Nina Björk oroas av den stora egoismen - Ribergård & Munk

Mat & mode • plock & prylar • personliga möten • tävlingar & korsord • Veckans tv 7 – 13 mars 2009Nina Björkoroas av denstora egoismenSidan 6–8Fiasko närgräsänderleker svanarSidan 5Damerpå vandringi norsktsagolandskapSidan 18–20Finn dinstil medJennas hjälpSidan 22–23

Sover du gottom natten?Välkomna till Tombolan. Här låter vi fyra mer ellermindre kända hallänningar lägga korten på bordet.?Thomas Petersson,skådespelare och farskung.Mannen med gummiansiktetsom gav oss detgenuina Halmstadmålet.Hanna Karlsson,duktig friidrottstjej frånVåxtorp. Tillhör den svenskalöpareliten med SM- ochFinnkampssegrar i bagaget.Utbildad lärare som gillaratt resa och läsa en bra bok.Morgan Johansson,också kallad Mojje, underhållarebördig från Varberg.Senast i hetluften i tvprogrammetLet’s Dance.Annars är det barnen somär Mojjes bästa publik.Lena Strömberg,journalist, HallandsNyheter i Falkenberg.Nu blir det Lena som fårsvara på frågorna i ställetför tvärtom.1. Beskrivdig självmed cirkatio ord.En lycklig människa med distansoch överblick över sitt liv.Envis, effektiv, nyfiken, glad,positiv, HBK-fan och mycketidrottsintresserad.Enkel och förvirrad. Har lätt föratt lita på folk, och så vill jag självbli bemött. Har en viss förmåga attskratta åt problem, för allt går attlösa om man vill det.Irriterande energisk emellanåt.Glad för det mesta. Velig ibland.Alltid hönsig och otålig.2. Hur blirdu när duär hungrigoch intefår mat?Sugen på snus, sen blir jag lite”dizzy”.Jag blir lättirriterad när jag inte fårmat och man gör bäst i att hålla sigundan mig. Alternativt ge mig enbanan eller något sött så att jag fårupp blodsockret.Jag är lite som en bil. Jag fungerarinte om jag inte har bensin/energii kroppen.Om jag inte får mat när jag är hungrigblir jag irriterad! Till exempelom man är ett stort sällskap påstan och alla strular med var domskall äta nånstans, då går jag baraoch sätter mig och beställer. Senfår dom andra göra vad dom vill.Vet inte. Garderar mig genom attalltid småäta.Skulle jag trots det få lågt blodsockerligger omgivningen risigttill.3. Vid vilkatillfällentycker duatt det ärläge att firamed champagne?Det är överskattat.Finns det något fånigare änFormel 1 förare som sprutarchampagne?Jag firar inte med champagnelängre…Jag tycker att man ska fira bra sakerså ofta det bara går. Det behöverinte nödvändigtvis vara med champagne,utan huvudsaken är attman firar.Men jag skulle definitivt korkaupp champagnen om HBK tarSM-GULD!Jag tycker att vi firar för lite! Jag kankorka upp champagne en tisdagbara för att jag har haft en bra dagmed min sambo och mina barn.Man måste njuta mer och ta varapå livet och sluta gnälla så förbannatsom många gör. Njut iställetoch tänk ”shit, vad jag har det bra”.Champagne?! Vadär det för fel påsodastreamatvatten?4. Finanskrisenrasar.Soverdu gott omnatten?Ja, jag är komiker och inte ekonomiexpertpå tv, så jag behöver inteskämmas.Jag sover som en stock som alltid!Det är många som har drabbats ochhar det svårt, inte minst i Göteborgmed alla Volvoanställda.Jag är inte så orolig. Jag tror attdet vänder snart. Ekonomin haralltid svängt upp och ner.Mitt huslån har blivit mycket billigareså just nu slösar jag som aldrigförr, ha, ha, och jag sover gott omnatten. Jag förstår dom som harförlorat sitt jobb och att ekonominser tuff ut för en del, men vi somhar kvar ekonomi och jobb bör intesluta handla /investera utan görasom vanligt. Våga möta finanskrisen!Så kanske vi slipper den snart.Sover alltid gott när jag får.Mina lån är bundna sedan ett årtillbaka. Det betyder att jag betalarungefär 60 procent mer än om jaghaft rörlig ränta. Men som sagt, jagsover gott.Har du tips på en person att intervjua – mejla till redaktionen@hsomih.se d4 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND

oktipsAnita SkantzeBokslukare, GällaredGripande om ”Bang”Barbro AlvingPersonligtBrev och dagboksanteckningarav denlegendariska journalistenBarbro Alving, utvaldaav dottern RuffaAlving och Birgit Petri.Böckerna berättar påett djupt personligtsätt hur Bang (som varhennes signatur) kämpadeför att hålla ihopsitt privata liv. Tvivelpå sig själv och sin egen förmåga, skraltigekonomi, alkoholproblem och till detta ensamståendemor. Bang sändes ofta på uppdragutomlands och skötte sina uppgifterpå ett lysande sätt. Hennes reportage frånbland annat inbördeskrigets Spanien ochBerlinolympiaden räknas som klassiker. Desista åren av sitt liv drabbades denna ordetskvinna av afasi. Man blir djuptgripen av hennes öde.Sagor man bär med sigJ.R.R. TolkienSagan om ringenNär man läser ”Saganom ringen” känns detsom om man redan bärdessa sagor inom sig.De handlar om detmänskliga och existensiella.Ont och gott,död och lojalitet, krigoch kärlek. Där är dehärligaste lustgårdaroch de djupaste avgrunder,människansuppgång och fall – omoch om igen. Och sist men inte minst heladetta myller av olika individer med sinafantasieggande namn: Arwen, Aragorn,Legolas, Frodo, Gandalf, Gimli. För den somvill ha ytterligare en dos Tolkien rekommenderasockså filmatiseringen av trilogin.En helt underbar bokSue Monk KiddHonungsbiets hemliga livEn helt underbar boksom utspelar sigi South Carolina vidtiden för medborgarrättsrörelsen.En vitflicka, Lily, rymmerifrån sin känslokallepappa tillsammansmed sin färgade nanny.De tas om hand av tresvarta kvinnor som ärbiodlare och säljer sinhonung under namnet”Svarta Madonnan”. Dessa tre kvinnor förmedlaren klokhet, livsvisdom och harmonitill Lily som hjälper henne att försonas medsig själv och sitt öde.Jag & mitt djurVill du berätta om ditt djur – mejla till redaktionen@hsomih.se dfin formBirdie-nam-nam. Stefan Pettersson och den ståtliga papegojan Mango.Jag har alltid gillat djur. Så fort jag kundestava till tomte skrev jag en hund påönskelistan, berättar Stefan.Någon hund blev det inte förrän långt senarei livet, men däremot en undulat. SomStefan tålmodigt övade med till dess att denvar tam. Och fåglar har han fortsatt med. I etthägn vid huset spatserar kalkoner, ankor ochgäss. I voljären kråmar sig ett gäng nymfparakiteroch i hönshuset regerar en brahmatuppöver sina hönor. Inne i bostaden huserar denståtliga papegojan Mango. En nationalistisktblågul ara med rötterna i Onsala. Mango håller,liksom resten av familjen, på Frölunda.– Han brukar vara med när vi kollar hockeypå tv och skrika ”heja Frölunda”. Det är ettjäkla liv. Annars kan han säga gott-gott, namnam,försiktigt, passa dig, tack och mamma.Fast i dag är han tystlåten.En arapapegoja kan bli så gammal som70 år.– Så Mango får följa med oss till ålderdomshemmet,säger Anneli och tittar kärleksfulltpå skyddslingen som kråmar sig på Stefansaxel.Denna vackra karaff med propp är formgiven av dansken Teophilusvon Hansen (1813–1891). Glaset är slipat i stående facetter medgraverad dekor, tillverkat hos anrika glasfirman Lobmeyr i Wien(som för övrigt finns än i dag). Lobmeyr var känt för sitt rikt smyckade praktglas med mönsteri djupsnitt eller högrelief.Karaffen är ett gott exempel på en av 1800-talets många ”nystilar”, i det här fallet nyklassicismen.Utgrävningarna av de italienska tvillingstäderna Pompeji och Herculanumledde till en vurm för det antika romerska och grekiska arvet som man såg som detmoderna Europas vagga. Karaffens körsven i sin hästdragna vagn är 1800-taletsvariant av Ben Hur, både graciös och lite kittlande orientalisk.Teophilus von Hansen och hans bror Christian var båda arkitekter. De ägnademycken tid åt att kartlägga antika lämningar i Aten, de mätte och ritade, och tilllämpadesedan sina kunskaper på byggprojekt främst i Wien, bland annat Konstakademienoch Parlamentet.Lotta BergströmFoto: Carin RudehillHemma hos familjen Pettersson i Stråvalla är det livat i holken.Här bor Stefan, Anneli, två söner och sisädär 30 fåglar. Plus en hund, en kattoch ett okänt antal fiskar.Anneli delar som tur är Stefans intresse fördjur och fåglar. Särskilt gillar hon hönsen.Visst tar det sin tid att fodra, vattna och hållarent och visst blir man ganska bunden mendet är det värt. Fåglar är personligheter medfascinerande vanor och beteenden.– Vi förser släkt och grannar med färska äggoch får bröd och annat att fodra dem med iutbyte. Kalkoner, ankor och gäss slaktar vimed jämna mellanrum. Men detta är inget vigör vinst på, snarare ett intresse som får kostalite, säger Stefan.Han tycker att det roligaste är att föda uppfåglarna, att experimentera med olika korsningar.Tidigare hade han också uppfödningav undulater, men det har han slutat med.–Jag prövar lite av varje, man vill ju utvecklasig, förnya.Djuren har blivit ett sätt att leva för familjenPettersson. Och vem vet, någon dag kanskeAnnelis dröm går i uppfyllelse: ett parlamadjur som betar i trädgården.Med inspiration från antikenLotta Bergströmlotta.bergstrom@hsomih.seKaraffen finns att se på Röhsska museet i Göteborg.10 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND

gEn augustidag 1965 avseglade Transatlantics Kirribilli frånGöteborg – 42 dygn senare anlöpte hon Melbourne. Ett äventyrför livet hade inletts.På 10 poäng: – Vart är vi på väg?Den eviga frågan i den gamla tvleken”På spåret” blir mer befogad förvarje år. Ett oantastligt faktum är ju att visvenskar reser mer och mer. Längre och längredessutom.Vår planet har onekligen krympt jämförtmed hur det förhöll sig för bara några decenniersedan. Jag minns som vore det i går hurjag vid nyss fyllda 21 och efter flera års besparingarvågade ta det djärva steget: att åkatill Australien för att där arbeta som frilansjournalisti tjugo månader.Flyget till femte kontinenten var alldelesför dyrt så det fick bli båt istället. En augustidag1965 avseglade Transatlantics Kirribillifrån Göteborg – 42 dygn senare anlöpte honMelbourne. Ett äventyr för livet hade inletts.I dag är den sortens upplevelser vardagsmatför många. Och visst är det berikande attresa, att få ta del av främmande kulturer ochbeskåda nya fascinerande världar. Många avoss har oro i blodet, jagas av längtan att seoch utröna vad som döljer sig bort horisonten.Dock inte alla. En del föredrar faktiskt attstanna hemma. När jag var grabb tog jag uppdetta fenomen med en äldre laholmare somavskydde att åka från Lagastaden. Han hadeunder sitt snart åttioåriga liv varit som längsti Malmö i söder, Göteborg i norr, Markaryd iöster och Mellbystrand i väster.Fascinerad av denna självvalda geografiskabegränsning undrade jag om han aldrig hadefunderat på att lämna Laholm för något längreutflykter.– Det finns ju så många underbara platseratt njuta av, spädde jag på med.Han tittade förvånat på mig och sa:– Varför ska jag flänga iväg när jag bor påvärldens vackraste ställe?Så kan man förstås också se på det.Oavsett vad man tycker om resor finns enfärd till vilken vi alla med empirisk rättvisablir inviterade: den sista.För Anna Månsdotter anträddes den enkylig morgon 1890 i Kristianstad därhon halshöggs av bödeln Anders GustafDalman med handbila. Hon dömdestill döden för anstiftan till ochgenomförande av mordet på sin svärdotter,och den tragiskahändelsen blev känd somYngsjö-dramat.Denna sorgliga händelseinspirerade Ingvar Oldsberg och migatt konstruera följande ledtråd på vår”På spåret”-resa mellan Kristianstad ochHelsingborg för några år sedan:krönikaBjörn Hellberg– Vi lämnar svensk stad som också kändkvinna lämnade – hals över huvud…Morbid? Ja visst, men så blev den ocksåplacerad på maxpoängen. Vid närmare eftertankevar det nog Oldsberg som på egen handskapade just den konstruktionen.Men för att återknyta till mer traditionelltresande vill jag gärna rekommendera H:s läsareatt upptäcka hur oerhört mycket detfinns att hitta i vårt eget land. Det är lätt attbli hemmablind och därigenom gå miste omskönhet på nära håll.Med kust från Strömstad till Haparandaoch med mängder av naturvariationerhar Sverige åtskilligt att offerera – detär egentligen bara att välja inriktning.Dalsland brukar kallas för ett Sverigei miniatyr. Den benämningen skulle vimed gott samvete kunna överföra till vårteget landskap.H…som i Halland = H som i Härliga Halland.Titta bara på våra två sydligaste kommuner!Laholm har egentligen allt utom fjäll, skärgårdoch syndigt nattliv.Inte illa med så få brister.Men Halmstad ligger faktiskt ännu bättretill – här saknas ju bara fjällen och skärgården…Har du en kommentar till veckans krönika – mejla till redaktionen@hsomih.se dwww.lundsbil.seLunds Bil ABKLAMMERDAMMSGATAN 4 - HALMSTADwww.carlanders.seHeagård, HalmstadNu är butiken fylld medfräscha vårkläderför er bådaSå gör en utflykt till HeagårdVi bjuder på kaffe och hembakatVarmt välkomna Camilla med familjÖppettiderna:Tisdag-fredag 13-18 lördag 11-15 söndag 13-16035-12 55DAM - BARN - HERRGANT STOREBROGATAN 7, HALMSTADH...SOM I HALLAND 28 februari 200911

Jan Töve och Viskan. Under flera år har Jan med sin kamera dokumenterat Hallands nordligaste å Viskan. Ett vattendrag som varit svårt förorenat av industrier mensom i dag sakta återhämtar sig. Viskan är 140 kilometer lång, har sin källa i sjön Tolken norr om Borås och mynnar i havet norr om Varberg. Namnet kommer från ordet vis-,möjligen med grundbetydelsen ”rinna”, ” slingra sig”.Foto: Emma GustafssonJan Töve: Jag kan känna en väldigömhet för bygderna kring Viskan.Allt arbete, allt slit med att bygga vårt folkhem.gLivet är som ån. Och åns flödeär som livet. Det som formatoss till människor ligger bakom oss, menvår identitet är inte statisk. Miljön vi leveri förändras hela tiden, både den fysiskaoch den sociala. När jag var litengrabb i mitten av sextiotalet lekte jagunder alarna några mil nedströms Viskanskällor i sjön Tolken. På pappas motorcykel,en Husqvarna Rödmyra, tog vioss ner till ån vid Hässlevad för att bada.Vattnet var klart och rent. Långa varmasommardagar fiskade jag: mört, gädda,abborre och massor med kräftor. Betesdjurenvattnades, människa och natur isamklang.§ § §I början av 1970-talet var miljökatastrofenett faktum, man talade om pentaklorfenolutsläppfrån träindustrierna.Fisket var över. Under Borås industrieroch broar gömdes och förvandladesViskan till ett avloppsdike. Den kalladesskämtsamt för de sju färgernas å efterde kulörer som användes i färgerierna.Vattnet skänkte oss välfärd, kraftverk,sågar, kvarnar, fabriker. Vi togmen gav inget tillbaka. Ån gömdes undan,krom- och textilindustri fick taöver, liksom buskar och sly. I bottensedimentenlurar fortfarande tungmetallersom kan vara förödande för växtochdjurliv.Lite stukad lunkar Viskan ner motMark, där den piggnar till igen för attfortsätta sitt lopp genom jordbruksbygdernatill havet och slutligen värdigtmynna i Klosterfjorden. Så har Viskansin barndom, sin uppväxt, sina mannaåroch sin ålderdom, precis sommänniskan.När jag skildrar Viskan i mina bilderberättar jag samtidigt historien om ettSverige som håller på att försvinna. Detkänns vemodigt. Jag letar efter spår ilandskapet, tidsmarkörer. En gammalbro, en busskur, ett ännu inte nedlagtpostkontor, människor i helg och söcken.Här har folk levt sedan urminnestider. Viskan har förbundit inland medkust.§ § §Jag kan känna en väldig ömhet för bygdernakring Viskan. Allt arbete, allt slitmed att bygga vårt folkhem. Allt somgjorts och som står för något som verkarvara på väg bort. Solidaritet, gemenskap,stolthet över ett gott dagsverke.Det känns som om det är bråttomatt dokumentera; landskapet ochdess innevånare förändras snabbt. Pågott och ont.Byarna avfolkas och tystnar. Men Viskanåterhämtar sig sakta. Stora insatserhar gjorts för att förbättra vattenkvalitén.I dag kan man simma och fiska icentrala Borås. I stället för att vändaryggen åt Viskan låter man den bli endel av städer och samhällen. Våtmarkernablänker och lyser när vattnetåtertar sina domäner, sångsvanar ochgäss trumpetar, någon enstaka kungsörnsvävar högt däruppe. Vid Veddigeförtätas vegetationen, grönskan bildaren hemlighetsfull tunnel som för tankarnatill regnskogens Amazonas. Lövskogoch hagmarker och stenmurar ritarsin mosaik när man tittar ner frånhöjderna mot dalen. Vi är en bit på väg,men det är mycket kvar att göra.Berättat för Lotta Bergströmlotta.bergstrom@hsomih.se16 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND

Frida Johansson: Höst och vår kan det varamycket vatten i Ätran och strömmen är stark.Då är det segt att ro uppför.gEn riktigt fin stund för mig ären tidig morgon på Ätran. Solenvärmer, men står så lågt att den intebländar. Vattnet ligger spegelblankt,tekniken fungerar som den ska. Manhittar en rytm i rodden, det är nästansom att falla i något slags trance. Detär alldeles tyst, träden speglar sig i vattnet.Har man tur kan man se en laxhoppa eller en häger lyfta från strandkanten.Jag är 18 år och i nio har jag tillbringatstörre delen av min tid på Ätran.Kilometer efter kilometer, mil eftermil, fram och tillbaka, uppströmsoch nedströms. Vi tränar sex dagar iveckan, lördagar och söndagar dubblapass. Jag valde rodd för att sporten varlite ovanlig och för att jag gillar vatten.Min största merit hittills är en sjundeplatspå juniorvärldsmästerskapen iÖsterrike förra året. Nu siktar jag påJVM i franska Brive-la-Gaillarde i augustiår.§ § §På helgerna börjar träningen vid nio.Jag går upp vid sju och äter en rejäl frukost,gröt och mjölk och smörgås. Cyklartill roddklubben från Tröingeberg,en bra uppvärmning. Så delar vi uppbåtarna mellan oss och gör i ordningdem, bär ner och sätter i. På vintern rorvi oftast lagbåtar och har alltid flytväst.Någon kan ju plurra. Än har det faktisktinte hänt mig, konstigt nog. När det harblivit varmt i vattnet tar vi fram singelbåtarna.Vi ror året runt, enda gångernavi håller är när det är is eller blåserför mycket. Just blåsten är det som kankännas lite oroligt, när vågorna slåröver sidorna. Vintertid kan man ocksåfrysa rejält, särskilt om händerna eftersomdet inte går att använda handskar.Som längst ror vi upp till Vessigebro,en sträcka på nästan två mil. Jag kännervarenda sväng av den sträckan, hållerreda på var jag är med hjälp av trädoch buskar. Vet var jag ska lägga omkursen; i de mindre båtarna styr manrodret med hjälp av fötterna, i de störrehar man en styrman, en cox. Iblandfår man slänga en blick över axeln, detkan ligga stockar och nedfallna träd ivägen. Det har hänt att det varit skogsavverkninglängs stranden, då försvinnerens landmärken och det är lätt atttappa orienteringen.§ § §Det kan kännas slitigt med träningenibland, men för det mesta är det roligt.Särskilt på sommaren är det en njutningatt sätta sig i båten och känna hurallting faller på plats. Man är ensammen ändå inte. Hästarna söker sig gärnaner till vattnet för att få skydd motinsekterna. En flock lata änder som inteflyttar på sig förrän i sista sekunden, engång råkade jag klippa till en med åranfast det gick nog bra.Höst och vår kan det vara mycket vatteni Ätran och strömmen är stark. DåFrida Johansson och Ätran. Falkenbergsroddare med flera medaljer i bagaget, har Ätran som hemmabana. Frida kännersnart sagt varenda krök mellan Falkenberg och Vessigebro och hon tröttnar inte på att träna. Ätran är den näst längsta avHallandsåarna med sina 240 kilometer. Den flyter genom sydöstra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg.Namnet betyder troligen ”den svällande” och handlar om stigande vattenstånd.Foto: Emma Gustafssonär det segt att ro uppför, minsta stoppoch man driver snabbt tillbaka. Manpratar ju mycket om klimatförändringarmen jag tycker ån har varit sig rättlik från år till år.Det som driver mig är delmålen, somtill exempel JVM. Jag tycker om att tränaöverhuvudtaget. Vi är ett stort gäng aktivasom har roligt tillsammans. Att vihar roligt och är så många gör att ävenom man inte alls har lust att träna stickerman dit i alla fall. Man vill inte svikasina träningskompisar eller tränare ochman känner sig aldrig ensam.Jag tror att det är viktigt att man harnågot att kämpa för.Berättat för Lotta Bergströmlotta.bergstrom@hsomih.seH...SOM I HALLAND 28 februari 200917

hallänningar på viftMed på resan: Peter, 37 år, polis, Julia, 34 år, kock, Fanny, 11 år, Lucas, 10 år,och Linus, 6 år, elever på Enslövsskolan.Tips på resanMamma Mia drarfolk till GreklandAbba-filmen ”Mamma Mia” lockar publikentill inspelningsplatserna i Grekland. Över enmiljon svenskar såg den under 2008. ResearrangörenApollo ser en stor efterfrågan på resortill öarna Skiathos och Skopelos där filmen utspelarsig. Även Airtours och Ving arrangerarresor till dessa vackra öar på nära båtavståndfrån fastlandet i mellersta Grekland.Familjen Hejdström flydde den halländskavintern. Sedan början av december befinnerde sig i Thailand. Nu går tremånadersvistelsenmot sitt slut, om en vecka är familjen hemmai Åled igen.? Varför gör ni den här resan?– Vi ville göra ett avbrott i vardagenoch skapa mer tid för familjen. Resangör det möjligt att få vara tillsammansoch umgås.? Hur länge har ni planerat den?– I elva år – vi började när vårt förstabarn föddes.? Är ni resvana?– Vi har rest utan barn i Malaysiaoch Indonesien för många år sedanmen betecknar oss inte som specielltresvana.? Var befinner ni er just nu (i mittenav februari)?– Vi har precis kommit tillbaka tillKoh Lanta, där vi startade resan,efter en öluff ner till gränsen motMalaysia.? Vad gör ni om dagarna?– Om vi inte har res- eller utflyktsdagså kan dagen börja med attstörre delen av familjen går upp någongång efter åtta. Efter frukosthar vi skola mellan tio och tolv. Däreftervidtar det stora beslutet: badvid pool eller i havet? Vid åttatidenäter vi middag. Kvällen avslutasmed något spel eller kanske enfilm.? Resans höjdpunkt så här långt?– När vi reste söderut från Koh Lantaoch öluffade under tre veckor.Där hittade vi det Thailand som vihar sett på vykorten. Underbarastränder, magnifik snorkling och ettstort lugn.Foto: Privat”Öluffen var bäst”? Hur funkar barnens skolgång?– Vi har känt att det är en stor erfarenhetför oss som föräldrar att fåvara "lärare" till våra egna barn. Dethar gett oss en mycket större medvetenhetom hur och vad barnengör i skolan. Vi tror att vi kommeratt klara läxläsningen mycket bättrenär vi kommer hem och ha störreförståelse nu när vi själva har fåttplanera lektioner, gå igenom syfteoch så vidare. Vi vill samtidigt geen eloge till barnens lärare på Enslövsskolan,som ställt upp för osspå ett föredömligt sätt. Utan derasengagemang hade detta inte gåttså enkelt. Veckovis kontakt, viamail, med lärarna har varit kanonbra!? Vad har ni för råd till andra,som vill göra något liknande?– Våga satsa på att göra en resa tillsammans!Det ger oerhört mycketför hela familjen, inte minst till barnensom får ta del av andra kulturer,resa i andra länder och så vidare.– Vi vill också säga att Thailandär ett enkelt land att resa i. Thailändarnaär väldigt förtjusta i barn vilketgör det ännu lättare.Karin Hylanderredaktionen@hsomih.seHar du tips på någon resenär – mejla till redaktionen@hsomih.se dSkydda motinfektioner på resanResetidskriften Travel & Leisure harsamlat de tio värsta resesjukdomarna och hurman skyddar sig mot dessa. Enkla, men klokaråd, för att klara sigär att vaccinera sigrätt, ta med ett egetreseapotek medmedel mot ”turistmage”,smärta ochfeber. De värstaåkommorna mankan få på semestern är, enligt tidskriften: malaria,resediarrée, denguefeber, chikungunya ochborrelia. Källa: www.travelandleisure.comAllt fler ryssarbesöker SverigeEtt ökat antal turister har lockastill Sverige efter de senaste månadernas försvagningav kronan. Storstäderna och fjällenattraherar flest så här års. SkidanläggningsföretagetSkistar har över 50 procent fler besökarefrån Ryssland i vinter och 15 procent fler frånTyskland. Nu satsar Visit Sweden, som marknadsförSverige internationellt, stora delar avmarknadsföringsbudgeten på 170 miljonertill närmarknaden i länder som Danmark, Norge,Tyskland, Nederländerna och Ryssland.resrosBra koll påtaxinäringenMyggor sprider malaria.Foto: ScanpixNu finns en bra oberoende webbsidasom bevakar taxinäringen och dess priser. Därkan man även få telefonnummer till de billigastetaxibolagen på svenska orter, snittpriser ochflygtaxi. En annan bra service är sidans bloggdär resenärer skickar in personliga historier omsitt taxiåkande och varnar andra kunder för attbli lurade. Läs mer på www.taxipriser.se. Källa:www.resekoll.seresrisKolla uppokända reseföretagEn 52-årig man har anhållits misstänkt föratt ha bedragit minst sex personer på 80 000kronor vardera. Han drev en falsk resebyrå pånätet som specialiserade sig på lyxresor. Betalningarnagjordes med kort, direktkontakt förekomaldrig. Ägaren har ”gått upp i rök” ochmånga kan ha blivit drabbade. Kontrolleraalltid om nya okända reseföretag har betalatresegarantipengar till www.kammarkollegiet.seföre en resa betalas. Källa: www.norran.seAndreas Strömberg/TT Spektraandreas.stromberg@ttspektra.se20 28 februari 2009 H...SOM I HALLAND

Här känns det”grekiska” äktaresaKefalonia, denna bergigt gröna ö, är samlingsplatsi Grekland för kändisar. Ändå är den fortfarandeoexploaterad och romantisk och bjuder påbergsbyar med dramatiska utsikter.Färgglatt. Gränd bland pastell-husen i Fiskardo.Foto: Andreas StrömbergPrinsessan Diana, prins Charles,Madonna och Steven Spielberghar setts strosa runt i Fiskardo,jet-setarnas by i Joniska havet mellanGrekland och Italien. Utsikten här påKefalonias nordspets mot Odysseus öIthaka och Lefkas är varmt disig dennasköna junieftermiddag.Med sina pastellrosa- och gula fasaderär Fiskardo ett grekiskt St Tropez:segelfolk i Versace-kepsar somskålar i Dom Perignon. En greksalladgår lös på 120 kronor i hamntavernan,fast då ingår tygservett.Gerassimos Fourlanos arbetade 14år som jurist i Stockholm innan hanflyttade tillbaka och öppnade grekthai-restaurangenLord Falcon i byn:– De gröna joniska öarna har gottrenommé i Grekland. Många anseratt de tillhör vårt lands absolut vackrasteplatser.Om kändisspaning i Fiskardo kännsointressant beger man sig söderutlängs bergskammen på östkusten. Påvägen skall man stanna till högt uppei byar som Komitata, inta en stilla romantiskmiddag och blicka ut översundet mot Ithaka. Magisk grekisknaturskönhet.Stora upplevelserÖn är bergig och perfekt för romantiskautflykter. Det är en lite krångligaregrekö, men som ger desto merom man ger utflykterna tid. Vespablir nästan för jobbigt på branta serpentinvägarlängs den sju mil långaoch tre mil breda ön.Vi tar en hyrbil, passerar den medgrekiska mått mätt ocharmiga huvudortenArgostoli som har modernahus efter den stora jordbävningensom ödelade Kefalonia 1953 och fickmånga att emigrera till USA. Shoppinggatansbilliga butiker väcker dockköplust. Bakom Argostoli ligger önsstörsta turistcentrum Lassi, med storahotellkomplex, fullproppade strändermed trevliga engelska gäster ochbargata med småbutiker.Öborna var fram till för fyra-fem årsedan inte så intresserade av en utbyggdturism. De hade byggt upp ettvälstånd på skeppsredning och båtbyggande.Först på senare år harsvenska charterbolag etablerat sig,långt efter mer turistifierade grannöarnaKorfu och Zakynthos. Det görkänslan här lite mer genuin. Det ”grekiska”känns äkta.Känd strand. En av Medelhavets mest avbildade stränder, Myrthos på Kefalonia.Foto: Andreas StrömbergResan fortsätter längs västkustensvindlande serpentinvägar. Plötsligtdyker den upp långt där nere som engnistrande vit diamant mot ett skinandeturkost Medelhav: strandenMyrthos som man sett på turistaffischer.Det blir ett rent, skönt svalkandeeftermiddagsdopp mellan majestätiskabergssluttningar, vattnetgnistrar turkost och är kristallklartsom runt hela ön.Vad är sant?Några kilometer norrut ruvar öns juvel,pittoreska byn Assos. En stor krämigyoghurt med honung från bynmättar magen gott. Vattnet i den lillahamnbukten är kav stilla, tystnadenkompakt. Tiden tycks ha stannat.Förlovade sig Prinsessan Diana ochPrins Charles här uppe vid den venetianskaborgen? Det påstår turistbroschyren.Cecilia Hagensmenar in sin bok ”Mina resormed Diana” (Albert Bonniersförlag 2006) att de i själva verketgjorde det i BuckinghamPalaces trädgård.Lärdom: tro inte på allt somturistnäringen säger. Det gårändå lika bra att njuta av denskönheten i den aprikosgulaskymningen i Assos. Mikis Theodorakishonungslena bouzoukiklink,vågskvalpet mot stenarnanedanför restaurangen och eniskall blå metallkaraff med retsinaräcker mer än väl en magiskagrekisk försommarkväll som denna.Andreas Strömberg/TT Spektraandreas.stromberg@ttspektra.seO KefaloniaResa hit: Airtours, Apollo och Fritidsresorarrangerar charter med direktflyg hit.Dubbelrum från cirka 5 000 kronor/vecka.Från Athen flyger Olympic Airways eller tafärja från till exempel Korfu, Patras ellerKilini på fastlandet.Historia: Venedig styrde här 1500–1797.Det märks på husen i ockra- och pastellfärgertill skillnad från de klassiskt kykladiskablåvita. Även rader av strandparasoll påminnerom Italien. Ön hade 100 000 invånareföre jordbävningen 1953, i dag är de cirka40 000.Passar: Kefalonia är inte främst en plats förungdomar som söker partaj. Romantiska paroch äldre får ut mest av denna sagovackra ö.För bröllopsresan: Art Hotel Emelisse lockarbröllopspar och celebriteter som Mette-Marit och supermodellen Naomi Campbell.Eblissi bay, Fiskardo, www.arthotel.gr/emelissecirka 170–250 euro för bungalow-suite.Mat: Lord Falcon har vällagad grek- ochthaimat på en innergård i Fiskardo. Pikionabar med loungekänsla och pool, vid strandpromenadeni Skala. www.pikiona.gr.Utflykter: Lilla pittoreska Assos, magnifikastranden Myrthos, byar som Komitata ochNeochori längs den höga bergsryggen pånordöstra delen av ön.Tips: Underjordiska sjön Melissani därguden Pan dyrkades utanför Sami är enturistfälla dagtid med köer och trängsel.Men tidigt på morgonen eller före stängningsdagsär det en stämningsfull stund pågrottsjöns kristallklara vatten.Info: www.kalimera.nu, www.ionian-islands.com/kefalonia, www.agni.gr/kefalonia.H...SOM I HALLAND 28 februari 200921