Den institutionella organisationen vid Lunds universitet från den 1 ...

sammanträde, då universitetsstyrelsen kommer att fastställabestämmelser om delegation till områdena.2Universitetsstyrelsen har beslutat att en utredning skall göras omuniversitetets verksamhet och organisation. En avsikt är därvid attåstadkomma en optimal ansvarsfördelning mellan universitetets olikabeslutsnivåer. Styrelsen underströk i sitt beslut om den institutionellaorganisationen att de beslut som nu tagits kan komma att ändras somresultat av den kommande utredningen.Rektorsämbetet redogör i det följande för universitetsstyrelsens beslut.Som bakgrund ges först en översiktlig beskrivning av riksdagsbeslutetsinnehåll vad gäller universitetens och högskolornas organisation.2. Nya förutsättningar för den interna organisationenI den nya högskoleorganisationen får de enskilda universiteten ochhögskolorna vidgade beslutsbefogenheter. Detta gäller såväl arbetetsinriktning och innehåll som den interna organisationen. Den senaremåste på bästa sätt anpassas till verksamhetens mål och krav. Tidigarehar en effektiv planering och ett optimalt resursutnyttjande oftahämmats av långtgående detaljföreskrifter i fråga om den institutionellaorganisationen.Nedan sammanfattas de grundläggande bestämmelserna för deninstitutionella organisationen så som de anges i högskolelagen (HL) ochhögskoleförordningen (HF). Därefter följer några kommentarer till vadde nya villkoren betyder för det interna arbetet med organisationen.Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans allaangelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs (HL 2 kap, 2§). För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varjehögskola ha en rektor (HL 2 kap, 3 §).I styrelsen för en högskola skall högskolans rektor ingå. Regeringenutser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Därvid bör regeringenvälja personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelseför högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag. Lärare och studentervid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen. Företrädareför de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsenssammanträden. (HL 2 kap, 4 §).Styrelsen för en högskola består, förutom av rektor, av högst 12ledamöter. Rektor är styrelsens ordförande. (HF 2 kap, 1 §).För forskning och forskarutbildning skall det, vid de högskolor somriksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en för ett särskiltvetenskapsområde. För fakultetens uppgifter svarar det eller de organsom högskolestyrelsen bestämmer (fakultetsnämnder). Gemensamfakultetsnämnd för två eller flera fakulteter får dock inrättas endastefter medgivande från regeringen. (HL 2 kap, 5 §).Till en fakultet hör de som inom fakultetens vetenskapsområde ochverksamhetsområde innehar eller uppehåller tjänster som professor,lärartjänster för vilka krävs lägst doktorsexamen samt tjänster vidforskningsråd vilka motsvarar tjänster enligt ovan. Förordnandet skallvara utan tidsbegränsning eller för minst två år och avse minsthalvtidstjänstgöring (HF 3 kap, 3 §).

3.3. Berednings- och beslutsorgan med ansvar inomuniversitetet i dess helhet5Det finns i den nuvarande organisationen några organ som bereder ellerpå universitetsstyrelsens vägnar beslutar i vissa slags frågor som röruniversitetet i dess helhet. Dessa organ är biblioteksstyrelsen,datorstyrelsen, antagningsnämnden och lokalnämnden.I den nya högskoleförordningen (HF 3 kap, 8 §) föreskrivs att enhögskola skall inrätta ett bibliotek eller på annat sätt sörja förbiblioteksservice. En särskild utredning om biblioteksväsendet inomLunds universitet har föreslagit vissa förändringar ibiblioteksorganisationen. Utredningen är för närvarande på remiss inomuniversitetet. Universitetsstyrelsen kommer att besluta i frågan senare ivår.Universitetsstyrelsen beslöt följande beträffande datorservicen inomuniversitetet:• Universitetets datacentral skall ledas av en datorstyrelse medsamma sammansättning som för närvarande. Detta innebärföljande:- datorstyrelse består av ordföranden, datachefen,överbibliotekarien, tre företrädare för verksamheten, enföreträdare för den centrala förvaltningen, två företrädare för destuderande, en företrädare för personalorganisationerna och enföreträdare för datacentralens personal, sammanlagt 11ledamöter,- utom för ordföranden och datachefen skall finnas suppleanter,- ordföranden, företrädarna för verksamheten och företrädarenför den centrala förvaltningen skall utses av rektorsämbetet,• Det s.k. informations- och datorrådet avskaffas.I den nuvarande organisationen finns genom beslut avuniversitetsstyrelsen en antagningsnämnd och en lokalnämnd meduppgifter att bereda och på styrelsens vägnar besluta i frågor rörandeantagning av studerande till grundläggande utbildning respektivelokaler, utrustning och inredning. Ärenden av detta slag har blivit alltviktigare i ett övergripande och strategiskt perspektiv och i ökadutsträckning kommit att avgöras av universitetsstyrelsen.Universitetsstyrelsen konstaterar att utifrån den helhetssyn, som alltmerkännetecknar arbetet inom universitetet är det inte motiverat att hasärskilda handläggningsordningar för antagnings- och lokalfrågor. Vissaslags ärenden kommer att överlämnas till områdesstyrelserna för beslut.I övrigt bör det ankomma på rektorsämbetet att ha det samladeberedningsansvaret och föra de ärenden till universitetsstyrelsen somdenna skall avgöra.Universitetsstyrelsen beslöt följande beträffande handläggning avantagnings- och lokalärenden:• Styrelsen inrättar inte särskilda organ för handläggning avantagningsfrågor och lokalfrågor. Det förutsätts attrektorsämbetet inrättar ett beredningsorgan för lokal- ochutrustningsärenden med representation för universitetetsområden samt en nämnd för handläggning av de löpande

universitetsstyrelsen valt att i stället för fakultetsnämnder användabenämningen fakultetsstyrelser. Ett undantag utgör Lunds tekniskahögskola, vars namn är etablerat och bör behållas. Dessområdesstyrelse bör då heta Styrelsen för Lunds tekniska högskola (iformell mening är denna en fakultetsstyrelse).7Lärarhögskolan i Malmö samt Musikhögskolan och teaterhögskolan ärinte fakultetsområden och författningens benämning fakultetsnämnderär inte tillämplig. För den förra är Styrelsen för Lärarhögskolan i Malmöen naturlig benämning. Områdesstyrelsen för Musikhögskolan ochteaterhögskolan är, med högskoleförordningens terminologi, en nämndför konstnärligt utvecklingsarbete. I flera andra länder ärfakultetsbegreppet etablerat inom konstnärlig utbildning ochbenämningen konstnärlig fakultetsstyrelse framhåller likställighetenmellan den traditionellt akademiska och den konstnärliga verksamheten.Lärarna skall vara i majoritet i områdesstyrelserna. Studenterna har rättatt vara representerade. Företrädare för yrkeslivet får ingå.Universitetsstyrelsen beslöt följande om sammansättningen avområdesstyrelserna:Områdesstyrelse lärare studenter yrkesliv totaltStyrelsen för LTH 7 3 3 13Mat-nat fak.styr. 8 3 2 13Juridska fak.styr. 6 3 2 11Samh-vet fak.styr. 8 5 - 13Med fak.styr. 7 4 2 13Odont fak.styr. 7 3 3 13Hum-teol fak.styr. 8 5 13Styr för lärarhögsk 7 3 3 13Konstn fak.styr. 6 3 2 11Universitetsstyrelsen konstaterade att ordförandena iområdesstyrelserna - i fakultetsstyrelserna dekanus - i första handrepresenterar sina områden, men att de också har en roll när det gällerledningen av universitetet i dess helhet.Dekanus skall enligt författningen vara lärare och förordnas av rektor påförslag av fakultetens medlemmar. Även de två övrigaområdesstyrelsernas ordförande bör förordnas av rektor.Universitetsstyrelsen beslöt därvid följande:• Ordförandena i styrelsen för lärarhögskolan i Malmö och ikonstnärliga fakultetsstyrelsen skall vara lärare och förordnas avrektor. Förslag skall avges av valförsamlingar med vardera 30personer och med företrädare för lärarna, för studenterna och för

teknisk och administrativ personal, varvid lärarna skall utgöraflertalet.8Universitetsstyrelsen beslöt vidare följande beträffande ledamöter iområdesstyrelserna:• Ordförandena i styrelsen för LTH, i styrelsen för lärarhögskolanoch i konstnärliga fakultetsstyrelsen skall ha titeln rektor.• Rektorsämbetet skall utfärda föreskrifter för val av lärare iområdesstyrelserna.• De fackliga organisationerna skall inbjudas att utse var sinföreträdare med närvaro- och yttranderätt i områdesstyrelserna.• Suppleanter skall vara gruppsuppleanter.• Mandatperioden för ledamöter i områdesstyrelserna skall vara treår utom för studenternas företrädare, för vilka den skall vara ettår.Enligt högskoleförordningen 3 kap, 5 § skall företrädare för yrkeslivetutses av lärarna i fakulteten. Denna bestämmelse var inte känd dåuniversitetsstyrelsen fattade sitt organisationsbeslut, vilket på dennapunkt innebar att rektorsämbetet - efter den 1 juli 1993 rektor - isamråd med ledningarna för områdena skulle utse företrädarna föryrkeslivet i områdesstyrelserna. Föreskrifterna i högskoleförordningenupphäver universitetsstyrelsens beslut vad gäller företrädare föryrkeslivet i styrelserna för de sju fakultetsområdena.För de två övriga områdena gäller styrelsens beslut, d.v.s.:• Rektorsämbetet - efter den 1 juli 1993 rektor - skall utseföreträdare för yrkeslivet i styrelsen för lärarhögskolan i Malmöoch i konstnärliga fakultetsstyrelsen, varvid samråd medrespektive områdesledningar skall äga rum.3.5. Organisationen inom områdenaUniversitetsstyrelsen konstaterade att områdesstyrelserna kan förväntasvilja inrätta beredande och beslutande organ för olika slags frågor, t.ex.utbildningsfrågor.Föreskrifter om tjänsteförslagsnämnder finns i högskoleförordningen (6kap). Dessa nämnder handlägger ärenden om förslag till innehavare avtjänster som professor och lektor. För varje fakultetsnämnd skall finnasminst en tjänsteförslagsnämnd. Sådana kan även finnas förlärarutbildningsområdet och det konstnärliga området. Det finns iförordningen föreskrifter om sammansättning och utseende avledamöter i tjänsteförslagsnämnd samt om ärendenas handläggning.Universitetsstyrelsen beslöt följande beträffande underorgan inomområdena:• Områdesstyrelserna bemyndigas att inrätta beslutande organ -inklusive tjänsteförslagsnämnder - för olika slags ärenden.Besluten skall redovisas för rektorsämbetet. Såväl antalet organsom antalet ledamöter skall vara begränsade.

• Lärarna skall vara i majoritet i de beslutsorgan som inrättas.Studenterna - inklusive doktorander - har rätt att vararepresenterade i beslutsorgan som behandlar utbildningsfrågor.Företrädare för yrkeslivet får ingå. Fackliga företrädare får gesnärvaro- och yttranderätt.9Beredande organ får inrättas utan särskilda villkor avseendesammansättningen.Vid sammanträde den 25 januari 1993 uppdrog universitetsstyrelsen åtstyrelsen för samhällsvetenskap att skapa en fastare organisation förekonomisk utbildning och forskning än för närvarande med definieradearbetsuppgifter och tydlig identitet.3.6. Institutioner och andra arbetsenheterI de nya författningarna finns inga föreskrifter om institutioner ochandra arbetsenheter. Universitetsstyrelsen beslutar om universitetetsinterna organisation, varvid skall gälla att i beslutsorgan som inrättasskall flertalet ledamöter vara lärare och studenterna ha rätt tillrepresentation om organet behandlar utbildningsfrågor.Frånvaron av reglering av de institutionella formerna ger bättremöjligheter än hittills att anpassa organisationen till verksamhetensinnehåll och behov. Ämnesinstitutionen kommer sannolikt även iframtiden att vara den vanligaste organisationen för bedrivande avutbildning, forskning och utvecklingsarbete, men erfarenheten visar attdet behövs alternativa och kompletterande organisationsformer.Centrumbildningar och arbete i forskargrupper är exempel påverksamheter som ibland kan motivera egna lösningar.Institutionsbegreppet är för övrigt långt ifrån entydigt. Institutionernasstorlek varierar starkt och det finns betydande skillnader i inriktning ocharbetssätt mellan t.ex. traditionellt akademiska ämnesinstitutioner inomde filosofiska fakulteterna och arbetsenheter inom fakulteter, varsverksamhet sker i en tydligare samverkan med närings- och samhällsliv,såsom den medicinska och den tekniska.En översyn bör göras beträffande indelningen i institutioner och andraarbetsenheter. Det bör i första hand åvila områdesstyrelserna ochrektorsämbetet att svara för detta. Det är realistiskt att genomföra ensådan översyn successivt. Frågan bör uppmärksammas i den kommandeutredningen om universitetets verksamhet och organisation.Universitetsstyrelsen beslöt följande beträffande institutioner och andraarbetsenheter:• Områdesstyrelserna beslutar inom sina respektive områden omindelning i institutioner och andra arbetsenheter, varvidindelningen skall vara administrativt heltäckande med hänsyn tillden verksamhet som bedrivs och den personal som finns.• Rektorsämbetet - efter den 1 juli 1993 rektor - beslutar eftersamråd med berörda områdesledningar om institutioner ochandra arbetsenheter som är gemensamma för flera områden.• Rektorsämbetet - efter den 1 juli 1993 rektor - ochområdestyrelserna skall i övrigt - gemensamt för universitetet

espektive för de enskilda områdena - vidta de organisatoriskaåtgärder, som motiveras av verksamhetens krav, t.ex. inrättandeav centrumbildningar, samarbetsorgan, referensgrupper.10• Rektorsämbetet - efter den 1 juli 1993 rektor - ochområdesstyrelserna skall fortlöpande se över indelningen iinstitutioner och arbetsenheter för att förenkla organisationen.• Institutioner och andra arbetsenheter skall ledas av en styrelseoch under denna av en prefekt (motsvarande) eller, om särskildaskäl föreligger, enbart av en prefekt.• Områdesstyrelserna förordnar prefekt (motsvarande) utom förinstitutioner som är gemensamma för flera områden, för vilkadenna uppgift åvilar rektorsämbetet - efter den 1 juli 1993rektor.• I en institutionsstyrelse skall ingå företrädare för lärarna vidinstitutionen, vilka skall utgöra majoriteten och utses genom val,företrädare för studenterna - inklusive doktorander - vidinstitutionen samt företrädare för teknisk och administrativpersonal vid institutionen.• Externa företrädare skall inte ingå i institutionsstyrelser.Samverkan med yrkeslivet får organiseras i andra former, t.ex.genom referensgrupper: dock får juridiska fakultetsstyrelsenfullgöra uppgifter som ankommer på institutionsstyrelse, trots attden innehåller företrädare för yrkeslivet.• Mandatperioden för existerande institutionsstyrelser fårutsträckas till och med den 30 juni 1994, om detta ärändamålsenligt på grund av en översyn av institutionsstruktureninom området eller annat beredningsarbete införhögskolereformen under vårterminen 1993.3.7. ÖvergångsbestämmelserÖvergångsbestämmelser erfordras av två slag. Dels behöver beslutfattas under våren 1993 vilka avser verksamheten efter den 1 juli 1993,dels behöver efter denna tidpunkt beslut fattas i frågor vilka tidigareavgjordes av organ, som inte längre finns (t.ex. linjenämnder).Universitetsstyrelsen fastställde följande övergångsbestämmelser:• Till och med den 30 juni 1993 fattar nu existerande organ påområdesnivå erforderliga beslut för tiden efter den 1 juli 1993,varvid fakultetsnämnderna respektive fakultetsstyrelserna svararför frågor som rör forskning och forskarutbildning ochområdesstyrelserna för övriga ärenden.• Efter den 1 juli 1993 beslutar de nya områdesstyrelserna i allaslags frågor.