TSJ:s transportservice transporterar hemmets ... - SmartPage

Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ) är ettavfallsbolag som ägs av fjorton kommuner. Visköter om insamling och mottagning av avfallfrån nejdens invånare och den offentliga sektornsamt slussar avfallet vidare för nyttoanvändningoch nödvändig behandling. Vår avfallsrådgivningger råd om hur man kan minska på mängdenavfall samt avfallssortering.Bolaget ägs av 14 kommuner i regionen: Aura,Lundo, Masko, Nousis, Nådendal, Pöytis, Reso,Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens, Tarvasjoki,Virmo, Pargas och Åbo. I slutet av år 2011 hadevårt verksamhetsområde cirka 327 900 invånare.Företagstjänsterna överförde vi i slutet av år2010 till dotterbolaget TSJ Yrityspalvelut och ibörjan av år 2012 till delägarbolaget Ekokem-TSJ Yrityspalvelut Oy[Kontaktuppgifter] Åbonejdens Avfallsservice Ab • Formansgatan 2, 3. vån.,20100 Åbo. Adressen fr.o.m. 2.7.2012 är Lastgatan 17, 20380 Åbo.• Växel 020 728 2100 • Fax 020 728 2109 • www.tsj.fi[Redaktion] Åbonejdens Avfallsservice/Päivi Mikkola och OSG Viestintä[Bilder] Åbonejdens Avfallsservice[Ombrytning] OS/G Viestintä/Pekka Eskelinen • www.osgviestinta.fi[Tryckpapper] Cocoon Silk, FSC-certifierat 100 % returpapper[Tryck] Jaakkoo-TaaraRespons om denna årsberättelse kan ni sända per e-post tillpaivi.mikkola@tsj.fi

InnehållBOLAGET OCH LEDNINGEN 4Verkställande direktörens översikt:TSJ anpassade sin verksamhet 4Nejdens egna bolag 5Ekonomin och verksamheten i korthet 6Ledningen ger riktlinjer för verksamheten och lotsar den 7Med helhetsansvar för invånarnas och miljöns bästa 8Vi deltar i samarbetsprojekt och utvecklas 9SERVICE OCH PRODUKTER 10Avfallet från den egna gården till rätt hantering 10Det farliga avfallet till ansvarsfull hantering 12Avfallscentralerna har täckande service 13Nyttoanvändningen av avfallet ökar 14Vi guidar i avfallssortering och förebyggandet avuppkomsten av avfall 15SOCIALT NSVAR A18Kommunikation och växelverkan 18Personalen 20MILJÖANSVAR 22De viktigaste miljöaspekterna 22Toppå avfallscentral är störst 23EKONOMISKT NSVAR A28Resumé av styrelsens årsberättelse 28Resultaträkning 30Balansräkning 31Finansieringsanalys 32Noter till bokslutet 33Revisionsberättelse 38Begrepp och förkortningar 39MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENEKONOMISKT ANSVAR

§Den nya avfallslagen för med sig en ny gemensam avfallsnämnd för våradelägarkommuner. Kommunerna tar i fortsättningen allt större ansvarför planeringen av avfallsservicen och TSJ:s roll är i allt högre grad attproducera tjänster.DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKTTSJ anpassade verksamhetenen totalreviderade avfallslagenDträdde i kraft första maj 2012.Åbonejdens Avfallsservice (TSJ)gick redan 2011 in för att aktivtanpassa sin verksamhet i enlighet medden nya lagen. Den mest anmärkningsvärdahändelsen för bolaget var att den offentligasektorns service och företagstjänsterna togdet sista steget mot en separation. TSJ Företagstjänstersom grundades 2010 blev viaföretagsarrangemang en del av Ekokem-TSJFöretagstjänster Ab och verkar under namnetEkoparterit. TSJ tog två långa steg. Först bolagiseradesföretagstjänsterna och därefterförstärktes bolaget med en kunnig företagspartner.TSJ:s och Ekokems värderingar ärlikriktade och bolagens ägargrund har likhetervilket gjorde att inledningen av samarbetetlyckades.Separationen av den offentliga servicenoch företagstjänsterna utgjorde slutet på enbetydande synergifördel. Nu måste den offentligaservicen täcka sina egna kostnader.Bortfallet av synergifördelen ledde till att deoffentliga tjänsternas avgifter måste höjas.Att verka på den öppna marknaden är lönsamt.Överskottet från verksamheten läggs ien fond ägnad för avfallsservicens miljöskyddoch utvecklandet av kundservicen. En del avföretagstjänsternas överskott utbetalas somdividend till TSJ:s ägarkommuner.De redan höga miljökraven skärps intemärkbart i och med den nya avfallslagen.De för Åbonejdens kommuner gemensammamålsättningarna, som är likriktade medstatsmaktens målsättningar, har uppnåtts iförtid. Återvinningsgraden för samhällsavfalluppnådde 90 % redan år 2010. År 2011 varåtervinningsgraden cirka 95 %. Att så gottsom allt avfall från boendet har kunnat styrastill återvinning har å sin sida redan lett till attavfallets hanteringsavgifter stigit.Den nya avfallslagen för också med sigen ny, för delägarkommunerna gemensam,avfallsnämnd. Det innebär att kommunernai fortsättningen tar större ansvar för planeringenav avfallsservicen och TSJ:s roll är i allthögre grad att producera tjänster.Ja tackar vår personal och våra samarbetspartners.Dragaransvaret för bolagetöverförs på min efterföljare Jukka Heikkilä.Jag önskar framgång åt TSJ under vars förstatid jag har haft möjlighet att medverka.I Åbo 18.5.2012Markku LehtokariMarkku Lehtokari berättar att TSJ gått inför att anpassa verksamheten i enlighetmed den nya avfallslagen redan år 2011.4 | Årsberättelse 2011 | TSJ

TSJ arbetar ansvarsfullt för miljöns, invånarnasoch den offentliga verksamhetens bästa. År 2011var bolagets 8 verksamhetsår.Nejdens egna bolagbonejdens Avfallsservice AbÅ(TSJ) är ett av fjorton kommunerägt bolag som producerartjänster inom avfallshanteringoch avfallsrådgivning. TSJ arbetar ansvarsfulltför miljöns, invånarnas och den offentligaverksamhetens bästa. År 2011 var bolagetsåttonde verksamhetsår.TSJ organiserar och arrangerar mottagningoch insamling av avfall från invånare ochden offentliga sektorn och transporterar det vidareför återvinning och nödvändig behandling.Avfallsrådgivningen vägleder i förebyggandetav uppkomsten av avfall och sortering.Tjänsterna för företag har sedan 2010skötts via ett separat bolag, först TSJ FöretagstjänsterAb och från och med börjanav 2012 genom delägarbolaget Ekokem-TSJFöretagstjänster Ab.Bolagets delägarkommuner hade cirka327 900 invånare i slutet av år 2011. Antalethushåll var cirka 180 000 och antalet fritidsbostädercirka 20 500. Markarealen på verksamhetsområdetär 3 100 km² och den totalaarealen 8 000 km².Bolaget har kontor på Formansgatan ochLastgatan i Oriketo i Åbo. Sommaren 2012flyttar hela kontorspersonalen till renoveradeutrymmen på adressen Lastgatan 17. Avfallsservicensbemannade verksamhetsplatser kanses på kartan här intill.KONCERNEN TSJÅr 2011 var TSJ en koncern som bestod avmoderbolaget Åbonejdens Avfallsservice Ab,Klara – Skärgårdens Renhållning samt TSJFöretagstjänster Ab. TSJ köpte Klara år 2009vilket innebar att Väståboland (numera Pargas)anslöts till TSJ:s verksamhetsområde.Klara har inte haft någon operativ verksamhet.Avfallstjänsterna för företag avknoppades år2010 till ett separat dotterbolag. TSJ Företagstjänsterinledde sin verksamhet den 1.11.2010.I början av år 2012 upplöstes koncernen. Klara– Skärgårdens Renhållning upplöstes i slutetav år 2011 och i februari 2012 överfördes Företagstjänstertill TSJ:s delägarbolag.TSJ verksamhetsområde omfattar 14 delägarkommuner.KOMMUNERNAS INVÅNARE OCH ÄGOFÖRHÅLLANDENKommunInvånare31.12.2009Invånare31.12.2010Invånare31.12.2011Aktier %-andelAura 3 840 3 911 3 975 1St. Karins 30 760 30 911 31 081 15Lundo 16 011 16 260 16 690 4Väståboland 2 019 1 994 1 998 0,4S:t Mårtens 9 516 9 455 9 585 2Masko 8 039 8 041 8 044 2Virmo 18 544 18 807 18 871 11Nådendal 4 824 4 865 4 814 1Nousis 15 490 15 501 15 505 10Pöytis (uppskattning, inte Yläne) 6 345 6 380 6 360 1Reso 24 191 24 427 24 559 19Rusko 5 822 5 816 5 870 1Tarvasjoki 1 970 1 945 1 944 0,4Åbo 176 087 177 326 178 630 32TSJ 323 458 325 639 327 926 100Källa: Befolkningsdatasystemet, befolkningsregistercentralen och TSJ.BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTEREKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 5

18 %INTÄKTER ENLIGT INKOMSTSLAG• Avfallshanteringsavgifter• Inkomster från6 %avfallsåtervinning• Avfallstransportavgifter5 %• Övriga försäljningsintäkter• Övriga rörelseintäkter3 %67 %KOSTNADER ENLIGT UTGIFTSSLAG• Material och utrustning6 %• Köpta tjänster• Personalkostnader5 %• Avskrivningar• Avfallsskatter12 %• Övriga rörelsekostnader(exklusive avfallsskatt)16 %7 %54 %Ekonomin och verksamheten i ett nötskalsamband med upprättandet avIbudgeten fastställde bolagsstämmanbolagets ambitioneroch mål för år 2011. Budgetensmål gällande verksamheten har uppfyllts.Också affärsverksamhetens resultatmål haruppnåtts. Det exceptionellt stora totalresultatetför år 2011 beror på företagsarrangemangkring företagstjänsterna.TSJ:s omsättning år 2011 var 18 525 628euro. Avfallsskattens andel av omsättningenuppgår till 5,6 procent dvs. 1 035 297 euro.Avfallsskatten har i enlighet med bokföringsnämndensdirektiv införts som utgift i de övrigakostnaderna för affärsverksamheten. Resultatetför år 2011 är före extraordinära poster 711347 euro. De extraordinära posterna på sammanlagt2 117 203 euro inkluderar koncernbidragpå 2 117 700 euro. Räkenskapsperiodensresultat uppvisade en vinst på 2 027 701 euro.Av bolagets inkomster kom 67,4 procentfrån avfallshanteringsavgifter. Resten bestodbland annat av transportavgifter samt försäljningav återvinningsbart avfall och deponigas.Av bolagets utkomstposter utgörs överhälften, 54 procent, av tjänster köpta utifrån.Affärsverksamhetens övriga kostnader utgör22 procent av vilka 6 procent är avfallsskatt.Personalkostnaderna uppgår till 12 procent avbolagets utkomstposter. Bolaget tog inga lånunder räkenskapsperioden. Lånen avkortadesmed 451 600 euro. Inga betydande investeringarägde rum. Nettoinvesteringarna uppgicksammanlagt till 757 000 euro.Den gamla deponins ytstrukturer vidToppå avfallscentral kompletterades på ett0,5 hektar stort område. Ytstrukturerna finansierasmed medel avsatta till Åbo stad förefterskötsel av deponin.TSJ har utvecklat verksamhetssystemet isin helhet under de senaste åren. Bolaget fick14.12.2011 certifikat för sina miljö-, kvalitets-,arbetshälso- samt arbetssäkerhetssystem.Certifieringen utfördes av Inspecta SertifiointiOy.MÅLSÄTTNINGARNA UPPFYLLSÅtervinningsgraden för samhällsavfall är iÅbonejdens uppskattningsvis 95 procent. Återvinningenhar stigit under de senaste åren ihuvudsak på grund av återvinningen av detbrännbara avfallet. Det brännbara avfalletutnyttjades i praktiken till 100 procent förproduktionen av energi. Av den totala återvinningenav samhällsavfall utgör detta 62procent. En förbättring i jämförelse med tidigareår uppnåddes genom inplastning av avfallpå sommaren samt genom ett större antaltransporter till återvinning. Sommaren 2011inplastades cirka 10 300 avfall.Vid Oriketo i Åbo hanterades cirka 48 500ton brännbart avfall. Till Kotkan Hyötyvoimalatransporterades sammanlagt cirka 14 900ton. Till E.ON Värme Sverige Ab i Norrköpingsamt avfallsförbränningsanläggningen i Umeåskeppades cirka 10 100 ton avfall.Till materialåtervinning räknas bådeegentlig återvinning av material samt biologiskbehandling, dvs. kompostering och rötningdå slutprodukten används som jordförbättringsämneeller gödsel. Materialåtervinningenutgör cirka 33 procent av återvinningen avsamhällsavfall, varav 22 procent utgörs avegentlig materialåtervinning. Bioavfallet somsamlas in från restauranger, storkök och butikertransporteras till en rötningsanläggningoch hemkompostering är populärt i småhus.Tillsammans utgör dessa den biologiska hanteringens13 procent.Bara cirka 5 procent av samhällsavfallet iÅbonejdens slutdeponeras.KOMMUNERNAS AVFALLSPOLITIKSTYRTSJ:s ägarkommuner fastställde den nyaregionala avfallspolitiken år 2011. TSJ harförbundit sig att agera enligt avfallspolitikensprinciper. Verksamheten anpassas också tillden nya avfallslagen som trätt i kraft den1.5.2012. Att företagstjänsternas delades uppfrån den offentliga avfallsservicen var densynligaste följden av den nya lagen. Som stödför planeringen av avfallsservicen lät TSJ lätutföra en livscykelsanalys över genomförandetav den separata insamlingen av hushållensbioavfall. Miljöplanerare Henna Knuutila skrevsitt slutarbete om utredningen för en högreyrkeshögskoleexamen vid Åbo yrkeshögskola.Hösten 2011 inleddes förfarandet vid miljökonsekvensbedömningför ett eventuelltkommande avfallskraftverk. MKB-programmetblev klart i början av år 2012. Bedömningenfärdigställs år 2012.DE CENTRALA EKONOMISKA NYCKELTALENTSJ:S MÅLSÄTTNINGARÅR 2011:Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget TSJ Konserni TSJ emoyhtiö• återvinningsgraden för2011 2011 2010 2010 2009 2009samhällsavfall överstiger 90 %Omsättning, milj. euro 24,43 18,53 21,44 20,40 18,70 17 ,70• de offentliga servicen täckerRörelsevinst 2 834 981 741 631 598 144 284 638 351 435 366 431sina kostnaderVinstens andel av omsättningen % 11,60 4,00 2,79 1,40 1,88 2,07• företagstjänsterna har överförtsRörelsevinst/Förlust i euro 2 070 594 2 027 701 374 785 204 654 240 749 - 72 286till ett separat bolagRörelsevinstens andel av omsättningen % 8,48 10,95 1,75 1,00 1,29 - 0,41• verksamheten anpassas tillAvkastning på eget kapital % 29,8 -0,2 7,40 1,30 5,30 5,60avfallslagen som reviderats i sin helhetAvkastning på investerat kapital 29,6 2,2 7,20 3,60 4,80 4,20och till kommunernas avfallspolitiskaSoliditet % 50,5 53,0 46,5 48,5 52,4 54,5linjedragningar.Personalantal i genomsnitt 54,5 49,5 58 53 49 436 | Årsberättelse 2011 | TSJ

TSJ:s styrelse har 13medlemmar. Styrelsensitter i två år.5ANSVARSOMRÅDEN:• hemmets avfallsservice• tekniskt underhåll och utveckling• kommunikation och rådgivning• ekonomi och personal• företagstjänster.Ledningen ger riktlinjerför verksamheten och lotsar denSJ:s ägarkommuner övervakar laget leds av styrelsen och den verkställandeTbolaget genom arbetet i bolagsstämman.Bolagsstämman lemmar. Ordförande är Olli A. Manni, viceord-direktören. I TSJ:s styrelse arbetar 13 med-väljer bland annat styrelsemedlemmarnautgående från ägarkommunernas Ari-Pekka Korhonen- verkställande direktörförande är Jarmo Rosama och sekreterareförslag och fastställer bolagets budget. Bo-Markku Lehtokari. Verkställande direktörTSJ:S STYRELSE FRÅN OCH MED 4.5.2011Markku Lehtokari är styrelsens föredragare.År 2011 sammanträdde styrelsen niogånger och höll en strategidag. Styrelsen sitteri två år, bolagsstämman fastställde den nyastyrelsen i april 2011.BOLAGET OCH LEDNINGENLEDNINGSTEAMET STYR TSJ:SOPERATIVA VERKSAMHETTSJ:s verksamhet var år 2011 uppdelad i femansvarsområden: hemmets avfallstjänster,tekniskt underhåll och utveckling, kommunikationoch avfallsrådgivning, ekonomi ochpersonal samt dotterbolagets företagstjänster.De olika ansvarsområdenas dragare utgörbolagets ledningsteam tillsammans med verkställandedirektören. Ledningsteamet sammankommeri regel två gånger i månaden.Teamets protokoll är tillgängliga för hela bolagetspersonal.TSJ:s styrelse med början frånvänster: verkställande direktör MarkkuLehtokari, styrelsens viceordförandeJarmo Rosama, styrelsens suppleantOlli Vuorinen, styrelsens ordförandeOlli A. Manni, styrelsemedlemmarnaAntero Jaskari och Kjell Lundahn,styrelsens suppleant Lassi Lehtinensamt styrelsens sekreterare Ari-PekkaKorhonen. Sittande från vänster:styrelsemedlemmarna Hannu Rautanen,Minna Arve, Mari Mikkola, ElinaRantanen och Ilkka Laaksonen. Frånbilden fattas styrelsemedlemmarnaJörgen Hermansson, Mirja Hovirinta,Teija Leino och Jonni Moislahti.TSJ:s ledningsteam våren 2012. Invånarservicechef Britt-Marie Juup (till vänster), kontaktchefPäivi Mikkola, verkställande direktör Markku Lehtokari, utvecklingschef KalleKarsten och administrationschef Arja Tuokko.SERVICE OCH PRODUKTEREKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 7

HENNA KNUUTILA utreddei slutarbetet beställt av TSJvilka effekterna av en separatinsamling av bioavfall skulle hapå utsläppen av växthusgaser.Bolagets vision är att vara ett kompetenscentrumpå toppnivå inom avfallshanteringgenom att utvidga kundkretsen och samarbetetmed andra aktörer inom branschen.Med helhetsansvarför invånare och miljöbonejdens Avfallsservice Ab:sÅverksamhetsidé går ut på attorganisera avfallsservice- ochrådgivningstjänsterna på ettsakkunnigt, centrerat och effektivt sätt i syfteatt höja servicenivån för invånarna och företageni nejden. Samtidigt förbättras ägarkommunernaskonkurrenskraft och miljöskyddetsnivå.Bolagets vision är att vara ett kompetenscentrumpå toppnivå inom avfallshantering genomatt utvidga kundkretsen och samarbetetmed andra aktörer inom branschen.Kommunernas fullmäktige har godkäntden regionala avfallspolitiken som en grund förplaneringen av avfallsservicen och för arbetetför att förebygga uppkomsten av avfall.TSJ:s ägarkommuner tog under året uppden uppdaterade regionala avfallspolitiken isina organ. Den omfattande arbetsgrupp somberett politiken beaktade i sitt förslag förutomde regionala målen också den nationella avfallsplanensamt avfallsplanen för södra ochvästra Finland.TSJ:s operativa ledning uppdaterar kontinuerligtbolagets strategi utifrån principen omen årsklocka.I samband med upprättandet avbudgeten förankras strategin i strategiska beslut.De strategiska verktygen består till exempelav en kontinuerlig analys av förändringarnai affärsverksamhetsmiljön, verksamhetsplaneringoch alokering av resurser enligt balanserademätare samt en treårsbudgetering medfokus på ekonomisk balans. De balanserademätarna grundar sig på inlärningsperspektivetfrån vilket man härleder effektiva och smidigainre processer samt en stabil ekonomi i syfteatt uppnå nöjda kunder och intressegrupper.STRATEGISKA KONTROLLASPEKTER:• kunder och intressegrupper• ekonomi• inre processer• inlärning och tillväxt.TSJ:S AMIBITIONER (2020)1. Att förändra konsumtionsvanorna för att minska uppkomstenav avfall och effektivera återvinningen2. Att högst 5 % av den sammanlagda mängden avfall från boendetoch den offentliga sektorn slutdeponeras på avstjälpningsplatsen3. Avfallsservicens samarbetsområde har utvidgats4. TSJ är ett centrum för högt servicekunnande som producerareffektiva avfallsservicetjänster.BOLAGETS GEMENSAMMA VÄRDEN:• service med kunden som utgångspunkt• kompetensutbildning• en förebild i miljöfrågor• samhällsansvar.TSJ:S MÅLSÄTTNINGAR 2011:• Att återvinningsgraden för boendets avfall är över 90• Att den offentliga servicen täcker sina egna kostnader ochatt företagstjänsterna överförts på ett separat bolag• verksamheten anpassas till den totalreviderade avfallslagenoch kommunernas avfallspolitiska linjedragningar.Kommunernas fullmäktige har godkänt denregionala avfallspolitiken som en grund förplaneringen av avfallsservicen och för arbetetför att förebygga uppkomsten av avfall.8 | Årsberättelse 2011 | TSJ

DEN REGIONALA AVFALLSPOLITIKENbetonar fortsättningsvis vikten av källsortering föratt gynna återvinningen.Vi deltar i samarbetsprojektoch utvecklasrbetet för att utveckla bolagetsAverksamhetssystem fick erkännelsei slutet av året då InspectaSertifiointi Oy tilldelade bolagetmiljö- och kvalitetscertifikat samt certifikat förarbetshälsa och arbetssäkerhet. Vidareutvecklingenav verksamheten har nu goda riktlinjer.En utredning om separat insamling avhushållens bioavfall förverkligades utgåendefrån den regionala avfallspolitiken och somett stöd för verksamhetsplanen och för attgöra upp avfallshanteringsbestämmelser. Avfallspolitikenbetonar fortsättningsvis viktenav källsortering för att gynna återvinningen.Tonvikten på de regionala avfallshanteringsanläggningarnavar större än tidigare. Underhösten inledde TSJ ett MKB-förfarande för etteventuellt nytt avfallskraftverk med syftet attsäkerställa att avfallet också i fortsättningenkan utnyttjas för energiproduktion i Åbonejden.BOLAGET DELTAR I FÖLJANDEUTVECKLINGSPROJEKT• Produktifiering av biogasprocessensmaterialströmmar (MTT)• W-fuel (MTT)• En hållbar lokal transportlösning(Åbo stad, PBI Research Institute)• Hållbar återvinning av nyamaterial – NeReMa (VTT)• Petra-avfallsjämförelseverktygetskräddarsys för Åboregionen (HRM, PHJ)TSJ arrangerade publiktillställningar i Åbo och Reso i januari 2012 i anslutning till detplanerade avfallskraftverkets MKB-program. Bägge tillställningarna lockade rikligt meddeltagare. MKB-projektet startade hösten 2011.URVAL FRÅN BOLAGETSSAMARBETSPROJEKTProjektet W-fuel – från avfall till trafikbränsleprojektetsmålsättning är att främja återgärdersom minskar på mängden bioavfall. Inom projektetundersöks och utvecklas produktionenav biogas och användningen av gasen sombränsle i södra Finland och norra Estland. Förutomatt man gör upp planer för hur biogasenkan utnyttjas så ställer man också upp mål förhur mängden avfall minskar i projektområdet.Projektet har sammanställt god praxis om huruppkomsten av avfall kan förebyggas. På basenav dessa föreslår man för hushåll, företagoch andra producenter av samhällsavfall hurde kan minska på mängden avfall.Åbo stad har som målsättning av utvecklaen hållbar transportlösning baserat på användningenav biogas bland annat som bränsleinom busstrafiken. I den av TSJ utförda livscykelsutredningenför boendets bioavfall varbiogasens användning som trafikbränsle ettmöjligt alternativ. Alternativet visade sig varadet bästa för separat insamlat bioavfall omman tar utsläppen av växthusgaser i beaktande.I fall också sopbilarna skulle användabiogas som bränsle skulle nyttan av den separatainsamlingen vara klar. Då man använderfossila bränslen är det med tanke på utsläppenav växthusgaser bäst att hålla fast vid detinsamlingssystem som nu är i användning iÅboregionen, dvs. bioavfallet insamlas ochutnyttjas som en del av det brännbara avfallet.Petra-projektet, som förverkligas i samarbetemed Helsingforsregionen miljötjänsteroch Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy, startadehösten 2011. Verktyget för att jämföra mängdenavfall utvecklades i tätt samarbete underslutet av året och samtidigt kartlade TSJ potentiellaanvändare av verktyget i Åboregionen.Målet med TSJ:s projekt är främst att förbättrakommunernas och den offentliga sektornsmöjligheter att följa med och minska på sinaavfallsmängder samt gynna återvinningen.Projektet har beviljats ERUF-finansiering somen del av projektet Materialeffektiv avfallsservicesom koordineras av HRM.BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTEREKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 9

Returpapper insamlas i rad- ochhöghus med minst 4 lägenheteroch returkartong i höghus medminst 20 lägenheter.Mängden brännbart avfall var sammanlagt72 800 ton. Avfallet utnyttjades till 100% förenergiproduktion. Oriketo använde 66%, tillKotka fördes 20% och Sverige 14 %.Soporna går från hemgårdentill rätt behandlingnligt avfallshanteringsbestämmelsernai Åbonejdens kommu-Ener bör alla boendefastigheterha ett kärl för brännbart avfall.Höghus- och radhusfastighetermed fyra lägenheter eller fler bör ha egnainsamlingskärl för glas och metall. I stadskommunernaär det obligatoriskt att ocksåseparera returkartongen om fastigheten har20 lägenheter eller fler. Insamlingen av returpapperhar med stöd av avfallslagstiftningen ipraktiken anordnats i alla höghus och radhus.Insamling av bioavfall är obligatorisk istorkök och butiker som producerar över 100liter bioavfall i veckan. Vid bostadsfastigheterär insamlingen av bioavfall frivillig. Småhusägareuppmuntras att kompostera vid den egnafastigheten med möjligheten att förlänga sopkärletstömningsintervall.INSAMLINGEN AV AVFALLDet är kommunerna som tar beslutet omavfallstransportsystem. Insamlingen kan antingenvara kommunalt anordnad, dvs. TSJkonkurrensutsätter transportentreprenörerna,eller avtalsbaserad. Avtalsbaserad avfallstransportinnebär att varje fastighetsägaresjälv konkurrensutsätter avfallstransporten.Fem kommuner i Åboregionen har kommunaltanordnad avfallstransport: Nådendal, Nousis,Masko, Virmo och Reso. Pargas skärgård samtVahto-området i Rusko kommun hör också tillområdet med kommunalt anordnad avfallstransport.I sju kommuner på TSJ:s verksamhetsområdekonkurrensutsätter fastighetsinnehavarnasjälva sina avfallstransporter.På området med centraliserat konkurrensutsattaavfallstransporter sköter TSJ förkommunernas del konkurrensutsättningenav avfallstransporterna samt avfallstransporternaskundservice- och faktureringstjänster.Som TSJ:s entreprenörer på området medcentralt konkurrensutsatta transporter verkadeår 2011 Lassila & Tikanoja, Sita FinlandOy, HFT Network Turun Seudun Hyötykuljetus,Gräv och Transport Saarinen, Stig Östermanoch Lindqvist Trans. Skärgårdstransporternasköts av förbindelsebåtarna, HSR rf:s servicefartygsamt många lokala företagare medsina servicebåtar.Av de fast bosatta i Åboregionen bor cirka70 000 personer på området med centraliseratkonkurrensutsatta avfallstransporter.Antalet fast bosatta fastigheter i systemet är16 000 och antalet fritidsbostäder 9 000. Denområdesvisa insamlingen av brännbart avfallfanns i Nådendal, Masko och Pargas. Dessaär i huvudsak avsedda för fritidsfastigheteroch stadigvarande bostadsfastigheter med dåligavägförbindelser. I Pargas skärgård finnsAntalet tömdaavfallskärl (st)2010 2009brännbart avfall 393 500 392 000deponiavfall 7 300 5 900deponiavfall 19 500 16 600Metallavfallet återvinnsdet ca 115 platser med områdesinsamling avbrännbart avfall och antalet familjer som använderdem sommartid är ca 6260. På restenav verksamhetsområdet finns det 40 platsermed områdesinsamling och antalet användarfamiljerär cirka 3500.TSJ:S KONKURRENSUTSATTAAVFALLSTRANSPORTER:• Cirka 70 00 invånare/25 000 fastigheter.• Kundbrev till fastigheterna med 10 olikaärenden så som information om nya avfallsentreprenöreroch information omavfallsservicens serviceplatser.• Antalet tömningar av kärl för nyttoavfallsteg med 10 % från föregående år.• Redan 70 fastigheter har frivilligt tagit ibruk kärl för deponiavfall.Invånarna i rad- och höghus på TSJ:s område förde år 2011 sammanlagt cirka 1600 tonmetall till fastigheternas insamlingskärl.10 | Årsberättelse 2011 | TSJ

I Nagu inleddeMOBILENAVFALLS-MOTTAGNINGEN.Invånarna i rad- och höghus påTSJ:s område förde år 2011sammanlagt cirka 1600 ton metalltill FASTIGHETERNASINSAMLINGSKÄRL.TSJ:S ÅTERVINNINGSPUNKTERI 14 KOMMUNER:510 återvinningspunkter med småmetall,returglas och –papper.• mängden glas som insamlats ca 1300 tonmängden metall som insamlats ca 1600 ton103 kartonginsamlingspunkter.• mängden kartong som insamlats ca 1200 ton.Återvinningspunkternabetjänar småhusinvånarnaKOSTNADER:• Användningskostnaderna ca 700 000 euro,dvs. ca 2,1euro/invånare på verksamhetsområdet.• Städarbetets andel av användningskostnaderna är ca 27 %.BOLAGET OCH LEDNINGENSJ ansvarar för cirka 510 återvinningspunkteravsedda förTsmåhusinvånare och utplaceradei småhusområden. I Pargasskärgård är antalet punkternärmare 100. Vid alla punkter finns kärl försmåmetall, returglas och returpapper. Returkartonginsamlas vid 103 platser.vinningspunkter. Arbetet har slutförts i S:tKarins, Pikis, Nådendal, Vahto, S:t Mårtens,Aura, Tarvasjoki, Masko, Pargas, Reso, Nousissamt Virmo. I arbetet ingick att placerapunkterna på så centrala platser som möjligt,att ta i bruk djupuppsamlingskärl samt attförnya skyltningen så att den blir tydlig ochsynlig. Återvinningspunkterna har under årenförnyat 147 återvinningspunkter. I Åbo ladesförnyandet av ca 200 återvinningspunkter på iseftersom den totalreviderade avfallslagen förmed sig ett 100 procentigt producentansvar påkonsumentförpackningar.Skötseln av de regionala insamlingspunkternaoch återvinningspunkterna utförs av ettfyra personer stark serviceteam. Servicetea-SERVICE OCH PRODUKTERUnder åren 2006-2011 har sammalagt2006-2010 förnyats i S:t Karins, Pikis, Nå-met använder TSJ:s körstyrningssystem som147 återvinningspunkter förnyats. Målet meddendal, Vahto, S:t Mårtens, Aura, Tarvasjoki,hjälp för att hålla sig up to date till exempelutvecklingsarbetet var att skapa ett snyggt,fungerande och lättåtkomligt nätverk av åter-Nötös avfallspunkttogs i brukMasko, Pargas, Reso samt i en del av Lundo,Åbo, Rusko och Virmo. Sammanlagt har mandå det gäller att reda upp allvarligare fall avnedskräpning.SOCIALT ANSVARen nya avfallspunkten på NötöDvigdes i bruk den 22 augusti2011. I invigningen deltog invånarefrån Nötö och de närliggandeholmarna samt representanter förÅbonejdens Avfallsservice, Håll SkärgårdenRen rf och Pargas stad. Den nya punktenhar moderna och rymliga djupuppsamlingskärl.Den nya avfallspunkten har enligt uppgiftfungerat bra också på sommaren trots storaavfallsmängder.Den före detta avfallsterminalen på Nötöi Pargas togs ur bruk år 2009. Att finna en nyplats visade sig dock ta tid. Under planeringsochutredningsskedet sköttes avfallsservicenmed Håll Skärgården Ren rf:s servicefartygsom hämtade invånarnas sopor enligt en fastslagentidtabell.Den nya terminalen har sopkärl för bränn-Avfallspunkten på Nötö används av invånarna på Nötö och de närliggande holmarna,fritidsboende samt av båtfolket.bart avfall, returpapper, returglas och returmetall.Servicebåten Roope från Håll SkärgårdenRen rf sköter om tömningen av kärlen.Den nya terminalen är ett resultat av gottsamarbete mellan Pargas stad, ÅbonejdensAvfallsservice Ab, Håll Skärgården Ren rf,Molok Oy samt invånarna på Nötö.MILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 11

Toppå avfallscentral tarårligen emot närmare 200 tonfarligt avfall.MILJÖBILEN YRJÖS rundtureri kommunerna har redan15 år på nacken.Det farliga avfallet hanteraspå vederbörligt sättroblemavfallet kallas nuförtidenför farligt avfall. BegreppetPändrades i och med den nya avfallslagensom trädde officiellt ikraft den 1.5.2012.TSJ har 11 fasta mottagningsplatser samtden ambulerande miljöbilen Yrjö för att ta emothushållens farliga avfall. TSJ har också ingåttavtal med nejdens apotek om att apoteken taremot läkemedelsavfall samt febertermometrar.Hushållens och jordbrukets farliga avfalltas emot utan avgift, med undantag för astbestavfallsom ska specialdeponeras.Isosuo, Toppå och Rauhala avfallscentralersamt sorteringsstationerna mottar alla typerav farligt avfall, förutom explosiva ämnen.Asbest och tryckimpregnerat virke tas emotendast vid avfallscentralerna. Problemavfallscontainrarnaför farligt avfall som finns vidåtervinningscentralerna tar inte emot läkemedel.Läkemedlen försöker TSJ styra till apotekensmottagning. Miljöbilen Yrjö tar emot allatyper av farligt avfall från hushållen. Explosivaprodukter så som nödraketer och fyrverkerierbör föras till polisens mottagning.Batterier och ackumulatorer omfattas avproducentansvar och uttjänta produkter kanåterlämnas till butikernas insamlingslådor.Batterier och ackumulatorer samt lysrör ochenergisparlampor tas fortsättningsvis emotvid TSJ:s mottagningsplatser för farligt avfallmed stöd av de avtal som TSJ ingått med producentorganisationerna.EL- OCH ELEKTRONIKSKROTETÅTERGÅR TILL SINA RÖTTERBolaget har avtal med producentsammanslutningarnaom mottagning av el- och elektronikskrotav konsumenter. Mottagningsplatsernafinns vid bolagets avfallscentraler och sorteringsstationersamt hos två samarbetspartners:Kisällikellari i Lundo och Ekosmedjan iÅbo. Producentsammanslutningarna avhämtarel- och elektronikskrotet från mottagningsplatsernaför behandling och återvinning.MOTTAGNINGSPLATSER FÖR FARLIGT AVFALL:• TSJ:s avfallscentraler 3 st, tar emot • Apotek 39 st, tar endast emot läkemedelalla typer av farligt avfalloch termometrar• TSJ:s sorteringsstationer 4 st, tar • Hälsocentraler 1 st, tar endast emotemot alla typer av farligt avfallläkemedel och termometrar• Ekotorgen och återvinningscentralerna • Miljbilen Yrjö ambulerar sammanlagt4 st, inte läkemedel136 dagar i kommunerna.GIFTIG SKADLIG OXIDERANDE FRÄTANDE LÄTTANTÄNDLIG SKADLIGFÖR MILJÖNMÄNGDERNA FARLIGT AVFALL:- exklusive asbest, EE-skrot ochimpregnerat trä2011 633 ton alltså 1,9 kg/invånare2010 513 ton alltså 1,6 kg/invånare2009 570 ton alltså 1,8 kg/invånare.KOSTNADERNA FÖRFARLIGT AVFALL:2011 528 000 euro alltså 1,6 euro/invånare2010 490 000 euro alltså 1,5 euro/invånare2009 453 900 euro alltså 1,4 euro/invånare.MÄNGDEN EL- OCHELEKTRONIKSKROT:2011 2 016 ton alltså 6,1 kg/invånare2010 1 978 ton alltså 6,1 kg/invånare2009 1 939 ton alltså 6,0 kg/invånare.12 | Årsberättelse 2011 | TSJ

VID TOPPÅ AVFALLSCENTRALbalades sommaren 2011 sammanlagt10 300 ton brännbart avfallÅr 2011 hämtade sammanlagt2 653 personer avfalltill AURANMAA SORTE-RINGSSTATION.Avfallscentralerna har täckande servicebonejdens Avfallsservice har treÅCentralerna är Isosuo avfallscentral i Reso,avfallscentraler där det utövermottagningen av avfall ocksåfinnshanteringsfunktioner.Rauhala avfallscentral i Pargas och Toppåavfallscentral i Åbo. Hushållen betjänas vidavfallscentralernas serviceställen för småkunder.Tjänsterna för storkunder och slutdeponeringenav avfall har koncentrerats tillToppå avfallscentral. Hushållen får service vidavfallscentralernas sorteringsstationer som ärplanerade för småkunder. Toppå avfallscentralär den central som har flest besökare. Antaletsmåkunder var sammanlagt närmare 86 700.Vid Isosuo var besökarantalet över 24 700 ochvid Rauhala 13 400.Bolaget handhar mottagningen av brännbartkommunalt avfall vid Oriketo mottagningsstationi Åbo. Det brännbara avfall somtransporteras till Kotka och Sverige går viaterminalen vid Toppå avfallscentral. Undersommaren balas det brännbara avfallet i väntanpå att perioden för energiutvinning börjarpå nytt.Hushåll och andra småkunder betjänasockså vid de separata sorteringsstationerna.I augusti 2010 invigdes sorteringsstationen iTarvasjoki. På Pargas öar, I Houtskär, Korpooch Utö betjänar sorteringsstationerna bådefast bosatta och det stora antalet fritidsbosatta.Sorteringsstationen i Nagu ersattes i börjanav år 2011 av Mobilen, en sorteringsstation påhjul. Bilen tar emot avfallet och transporterardet vidare till större mottagningscentra.TOPPÅ AVFALLSCENTRALToppå avfallscentral ligger i Skogsbacka stadsdelcirka fem kilometer från Åbo centrum.Sydvästra Finlands miljöcentral beviljadeavfallsstationen miljötillstånd den 31.5.2006.Tillståndet fick laga kraft den 7.4.2009. Miljökontrollernautförs enligt den kontrollplan somfastställdes den 18.8.2010.Den totala arealen för den nuvarande avfallscentralenär cirka 59 hektar. Avfallsmottagningstjänsterna,mottagningsområdenaoch hallarna samt sorteringsområdena upptarcirka 37 hektar av området. Området för slutdeponiär 5,4 hektar stort. På området finns enterminal för mellanlagring av brännbart avfallsamt en hall för mottagning av bioavfall. TSföretagstjänster har hyrt ett område på ca 3hektar för sin verksamhet och de sköter ocksåom biohallen.Avfallscentralens område är täckdikat ochvattnet leds till Åbo stads avloppsreningsverk.Deponigasen tas tillvara från det stängda deponiområdet.ISOSUO AVFALLSCENTRALIsosuo avfallscentral ligger på gränsen mellanNådendal, Reso och Masko. Avståndet tillReso centrum är 4 kilometer fågelvägen och10 kilometer längs med landsvägen. SydvästraFinlands miljöcentral beviljade miljötillståndtill avfallscentralen 28.2.2006. Kontrollplanenför området godkändes 14.3.2007.Isosuo avfallscentral fungerar som servicepunktför småkunder. Det deponiområdesom senast varit i bruk stängdes år 2007. Avfallscentralsområdetär täckdikat och vattnetleds till avloppsreningsverket i Reso. Gasuppsamlingpågår med hjälp av ett rörsystem iden stängda avstjälpningsplatsens grundkonstruktioner.RUAHALA AVFALLSCENTRALRauhala avfallscentral befinner sig i Pargascirka tre kilometer från stadens centrum. SydvästraFinlands miljöcentral beviljade miljötillståndtill Rauhala avfallsstation 28.11.2003.Kontrollprogrammet godkändes 26.4.2005.Rauhala fungerar i huvudsak som servicepunktför småkunder. Slutdeponeringen avkommunalt avfall har tillsvidare avbrutits. VidRauhala deponeras endast mineralullsfabrikensindustriavfall. Avfallscentralens områdeär täckdikat och vattnet leds till avloppsreningsverketi Pargas.ORIKETO MOTTAGNINGSSTATIONOriketo mottagningsstation ligger på avfallsförbränningsanläggningenstomt i Åbo. Mottagningsstationenbetjänar storenhetskunder.Förbränningsverket tar emot källsorteratbrännbart avfall från hushåll och den offentligasektorn. Verket producerar cirka 6 procent avden fjärrvärme som behövs i Åbonejden.Förbränningsverket övertogs av TurkuEnergia Oy:n i början av år 2011. SydvästraFinlands miljöcentral beviljade den 30.9.2009ett tillfälligt miljötillstånd till avfallsförbränningsanläggningen.Tillståndet gäller framtill den 31.12.2014. Åbo Energi rapporterarnoggrannare om anläggningens verksamhet.MILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTOPPÅ AVFALLSCENTRAL Långholmsgatan 7,Åbo • tfn 020 728 2130 • mån–fre 6.30–21ISOSUO AVFALLSCENTRAL Isosuontie137, Reso • tfn 020 728 2150 •mån 12–19,tis–fre 10–17RAUHALA AVFALLSCENTRAL Sydmovägen173, Pargas • tfn 020 728 2160 •mån 12–19, tis, ons, fre 10-17. Torsdagarstängt.EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 13

TSJ koncernen tog sammanlagtemot närmare 260 000 TONavfall vid sina serviceplatser.Av det mottagna avfallet kunde 82 %styras till återvinning och vid årsskiftetväntade dessutom närmare 10% i lagerpå transport till återvinning.Återvinningen av avfall ökarid TSJ:s avfallscentraler ochVsorteringsstationer mottas sorteratnyttoavfall, farligt avfalldvs. problemavfall, el- och elektronikskrotsamt brännbart avfall och deponiavfall.Återvinningsbart avfall är bland annatmetall, papp och kartong, glasförpackningar,planglas, sanitetsporslin samt rena gipsskivor.Träavfall, plast och brännbart avfall utnyttjasför energiproduktion.Deponiavfallet deponeras som namnetantyder på soptippen. Toppå avfallscentralmottar dessutom deponidugligt specialavfall,sandhaltigt slam och asbest. På centralensområde finns också en mottagningsterminalför bioavfall som är uthyrd till TSJ FöretagstjänsterAb (numera Ekopartnerit Oy).Mottagningen av nyttoavfall och farligtavfall har presenterats tidigare. TSJ samlar innyttoavfall samt farligt avfall också under olikatyper av specialinsamlingar. Från och med år2007 har metall insamlats på olika platser avTSJ:s verksamhetsområde. I den yttre skärgårdensköts insamlingarna i samarbete medHåll skärgården Ren rf. Under insamlingarna2011 insamlades sammanlagt 30 400 kilo bilbatterier,annat farligt avfall närmare 2 700kilo, cirka 61 300 kilo elskrot och cirka 61 300kilo metallskrot.TSJ tog år 2011 emot sammanlagt 224 000ton avfall. Av det avfall som TSJ tagit emot styrdes82 procent till nyttoanvändning. En tiondelav avfallsflödet väntade vid årskiftet i mellanlagerpå återvinning. Med i siffrorna är ocksådotterbolaget TSJ Företagstjänster Ab:s siffrorför avfall som tagits emot av näringslivet.Den service som TSJ Företagstjänster Aberbjöd näringslivet sköttes på det av TSJ hyrdaTopilafältet vid Toppå avfallscentral, vid Lill-300 000250 000200 000150 000100 00050 0000MÄNGDEN MOTTAGET AVFALL,KONCERNEN TSJ2009 2010 2011Topila samt vid bioavfallsterminalen. Vid deandra avfallscentralerna mottogs i huvudsakträavfall i liten skala. Mottagningstjänsternavid avfallscentralerna för näringslivets avfallköpte Företagstjänsterna av sin ägare, dvs.TSJ.HANTERAT OCH NYTTOANVÄNDT AVFALL,KONCERNEN TSJ• Jordmassor för avstjälpningsplatsenskonstruktioner• Slam från kommunalt avfall ochspecialslam• Slagg från Oriketo• Byggnads- och produktionsverksamhet• Sorterat farligt avfall ochåtervinningsbart avfall• Sorterat farligt avfall och återvinningsbartavfall. Blandat kommunalt avfall300 000250 000200 000150 000100 000• Återvunnet som material• Kompostering av bioavfall• Energiutvinning• Användning iavstjälpningsplatskonstruktioner• Mellanlagring vid årsskiftet (inklusiveslaggavfall)• Specialdeponering• Slutdeponering50 00002009 2010 201114 | Årsberättelse 2011 | TSJ

I rådgivningsevenemangen deltog år 2011över 14 500 personer, av vilka över10 100 var barn.Vi vägleder i sortering och gerråd i hur man undviker avfallTSJ sörjer för ägarkommunernasavfallsrådgivningsskyldighet.Sammanlagt köptes 788,5 timmarrådgivning för olika evenemangav Åbo Ekotorg, Kisällikellari i Lundo ochfirman Vihreä Noita. Rådgivningen betonade isitt arbete främst konsumtionsvanorna samtvikten av kompostering.Rådgivningen riktades framför allt tillgrundskolor, yrkeshögskolor, och olika föreningar.Rådgivarna var anträffbara under mångasommarevenemang samt marknader.I rådgivningsevenemangen deltog år 2011över 14 500 personer, av vilka över 10 100var barn. Antalet deltagare i rådgivningsevenemangensjönk något från tidigare år ochantalet rådgivningstimmar var cirka 60 färreän år 2010. Förändringen kan tillskrivas dennormala växlingarna mellan olika år eftersomdeltagarna i rådgivningsevenemangen samtantalet evenemang har ökat nu flera år i radtrots att resurserna som använt för rådgivningeninte har ökat. TSJ:s servicenummersvarar på kundernas avfallsservicefrågor.Kunderna kontaktade därtill avfallsrådgivningensammanlagt 422 gånger via e-postoch nättjänsten.Frågorna gällde ofta till exempel sorteringen,avfallsservicen vid egnahemshus samtmottagningsplasternas tjänster. Respons mottogsbland annat om nedskräpningen vid återvinningspunkterna.Toppå avfallscentral ficktack för god kundservice och kundtidningenVi ger mer igen fick god respons.MÅLET MED RÅDGIVNINGENÄR ATT MINSKA PÅ MÄNGDENAVFALLÖver 40 procent, dvs. 388.5 timmar av allarådgivningstimmar hade ett innehåll och höllsmed metoder som strävar till att minska påmängden avfall. De mest använda rådgivningsmetodernavar Loskatar-dockteaterföreställningen,födelsedagskalas-undervisningspaketet,shoppingkorgarna med produktpar,frågeformulären, naturresursutställningenoch shoppingsimulatorn i Ekotorgets utrymmeneller som ambulerande version. Lyckoträdkampanjensom hölls i slutet av året gavockså många rådgivningstimmar. Förebyggandetav uppkomsten av avfall ingår också itill exempel komposteringsrådgivningen och ▶Rådgivning tillsammansBOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARAvfallsrådgivare Anu Syrjänen från ÅboEkotorg säger att samarbetet med TSJ harmöjliggjort många saker som föreningeninte skulle ha kunnat förverkliga på egenhand. I bakgrunden syns Shoppingsimulatornmed vilken det är möjligt att jämförainköpens inverkan på miljönÅbonejden verkar sju ekotorg och återvinningscentraler som tar emot konsumenternasföremål för återvinning och som säljer reparerade elapparaterIoch dugliga föremål.TSJ har rådgivningssamarbete med Åbo Ekotorg och Liedon Kisällikellari.Återvinningscentralen i Pargas upprätthålls av TSJ. De övriga aktörerna är Ekokaarina i S:tKarins, SER-hallen och Återvinningscentralen i S:t Karins, Reso Ekotorg och Åbo Ekosmedja.Åbo Ekotorg firade 10-årsdag hösten 2011. Kestävän Kehityksen Yhdistys ry somupprätthåller Åbo Ekotorg har vuxit till en stor förmedlare av produkter som styrts till återanvändning.Åbo Ekotorg är också en viktig sysselsättare. Verksamheten expanderar helatiden. Ekotorget är känt bland annat för Återvinningsveckan som i höst firade tioårsjubileum.TSJ deltog i temaveckan genom att upprätthålla en rådgivningspunkt med information omel- och elektronikskrotets inverkan på miljön.Åbo Ekotorg och TSJ gör mycket samarbete. TSJ köper till exempel rådgivningstjänsterav Åbo Ekotorg. Ekotorget har också egen avfallsrådgivning och miljöfostran. Åbo Ekotorgtar emot farligt avfall samt el- och elektronikskrot. Användningsbara elapparater repareras,testas och säljs i Åbo Ekotorgs butiker på Rieskalähdevägen och Kyrkovägen.MILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 15

AVFALLSGÄNGETfick egnaFacebook-sidor.KOMPOSTDOKTORN gavråd i sammanlagt 110 timmar.▶RÅDGIVNINGENS KOSTNADERAvfallsrådgivningens kostnader sammanlagteuro/årsorteringsrådgivningen. I maj firade TSJ, ÅboEkotorg och Liedon Kisällikellari den nationellaSluta Slösa -veckan med invigning avUusix-containrarna. Uusix-containrarna somplacerats på sorteringsstationerna i Toppåoch Auranmaa ger kunden en sista chans attöverlämna användbara möbler för återanvändning.Under invigningen kunde stationensbesökare, förutom att bekanta sig med den nyacontainern, delta i en lekfull frågesport medfrågor om hur man kan förebygga uppkomstenav avfall.Frågeformuläret med samma innehållanvändes också i TSJ:s rådgivningstält vidmånga happenings under våren och sommaren.Till temat hörde shoppingkorgar medproduktpar som gav upphov till diskussionerom livsmedlens och andra vardagsproduktersmiljöpåverkan. En hurudan ekologisk ryggsäckhar nötkött? Är mormors vinbärssaft ellerBrasiliansk apelsinsaft ett mer ekologiskt val?I oktober firades Återvinningsveckan förtionde gången. I år deltog TSJ i temaveckansom arrangeras av Åbo Ekotorg genom attarrangera en rådgivningspunkt där besökarnafick information om elapparaternas inverkanpå miljön. Utställningen på Åbo salutorg medinformation om mobiltelefoners produktion,tillverkning och återvinning, samt tävlingensom ansluter till utställningen, uppmuntrar tillatt begrunda de allt större mängderna elektronikskrotsamt miljöproblemen förknippademed dem. Åbo Ekotorg tog vid sidan av rådgivningspunktenemot mindre elektronikskrot.Den 21-27.11. firades Europa minskar avfallet-temaveckan.Under temaveckan sändesLyckoträden ut på en turné i nejdens bibliotekoch evenemang. På julgranarnas pynt fick deltagarnaskriva ner sina egna källor till hållbarlycka. Efteråt donerades träden till evenemangensarrangörer så att möjligheten attdela sin tankar om lycka fanns kvar på sammaplats en längre tid. Vid sidan av dekorerandetav Lyckoträden underhöll Tiernapojat-dockteaternbesökarna och gav tankställare underevenemangen.I och med kampanjen fick kampanjenockså egna Facebook-sidor som även i fortsättningenär ett verktyg för rådgivningen ochen kanal för att sprida information om olikaevenemang.2011 2010 2009192 000 214 000 225 075Avfallsrådgivningens kostnader, euro/invånare 0,59 0,66 0,70Avfallsrådgivningens köptjänster, euro 79 300 82 000 118 777* Kundtidningarna ingår helt i kommunikationens kostnader. Köptjänsternas kostnader minskadeeftersom rundturerna sköttes av praktikanterSkoleleverna bekantade sig med Oriketoavfallsförbränningsverk.RÅDGIVNING FÖR ALLASKOLBARNTSJ:s rådgivning strävar till att nå alla områdetslågstadieelever två gånger. Första- ochandraklassisterna får besök av dockteaterföreställningenLoskatar och hennes sju sorterssaker. Föreställningen turnerade i Åbos skolorunder våren och i Masko, Virmo, Nousis ochRusko lågstadier i september och oktober.Med hjälp av föreställningen samt tilläggsmaterialetbegrundas den onödiga och nödvändigakonsumtionen samt konsumtionensmiljöaspekter på ett sätt som tilltalar barn,dvs. med sagans hjälp. I Åbo inbjuds sjät-Avfallsrådgivare Toni Tikkanen funderar tillsammansmed skoleleverna över produkternas inverkan på miljönunder Miljöstigar för skolbarnens värld-evenemanget.Miljöstigarna leddetill konserthusetPotatis eller ris? Nötkött eller grönsaksbiffar?Under elevevenemanget iÅbo konserthus i februari jämförde cirka 900 Åboelever shoppingkorgarnasinnehåll och funderade över produkternas inverkan på miljön tillsammansmed avfallsrådgivare Toni Tikkanen. Avfallsfrågorna och den hållbarautvecklingens teman var redan bekanta för de flesta eftersom många avtillställningens besökare hade via naturstigarna deltagit i TSJ:s rundturereller sett dockteatern.TSJ:s rådgivning deltog i den Nordiska konferensen för hållbar utvecklingLösningar 2011 och evenemanget Miljöstigar för skolbarnensvärld. Evenemanget arrangerades av Åbo stads undervisningsväsen ochundervisningsstyrelsens Miljöstigsprojekt tillsammans med ett antalsamarbetspartners.16 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Avfallsrådgivningen kontaktades 422gånger per e-post eller via webbsidornaselektroniska blankett. Frågor besvaras ocksåav avfallsrådgivningens telefonjour.De flesta anser attavfallsrådgivningenmotsvarat förväntningarna.teklassisterna och från övriga skolor högstadieelevernavartannat år för att delta i avfallsservicensrundturer. Under rundturen som TSJbjuder på bekantar sig eleverna med Toppåavfallscentral, Oriketo avfallsförbränningsverksamt verksamheten vid en återvinningscentralinom det egna området. Målsättningen är attbekanta sig med avfallsservicesystemet ochuppmuntra till sortering och förebyggandetav uppkomsten av avfall. I rundturerna deltogunder våren sjätteklassisterna från Åbo ochunder hösten elever från högstadierna i Nådendaloch Reso.KOMPOSTDOKTORN ÖPPNADEMOTTAGNINGENKomposteringsrådgivningen effektiveradesmed hjälp av den nya ”kompostkliniken”.Rådgivningsmetoden är i sig bekant och harvarit i användning hos TSJ redan från förstabörjan, men med nytt material blev metodenintressantare och fick mer synlighet. Kompostdoktornmarknadsfördes under höstenför bibliotek och egnahemsföreningar. Kompostdoktornvar också anträffbar under endel av kommunernas marknader. Antaletrådgivningstillfällen med komposttema varsammanlagt 110 timmar vilket är dubbelt såmånga som föregående år.Som en del av rådgivningen för att minskapå mängden avfall ingår rådgivning för attminska på bioavfallsmängden. Shoppingkorgarnasom var i användning under marknadsevenemangensamt Shoppingsimulatorn somriktar sig till läroinstanser behandlar livsmedlensmiljöpåverkan.BESTÄLLARNA NÖJDA MEDRÅDGIVNINGENRespons från rådgivningstillfällena samlassystematiskt in med hjälp av responskort ochen elektronisk responsblankett på TSJ:s webbsida.Under årets lopp gavs respons sammanlagt79 gånger. Svaren visade att beställarnaär rätt så nöjda. Rådgivningen motsvaradetill sitt innehåll de förväntningar som störstadelen av respondenterna hade (Medeltal 4,53,max 5). Respondenterna upplevde också att defått ny information under rådgivningstillfällena(medeltal 4,2). På frågan om rådgivningenhade motiverat respondenterna att sortera ochgöra hållbara konsumtionsval var svaret riktigtbra (medeltal 4,47). I den öppna responsenfick rådgivarna ofta tack för den rediga presentationenoch för att de kunnat ta de olikaålders- och målgrupperna så väl i beaktande.Plock från responsen: ”Återvinningsteaternborde uppföras också för förskolebarn”,”Jag fick inspiration att återvinna och funderaöver den egna konsumtionen”, ”Loskatarföreställningenskulle ha passat förutom för 1-2klassister också för äldre elever”, ”Undervisningav det här slaget borde vara fortlöpande.För alla. Också i vår skolinrättning borde allaavdelningar och hela personalen skolas”.BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERRiikka Leskinen från VALONIA som fungeratsom dragare för Kelaa!-projektetberättar, att antalet projektevenemangvar sammanlagt över 200 och deltagarantaletöver 20 000.Kelaa!-projektet lyfte framden hållbara konsumtionenKelaa! hållbar utveckling och livskvalitetsamarbetsprojektettog slut i juni. Det treårigaprojektet som i huvudsak finansieratsmed medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden(ERUF) ägde rum under perioden1.3.2008–30.6.2011.Som huvudsaklig dragare för projektetfungerade VALONIA samt centret för miljötjänsteroch hållbar utveckling i Lahtisregionen.Åbonejdens Avfallsservice Ab fungeradesom regional samarbetspartner och finansiärsamt expert gällande avfallsservice och förebyggandetav uppkomsten av avfall. Undervåren förverkligade TSJ en utställningshelhetför projektet som beskriver mobiltelefonenslivscykel. Utställningen är främst tänkt attfungera som ett hjälpmedel för högstadiernai undervisningen av hållbar utveckling. Skoloroch föreningar kan i fortsättningen låna utställningenvia Valonia.Under projektet har TSJ deltagit i planeringenav evenemang och praktiska arrangemang,delat ut projektmaterial vid egnarådgivningsevenemang samt bidragit medskolning och föredrag under evenemang fördisponenter, bostadsaktiebolag samt byggare.TSJ deltog i projektet med målsättningenatt samarbetet ger stora resurser samt synlighetoch då också inverkar på rådgivningenför förebyggandet av uppkomsten av avfall.Projektet förverkligade hundratals evenemangoch nådde ut till tusentals människor, projektetfick stor synlighet och producerade materialsamt skapade samarbetsnätverk. Projektetsverksamhetsmål och kommunikationsmässigamål uppnåddes men att mäta effekten av hurde kvalitetsmässiga målen förverkligats ärutmanande. På basen av den respons somflutit in, den offentliga diskussionen samt deförändringar som skett inom organisationernasverksamhet kan man ändå dra slutsatsenatt målsättningarna gällande deltagarnas ochpublikens beteende har uppnåtts.SOCIALT ANSVARMILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 17

TURUN SEUDUN JÄTEHUOLTO TIEDOTTAA 1/2011YKÖAUTO YRJÖN AIKATTADE VIKTIGASTE NYHETSRUBRIKERNA ÅR 201119.1 Åbonejdens Avfallservice och Ekokem inleder samarbete13.3 Den mobila avfallsstationen anländer till Nagu 15.31.4 Konkurrensutsättningen hämtade nya avfallsentreprenörertill Åbonejden16.5 Insamlingen av metall, elskrot, däck och bilbatterier inleds 18.519.8 Avfallspunkten på Nötö har invigts30.8 Uusix-containrarna förebygger uppkomsten av avfall17.10 Mottagningen av räfsavfall fortsätter till den 7.1124.10 Återvinningsveckan fyller 10 år!25.11 Försöket med avfallstransport från Åbo till Umeå inleds i december20.12 Åbo avfallsservice Ab:s verksamhetssystem certifieradesKommunikation och växelverkanENTISESTÄENEMMÄNSirpa Laaksonen ja Ulla HurmeTaloyhtiö hyötyylajittelustaRiikka LeskinenInformation aboutwaste disposalin English isavailable atwww.tsj.fiLiikkuvaa jäteasemaakokeillaan NauvossaNoutopalvelu kuljettaaisot tavaratVI GERMER IGENÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2011Glädje kräveringa grejerPieni teko voiolla suuriwww.tsj.fiInformation aboutwaste disposalin English isavailable atwww.tsj.fiStart för avfallskraftverketsMKBBra saker kommer igenI Hyddan är ekologivardagENTISESTÄENEMMÄNTURUN SEUDUN JÄTEHUOLTO TIEDOTTAA KESÄ 2011Kimpparoskis ontoimiva ratkaisu– kesälläkinOta talteenlajitteluopasNoutopalveluauttaakuljetuksissaommunikationsmässigt var årK2011 lika livligt som föregåendeår. TSJ:s arbete för att anpassaverksamheten till den nya avfallslagenfortsatte. Den offentliga avfallsservicesektornutvecklade nya tilläggstjänsterför att svara på kundernas önskemål. Transporttjänstoch uthyrning av renoveringskärrorinleddes. Sorteringsstationernas samarbetemed olika aktörer fördjupades, och TSJ strävadetill att aktivt informera om samarbetetmed Curatio och Åbo Ekotorg. Mest diskussioni medierna väckte transporten av avfall tillSverige, skärgårdens avfallsservice samt denårliga mottagningen av räfsavfall. I slutet avwww.tsj.fiw.tsj.fiATAåret arrangerade TSJ ett seminarium om dennya avfallslagen vilket väckte intresse. Sammalagtsände TSJ ut 31 pressmeddelandenunder året som gick.I stället för betalda annonser använde TSJmer aktivt än tidigare kommunernas egnainformationsblad för att få ut information.Om kampanjen för insamling av metallskrot,elskrot, bilbatterier och bildäck informeradeTSJ i huvudsak via kommunernas informationsblad.Antalet personer som deltog i insamlingenvar stort vilket innebär att informationengick fram på önskat sätt.Artiklar som TSJ producerat själv publiceradesbland annat i Rakentajan Posti ochEgnahemshusföreningen tidning.Största delen av annonsbudgeten för 2011styrdes till miljöbilen Yrjös annonsering. Målsättningenär att med annonseringen öka påantalet användare. Annonserna placeradesfrämst i små lokaltidningar, områdestidningaroch gratisblad. Uppföljningen av annonsernaseffekt fortsätter ännu år 2012.WWW.TSJ.FI – DAGS FÖR ENANSIKTSLYFTNINGTSJ:s webbplats hade närmare 70 000 besökareunder året vilket innebär cirka 10000 fler änföregående år. Utdelningen av kundtidningenVi ger mer igen syntes i besökarantalen mendå den avgiftsfria mottagningen av räfsavfallinleddes i april var besökarantalet rekordhögt.De mest populära webbsidorna var Toppå avfallscentralssidor samt prislistan för småavfallspartier. Sökmaskinen för sorteringsinstruktioner,dvs. Avfallets ABC, användesfrämst av studeranden och läroinstanser.En uppdatering av www.tsj.fi -tjänsten inleddesi slutet av 2011. Framsidan får i ochmed uppdateringen mera utrymme för nyheteroch evenemangen avskiljs till en egenkalender. Sidornas visuella utseende lättassamtidigt upp.VI GER MER IGEN INNEHÅLLERFAKTATidningen Vi ger mer igen utkom 2011 i tvåolika versioner. Huvudtidningen Vi ger merigen delades ut på fastlandet och Vi ger merigen – Väståboland delades ut i Pargas. Väståbolandstidningendelas ut som tvåspråkig.Huvudtidningen ges i sin helhet ut på tvåspråk, finska och svenska. Den finskspråkigatidningen delas ut till alla hem på verksamhetsområdet.De svenskspråkiga får dessutomden svenskspråkiga tidningen hems om adresserad.De fritidsboende på området med centraltkonkurrensutsatta avfallstransporter fickdessutom Entisestä Enemmän – kesälläkinhemburen. Tidningens innehåll är skrädarsyttför de fritidsboendes behov.Årets första nummer hade bostadsaktie-Ilkka Piirainen vann konsttävlingen medverket Joutsenlaulu.De bästa verken som deltog i TSJ:s konsttävling ställdes i oktober ut i Turbinhallen iÅbo. På bild konstnärerna som deltog i tävlingen.18 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Förnyelsen avWWW.TSJ.FIINLEDDES.TSJ:s webbplats hade närmare70 000 besökare under året.KOSTNADER FÖR KOMMUNIKATION OCH RÅDGIVNING2011 2010 2009Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro/år 663 200 643 300 621 300Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro/invånare 2,0 2,0 1,9Kommunikationens kostnader, euro/år 471 200 429 300 396 252bolagets avfallsservice och TSJ:s nya transportservicesom huvudteman. I hösten tidninggavs huvudvikt åt Kelaa!-projektet samt återvinningscentralernasservice. Viktiga temanvar också förebyggandet av uppkomsten avavfall samt återvinningen av gamla byggnadsdelar.SVANSÅNG VANN TSJ:SKONSTTÄVLINGVinnarna i TSJ:s konsttävling samt de bästaverken premierades och ställdes ut Åbo EnergisTurbinhall 8-11.10. Alla som studeradekonst eller formgivning eller som utexamineratstill branschen år 2010-2011 kunde deltai tävlingen. Nyckelord för tävlingen var förebyggandetav uppkomsten av avfall, slow life,förenkling och materialeffektivitet.Elva verk av återvunnet material och avfallblev färdigställda inom den utsatta tiden. Tillvinnare utsågs Ilkka Piirainens svan Joutsenlaulusom tillverkats av gamla plastkanistrar.På delad tredje plats kom Anu Corin med verketKassialma samt Outi Vihlman med verketPush the button. TSj arrangerade tävlingen isamarbete med Turun ammattikorkeakoulusamt Yrkeshögskolan Novia. Utställningen besöktesunder fyra dagar av över 300 besökare.TALOUSTUTKIMUS KARTLADEINFORMATIONSKÄLLORNA OCHBEDÖMER KUNDTIDNINGARTaloustutkimus kartlägger invånarnas kännedomom avfallsfrågor vartannat år. Enligtden undersökning som utfördes våren 2011berättade hälften av de som svarat att de fåttinformation om avfallets sortering, återvinningeller hantering via Åbonejdens Avfallsservice(TSJ) och knappt hälften att de fått info frånmedierna, dvs. radio, tv och tidningar.En knapp tredjedel uppger att de fått informationfrån Återvinningscentralerna/Ekotorgenoch var fjärde person från bostadsaktiebolagetseller invånarföreningens tillställningar.Av TSJ:s kanaler är Vi ger mer igen-tidningenVälkommen till husbolagets talkooch gårdsfest!Mässan för samhällsteknik gick avstapeln i Åbo 18-20.5. TSJ deltog imässan med en imponerande avdelningsom fick mycket uppmärksamhet.Avdelningen var byggd somen innergård till ett husbolag. Påavdelningen kunde man bland annatbekanta sig med hur TSJ kanstöda husbolagen i sorterings- ochåtervinningsrådgivningen. TSJ hartill exempel material för rådgivning,dekaler för sopkärl och sorteringstavlor.Mark – Suomen Markkinointiliittory:s Åbosektion valde TSJ:savdelning till årets bästa mässavdelning.den mest använda och två av fem har fått informationvia den. Den förra undersökningen gavvid handen att tidningens betydelse var större.År 2009 svarade över hälften av de tillfrågadeatt de fått information från Vi ger mer igen.Konsumenterna är fortfarande nöjda med denuvarande informationskällorna.Drygt tre av fem (61%) anser att de fåtttillräckligt med information om avfalls- ochåtervinningsfrågor. En knapp fjärdedel (23%)vill få mera information. Andelarna var påsamma nivå som två år tidigare. Mera informationönskade främst under 50-åringar,studeranden, högutbildade, låginkomsttagare,höghusinvånare samt invånarna i Nådendal.Andelen som var nöjd med mängden informationhade ökat något, till 28 % från knappt 20% tidigare år.Taloustutkimus undersökte hösten 2011både nationella och lokalt utgivna kundtidningar.Av de 12 tidningarna som deltog iundersökningen har 7 en nationell utdelningoch fem, inklusive Vi ger mer igen, utges iÅboregionen. Hur mycket tidningarna läsesDet var tidvis livligt på TSJ:s mässavdelning dåbesökarna bekantade sig med den imponerandeoch färgglada avdelningen.mättes genom att fråga hur många av de tresenast utgivna numren som de tillfrågadeläst eller bläddrat i. Tidningen Vi ger mer igenplacerade sig av de regionala tidningarna pådelad andra plats, cirka två av fem uppgav sigläsa tidningen.Föreställningarna om de olika tidningarnabedömdes med ett allmänt vitsord (4-10) samtpå basen av fyra egenskaper. Medelvitsordetför alla 12 tidningar är 7,33. Bättre vitsord änså av de lokala tidningarna fick bara tidningenVi ger mer igen. Kundtidningarna bedömdespå basen av fyra egenskaper: aktualitet, nytta,hur mycket intresse tidningen väcker samt hurlockande tidningen är.Enligt undersökningen är Vi ger mer igenbäst av de lokala tidningarna och tredje bäst ihela undersökningen efter Pirkka och Yhteishyvä,både vad gäller helhetsintryck och sammanlagtför de fyra egenskaperna. Vi ger merigen uppgavs vara den nyttigaste tidningensamt den tredje mest lockande tidningen.Tidningen kom på fjärde plats vad gäller innehålletsaktualitet.EKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2011 | 19

Den länge efterlängtade vårutflykten sträckte sigtill det bortersta hörnet av TSJ:S VERKSAM-HETSOMRÅDE DVS. UTÖ. De lokala guidernaberättade om Utös historia och öns avfallsservice.Personalen fick motionsochkultursedlar värda 5euro styck.kallade Askeleet-kampanjen och många steginsamlades samt många ämnen för samtal.IHÅGKOMSTEN AVFÖRTJÄNSTFULL TJÄNSTPå hösten belönades personalen för kommuntjänsteårtill vilka åren i TSJ:s tjänst adderats.Med en stor tenntallrik belönades de somhar 30-37 arbetsår bakom sig. Personernavar: Katriina Heinonen, Arja Tuokko, SirkkuNurminen, Jari Kanninen och Kalle Karsten.Med en mindre tenntallrik kom bolaget ihågPERSONALENS NYCKELTAL2011 2010 2009Antal anställda, årsverken 49,5 53 43Med fast anställning, antal 42 44 38,5Tidsbunden anställning, % av årsverken 18 23 9Personalen medelålder (fast anställning) 47,1 45,4 45,1Kvinnornas andel % 52 50 40Männens andel % 48 50 60Utbildning euro/årsverke 1116,4 1851,6 1148Utbildning dagar/årsverke 3,4 2,2 2,8Kostnader för rekreation och fritidsaktiviteter euro/årsverke 683,3 394,9 729Arbetarskydd euro/årsverke 11,4 12,8 6,3Arbetarskydd euro/årsverke 514,3 567,4 710Arbetarskydd euro/årsverke 342,6 384,7 215BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERPå hösten var det fest för alla med mångatjänsteår bakom sig.SOCIALT ANSVARde som arbetat i 20-27 år. Personerna är LasseSuikkanen, Juhani Iiitti, Erkki Koponen, OutiLaaksonen, Päivi Mikkola, Juha Hämäläinen,Riikka Armio och Mikko Leino.ARBETSHÄLSA OCH SÄKERHETKostnaderna för arbetshälsa och arbetarskydduppgick till 857 euro/årsverken. Sjukfrånvaronuppgick till 661 dagar dvs. 11,1 dagarper person. Arbetsolycksfall som ledde tillsjukfrånvaro var sammalagt 5. TSJ har ettavtal med Suomen Terveystalo Oy gällandearbetshälsovåren.VÅRUTFLYKT TILL UTÖPå väg till Utö bekantade sig personalen med skärgårdens avfallsservice bland annati Nagu gästhamn.MILJÖANSVAREKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 21

Av samhällsavfallet återvanns cirka 95 % .Endast 5 % av den totala mängdensamhällsavfall slutdeponerades.Återvinningen som material uppgick till 33%.En hållbar lösning för att förhindrauppkomsten av deponigaser är atthelt upphöra med hanteringen avbioavfall på avstjälpningsplatsen.De mest betydande miljöaspekternaen viktigaste miljöaspekten iDbolagets verksamhet är växthusgasernasom frigörs från detslutdeponerade avfallet. Utsläppenkan bekämpas genom att man byggeruppsamlings- och behandlingssystem för deponigasenoch utnyttjar det brännbara kommunalaavfallet inom fjärrvärmeproduktionen.En hållbar lösning för att förhindra uppkomstenav deponigaser är att inte längredeponera biologiskt nedbrytbart avfall påavstjälpningsplatserna. I Åbonejden slutdeponerasendast avfall som inte innehållerstora mängder bionedbrytbart avfall. Boendetsbionedbrytbara avfall styrs tack var källsorteringentill återvinning, kompostering ochenergiproduktion som en del av det brännbaraavfallet. Endast deponiavfallet som samlasin vid fastigheterna och som innehåller ickebrännbaramaterial eller material som störförbränningen, så som PVC-plast, deponeraspå avstjälpningsplatsen. Bioavfallet som uppkommerinom den offentliga sektorn, butikeroch företag samlas in separat och fibrernautnyttjas effektivt antingen genom återvinningeller som energiavfall inom energiproduktionen.DEPONIGASER OCHKLIMATFÖRÄNDRINGENDet organiska avfallet på avstjälpningsplatsernabryts gradvis ned och frigör samtidigtkoldioxid och metan samt små mängder andragaser. Deponigasen innehåller i genomsnitt 50procent metan och 50 procent koldioxid. Metanär en växthusgas som är 23 gånger starkare änkoldioxid, och därför är det mycket viktigt attminska mängden metan och omvandla den tillmindre skadlig koldioxid.Mängden deponigas som frigörs i luftenfrån avstjälpningsplatserna kan uppskattasmed olika kalkylmetoder. Man utgår från avstjälpningsplatsensdeponihistoria och bedömerdeponiavfallets sammansättning ochmängden biologiskt nedbrytbart kol i avfallet.Den koldioxid som frigörs från avstjälpningsplatsernabeaktas inte vid bedömningen avväxthusutsläppen, eftersom koldioxiden ansesfrigöras från avfall innehållande kol som harbundits via biologiska processer. Plast sominnehåller fossilt kol nedbryts i praktiken intepå avstjälpningsplatserna och frigör såledesinte heller kol.De specifika metanutsläppen från bolagetsavfallscentraler har beräknats medhjälp av FOD-metoden, som uppfyller bästabedömningspraxis enligt EU:s mellanstatligaklimatförändringspanel (IPCC). Metoden beaktardet tidsmässiga beteendet för utsläppensuppkomst. Från Isosuo, Toppå och Rauhalaavstjälpningsplatser frigörs enligt beräkningarna2,55 miljoner m3 metan. metan. Av dennamängd kunde man i genomsnitt ta tillvara 40procent.ENERGIUTVINNING AV AVFALLMINSKAR DEPONIGASENNär man använder källsorterat brännbartavfall för energiutvinning minskar den deponigasbelastningsom uppstår av det bionedbrytbaraavfallet på avstjälpningsplatserna.Vid Oriketo avfallsförbränningsanläggning omvandladescirka 48 500 ton brännbart avfall till95 GWh energi för fjärrvärmenätverket.TSJ transporterar också brännbart avfalltill Kotka Energis avfallsverk samt till E.ONVärme Sverige Ab i Norrköping samt EkokemOy:s avfallskraftverk i Riihimäki. Sammanlagtbrände dessa anläggningar 25 000 ton brännbartavfall från Åbonejden. På basis av energiproduktionsvärdenfrån Kotka Avfallsverkproducerade anläggningarna sammanlagt 74GWh av detta avfall. Träavfallet styrs också tillenergiproduktion, år 2011 sammalagt närmare15 000 ton.TSJ Företagstjänster tillverkade bland annatåtervinningsbränsle av byggavfall varav7600 ton utnyttjades för energiproduktion.NYCKELTALBiogasanläggningen vid Toppå samlardeponigas från deponiområdet. Gasenutnyttjas i den närliggande pannanläggningenför produktion av fjärrvärme.VATTENKONTROLLENEFFEKTIVERASFORTSÄTTNINGSVISEtt annat viktigt mål för miljöinvesteringarnaoch miljö-övervakningen är vattenkontrollenpå avfallsbehandlingsområdena. Lakvattnetfrån avfallsstationerna och ytvattnet från fälteninsamlas och leds till avloppsreningsverket förbehandling. Grundvattnet på områdena ochytvattnet i närheten kontrolleras regelbundet.Kontrollprogrammet för Isosuo förnyades år2009. Utvecklingen av vattenkontrollen som inleddesår 2008 vid Toppå avfallscentral fortsätterännu. Utredningar pågår om det är möjligtatt särskilja påverkningarna av TSJ:s verksamhetfrån de övriga aktörernas verksamhet påområdet. För tillfället blandas vattnet frånområdet redan före det når utjämningsbassängenfrån vilken de leds till avloppsröret.Kontrollrören på avfallscentralerna förnyadesår 2011.2011 2010 2009kostnader för miljöskydd, miljoner euro 1,21 1, 21 1,35kostnader för miljöskydd, euro/invånare 3,7 3,7 4,1kostnader för miljöövervakning, euro 33 800 34 600 28 00022 | Årsberättelse 2011 | TSJ

TOPPÅ AVFALLS-CENTRAL används flitigt.På hösten tar centralenemot trädgårdsavfall, bl.a.äpplen.ENERGI UR AVFALLET:1. Av den gas som uppsamlades från Toppås deponiområde producerades 4,1GWh energi, vilket motsvarar cirka 300 bostäders uppvärmningsbehov.2. Av det brännbara avfallet från Åbonejdens producerades sammanlagt 169 GWhenergi. Det motsvarar det årliga uppvärmningsbehovet för cirka 12 700 bostäder.(om förbrukningen 14 00 kWh/bostad/år år 2009, källa Motiva 14.10.2009)SLUTDEPONERING AVAVFALL ENDAST VID TOPPÅAVFALLSCENTRALSlutdeponeringen av kommunalt avfall vidIsosuo och Rauhala avfallscentraler har avbrutitstills vidare. Nya slutdeponeringsområdenoch ändringar av miljötillstånden förberedssom bäst. Behovet av nya områden beror påom kapaciteten på slutdeponeringsområdet iToppå räcker till. I denna verksamhetsberättelserapporteras således endast om miljökonsekvensernavid Toppå avfallscentral. Informationom Isosuo och Rauhala avfallsstationerfås av utvecklingschef Kalle Karsten, kalle.karsten@tsj.fi.Toppå avfallscentral är störstBOLAGET OCH LEDNINGENvfallscentralen iakttar i sin verksamhetdet miljötillstånd somAbeviljats av Sydvästra Finlandsmiljöcentral 31.5.2006. Tillståndsbeslutetöverklagades år 2006 och ävenVasa förvaltningsdomstols beslut överklagadesår 2008. Högsta förvaltningsdomstolenförkastade besvären 7.4.2009, varvid tillståndetvann laga kraft.Miljökontrollprogrammet för Toppå avfallscentralförnyades år 2010. Egentliga FinlandsNTM-central godkände förändringenden 18.8.2010. Kontrollundersökningarnautfördes av bolaget Lounais-Suomen vesi- jaympäristötutkimus Oy. En mer omfattandekontroll görs med tre års mellanrum. År 2010var det dags för en mer omfattande kontroll.En utredning över förbehandlingsbehovet avdet dikesvatten som leds till avloppsreningsverketär på gång. Man utreder också lakvattnetsinverkan på grundvattnet.I vattenproven undersöks bland annattungmetallhalterna och klorid- och ammoniumkvävehalternasamt den elektriska konduktiviteten.Dessutom undersöks den kemiskaoch biologiska syreförbrukningen samt vattnetshygieniska kvalitet. PCDD/F-föreningarnatog med i kontrollprogrammet i augusti 2010och halterna följdes upp också år 2011 i lak-,grund- och dikesvattnen. Kontrollpunkternabeskrivs på vidstående karta.Slutformningen av det gamla deponiområdetfortsatte under verksamhetsåret. Den sistadelen av det gamla deponiområdet, 15 hektar,ska ytarbetena slutföras i fem etapper underåren 2013–2020.I samband med ytarbetena är det tänktatt år 2012 utvidga området för gasinsamlingoch år 2013 slutföra den norra delens ytarbeten.För utjämningen har man använt lindrigtförorenade jordmassor samt av myndigheternagodkända rejekt från sorteringsanläggningar.De ytarbeten som inleddes i slutet av år 2010slutfördes i augusti 2011.EKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTERTSJ | Årsberättelse 2011 | 23

År 2011 var vintermånaderna kalla ochregnet kom som snö vilket bidrog tillatt lakvattenmängderna var rätt små ijanuari-mars.Arbetet med ytstrukturernapå det gamladeponiområdet vidTOPPÅ STARTADEår 2011.Miljökontroller 2011Som källa för förklaringarna användes Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy:s rapport för Toppå 2011.KONSEKVENSER FÖR VATTNET● GrundvattnetToppå avfallscentral ligger i en lertäckt terrängsvackasom avgränsar till bergiga kullar.Området har inte klassificerats som viktigtgrundvattenområde och där bildas ytterst litegrundvatten. I deponiområdets västra kant rörsig vattnet från nordost till sydväst och i denöstra kanten mot söder.Grundvattnets kvalitet kontrolleras medprov från sex grundvattenrör. Av dessa är tvåbelägna i grundvattnets strömningsriktningovanför avstjälpningsplatsen och fyra nedanföravstjälpningsplatsen. Proven tas två gångerper år.År 2011 var vattnet i grundvattenrörensyrefritt eller mycket syrefattigt. Syresituationeni grundvattenröret HP10 var dålig ochkloridhalten var mycket hög. I vattnet konstateradesockså höga halter av ammoniumkväve.Den höga kloridhalten jämfört med lakvattnettyder på gamla havsbottensediment och inteegentligen på avstjälpningsplatsens inverkan.Vattenkvaliteten i röret varierade inte väsentligtfrån tidigare.KONTROLLERNA I ENLIGHET MED KONTROLLPROGRAMMETUNDERSÖKNINGSFREKVENS PUNKTER ANALYSER ANALYSER PER ÅRgrundvatten 2 x per år 6 19 228ytvatten 4 x per år 3 17 204lakvatten 4 x per år 2 15 120Också i vattnet i rör HP5B på nordöstrakanten av avstjälpningsplatsen fanns högahalter av ammonium. Kloridhalten var klartmindre än i rör nr. 10. Kloridhalten i rör HP7 påsödra sidan av avstjälpningsplatsen var klarthögre än under 2000-talet i genomsnitt menpå samma nivå som under de närmaste åren.Vattnets ammoniumkvävehalter var däremotlägre än i genomsnitt; halten har sjunkit underde senaste åren. Även i rör HP8B fanns detmindre klorid och ammonium än under de tvåtidigare åren.I de prov som tagits från grundvattnet iområdet kunde man inte hitta några märkbaraspår av bakterier som kunde tyda på hygienisknedsmutsning.Det är svårt att avgöra avstjälpningsplatsenseventuella inverkan på områdets grundvattenkvalitetoch på förändringarna i vattenkvaliteteni vissa undersökningsrör eftersomdet inte finns några uppgifter om grundvattnetskvalitet i området från tiden för avstjälpningsplatsengrundades. De gamla havsbottenssedimentensom finns under lerskiktetinverkar märkbart på grundvattenkvalitetenoch bland annat klorid och ammoniumhalternakan av naturen vara högre än i det vatten somförekommer i inlandet.● YtvattnetVattenkvaliteten i diket (P1) på avstjälpningsplatsensnordvästra sida varierar med årstiderna.Under provtagningarna år 2011 var vattnetrenast i maj då mängden ammoniumkväve● GRUNDVATTNETS KLORID- OCH AMMONIUMKVÄVEHALTER SAMT DEN ELEKTRISKAKONDUKTIVITETEN 2009–2011klorid mg/l elektrisk konduktivitet mS/s ammoniumkväve mg/l1 8001 6001 4001 2001 00080060040020001 5 7 8 9 10• 2009 • 2010 • 2011600500400300200100065432101 5 7 8 9 10 1 5 7 8 9 10• 2009 • 2010 • 2011 • 2009 • 2010 • 201124 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Kvaliteten på grundvattnetföljs upp med sex prover tagnafrån tre grundvattensrör.Två gånger per år tas proverfrån grundvattnet i TOPPÅSNÄRMILJÖ.och BOD-värdet typiskt för svagt förorenatvatten och mängden bakterier som tyder påhygienisk nedsmutsning var lågt. I augusti varvattnets hygieniska tillstånd dåligt. Vid diketsnordvästra rand förekommer verksamhet somkan inverka på ytvattnets kvalitet. Det är möjligtatt diket kan belastas av lakvatten somrinner över från avloppsrören.BOD-värdet och näringshalterna samtklorid- och näringsämneshalterna hade ökatbetydligt mellan punkterna 2 och 3 under endel av provtagningarna. Försämringen av vattenkvalitetenvar som mest tydlig i augusti dåvattnet vid punkt 3 kunde klassificeras somkraftigt förorenat. Komposteringsområdetnedströms utgör sannolikt en kraftig belastningskällaoch bland annat regnen inverkarpå när diket belastas. På hösten upptäckteman vattens som påminner om lakvatten idiket som leder från söder mot Toppå. Sakenundersöktes och diket som leder bakom bioavfallshallenoch förbi stadens komposteringsfältvändes och vattnet leddes till centralensinsamlingssystem för lakvatten.LakvattnetVintermånaderna år 2011 var kalla och nederbördenföll i huvudsak som snö, vilket innebäratt mängden lakvatten i januari-mars var rättliten. Tillströmningen av lakvatten nådde enkulmen i april då snön smälte. Sommaren varvarm men tack vare de kraftiga regnskurarnavar nederbördsmängderna ställvis högre ängenomsnittet. I november föll det mindre regnän i genomsnitt. I december regnade det däremotrikligt och vattnet föll som regn vilket kanses som en klar ökning i mängden vatten sompumpades till avloppsledningsverket. Lakvattnetinnehöll rikligt med kväve, kvävehaltenvar 1-7 gånger högre än halterna är i orenatavloppsvatten från boendets avloppsvatten ochhalterna var högst i augusti. I lakvattnet förekomkvävet främst som ammonium.I överflödesbassängens bottenslam upptäcktesPCDD/F-föreningar. Halterna vardock lägre än gränsvärdena som används vidbedömningen av jordmånens nedsmutsning,men de översteg de så kallade tröskelvärdena.(Statsmaktens förordning214/2007)Från avstjälpningsplatsen leddes 105 850m 3 lakvatten till centralreningsverket, dvs. imedeltal 290 m 3 per dag. BOD7ATU-belastningen,dvs. den organiska belastningen motsvararmängden orenat hushållsspillvattenfrån cirka 160 invånare, fosforbelastningenutsläppen från cirka 80 invånare och kvävebelastningenutsläppen från cirka 4330 invånare.DEN GENOMSNITTLIGABELASTNINGEN AV LAKVATTNETVID CENTRALRENINGSVERKET2008-2011 (kg/d)9008007006005004003002001000CODCrTotalkväveAmmoniumkväve• 2009 • 2010 • 2011Fasta partiklarKloridBOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVAR● DIKESVATTNETS KLORID- OCH AMMONIUMKVÄVEHALTER SAMT DENELEKTRISKA KONDUKTIVITETEN 2009–2011klorid mg/l elektrisk konduktivitet mS/s ammoniumkväve mg/l2501203,0MILJÖANSVAR2001002,5150802,0601,5100401,050200,501 2 3 401 2 3 40,01 2 3 4• 2009 • 2010 • 2011 • 2009 • 2010 • 2011 • 2009 • 2010 • 2011EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 25

BILD: RONI LEHTIUnder sommaren följdesOMRÅDETS LUKTOLÄ-GENHETER upp i samarbetemed Biovakka somverkar på området.Enligt kalkylerna tillvaratogs 40procent av all den metan som bildades.I luften frigjordes uppskattningsvis ca687 ton metan.KONSEKVENSER FÖR LUFTENDen deponigas som bildas på avstjälpningsbankeni Toppå tas till vara i biogasanläggningen,som togs i bruk i juni 2002. Deponigasenutnyttjas i första hand som värmeenergi,men kan också brännas i fackla. Mätnings-,reglerings- och serviceverksamheten vid biogasanläggningensköts av Sarlin Hydor Oy.Deponigasproduktionen på Toppå avstjälpningsplatsberäknades med hjälp av en kalkylsom grundar sig på FOD-metoden som beaktargasproduktionens tidsmässiga beteende.År 2011 uppkom sammanlagt 1,8 miljoner m3metangas i deponiområdet. Enligt kalkylernatillvaratogs 40 procent av all den metan sombildades. I luften frigjordes uppskattningsvisca 687 ton metan.Deponigasens kvalitet i kontrollrören undersökstvå gånger i året. Mätningarna utförsi de fyra kontrollrören med mätapparatur förfält. Man undersöker halterna metan, koldioxidoch syre samt vattennivån i avstjälpningsplatsensamt temperatur.Biogasanläggningen vid Toppå togs i brukår 2002. Sarlin Oy Ab har mätt biogasanläggningensfunktionsparametrar enligt skötselplanenen gång per månad. Man har regleratanläggningen utgående från resultaten.Till produktionen av fjärrvärme levereradessammanlagt 1,41 miljoner Nm3 gas.Gasens genomsnittliga metanhalt i volymproprocentav deponigasen var 51 och koldioxidhaltens28.LuktStörsta delen av lukten vid avfallscentralenuppkom vid hanteringen av biologiskt avfall.Luktolägenheterna vid avfallscentralen harminskat eftersom hanteringen av sedvanligtavfall på deponin har minskat och det brännbaraavfallet har i huvudsak balats.Luktolägenheten från avfallscentralenkommer i framtiden att minska i och med denklart effektivare uppsamlingen av deponigasoch samt sluttäckningen av det nuvarandedeponiområdet samt byggandet av de slutligaytskiktena. Luktolägenheterna är direkt jämförbaramed mängden gas som frigörs fråndeponiområdet.Eventuella klagomål gällande luktolägenheterundersöks från fall till fall och sedanplaneras de behövliga åtgärderna.DammDammbelastningen vid avfallscentralen orsakasi huvudsak av avfallstrafiken, slutdeponeringenav avfallet, slutdeponeringen av restjordoch lindrigt förorenade jordmassor samtDEN INSAMLADE GASENS VÄRDEN2009-2011krossningen av trä- och stenmaterial. Undertorra perioder bekämpas dammolägenhetergenom bevattning och saltning. De asfalteradetrafikområdena strävar man till att väta efterbehov och rengöra med sopmaskin. Trä- ochstenmaterial väts alltid innan det krossas.Dammande verksamhet på området utgörsfrämst av trafik på avstjälpningsplatsenoch deponeringsarbetet. Trafiken till deponiområdetsom ger upphov till damm ägerfrämst rum på asfalterade vägar, så inverkanuppskattas inte sträcka sig till de objekt somfrämst kan störas i närheten av avfallscentralen.BULLEROmgivningen kring avfallscentralen har i detaljplanernareserverats för industriverksamhet,jord- och skogsbruk samt rekreation.Bullret orsakar mest olägenhet för de objektsom ligger närmast avfallscentralen, dvs.småhusen och Paimala skola. Det nya deponiområdetligger bättre till med avseende påPaimala skola än det gamla deponiområdet.SUURE TIL. % 2009 2010 2011Metan 51 50 51Koldioxid 31 27 28Syre 0,6 0,4 0BIOGASVERKETS FUNKTION2009-20112009 2010 2011Gaspumpstationens driftstid, h 7626 8161 7859Total driftstid, % 87 93 90Gasmängd för återvinning milj m 3 , n 1,4 1,69 1,41Gasmängdför fackling 0 0 0Beräknad bränsle-energi, GWh 6,8 7,5 6,326 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Till produktionen avfjärr värme l evererades1,41 miljonerNm 3 gas.BEKÄMPNING AV SKADEFÅGLAR UNDER ÅREN 2009-20112009 2010 2011fångade måsar 5520 1410 0skjutna kråkor 297 350 490skjutna kråkor 267 267 544SAMMANLAGT 6084 2027 1034Bullret vid avfallscentralen förorsakasfrämst av transportutrustningens trafik (bl.a.deponivälten) samt vid avlastningen av avfallet.Dessa funktioner äger rum dagtid och räckeri allmänhet bara en kort stund. Med tanke påvar avfallscentralen befinner sig samt verksamhetensart kan bullret från verksamhetenanses vara relativt ringa. Ingen har framförtklagomål om bullret.SKADEDJURSkador orsakade av djur förhindras i huvudsakgenom ändamålsenlig övertäckning ochmaskinell bearbetning av avfallet. Antaletskadedjur (råttor, måsar) är lägre på det nyadeponiområdet i jämförelse med det gamlaeftersom mängden organiskt material i avfalletnu är märkbart lägre. Som mest har mankunnat observera 1000-1500 fåglar per dag.Vid bekämpningen av skadedjur användsgift. Under verksamhetsåret svarade Oy RentokilInitial Ab för bekämpningen av råttor ochmöss vid Toppå avfallscentral. Företaget utförfem bekämpnings- och kontrollbesök varje år.Måsar bekämpas med fällor.Egentliga Finlands viltvårdsdistrikt beviljarårligen tillstånd för fångst av måsar ochandra skadefåglar. Under året har inga måsarfångats med bur eftersom de nya lagbestämmelsernavåren 2011 förbjuder burfångst. Maninväntar dock en ändring i lagen som återigenskulle tillåta burfångst och efter detta är dettänkt att fortsätta med burfångsten som förr.MÄNGDEN METAN SOM FRIGJORTS I ATMOSFÄREN FRÅNTOPPÅ AVSTJÄLPNINGSPLATS ÅREN 1972-20102,001,801,601,401,201,000,800,600,400,200,00-72 -75 -78 -81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -11• Mängden frigjord metan, miljoner m 3 /a• Tillvaratagen metan, miljoner m 3 /aNEDSKRÄPNINGNedskräpningen vid avfallscentralen och längsmed infartsvägarna orsakas främst av avfallstransporternasamt vinden och fåglarna,som sprider avfall från avstjälpningsplatsentill närmiljön. Nedskräpningen förhindrasgenom tillräcklig maskinell bearbetning ochsnabb övertäckning av avfallet, vindstaket ochövervakning samt vid behov städning av omgivningen.Nedskräpningen av omgivningenminskar också tack vare staketet och trädbeståndetsom omgärdar avstjälpningsplatsen.Upptäcks avfallspartier som inte täcktsöver för att hindra att löst skräp flyger ivägunder transporten agerar man genast. Vägrenarnaoch utvidgningsområdets staket städasregelbundet under hela året.UNDANTAGSTILLSTÅNDLakvattenspumpstationen nummer 1 fungeradeinte som den skulle under verksamhetsåret.Under pumpens serviceavbrott ochbassängens rengöring leddes avloppsvattnetvia överflödesrören till avloppsreningsverket.På grund av de luktolägenheter som förekommitvid Toppå avfallscentral har arbetetmed att täcka in och slutföra ytstrukturerna pådet gamla deponiområdet fortsatt. Dessutomhar man under våren följt upp luktolägenheternai samarbete med Biovakka Oy somverkar på området.Det har uppstått tre eldsvådor på Toppåunder verksamhetsåret: i bunkern för brännbartavfall, på företagstjänsternas sorteringsfältoch på fältet med räfsavfall. Alla bränderkunde fås snabbt under kontroll. Under sommarenfattade en kunds bilmotor eld efter attbilen vägts men TSJ:s personal fick brandenmycket snabbt släckt.EKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2011 | 27

Bolaget tilldelades miljöskydds-,kvalitets-, arbetshälso- ocharbetssäkerhetscertifikat14.12.2011Räkenskapsperiodensvinst är 2 027 700 euro.Styrelsens verksamhetsberättelseÅr 2011 var Åbonejdens AvfallsserviceAb:s sjunde (8) helaverksamhetsår. Bolagets räkenskapsperiodär ett kalenderår.Åbonejdens Avfallsservice Ab är ett kommunägtbolag som svarar för den lagstadgadeavfallshanteringen i fjorton (14) kommuner.Bolagets delägarkommuner är Aura,Lundo, Masko, Nousis, Nådendal, S:t Karins,S:t Mårtens, Pöytis, Reso, Rusko, Tarvasjoki,Virmo, Pargas och Åbo. Yläneområdet i Pöytishör fortfarande till Loimi-Hämeen JätehuoltoOy:s verksamhetsområde.EKONOMI, OCH AMBITIONERBolagsstämman har i samband med budgetenfastställt bolagets ambitioner och mål förår 2011. Bolagets mätbara ambitioner hållerkurs. Även budgetmålen har uppnåtts. Detundantagsvis stora totalresultatet för år 2011beror på företagsarrangemang gällande företagstjänsterna.Affärsverksamhetens kostander var18 339 697 euro.Omsättningen år 2011 var 18 525 697 euro.Avfallsskattens andel av omsättningen är 5,6procent, dvs. 1 035 297 euro. Avfallsskatten hari enlighet med bokföringsnämndens anvisninginförts som utgift i de övriga kostnaderna föraffärsverksamheten.Räkenskapens vinst år 2011 var före extraordinäraposter var 711 347 euro. De extraordinäraposterna på sammanlagt 2 117 203 euroomfattar koncernbidrag från dotterbolagetpå sammanlagt 2 117 700 euro. Räkenskapsperiodensvinst före bokslutdepositioner ochskatter är 2 828 550 euro. Räkenskapens vinstär 2 027 700 euro.Bolaget tog inga lån under räkenskapsperioden.Lånen avkortades med 451 600 euro.Inga stora investeringar förverkligades underverksamhetsåret. Nettoinvesteringarna uppgicksammanlagt till 757 000 euro.Bolaget tilldelades miljöskydds-, kvalitets-,arbetshälso- och arbetssäkerhetscertifikat14.12.2011. Certifieringen utfördes avInspecta Sertifiointi Oy.KLARA- Skärgårdens renhållning Ab upplöstesden 28.11.2011. Boets utredningsmansköter om pappren till affärsregistret efter attbokslutet fastställts.Ägarkommunerna har godkänt den nyaregionala avfallspolitiken. Bolaget verkar ienlighet med politiken. Återvinningsgradenför det brännbara avfallet var i praktiken 100procent. Den totala återvinningsgraden förboendets och den offentliga sektorns avfallöverskrider 90 procent. Arbetet med bolagetsverksamhetssystem och certifieringenslutfördes.Ett MKB-förfarande för ett eventuellt kommandeavfallskraftverk inleddes. Utredningenstår klar i slutet av år 2012.En livscykelsuppskattning för boendetsseparata insamling av bioavfall sammanställdes.Bolaget sammanställer en separatårsberättelse för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2012 som omfattar miljörapporten.Riskerna för miljöskador har uppskattats iDE CENTRALA EKONOMISKA NYCKELTALENsamband med miljölovsansökningarna. Bolagethar ingen skyldighet att rena förorenadejordmassor.VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTERRÄKENSKAPSPERIODENS SLUTÅtervinnings- och sysselsättningsverksamhetenvid Pargas återvinningscentral övergick tillKaarinan työttömät ry 1.1.2012.TSJ:s kontor flyttar från Formansgatantill Lastgatan 17 i Oriketo i början av sommaren2012.Styrelsen valde DI Jukka Heikkilä till nyverkställande direktör för bolaget. Heikkiläsarbetsförhållande inleds 1.6.2012. De föregåendeverkställande direktören Markku Lehtokarigår officiellt i pension först 1.3.2013men han övergår från sin post till att skötaom specialistuppgifter från och med 1.6.2012.STRUKTUR- OCHFINANSIERINGSARRANGEMANGFusionen av TSJ Företagstjänster Ab, somMODERBOLAGET 2011 2010 2009Omsättning, euro 18 525 628 20 402 690 17 659 859Rörelsevinst, euro 741 631 284 638 447 481Rörelsevinstens andel av omsättningen 4,00 1,40 2,63Vinst/förlust, euro 2 027 700 204 654 188 106Vinstens andel av omsättningen, % 10,95 1,00 1,10Avkastning på eget kapital, % - 1,3 8,00Avkastning på placerat kapital, % 3,6 7,20Soliditet, % 53,0 48,5 58,6Antal anställda i medeltal 49,5 53 43KONCERNEN 2011 2010 2009Omsättning, euro 24 431 491 21 442 074 18 702 832Rörelsevinst, euro 2 834 981 598 143 240 749Rörelsevinstens andel av omsättningen,% 11,60 2,79 1,88Vinst/förlust, euro 2 070 594 374 785 240 749Vinstens andel av omsättningen, % 8,48 1,75 1,29Avkastning på eget kapital, % 29,8 7,4 5,3Avkastning på placerat kapital, % 29,6 7,2 4,9Soliditet, % 50,5 46,5 52,4Antal anställda i medeltal 54,5 58 4928 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Styrelsen valde DI JUKKAHEIKKILÄ till ny verkställandedirektör 31.1.2012Kommunernas ansvar föravfallsservicen ökar ochsamtidigt minskar bolagetsriskerägdes i sin helhet av Åbonejdens AvfallsserviceAb, med det av Ekokem Oy Ab ägda SuomenRakennusjätteen Lajittelu- ja Kierrätyskeskus,inleddes. Den egentliga fusionen ägde rum31.1.2012.Efter fusionen byter bolaget namn tillEkokem-TSJ Yrityspalvelut Oy. ÅbonejdensAvfallsservice Ab äger 490 aktier i bolagetvilket innebär en andel på 49 procent.BEDÖMNING AV SANNOLIKFRAMTIDA UTVECKLINGMålet för återvinningen av boendets avfall harhöjts till 90 procent. Målet motsvarar målsättningarnai ägarkommunernas regionalaavfallspolitik. Den höga återvinningsgradenberor i hög grad på att avfallet transporteratsför återvinning till andra platser i Finlandoch Sverige. Det förefaller som om Oriketoavfallsförbränningsverk blir tvungen att upphöramed verksamheten senast i slutet av år2017, eventuellt redan år 2014. transporternaav avfall kommer att fortsätta och öka. Beslutom avfallshanteringsstrategi och investeringarmåste tas i den nära framtiden.De allt strängare kraven för materialåtervinningenställer också nya utmaningar förboendets och den offentliga sektorns avfallsservice.UTREDNING OM FORSKN-INGS- OCH UTVECKLINGSVERK-SAMHETENS OMFATTNINGBolaget deltar i följande forskningsprojekt:Produktifiering av biogasprocessens materialströmmar(MMT), W-fuel (MMT), En hållbarlokal transportlösning (Åbo stad, PBI ResearchInstitute), Hållbar återvinning av nya material(VTT) och Petra-projektet.BEDÖMNING AV VERKSAM-HETENS RISKER OCHOSÄKERHETSFAKTORERDen totalreviderade avfallslagen träder i kraftden 1.5.2012. Boendets- och den offentligasektorns avfallsservice är nu klarare än tidigareoffentlig service. Bolagets ägarkommunertillsätter en avfallsnämnd som tar beslut omavfallsservicens serviceutbud och avfallstaxa.Kommunernas ansvar för avfallsservicen iÅbonejden ökar och samtidigt minskar riskernaför bolaget.De förordningar som utfärdas utgåendefrån den nya avfallslagen gällande deponiförbudetför bionedbrytbart avfall påverkar intemärkbart boendets och den offentliga sektornsavfallsservice i Åbonejden.Miljötillståndet för Oriketo avfallsförbränningsverkär i kraft till slutet av år 2014 menVasa förvaltningsdomstol har inte ännu behandlatöverklagningsärendet. Ifall tilläggstidinte beviljas ökar risken för ökad avfallsexport.PERSONALENAntalet anställda under verksamhetsperiodenvar i medeltal 49,5. I moderbolaget arbetar 42personer med fast anställning och i dotterbolaget4 personer. Antalet deltidsanställda ärsammanlagt 18, av vilka 8 har ett kontrakt påöver 6 månader och resten är korta arbetsförhållanden.Av de fast anställda är 22 kvinnoroch 20 män. Personalens genomsnittliga åldervar 2011 47,1 år.Inom administrationen arbetar 4 personer,verkställande direktören, styrelsens ordförande,vice ordförande och styrelsens sekreterare.Bolaget har ingått ett avtal om arbetshälsovårdmed Suomen Terveystalo Oy. Kostnadernaför arbetshälsovård och arbetarskydduppgick till 857 euro per årsverke. Sjukfrånvaronuppgick till 661 dagar dvs. 11,4 dagarper person. Antalet arbetsolycksfall som letttill sjukfrånvaro var 5.UPPGIFTER OM BOLAGETSSTYRELSEStyrelsen har år 2011 hållit 9 möten och enstrategidag.Styrelsen väljs för en tvåårsperiod, vilketinnebär att en ny styrelse valdes den 5.4.2011.STYRELSENS MEDLEMMAR5.4.2011 – VÅREN BS 2013.Styrelsemedlem ErsättareOlli A. Manni (pj) Niko AaltonenJarmo Rosama (varapj) Ulla-Maija MyllyMirja HovirintaSeppo KoskiAntero JaskariTimo JyväkorpiMinna ArveKatriina Kerttula-HiippavuoriIlkka Laaksonen Simo SaarikkoKjell LundahnMia IlolaMari MikkolaReijo VirtanenElina RantanenRauno LahtinenHannu Rautanen Tomi KurkilahtiJonni MoislahtiLassi LehtinenTeija LeinoOlli VuorinenJörgen Hermansson Barbara HeinonenVerkställande direktör för bolaget varMarkku Lehtokari, styrelseordförande var OlliA. Manni, vice ordförande Jarmo Rosama ochstyrelsesekreterare Ari-Pekka Korhonen.Som revisor fungerar bokförningsbolagetPricewaterhouseCoopers Oy (PWC).STYRELSENS FÖRSLAG TILLDISPOSITION AV VINSTMEDLENELLER TÄCKNING AV FÖRLUSTStyrelsen föreslår att dividenden är dubbeltså stor jämfört med år 2010 dvs. 12 procent avaktiekapitalet. Det innebär att 356 760 euro avräkenskapsperiodens vinst på 2 027 700 euroutdelas som dividend och att 1 670 940 eurobokförs på kontot för de föregående räkenskapsperiodernasvinst/förlust.Att bokföra resten av vinsten på kontot förvinst/förlust är motiverat eftersom bolagetmåste förbereda sig på stora investeringaroch företagsarrangemang ifall verksamhetenvid Oriketo avfallsförbränningsverk upphör.Det har inte ännu varit möjligt att ta någrastrategiska beslut men grundandet av ett nyttavfallskraftverk eller sorteringsanläggningarleder sannolikt till att TSJ:s aktiekapitalmåsteökas ifall bolaget inte ökar på det egna kapitalet.Därtill har bolaget andra finansieringsbehovpå 3 000 000 inom en snar framtidEKONOMISKT ANSVARMILJÖANSVARSOCIALT ANSVARSERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGENTSJ | Årsberättelse 2011 | 29

Resultaträkning 1.1.2011–31.12.2011EUROKONCERNEN2011KONCERNEN2010MODER-BOLAGET 2011MODER-BOLAGET 2010OMSÄTTNING 24 431 491 21 442 075 18 525 628 20 402 690Övriga rörelseintäkter 780 368 299 711 555 699 285 344Material och tjänsterMaterial, förnödenheter och varorInköp under räkenskapsperioden -1 089 456 -746 068 -1 263 120 -962 480Lagerförändring 32 772 14 684 4 897 0,00Köpta tjänster -12 949 161 -12 877 811 -9 910 923 -12 173 333Material och tjänster sammanlagt -14 005 845 -13 609 196 -11 169 146 -13 135 813PersonalkostnaderLöner och arvoden -2 087 434 -1 990 492 -1 830 204 -1 940 250LönebikostnaderPensionskostnader -379 506 -339 068 -330 952 -330 987Övriga lönebikostnader -86 003 -94 153 -74 702 -92 152Personalkostnader sammanlagt -2 552 943 -2 423 714 -2 235 859 -2 363 389Avskrivningar och nedskrivningarAvskrivningar enligt plan -1 027 025 -923 912 -986 853 -888 762Avskrivning av koncernens affärsvärde -22 794 -22 794Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt -1 049 819 -946 706 -986 853 -888 762Övriga rörelsekostnader -4 768 271 -4 164 027 -3 947 839 -4 015 433VINST/FÖRLUST 2 834 981 598 144 741 631 284 638Finansiella intäkter och kostnaderIntäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva 44 0,00 18 777 0,00Från andraÖvriga ränteintäkter och finansiella intäkter 55 842 18 317 40 655 18 317Från andraRäntekostnader och övriga finansiella kostnaderTill företag inom samma koncern -90 116 -82 405 -89 716 -145 647Till andra -34 230 -64 088 -30 284 -127 331Finansiella intäkter och kostnader sammanlagt2 800 752 534 056 711 347 157 307VINST/FÖRLUST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTERExtraordinära poster sammanlagt 0,00 0,00 2 117 700 348 000Extraordinära intäkter -497Extraordinära poster sammanlagt 0,00 0,00 2 117 203 348 000VINST/FÖRLUST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONEROCH SKATTER2 800 752 534 056 2 828 550 505 307BokslutsdispositionerFörändring i avskrivningsdifferens 0,00 0,00 -78 200 -217 037InkomstskattSkatt under räkenskapsperioden -724 539 -102 841 -722 650 -83 616Latent skatt -5 618 -56 430RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST 2 070 594 374 785 2 027 701 204 65430 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Koncernens balansräkning 31.12.2011AKTIVAKONCERNEN2011KONCERNEN2010MODER-BOLAGET 2011MODER-BOLAGET 2010BESTÅENDE AKTIVAImmateriella tillgångarImmateriella rättigheter 41 239 27 712 24 990 19 227Goodwill 35 625 20 378 22 664 3 097Övriga utgifter med lång verkningstid 45 588 68 381 0,00 0,000,00 0,00 38 037 50 716Immateriella tillgångar sammanlagt 122 451 116 472 85 691 73 040Materiella tillgångarByggnader och konstruktionerÄgda byggnader och konstruktioner 5 178 872 5 446 853 5 100 005 5 348 269Byggnader och konstruktioner sammanlagt 5 178 872 5 446 853 5 100 005 5 348 269Maskiner och inventarier 294 479 253 121 135 334 202 897Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 169 260 95 954 169 260 95 954Materiella tillgångar sammanlagt 5 642 611 5 795 927 5 404 598 5 647 119PlaceringarPlaceringar i företag inom samma koncern 0,00 0,00 250 000 256 605Placeringar sammanlagt 0,00 0,00 250 000 256 605BESTÅENDE AKTIVA SAMMANLAGT 5 765 063 5 912 399 5 746 895 5 976 764RÖRLIGA AKTIVAOmsättningstillgångarMaterial och förnödenheter 47 456 14 684 4 897 0,00Omsättningstillgångar sammanlagt 47 456 14 684 4 897 0,00FordringarKortfristigaFörsäljningsfordringar 3 796 796 3 331 780 2 745 655 2 384 771Fordringar av företag inom 0 0 2 376 850 676 575Övriga fordringar 57 480 47 814 26 541 27 913Resultatregleringar 76 170 65 955 27 086 16 471Kortfristiga fordringar sammanlagt 3 930 447 3 445 549 5 176 133 3 105 731Fordringar sammanlagt 3 930 447 3 445 549 5 176 133 3 105 731Kassa och bank 5 894 780 3 552 103 3 940 404 3 215 755BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARRÖRLIGA AKTIVA SAMMANLAGT 9 872 683 7 012 335 9 121 434 6 321 486AKTIVA SAMMANLAGT 15 637 746 12 924 734 14 861 724 12 298 250PASSIVAEGET KAPITALKONCERNEN2011KONCERNEN2010MODER-BOLAGET 2011MODER-BOLAGET 2010MILJÖANSVARAktiekapital 2 973 000 2 973 000 2 973 000 2 973 000Vinst (förlust) från föregående räkenskapsperiod 2 853 289 2 656 884 2 147 975 2 121 701Räkenskapsperiodens vinst (förlust) 2 070 594 374 785 2 027 701 204 654EGET KAPITAL SAMMANLAGT 7 896 883 6 004 669 7 148 676 5 299 355ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONERAvskrivningsdifferens 980 916 902 716Ackumulerade bokslutsdispositioner sammanlagt 980 916 902 716EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 31

FRÄMMANDE KAPITALLångfristigtLån från finansinstitut 2 129 000 2 580 600 2 129 000 2 580 600Övriga skulder 4 090 4 050 4 070 4 050Långfristigt sammanlagt 2 133 090 2 584 650 2 133 070 2 584 650KortfristigtLån från finansinstitut 451 600 451 600 451 600 451 600Erhållna förskott 3 195 4 450 3 195 4 387Skulder till leverantörer 2 775 603 1 837 828 2 314 364 1 486 915Skulder till företag inom samma koncern 0,00 0,00 17 058 152 169Övriga skulder 555 737 543 538 450 062 398 365Resultatregleringar 1 581 313 1 263 294 1 362 784 1 018 093Latenta skatteskulder 240 324 234 706Kortfristigt sammanlagt 5 607 773 4 335 415 4 599 062 3 511 530FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT 7 740 863 6 920 065 6 732 132 6 096 179PASSIVA SAMMANLAGT 15 637 746 12 924 734 14 861 724 12 298 250FinansieringsanalysEUROKONCERNEN2011KONCERNEN2010MODER-BOLAGET 2011MODER-BOLAGET 2010KASSAFLÖDE FRÅN VERKSAMHETENVinst (förlust) före extraordinära poster 2 800 752 534 056 711 347 157 307KorrektivposterAvskrivningar enligt plan 1 027 025 946 706 986 853 888 762Övriga intäkter och kostnader utan betalningar 2 117 700 348 000Övriga intäkter och kostnader utan betalningar -497Finansiella intäkter och kostnader 34 230 64 088 30 284 127 331Anläggningstillgångarnas försäljningsvinstAnläggningstillgångarnas försäljningsförlustFörändring av rörelsekapital:Förändring av kortfristiga räntefria rörelsefordringar -475 710 -595 179 -2 399 669 -298 933Omsättningstillgångar -32 772 -14 684 -4 897Förändring av kortfristiga räntefria skulder 653 999 1 129 186 464 650 651 832Betalda räntor och avgifterErhållna räntor 44 44Betalda räntor 55 842 18 481 40 655 18 317Betalda skatter -90 657 -85 733 -90 257 -148 976Affärsverksamhetens extraordinära inkomstersom penningflöde (netto)-120 445 244 481 -99 225 254 378KASSAFLÖDE FRÅN VERKSAMHETEN 3 852 306 2 241 402 1 756 988 1 998 017KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGARInvesteringar i materiella och immateriella tillgångar -879 688 -1 319 604 -756 984 -1 245 617Investeringar i andra satsningar 6 605 -101 584Aktier köpta i dotterbolagAnläggningstillgångarnas försäljningsvinstAnläggningstillgångarnas försäljningsförlustKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -879 688 -1 319 604 -750 378 -1 347 201FINANSIERINGENS KASSAFLÖDEKoncernbidrag 348 000Avgiftsbelagd aktieemissionFörändring i kortfristiga lån 0,00 125 000 0,00 125 00032 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Förändring i långfristiga lån -451 560 486 417 -451 580 486 417Maksetut osingot -178 380 0,00 -178 380 0,00KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGAR -629 940 611 417 -281 960 611 417FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL 2 342 678 1 533 215 724 650 1 262 233Likvida medel 1.1 2 018 887 2 018 887 3 215 755 1 953 521Likvida medel 31.12 3 552 103 3 552 103 3 940 404 3 215 755Noter till bokslutet 31.12.2011Noter till bokslutet enligt bokföringsförordningenNoter till bokslutetVärderingsprinciperDe immateriella och materiella anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag förplanenliga avskrivningar. Avskrivningarna enligt plan har beräknats som lineära avskrivningar på grundval av de immateriella och materiellaanläggningstillgångarnas nyttjandeperioder.Avskrivningstiderna är:Adb-licenser 3Adb-program 3Byggnader 20Konstruktioner 5–10Maskiner och inventarier 3–5Produktionsinventarier 5Goodwill 5Koncernmässig goodwill 5Omfattningen av koncernbokslutetKoncernbokslutet omfattar dotterbolaget Klara – Skärgårdens Renhållning Ab, hemort Åbo, som införskaffats under den avslutaderäkenskapsperioden samt det 28.5.2010 grundade dotterbolaget TSJ Företagstjänster Ab, hemort Åbo.BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERPrinciperna för upprättandet av koncernbokslutetKoncernsbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden. Differensen mellan anskaffningsutgiften för dotterbolagen och det egna kapital sommotsvarar den förvärvade andelen redovisas som koncerngoodwill och avskrivs på fem år.Koncernens interna affärstransaktioner samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Uppgifterna i dotterbolagets resultaträkning harfusionerats med koncernresultaträkningen för den tid som dotterbolaget har ingått i koncernen. Ingen finansieringsberäkning har inkluderats ikoncernbokslutet. Dotterbolagets inverkan på koncernens kassaströmmar är ringa.Noter till reslutaträkningenKONCERNEN2011KONCERNEN2010MODER-BOLAGET 2011MODER-BOLAGET 2010SOCIALT ANSVARAFFÄRSVERKSAMHETENS ÖVRIGA INKOMSTERFörsäljningsinkomster av fasta aktiva 93 276 0,00 0,00 0,00Hyresinkomster 197 610 126 535 66 216 112 168Understöd och bidrag 45 859 59 957 45 859 59 957Serviceinkomster 46 005 52 772 46 005 52 772Löner och arvoden 0,00 0,00 0,00Övriga 397 618 60 448 397 619 60 448Affärsverksamhetens övriga inkomster sammanlagt 780 368 299 711 555 699 285 344MILJÖANSVARPERSONALEN I MEDELTALKontorsanställda 26 26 22 22Personal på fältet 27 32 27 31Administration 2 2Sammanlagt 55 58 49 53LEDNINGENS LÖNER OCH ARVODENStyrelsens löner/arvoden 43 800 35 400 28 800 27 900Avskrivningar och värdesänkningarEKONOMISKT ANSVARRedovisningen för avskrivningar per balanspost redovisas under immateriella och materiella anläggningstillgångar.TSJ | Årsberättelse 2011 | 33

Noter till bokslutet 31.12.2011KONCERNEN2011KONCERNEN2010MODERBOLAGET2011MODERBOLAGET2010AFFÄRSVERKSAMHETENS ÖVRIGA KOSTNADERFrivilliga lönebikostnader 193 026 186 791 170 911 184 843Lokalitetskostnader 1 284 626 1 292 989 1 091 140 1 263 448Fordonskostnader 358 683 279 654 175 673 250 836Kostnader för IT-apparatur och program 214 996 228 431 188 821 215 468Övriga maskin- och inventariekostnader 672 607 469 635 389 268 420 071Resekostnader 44 228 98 733 39 148 98 164Representationskostnader 17 154 7 932 6 497 7 638Försäljningskostnader (andra än avfallsskatt) 1 734 881 1 529 721Försäljningskostnader (avfallsskatt) 1 035 297 764 550 1 035 297 764 550Marknadsföringskostnader 242 558 220 852 218 900 212 343Forsknings- och utvecklingskostnader 34 985 42 078 33 599 42 078Administrativa tjänster 267 537 175 396 237 755 170 160Övriga administrativa tjänster 385 012 385 994 344 949 374 999Övriga affärskostnader 15 828 10 113 14 352 10 113Sammanlagt 4 768 271 4 164 027 3 947 839 4 015 433Extraordinära posterExtraordinära intäkter/ackord 2 117 700 348 000Extraordinära intäkter/koncernbidrag 0,00 0,00 -497Sammanlagt 0,00 0,00 2 117 203 348 000Noter till balansräkningenBESTÅENDE AKTIVAImmateriella och materiella tillgångarIT-licensavgifterAnskaffningsutgift 1.1 125 880 105 140 115 274 105 140Ökning 30 949 20 740 18 593 10 134MinskningAnskaffningsutgift 31.12 156 829 125 880 133 867 115 274Ackumulerade avskrivningar 1.1 98 168 76 938 96 047 76 938Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 17 422 21 230 12 830 19 109Ackumulerade avskrivningar 31.12 115 590 98 168 108 876 96 047Bokföringsvärde 31.12 41 239 27 712 24 990 19 227GoodwillAnskaffningsutgift 1.1 0,00 0,00 63 395 63 395ÖkningMinskningAnskaffningsutgift 31.12 0,00 0,00 63 395 63 395Ackumulerade avskrivningar 1.1Minskningarnas ackumulerade avskrivningar 0,00 0,00 12 679 0,00Räkenskapsperiodens avskrivningar 0,00 0,00 12 679 12 679Ackumulerade avskrivningar 31.12 0,00 0,00 25 358 12 679Bokföringsvärde 31.12 0,00 0,00 38 037 50 716KoncerngoodwillAnskaffningsutgift 1.1 113 969 113 969 0,00 0,00ÖkningMinskningAnskaffningsutgift 31.12 113 969 113 969 0,00 0,00Ackumulerade avskrivningar 1.1 45 588 22 794 0,00 0,00Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 22 794 22 794 0,00 0,00Ackumulerade avskrivningar 31.12 68 381 45 588 0,00 0,00Bokföringsvärde 31.12 45 588 68 381 0,00 0,0034 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Noter till bokslutet 31.12.2011KONCERNEN2011KONCERNEN2010MODERBOLAGET2011MODERBOLAGET2010Övriga utgifter med lång verkningstidAnskaffningsutgift 1.1 87 319 65 718 65 718 65 718Ökning 24 397 21 601 24 397MinskningAnskaffningsutgift 31.12 111 716 87 319 90 115 65 718Ackumulerade avskrivningar 1.1 66 941 56 408 62 621 56 408Räkenskapsperiodens avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 9 150 10 533 4 830 6 213Ackumulerade avskrivningar 31.12 76 091 66 941 67 451 62 621Bokföringsvärde 31.12 35 625 20 378 22 664 3 097Byggnader och konstruktionerAnskaffningsutgift 1.1 7 727 223 6 651 420 7 603 993 6 651 420Ökning 632 027 1 238 842 632 027 1 115 612Minskning 163 039 163 039Anskaffningsutgift 31.12 8 359 251 7 727 223 8 236 020 7 603 993Ackumulerade avskrivningar 1.1 2 280 370 1 555 075 2 255 724 1 555 075Minskningarnas ackumulerade avskrivningar 58 208 58 208Räkenskapsperiodens avskrivningar 900 008 783 504 880 291 758 858Ackumulerade avskrivningar 31.12 3 180 378 2 280 370 3 136 016 2 255 724Bokföringsvärde 31.12 5 178 872 5 446 853 5 100 005 5 348 269Maskiner och inventarierAnskaffningsutgift 1.1 157 419 146 400 157 419 146 400Ökning 14 660 11 019 8 660 11 019MinskningAnskaffningsutgift 31.12 172 079 157 419 166 079 157 419Ackumulerade avskrivningar 1.1 86 567 61 511 86 567 61 511Minskningarnas ackumulerade avskrivningarRäkenskapsperiodens avskrivningar 21 909 25 056 20 409 25 056Ackumulerade avskrivningar 31.12 108 476 86 567 106 976 86 567BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERSOCIALT ANSVARBokföringsvärde 31.12 63 602 70 852 59 102 70 852Inventarier och annan lös egendomAnskaffningsutgift 1.1 399 689 298 173 332 724 298 173Ökning 127 143 147 733 80 768Minskning 46 217 46 217Anskaffningsutgift 31.12 526 831 399 689 332 724 332 724MILJÖANSVARAckumulerade avskrivningar 1.1 217 420 143 076 200 679 143 076Minskningarnas ackumulerade avskrivningar 9 244 9 244Räkenskapsperiodens avskrivningar 78 535 83 588 55 814 66 847Ackumulerade avskrivningar 31.12 295 955 217 420 256 493 200 679Bokföringsvärde 31.12 230 877 182 269 76 231 132 045EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 35

Noter till bokslutet 31.12.2011KONCERNEN2011KONCERNEN2010MODERBOLAGET2011MODERBOLAGET2010Pågående anskaffningarAnskaffningsutgift 1.1 95 954 74 482 95 954 74 482Ökning 412 962 1 137 269 412 962 1 137 269Minskning 339 656 1 115 798 339 656 1 115 798Anskaffningsutgift 31.12 169 260 95 954 169 260 95 954Bokföringsvärde 31.12 169 260 95 954 169 260 95 954InvesteringarAktier, koncernföretagAnskaffningsutgift 1.1 256 605 6 605Ökning 250 000Avskrivningar (Klaras slutavräkning 28.12.2011) 6 605 0Anskaffningsutgift 31.12 250 000 256 605Bokföringsvärde 31.12 250 000 256 605KoncernföretagSkärgårdens Renhållning Ab, slutavräkning fusioneradmed moderbolaget 28.12.2011Yhtiön omistusosuus-%TSJ Företagstjänster Ab 100100FORDRINGARFordringar på företag som hör till samma koncernFörsäljningsfordringar 0,00 0,00 240 417 255 639Lånefordringar 0,00 0,00 2 136 433 420 936Sammanlagt 0,00 0,00 2 376 850 676 575Väsentliga poster i resultatregleringarnaPensionsförsäkringspremier 0,00 0,00 0,00 0,00Premier för lagstadgade försäkringar 4 834 5 838 4 834 2 949Hyror 0,00 6 813 0,00 0,00Inkomstskatt 9 188 0,00 0,00 0,00Övriga preliminära utgifter 62 148 53 304 22 252 13 523Ränteinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00Övriga investeringsreserverSammanlagt 76 170 65 955 27 086 16 471EGET KAPITALAktiekapital 1.1 2 973 000 2 973 000 2 973 000 2 973 000Aktiekapital 31.12 2 973 000 2 973 000 2 973 000 2 973 000Vinst (förlust) från tidigare räkenskapsperioder 1.1 3 031 669 2 656 884 2 326 355 2 121 701Utdelning av dividend -178 380 0,00 -178 380 0,00Vinst (förlust) från tidigare räkenskapsperioder 31.12 2 853 289 2 656 884 2 147 975 2 121 701Räkenskapsperiodens vinst (förlust) 2 070 594 374 785 2 027 701 204 654EGET KAPITAL SAMMANLAGT 7 896 883 6 004 669 7 148 676 5 299 35536 | Årsberättelse 2011 | TSJ

KONCERNEN2011KONCERNEN2010MODERBOLAGET2011MODERBOLAGET2010KALKYL ÖVER UTDELNINGSBARA MEDELVinst från tidigare räkenskapsperioder 2 853 289 2 656 884 2 147 975 2 121 701Räkenskapsperiodens vinst 2 070 594 374 785 2 027 701 204 654Sammanlagt 4 923 883 3 031 669 4 175 676 2 326 355Kalkylerade skatteskulder och –fordringarDen kalkylerade skatteskulden i bokslutsdispositioner 240 324 234 706 0,00 0,00LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITALSkulder som förfaller tidigast om fem arLångfristiga skulder som förfaller tidigast om fem år 362 500 787 500 362 500 787 500KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITALSkulder till företag inom samma koncernLeverantörsskulder 0,00 0,00 17 058 46 484Övriga skulder 0,00 0,00 0,00 105 685Sammanlagt 0,00 0,00 17 058 152 169Väsentliga poster i resultatregleringarnaLöneutgifter 850 0,00 850 0,00Semesterlöner 378 204 354 948 342 658 316 551Pensionsförsäkringspremier 41 271 34 882 34 984 29 570Lagstadgade försäkringsavgifter 964 17 599 17 269Ränteutgifter 18 614 19 155 18 614 19 155Inkomstskatt 630 931 17 649 630 931 7 506Övrigt 510 480 819 060 334 748 628 042Sammanlagt 1 581 313 1 263 294 1 362 784 1 018 093Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelserSKULDER VARS SÄKERHETER BESTÅR AV EGENDOM SAMT SÄKERHETERNAS VÄRDELån från finansinstitut 93 100 119 700 93 100 119 700Ställda panter 300 000 300 000 300 000 300 000Ställda panter sammanlagt 300 000 300 000 300 000 300 000BOLAGET OCH LEDNINGENSERVICE OCH PRODUKTERAnsvarsförbindelser för företag inom samma koncernBorgen såsom för egen skuld 0,00 200 000Ansvarsförbindelser och övrigt ansvarVid tiden för bokslut hade bolaget sammanlagt 2 487 500 euro lån till finansinstitut. Som säkerhet för dessa har bolaget inte pantsatt någonegendom, utan en separat förbindelse har givits till banken (Negative pledge).ANSVAR FÖR LEASINGHYRESAVTALBetalas under följande räkenskapsperiod 207 170 486 450 78 506 257 271Betalas senare 603 140 1 307 073 158 390 516 152Hyresansvar sammanlagt 810 311 1 793 523 236 896 773 424Ansvar för restvärdet sammanlagt 79 181 245 404 78 257 179 659SOCIALT ANSVARI leasingbetalningarna ingår mervärdesskatt.ÖVRIG EGEN SÄKERHETStällda panter 170 000 180 000 170 000 180 000MILJÖANSVARÖVRIGT EKONOMISKT ANSVAR SOM INTE HAR NOTERATS I BALANSRÄKNINGENBevijad checklimitChecklimit, inte i användning 0,00 700 000 0,00 500 000Skyldigheter enligt delägaravtaletBolaget har i enlighet med delägaravtalet för sin verksamhet hyrt Toppå avstjälpningsplats av Åbo stad för 30 år, Rauhala avstjälpningsplats avPargas stad samt Isosuo avstjälpningsplats av Reso och Nådendal städer samt Masku kommun. Hyra för dessa områden och konstruktionerbetalades åt hyresvärdarna år 2011 sammanlagt 484 699 euro/år + moms. Hyresvärdarna har förbundigt sig till att täcka in deponiområdena ochsköta övrig eftervård. För detta betalar bolaget åt hyresvärdarna en avgift som justeras årligen (år 2011 sammanlagt 451 000,01 euro/ år + moms)HyresansvarBolaget har den 22.12.2011 undertecknat ett tidsbundet hyreavtal för tiden 1.7.2012-30.6.2024. Det kalkylmässiga hyresansvaret uppgår till ca 1,2miljoner euro (inkl. 23 % moms).EKONOMISKT ANSVARTSJ | Årsberättelse 2011 | 37

RevisionsberättelseTILL ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB:S BOLAGSSTÄMMAVi har granskat Åbonejdens Avfallsservice Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden1.1–31.12.2011. Bokslutet omfattar både koncernens och moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys ochnoter till bokslutet.STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVARStyrelsen och verkställande direktören svarar för upprättandet av bokslutet och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighetmed i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsensvarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för attbokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.REVISORNS SKYLDIGHETERRevisorn ska utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen.God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att manuppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarnai styrelsen och verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen.Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsenär riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet innehåller enväsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den internakontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsensallmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålettillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande.UTLÅTANDEEnligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och bolagets ekonomiskaställning och resultatet av dess verksamhet i enlighet med ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande avbokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen är förenliga med uppgifterna i bokslutet.I Åbo den 5 april 2012PricewaterhouseCoopers OyCGR-samfundetPetri Palmroth, CGR38 | Årsberättelse 2011 | TSJ

Begrepp och förkortningarAMMONIUMKVÄVE, NH4-NFörsämrar vattnets smak och lukt. En av vattnetsföroreningsindikatorer.BIOAVFALLOrganogent livsmedels- och matavfall.BIOLOGISK SYREFÖRBRUKNING, BODSyreförbrukning som orsakas av det organiska(organogena) ämnet i vattnet. Bakterier använderorganiskt ämne som energikälla, varvid detförbrukas syre.BRÄNNBART AVFALLMed brännbart avfall avses källsorterat kommunaltavfall som används för energiutvinningvid energiverket. Brännbart avfall bör inteinnehålla farligt avfall, el- och elektronikskrot,specialavfall, avfall för materialåtervinning,deponiavfall eller stora föremål. Om fastigheteninte har ett separat kärl eller en kompostför bioavfall hör också bioavfallet till brännbartavfall.DEPONIAVFALLMed deponiavfall avses avfall som insamlasparallellt med brännbart avfall och som deponeraspå avstjälpningsplatsen. Deponiavfalletförhindrar energiutvinningen och består avt.ex. porslin, sand för halkbekämpning ochPVC-plast.DIFFUS BELASTNINGUtsläpp från andra än de huvudsakliga utsläppskällorna.DIOXINER OCH FURANERGiftiga och bestående föroreningar som innehållerklor och uppstår bl.a. i kemiska processeroch i förbränningsprocessen.EKVIVALENTTON CO 2Gemensamt mått med vilket man kan adderaolika växthusgasers (t.ex. metan) förstärkandeinverkan på växthuseffekten.ELEKTRISK KONDUKTIVITETBeskriver mängden olika salter som har upplöstsi vatten. Förhöjda värden indikerar blandannat inverkan av avstjälpningsplatser.EMISSIONSubstanser i gas-, ång-, vätske- eller partikelformsom frigörs i luften eller vattnet.FARLIGT AVFALLAvfall som på grund av en kemisk eller annanegenskap kan orsaka fara eller skada förhälsan och miljön.KEMISK SYREFÖRBRUKNING CODCRMängden kemiskt oxiderande organiska (organogena)ämnen i vattnet.KLORIDERFörekommer i vattnet huvudsakligen som natriumklorid.Orsakar smak i vattnet och korrosioni rören.KOLDIOXID, CO 2Uppstår när ett organiskt ämne brinner. Växternabinder koldioxid som utgångsämne vidsin tillväxt och frigör koldioxid när de nedbryts.Koldioxiden i atmosfären främjar växthuseffekten.KOLMONOXID, OS, COEn giftig gas som uppstår vid ofullständigförbränning. Oxideras i naturen till koldioxid.KOMMUNALT AVFALLAllmän benämning på det avfall som uppkommeri hushåll och motsvarande verksamhet.METANHar en växthusgaseffekt som är 23 gångerstörre än koldioxid. Utgör cirka 50 procent avdeponigaserna.MILJÖKONSEKVENSDe negativa och positiva verkningar som bolagetsverksamhet orsakar för den omgivandenaturen och samhället.MKB-FÖRFARANDEFörfarande för bedömning av miljökonsekvenser,där eventuella miljökonsekvenser av ettplanerat projekt utreds innan beslut om projektetfattas.NOXKväveoxiderna, NO och NO2, är förbränningsprodukterav kväve som uppstår av kväveti bränslet och förbränningsluften. Orsakarförsurning av jordmånen och vattnen samteutrofiering.ORGANISKHör eller hänför sig till kolföreningar. Organisktavfall härstammar från kolföreningar,ofta organogent avfall.RÖKGASEMISSIONERGasaktiga förbränningsprodukter som uppstårnär bränsle brinner, t.ex. CO2, SO2 och NOx.SLAGGObrunnen oorganisk beståndsdel vid förbränningav avfall.SPECIALAVFALLAvfall som kräver specialåtgärder såsom övertäckningpå avstjälpningsplatsen, men sominte är farligt avfall.SPECIFIK EMISSIONEmissionsmängd räknad per producerad elleranvänd energi- eller produktionsenhet.SVAVELDIOXID, SO 2Uppstår i anslutning till förbränning och produktionsprocesserav svavelföreningar. Orsakarförsurning av jordmånen och vattnen.TUNGMETALLERMetaller med en atomvikt större än järn (Fe)som kan ha skadliga konsekvenser för miljön.Termen används ofta inexakt och kan iblandrentav syfta på icke-metaller, såsom arsenoch bor.VÄTEKLORID ELLER KLORVÄTE, HCIEn ljus gulaktig gas med frän lukt. Saltsyra ären vattenlösning av klorvätegas. Saltsyran ärgiftig för organismer på grund av sin höga surhetsgradoch därför har den en direkt skadliginverkan på organismer.ÅTERVINNINGMaterialet i avfallet används på nytt till exempelsom råvaror i nya produkter eller ienergiproduktionen.ÅTERVINNINGSBART AVFALLAvfall som kan tas tillvara genom återvinning.FÖRKORTNINGARkg/d = kilogram per dygnt/a = ton per år eller 1 000 kg per årmg = 0,001 gμg = 0,000 001 gGWh = 1 000 MWhMWh = 1 000 kWhTSJ | Årsberättelse 2011 | 39

NOGGRANN SORTERINGÄR EN KONKRET HANDLINGFÖR MILJÖNAV DE RÄTT SORTERADESOPORNA KAN VI NÄMLIGENÅTERVINNA EN STOR DELDU KAN MINSKAPÅ MÄNGDENAVFALL MEDDINA EGNA VALELLER SÅ KANVI ANVÄNDASOPORNA FÖRENERGIPRODUKTIONTILLSAMMANS BILDARVI EN HÅLLBAR KEDJAALLT INVERKAR PÅ ALLT DÅVI UTVECKLAR VÅR LIVSMILJÖPÅ ETT HÅLLBART SÄTTÅbonejdens Avfallsservice AbFormansgatan 2, 3 vån. 20100 ÅboAdressen fr.o.m. 2.7.2012 är Lastgatan 17, 20380 ÅboTfn 020 728 2100 • fax 020 728 2109TSJ:s servicenummer 0200 47470, vardagar 9–16 (lsa/msa)jateneuvonta@tsj.fi • www.tsj.fi/hem