PROFESSORMED SPRÅKPÅ SIN LYRAMed professor Sven BF Jansson till pappa,”Run-Janne” med hela svenska folket på 40-talet ärdet kanske inte bara en slump att <strong>Folkuniversitetet</strong>sstyrelseordförande Gunnel Engwall också ärprofessor.– Det var klart inspirerande att se hur roligt pappaoch hans kolleger hade det, säger hon.Gunnel Engwall är redoför kvällens möte påVitterhetsakademien,där hon är preses.Gunnel Engwall tar emoti Vitterhetsakademiensanrika lokaler vid Humlegårdeni Stockholm.Trappan upp till hennes kontorhar röda mattor och rummen ärfyllda med antikviteter från 1700- och1800-talen. Gunnel Engwall är Vitterhetsakademienspreses (ordförande)och den första kvinnan på postensedan akademin bildades 1753.– Någon tyckte kanske det var dags,säger hon, men tillägger snabbt. Jagskulle aldrig ha accepterat posten omjag erbjudits den enbart för att jagär kvinna. Män och kvinnor bör hasamma möjligheter, men ska ocksåbedömas på samma grunder.Nu behöver ingen oroa sig för attdet var könet som avgjorde, efter entitt på hennes meriter. För att baranämna några är Gunnel Engwall professori romanska språk och har varitprorektor och rektor för Stockholmsuniversitet samt har varit inspektorför humanistiska föreningen. Tilldetta ska läggas en mängd stiftelseroch lärda församlingar där hon ärledamot eller ordförande.26 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010
– Jag har aldrig haft siktet inställtpå att bli professor, så fungerar detinte inom den akademiska världen.Du måste ha tur, vara på rätt plats vidrätt tillfälle, men naturligtvis ocksåvara uthållig i din forskning.Från början hade hon tänkt bligymnastikdirektör eftersom honälskade alla former av idrott. Menhon var också mycket intresserad avspråk, började läsa latin och tog enfil.kand-examen i latin och franska.Det var också under studietiden vidStockholms universitet hon träffademaken Lars, även han disputerad ochnu professor i företagsekonomi.– Vi sade till varandra att vi håller påså länge det är roligt och det tycker vifortfarande att det är. Det var lättarenär vi var unga eftersom man i principalltid kunde få ett arbete någonstans. Idag är det så mycket svårare på arbetsmarknaden,även om du har en akademiskexamen, säger Gunnel Engwall.Hon var den Romanska institutionenvid Stockholms universitet trogen och1974 disputerade hon på en avhandlingom ordförrådet i moderna franskaromaner. Bakgrunden till ämnetvar hennes pedagogiska intresse.– Jag fick en amanuenstjänst ochhjälpte till med utbildningen. Vitestade studenternas ordförråd ochjag började fundera över vilka ord viskulle testa. Jag ville ta reda på vilkaord som används mest och med vilkenfrekvens i den moderna franska litteraturen.»Jag har aldrig haft siktet inställt på att bli professor,så fungerar det inte inom den akademiskavärlden. Du måste ha tur men naturligtvis ocksåvara uthållig i din forskning.«<strong>Under</strong> arbetet med sin avhandlingtog hon hjälp av en IBM 1401 kompletteradmed en hålkortsläsare,vilket var en smärre revolution på detsena 60-talet. Hon var en av de förstasvenska forskare som tog en dator tillhjälp inom humaniora.– Jag fick hjälp av en vän på Skogshögskolan.Jag åkte dit med minahålkort och så körde vi det stora materialetunder natten, då vi inte stördedet ordinarie arbetet. Jag vet inte hurmånga kvällar jag tillbringade där.Det värsta var att det ofta blev fel, dåstod det bara ”syntax error”.Resultatet av avhandlingen blevbland annat ett frekvenslexikon somfortfarande används som referensverk.Men slumpen gjorde att hennes forskningplötsligt tog en ny vändning tackvare att originalmanuskriptet tillAugust Strindbergs Plaidoyer d’un fou(En dåres försvarstal) återfanns 1973.– Strindberg skrev på franskaeftersom han ville ut på den franskamarknaden. Manuskriptet rättadessedan av en fransman. Jag blevoerhört nyfiken på vad som händermed manuskriptet när en ung fransmanspråkgranskar vår stora nationalskald,säger Gunnel Engwall.På frågan om Strindbergs franskasvarar hon att den är förbluffande bra,– Man märker också att språkgranskarenville förklara vad Strindbergmenade för den franska publiken.Han ändrar ganska mycket i manusoch det innehåller också en hel delfelaktigheter, inte minst när han skabeskriva den svenska skärgården.Gunnel Engwall berättar att det varmed viss bävan hon tog sig an AugustStrindberg, eftersom det redan finnshyllmeter efter hyllmeter skrivetom honom. Men inte inom hennesspeciella nisch, Strindberg som franskförfattare. Utöver sina egna bidrag tillprojektet har Engwall också involveratsina studenter och forskarstudenter iforskningen kring Strindberg och hanskontakter med Frankrike och franskan.I dag är hon dessutom ordförandeför nationalupplagan av AugustStrindbergs Samlade Verk, det så kallladeStrindbergsprojektet. 2012 skaalla de 72 banden ha kommit ut.– Det känns otroligt roligt att jag ärmed och för det arbetet i hamn. Detgagnar både forskningen ochden läsande allmänheten, sägerGunnel Engwall.Trots att hon har passerat pensionsåldernfinns inga planer på att slutaarbeta. En ny frekvensstudie ochännu ett manus om Strindbergligger och väntar. Denna gång enjäm förelse av ordförrådet hos Strindbergoch samtida franska författare.Gunnel Engwall har också en mängduppdrag, trots att hon själv sägerGunnel Engwalll Född 1942 i Stockholm.l Familj består av maken LarsEngwall och sönerna Olov ochErik, som även de har disputerat, italsyntes respektive rymdfysik.l År 1989 installerades hon somprofessor i romanska språk, särskiltfranska. 1994-2003 var GunnelEngwall Stockholms universitetsprorektor. Hon var också rektor2003-2004. Har varit ledamot avregeringens forskningsberedningoch dåvarande Humanistisksamhällsvetenskapligaforskningsrådetsamt gästforskare vidUniversité Libre de Bruxelles,Belgien samt vid lärosäten iPennsylvania och Kalifornien,USA, och i Paris, Frankrike.l Har fått kungens medalj i 8:estorleken i serafimerordens band,med motiveringen ”För betydelsefullainsatser för utbildning ochforskning”. Hon har även fått ”laLégion d’Honneur” för sinainsatser för Frankrikel Det första hon gör när honkommer till Frankrike är att kollaupp utställningar och aktuellateaterpjäser. Hon har ocksåpromenerat över hela Paris iStrindbergs fotspår.att hon försöker trappa ner.– Uppdragen jag verkligen brinnerför vill jag inte lämna ifrån mig, tillexempel att vara styrelseordförandeför <strong>Folkuniversitetet</strong> i Stockholm. Detförenar både mitt pedagogiska intresseoch min akademiska erfarenhet.Carina JärvenhagFOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010 27
Change language