vad för liveutbudfr.o.m. idag och 1-2 veckor framåt. Hon säger också att om man är aktiv och letar ordentligt så händer hittarman en hel del livemusik i stan men mest på vardagarna. Under fredag- och lördagkvällar så många känner attde kan gå ut så finns väldigt lite av ”vardagsprogrammet” att tillgå.året.10

DiskussionVi har sett många innovativa företag, eldsjälar och organisationer som gör en hel del för att Göteborg skall varaen kreativ och utmärkande musikstad, inte minst alla band. De vi träffat har gett oss intressant information omhur de klarar sig i den hårda konkurrensen. Vi har lärt oss mycket av alla dessa människor, med hjälp av deraserfarenheter och idéer för framtiden.Studieförbunden fungerar som en grogrund för band och är ofta det enda finansiella stödet band har. Det finnsen stark tradition att man som nystartat band vänder sig till ett studieförbund. Vad respektive studieförbund harför verksamhet är mycket upp till den musikansvarige som oftast är begränsat till en person.Under våra möten framstod en ganska klar skillnad mellan hur man arbetar inom de olika världarna jazz ochrock & pop. I jazzvärlden får man under utbildningstiden en kännedom om att man kan söka bidrag från olikainstanser. Man får där också en naturlig kontakt med branschen och i och de etablerade nätverk som finns t.ex.bland arrangörer och jazzföreningar. Man skaffar sig störst trovärdighet om man bokar sina egna spelningar,bokningsbolag är något man litar till i större utsträckning inom rock och popbranschen. Rock och popbranschenär en komplicerad bransch där det kommersiella styr även om banden i sig inte har kommersiella mål,man får sällan bidrag och man använder sig av verksamheter som har kommersiella mål, t.ex. bokningsbolagoch skivbolag. Inom rock och pop finns få uttalade nätverk, här rör det sig om nätverk som är förankrade ipersonliga kontakter.Uttrycket ”en stor familj” är något vi stött på när det gäller jazzlivet i Göteborg och det är tydligt att manorganiserar sig och samarbetar. I rock & popbranschen stöttar man varandra inom de oetablerade kontaktnätenmen i slutändan är det ändå konkurrensen som styr. Anledningen till att branscherna ser så olika ut berorkanske på att man inom den smalare genren jazz har varit tvungen att organisera sig.Verksamheter som Off the record och SKIVA fyller en viktig funktion i Göteborgs musikliv där SKIVA är detenda företaget i Göteborg som ägnar sig åt ren promotionverksamhet. Off the record säljer osignade artisteroch fungerar mycket som en förmedlingsverksamhet där man kan få hjälp med allt från att etablera kontaktermed arrangörer till kunskaper om STIM.SlutsatserNågot som redan framstår tydligt, både i undersökningar, media och bland de vi intervjuat, är behovet avfler replokaler, en mellanstor scen samt att ett större skivbolag etableras i Göteborg. Annat som saknas ärföretag som förmedlingsverksamheter, bokningsbolag, promotionbolag och managers. Den här typen av företagverkar vara en brist i infrastrukturen och i en bransch som blir alltmer likriktad är det speciellt viktigt attföretag är oberoende så att en större bredd av band och genrer har chans att nå ut. Ett annat behov är finansiärermed riskkapital till redan befintliga småföretag, och eftersom näringsliv och musikliv ännu inte talarsamma språk är det viktigt att man fortsätter utveckla utbildningar med kunskap om både företagskunnandeoch konstnärlig verksamhet.Musik är en kreativ bransch som ständigt är i förändring, och i och med det förändras efterfrågan, marknadsföringskanaler,teknik och behoven av kunskap och information. För att stärka musiklivets infrastruktur behöverman göra de outtalade nätverken synliga och tillgängliga. Vi har märkt att öppna kort är det som räcker längstnär det gäller att samarbeta och nätverka.Det finns egentligen ingen konkurrens - ju starkare musikbranschen11

är desto större blir intresset från konsumenten. Genom att ta del av varandras kunskaper, nätverka och samarbetaskapas ett ännu mer kreativt och effektivt arbete mot ett mål som både är konstnärligt/kreativt och/ellerkommersiellt. För att nå det målet och ge en rättvis bild av de behov och samarbetsstrukturer som är unika förGöteborg behövs en fortsatt kartläggning av musiklivets infrastruktur i Göteborg.SlutordVi har gjort en skiss på ett förslag till genomförande av kartläggning, där vi går igenom tillvägagångssätt ochproblematiken med att göra kartläggningar inom musikbranschen. Det projektet hoppas vi kunna genomförai framtiden.Ett stort tack till alla medverkande,utan ert samarbete skulle rapporten inte varit möjlig att genomföra!Författarna12

LitteraturlistaDe fyra förstnämnda har vi fått av Pernilla Näslund Gbg & Co.”Words and sounds, vol 1” – översiktlig kartläggning av villkor för Göteborgs musikindustri, initieradav BRG, utförd av Kristina Hejdenberg och Pernilla NäslundHär beskrivs musikindustrin och dess aktörer, de producerande och distribuerande aktörerna, media/PR, ochkonsumenten och marknaden. Pernilla använde sig av Henrik Utbrings kontaktnät (på Gbg & Co) plus sinaegna kontakter. Här finns också en sammanfattning av Kristina Hejdenbergs examensarbete, se nedan, samtröster från 10 personer som speglar Göteborgs musikliv.”Göteborg – möjligheternas och mångfaldens musikstad” – förundersökning till ansökan till Popstad,Leif Nilsson och Leif Ouds, Gbg & CoHär görs en typ av inventering över spelställen, klubbar, skivbolag mm, som har sammanställts med hjälp aven referensgrupp bestående av 14 personer, t.ex. arrangörer och bokare. Ansökan innehåller även ett förslagtill hur popstads projektorganisation skulle kunna se ut.Musikmedier, mångkultur, förändringar i svenska musiklandskap, Dan Lundberg, Krister Malm, OweRonströmFrån en ny vinkel diskuterar författarna det mångkulturella Sverige och de influenser från världen somskapar ny musik.Musikutbudet i svenska etermedier (eller avgörande för musikutbudet är vad man spelar), ett examensarbetevid avdelningen för medieteknik och grafisk produktion, KTH, Stockholms Universitet, avAnders Edström, KTH, Leopold Landström, SU.Mycket intressant och omfattande rapport där man bl.a. konstaterar att kommersialiseringen och ökningenav antalet radiokanaler har lett till att det spelas allt färre verk. Intressanta intervjuer med personer ifrånradio och musikbranschen.Småföretagande inom musikbranschen, drivkrafter, motkrafter och tillväxtKristina Hejdenberg, examensarbete vid förvaltningshögskolan, 2000Kristina beskriver småföretagaren, och de faktorer som påverkar ett litet företag inom musikbranschen. Honbeskriver brister och ger förslag till lösningar, t.ex. att företag inom musikbranschen behöver mer kunskaperinom företagsekonomi och -juridik.Kultur och media i Göteborgsregionen, en utredning om tendenser, problem och utvecklingsmöjligheter– Hans Ingvar Hansson, Carta, 1997På uppdrag av näringslivssekretariatet, nuvarande BRG, genomförde Carta en utredning med syftet att lämnabeslutsfattare i Göteborg underlag för en värdering av kultur/mediesektorns utvecklingsmöjligheter underåren 1997-2003. De tar upp omvärldsfaktorer, nationella tendenser, och internationella exempel på hur manangriper kulturstrategiska utvecklingsarbetet i olika regioner.13