Nr 2 - F 1 Kamratförening

20kronor till arabiska pund. Som mutor kunde dollarsedlaranvändas men ändå populärare var tidningarsom Cocktail och Pin Up. Det borde helst varaaviser i fickstorlek med mycket bilder och lite text!Falska sedlarEn gång hade vi betalat med en ansenlig packesvenska hundralappar, kanske 18-20 tusen kronor.Växlingen var klar, likaså tankningen av jetbensin.När vi höll på att starta våra fyra motorer ser jagen gubbe komma springande över plattan. Såställer han sig nedanför pilotfönstret och med enaknytnäven slår på något som han har i den andrahanden. Hela tiden gör han grimaser och skrikertroligen också.- Ned med trappan och hör efter vad han vill!Vi var tidspressade, i kabinen med plats för 134passagerare väntade man en snabb återresa tillSverige.Det visade sig vara bankkamreren, och när hankom upp i cockpit talade han osammanhängandeoch upprört om att sedlarna var falska. Han hadekört dem i sin maskin som avslöjat förhållandet!GrundluradeInte för att jag trodde att han hade någon speciellmaskin för ändamålet, men hur mycket rör det sigom? 6000 kronor! I en väska hade vi skeppskassan.- Ge honom nya sedlar! 100-lapparna låg tio ochtio med gummiband om och han fick raskt sexbuntari utbyte mot de gamla.På vägen till Sverige brukade jag ur den medfördaskeppskassan räkna upp besättningensdagtraktamente och betala ut dessa till två piloter,en mekaniker och 4-6 värdinnor. När jagkontrollerade kamrerens sedelpacke innehöll deninte 60 hundralappar utan 15 sådana. Resten hadehan förmodligen tagit i provision eller personligtcourtage.Vi var grundligt upplurade!Vid varje tillfälle vi sedan var i Beirut besöktevi banken, men vår kamrer var totalt försvunnenoch ingen där kände honom vare sig till namn ellerutseende. Kanske gömde han sig i valvet? Jag självdrog mig till minnes min fars gamla devis:” Man skall aldrig lita på banker och försäkringsbolag.”Ulf WibergRapport från övre NorrlandÅke Karlsson, som bor i Boden, är inte bara en avKamratföreningens nordligaste medlemmar utanframförallt vår i särklass flitigaste brevskrivare.Regelbundet får vår kamratförening sedan mångaår rapporter om livet där uppe i vår nordligastelandsända, såväl privat som militärt.En kort presentation av Åke Karlsson eller kanskemer känd som ”Röd-Kalle”, ett smeknamnsom myntades då hjässan fortfarande var hårbevuxen.Åke Karlsson i Gula Villan 2004 Foto. Jack C.År 1952, samma år som Catalinan sköts ned,genomförde han sin utbildning som flygnavigatörpå F 1 i Västerås. Flygtjänsten blev ganska kortvarigoch tog slut i och med att Mosquiton ersattesav Venom. Efter utbildning till underofficer vidFCS i Västerås hamnade han 1959 på F 21 medplacering i lfc Boden. ”Ingen höjdare” just då enligtÅke men han ”gillade läget” och flöt raskt in iden norrländska miljön. Deltog bl a i utbyggnadenav sambandet i övre Norrland där behovet varenormt med avseende på det stora antalet flygbaseroch luftbevakningsobjekt som fanns vid den tiden.Numera är försvaret där liksom i övriga landetkraftigt reducerat, inte minst vårt flygvapen. Hansummerar dagens situation: ”Det var bättre förr– nu är försvaret i stort sett nedlagt.”Hans snart 50-åriga vistelse i vår nordligaste