Franchising handbok.indd - European Social Franchising Network

HandbokSocialFranchising

InnehållFörord sid 1 Att bli social franchisegivare sid 24Inledning sid 3 Att bli franchisetagare sid 32I sociala företag arbetar alla 100 % sid 4 Att förbli franchisegivare sid 36Social franchising – en möjlighet sid 6 Handboken sid 39Villa Vägen ut! sid 16 Den ekonomiska sidan sid 42CAP – der Lebensmittelpunkt sid 18 Franchiseavtalet sid 45CASA sid 20 Franchisegivarens informationsskyldighet sid 49Le Mat sid 22 Adresser och resurser sid 53Coompanion ger information, rådgivning och utbildning till personer somvill förverkliga idéer tillsammans i gemensamma företag. Coompanion är densociala ekonomins företagsutvecklare med unika kunskaper om föreningsdrivnaföretag. 25 kontor samarbetar nationellt men ägs och styrs lokalt.Viss fi nansiering från Nutek möjliggör att delar av rådgivningen är kostnadsfri.Sven Bartilsson, leder och koordinerar Coompanion Göteborgsregionen och är företagsrådgivare till kooperativaoch sociala företag sedan 20 år. Har tidigare skrivit böckerna “Att skapa kooperativ” och “Arbete i Egen regi”.FörordTrots att det går bra för Sverige, med lägre arbetslöshetoch sjuktal än på länge, kvarstår stora behov av att hittanya vägar in på arbetsmarknaden för de ca 500 000personer som fortfarande finns utanför arbetslivet. Desociala företagen i Sverige och ute i Europa har visatatt det finns möjligheter att skapa förutsättningar för ettarbetsliv som gör det möjligt för de allra flesta att arbeta,100 % av sin förmåga. I Sverige 2007 finns ca 150 aktivasociala företag som tillsammans har drygt 4000 medarbetare,många av dessa är också medlemmar i och därmed ägaretill sina företag. Några företag är riktigt små med ett fåtalaktiva och en begränsad omsättning, några har hundrataletmedarbetare och en omsättning på många miljoner. Tillsammansfinns man i de flesta branscher och producerarvaror och tjänster till såväl privatpersoner, näringslivetsom offentlig sektor.Sociala företag är en bland flera vägar tillbaka till arbetslivetgenom företagande och entreprenörskap. Den storauppmärksamhet som det sociala företagandet fått underde senaste åren kan lätt få oss att tro att hela företeelsen ärny och oprövad. Men som så ofta förr så är inte heller dettanytt. Sedan länge har intresseorganisationer, frivilligrörelsermen även kommuner och landsting initierat och bidragittill utvecklingen av företag som gett arbetstillfällen tillexempelvis funktionshindrade och före detta missbrukare.Sedan länge har intresseorganisationer, frivilligrörelsermen även kommuner och landsting initierat och bidragittill utvecklingen av företag som gett arbetstillfällen tillexempelvis funktionshindrade och före detta missbrukare.De allt vanligare kontakterna med projekt och socialaföretag inom EU börjar också sätta sina spår när erfarenheter,affärsidéer och kompetens sprids genom internationellanätverk. Det är roligt att se att svenska sociala företag äraktiva och ofta drivande i detta utvecklingsarbete kringaffärsidéer och metoder i arbetet.En tydlig tendens idag är en ökad fokusering på utvecklingav affärsverksamheten och företagandet. Genom attorganisera sig i nätverk och föreningar skapar manförutsättningar för överföring av såväl erfarenheter ochkompetens som affärsidéer. Den här boken visar på hurman kan dra nytta av de erfarenheter som gjorts inomandra sociala företag när man byggt upp sitt företag ochsin verksamhet. Den är samtidigt ett exempel på hurmetoder som utvecklats inom det privata vinstdrivandenäringslivet kan anpassas och användas av sociala företagför överföring och kvalitetssäkring av affärsidéer även förföretag med sociala mål.De sociala företagen kommer alltid att ha en relationtill offentlig sektor; som utförare av välfärdstjänster, somleverantör av varor och tjänster och i samarbetet runt demänniskor som har sin arbetsplats i de sociala företagen.Och en god affärsidé tillsammans med ett medvetetarbetssätt är den grund som gör de sociala företagenframgångsrika i att skapa ett arbetsliv som är öppet ävenför dem som har det svårast på dagens arbetsmarknad.Metoder för att överföra kunskap och affärsidéer mellansociala företag är ett sätt att stärka både utvecklingen ochde enskilda företagen.Sune Halvarsson, tf generaldirektör NutekPer Fontin, ordförande Coompanion Sverige2 1

InledningDet finns många anledningar till att starta företag. Deflesta gör det för att förverkliga en idé, en dröm eller föratt kunna arbeta och styra över sitt arbete. För den somstår utanför arbetsmarknaden på grund av diskrimineringeller andra orsaker kan önskan om ett arbete vara enanledning till att man börjar fundera på om företagandekan vara en revansch och en väg till egen försörjning.I Sverige och övriga Europa startas alltfler företag avpersoner som samhället verkar ha räknat ut. De startarsina företag med syftet att skapa arbete åt sig själva ochandra i samma belägenhet. Företag startas också av personersom gemensamt vill uppnå andra typer av sociala mål.Det kan handla om att få en äldreomsorg som man saknareller att utveckla ett område som hotas socialt ellerekonomiskt.Det är mycket som skall falla på plats för att ett sådantsocialt företag skall komma igång och bli framgångsrikt.Förutsättningarna är sällan de allra bästa. Entreprenörernahar ofta stått utanför arbetsmarknaden länge och det kandärför vara lite si och så med kompetensen. Den verksamhetman avser att starta saknar man gedigen erfarenhetfrån. Viktiga nätverk som underlättar framgångsriktföretagande saknar man också. Den ”vanlige” företagarentar ofta med sig kontakter från sin tid som anställd.De flesta som startar företag har ett litet eget kapital. Ettutanförskap leder ofta till att man inte har något sparatkapital.Trots dessa hinder startas ett antal sociala företag varjeår av personer som inte har några som helst investeringsmedel.I många fall sker det med stöd i form av projektmedelunder en längre tid och med coachning av tillexempel Coompanion. Men det finns nästan alltid blandinitiativtagarna någon eller några som har så pass mycketkompetens och nätverk att man kan ta sig över de trösklarsom finns.Med över en halv miljon människor stående utanförarbetsmarknaden så har det sociala företagandet en storfunktion att fylla. För att flera sociala företag skall etableraskrävs en rad åtgärder för att skapa bättre möjligheter.www.socialaforetag.nuSocial franchising gör det lättareFranchising för att nå sociala mål, social franchising, ärhelt enkelt en metod för att ge fler möjligheten att skapaarbete eller nå andra sociala mål genom att starta socialaföretag. Jag har tillsammans med Vägen ut! och kollegorfrån Coompanion tagit fasta på att franchising är en framgångsrikmetod för tillväxt inom traditionellt näringsliv.Det kanske inte är så roligt med den likriktning i stadsmiljöoch i köpcentra som franchising inneburit genomatt man överallt finner samma butiker. Men å andra sidanvisar den utvecklingen hur konkurrenskraftiga franchisesystemenär.Franchising är en metod för att föra över kunskap från enlyckad affärsverksamhet till en annan och att kontinuerligtutveckla sin konkurrenskraft. Det finns flera sätt att göradetta. Några av dem beskrivs i boken.Under 2006 påbörjades etableringen av Sveriges tvåförsta sociala franchisesystem; Villa Vägen ut! och Le Mat,vilka man kan läsa om i denna skrift. Vi är inte de endasom förstått den möjlighet som social franchising innebär.Boken innehåller två ytterligare exempel från Europa.Dessa är alla med i European Social Franchising Network(ESFN )som man kan hitta mer information om påwww.socialfranchising.coop. Social franchising är i sinlinda. Jag hoppas att denna bok även skall inspirera andraatt utveckla sig som franchise-givare. Säkerligen kommer,med fler praktiska bidrag, även förståelsen av socialfranchising att fördjupas.Boken försöker kortfattat att beskriva de olika rollerna;franchisegivare och franchisetagare, samt de olikaverktygen i social franchise såsom avtalet, handboken,uppföljnings- och utbildningssystemet.2 3

I sociala företagarbetar alla 100 %Vem som helst kan hamna utanför arbetsmarknaden.Att komma tillbaka kan vara en lång och besvärlig resa.Men en växande grupp finner sin väg tillbaka genom detsociala företagandet. Det är människor som idag är stoltamedarbetare i företag som skapar värde för andra ochgemenskap för sina medarbetare.Det finns idag över 150 sociala företag i Sverige somsysselsätter 4500 personer. I många andra europeiskaländer växer det fram sociala företag. De sociala företagen iSverige och andra europeiska länder har visat en förmågaatt skapa arbete och ökad livskvalitet för deltagarna. I dessaföretag arbetar man 100 % av sin förmåga. Och verksamhetenanpassas utifrån förutsättningen att alla inte har fullförmåga.Den nationella temagruppen ”NTG Socialt företagande– vidgar arbetsmarknaden” som är ett projekt inomEuropeiska socialfondens gemenskapsinitiativ, vilketNUTEK varit värd för under åren 2004-2007 hardefinierat socialt företagande som▲ företagande med övergripande ändamål att integreramänniskor som har svårigheter att få jobb på arbetsmarknadeni arbetsliv, företagande och samhälle▲ företagande som skapar delaktighet för medarbetarnagenom ägande, avtal eller på annat väl dokumenteratsätt▲ företag som i huvudsak återinvesterar sina vinster iden egna eller liknande verksamheter▲ företag som är organisatoriskt fristående frånoffentlig verksamhetI de sociala företagen skapas, nya arbetstillfällen somtar tillvara individernas förutsättningar men ocksånya vägar till rehabilitering till arbete på den övrigaarbetsmarknaden. För samhället är investeringar i ettsocialt företag inte bara en investering i livskvalitet ochhälsa för individen utan också i högsta grad en samhällsekonomisktlönsam investering. Till exempel visar ettsocioekonomiskt bokslut på en samhällsvinst i storleksordningen1 miljon kronor per medarbetare i socialaföretag som arbetar med rehabilitering av f.d. missbrukare.Denna samhällsvinst beräknas både på reducerade samhällskostnaderoch på det produktionsvärde som uppståri företaget.Sociala företag är sinsemellan olika. Företagsformer, ägareoch ledningsmodeller varierar. Vanligast är det socialaarbetskooperativet, som i regel är en ekonomisk föreningvars medlemmar sedan en längre tid stått utanför arbetsmarknadenoch i vilken de arbetar avlönat eller oavlönat.Det sociala arbetskooperativet har i regel ett samhälleligtstöd för att kunna drivas, till skillnad från det vanligaarbetskooperativet.Vissa sociala företag fungerar som övergångsarbeten försina medlemmar innan de går vidare till annat arbete. Endel företag erbjuder arbetsplatser till personer med storafunktionshinder. En tredje kategori skapar lönearbete försina medlemmar i den egna affärsverksamheten, vilkenofta bygger på försäljning av arbetsträning eller liknandetjänster. Ofta är företagen en kombination av dessa sakeroch kan för olika medlemmar fylla olika behov.Ett socialt företag producerar alltid varor eller tjänster fören marknad. Det finns verksamheter som bedriver tillverkning,servering, butiker, bilreparationer och tidningsproduktion.Vilken affärsidé man har och omfattningenav försäljningen är normalt ett resultat av medlemmarnasintressen och förmågor.Ett bärande inslag i sociala företag är empowermenteller som det ibland översätts, egenmakt. Det vill sägaatt man försöker skapa en process i vilken individer ochgrupper får större kontroll och bestämmanderätt översina liv. Man satsar på människors inneboende kraft ocharbetar för att uppnå en ökad självständighet och ett ökatansvarstagande. Det handlar konkret om att etablera enorganisation utan över- och underordning i relationernamellan människor och inte heller i förhållande till expertereller de som kan och de som inte kan. Istället står denbehövande i centrum och har definitionsrätten i frågorsom rör henne/honom. Eftersom utgångspunkten är attalla människor har resurser, men att det på olika nivåerfinns hinder så arbetar man för att synliggöra och undanröjadessa hinder. Hinder kan finnas inom individen självi form av låg självkänsla och dåligt självförtroende, menäven genom diskriminerande strukturer och synsätt isamhället.Sociala företag är en del av det som kallas social ekonomioch som har fått följande spridda definition.Med social ekonomi avses organiserade verksamhetersom primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiskavärderingar och är organiserade fristående frånden offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiskaverksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ,stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheterinom den sociala ekonomin har allmännytta ellermedlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.Inom den sociala ekonomin som utgör drygt 5 % av dentotala ekonomin i Sverige finns en hel del företagande.Nästan alla kooperativ och många föreningar bedriverföretagande och näringsverksamhet. I en del europeiskaländer som exempelvis England inryms de mer näringsdrivandedelarna av social ekonomi, oavsett vilket socialteller samhälleligt mål de har, i begreppet socialt företag(social enterprise. 1I de följande exemplen finns ett från Storbritannien,CASA, som visar hur ett socialt företag skapar lokala ochvaraktiga arbeten som en produkt av att lösa det lokalabehovet av omsorg om äldre. Bland exemplen finns ävenett tyskt, CAP, som visar hur tyska sociala företag mer ärkopplade till större organisationer och sällan är kooperativsom hos oss.1Engelska regeringens definition: Social enterprises are businesseswith primarily social objectives whose surpluses are principallyreinvested for that purpose in the business or in the community,rather than being driven by the need to maximise profit for shareholdersand owners.Social enterprises tackle a wide range of social and environmentalissues and operate in all parts of the economy. By using businesssolutions to achieve public good, government believes that socialenterprises have a distinct and valuable role to play in helpingcreate a strong, sustainable and socially inclusive economy.4 5

LicensSom licensgivare kan du upplåta någon annan att användaditt varumärke, metod, eller uppfinning. Licenstagarensäljer sedan produkten eller tjänsten till sina kunder moten avtalad ersättning, ofta kallad royalty. Ett licensförhållandekan påminna om en franchiserelation. En skillnadär att licensgivaren i regel inte står för ett kontinuerligtstöd och sällan den uppföljningen av hur det går för denlicenstagande företagaren.Så har till exempel ett antal välrenommerade tillverkarelicens på att producera Carl Malmstens välkända möbler.Coca Cola tillverkas på licens i stora delar av världen.Konsulter använder metoder de fått utbildning ochhjälpmedel för att använda i sitt arbete med kund.Även inom det sociala företagandet har man börjat utvecklalicensiering för att utveckla livskraftiga företag. Socialfirms UK har försökt att utveckla några produkter försociala företag. Man har utvecklat till exempel Soap Co,butiksförsäljning av handgjorda tvålar och liknandeprodukter, som idag finns på fem orter i Storbritannien.Man utvecklar även koncept för ekologiska butiker,tjänster inom förpackning, lager och kaféer.www.socialfirms.co.ukFilialer och koncernDet kanske vanligaste sättet att skapa mer affärer ochverksamhet med ett framgångsrikt koncept är att öppnafilialer. I dessa fall kontrollerar och äger det ursprungligaföretaget filialerna. De kan göra det direkt eller genom attman äger ett dotterbolag i vilket verksamheten bedrivs.Den lokala verksamheten drivs då av anställd personalvilken man själv rekryterat. En av de största kedjorna ärH & M.Inom socialt företagande finns ett spännande exempeldär man valt denna strategi, Basta arbetskooperativ.Basta Arbetskooperativ startade 1994 och har idag drygt80 medarbetare i sin verksamhet i Nykvarn utanförStockholm. Basta drivs i form av en ideell förening.Nästan alla medarbetarna på Basta har ett långvarigtmissbruk bakom sig med allt vad det innebär av utanförskap,kriminalitet och svårigheter att få arbete. Det socialamålet med Basta är att skapa arbete för dem som står allralängst från arbetsmarknaden. Det är något man lyckatsväldigt väl med. Projektet Equal Socialt företagandegjorde ett socioekonomiskt bokslut, det vill säga. mätteden samhällsekonomiska nyttan av Basta. Det visade sigatt i medeltal så var den samhällsekonomiska vinsten av atten missbrukare kom till Basta och blev medarbetare därca 1 000 000 kronor om året. Vinsten uppstod genomminskade kostnader för socialbidrag, kriminalvård ochförsäkringskostnader samt skatteinbetalningar. 2Basta har utvecklat ett dussin avdelningar utifrån de behovsom medarbetarna har och vilka möjligheter det finns påmarknaden. Man bedriver bland annat byggnadsarbete,husisolering, klottersanering, hästuppfödning och hunddagis.Man bedriver även yrkesutbildning.Under de första åren på 2000-talet etablerade Basta ettdotterföretag, Basta Väst som ägs av den ideella föreningenBasta Arbetskooperativ. Initiativet till filialen kom frånTomas Fröberg och föreningen FUNK som Fröberg harvarit eldsjäl i och grundare av. Han samlade en grupp avandra före detta missbrukare och inledde ett samarbetemed Basta. Man fick utbildning på Basta i Nykvarn ochkunskap överfördes successivt. Den fastighet utanförBorås där Basta Väst bedriver sin verksamhet inköptesoch ägs av ideella moderföreningen. Idag har Fröbergen plats i den ideella föreningens styrelse och den ideellaföreningens grundare och ordförande Alec Carlberg finnsi Basta Västs styrelse. På så vis knyter man ihop verksamheterna.Idag är ca 20 personer verksamma i Basta Västs verksamhetvilken består bland annat av städning och underhållav tågvagnar, rivnings- och annat byggnadsarbete.Det finns planer på att starta filialer i södra och norraSverige.2Ur samhällets perspektiv. Utgiven av NUTEK.Infonr: 111-2006En sammanfattande rapport om genomförande avsocioekonomiska bokslut. Rapporten innehålleröversiktliga beskrivningar av metoden så att mankan förstå hur man tänker och vilken nytta mankan ha av ett socioekonomiskt bokslut. Rapportenbygger på två genomförda socioekonomiskabokslut för Vägen ut! och Basta Arbetskooperativ.Fria handböckerDet finns naturligtvis alltid olika sätt att kopiera affärsidéeroch produkter. Man lånar eller inspireras av hurandra har gjort innan man etablerar sin verksamhet.Inom ramen för ett svenskt projekt in EU-programmetEqual, Agdor (www.agdor.eu), har man dokumenterat ettantal verksamheter; kaféer med rättviseprofil, städserviceoch legotillverkning. Avsikten är att denna dokumentationi form av handböcker skall kunna användas av andra somvill starta liknande verksamheter.10 11

Att välja strategi – en diskussionDet tillvägagångssätt man väljer för att sprida eller kopierasociala företag är beroende av en rad förutsättningar ochinte minst på de inblandades ambitioner. För de som villstarta socialt företag finns idag inte så många franchisegivare.Idag är det lättare att komma över produkter som mankan marknadsföra och skriva licensavtal för att kunnagöra det på sin ort än att hitta en franchisegivare somkan hjälpa till även med startprocessen. Förhoppningsvisskall vi inom Coompanion kunna bidra till att det finnsfler framgångsrika franchisekoncept i framtiden. I väntanpå detta och att det blir fler franchisegivare så är detinget som hindrar sociala entreprenörer att ta en direktkontakt med de goda exempel som finns, såsom det ovanbeskrevs att Tomas Fröberg gjort.Idag åker man ofta på studiebesök till sociala företagnär man börjar fundera på att starta. Varför inte funderapå att köpa tjänsten eller en licens? Tillsammans kankanske intresserade och befintliga sociala företag skapaden dokumentation som gör att man kan driva företagetprofessionellt. Det kostar givetvis något, men det kansäkerligen ofta inrymmas i det projekt som företagsstarteneventuellt sker inom.Många framgångsrika sociala företag är inte intresseradeav att bli franchisegivare. Man är kanske nöjd med detman uppnått. Den som ändå funderar på om den skullesatsa på att bli franchisegivare måste dock alltid funderapå om man kan lösgöra kapacitet och kompetens förett ”franchisekontor” och att man kan få in tillräckligtgenom avgifterna för att långsiktigt kunna driva dettakontor. I vanlig franchise krävs det att man har en handfullfranchisetagare för att kunna ha en heltidstjänst försådant arbete. I kommande kapitel beskrivs de förberedelseroch beräkningar man behöver göra.När det inte är möjligt att bygga upp en franchiseorganisationkan säkerligen ett licensavtal vara gångbart, menäven att den nyetablerade direkt betalar för utbildningsinsatseroch andra delar av kunskapsöverföringen.Om franchisegivaren skall vara en federativ organisationsåsom en frivillig kedja eller en mer strikt franchise avgörstroligen i regel på vilket sätt den skapades, av ett nätverkav företag eller ett ensamt företag. Den klassiska federationensom Konsum eller HSB bygger på frivillighet.Vill man inte vara med så får man lämna. I en vanligfranchise kan man inte fortsätta sin verksamhet utan attbyta varumärke och andra delar av affärskonceptet.Vanliga franchiseföreträdare menar att det inte är en äktafranchise ifall den som äger varumärket med mera ägs avfranchisetagarna. Det skall vara två självständiga partersom sluter avtal. Man menar vidare att det är svårareatt vara framgångsrik och genomföra nödvändiga ochdrastiska förändringar ifall franchiseorganisationen ägs avfranchisetagarna såsom i en frivillig kedja. En framgångsfaktorinom franchising är att man upprätthåller homogeniteten,att alla ser ut och agerar lika. Detta kan lätttunnas ut när ägarna börjar kompromissa.Flera kedjor och federationer har börjat införa franchisegenom att även ha enheter som är franchisetagare ochanvänder tekniker som vuxit fram inom franchising.Förklaringen är att man på olika sätt försöker skapa enenhetlighet i uppträdandet. Och då är franchising en brametod.Man kan å andra sidan se en utmaning för vanlig franchisingi framtiden om man inte utvecklar formerna förhorisontell kommunikation, det vill säga. skapar förutsättningarför ökat utbyte mellan individer i systemet.Franchisesystem fokuserar relationen mellan givarföretagetoch franchisetagaren. I de flesta branscher växer insiktenom betydelsen av att öppna upp kommunikation mellanmedarbetare för att stärka innovationsarbete och förändring.Vi har valt två olika sätt i de två första svenska koncepten.Villa Vägen ut! är en traditionell franchise där Vägen ut!kooperativen är franchisegivare. Le Mat är tänkt att varaen kooperation bestående av de anslutna företagen, vilkaalla har ett franchiseavtal.Social franchisings huvuddragRättighetI all franchising överlåter franchisegivaren rättighetenatt använda varumärke, affärskoncept, metoder, mönsteroch annat skyddat material till franchisetagaren inom ettområde. Franchisetagaren har också en rättighet att fåkunskap i form av manualer, utbildning och annat stödför att driva sin verksamhet.Det är alltid fråga om en rättighet som överlåts från ettföretag till ett annat självständigt företag.Med rättigheten följer alltid en skyldighet att följaanvisningar från franchisegivaren vad gäller skyltning,metoder, kvalitet och annat som är nödvändigt för attdriva verksamheten i enlighet med franchisegivarenskoncept.Målen är socialaSocial franchising är i första hand en metod för att uppnåsociala mål. Företaget och dess resultat är ett medel föratt uppnå detta mål. Ett kännetecken på socialt företagandeär att vinsten, som man självklart strävar efter, huvudsakligenåterinvesteras i verksamheten.De sociala målen kan variera. Vi såg i CASA att de är attutveckla en god social service i området och att förbättramedarbetarnas delaktighet och utveckling. I Villa Vägenut! har man ett dubbelt mål; att skapa möjligheter förfångar och missbrukare att bryta det tidigare destruktivalivet men också att skapa arbetsplatser för personer medegen bakgrund i kriminalitet och missbruk. I Le Matoch CAP är målet att skapa arbetsplatser för dem somstår längst från arbetsmarknaden.12 13

Empowerment och social franchisingPå ett eller annat sätt är alltid empowerment en del av desociala målen. Sociala företag startas av eller för att gruppersom upplever sig missgynnade skall förbättra sina möjligheter.Företagandet är ett medel genom vilket manutvecklar sin självkänsla, självförtroende och kapacitet.Ett mål i denna process är att man utvecklar egenmakt.Sådan kan inte utvecklas om man inte får möjlighet attvara delaktig och utöva inflytande.Som marginaliserad är det sällan man företräder sig själv.I regel så är det någon myndighet eller tjänsteman somtolkar och för fram ens behov i samhället. Ett inslag i enempowerment-process är att man utvecklas så att mankan företräda sina intressen och sina medsystrar ellermedbröder.En social franchisegivare måste organisera sin verksamhetså denna empowerment-process understöds. En nyblivenfranchisetagare behöver inledningsvis mycket stöd, menallt eftersom kommer behovet av att vara delaktig iutvecklingen och bli en företrädare växa.SolidaritetFör att bli social franchisegivare bör man ha gjort erfarenhetersom låter sig spridas. Kanske uppfattar mångasociala entreprenörer att man nått sina sociala mål i ochmed att den egna verksamheten når ett bra resultat.Social franchising handlar dock om solidaritet, om att gefler den möjlighet som man själv fått.Gemenskap byggsLärande och utveckling sker hos individen, men det skeralltid inom ramen för en kollektiv gemenskap. Vi tar delav andras kunskaper och bidrar på olika sätt till andrasutveckling på olika sätt genom samtal och deltagande iolika gemenskaper. Som franchisegivare skapar man engemenskap för alla de som arbetar och deltar i systemet.I skråsamhället lärde sig gesällen av mästaren och mästarenhade utbyte med andra i skrået. Idag deltar många i olikacommunities på nätet och genom utbytet i den utvecklasoch återskapas kunskap.Vi blir alltmer medvetna om den betydelse kommunikationmed andra, som möter samma problem som vi, har förvårt lärande och för utvecklingen av våra affärer. Tydligasteexemplet av detta är programmerares e-postlistor därman hjälper varandra att lösa problem och delge kunskapoavsett vem som är ens arbetsgivare. Utan denna kommunikationi den typen av expertgemenskap skulle denteknologiska utvecklingen gå mycket långsammare.Den sociala franchisegivaren jobbar för att underlättakommunikationen i nätverket, och låta erfarenheterbefrukta varandra. I nätverket utbyts framförallt kunskapsom handlar om att driva de enskilda företagen, men iden sociala franchiseorganisationen finns också möjlighetenatt samla sig för att driva gemensamma frågor. De socialaföretagens syftar till att uppnå sociala mål. Inte sällan ärman beroende av den politik som förs av kommunereller regering. Genom att vara del i en större rörelse såkan man gemensamt agera för att förändra politiken såatt man kan nå sina sociala mål bättre. Man kan arbetaför att förbättra villkoren för den utsatta grupp man tillhöroch man kan verka för bättre villkor för det socialaföretaget.ArbetsfördelningenI social franchise finns en arbetsfördelning för att bedrivaen effektiv företagsamhet. Fokus hos franchisetagaren äratt driva verksamheten, sköta lokal marknadsföring ochfå nöjda kunder. Franchisegivarens uppgift är att svaraför att det sker en utveckling av hela konceptet, stödjaföretagens kvalitet, sänka utgifter för inköp och göragemensam marknadsföring. Den enskilde franchisetagarenhar ansvar för sina medarbetare, men franchisegivaren haruppgiften att stödja dessas kompetensutveckling.Kunskap förmedlasFranchisegivaren för över kunskap vid etableringen, menäven under den fortsatta driften. Det sker på flera olikasätt. En utbildning vid starten förekommer alltid. Dennagrundar sig i regel på den handbok som dokumenterarhur man skall starta och driva verksamheten. Allteftersomkunskapen utvecklas förnyas handboken och eventuelltgenomförs nya utbildningsinsatser. I Villa Vägen ut! såpraktiserar de nya entreprenörerna i ett etablerat halvvägshus.Kontinuerligt coachar franchisegivaren ledarenoch andra nyckelpersoner. Intranät och nyhetsbrev ärandra sätt att förmedla kunskap. Regelbundet anordnarman möten som ger möjlighet för erfarenhetsutbyte ochreflektion.Kvalitet säkrasSom franchisetagare är man mån om varumärket. Detär ju delvis det man betalar för. Därmed följer ocksåett behov av att känna sig säker på att alla andra skötersig och inte sprider dåligt rykte. Genom instruktioneri handböcker och andra anvisningar så beskrivs denkvalitetsom man som franchisetagare skall uppnå. På olika sättmäter och uppskattar franchisegivaren att kunder ärnöjda och att tjänsterna eller produkterna har en godkvalitet. Franchisegivaren följer också ekonomin i varjeföretag. Finns det problem någonstans så försökerfranchisegivaren på olika sätt hjälpa till så att det fungerarsom det är tänkt. Det kan handla om att sätta in utbildningsinsatsereller ge råd.14 15

Villa Vägen ut!På Villa Vägen ut! bor personer som nyligen kommitfrån anstalt, behandlingshem, eller som haft andraformer av socialt bistånd. Detta så kallade halvvägshussäljer boendeplatser till kriminalvård ochkommun samtidigt som man skapar arbetsplatseråt människor som stängts ute från arbetsmarknadenpå grund av kriminalitet och/eller missbruk.Detta beprövade företagskoncept sprids nu vidaregenom franchising till andra delar av landet. I Örebrooch Sundsvall öppnas snart nya halvvägshus ochfler är på gång.Medarbetarna i Villa Vägen ut! har egen erfarenhet avkriminalitet och/eller missbruk. Detta ger ett engagemangoch en solidaritet med de boende. Genom att personaleni halvvägshuset har egen erfarenhet kan de också varaförebilder och visa att det går att bygga upp ett nytt liv.Personalen erbjuds såväl ett yrke med status som enmöjlighet till utveckling och socialt entreprenörskap.De lär sig att bemöta de boende, ansvara för rutiner ochskapa struktur i vardagen. De utvecklas också i förmågaatt tala med myndigheter och ta sig fram i samhället.Detta stärker medarbetarnas egenmakt och är för mångaen väg tillbaka till arbetsmarknaden.På halvvägshuset Villa Vägen ut! finns aldrig fler än åttaboende samtidigt. Hit söker sig människor av fri viljafrämst från anstalt och behandlingshem. På Villa Vägen ut!ser man arbete som en viktig faktor när det gäller attbygga upp självförtroende och identitet. Kvinnor somhar avtjänat fängelsestraff är ofta mer utslagna än mänoch stämplas hårdare av samhällets attityder. De har mindretillgång till övriga resurser i samhället och behöver oftaen längre tid för att kunna fungera i utbildning ellerarbete. Utöver arbete eller studier deltar de boende iskötseln av huset, möten och gemensamma fritidsaktiviteter.Ett villkor för medlemskap och arbete i Vägen ut! äratt man lämnar sitt gamla liv och upphör med droger.Detta är naturligtvis svårt efter mångårigt missbruk menkooperativen har etablerat en fungerande kultur där mankan stödja och motivera varandra. Hela arbetet bygger påatt man utvecklas till entreprenör med möjlighet att styraöver sitt eget liv.Bakom Villa Vägen ut finns Vägen ut! kooperativen somidag består av en samverkande grupp av sex affärsdrivandekooperativ och ytterligare några under uppbyggnad.Sammanlagt arbetar här ca 30 personer, nästan alla meden bakgrund av utanförskap på grund av drogproblemoch kriminalitet. Kooperativen har ramavtal med kommunoch kriminalvård och får sina inkomster i första handgenom boende- och arbetsträningsplatser. Utöver värdetav ett meningsfullt arbete och en social tillhörighet förde lönebidragsanställda så får dessa en chans att kommain i välfärdssystemen.Vägen ut! etablerades genom ett projekt som startade2002 med stöd av EU-medel. Det hade som syfte attunderlätta möjligheten att få jobb för människor som harsvårt att integreras eller återintegreras i arbetsmarknaden.Initiativet till Vägen ut! togs av brukarverksamheternaBryggan, KRIS, Vävstugan och Half Way House iGöteborg. Här har kooperatörerna egen erfarenhet avsåväl kriminalitet som missbruk. Ett samarbete utvecklades esmellan dessa verksamheter och den offentliga sektornsamt med två av organisationerna inom den socialaekonomin, Göteborgs FöreningsCenter och Coompanion. on.Under detta projekt växte det fram fyra sociala arbetskooperativ:Villa Solberg, Karins Döttrar, Café Solberg ochAteljé Trädet. Ett nära samarbete utvecklades ocksåmed företrädare för kriminalvård, socialtjänst, försäkringskassaoch arbetsförmedling.När projekttiden var slut vid halvårsskiftet 2005bildade Vägen ut! kooperativen ett konsortium för attgemensamt sköta kvalitetsutveckling, upphandling,ekonomi och administration. Ytterligare kooperativhar bildats sen dess och fler är på gång. Ateljé trädet ärinte med i Vägen ut! kooperativen men har ett fortsattnära samarbete.I samarbete med Coompanion, Göteborgs stödstrukturför kooperativt företagande, har Vägen ut! kooperativenutvecklat social franchising som metod för att spridasocialt företagande och uppnå de ursprungliga socialamålen: att bryta diskriminering och utestängning frånarbetsmarknaden genom sociala arbetskooperativ och attförändra attityden mot människor med drogproblem ochkriminalitet i bagaget.Denna framgångssaga har många orsaker, bland demdrogfrihet, egenmaktsperspektiv, ledarskap och ett gottsamarbete med inkännande tjänstemän.Etablerat: Villa Vägen ut! Solberg, ett halvvägshus förmän etablerades 2003 och Villa Vägen ut! Karin, etthalvvägshus för kvinnor startade 2006. Under 2007etablerades franchisekonceptet utifrån erfarenheter från detvå pilotföretagen och två entreprenörsgrupper, i Örebrooch Sundsvall, påbörjade arbetet med att etableras sigsom franchisetagare.Franchisegivare: Konsortiet Vägen ut! kooperativensekonomiska föreningFranchisetagare: Idag fyra franchisetagare, de ursprungligatvå och två föreningar som håller på att etablera verksamheti Örebro och Sundsvall.Hemsida: www.vagenut.coop16 17

CAP – der LebensmittelpunktCAP Märkte är en kedja mellanstora matvaruaffärersom är centralt belägna i tyska städer. De skapararbetsplatser för människor som står utanför arbetsmarknadenoch möjliggör ett nära och miljövänligthandlande. En av huvudfigurerna i CAPär Thomas Heckmann som tidigare arbetade påen av Tysklands största matvarugrossister EDEKA/SPAR.Det är GDW Süd, (Genossenschaft der Werkstatten fürbehinderte Menschen) som ligger bakom CAP-kedjan.GDW Süd arbetar med att få funktionshindrade i arbetei de två tyska delstaterna Baden-Württemberg ochBayern. De samarbetar också med fem andra liknandeorganisationer för att täcka in resten av Tyskland.Den första CAP-affären öppnade 1999 i Sindelfingen,nära Stuttgart. Sedan dess har kedjan växt till drygt 50affärer med sammanlagt över 5000 anställda. Varje butikhar mellan fem och 20 anställda, två tredjedelar av demfunktionshindrade. CAP-butikerna är numera en välkändsyn i större tyska städers centrum.CAP-affärerna drivs av lokala föreningar. Några föreningarhar affärer i flera städer, men de flesta finns bara på enort. När en förening vill öppna en butik tar den kontaktmed GDW som undersöker förutsättningarna. Omdet blir ett positivt resultat får föreningen hjälp med attupprätta en affärsplan, att sammanställa en budget, anställapersonal, utforma butiken och skaffa ett väl sammansattsortiment. Den unga CAP-affärens anställda får sen utbildningoch kontinuerlig vidareutbildning.CAP-anställda har arbetsvillkor som liknar dem på övrigaarbetsmarknaden, de har helt vanliga anställningskontrakt,men arbetet är anpassat till varje persons förmåga.Personalen förväntas att jobba så bra de kan, har oftadeltider och pressas inte. Företaget måste inte maximeraprofiten, det räcker med att det går med vinst.Sedan första världskriget har människor med funktionshinderkvoterats in på den tyska arbetsmarknaden. Rentpraktiskt går det till så att ett visst antal av alla utannonseradearbetstillfälle på ett företag måste gå till personermed funktionshinder. Det här omfattar både näringslivetoch den offentliga sektorn. Men många stora företagköper sig fria. De betalar hellre den låga straffavgiftensom är straffet att inte följa kvoteringsreglerna än anställeren person med funktionshinder. Straffavgifterna hamnari en så kallad kompensationsfond ur vilken det hämtaslönebidrag till företag som skapar arbete för funktionshindrade.Personalen i en CAP-butik kan också ha ett lönebidragfrån sin respektive delstat, plus en summa för varje jobbföretaget skapar i regionen. Företaget får hälften somgåva, hälften som lån.CAP Märkte tar oftast över lokaler som andra matvarukedjorövergett. Det blir närbutiker med gångavstånd förkunderna. Detta vitaliserar innerstäderna, upprätthållerden lokala servicen och ger ett miljövänligt handlande– eftersom bilen kan lämnas hemma.CAP växer i Tyskland. Konceptet är lönsamt för bådeindivid och samhälle. CAP har idag en god erfarenhetav området och de är numera så stora att de har ett gott trenommé hos leverantörerna. Det är enkelt att få igångnya butiker.CAP-affärerna är välsorterade och servicenivån är övergenomsnittet. Företagen kan anställa fler personaljämfört med andra butiker av samma storlek. Personalen nkommer oftast från området och har god lokalkännedom,vilket ger en hög personlig service för kunderna.CAP ser ljust på framtiden, de tror sig lätt kunnakomma upp i 70 butiker i hela landet. Det enda somskulle kunna stoppa företaget nu är minskade bidragur Lönekompensationsfonden.Etablerat: Stuttgart 1999Franchisegivare: GDW Süd Genossenschaft der Werkstattenfür behinderte Menschen Süd eGFranchistagare: 50 olika föreningar, i regel handikappföreningar,främst i södra Tyskland men även i övriga delar.Hemsida: www.cap-markt.de, www.gdw-sued.de18 19

CASASunderland Home Care Associates (SHCA) är ettkooperativt hemtjänstföretag i den nordengelskastaden Sunderland. Företagets idé är att skapa lokalaarbeten för människor som står utanför arbetsmarkandenoch samtidigt ge bättre hemtjänst tillinvånarna. För att sprida denna framgångsrikamodell till övriga landet skapades Care and ShareAssociates (CASA) Ltd, som har både sociala ochkommersiella mål. Sedan 2004 har CASA startat iytterligare tre kommuner.Sunderland Home Care Associated startade 1994 som ettkooperativ i den gamla vikingastaden Sunderland, i ettnedslitet område med mycket hög arbetslöshet. De säljerhemtjänst åt den kommunala förvaltningen. SHCA ärett socialt företag, väl förankrat i sitt område, och det harfrån starten haft ett nära samarbete med sina uppdragsgivare.Det initiala kontraktet var på 450 tjänstetimmar iveckan fördelat på 20 anställda. Detta har idag växt till 3800 timmar i veckan och 180 anställda.Trots framgången och möjligheten att fortsätta växautanför Sunderland så bestämde sig kooperatörerna iSHCA för att de ville fortsätta verka lokalt. Men de villeändå sprida den väl fungerande affärsidén utanför sittområde och därför skapades 2004 företaget Care andShare Associates Ltd (CASA). Med stöd från INSPIRE,ett Equal-projekt, påbörjades arbetet att kopiera idén iNorth Tyneside. Det tog två år för det nya kooperativet attkomma igång, men erfarenheterna från North Tynesidegav CASA ordentligt med luft under vingarna och inom18 månader startades två nya kooperativ, ett i Newcastleoch ett i Manchester.Hela CASA-gruppen levererar idag 7000 hemtjänsttimmarper vecka och har 300 anställda.Målet för CASA är att ge människor arbete på sinhemort, förbättra hemtjänsten för medborgarna och fåfler entreprenörer i sektorn. CASA har idag skapat egnaverktyg för franchisetagarna, de har handböcker, ledningsfunktioneroch anlitas flitigt som franchisekonsulter. Dekan hjälpa till med att ordna tillstånd för att skapa ett socialtföretag i ett samhälle som är mycket reglerat och byråkratisktpå detta område. CASA har dessutom ett utbildningsprogramsom innefattar utbildning och utvecklingav de anställda från deras allra första dag på jobbet. I delokala hemtjänstkooperativen finns stora möjligheter förmänniskor med låg självkänsla att få växa i sitt arbete.Eldsjälen som driver på CASA-projektet framåt heterMargaret Elliot. Hon är kooperativ rådgivare i Sunderlandmed mångårig erfarenhet och ett stort socialt engagemang.Tillsammans med Shaun Jackson som kommer från denkommunala sektorn marknadsför hon idén.Att låta upphandla hemtjänsten ligger i tiden, den engelskastaten har som ett politiskt mål att ge medborgarnamöjlighet att själva välja vilken typ av hemvård de villha och köpa in den av individer eller organisationer. Detfinns en pott med statliga pengar ur vilken britterna kanplocka pengar till löner för sin hemvård. Hur pengarnafördelas och används övervakas av socialförvaltningarnai kommunerna. Cirka 1 procent av all engelsk hemvårdutfördes 2004 på detta sätt, men statens mål är att ökadetta till 50 procent inom fem år. Detta ger CASAmodellenstora möjligheter att utvecklas framöver.Varje franchisingkooperativ i CASA-gruppen är ettsocialt företag, ägt och styrt av de anställda. De får delav vinsten och återinvesterar överskottet in i sitt företagför att hålla en jämn och hög kvalitet. Eftersom det intefinns några externa aktieägare är de här företagen djuptförankrade i det samhälle de verkar. Administrationen ärenkel och anspråkslös.CASA rekryterar all sin personal från närområdet,kommunen kan köpa en bra tjänst och samtidigt fåmånga arbetslösa i verksamhet vilket blir en win-winsituation.CASA-kooperativen har nästan ingen personalomsättningalls. Den ligger på 3-5 procent vilket kanjämföras med 30 procent i den privata hemtjänsten.Förklaringen är troligen att människorna där jobbarnära varandra, verkar i sin egen hemmiljö och får del avföretagets framgångar.2006 blev Sunderland Home Care Associated ÅretsSociala företag i StorbritannienEtablerat: 2004, Sunderland, NewcastleområdetFranchisegivare: Care and Share Associates (CASA) LtdFranchistagare: Manchester Home Care Associates,Newcastle Home Care Associates och North TynesideHome Care AssociatedHemsida: www. casaltd.com20 21

Le MatDet sociala kooperativet Associazione Le Mat villbygga ett nätverk av välkomnande hotell somockså kan ta emot gäster med speciella behov,människor med t. ex. rörelsehinder, dålig syn ellerallergier.På ett Le Mat-hotell skapas stabila, meningsfullaoch välbetalda arbeten åt människor som stårutanför arbetsmarknaden. Det ska vara en bärkraftighotellrörelse förenad med mänsklighet.Ursprunget till Le Mat är Hotel Tritone som startadesi Trieste 1985. Fem unga kvinnor köpte tillsammansPensione Tritone för att förverkliga en vision om attkunna skapa arbetstillfällen för dem som kom ut från dedå nyligen nedlagda institutionerna i Italien. Kvinnornavar medlemmar i det nydanande kooperativet ”Il postodelle fragole”. Namnet betyder Smultronstället efterIngmar Bergmans film med samma namn. Kooperativetbildades 1979 och bestod av patienter från den psykiatriskavården, drogmissbrukare, konstnärer, läkare och andrafrivilligarbetande.Pensione Tritone totalrenoverades mellan 1989 och 1991och när det öppnades igen var det som det trestjärnigaHotell Tritone. En av förgrundsfigurerna i den ursprungligagruppen, Renate Goergen, har sedan dess jobbat vidaremed att försöka sprida idén och etablera ett nätverkav hotell i Italien. I början av 2000-talet togs de förstastegen mot att försöka skapa ett europeiskt nätverk medfranchisinghotell. Goergen och hennes medarbetaresökte EU-pengar och blev godkända som ett EQUALprojekt2004. Man utgick från Tritone och gjordehandböcker för varumärket Le Mat. Idag finns det åttapersonalägda hotell, vandrarhem och bed-and-breakfastsom bygger på de ursprungliga handböckerna från hotellTritone. De jobbar inte under varumärket Le Mat, menhar ett nära samarbete och ansluter sig till grundtankarnanär det gäller både en ekologisk och en social medvetenhet.Några av Le Mats intentioner är att deras hotell alltid skavara trestjärniga, vara öppna året runt och finnas i allastörre städer. Det har dock visat sig vara ganska svårt atthitta lämpliga befintliga objekt. Många hotell i dagensnätverk är lantliga hotell, bara öppna under turistsäsongoch utan någon handikappanpassning för personal ochgäster.Man samarbetar idag i ett koncortium; Le Mat Italia.Utöver hotellen ingår även en nationell handikapporganisation,FISH.Equalprojektet fick ingen omedelbar effekt i Italien,eftersom igångsättningsperioden var för kort. Men måletär ett hotell i varje större italiensk stad. Svenska Vägenut! projektet samarbetade med Le Mat vilket idag harresulterat i att Sverige blev det första icke-italienska landsom fått en rörelse med Le Mat-logga, Solakoop i Karlstad.Vägen ut! kooperativen blev den första medlemmenutanför Italien och fick rätten att genom social franchisingsprida tankarna vidare i Norden.Etablerat: Under utvecklingFranchisegivare: I Sverige Le Mat SverigeFranchisetagare: Åtta hotell i Italien. I Sverige Solakoop iKarlstad och Le Mat Vägen ut i Göteborg.Hemsida: www.lemat.coop, www.lemat.seEtt Le Mat Sverige har bildats av Vägen ut!, Solakoopoch Coompanion i Göteborg, Värmland och Stockholm.Och Le Mat Sverige och Italien har tillsammansbildat Le Mat Europa som numera äger varumärket.Man har verksamheter i flera andra europeiska länder därman visat intresse att ansluta sig när väl utvecklingen iItalien och Sverige tagit några ytterligare steg.22 23

Profi lmaterial och kommunikationsguideMan kanske har en genomtänkt användning av logotypoch tryckmaterial. I så fall är det bara att se över den såatt andra även har lätt att förstå hur man skall användafärger till exempel. Har man inte gjort detta bör man tahjälp nu att forma den grafiska profilen. Annars kommerni snart att se en uppsjö av personliga varianter som intestödjer byggandet av ett gemensamt varumärke.KalkylerEn väsentlig del i att utveckla franchisekonceptet är attgöra kalkyler som man kan visa franchisetagarna. Detär dock viktigt att påpeka att franchisetagarna själv haransvar för att göra sin budget. Givaren skall aldrig görabudgeten åt dem. Ansvaret ligger hos franchisetagaren.Utifrån pilotverksamheten så bör man göra investerings-,resultat-, och likviditetskalkyl för en enhet. I det följandebeskrivs dessa kalkyler kort. Mallar finns hos Coompanionför sådana kalkyler. I nästa avsnitt kommer vi till de kalkylereller snarare budgetar som man som franchisegivaremåste göra för den egna verksamheten och att fastställaavgiften.InvesteringskalkylEn investeringskalkyl skall upprättas på de investeringar rsom behövs för att etablera verksamheten. Utöverinträdesavgiften behöver den omfatta kostnader för attiordningsställa lokaler, inredning, datorer och andramaskiner, fordon och andra större investeringar.I handboken framgår det vilken kvalité som krävs vaddet gäller utrustning. På så sätt är den ett stöd för attgöra investeringskalkylen.ResultatkalkylUtifrån er befintliga verksamhet och erfarenheter görsen kalkyl för vart och ett av de första tre åren. Detförsta årets kalkyl skall även delas upp månadsvis.Anledningen är att man behöver det som underlag förlikviditetsbudgeten.Er verksamhetsidé avgör hur ni skall räkna på löneuttag tillfranchisetagarna. Är det olika alternativ som är möjliga kanman avstå från att lägga in löner i kalkylen, men då måsteman säkerställa att det inom rimlig tid finns tillräckligaöverskott för att betala löner. Målet är ju att skapa arbete,men det kan vara svårt med löner då de kommande medlemmarnakan ha bidrag eller ersättningar av olika slag.LikviditetskalkylNi bör göra en likviditetskalkyl, det vill säga. en beräkningav behovet av att låna för att kunna betala leverantöreroch andra varje månad och för att se pengaflödet. Ävendenna bör brytas ner månadsvis. Det kan vara befogat att,eftersom det kan bli större utbetalningar år 2 och 3 attgöra budget även för dessa år.Affärsplanen för franchisegivarenÄven om ni framgångsrikt drivit er verksamhet länge ärdet en förändring av er affärsidé när ni blir franchisegivare.Ni bör därför göra en affärsplan. En mall för sådan hittarni hos Coompanion och andra företagsrådgivare.Arbetet innebär att ni på allvar funderar på marknadenoch kommer fram till hur många etableringar som ärmöjliga. Den bör innefatta en analys av era egna styrkoroch svagheter och hur ni skall organisera er verksamhet.En viktig punkt i er affärsplan är en budget. Den börvisa att era intäkter och ert resultat är så pass goda att niklarar att vara en god franchisegivare. Viktigt är att denbaserar sig på realistiska bedömningar av den tid ochövriga resurser som krävs.En väsentlig del i er planering är att fastställa avgiftsstrukturen.Avgiften som franchisetagarna betalar måstetäcka de kostnader ni har för att ge dem service.Följande intäkter kan vara aktuella:▲ Inträdesavgift▲ Löpande serviceavgift▲ Marknadsföringsavgift▲ Varupåslag och provisionerNi bör upprätta investerings-, resultat-, och likviditetskalkylerpå samma sätt som ni gjort för franchiseenheterna.I ert fall är det även viktigt att titta på finansieringenså att pengar finns för att växa. Många företag får problemnär det börjar gå bra, så även franchisegivare. Era avgifterkommer att släpa efter. Det tar tid för franchisetagarna attkunna betala in avgifter och det är mycket arbete för eri början. Er etableringsplan kommer kanske att behövaanpassas till vad ni har råd med.Etableringsplan och marknadsföringav franchisegivarenEr affärsplan skall hänga ihop med en etableringsplansom innefattar hur många enheter ni skall starta varjeår, och gärna var. Det kommer att krävas en handfullfranchisetagare i de flesta fall för att man skall kunna hanågon som arbetar med att ge dem det stöd som gör attde hålls lyckliga och nöjda.Etableringsplanen måste vara konkret så att den äveninnefattar ett antal mål och aktiviteter där ni marknadsförer för att få franchisetagare. Underskatta inte denna tid,även om många är intresserade så kommer det att behövasinsatser från er sida för att få dem att fatta beslut. Utanfranchisetagare blir det ju inget av alla vackra planer.Säljmaterial som presenterar vad det innebär att bli franchisetagarebehöver tas fram. Men även material som gerden information som franchisetagaren enligt lag har rätttill behöver produceras. Vi kommer i avsnittet om informationsskyldighetatt behandla vilken information det är.AvtaletFranchisetagaren får rättigheten att bedriva verksamhetmed ert varumärke genom det avtal som ni ingår. Dennarättighet har man inom ett område. Det är viktigt attni inledningsvis tänker igenom inom vilket geografisktområde man får rättigheten. I storstadsområdena kandet ofta bli aktuellt med flera franchisetagare, det måsteframgå redan från början för franchisetagaren hur dettakommer att bli.Ni bör konsultera juridisk kompetens för att säkerställakvaliteten och hållbarhet i avtalet.I följande kapitel går vi genom avtalets rubriker.28 29

Kravprofi l på franchisetagareVem som helst hade inte lyckats att göra det ni gjort. Detär knappast så att ni vill ha vem som helst som franchisetagare.Det är därför viktigt att ni upprättar en profil påvilka som ni vill skall bli era samarbetspartners. Fokuserapå det som leder till framgång!UtbildningsdesignFranchisetagaren kommer till er för att ni har kunskap.Hur den skall förmedlas måste ni ha en plan för. Detkan ske på många olika sätt. Sociala företag kan ha ennågot längre startsträcka med tanke på att resurser oftasaknas. Vi har löst det så med Villa Vägen ut! och Le Matatt entreprenörerna får punktinsatser genom utbildningdirekt från franchisegivaren, men att längre utbildningsinsatserför att stärka företagarkompetensen och som stödi grupprocessen görs av lokala Coompanion. Utgångspunkteni utbildningarna är handboken. Utbildningarnakombineras med praktik på befintliga enheter för samtligpersonal på den nya enheten.Det är viktigt att tänka på att det som skall föras över tillde nya personerna är en företagskultur. Det kan ta lite tid.För att göra det är det en fördel om de ledande personernadeltar i detta som de kulturbärare de är. Att göra praktik kär säkerligen ett bra sätt.Ni kanske kan försöka formulera för er själva någranycklar i er kultur. Hos oss på Coompanion säger vi attvi är mänskliga, informella, engagerade, kunniga ochutmanande. Vi försöker uppfylla följande sentenser;”personliga men inte privata”, ”självsäkra men intearroganta”, ”engagerade och engagerande men aldrigmissionerande” samt ”professionella – användbarhet ärledordet”. Ett annat sätt är att ha gjort klart för sig degrundvärderingar som finns och vilket beteende deför med sig.ServiceutvecklingSom franchisegivare måste man naturligtvis erbjudasina partners service, och den måste utvecklas under enlängre tid.Saker som är aktuella i många fall är att ge stöd vidupphandlingar, eller teckna ramavtal som man kan jobbaunder, inköpsavtal med leverantörer, arbetsgivarfrågor,coachning till ledarna, drift av hemsidan och annanmarknadsföring.Viktigast är dock att finnas till hands för råd och stödhela tiden.FranchisekontoretAtt starta en franchiseverksamhet är man i regel tvungenatt göra parallellt med att man driver ordinarie verksamhet.Så fort som möjligt är det lämpligt att kunna skapa denorganisation som man funderat ut i affärsplanen. Dethandlar om att kunna leverera service till sina franchisetagareså att de inte blir missnöjda. Normalt sett kan manräkna med att det krävs en handfull enheter innan mankan ha en heltidstjänst som jobbar med detta.Uppgiften för franchisekontoret är dubbel; att få igångnya franchiseenheter och att ge service till de befintliga.Det är delvis två olika verksamheter. Den första delenhandlar om att marknadsföra konceptet, rekrytera ochutbilda nya franchisetagare. Den andra delen handlar omatt ge service och stöd, arrangera utbildningar och mötensamt göra uppföljningar och kontroller.En annan viktig uppgift för franchisekontoret är attutveckla affärsidén eller produkterna. Inspirationen kankomma från enskilda franchisetagare eller från omvärldsbevakningen.En uppgift för franchisekontoret är att skapa förutsättningarför ökad lönsamhet. I många fall så tecknar franchisegivareninköpsavtal med leverantörer för att få rabatter. Detleder till lägre kostnader och stor nytta för franchisetagarna.Baksidan är dock så att man då i franchiseavtalet behöverbestämma att franchisetagaren måste köpa från dennaleverantör. Och det kommer alltid att finnas enskildasom kommer att hitta lägre priser någonstans lokalt vilketkommer att fresta dem att bryta solidariteten.I vissa fall så löser franchisegivaren centrala funktioner förfranchisetagarna. I en del franchisekedjor är det franchisegivarensom har hyreskontrakten. Det gör det lättare närnågon franchisetagare lägger ner, men innebär samtidigtett större ekonomiskt åtagande. I vissa fall som till exempelVilla Vägen ut! så tecknar franchisegivaren ramavtal medkunder. Det kan även leda till att franchisegivaren fakturerar,vilket naturligtvis underlättar för att få in avgifterna ochförbättrar likviditeten hos denne.Men man bör som franchisegivare noga tänka igenomarbetsfördelningen mellan sig och tagaren. Det är viktigtatt franchisekontorets ansvarsområde inte blir större änman klarar. Hur mycket utbildningar hinner man med?Vilka marknadsföringsinsatser är realistiska? Hur mångamöten klarar man? Vilka centrala inköp är värda arbetsinsatsen?Skaffa franchisetagareSanningens minut är när man skall skriva avtal medfranchisetagare. Att få de rätta franchisetagarna är ju heltavgörande. I social franchising så kommer i de flesta fallprocessen att rekrytera och välja ut franchisetagare att seannorlunda ut än i normal franchising. Att annonsera ien ort om franchisetagare är nog endast i undantagsfallen bra lösning. Villa Vägen ut! tror att man hittar franchisetagaremed den rätta inställningen och kompetensengenom organisationer som KRIS (Kriminellas revansch isamhället). Le Mat kommer säkerligen att spridas genomt.ex. Coompanions nätverk. En viktig del i etableringsplanenär just att finna ut vägar att nå ut och intresserade mest intressanta målgrupperna.Franchisegivaren måste vara noga med att informeraom vad man förväntar sig och avläsa de reaktioner dettaväcker hos de intresserade. Troligen behövs det ett antalmöten för att avläsa entreprenörernas seriositet. Om detfinns en grupp så kan det säkerligen vara lämpligt attCoompanion gör en kortare utbildning för gruppen föratt man på så sätt skall få känna på varandra lite.Som franchisegivare måste man vara beredd på att säganej efter intervjuer och möten om man känner sig tveksamtill om entreprenörerna verkligen kommer att klara avatt driva verksamheten.30 31

Att bli franchisetagareAtt vara social franchiseföretagareDet finns många olika motiv till varför man väljet att startaoch driva företag. För de flesta handlar det om ett behovav frihet att bestämma över sig själv och sin tid, få arbetamed något som man trivs med och utveckla en egen idésamt att nå en ekonomiskt hållbar situation. I det socialaföretaget handlar det nästan alltid om att få ett arbete,vilket många saknat på grund av diskriminering eller avandra orsaker. Utöver arbete så är även behovet av gemenskapoftast en viktig drivkraft för den sociala företagaren.Att starta ett företag kräver mycket av dem som gör det.Man måste fokusera och blir för en tid vara tvungen attprioritera bort andra saker man vill eller brukar göra.Som företagare måste man utöver själva det praktiska arbeteti verksamheten även leda och styra, administrera ochmarknadsföra den. Det krävs en hel del kunskaper för attlyckas, även om dessa inte skall överdrivas. Det är mångasom blivit framgångsrika utan att från början haft kunskaperom företagande. Att ta hjälp och råd utifrån om det maninte kan är en utmärkt egenskap hos företagare.Franchising är ett sätt att lättare kunna komma igång ochta ett skutt över kunskapsgapet. Den som är speciellt ifranchising är att man inte är helt självständig. Frihetensom företagare begränsas av att man inte själv kanbestämma om förbättringar man tycker är nödvändiga.Som social franchisetagare kan man kanske komma överdenna nackdel om det leder till att man når de socialamålen och kan ingå i en social rörelse som det aktuellafranchisesystemet kan bli.FördelarnaDet finns många fördelar med att bli social franchisetagarejämfört med att starta ett oprövat socialt företag.▲ Man får tillgång till en affärsidé, varumärke och ettfungerande system och kan komma igång mycketsnabbare. Misstag behöver inte upprepas. Man fårensamrätt i ett område.▲ Kunskapsbehovet är mycket mindre. Det finns stödför själva verksamheten och kunskap om hur mandriver ett företag får man del av genom utbildning,handbok och rådgivning.▲ Löpande support och administrativa tjänster innebäratt man kan fokusera på verksamheten.▲ Det är lättare att få lån. Finansiärer känner störretrygghet eftersom det finns något bakom er ochaffärsidén är dokumenterad. Det kan bli lättare avsamma anledning att få bra läge och hyreskontrakt.▲ Det ger ofta bättre lönsamhet då inköp blir billigareoch verksamheten kan bedrivas effektivare.▲ Er marknadsföring har glädje av gemensammarknadsföring och de andra franchisetagarnasmarknadsföring.▲ Man blir del i ett nätverk där kunskap hela tidenutvecklas och utväxlas. Tillsammans kan man åstadkommamer på många plan.NackdelarnaDet finns självklart en baksida av social franchising också.▲ Man måste anpassa sig och följa de gemensammastandarder och regler som finns i handboken. Detsom ni tycker borde förbättras kanske inte går attgöra, då andra inte är villiga. Å andra sidan tvingasman till förändringar som franchisegivaren ansernödvändiga.▲ Det finns en kostnad genom avgifterna som kan varabetydande. Är den fast så blir den tung att bära omdet går dåligt.▲ Ibland får man bara handla från leverantörer som haravtal med franchisegivaren och därmed inte välja själv.▲ Ni kan inte sälja eller ändra ägandet hur ni vill utangodkännande av franchisegivaren.▲ Vill man upphöra av någon anledning att ingå ikedjan så är avtalet konstruerat så att ni inte kandriva verksamheten vidare utan att ändra erbjudandeoch marknadsföring.▲ Om andra franchisetagare missköter sig så kan detpåverka varumärket och därmed skrämma bort kunderfrån er verksamhet. Och för att franchisegivaren skallkunna kontrollera kvalitén så måste ni kontinuerligtlämna rapporter och acceptera kontroller.Att vara uppmärksam påAtt gå in i en franchiserelation är ett stort beslut. Ett avtalskall skrivas som i regel kommer att gälla i fem år. Niskall investera tid och pengar, så det är inte konstigt omni kommer att känna en tveksamhet. Ni behöver funderagenom om ni är mogna, om franchisegivaren kommeratt ge er det stöd ni behöver och om affärsverksamhetenger de intäkter ni behöver.Gruppens förutsättningarAtt starta ett socialt franchiseföretag reser i stort sammafrågor som att starta ett kooperativ eller annat socialtföretag.Är ni villiga att satsa på detta fullt ut? Man kan inte smygaigång en franchiseverksamhet som man många gångergör med andra företag. Det gäller att satsa 100 % frånbörjan. Har ni stöd i er omgivning för det ni vill göra.Att vara företagare innebär att man inte kan resonerabort behov om att arbeta mer än normal arbetstid omdet krävs, även om det självklart bör vara ett mål att intearbeta mer än normalt. Går det dåligt får man jobba litemer, helt enkelt.Är gruppen eller teamet det rätta? Litar ni på varandraoch har ni rätt sammansättning? Det kan finnas olikaambitioner bland er. Det behöver inte vara ett problemom alla accepterar att det är så. Ta gärna hjälp frånCoompanion för att diskutera er grupp. Det kan underlättaatt någon utifrån kommer och ställer de rätta frågorna. Ivåra social franchisingkoncept har vi relativt omfattandekompanjonavtal. Det hör nämligen till livet att oenighetuppstår, men det måste lösas smidigt för att företaget skallkunna fortleva. Det går att förebygga en hel del genominitiala diskussioner och bra kompanjonavtal.Kan ni inordna er i ett system? Ni måste ju följa helafranchiseorganisationen. Här måste ni vara ärliga mot ersjälva och franchisegivaren. Ni känner er själva. Om detär viktigare för er identitet att bygga ett eget varumärkeoch bestämma allt själva än att återanvända andras kunskapoch inte få huvudrollen så kanske ni skall avstå från attbli franchisetagare.32 33

Den sociala franchisegivarenFör er som franchisetagare är det viktigt att ni får detstöd ni behöver och betalar för. Det kan vara vanskligtatt bedöma särskilt om det är en liten och ny franchisegivare.Några saker ni måste fråga er är:Vilken erfarenhet finns, det vill säga. hur går den ursprungligaverksamheten och vad är orsaken till att detgår bra? Ni måste ju fundera själva och bedöma omfranchisegivaren har kunskap att bedöma om verksamhetenkan bli lönsam på andra orter.Vilken kunskap och beredskap finns för att vara socialfranchisegivare? Det är ju en sak att driva egen verksamhet.Frågan är om franchisegivaren har företagsstruktur ochpersoner som kommer att arbeta med er och som hartillräcklig tid och kunskap. Ni vill säkert träffa de personersom är nyckelpersoner och de som skall ha mest kontaktmed er.Vilka är och blir de andra franchisetagarna? Det är viktigtför er att andra franchisetagare är bra, eller till och medbättre än er. Franchisegivarens kriterier för att väljafranchisetagare är viktiga för er liksom naturligtvis vilkenexpansionsplan som finns. Innebär det att man har tidför er?Är franchisegivaren solid nog? Det blir en katastrof förer om franchisegivaren inte lyckas fullfölja sina planer pågrund av dålig lönsamhet eller liknande. Ni bör kunna fåreda på om franchisegivaren har tillräckligt kapital för attklara perioder av dålig lönsamhet och för att expanderai den takt man bestämmer sig för. I den sociala företagsvärldentrollar man ofta med knäna och lyckas skaffafram pengar genom projektmedel. Det kan givetvis varasvårt att bedöma sannolikheten i det. Finns det andraintressenter som är villiga att backa upp om det blirsvårigheter?Är de inkomster som franchisegivaren har tillräckliga föratt ger er service? Ta reda på hur denne tjänar pengar, detär ju viktigt för er att inte den verksamheten är underfinansierad.Om franchiseerbjudandetSom ni ser på andra ställen i denna bok så kan innehålleti vad man får som franchisetagare variera mellan olikakoncept. Men det mest avgörande är om affärsidén förverksamheten ni skall driva är tillräckligt bra och att nifår valuta för avgiften.När ni skall starta; hur kommer stödet att se ut? De sättni får kunskapen kan variera likaså den tid det tar förer att komma igång. Dessa uppgifter är viktiga för erplanering.Vilket stöd kommer ni att få för att driva verksamheten?Det är inte säkert att franchisegivaren kan ge er fullständigaförsäkringar om antalet utbildningsdagar och möten, honmåste ju även möta förändrade behov hos franchisetagarna.Men ni bör kunna få en uppfattning om vilket stödhandbok, rådgivning, nätverk och utbildningar kommeratt ge er.Hur ser kalkylen ut? Kommer ni att få en god ekonomi?Ni kan inte förvänta er några utfästelser från franchisegivareneller att få se någon annans resultaträkning. Menden kalkyl ni får bör ni kritiskt granska och ställa mångafrågor runt. Vilka avgifter skall ni betala och vilka villkorfinns det för betalning?Vilken marknadsföring blir aktuell? Huvuddelen avmarknadsföringen kommer ni säkert själva att stå för motera kunder, men det är relevant att få information omvad som förväntas av er och vilka material och stöd ni får.Ni bör även få information om den centrala marknadsföringsplansom finns för gemensamma insatser.34 35

Att förbli franchisegivareAtt ständigt återskapa er relationDe flesta franchisetagare är mycket nöjda inledningsvis.När de väl bestämt sig och ni hjälper dem att kommaigång så är relationen på topp. Ni levererar mycket kunskapsom de är i starkt behov av och de suger i sig. Ert försprångär stort och de känner ofta att det är värt pengarna. Defår ju så mycket.Är det i ett tidigt skede av er historia som franchisegivareså är ju varumärket inte så välkänt. De har kanske inte såstort värde av det. Er första franchisetagare har inte likamycket glädje av varumärket som den 1000:e McDonaldsrestaurangenhar.Med tiden utvecklas franchisetagarens kunskaper ochde kan driva verksamheten utan er konkreta hjälp.Huruvida ni då lyckas upprätthålla värdet för dem så attde är villiga att fortsätta som franchisetagare är beroendepå hur väl ni utför ert arbete. Med tiden så stiger värdetav varumärket. Men för att det skall göra det så måsteni tillsammans ha lyckats väl med er marknadsföring. Jufler enheter desto mer marknadsföring och ju nöjdarekunder desto starkare varumärke.Som franchisegivare har ni det övergripande ansvaret förkvalitén. Ni måste därför följa utvecklingen i de olikaenheterna noga och använda all er kreativitet för att hjälpadem att sköta sin verksamhet bättre än konkurrenter.Börjar kvalitén sjunka hos en del franchisetagare så lärvarumärket bli mindre värt och ni får därmed missnöjdafranchisetagare.Ni kommer att behöva utveckla er service med tiden såatt den möter de alltmer krävande franchisetagarnas behov.Det kan handla om utbildning, villkor hos leverantörereller marknadsföringsmaterial.Skapa gemenskapMånga franchisetagare upplever snart att ett stort värdeligger i utbytet med kollegor. Många franchisekedjor ärrelativt centralstyrda och bygger inte på utbyte mellanpersoner i de olika enheterna. Det tror jag inte kommeratt fungera i framtiden. Förmågan att tackla förändringaroch att ständigt utvecklas blir alltmer beroende av att flerdeltar i utvecklingsarbete. Lärande i organisationer anser vinumera inte i lika hög utsträckning sker genom planeradeutbildningar utan informationsutbyte och gemensamreflexion med andra som möter samma utmaningar ärviktigare för individernas lärande.I social franchising är den personliga utvecklingen hos allpersonal alltid ett viktigt mål. Om lärandet sker genomutbyte med kollegor blir möten med andra oundgängliga.Den sociala franchisegivaren måste därför skapa systemsom gör det möjligt för alla de som deltar i rörelsen attföra gemensamma diskussioner och lära av varandra.Franchisekontoret behöver därför bygga upp olikaaktiviteter där människor regelbundet kan träffas och läratillsammans. En viktig del i detta är att hela tiden strategisktarbeta för att olika personer i systemet har kontakt medvarandra.Franchisetagarna är företagare och därav följer att manmåste fokusera på den egna affärsverksamheten. Mötesverksamhetmåste därför vara effektiv och värdefull fördeltagarna. Fysiska möten bör kompletteras med intranäteller maillistor. Det kloka franchisekontoret använder enteknisk plattform för detta som bidrar till att bygga enkunskapsbas av alla de frågor som folk ställer till varandra.Det skall helt enkelt vara möjligt att ta del av tidigarediskussioner och svar på frågor som andra haft.MarknadsföringenHur arbetsfördelning ser ut mellan franchisetagare ochfranchisegivare vad det gäller marknadsföringen kan varierai olika koncept och vid olika tidpunkter i kedjor. Huvuddelenav all marknadsföring sker i de lokala enheterna.Det är de som står för försäljning och kundkontakter.Franchisekontoret skall stödja de lokala, men självklartäven sköta nationell eller internationell marknadsföringinklusive att hantera hemsidan.UtbildningSom franchisegivare kommer man kontinuerligt attbehöva utveckla och förbättra de utbildningar som manerbjuder franchisegivarnas medarbetare. Det kan varamånga olika slags utbildningar som man planerar ochgenomför. De kan exempelvis vara:▲ Introduktionsutbildningar för nyanställda▲ Utbildning när man vill förbättra eller införa något nytt▲ Ledarskapsutbildningar▲ Utbildningar i de egna datasystemen▲ Ekonomiutbildningar▲ SpecialistkurserUtbildningarna genomförs med egen personal ellerinhyrda utbildare. Oavsett vilket är det viktigt att maninte släpper på kvalitén. Dessa utbildningar är en av deviktigaste sakerna när franchisetagarna bedömer om defår valuta för sin avgift. När ni tar in externa personer såbör man vara mycket noga med vad man vill få ut ochfå dem att förstå hur er franchising fungerar, i synnerhetmed hur ansvarsförhållandet ser ut. Ett sätt att ständigtförbättra kvalitén på utbildningarna är att göra utvärderingar.Ett annat sätt är att ha ett litet utbildningsråd.Dessa bör dock ha utvärderingar som grund för sindiskussion, annars blir det just dessa franchisetagares åsiktersom får för stort genomslag.UppföljningEn väsentlig del av arbetet som franchisegivare är attfölja utvecklingen i enheterna. För att göra det behöverman ha tydliga system och fasta rutiner för rapporteringom försäljning, resultat, kompetensutveckling och andranyckeltal. Man bör med tiden även skapa system föruppföljning av kundnöjdhet.36 37

Vilka nyckeltal utöver försäljning ni använder er av kanvariera, de skall fånga det väsentliga. Fokus bör dockligga på marknadssidan; hur många kundkontakter, antalbeställningar, försäljning etc. Men även de sociala aspekternasåsom rehabilitering, kompetensutveckling etc. börmätas och följas upp.Det som mäts och rapporteras tenderar också att bli detsom fokuseras på i verksamheten. I praktiken hjälper nifranchisetagarna att fokusera på det väsentliga när niföljer upp genom att samla in data.Hur man följer upp finns beskrivet i handboken i respektivekedja. Därmed är det också föreskrivet att det skall skeregelbundet. Reagera omedelbart om ni inte får derapporter som skall lämnas. Det måste vara självklart föralla från början att detta är en del av arbetet.Konfl ikter och dess lösningKonflikter uppstår i de flesta relationer efter en tid. Orsakernakan vara många. Det är inte ovanligt i en franchiserelationatt franchisetagaren blir besviken då man inte når detresultat man förväntat sig. Det kan självklart vara så attaffärsidén inte är bra nog, men det kan ju även bero på detegna agerandet. Likaså kommer franchisetagaren medtiden på olika lösningar som skulle kunna få deras verksamhetatt fungera bättre eller leda till att de får lägre kostnader.Ur franchisegivarens perspektiv kan dessa framstå sommindre intressanta då det skulle leda till alltför olikaverksamheter och därmed ett otydligare varumärke omman genomförde dessa lösningar. Det är nämligen intesäkert att franchisegivaren kan förmå övriga att göralikadant. Och kan han därför inte tillstyrka förbättringsförslagetblir naturligtvis franchisetagaren missnöjd.Till skillnad mot relationen mellan barn och föräldrarkan franchisetagaren när de har sin fulla förmåga intelämna familjen utan måste fortsätta att göra som föräldernföreskriver. Man har ju ett avtal som gör att man intekan lämna familjen och driva företaget efter eget huvud.Detta kan ställa till problem om inte kommunikationensker på ett respektfullt sätt och man som franchisegivareinte är medveten om att nyttan för franchisetagaren ändrarsig med tiden.Det är viktigt att det avtal som man har är så tydligt sommöjligt för att undvika konflikter baserade på otydlighet.Men som franchisegivare måste man vara beredd på attlägga ner mycket tid på att lyssna och förklara vad som ärframgångskonceptet. Man skall absolut försöka undvikaatt göra speciella överenskommelser med enskilda utanbehandla alla på ett likartat sätt och vidmakthålla enhetligheten.Som franchisegivare är det viktigt att uppmärksammaoch ta till sig franchisetagarnas erfarenheter så atthela konceptet förbättras.Kommunikation och organisationOm man väljer en fedrativ organisation, det vill säga enkooperativ modell där franchistagarna tillsammans ägerfranchisegivaren, får man en modell för hur åtminstonede formella diskussionerna skall föras. Där träffas man påårsmötet och beslutar i viktiga frågor och väljer demokratiskten styrelse.Det är inte ovanligt att större franchisekedjor har någonslags förening som franchisetagarna är medlemmar i föratt skapa kanaler för utbyte. Den kan ha en styrelse däräven franchisegivaren deltar.Oavsett hur man ordnar formerna för den gemensammadiskussionen och utbytet så är det viktigt att franchisegivarenhar en dialog med varje franchisetagare kontinuerligt.Gemensamma möten kan inte ersätta detta. Det kanbehöva schemaläggas när man skall skicka e-post, ringaupp och besöka franchisetagarna.HandbokenHandboken eller manualen är en viktig del i franchise.Den sammanfattar och innehåller den viktigaste kunskapenför att kunna driva den aktuella verksamheten. Den ärdet viktigaste momentet för att föra över kunskapen frånfranchisegivare till franchisetagare. Vissa handböcker kanNär man svarar i telefon“Hotell Le Mat Göteborg. Det är Eva”Ej på platsOm den som söks inte är anträffbar/pratar i telefon/är upptagen med något, svara:– ”Han/hon är upptagen i telefon” eller– ”Han/hon sitter i ett möte” eller– ”Han/hon är bortrest men kommer tillbaka på …Avsluta med– ”Kan jag be att han/hon ringer upp?” eller– ”Kan jag ta ett meddelande?” eller– ”Kan jag hjälpa dig med något?”Säg aldrig– “Jag har ingen aning om var han/hon är” eller– “Han/hon borde ha varit tillbaka förlänge sedan” eller– “Han/hon dricker kaffe men jag kan be att han/hon ringer upp” eller– ”Kan du ringa igen om en stund”.Lämna meddelandeNär personen som söks inte kan ta samtalet, utan ska ringa tillbaka, lämnar man ett meddelande:meddela vem som söker och telefonnummer, i vilket ärende (om det framkommit),dagens datum och tiden då personen ringde.Ringa uppNär man själv ringer. Presentera dig alltid med både namn och företag.Exempel “Hej, det är Eva Persson från Hotell Le Mat Göteborg”.vara tjocka som telefonkatalogen, medan andra kan varamycket rudimentära. I flera avseenden kan det sägas attdet är lika viktigt hur handboken är skriven än vad somstår i den. Självklart är det viktigt med innehållet, menom läsaren inte kan ta del av den och upplever att denär ett stöd kommer man inte heller att ta del av innehållet.Är den alltför utförlig och omfattande kan den även bli38 39

en hyllvärmare. Blir den däremot konkret och ett braverktyg i det dagliga arbetet så kommer den även attanvändas ofta. Då ökar styrningen genom att man tar delav det franchisegivaren har skrivit. Och därmed ökar detenhetliga agerande som man eftersträvar.I de avsnitt som är viktiga så skall man inte vara rädd föratt vara alltför konkret. (Handboken skall ju vara ett stödför novisen.) Ovan är ett exempel från Le Mat om hur manbör svara i telefon för att belysa hur tydlig man kan vara.Formen är i regel en pärm med flickar. Det innebärockså att man får ett lösbladssystem som successivt kanbytas ut. (Men glöm inte att använda ”sidfötter” meddatum eller version för dokumenten.) Och kompletteraständigt med en uppdaterad innehållsförteckning, där dessadatum eller versioner framgår.) Det blir dock vanligt attman har tillgången till handboken över Internet vilketnaturligtvis underlättar uppdateringar. Det finns företagsom erbjuder just lösningar för publicering av franchisehandböcker.Dispositionen är viktig. Villa Vägen ut och Le Mat harfunnit det vettigt att ha etablerings- eller starthjälpen i enseparat del. I Villa Vägen ut har man tre delar.Den första delen beskriver grunderna och värderingarna:▲ Halvvägshuskonceptet▲ Vägen ut! kooperativen▲ Socialt företagande och kooperation▲ Social franchisingDen andra delen innehåller ”vardagspraktikan”:▲ Tjänster och produkterna▲ Marknadsföring▲ Dagliga arbetet▲ Företagets organisation▲ Medarbetarfrågor▲ Upphandling och ramavtal▲ Ekonomi och administration▲ Utbildning▲ Uppföljning, kvalitetssäkring och miljöDel tre är som sagt de förberedande delarna som:▲ Startplan▲ Finansiering av starten▲ Den juridiska formen – ekonomisk förening▲ Företagsförsäkring▲ Fastighet för halvvägshuset▲ Tillstånd för Hem för vård eller boende▲ StartutbildningenFranchiseavtalet föreskriver i regel att handboken skallföljas. Det innebär att franchisegivaren, som är den somger ut handboken, kan införa nya element eller förändrai konceptet som man har att följa. Men det är givetvisså att franchisegivaren överväger vad som skall ändrasoch att dessa förändringar är vettiga. Större förändringarkräver dialog och förankring för att alla i kedjan skallförstå och vara villiga att göra det som krävs. Är det meromfattande förändringar så har man kanske skaffat enreferensgrupp eller liknande för att den nya handbokenskall passa franchisetagarnas verklighet.Handboken får man som franchisetagare normalt förstnär man tecknat avtal, även om man kan få möjlighet attbläddra i den vid informationsmöten och förhandlingar.Den samlar information och kunskap om hur man driverett företag för att förverkliga affärsidén. Den är därför ettdokument som inte får spridas och när man slutar somfranchisetagare får man lämna tillbaka handboken.Därtill kommer ca 30 mallar och andra dokument somanvänds i verksamheten för planering och dokumentation.Dessa dokument är checklistor adresslistor på fängelser,anställningsavtal, blanketter för inskrivning etc.Handboken är ett levande dokument och förändraskontinuerligt. Det är rimligt att den inte är så omfattandeinledningsvis utan växer utifrån vad franchisegivaren görför erfarenheter tillsammans med franchisetagare.Självklart så avtar värdet av handboken när man lärt sigverksamheten och haft företaget något år. Den fyller dockfortfarande en stor funktion genom att den kontinuerligtutvecklas och därmed formulerar konceptet för nypersonal eller nya franchisetagare.40 41

Den ekonomiska sidanFranchise kan ses som en arbetsfördelning som skaparstörre ekonomisk effektivitet. Franchisekedjornas förmågaatt konkurrera pekar på att franchising är effektivt.Social franchising syftar inte till att ge avkastning ochekonomiska vinster, utan istället att lösa sociala behovoch brister. En god ekonomi är ett medel för att göradetta. Sociala företag som vill utvecklas måste liksomandra företag gå med vinst. Vinsten eller överskottet gerkapital för att expandera i framtiden. Bygger man inteupp eget kapital så får man ofta likviditetsproblem närdet börjar gå riktigt bra. Det sociala företaget som saknareget kapital har också svårare att få krediter. Inte klararman heller av att hantera tillfälliga nedgångar utan attgöra sig av med personal.I franchise har både givare och tagare intresse av att detgår bra för båda. Givarens ekonomi är beroende av framgångenoch resultatet hos franchisetagarna. Är franchisekontoretsekonomi svag så kommer man inte heller av attutveckla konceptet och ge den service som franchisetagarnabehöver.I kapitlet om franchisegivare behandlas kalkyler ochavgifter översiktligt, vi skall här utveckla finansiering ochge förutsättningar för ekonomisk planering.AvgifterAvgifterna är centrala i franchiserelationen och ett känsligtkapitel. De är en kostnad hos franchisetagaren ochen intäkt hos franchisegivaren. Som företagare är mangivetvis intresserad av att hålla ner sina kostnader så attdet blir pengar över till löner och investeringar. Vilkaavgifter som används och dess storlek varierar mellanolika franchisesystem och det kan vara svårt att fastställavilka avgifter man skall ha.Som franchisegivare måste man ha ett långsiktigtperspektiv; man måste behandla alla likartat och ha enlångsiktig lönsamhet. Det innebär säkerligen att manunder de första åren innan affärsplanen är uppfylldknappast får ekonomin att gå ihop. Under dessa år harman få franchisetagare, vilkas försäljning fortfarande ärunder utveckling.InträdesavgiftenNormalt finns det en avgift som skall bidra till att täckafranchisegivarens kostnader för att utveckla franchisekonceptet,rekrytera och den service och utbildning somfranchisetagaren skall få. I vissa koncept kan det ingå attman får utrustning alternativt får köpa den av franchisegivaren.Man kan ofta räkna med att 10% av investeringenför att komma igång utgörs av franchiseavgiften.Runt 100 000 kronor ligger den på i många traditionellasystem som Fuji, Sandy, Gallerix och Taco Bar.Medan den för hamburgerrestauranger ligger på över300 000 kronor.I ett socialt företag kan villkoren vara annorlunda dåde som startar och driver företaget inte har kapital attinvestera. Däremot har franchisegivaren samma kostnadersom ett kommersiellt företag för att utveckla franchiseföretaget.Det kräver ett mått av kreativitet.I Villa Vägen ut har man slopat inträdesavgiften och räknarmed att varje enskilt nytt franchisekooperativ kommeratt finansiera sin start med projektbidrag och att Vägen utgenom det kan kompenseras för sina faktiska kostnadergenom att man fakturerar. Även har man genom samarbetetmed Coompanion funnit en modell för hur en entrepre-enörsgruppskall kunna få stöd i sin startprocess.ServiceavgiftServiceavgiften varierar stort mellan olika franchisesystem.Flera faktorer påverkar hur man sätter avgiften. Vilkenservice man får är en faktor. En annan kan vara denlönsamhet som en verksamhet har. Möjligheten att mätaär en annan. I vissa branscher förekommer ju tyvärr attintäkter inte blir bokförda vilket kanske gör försäljningtill en dålig grund för att räkna ut avgiften.Det vanligaste är att man har en procentsats på omsättningeneller bruttovinsten. Runt 5% av omsättningenär vanligt att avgiften ligger på, men det kan vara upptill 20%. Det är ovanligare med en fast avgift men detförekommer. Det finns fördelar och nackdelar medbåda tillvägagångssätten.Ibland förekommer i franchising att franchisegivaren fårinkomster genom att göra påslag på varor som man säljereller förmedlar till franchisetagaren. Detta kan ju leda tillen lägre franchiseavgift. Man bör nog vara uppmärksampå att den typen av förfarande kan leda till misstänksamhetoch minska transparensen.MarknadsföringsavgiftDet förekommer även andra typer av avgifter. Ävendessa beräknas ofta på omsättningen. En sådan avgift ärmarknadsföringsavgift som öronmärks för gemensammamarknadsföringsaktiviteter. Utöver serviceavgiften så kandet tillkomma en avgift på ytterligare 2-3 procentenheterför sådan marknadsföring.LokalerLokalerna är en betydande utgift i ett företag och de fårofta en strategisk funktion genom sin placering. Ett nyttsocialt företag kan ha svårt att komma över bra lokalertill bra villkor. Hyresvärdar vill ibland ha bankgarantiereller liknande för hyran, vilka kan vara svåra att skaffaoch som kostar pengar.42 43

En verksamhet som vänder sig till allmänheten, menäven ett halvvägshus som säljer till myndigheter, blirsnabbt etablerad på en plats. För franchisegivaren kan detvara värdefullt att ha tillgång till lokalen om en franchisetagareinte förnyar avtalet genom att man därigenom kanersätta denne med en ny franchisetagare i samma lokaler.Då kan verksamheten fortsätta utan större avbrott. Förfranchisetagaren är det å andra sidan negativt att inte haen möjlighet att kunna driva en annan verksamhet tillsamma kunder om man upphör med franchisen.Det förekommer att franchisegivare hyr eller äger lokalersom man andrahandsuthyr till franchisetagare. Dettainnebär ju naturligtvis en risk då man har kostnader fördessa om franchisetagaren misslyckas. Samma sak gällerju även om man som franchisegivare lämnar garantier tillhyresvärden för sina franchisetagare.Som social franchisegivare bör man kanske ändå övervägahur man kan bidra till att franchisetagarna skall kommaåt lokaler på bra villkor.FinansieringNormalt tillhandhåller franchisegivaren en investeringskalkylsom innefattar den utrustning och andra kostnaderför att komma igång. Dessa pengar behöver franchisetagarenfå fram för att komma igång. Det kan vara ett betydandehinder för ett socialt företag vars medlemmar har långtid av arbetslöshet bakom sig. I Equal Socialt företagandehar man kartlagt dessa svårigheter. En av de lösningar vi iVästra Götaland har skapet är en kreditgarantiförening försocial ekonomi som kan ställa ut garantier för banklån somkooperativ behöver ta. En sådan startas även i Stockholm.Som social franchisegivare bör man ha en strategi förfranchisetagarnas finansiering. I Le Mat finns planerna påatt skapa ett bolag som äger eller hyr fastigheterna ochsom i sin tur hyr ut fastigheter till franchisetagare.Normalt sett rekommenderar man inte att franchisegivarenlånar eller på annat sätt finansierar franchisetagaren. Detkomplicerar franchiserelationen om man har den typ avband. Som franchisegivare blir det svårt att avsluta närdet inte fungerar i övrigt. Och en missnöjd franchisetagarekan låta bli att betala räntor eller motsvarande. Ettalternativ är att låta en utomstående erbjuda bra finansieringslösningar.Uppföljnings- och rapportsystemFranchisegivaren skall månatligen kräva in resultat ochlikviditetsrapporter enligt en i handboken fastställdstandard. Det innebär att man på supportkontoret kanfölja hur verksamheten går. För att möjliggöra detta finnsdet i handboken anvisningar hur kontering och administrationskall ske.PrissättningKonkurrenslagstiftning gör att franchisegivaren inte kanföreskriva priser eller lägsta pris. Man har dock rätt attbestämma ett högsta pris. Leverantörer och även franchisegivarekan ha rekommenderade priser. Men man får dockinte agera med syfte eller resultat att upprätthålla prisernai cirkaprislistan. Tecken på att det föreligger ett avtal ellersamordnat förfarande för att upprätthålla rekommenderadepriser kan exempelvis vara att leverantören övervakarsina franchisetagares prispolitik eller att man på något sättmissgynnar de som avviker från listpriserna.ÅterbäringSociala företag som är kooperativ har ju principer ommaktdelning, men även om delning av vinst. Det är jufullt möjligt för franchisegivare som är kooperativa somLe Mat att dela ut överskott i form av återlikvid, det villsäga. att en del av överskottet delas ut som procent på detman betalat.FranchiseavtaletCentralt i franchisingrelationen är avtalet. Det finns numeraen franchiselag i Sverige som i första hand reglerar deninformation som man som franchisegivare är skyldig attlämna. Normalt är samarbete mellan företag som hindrarkonkurrens förbjudet i Sverige och andra EU-länder.Det finns dock i EG-rätten vad man kallar ett ”gruppundantag”för samarbete mellan företag i form av franchising.Har man en gemensam identitet, kunskapsöverföringoch det finns en löpande support är denna typ av samarbetemöjligt. Franchiseavtalet måste hålla sig inom dettaundantag och vad som regleras inom lagstiftning somhyresrätt, immaterialrätt och konkurrensrätt.För franchisegivaren är framtagandet av avtalet en viktigdel av konceptutvecklingen. Man bör i denna processanlita juridisk kompetens för att säkra kvalitén i avtalet.Avtalens utformning skiljer sig mellan olika franchisetagare,men de är i regel ganska omfattande dokument.Avtalet reglerar inte hur verksamheten skall bedrivas, detsker i handboken. Därför måste avtalet i många avseendehänvisa till handböckerna. Men avtalet skall tydligt regleraparternas skyldigheter och rättigheter. Det skall ävenbeskriva den arbetsfördelning som finns mellan franchisegivarenoch franchisetagaren. Vilket område som manfår rättighet till är en del av avtalet och ersättningarna ärandra viktiga delar.Syftet med avtalet är till stor del att föregripa och anvisalösningar på problem och konflikter som kan dyka upp.Det är självklart därför viktigt att avtalet är skrivet på ettsådant sätt att alla inblandade kan förstå dess innebörd.Ett franchiseavtal skall vara tidsbundet. Det får vara längstfem år. Det måste vara möjligt för parterna att gå skildavägar. Om det skall ske före avtalets utgång så måstedetta vara reglerat. Som franchisetagare vill man ju varasäker på att villkoren inte förändras och franchisegivarenär ju intresserad av att inte förlora sin partner. I regel äravtalen och uppläggen konstruerade så att det är svårtatt lämna som franchisetagare utan att upphöra med sittföretag. Ur franchisegivarens perspektiv är detta viktigteftersom man har en långsiktig strategi och att det medtiden blir svårare att hålla kvar franchisetagaren. Somfranchisetagare är det dock viktigt att avtalet är sådant attom man vill sluta och gå vidare till annat att det medgeratt man kan få del i det värde som byggts upp i företagetunder den period man drivit verksamheten.Nedan följer de rubriker som traditionellt finns i ettfranchiseavtal och några kommentarer om dess innebörd.ParterAvtalet skrivs mellan franchisegivaren och franchisetagaren,i regel mellan juridiska personer. I social franchising ärdet ju det sociala företaget som är franchisegivare. Förfranchisegivaren är det dock väldigt viktigt att se bortomden ekonomiska föreningen eller övriga juridiska former.Man måste ju ha förtroende för franchisetagarna så attman får i regel även i avtalet inkludera namnet på depersoner som är medlemmar eller ägare.Till skillnad mot vad man kan tro är det önskvärt attfranchisetagaren i sitt firmanamn inte använder franchisegivarensvarumärke. Den juridiska personen bör hetanågot neutralt och helst något som inte innebär en egenidentitet. I Villa Vägen ut! heter de sociala företagen tillexempel TCD ek.för och KSPT ek.för vilket bygger påbildarnas initialer. Om avtalet skulle sägas upp kan mandå inte fortsätta driva verksamheten med ett namn somanknyter till franchisegivarens varumärke. Att det egnafirmanamnet är ”identitetslöst”minskar också risken attdetta firmanamn börjar användas parallellt, t ex att någonskulle svara i telefonen: – Välkommen till KSPT44 45

InledningSyftet med samarbetet skall framgå och varför man driverden i formen av franchise beskrivs i inledande paragrafer.Man försöker även tydliggöra de begrepp och det varumärkesom man använder.RättighetenVilken rättighet som överlåts det vill säga. att driva ettföretag som använder franchisegivarens varumärke ochmetoder framgår i detta avsnitt av avtalet. Avtaletbeskriver också inom vilket område denna rättighetgäller. Ibland är det kopplat till en speciell fastighet ellerplats. För franchisetagaren är det också viktigt att vetaom denna rätt är något man får exklusivt eller inte.Det geografiska området hittar man ett lämpligt sättatt beskriva, man får bara tänka på att olika indelningsmodellerförändrar sig. Som franchisetagarehar man sällan rätt att marknadsföra sig aktivt utanförområdet, däremot är kunder som vänder sig till en somkommer från andra områden något man i regel fåracceptera. Det man kallar passiv försäljning kan alltsåknappast förbjudas.Franchisegivarens skyldigheterAvtalet bör beskriva så utförligt som möjligt den servicesom franchisegivaren ger både i samband med etableringsom i den kontinuerliga driften. Man måste dock varaöppen för att det kommer nya behov hos parterna.Vi har ju tidigare behandlat vad det innebär att varafranchisegivare. Men avtalet tar upp hur man klarar avkvalitetssäkringen, stöd som lämnas, syftet med handbokoch att den innehåller anvisningar till franchisegivaren,centrala inköp, marknadsföring med mera.Franchisetagarens skyldigheterDetta avsnitt innehåller inte alla detaljer utan hänvisar tillhandboken. Det kan dock finnas föreskrifter om vilkenorganisation man skall ha. Villa Vägen ut! har som socialfranchisegivare i sin handbok normalstadgar och kompanjonavtalsom säkerställer karaktären på verksamheten.I avtalet preciseras vilka som är medlemmar och att detskall finnas en verksamhetsansvarig som franchisegivarengodkänner. Ägare och medlemmar kan ju förändras i enjuridisk person på ett sätt som franchisegivaren kan ha svårtatt acceptera när man varit noga vid valet av franchisetagare.Har man krav på att tagaren skall följa centrala inköpsavtalbör det nämnas i avtalet. Likaså bör man om det finnsramavtal eller liknande som franchisegivaren tecknaroch som franchisetagaren förväntas följa skriva om demi avtalet. Att franchisegivaren har krav, vilka framgår ihandboken, på lokalerna och eventuellt skall godkännadem preciseras också.FörbindelserBåda parterna förbinder sig genom avtalet att underoch efter avtalstiden iaktta sekretess. Franchisetagarenförbinder sig också att inte engagera sig i konkurrerandeverksamheter.För att franchisegivaren skall kunna upprätthålla kvalitetsarbetetså måste man ha rätt till insyn. Det innebär attfranchisetagaren ger denne rätt till inspektioner ochtillgång till redovisningshandlingar och liknande.Förhållandet till tredje man ochgemensam identitetFör båda parter är det viktigt att avtalet klargör att maninte kan representera eller binda den andra parten genomavtal med kunder eller leverantörer om det inte särskiltframgår av avtalet. Man arbetar under samma varumärkemen är skilda juridiska personer. Franchisetagaren måstedärför i sin korrespondens och på sina fakturor användasitt firmanamn och organisationsnummer.Handboken beskriver hur man skall göra med reklamationeroch det är viktigt för hela franchisekedjan att dessaföljs, annars riskerar varumärket bli en negativ marknadsföring.Man har oftast ett profilprogram som man genom avtaletförbinder sig att följa. Avtalet tydliggör att varumärkenaoch kännetecken är franchisegivarens. Därför reglerasäven att franchisetagaren inte får använda dem på andrasätt än de som uttryckligen godkänns av franchisegivaren.Det kan handla om hur man använder en del centralabegrepp och till exempel webbadresser. Tidigare beskrevsäven att franchisetagaren inte kan välja firmanamn för sinjuridiska person hur man vill.HandbokenHandboken har ett eget avsnitt i avtalet som beskriverhur denna är något man har till låns så länge avtalet bestårmen inte längre. Hur man skall hantera handboken somkonfidentiell handling föreskrivs också. Innehållet i handbokenomfattas av sekretessen och den är inte begränsadtill avtalstiden utan obegränsad.Utveckling och utbildningEn väsentlig del av franchise är den kunskapsöverföringoch utveckling av konceptet som sker genom utbildningaroch träffar. Franchisegivaren måste ordna sådana ochfranchisetagarens medarbetare förbinder sig att delta pådessa. Hur kostnader för dessa fördelas beskrivs i avtalet.Normalt får franchisetagarna betala rörliga kostnader,logi, resor och egen arbetstid.MarknadsföringRollerna i marknadsföringsarbetet beskrivs och att mankan förvänta sig att franchisegivaren gör en planering fördenna.Ekonomi och administrationFranchisegivaren skall hålla med instruktioner för huradministrationen skall läggas upp och skötas. Det innefattaren kontoplan som man förbinder sig att följa. Franchisetagarenär skyldig att lämna budgetar och rapporter.Man kan som franchisegivare i avtalet kräva att godkännaden revisor som franchisetagaren skall utse. Det är viktigtatt revisionen sker på ett riktigt sätt eftersom man aldrigkan ha full insyn i bokföringen. Likaså kan det finnasspeciella krav på de försäkringar som tagaren är skyldigaatt teckna.Att franchisetagaren är skyldig att betala löner, skatteroch skulder är självklart men underlåtenhet att göra detkan bli ett avtalsbrott.46 47

AvgifterAvgifterna och hur dessa skall betalas anges i avtalet.Överlåtelse av rättigheterI social franchising är man normalt inte intresserad avatt någon annan blir franchisetagare, men det är ändårimligt att franchisetagaren kan sälja rättigheten om detfinns betydande investeringar gjorda. Även om man ärett kooperativ kan medlemmarna ju vilja lägga ner ochdå sälja verksamheten. En överlåtelse skall dock skriftligtgodkännas i så fall av givaren. Franchiseavtalet bör ävenange de krav som ställs på en franchisetagare och att dekostnader i form av utbildningar som franchisegivarenbehöver genomföra till den nye franchisetagaren bekostasav den tidigare tagaren genom att de ingår i försäljningspriset.Franchisegivaren har normalt en förköpsrätt inskriveni avtalet för att på det viset få möjlighet att styravem som blir franchisetagare. Det innebär att om maninte anser köparen lämplig så kan man köpa verksamhetenför att sedan överlåta den till någon mera lämplig.UtvecklingMånga affärsidéer kan vara bättre än franchisegivaren trori sin etableringsplan och kan i framtiden möjliggöra flerenheter. Avtalet kan innehålla regler om vad som gäller omytterligare etableringar inom det område franchisetagarenhar rättigheter blir aktuella.AvtalstidDe flesta franchiseavtal är på tre eller fem år. Fem år ärmaxtid normalt. Normalt skrivs en option på förlängningin i avtalet, det vill säga. att franchisetagaren har möjlighetatt teckna nytt avtal under förutsättning att han intemisskött sig. Då skall självfallet inte någon inträdesavgiftbetalas.Avtalets upphörandeDet kan finnas behov av att avsluta avtalsrelationen innanavtalstidens slut. Väsentliga avtalsbrott är en orsak. Manbör precisera vad som kan vara väsentliga avtalsbrott. VillaVägen ut! har till exempel angivit brott mot drogfrihetensom ett sådant avtalsbrott. Även mindre allvarliga brottsom inte rättas till eller upprepas kan vara grund föravtalsbrott. Att man inte betalar avgifter är också avtalsbrott.Om part går i konkurs upphör också avtalet.Regler efter avtalets upphörandeFör franchisegivaren är det också viktigt att försäkra sigom att allt som markerar tillhörighet till franchisekedjantas bort eller återlämnas så att de inte finns kvar i någonannan verksamhet. Normalt sett har man ett ettårigtkonkurrensförbud för att försvåra att franchisetagarenfortsätter under annat namn. Det är viktigt att man ärtydlig eftersom hon kan sitta kvar med hyreskontrakteller liknande avtal.Tolkning, medgivande och meddelandeAvtalet innehåller också skrivningar om hur det skalltolkas som helhet. Likaså finns regler för att undanröjamissförstånd i kommunikation. I regel säger dessa attskriftlig kommunikation är det som gäller för medgivandefrån franchisegivaren för avsteg.UnderskrifterFranchiseavtalet skall när det skrivits under ersätta tidigareöverenskommelser. Parternas firmatecknare skriver underavtalet, men även övriga delägare i det sociala företageteftersom de även binds av avtalets regler.FranchisegivarensinformationsskyldighetInledningFranchisegivaren har enligt lag skyldighet att ge informationtill franchisetagaren innan avtalet skrivs under så att denneförstår vad den skall skriva under. Syftet är vällovligt ochstärker franchisetagarens ställning genom att denne fårbra information och tid att sätta sig in i den framtidarelationen.När och hurFranchisegivaren skall lämna över informationen senast14 dagar före undertecknandet av avtalet. Det innebäratt man har vad som kallas en ”cooling of period”. Detär viktigt att franchisetagaren skriver under ett dateratdokument som styrker att denna tagit emot dokumentmed informationen.För att undvika missförstånd bör man sätta samman ettinformationspaket som innehåller alla dokument ochmed en tydlig innehållsförteckning, även dokument somtidigare lämnats kan ingå.Det är franchisegivaren som har bevisbördan att visa attinformationen har lämnats eller att den redan var kändså det är bäst att göra det ordentligt.InformationspliktenMan skall ge en information om ”avtalets innebörd ochövriga förhållanden som behövs med hänsyn till omständigheterna”.Detta skall förstås som att det är viktigt attsådana delar av avtalet och verksamheten som kan haavgörande följder för franchisetagaren är tydligt beskrivna.Utöver information om avtalet skall man lämna informationom andra relevanta förhållanden såsom innehålli andra avtal som man även skall ingå tillsammans, såsomhyreskontrakt eller leasingavtal. Relevant information äräven franchisegivarens framtidsplaner.48 49

Lagen föreskriver att följandeinformation lämnas:En beskrivning av verksamheten som skall bedrivasHär skall affärsidén beskrivas och de tjänster och produktersom man skall sälja. Även på vilket sätt de skall säljas.Vidare skall en beskrivning av de kännetecken ochvarumärken som man skall använda i verksamheten ochinnehållet i det profilprogram som beskriver hur deanvänds i verksamheten lämnas.Uppgift om andra franchisetagare som har avtalinom samma system och omfattning av derasverksamhetMan skall lämna information om vilka andra franchisetagaresom finns, lämpligen genom en adresslista sominnefattar deras omsättning.Uppgift om den ersättning som man skall betalaoch övriga ekonomiska villkorDet skall finnas klar och tydlig information, vilken tillstora delar kan hämtas ur avtalet, om:– Inträdesavgiften, och om den betalas tillbaka ellerinte. Samt villkor för dess återbetalning.– Storleken på franchiseavgiften och hur den betalas– Storleken på andra löpande avgifterGrunden för hur avgifterna beräknas och eventuellaindexklausuler– Eventuella avgifter för marknadsföring– Avgifter som tas ut vid överlåtelser eller andraförändringar– Påslag som görs på levererade produkter– Ersättning från leverantörer– Andra former av ersättningar som kommerfranchisegivaren tillgodo– Uppskattning av franchisetagarens investeringskostnader– Uppgifter om finansiering och om det finns hjälp tillsådan finansiering– Franchisegivarens ekonomi (senaste årsredovisningen)Uppgifter om immateriella rättigheter som skaupplåtas till franchisetagarenMan bör lämna uppgift om registrerade varumärken,mönster, patent och upphovsrätter med registreringsnummeroch hur länge de är skyddade och vem som ärinnehavare. Franchisetagaren behöver även informationom villkoren för att använda dessa rättigheter.Uppgift om varor eller tjänster som man är skyldigatt köpaVaror och tjänster som franchisetagaren måste köpaeller hyra från franchisegivaren eller dennes leverantörsamt förutsättningar och villkor för detta. Finns det ingasådana krav bör man ange detta.Uppgift om konkurrensförbudOm franchisetagaren inte får engageras i någon verksamhetsom konkurrerar med franchisegivaren så skall devillkoren beskrivas. Detta gäller konkurrensförbund såvälunder som efter avtalstiden.Uppgift om avtalstiden, villkor för förändring,förlängning samt uppsägning och de ekonomiskakonsekvenserna av denDe villkor som finns i avtalet för bör tydligt framgå.Uppgift om hur tvist ska prövas och vad som skallgälla ifråga om kostnadsansvar för en sådan tvistOm tvisten skall avgöras i domstol eller skiljenämnd skallanges och om skiljenämnd skall användas även reglernaför skiljenämnden.Kompletterande informationDet som lagstiftningen beskriver skall anses som ettminimum. Utöver den bör ytterligare information lämnas.Rättsläget får anses som ovisst. Men Unidroit – ett internationelltinstitut för harmonisering av privaträtten somSverige är medlemmar i – har tagit fram en modellag förnationell lagstiftning om informationsplikt vid franchising.Syftet med modellagen är att förse de medlemsstater somöverväger att införa lagstiftning på franchiseområdet meden förebild som kan tjäna som vägledning och inspirationvid detta arbete. Den ger att följande information skalämnas.Uppgifter om FranchisegivarenEn utförlig beskrivning av franchisegivaren skall självklartfinnas innefattande adress, juridisk form, hur längeden verksamhet som franchisas har bedrivits i egen regioch som franchise, uppgifter om ledningen och huruvidaden har domar mot sig rörande franchisen eller annanaffärsverksamhet eller konkurser.Om försäljningsställen som drivs av franchisegivarenfinns, bör information om dem lämnas.Uppgifter om andra franchisetagareMan bör utöver listan på franchisetagare även kompletteraden med de franchisetagare som lämnat kedjan under desista åren och anledningarna till detta.Förekommande rättsprocesserOm det förekommer rättsprocesser som kan påverkafranchisetagarens rätt att använda rättigheterna skall maninformera om detta.50 51

Varor och tjänsterUtöver de varor och tjänster man måste köpa bör ävenföljande uppgifter lämnas:– Om man kan rekommendera att andra leverantörergodkänns.– Om man kan få del i bonus- eller rabattförmånersom franchisegivaren får från leverantörer.– Om det finns regler för sortiment man inte får sälja.– Om det finns särskilda villkor för försäljningen somkrav på maximipris eller om man lämnarrekommenderade priser.– Om man har ensamrätt i något område eller tillnågon kundgrupp.– Om franchisegivaren även kan sälja genom annandistributionskanal, t.ex. internet i det aktuella området.– Om det finns begränsningar om till vilka kunderman får sälja till.Ekonomiskt resultatMan kan avstå från att lämna information om förväntatekonomiskt resultat. Då bör man noga uttrycka att maninte kan beräkna det, då resultaten varierar mellan försäljningsställen.Lämnar man däremot information börman beskriva vilket underlag som finns, vilka försäljningsställenoch under vilken period, om det är egnaresultat eller franchisetagares och likaså hur stor andelav försäljningsställena som har ett sådant eller bättreresultat.Man bör även beskriva hur marknaden för dessa tjänstereller produkter ser ut och dessas framtidsutsikter.LokalenStäller franchisegivaren krav på lokalerna bör dessapreciseras.MarknadsföringDen gemensamma marknadsföringen som franchisegivarestår för skall beskrivas och hur franchisegivaren skalldelta i denna. Även de föreskrifter om hur man skallmarknadsföra lokalt bör tydliggöras.Personligt engagemangStäller man krav på aktivt deltagande i verksamheten avägarna bör det framgå.I social franchising är det ju viktigt att tydliggöra hurempowermenten skall fungera och vilka som skall arbetaoch ha makt i verksamheten.Adresser och resurserCoompanion Kooperativ Utveckling SverigeBox 2292103 17 Stockholmwww.coompanion.seCoompanion GöteborgsregionenLindholmspiren 5417 56 Göteborg031-744 01 60goteborg@coompanion.sewww.coompanion.seVägen ut! kooperativenSkeppsbron 5-6411 21 Göteborg031-711 61 50vagenut@vagenut.coopwww.vagenut.coopSvenska FranchiseföreningenSofi erogatan 3A412 54 Göteborg031-40 55 10www.franchiseforeningen.seNUTEKBox 4044102 61 Stockholm08-681 91 00www.nutek.seUtbildningar och supportDe utbildningar som planeras bör man informera om,inklusive plats, längd och kostnader för dessa, om såär möjligt.Foto: Bibbie Friman, Johan Wingborg, Jerker Halling,Susanne Griffin, Pernilla Svebo Lindgren, Marie Milling,Patrik Linnstrand mflLayout: www.griffingrafiskdesign.se52 53

Social Franchising – franchising med sociala målFranchising gör det enklare att starta företag. Affärsidén ärredan prövad och det finns kunskap som kan överföras tillnya företagare.Social franchising är franchising med sociala mål. Det handlaralltså om att återanvända affärsidéer som förutom ekonomiskvinst också bidrar till att människor får möjlighet att bidraefter förmåga.Detta är en skrift för dig som vill veta hur social franchisninggår till. Den bygger på studier av hur andra gjort, i Sverige,Tyskland och Storbritannien. Det är vår förhoppning attboken både ska inspirera och vara en handfast hjälp förden som vill lära sig en metod för överföring av affärsidéeri sociala företag - för såväl franchisegivaren som franchisetagaren.Framförallt hoppas vi förstås att den ska skapa flersociala företag där såväl mänskliga som ekonomiska vinsterär målet.Information om oss som står bakomdenna handbokNTG Socialt företagande – vidgar arbetsmarknadenMålet med projektet är att underlätta för start och drift av sociala företagi Sverige genom att sprida information och kunskap och att påverkastrukturer som idag verkar hindrande. Nutek är projektägare och genomförprojektet i ett brett partnerskap med myndigheter, organisationer ochsociala företag. Projektet drivs inom ramen för gemenskapsinitiativetEqual/Europeiska socialfonden. www.nutek.se / www.socialaforetag.nuProjektet Social FranchisingMålet med projektet är att utveckla nya metoder för att överföra ochkvalitetssäkra affärsidéer genom franchising med sociala mål. Projektetdrivs av Vägen Ut! kooperativen tillsammans med Coompanion inomramen för gemenskapsinitiativet Equal/Europeiska socialfonden.www.socialfranchising.seCoompanion GöteborgsregionenCoompanion arbetar med rådgivning, utbildning och informationför att öka kunskaperna om och intresset för kooperativa företag ochekonomiska föreningar. Statsbidrag möjliggör kostnadsfri rådgivningoch information om kooperativt företagande. Coompanion finns påytterligare 25 platser i landet. www.coompanion.seNUTEKNutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nyaföretag, fler växande företag och fler starka regioner. www.nutek.seVägen ut! kooperativenSju sociala företag med sammanlagt 30 anställda. Flertalet av de anställdahar egen erfarenhet av utanförskap till exempel i form av missbrukoch kriminalitet. Kooperativen driver två halvvägshus, café, väv- ochkonsthantverk, screentryckeri, egenanställningsföretag och snart hotell.Kooperativen har startat ett konsortium för gemensamma frågor, t expersonaladministration.www.vagenut.coop www.socialfranchising.coop www.lemat.coop