2007 18 Fina Fasader med Fixade Fakturor 2 tina

Det finns många aspekter av det där alltså, jag har inget emot… jag vill absolutinte jobba svart heltid. Jag vill jobba vitt, pröjsa skatt och få alla förmåner detinnebär att jobba vitt. Men om någon ber mig: ’Det här jobbet, kan du göra det,det tar två helger och du får tio tusen’, inte fan tackar jag nej.(Daniel, byggnadsarbetare)Intervjupersonerna använder sig av resonemang som kan förstås som ett slagskollektivistiskt rättfärdigande av det som utgör individens egen vinning. Då bådebyggbranschen och samhället ”fått sitt” blir svart arbete på sidan av varken rätteller fel. Det tangerar inte de två ytterligheterna och uppfattas helt enkelt som enprivatsak, vilket belyses av byggnadsarbetaren Daniel: ”Vad jag gör när jag inteär på arbetsplatsen, det anser jag att det ska han [chefen] ge fan i.” Trots attsvart arbete emellanåt beskrivs som en privat angelägenhet är det viktigt att inteutsätta sin arbetsgivare för några risker. I gränsdragningen mellan det privataoch det offentliga, mellan jobb och fritid, hålls en tydlig linje i vad som är tillåtetrespektive otillåtet och vad som är rätt och fel. Man uppfattar sig inte som kriminell;”extraknäcket” vid sidan av är inte problematiskt så länge de moraliskakraven är uppfyllda:Så länge det inte skadar… jag går aldrig med de här kläderna med firmanamnet[på svartjobb], jag har egna blåställ hemma som jag använder.(Daniel, byggnadsarbetare)Daniel är medveten om att då han bär kläder med företagsnamnet på representerarhan firman och arbetsgivaren. Det är inte det svarta arbetet som sådant somär fel, utan det omoraliska ligger i att bära sina vanliga arbetskläder då han arbetarsvart, och att därmed utsätta företaget för risken att sammankopplas medillegal verksamhet. Detta kan ses som en illustration av hur branschens moraloch etik skiljer sig från det övriga samhället. Man håller sig inom sitt egna polariseradesystem där rätt och fel är definierade och med ett handlingsutrymmedäremellan. Detta anknyter till resonemang kring så kallade ”differentiella associationer”(Sutherland, 1949), det vill säga att kriminella värderingar sprids igrupper som kännetecknas av nära relationer mellan medlemmarna. Kriminalitetlärs helt enkelt in genom social interaktion som präglas av särskilda attitydergentemot, och neutraliseringar av, brottsligheten (jfr Brå 2005b). Handlingarvilka i det övriga samhället uppfattas som felaktiga kan mycket väl vara mereller mindre normala inom det egna normsystemet.I intervjupersonernas resonemang kring moral inbegrips inte enbart föreställningarom arbetstagarnas rätta och felaktiga handlingar, utan byggbranschendiskuteras också i mer övergripande ordalag då det dras en gräns mellan vadsom utgör seriösa och oseriösa byggföretag. Något som förstås som särskilt oseriöstär arbetsgivare som inte betalar ut löner, ljuger om anställningsförhållandena(att de ger ett sken av att det är vitt arbete som avses men att de i själva verketaldrig betalar in arbetsgivaravgifter och skatter) och som systematiskt utnyttjarmänniskor som befinner sig i en underordnad och utsatt position, till exempelpersoner som inte kan det svenska språket. Ett par av uppgiftslämnarna beskriverupprört hur vissa av de utländska arbetstagarna lever och arbetar under slavliknandeförhållanden och hur de oskyddade utför farliga arbetsuppgifter, somatt sanera asbest utan riktig skyddsutrustning. En av intervjupersonerna berättaräven om hur den tidigare arbetsgivaren systematiskt tog in utländsk arbetskraftsom fick sämre betalt än de svenska arbetarna. Personen berättade också att21