Att skylta skyddad natur - Skogsstyrelsen

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R3FörordAtt informera om den skyddade naturen och göra den tillgängligför besökare är en viktig del i naturvårdsarbetet. Vägledningenssyfte är att underlätta för alla som arbetar med skyltar, foldrar,Internet, gränsmarkering och vägvisning i skyddad natur. Bokenger praktiska råd kring textskrivande, layoutarbete, illustrationer,kartor, tekniska frågor med mera.Boken är en helt omarbetad version av den av Naturvårdsverket1987 utgivna Skyltar i naturskyddade områden. Texten har redigeratsoch i stora delar omarbetats helt. Nya kapitel har tillkommit ochbildmaterialet är nytt. Huvuddelen av texten har skrivits av JonasLundin som också svarar för grafik och de tecknade illustrationerna.Projektledare på Naturvårdsverket har varit Eva Stighäll.Naturvårdsverkets önskan är att boken ska bidra till att ge informationenen hög kvalitet.Naturvårdsverket, september 2003Björn RisingerDirektör, Naturresursavdelningen

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R9bör också beaktas vid planeringen, liksom drift och underhåll.Tolkning – naturvägledningEn stor utmaning och den kanske viktigaste dimensionen i informationsarbetetför ett område är att på olika sätt tolka för besökarnavad de möter eller kan möta vid ett besök – på ett sätt somär underhållande, begripligt och intressant. Tolkning förutsätteren noggrann analys av målgruppen och goda kunskaper om kommunikationi vid bemärkelse.Tolkning likställs i Norden ofta med ”naturvägledning”. Dengår djupare än den rena naturinformationen, under rena fakta ochförklaringar, berör inlevelse och känslor samt kopplar till besökarensegen erfarenhet och personlighet. Naturvägledning syftar tillatt öka förståelsen för de grundläggande ekologiska och kulturellasambanden och för människans roll i naturen.ProduktionVare sig det gäller framställning av skyltar eller foldrar krävs enlång kedja av olika arbetsmoment innan slutprodukten är färdig.Det är därför viktigt att känna till och planera för alla de olika ledsom ingår. De viktigaste momenten är:1. En kreativ fas.2. Insamling av faktaunderlag.3. Originalframställning inklusive text, kartor och illustrationer.4. Kontroll, remiss.5. Korrektur och tryckning.6. Efterbehandling.7. Uppsättning av skyltar, distribution av foldrar.8. Tillsyn och underhåll av skyltar.Som producent av naturinformation ställs man till att börja medinför en kreativ eller pedagogisk fas. Om inte en informationsplanredan finns börjar man med att analysera de grundläggande pedagogiskafrågorna. Till exempel varför, för vem, var och hur mantänkt sig att kommunicera med naturinformationen.När sådana frågor klarats ut och man samlat och gjort ett urvalbland det underlagsmaterial som finns, vidtar originalarbetet. Detomfattar att skriva texter, producera karta/-or, planera layout, produceraoch läsa in tecknade illustrationer och/eller foton. Dessamonteras sedan till ett digitalt original i ett layoutprogram. Efteravslutat originalarbete gör man med fördel en utskrift som sänds

10A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RFramställningav karta /-orFramställningav iIllustrationerFramställningav textBeställningav skyltställDigitaltoriginalmontageSkylten påplats i områdetProvutskriftför kontrolloch remissLagringUppsättningav skyltställInplastningTryckning / utskriftför kontroll till förvaltare och andra berörda. Efter eventuellajusteringar är originalet klart att sändas för produktion av självaskylten eller foldern.Tryckeriernas hantering av ett folderoriginal innefattar blandannat moment som rippning då originalet rastreras, digitalt förprovtryck,korrekturgranskning, framställning av den tryckplåtsom man trycker med och själva tryckningen av upplagan. Framställningenav skyltar kan ske med flera olika metoder beroende

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R11på vilken teknik man valt. Oftast överförs dock det digitala originaletmed olika tryck-/utskriftstekniker till papper. Efter dettaska materialet efterbehandlas på olika sätt. Foldrar ska skäras ochfalsas. Skyltar ska oftast plastas in och skylthållare ska tillverkas.Produktionsprocessen avslutas med distribution av foldrar ochuppsättning av skyltar i det skyddade området.Även om mycket möda satsas på att tillverka skyltar med långhållbarhet är livslängden inte obegränsad. Skyltar kan dessutomvandaliseras och faktainnehållet kan snabbt bli föråldrat genom attuppgifter ändras. Man ska därför räkna med att skyltar i skyddadeområden kräver regelbunden tillsyn och underhåll och relativt oftaförnyelse.TidsåtgångFör att naturskyddet i praktiken ska nå ut även till den besökandeallmänheten krävs att området förses med en permanent, alternativttillfällig skylt så snart som möjligt efter att reservatsbeslutetvunnit laga kraft. En rimlig tidsåtgång och lämplig målsättningfrån beslutstillfället till att de permanenta skyltarna sitter på plats ärungefär 6 månader för de mer avancerade skyltmetoderna. Tidsåtgångenför den kreativa fasen, faktainsamlingen och originalarbetetvarierar givetvis beroende av hur många skyltar som ska framställasvid varje tillfälle. Beräkna en halv månad per skylt. Tidigt i processengörs också en beställning av skyltställ. Ytterligare en månadbehövs för att få in och bearbeta eventuella remissynpunkter frånt.ex. förvaltare och andra berörda. Tryckning inklusive korrekturläsningtar ofta runt två månader. Räkna också med 1 månad förinplastning. Om skyltens illustrationer ska handkoloreras krävsytterligare tid för detta. Slutligen bör man räkna med ca 1 månadför att få skyltarna på plats.Om man enbart ser till den effektiva arbetstiden hanteras enenstaka skylt kanske bara drygt en vecka i de olika produktionsleden.Troligen skulle det därför vara möjligt att i en krissituationproducera en skylt på kortare tid än en månad. I ett så tidsödandeförlopp som reservatsbildning finns det dock ingen anledning attspara på informationsfrågan så länge att man riskerar att hamnai tidsnöd.KostnaderAtt producera informationsmaterial är förenat med många olikatyper av kostnader. Dessa varierar beroende på om man prioriterarsnabb produktion, lång livslängd, ständigt aktuell information

12A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Reller annat. Kostnaderna påverkas till exempel av om man läggerut arbetet på en konsult eller har möjlighet att göra delar av arbetetsjälv. Väljer man att göra stora delar av eller hela arbetet självska man även räkna med detta som en kostnad i sammanhanget.Handkolorering av enstaka skyltar kan i det korta perspektivetvara billigare än färgtryck med ljusäkta färger och så vidare. Harman möjligheter till tät och regelbunden tillsyn kanske man hellreväljer att producera enklare men mer kortlivade skyltar framförskyltar med längre livslängd. Allt detta är exempel på faktorer somalla påverkar utgifterna för produktionen. På riktigt lång sikt blirdock sannolikt totalkostnaden relativt lika – oberoende av vilketproduktionssätt man valt.För en enstaka entréskylt till ett genomsnittligt naturreservatinnebär originalframställningen den i särklass största kostnaden.Att ta fram underlagsmaterial, skriva bra texter, framställa ellerupphandla bra illustrationer och karta och ge allt en tilltalande ochväl fungerande layout tar tid! Tryck- och inplastningskostnadernaär, åtminstone för mindre och medelstora skyltar, relativt låga ochjämförbara med kostnaderna för tillverkning av skylthållare ochuppsättning. Kom också ihåg att beställarens arbetstid ska tas medi den totala kalkylen. Även om man lägger en stor del av produktionensom ett uppdrag till en konsult ska tid avsättas för att tillexempel hjälpa till med underlag, läsa korrektur och ett eventuelltremissförfarande.Kostnaden för rätten att använda foton eller tecknade illustrationerska också tas med i beräkningen. Om illustrationer behövernyproduceras blir kostnaden högre än om arkivbilder kan användas.Bra illustrationer är ofta skillnaden mellan en skylt som är läsvärdoch en som man hellre går förbi.Värt att tänka på är också att inte trycka orealistiskt stora upplagorav skyltar. I ett reservat med 1-2 skyltar i terrängen ochett måttligt besökstryck är en upplaga om 5-10 tryck oftast fullttillräckligt. Detta är inte bara en fråga om kostnader utan handlarockså om lagringsproblem. Hos många förvaltare finns stora förrådav skyltar som aldrig kommer att användas för att de blivit ellerkommer att bli inaktuella.Förvaltaren bekostarFörvaltaren står själv för alla kostnader för informationen i deskyddade områdena. Detta gäller generellt, vare sig förvaltarenär en länsstyrelse, en kommun, en stiftelse eller annan. Det endaundantaget är informationen till nationalparkerna. Här bekostar

14A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RSkyltningNaturvårdsverkets riktlinjer• Det finns en informationsskylt vid de naturliga entréerna till nationalparkoch naturreservat.• Skylten är välkomnande, intresseväckande, lättförståelig, aktuell ochläsbar.• Skylten innehåller syftet med reservatet, föreskrifter, beskrivning avbevarandevärden/natur-, kultur- och upplevelsevärden och en karta.• Är området eller delar av området ett Natura 2000-område framgårdetta på separat skylt bredvid entréskylten med texten ”Områdetingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000”.Natura 2000-logotypen finns med på skylten.• Är området finansierat med Life-medel framgår detta med Lifefondenslogotype samt en kort text om Life på en separat skylt bredvidentréskylten.• Entréskylten sätts upp så snart som möjligt efter att reservatsbeslutetvunnit laga kraft. En enklare tillfällig skylt bör sättas upp inom enmånad efter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft.• Skyltställ är anpassade till platsens förutsättningar. Skyltställ tillverkasi miljövänligt material.• Handikappanpassad information finns i välbesökta områden.• I besöksintressanta/välbesökta områden finns information på andraspråk, i första hand engelska och tyska.• Skyltar i nationalparker produceras i samråd med Naturvårdsverket.Miniminivå• Blå ram (SIS 307 mörkblå, PMS nr 302, NCF nr 30-70 R80B) ochstjärna, text Naturreservat/Nationalpark/Naturminne/Biotopskydd.• Vit/ljusgrå bakgrund, svart text.• Karta med text, skalstreck, norrpil, teckenförklaring, markering avinformationsskyltens plats och reservatets avgränsning (röd färg påkartan).• Rubrik ”Välkommen till …”.• Syftet med reservatet.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R15Miniminivå forts• Föreskrifter för allmänheten. §-tecken före föreskrifterna.• Förvaltare.• Markägarkategori, till exempel enskild, staten, X-kommun.• Storlek.• Beslutsår.• Undertecknas av beslutsfattande myndighet, det vill säga länsstyrelseeller kommun (i nationalparker även Naturvårdsverket).• Naturvårdsverkets logotype på nationalparksskyltar.• Vedertagna symboler används på skylten, SIS 03 12 11 ”Bildsymbolerför sport och fritid”.• Skyltens tillverkningsår.Underlag och urvalBeslutDet naturliga första steget vid produktion av entréskyltar för skyddadeområden är att samla och göra ett urval i det underlag somredan finns. Vid säkerställandeprocessen framkommer ofta mer äntillräckligt av de uppgifter som behövs för att kunna göra åtminstoneen enklare skylt. I beslutet finns motiv till varför reservatet avsatts,vem som utsetts till förvaltare och vem som är markägare. Här gesockså en kortfattad beskrivning av de natur-/kulturförhållandensom råder och är skydds- eller sevärda. Vidare framgår vilka särskildainskränkningar som gäller för den som besöker området. Ibeslutet finns också alltid en karta.SkötselplanI skötselplanen är naturbeskrivningen ofta mer omfattande ochdetaljerad och skötselprinciperna mer utvecklade. Här kan manhitta uppgifter om sådant man vill lyfta fram när det gäller justområdets skötsel, till exempel upplysningar om när naturvårdsbränningargenomförts, vid vilken tidpunkt en ängsmark slås ellerliknande. Planen kan också redovisa intressanta delområden sominte framgår av beslutet men som man vill berätta om, till exempel

20A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rsom det gör? Varför förekommer vissa speciella arter etc.? Textenska hjälpa besökaren att förstå, se och uppleva området och gärnaockså förklara var man gör det.Beskriv varför området är skyddat. Beslutstexternas syftesformuleringarkan dock ofta behöva förkortas och göras mer lättbegripligaför allmänheten. Berätta också om vilka naturtyper somär karaktäristiska och intressanta i området. Vilka speciella djuroch växter gör området intressant? Ta upp sådana arter man harförutsättningar att se vid besöket. Uppgifter om områdets historiakan hjälpa till att placera naturvärdena i ett större sammanhang.Vilka kulturhistoriska spår är intressanta och lätta att uppfatta iterrängen? Vilka är de mest sevärda målpunkterna, och var finnsde? Uppgifter om hur och varför området sköts på ett visst sätt kanytterligare hjälpa besökaren att förstå vad man ser vid besöket ochdessutom göra förvaltningen mer synlig. Vilken naturtyp vill manåterskapa? Vart är området ”på väg”?Var aldrig rädd för att utelämna faktauppgifter i beskrivningen.I en kort text på en entréskylt kan man ändå aldrig vara heltäckande.Välj därför bara de uppgifter som är särskilt intressanta ochviktiga för förståelsen av området. Vill man utveckla och fördjupainformationen väljer man hellre att komplettera entréskylten meden eller flera tilläggs-/temaskyltar eller så satsar man på en foldersom besökaren kan ta med och läsa hemma.BildtexterBildtexter har genom att de är korta och samtidigt kopplade tillen intresseväckande bild ett extra högt läsvärde. Många läser bararubriker, eventuella mellanrubriker och bildtexter. I den optimalaskylten är därför rubriker och bildtexter så utformade att mangenom att bara läsa dessa ändå får en snabb sammanfattning avdet viktigaste om området.Föreskrifter för allmänhetenSkyltar är ofta det enda sätt som myndigheterna har att nå ut medde regler som gäller för allmänheten i ett skyddat område. Det ärdärför också nödvändigt att bestämmelserna presenteras på ett klartoch juridiskt entydigt sätt. Det är tyvärr inte ovanligt med skyltardär föreskrifterna för allmänheten lindats in i mer eller mindrekrystade förklaringar och ursäkter. Sådana omskrivningar ger intebesökaren ett entydigt budskap om vad som gäller. Förbuden skaåterges som de är formulerade i beslutstexten.Listan av föreskrifter ska alltid föregås av ett §-tecken (SIS-

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R21standard) och rubriktexten ”Inom reservatet är det förbjudet att:” eller ” Inom reservatet är det inte tillåtet att:”. Varje att-sats skasedan vara uppställd på en egen rad.Administrativa upplysningarVem som är ansvarig för vad bör presenteras tydligt och klart ochväl åtskilt från den beskrivande texten.AvsändareLåt alltid avsändaren framgå i skyltens nedre högra hörn med t.ex.texten; Länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller X kommun. Attunderteckna med förvaltaren eller markägaren blir fel. Avsändarenavser den beslutande myndigheten och det är enbart denne som enligtmiljöbalken är skyldig att informera om skyddad natur. I anslutningtill avsändaren bör också skyltens tillverkningsår anges, gärna i enextra liten teckenstorlek.FörvaltareVem eller vilka som förvaltar reservatet anges tydligt, eventuelltunder en egen rubrik. Eftersom förvaltare eller dennes telefonnummerinte sällan ändras kan det diskuteras om telefonnummer skaanges. Anger man telefonnummer får man räkna med en flitigaretillsyn och eventuellt tätare byten av skylt.MarkägareDet kan också vara av intresse att ange vem som är markägare. Skrivtill exempel ”Staten”, ”Kramfors kommun”, ”Enskild”, ”Upplandsstiftelsen”osv. I vissa fall kan ägaren ha intresse av att adress ochtelefonnummer anges, t.ex. då kommun, enskilda eller företag harekonomisk verksamhet i området.Natura 2000/LifeI de fall det skyddade området eller delar av området är ett Natura2000-område finns en separat skylt bredvid entréskylten som visaratt området tillhör nätverket. På skylten finns texten ”Området ingåri EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.”samt Natura 2000-logotypen. Om området är ett Life-objekt bördetta beskrivas med en kort text och med Life-logotypen på enseparat skylt. Life-skylten tas ned efter slutredovisat projekt.Tillfällig information på tilläggsskyltarInformation av tillfällig karaktär passar bäst på särskilda tilläggs-

22A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rskyltar, vid sidan om entréskylten. Hit hör till exempel projektfaktaom området ingår i ett Life-projekt. Även upplysningar om pågåenderestaureringsarbeten passar bättre på tilläggsskyltar. Ett annatexempel är uppgifter som rör betesdjur och djurägare i områdendär hävden är en viktig del av skötseln. Förvaltaren kan informeraom värdet av att djuren håller markerna öppna samtidigt somallmänheten får veta vem man kan kontakta om man upptäckereventuella skador eller problem med djuren.ÖversättningarEn stor del av de utlandsturister som reser till Sverige söker ”vildmarksupplevelser”– ett behov som man ofta tillgodoser genombesök i våra nationalparker och naturreservat. På många håll ilandet görs skyltarna som regel med översättningar. Behovet avöversatta skyltar förväntas öka.Oftast är en översättning till engelska och tyska tillräckligtsom service för våra utländska besökare. I vissa regioner kan docköversättningar till andra språk behövas, i norra Sverige t.ex. äröversättning till finska och samiska motiverat. Av utrymmesskälär det oftast tillräckligt att bara översätta ett sammandrag av densvenska texten. De utländska texterna kan tryckas på speciella”tilläggsskyltar” som monteras bredvid den svenska entréskylten.Som ytterligare service för utländska besökare kan bildtexterna tillentréskyltens artillustrationer kompletteras med de internationelltgångbara vetenskapliga namnen, under de svenska.För att kunna ge korrekt information, om bland annat deföreskrifter som gäller, bör översättningen göras av professionellaöversättare med det aktuella språket som hemspråk. Det är en fördelom översättaren har naturvårdskunskaper annars bör fackuttryckkollas extra noga. Översättaren bör granska sin översättning i korrekturforminnan skylten trycks.… och Hur vi skriverDet är en konst att skriva intressant och begripligt. Prosan måsteflyta lätt och obehindrat och smidigt föra läsaren vidare. Mycket ärvunnet om man kan ge texten en logisk struktur men det handlarockså om att ge den en språklig dräkt som håller intresset uppe.Välj rätt nivåMålet är att alla besökare ska förstå skylttexterna. Det gäller därföratt hitta en språklig nivå som passar så många som möjligt. En braregel är att formulera texten så att en mellanstadieelev kan förstå vad

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R23vi menar. Att skriva på detta sätt innebär inte att sänka kvaliteten iinformationen – tvärtom. Genom att formulera materialet på rättnivå når man flest läsare.Skriv kort – ”Kill your Darlings”I vår nit att berätta om området vi känner till och känner för,riskerar texten att bli för omfångsrik – ofta ett resultat av att mansom textförfattare lätt blir förtjust i sina egna formuleringar. Ennormalintresserad besökare tröttnar dock snabbt i en situationdär mycket annat konkurrerar om läsintresset. Skriv därför kortoch förmedla det viktigaste först. På större skyltar kan man, efterrubriken, sammanfatta det viktigaste i en kort ingress.Förklara svåra ordOförklarade facktermer kan effektivt stoppa läsintresset. Förklaradärför ”svåra ord” eller gör en omskrivning.Exempel: Strandängarnas välhävdade grässvålar är en viktig biotop förden sydliga kärrsnäppan.Skriv hellre: Betet har format strandängarna till en kortsnaggad gräsmarkdär den sydliga kärrsnäppan trivs.Exempel: Skogen på Storberget innehåller rikligt med lågor.Skriv hellre: I skogen på Storberget finns rikligt med döda omkullfallnaträd – lågor.Knyt an till platsenMan känner sig mest välkommen om skylten man läser enbarthandlar om den plats man besöker. En alltför allmänt hållen textkan snabbt döda läsintresset. Textens innehåll bör alltså helt byggapå de förhållanden som råder på platsen. Här är det en fördel omman som skyltproducent själv varit på plats och fått en känsla förområdet.Exempel: Typiskt för öländska strandängar är rikedomen på olikavadare.Skriv hellre: På Kalvhagens strandängar häckar många olika vadaresom skärfläcka, rödbena och sydlig kärrsnäppa.Skapa balans mellan känsla och faktaMycket av underlagsmaterialet samlas från vetenskapligt materialoch strikta beslutstexter. Här ställs stora krav på exakthet och

24A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rstringens. I skyltar som ska läsas utomhus fungerar inte den torrafaktaspäckade språkstilen. Försök hellre att med ord skapa bilderav det du vill förmedla. Sträva efter en balanserad blandning mellanfakta och mer känslomässiga beskrivningar.Exempel: Reservatets norra del utgörs av en talldominerad barrnaturskog,i huvudsak belägen på rik- och storblockig moränmark.Skriv hellre: I norra delen av Storberget är naturen vild och blockig.Här växer en urskogsliknande barrskog där tall är det vanligaste trädslaget.Välj rak ordföljdDet känns oftast naturligast att läsa en mening skriven med rakordföljd. Med det menas att man låter subjektet föregå predikatet.Bestämningarna till verb – adverbialen – bör placeras efterverbet.Exempel: Under slutet av 1990-talet genomfördes omfattanderöjningar av förvaltaren.Skriv hellre: Förvaltaren genomförde omfattande röjningar under1990-talet.Stor försiktighet med inskjutna bisatserLånga meningar med inskjutna bisatser kan vara svårbegripliga.Bisatserna avbryter läsningen. Dela hellre upp långa meningar iflera kortare.Exempel: Sumpskogen vid Granhöljan, där en mängd fuktighetsälskandeoch ovanliga vedsvampar och lavar växer, har aldrig vare sigutdikats eller avverkats.Skriv hellre: Sumpskogen vid Granhöljan har aldrig vare sig utdikatseller avverkats. Här växer en mängd fuktighetsälskande och ovanligavedsvampar och lavar.Undvik ”vänstertunga” meningarEn mening där predikatet kommer nära slutet är vänstertung. Denkräver att läsaren kan hålla en mängd fakta i huvudet innan han/honvet vad meningen handlar om.Exempel: Den strandnära lövskogen, som genom hög ålder och återkommandeöversvämningar är rik på död och döende lövved är en lämpligmiljö för den vitryggiga hackspetten.Skriv hellre: Den vitryggiga hackspetten trivs i den strandnära löv-

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R25skogen som genom sin höga ålder och återkommande översvämningar ärrik på död och döende lövved.Skriv varieratEn text som enbart bygger på korta meningar och rak ordföljdupplevs som hackig eller haltande. Texten måste ges en god språkrytm.Det åstadkommer man genom variation, både av meningarnaslängd och genom ordens placering i meningarna. Ett bra sättatt prova textens rytm är att läsa den högt. Då hör man ordflödettydligare och upptäcker lättare brister i den språkliga rytmen.Kontrolläs texternaAtt skriva i digital miljö har i stor utsträckning förenklat textproduktionen.Ofta arbetar en och samma person med hela kedjanfrån idé till tryckfärdigt digitalt original. Ordbehandlings- ochlayoutprogrammen kontrollerar själva bland annat stavning ochavstavningar. Ändå kan olika typer av fel i dokumentet smyga sigin längs vägen. Rättstavningsprogrammen är heller inte fulländadeoch korrigerar till exempel inte namn. Det är också lätt hänt attman själv gör missar vid typograferingen, till exempel genom attsätta samma typ av bildtexter med olika teckenstorlek. Det kanuppstå fel i program, drivrutiner och operativsystem som i sin turleder till oriktigheter i det färdiga trycket.Det är därför mycket viktigt att all text granskas noggrant innanmaterialet går för tryckning. En första grov kontroll sker direktpå bildskärmen men all text bör alltid korrekturläsas i utskrivenform. Som författare blir man lätt ”blind” för det man själv skrivit.Man ser inte de ofta ganska uppenbara skrivfelen och missarna.Därför är det allra bäst att låta någon annan läsa texterna med”färska ögon”. Ett bra råd är att testa möjligheten att förstå skyltensinnehåll i sin helhet. Låt några olika personer – släkt och vänner,gärna i olika åldrar – provläsa skylten och föreslå förenklingar ochomformuleringar innan den lämnas för tryckning.IllustrationerBilderna fyller en ovärderlig funktion på informationsskylten. Defångar läsarens intresse på ett helt annat sätt än en text. Genom attanvända tecknade illustrationer eller fotografier kan det typiska ochintressanta i området poängteras och göras tydligare. Utvecklingsförloppkan förklaras och dolda detaljer kan visas. Djur och växtersom besökaren har möjlighet att se kan presenteras. Besökarensfantasi och vaksamhet väcks och till och med språkbarriärer kan

26A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Röverbryggas. Både när det gäller att ge sakinformation och för attskapa ett visst stämningsläge är illustrationerna oslagbara. Omområdet används för guidning bör detta påverka valet av illustrationer,såväl på skylten som i skylthållaren. Guiden kan då utnyttjadessa för att visa och förklara företeelser som är svåra att påvisa ifält. Exempelvis kan en teckning illustrera en geologisk bildningtredimensionellt. En tidsskala infräst i skyltstället kan användasför att visa ett historiskt förlopp.Färg eller svart/vitt?En färgbild innehåller mer information och fungerar oftast bättresom blickfång än en svart/vit illustration. I vissa fall kan svart/vitabilder fungera eller till och med ha fördelar framför färgbilder.Exempel är äldre foton, vissa typer av detaljer eller konstruktioneroch möjligen som enklare illustrationer på mindre specialskyltar.För övrigt bör illustrationerna alltid göras i färg.I den svart-vita bilden är det lättareatt schematisera och renodla detaljer.En svart-vit bild passar därförbra t. ex. när man behöver förklarakomplicerade konstruktionerGe tecknaren frihet och ett bra underlagOm man som skyltproducent inte själv gör illustrationerna anlitarman en tecknare som är van vid den här typen av motiv. Även omdet inte alltid är möjligt, är det en fördel om illustratören först kanse området på plats. Det ger en värdefull egen känsla för det somska illustreras. Beroende på tecknarens erfarenhet av motivtypenställs olika krav på underlagsmaterial. Detta bör beställaren hjälpatecknaren med. Rena artbilder är oftast inget problem men närkomplicerade utvecklingsförlopp eller andra speciella förhållandenska beskrivas kan foton, texter, kartor och annat material varaInlandsisVarvig leraMoränUrbergRullstensås

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R27Oftast illustrerar man skyltar medbilder på enstaka arter, där djureteller växtern frilagts helt från omgivningen.TistelfjärilVanessa carduiStorlomGavia arcticaSaffranstickaHapalopilus croceusOrmbärParis quadrifoliaLäderbaggeOsmoderma eremitaVätterosLathraea squamariaVårärtLathyrus vernus

28A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RNötkråkaNucifragacaryocatactesSpillkråkaDryocopusmartiusAsphättemossaOrthotrichumgymnostomumHasselCorylus avellanaGenom att gruppera flera arter somhör ihop ekologiskt, t ex arter frånsamma natur- eller vegetationstyp,skapar man en intressantare bildmed mer naturkänsla.AspgelelavCollemanigrescensSkinnlavLeptogiumsaturniumLunglavLobariapulmonata

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R29StenskvättaVill man gå ännu ett steg längreoch om utrymme finns på skylten,kan man göra en illustration somförutom representativa arter ocksåvisar mer av områdets landskap ochnaturtyper.BrudbrödDarrgräsSandgräsfjärilSolvändaFårsvingelPuktörneblåvingeKattfotBacktimjanKrutbrännare

30A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rvärdefullt. Det är bra att först diskutera illustrationsfrågorna medtecknaren. Som skyltproducent har man ofta en egen tanke omvad bilden ska visa. Samtidigt bör man utnyttja tecknarens egenkreativitet och förmåga att se hur man bäst löser illustrationsproblemen.Låt gärna illustratören först leverera en blyertsskiss i fullskala. Då kan man diskutera och lätt göra eventuella ändringarinnan bilden slutförs.Hur hittar man en bra tecknare?Bland landets förvaltare finns en samlad erfarenhet av illustratörersom arbetar med bilder som är användbara för skyltar i skyddadeområden. Börja därför gärna med att fråga andra förvaltare eftertips om lämpliga tecknare. Om man inte har tidigare erfarenhet aven illustratör kan man begära att få se arbetsprover av de motivtyperman behöver, innan man gör sin beställning. Illustratörscentrum iStockholm kan också hjälpa till. De fungerar som en kontaktförmedlingsom hjälper köpare och säljare av illustrationer att finnavarandra. På Illustratörscentrums hemsida finns en bildbank medca 4000 arbetsprover från många av de mer än 1300 illustratöreroch grafiska formgivare som är anslutna.För fotografiska bilder finns flera bildbyråer i landet som specialiseratsig på motiv med anknytning till natur och naturvård. När manbeställer bilder från bildbyråerna kan man begära att få ett urval avfotografier med flera alternativa bilder av samma motivtyp.Illustrationer och upphovsrättSyftet med lagen om upphovsrätt (1960:729) är att ge upphovsmannenett rättsligt skydd till sina verk. Man kan jämföraupphovsrätten med det patentskydd som skyddar en uppfinnareskonstruktioner. Som seriös köpare och användare av bilder är detdärför en självklarhet att känna till och respektera upphovsrättensgrundläggande punkter.Vad är det man köper?När man beställer en bild köper man bara rätten att använda bildeni ett väl definierat sammanhang t.ex. ”alla framtida entréskyltar tillStorbergets NR i Åsele kn”, eller ”till första upplagan av foldern omStorbergets NR i Åseles kn samt vid information om Storbergets NR pålänsstyrelsens hemsida”. All övrig ej överenskommen användningsrätt– upphovsrätt – är alltid upphovsmannens. Med bild i det här sammanhangetmenas såväl teckningar som fotografier.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R31Vem äger bilden?Grundprincipen är att det alltid är upphovsmannen som äger denlevererade bilden. Efter användningen i det överenskomna syftetska bilden därför alltid returneras till tecknaren. Givetvis kan manavtala med tecknaren om att köpa den fysiska bilden också, mendå måste även detta preciseras i överenskommelsen. Observera attupphovsmannen i ett sådant fall fortfarande har användningsrättentill bilden. Till upphovsmannens rättigheter hör också rätten atthennes/hans namn anges när bilden reproduceras.Återanvändning, friköp och arkivbilderEn bild får bara användas i det sammanhang som man har kommitöverens om med upphovsmannen. Det är dock inte ovanligt attman vill köpa rätten att återanvända bilden i ett nytt sammanhang.Kanske kan illustrationen passa på skyltar till andra områden, ien folder, på en hemsida eller i en ny upplaga. Om inte detta haravtalats redan från början krävs en ny uppgörelse med upphovsmannen.Att friköpa – det vill säga förvärva alla framtida rättighetertill en bild – tillämpas sällan eftersom sådana överenskommelservanligen blir dyra för köparen.Många gånger har illustratören redan en färdig bild i sitt bildarkivsom kan passa på en skylt. Rätten att återanvända en sådan bild ärsom regel billigare än att använda en nyproducerad.Får man göra ändringar i bilden?Ändringar som beskärningar, retuschering, digital manipuleringeller annat får inte göras utan att man först kommit överens medupphovsmannen.Hur länge är bilder skyddade?När upphovsmannen inte längre lever äger hans efterlevande upphovsrätten.70 år efter upphovsmannens dödsår får dock bildernaanvändas helt fritt.Fråga först och avtala alltid skriftligtDet är alltså en bra tumregel att alltid fråga upphovsmannen först.Det är också bra att man som köpare av bilder tidigt träffar entydlig skriftlig överenskommelse med tecknaren/fotografen omvad det är som köps och säljs. Även innehållet i den bekräftelsesom illustratören översänder till köparen fungerar som ett avtalmellan parterna.

32A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RKartorEntréskyltens karta är oftast den viktigaste delen på hela skylten.Rätt utförd ger den det mesta av den information som besökarenvill ha – Var befinner jag mig? Hur lägger jag upp min vandringi reservatet? Finns det terräng som är svårframkomlig? Var finnsolika serviceanläggningar, eventuellt tillträdesförbud osv.? Eftersomkartan är så viktig bör man ge den ett rejält utrymme på skylten.Genom att varje område har sin unika form styr oftast kartanskyltens format och layout.GrundinformationDen grundinformation som kartan alltid bör innehålla är:• Områdets avgränsning.• Skyltens plats.• Skalstock, norrpil och en teckenförklaring som tolkar all information ikartbilden.• Grundläggande naturförhållanden; öppen mark, skog och vatten.• Anläggningar för service och som främjar tillgängligheten som stigar,P-platser, toaletter, eldplatser, sopställ och liknande.• Viktigare attraktionspunkter som utsiktspunkter eller liknande.• Eventuella tillträdesförbud.Det är viktigt att allt som kartan visar tas upp i teckenförklaringen.Ett sätt att visa skyltens plats är att borra och sätta en rödlackeradpopnit i teckenförklaringen och kartan. Detta förutsätter att manvalt en teknik som tål att borras i.Fler detaljerKartan kan om man så vill göras ännu mer detaljrik. Det gällerdock att inte överlasta den. Exempel på ytterligare informationsom kan vara aktuell är;• En mer detaljerad återgivning av topografin genom skuggningeller höjdkurvor• Naturtyper, t.ex. hällmarker, myrmark, lövskog, barrskog, hagmark,äng osv.• Kulturspår som hägnader, fornlämningar, bebyggelse.• Viktiga platsnamn.Värdet av att visa höjdkurvor kan diskuteras. I vissa fall kan deverkligen ge en tydligare bild av områdets topografi. I andra fallmedför de att kartbilden blir alltför rörig, särskilt för en ovan kartläsaresom inte vet vad höjdkurvorna illustrerar.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R33UtformningGör kartan så ren och enkel som möjligt. Tänk noga efter vilkadetaljer som besökaren verkligen behöver. Alltför många detaljergör kartan svårläst och riskerar att dränka den viktigaste informationen.Arbeta i färg. En karta där olika naturtyper, stigar,vägar och annat har olika färger blir många gånger mer läsbar änen svart/vit. Enklare översiktskartor och liknande kan dock medfördel göras i bara en eller ett par färger. Gör en teckenförklaringsom är komplett dvs. beskriver allt som kartan visar. Använd alltidfriluftssymboler, för rastplats, eldstad, toalett och liknande, enligtSvensk Standard (SIS 03 15 22).På följande sidor visas några exempel på olika kartutföranden,deras för- och nackdelar.

34A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RDigitala kartorBeskrivning: Digitala kartor utförda i olika typer av Geografiska InformationsSystem (GIS) till exempel Map Info, Arc View. Monteras antingen direkteller efter scanning i det digitala originalet. Kompletteras oftast med extrainformation som reservatsgräns, skyltens plats, serviceanläggningar m.m.Fördelar: Många har tillgång till GIS-program. Kartor i GIS-format har ettrent och tydligt formspråk. Det är lätt att lägga till reservatsanknuten extrainformation.Lätta att hantera i digital miljö.Nackdelar: Alla är inte vana att läsa kartbilder av den här typen. Ävenom formen är enkel och tydlig kan den också upplevas som strikt och tråkig.Kräver GIS-vana hos skyltproducenten.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R35Lodbild med naturtyper – som vektorgrafikBeskrivning: Kartan ritas i ett ritprogram som t.ex. Adobe Illustrator ellerliknande. Ett scannat eller digitalt utsnitt av en befintlig karta används somunderlag. Den information man vill ha med i skyltens karta ritas av i programmetsom linjer och ytor. Ytor med olika naturtyper ges olika färger. Snyggastblir det med färger i den lite blekare färgskalan.Fördelar: Ger en ren och enkel kartbild. Man väljer själv vilken av underlagskartansinformation som skall vara med. Kartor gjorda på detta sätt kanobehindrat skalförändras med bibehållen kvalitet.Nackdelar: Kan uppfattas som en platt och lite ointressant karta. Ställerhögre krav på betraktarens kartvana.

36A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RLodbild med naturtyper – handritadBeskrivning: En kartbild tecknas i lodperspektiv efter ett kartoriginali lämplig skala. Ytor med olika naturtyper ges olika färger. Kartbilden harsedan scannats och i datorn försetts med friluftssymbolerFördelar: Ger en ren och enkel kartbild. Lätt att utföra.Nackdelar: Kan uppfattas som en platt och lite ointressant karta. Ställerhögre krav på betraktarens kartvana.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R37Handtecknad lodbild med naturtyperBeskrivning: Med en karta som grund tecknas en lodbild av området.Bilden görs som en förenklad illustration av områdets olika naturtyper medstiliserade barr-/lövträd, öppen ängsmark, kalt berg osv. Bilden har därefterscannats och kompletterats med friluftssymboler, stig reservatsgräns etc.Fördelar: Lätt att tolka även av den som är ovan att läsa kartor. Blir endekorativ del av skylten. Ger riktiga proportioner för till exempel arealer ochavståndsbedömningar.Nackdelar: Kräver en relativt erfaren kartritare/illustratör för ett braresultat.

38A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RPHandritad snedbildBeskrivning: Med en karta som grund tecknas en bild av området enligtsamma princip som föregående, men ur snedbildsperspektiv istället förlodperspektiv.Fördelar: Lätt att tolka även av den som är ovan vid traditionella kartbilder.Blir en intresseväckande och dekorativ del av skylten.Nackdelar: Information långt in i bilden blir otydligare och får förvrängdaproportioner, kan därför bara användas för små områden. Kräver en mycketerfaren kartritare/illustratör för ett bra resultat.

s lneA T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R39StensjönSandsjönBo h u s l e de nDetaljkartaHär har en detaljerad karta överett entréområde ritats digitalt.Detaljkartan ger med sin störreskala än huvudkartan bättre platsför symboler för serviceanordningar,vandringsled, stigar och liknande.VettbergetsnaturreservatYxsjönSt. Kroksjön0 2 kmI vissa fall kan enkla översiktskartorhjälpa till att sätta in det skyddadeområdet i ett större sammanhang.e dTECKENFÖRKLARINGo huBTavlans platsReservatsgränsBarrskogBilvägarPiJordbruksmarkParkeringInformationMarkerad stigBohusledenVindskyddYxsjönStenönaturreservatToalettEldstadKaffeservering0 500 miPKompletteraI vissa fall är det befogat att komplettera en detaljkarta med enöversiktskarta som sätter området i relation till sin omgivning. Detkan finnas förhållanden i omgivningarna som reservatet illustrerarpå ett bra sätt. Omvänt kan reservatet vara en länk i ett större sammanhang.Detta kan till exempel illustreras med olika former avutbredningskartor. Det kan också vara frågan om omständigheterutanför reservatets gränser som utgör en absolut förutsättning förreservatet, faktorer som avrinningsområde och geologiska förhållanden.I vissa fall kan områdets läge göra att det finns skäl att visatillfartsvägar m.m.Omvänt kan det i vissa områden finnas ett behov av en merdetaljerad karta i större skala över t.ex. ett entréområde för atthjälpa besökaren att hitta vissa serviceanordningar, vandringsleder,en naturstig etc.Stenö naturreservat spelar en viktig roll somrastplats längs spovsnäppans flyttväg motden sibiriska tundran.MajvivaPrimula farinosaBredselenaturreservatMajvivan har en sydöstlig utbredning ilandet (grön färg). Bredsele naturreservatär landets nordligaste växtplats för dennakalkgynnade växt.

40A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RKartor och upphovsrättLantmäteriet äger upphovsrätten till alla kartor, tryckta och digitala,som Lantmäteriet producerat. Att reproducera någon av deras kartorkräver därför alltid att man först tar kontakt med Lantmäteriet föratt få ett medgivande. I anslutning till kartbilden skall man ange urvilken databas kartan hämtats, att Lantmäteriet har upphovsrättenoch givit sitt medgivande till att den reproduceras.Exempel: Ur terrängkartan, © Lantmäteriet Gävle 2003, MedgivandeMC 2002/1638.För rätten att reproducera kartan debiteras användaren en kostnad.Alla kartor som återges ska granskas ur sekretessynpunkt. Dettagörs kostnadsfritt av Lantmäteriet. Till skillnad mot de digitalakartorna kan alla kartor som man själv ritar för hand framställasutan krav på vare sig medgivande eller ersättning.Layout och formLayoutLayout är den process där skyltproducenten får släppa fram allsin kreativitet och sitt formsinne, testa idéer, kommunicera medallmänheten och tala till människors sinnen. Med layout i enstriktare bemärkelse menar vi hur man ordnar de olika ingåendegrafiska elementen – texter, karta, illustrationer, fria ytor m.m. – tillen lättillgänglig och tilltalande helhet. Ett bra layoutarbete krävsför att väcka intresse för skylten och för att reservatsbesökaren skalockas att ta till sig det budskap vi vill förmedla. Med en bra layoutupplever man skylten som en harmonisk bild i sig – text och illustrationersamverkar och stödjer varandra i en välbalanserad helhet.En bra layout ser enkel och självklar ut, men den är en konst attåstadkomma för den ovane.Layout och grafisk formgivning är dock inga exakta vetenskaper.Mycket har visserligen sagts om de mekanismer som styrhur människan uppfattar ett budskap och vissa grundregler finnsnaturligtvis. Ändå handlar dessa frågor i stor utsträckning omtycke och smak. Layout och formgivning är också ett utpräglattrendkänsligt område där yrkesfolket – i en strävan att hitta nyauttryck – ständigt arbetar med formen. Skyltutformningen för våraskyddade områden behöver dock inte vara så komplicerad att ävenden som inte är yrkesverksam formgivare kan lyckas bra, med godhjälp av dagens layout- och bildbehandlingsprogram.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R41De grafiska element som ska sammanfogas till en bra layout är:• Format• Marginaler och spaltindelning av satsytan• Löpande text, teckenförklaring, föreskriftsruta• Bildtexter, rubriker, eventuellt mellanrubriker, avsändare• Karta• Illustrationer/fotonFormatTidigt bestämmer man ett lämpligt format för skylten. Den mestanvända formatserien är A-serien. Det är en internationell standarddär grundformatet kallas A0 och har måtten 841x1189 mm.Detta motsvarar 1 m 2 . Om man delar A0 på mitten, parallelltmed kortsidorna får man två A1. Delar man A1 på samma sättfår man två delar A2 osv. Siffran efter A visar hur många gångergrundformatet A0 har delats. Genom att hela tiden halvera för attfå ett nytt format förblir förhållandena mellan kort- och långsidaalltid de samma. Tack vare detta kan förminskning och förstoringske obehindrat mellan de olika formaten.A-formaten har också många andra praktiska och ekonomiskafördelar utöver de som nämnts tidigare. Kopieringsapparater tarde mindre A-formaten. Tryckerier, kopieringsfirmor och företagsom plastlaminerar räknar i A-format. Möjligen kan man för deallra minsta och sällan besökta reservaten tillverka skyltar i A3-format. Annars bör en entréskylt generellt inte vara mindre än A2.En skylt i det formatet upplevs kanske som stor när den ligger på1 189 mmA-formatet är internationell standardoch utgår från formatet 841 x 1189mm som delas på mitten parallelltmed kortsidorna.1 189 mm841 mm841 mmFormatBredd x höjdA 0 841 x 1189A 1 594 x 841A 2 420 x 594A 3 297 x 420A 4 210 x 297FormatBredd x höjd

0 500 m42A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U ROrreSatsytan (grå) är den del av skylten,innanför marginalerna, där mannormalt placerar text och bild.I exemplet till höger har satsytanindelats i tre spalter vilket gerskylten en ordnad grundstruktur. Föratt skapa mer spänning i layoutenhar vissa illustrationer delvis lagtsutanför satsytan.GrönbenaVälkommen till Bredmossen!Bredmossen är ett bra exempel på en välutveckladhögmosse. Typisktför den naturtypen är attytan är svagt välvd. Det medför att den bara kantillföras vatten ovanifrån via regn. Ursprungligenvar mossen en grund sjö som så småningomväxte igen alltmer. När sjön vuxit igen helt blevolika vitmossor bla bla de vanilgaste bla bla.Urskogsliknande granskogBredmossen är ett bra exempel på en välutveckladhögmosse med en typiskt svagt välvd yta. Detmedför att mossen bara kan tillföras vatten ovanifrånvia regn. Kan tillföras vatten ovanifrån somregnvatten. Ursprungligen var mossen en grundsjö som så småningom växte igen alltmer. När sjönvuxit igen. Reservatet förvaltas av länsstyrelsen,tel 070-12 13 14.TECKENFÖRKLARINGTavlans platsPReservatsgränsBilvägMarkerad stigParkeringsplatsEldstadBredmossenInom reservatete0 500 m Inom reservatet är det inte tillåtet att:§ - framföra motordrivet fordon,§-- göra upp öppen eld,- medföra okopplad hund,-göra åverkan på skogen, busk, ört-eller markvegetationen,- medvetet störa djurlivet.LÄNSSTYRELSENskrivbordet men monterad utomhus uppfattas den som avsevärtmindre. Tveka inte heller att använda de större formaten A1 ochi vissa fall även A0. Stora skyltar, från A2 och uppåt, och skyltarsom ska monteras lutande i förhållande till betraktaren görs bästi liggande format. För skyltar med tilläggsinformation väljer manmed fördel ett mindre format. En vanlig kombination är en ståendetilläggsskylt i halva entréskyltsformatet.SkogsfruPRubinvitmossaSotvitmossaRostvitmossaLjung Kråkbär DvärgbjörkSatsyta, marginaler och spaltindelningSatsytan är den del av skylten som används för text – inklusiverubriker – och illustrationer. Marginalerna ingår inte. För flersidigatrycksaker och böcker finns vissa grundregler om relationenmellan satsytan och de olika marginalerna. För en enkel skylt blirfrågan om satsyta enklare. Det gäller att ge skylten tillräckligt bredamarginaler för att helheten ska upplevas som luftig. Under- ochsidomarginalerna kan ha samma bredder medan övermarginalenbör vara bredare. Textblock som läggs mot överkanten bör alltidmonteras med en rejäl övermarginal. Om man placerat ett textblockmot en alltför smal yttermarginal upplever man att texten ”trillarur” skylten. Generellt gäller också att marginalbredden måste ökamed formatet.Nästa steg för att bringa ordning och struktur i layouten är att delaupp satsytan i spalter. Flera spalter ger större frihet att arrangeratexter och bilder. Samtidigt finns en gräns för hur många spaltersom är lämpliga i ett givet format. För få spalter i förhållande tillformatet, ger alltför långa textrader medan för många gör skylten

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R43A 1A 1 A 1A 2A 2A 2A 3A 3A 3rörig. Ett bra sätt att ge skylten liv och spänning är att låta kartoroch illustrationer löpa över flera spalter.Satsyta, marginaler och spaltindelning ska mest ses som en hjälpi layoutarbetet, ett sätt att skapa ordning och harmoni. Samtidigtkan väl avvägda avsteg från ordningen bidra till att ge skylten ettmer spännande uttryck.Förslag på spaltindelningar i någraav de vanligaste skyltformaten.Förslaget bygger på att textblockenhar 40 - 60 nedslag per rad och16 - 18 punkters teckenstorlek.Ögats väg på skyltenDet är konstaterat att en västerländsk betraktare, helt omedvetet,fäster blicken snett uppåt, åt vänster från centrum. Sedan vandrarblicken runt medsols: uppåt, åt höger, nedåt, åt vänster osv. Ögatdröjer längre tid vid skyltens övre del än vid den nedre liksom detstannar längre tid vid den vänstra delen än den högra. Detta ärvärt att tänka på när man planerar skyltens layout. Vad vill vi attläsaren ska uppfatta först av allt? Vilken information bör placerasi det område där blicken först möter skylten?Börja med miniskisserDessa behöver inte vara större än till exempel ett kontokort. Tecknamed papper och penna på fri hand och testa de olika elementensformer mot varandra. Kartans utseende är ju olika i varje reservat.Ställ därför textblock mot kartan i olika konstellationer. Ge intetexten större utrymme än vad som ryms i en layout som känns rätt.Vilka illustrationer kan hjälpa till att skapa spänning eller harmonii skylten? Spela frikostigt med fria ytor som ger layouten den luftsom behövs för att lyfta fram text och bilder. Låt datorn vänta tills

44A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RNATURRESERVATVälkommen till Storängen !Ö g a t sStorängens naturreservat avsattes 1998 för attskydda ett område med gammal skog och dessväxt- och djurliv. Området har genom århundradenaformats av flera skogsbränder. Därför ingårbrand under kontrollerade former som en viktigdel i reservatets skötsel. I juni 1998 bränndes ettområde i reservatets östra del och två år senare etti den västra delen. Tallen är det trädslag som bästöverlever elden. Det är den tjocka barken och denhöga kronan som gör att den ofta klarar sig såbra.v ä gPNAdam och EvaDactylorhiza sambucinaKärrknipprotEpipactes palustrisTistelfjärilVanessa carduiTECKENFÖRKLARINGTavlans plats- - - - - - Reservatsgräns.............. Markerad stigParkeringP0 500 1000 mSlåttern gynnar många växterDen påverkan som skogsbränderna haft ger tillsammansmed skogens höga ålder ett intressantdjur- och växtliv. Bland annat finns i områdetflera ovanliga skogsinsekter, t ex videbock. Dessutomtrivs olika lavar och vedsvampar som violettgråtagellav, lunglav, rosenticka, tallticka ochdoftskinn. Grönpyrola och nattviol är två kärlväxtersom gynnats av skogsbränderna.Reservatet är 25 hektar stort och förvaltas avlänsstyrelsen. Marken ägs av Kils kommun.Inom reservatet är det inte tillåtet att:§• framföra motordrivet fordon i terrängen,• göra upp eld,• göra åverkan på skogen, busk-, ört- ellermarkvegetationen,• medvetet störa djurlivet,• medföra hund som inte är kopplad.Länsstyrelsen i Kalmar länÖgat dröjer längre tid vid skyltensövre del än vid den nedre liksom detstannar längre tid vid den vänstradelen än den högra.en hållbar grundidé finns. Annars är risken stor att man låser sigför tidigt – att fascinationen över teknikaliteterna gör att budskapetkommer i andra hand.I exemplet nedan visas hur layouten till en skylt provas frammed hjälp av miniskisser. Det tänkta området är en hassellunddär bland annat lungört, tibast, blåsippa, hassel och nötkråka ärkaraktäristiska arter.Färdig layout – rytm, balans och linjeringNär man fastnat för en idé är det dags att göra en mer detaljeradlayout i datorn. Kartan monteras tillsammans med textblock, rubrikeroch illustrationer till en helhet som stämmer överens medminiskissen. Snart ser man om grundidén håller, om helhetenhar rytm och balans. Rytm åstadkommer man genom variation.Genom olika storlekar i brödtext, huvudrubrik, mellanrubriker ochbildtexter ger man olika budskap olika vikt. Låt detaljbilder växlamed helhetsbilder, ställ mörka textblock mot ljusa illustrationer.En stor rubrik kontrasterar mot mindre mellanrubriker. Genom

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R45Börja med miniskisser:1. Först prövas illustrationerna iett triangelformat mönster i skylten.Alla bilder och textblock har dockungefär samma storlek vilket göratt helheten upplevs som alltförsymetrisk. Nötkråkan blir lite inklämdunder teckenförklaringen.2. I ett andra försök grupperasnötkråkan med hassellöven. Övrigaväxter samlas mot vänsterkantenoch kompletteras med en höguxentibast för att ge en inramning åthuvudtexten. Denna får dock enposition som gör helheten rörig, därde olika textblocken svävar.3. När de mindre växterna flyttastar huvudtexten bättre stöd motvänsterkanten. Huvudtext, teckenförklaringoch föreskriftsruta linjerari överkant. Detta bidrar till att ge helhetenstadga och harmoni. Lungörtoch blåsippa ger en inramning åtteckenförklaringen.NATURRESERVATNTibastDaphnemezereumAskFraxinusexcelsiorVälkommen till Hässlet !Hässlet har varit bebott och brukat sedan 1600-talet.Mycket tyder på att gården etablerades av finnar somgavs skattefrihet av Karl IX. Gården är belägen ovanhögsta kustlinjen med äng och åker lokaliserade åtsöder. Hasseln, som finns rikligt i reservatet, har givitnamn åt gården. Det är oklart om hasseln fanns härinnan de första nybyggarna anlände eller om dessaförde hit den. Hasseln har i alla fall spelat en stor rolli bondens hushållning. I dag sker slåtter i ängsmarken.Dessutom går här djur på bete efter slåttern.”Äng är åkers moder”Ängen utgjorde fram till 1800-talet grunden för naturahushållningen.Ängen varken plöjdes eller gödsladesmen gav ändå vinterfoder i form av hö och lövkvistar.Fodret höll kreaturen vud liv under vintern och derasstallgödsel var en förutsättning för åkerbruket, därav detgamla uttrycket ”Äng var åkers moder”. Reservatet är 25hektar stort och förvaltas av länsstyrelsen, 026-171000.TECKENFÖRKLARINGTavlans platsReservatsgränsMarkerad stigPBlåsippaHepatica nobilisParkering0 200 400 mLungörtPulmonaria obscuraNötkråka och hasselNucifraga caryocacatactesCoryllus avellanaInom reservatet är det inte tillåtet att:§• framföra motodrivet fordon,• göra upp eld,• göra åverkan på skogen, busk-, örtellermarkvegetationen,• medvetet störa djurlivet,• medföra hund som inte är kopplad.LÄNSSTYRELSEN4. Med den tredje skissen som stöd framställs nu illustrationer, text och karta, sommonteras till en slutlig layout i datorn. Kartan förskjuts något åt vänster för att ge luft åtnötkråkan. Utrymme finns för att komplettera skylten med en illustration av ask.

46A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rväxelspelet mellan starka och mer subtila uttryck förs betraktarenvidare genom skyltens innehåll.Försök att uppnå balans mellan de olika grafiska elementen. Ien välbalanserad layout är textblock och bilder ordnade så att detinte råder någon tvekan om var man ska börja och sluta att läsa. Ilayoutprogrammen finns möjlighet att lägga in stödlinjer – osynligavid utskriften. Dessa hjälper till att lägga bilder och texter motsamma höger-/vänsterkant eller samma över-/underkant, följa engemensam mittlinje osv. Men allt behöver inte linjera. Kanske bliren illustration som inte linjerar mot andra element just det som göratt helheten ser spännande ut. Utnyttja också bilders rörelseriktningför att behålla läsintresset. En fågelillustration där fågelns bröstoch blick ligger åt vänster, kan t.ex. inte monteras mot den vänstraskyltkanten utan att betraktarens blick leds ut från skylten. Enligtsamma princip är det bättre att montera en växt som böjer sig åtvänster vid skyltens högra kant. Gruppera det som hör ihop. Hållt.ex. ihop mellanrubrik och efterföljande brödtext. Sätt bildtexternaså nära bilden att de får en god kontakt och man som betraktareinte behöver tveka om att de hör ihop.“Less is more”Ett i designkretsar välkänt citat säger att ”Less is more”. Uttrycketsyftar på att ju mer renodlat och sparsmakat man arbetar med degrafiska elementen, desto tydligare blir budskapet. Detta gälleri hög grad också för arbetet med skyltar för skyddade områden.Den vanligaste orsaken till att en layout känns misslyckad är attman försökt få plats med alltför mycket information – oftast text– i förhållande till den tillgängliga ytan. Räddningen i ett sådantfall är att sovra ytterligare i materialet. Byt till exempel ut en delav textblocken mot illustrationer eller mer fria ytor och kanskebredare marginaler och spaltmellanrum. Om man vill nå ut medmer information bör istället en folder övervägas.IgenkänningsteckenDet finns ett stort värde i att ge skyltarna i skyddade områden vissagemensamma särdrag – ett likartat formspråk. Är huvuddragen iutformningen desamma från område till område känner läsaren såsmåningom igen sig och kan snabbare och med större läsförståelseta till sig informationen. Den gemensamma grundformen ger medtiden besökaren en omedveten insikt om att man är i ett områdesom skyddats med stöd av miljöbalken.Att arbeta i samma formatserie i skylttillverkningen är ett steg

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R47på vägen att uppnå detta. Svart text på vit botten inramad av enblå ram är ett annat igenkänningstecken som alltid ska användas.Undantag kan göras för till exempel föreskrifter som kan sättasi svart text mot en gul bottenfärg (tonplatta). Ett annat viktigtigenkänningstecken är den blå ramfärgen. Den är standardiserad avSIS och har beteckningen SIS 307 mörkblå, PMS nr 302, NCF nr30-70 R80B. Samma färg återkommer i annan allmän informationsom foldrar. Om man på samma skyltställ monterar många mindreskyltar kan den blå ramfärgen bli alltför dominerande. I sådanafall kan man över skyltar utan ram eller med en tunn ram fästa ensammanhållande rubrikskylt med texten NATURRESERVAT ivitt mot den blå bottenfärgen. SIS-symbolen för ”Naturvårdsobjekt”– naturvårdsstjärnan – ska också alltid användas på skyltar iområden som skyddats med stöd av miljöbalken.Typografi och teckensnittVi vill att skyltens texter ska upplevas som tydliga och lättlästa.Oavsett hur bra vi formulerat oss kommer dock ingen att vilja läsatexten om bokstäverna är för stora eller för små, om raderna är förlånga eller för korta osv. Därför är det viktigt att ge skylttexternaen klar och genomtänkt grafisk form – en god typografi. Skillnadenmellan bra och dålig typografering är oftast inte medvetet märkbarmen ändå av stor betydelse just för hur läsningen fungerar.• Använd A-seriens format.• Alltid samma blå färgi skyltarnas ram (beteckning,se här bredvid) eller somsammanhållande blå rubrikskyltovanför flera skyltarutan ram.• SIS-symbolen för”Naturvårdsobjekt” – naturvårdsstjärnan.Välj tydliga och ”vanliga” teckensnittBokstäver och ord ska vara lätta att känna igen. Det finns idagtusentals olika teckensnitt att välja mellan. För att bringa ordningbland dessa har de grupperats i familjer eller huvudgrupper.Inom varje familj har teckensnitten sina tydliga gemensammakännetecken även om de också kan variera avsevärt – både tillutseende och ålder. Text med utsirade bokstäver eller bokstäversom avviker på annat sätt är svår att läsa. Välj hellre bland de tvåstora huvudgrupperna antikvor och linjärer. I skyltar av den typ viproducerar för skyddade områden kan man kombinera antikva ochlinjära teckensnitt genom att använda linjärer i rubriker och antikvastilar i den löpande texten. Rätt utnyttjat bidrar detta till en klaroch tydlig typografi. Använd dock inte fler än 2 olika teckensnittpå samma skylt.Missbruka inte varianternaDe flesta teckensnitt förekommer i flera varianter; gemen,VERSAL, Kapitäl, normal, fet och kursiv. För att uppnå maximal

48A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RDen mycket stora antikvafamiljenstydligaste kännetecken är växlingarmellan tjockare grundstreck ochsmalare hårstreck och att bokstävernahar seriffer. Bland antikvornafinns flera av de mest användastilarna som Times, Garamondoch Bodoni. Bokstäverna har enutformning som gör att de lämparsig väl för stora mängder löpandetext, bl. a. därför att serifferna bindersamman orden till harmoniska lätttolkadeordbilder.De linjära eller groteska stilarnasaknar seriffer och har oftast merjämntjocka streck. Några vanligalinjärer är Arial, Univers ochHelvetica. Stilar ur den här gruppenger ofta ett lite tekniskt intryck menlämpar sig utmärkt för korta textersom ingresser, rubriker och mellanrubriker.läsbarhet bör vi i såväl rubriker som den löpande texten användanormala gemener (små bokstäver). En vuxen människa som läser entext som satts med gemener ser inte de enskilda bokstäverna utanuppfattar hela ordbilder vilket ger en snabbt och effektiv läsning.I EN TEXT SOM SATTS MED ENBART VERSALER BLIRORDEN STAKETARTAT LIKA. MENINGARNA BLIR TILLENFORMIGA SVÅRTYDDA BOKSTAVSSAMLINGAR.Versaler kan fungera för att öka uppmärksamheten, då i form avenstaka ord som t.ex. ordet NATURRESERVAT i ramtrycken.Den löpande texten blir också svårare att läsa om den enbart sattsi fet eller kursiv stil. I korta bildtexter kan dock kursivering varaett bra sätt att tydligt skilja bildtexterna från brödtexten. Även vidtypograferingen uppnås alltså bäst resultat genom att arbeta enkeltoch konsekvent.Rätt teckenstorlek och radavståndMan mäter bokstävernas storlek i enheten typografisk punkt. Enpunkt motsvarar 0,376 mm – i Mac-miljö 0,353 mm. Punktmåttetär en kvarleva från äldre tider. Det avser egentligen höjden påde blytyper som då användes och omfattar därför något mer änhöjden på själva bokstaven. Även radavståndet – som också mäts ienheten punkter – påverkar läsbarheten. Avståndet mellan radernabör vara så stort att ett tydligt ljusrum bildas mellan raderna. Förskrifter rekommenderas att radavståndet ska vara 2 punkter ellerrunt 10 % större än teckenstorleken. På skyltar som läses på längrehåll får man en bättre läsbarhet om radavståndet ökas ytterligare

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R49något. Teckengrad och radavstånd är intressant när man funderaröver på vilket avstånd skylten ska kunna läsas. Ett riktvärde vidnormalsyn är att god läsbarhet nås när teckenstorleken är 0,5 %av läsavståndet. Vid ett läsavstånd på 1 meter bör teckenstorlekenvara ca 5 mm vilket motsvarar ca 14 punkter. Synsvaga och barnkräver större tecken. Idealt läsavstånd ligger kring drygt 1 meter.Det medför att normalskylten bör ha teckenstorlek/radavstånd16/20 eller 18/22p. Generellt kan man också ge rådet att välja enstörre teckenstorlek med ökande format.Välj rätt radlängdRader som är alltför långa gör texten svårläst. Ögat tvingas tillovant stora rörelser och får dessutom svårt att hitta till det förstaordet på nästa rad. Den optimala radlängden är 40 - 45 nedslagoch texten bör aldrig överskrida 60 nedslag per rad. Med nedslagmenas varje bokstav, siffra, tecken och ordmellanrum. Alltför kortarader medför många avstavningar och en text som därigenom blirsvår att läsa. Underskrid inte 35 nedslag per rad.Justera spalterna. Vid typograferingen ska man också ta ställningtill om texterna ska höger- eller vänsterjusteras eller kanskerent av centreras. Mest lättläst är den text som justerats med rakvänstermarginal. Här hittar ögat lätt till första ordet i nästa radoch läsningen löper smidigt framåt. En högerjusterad text kan geen grafisk effekt, som rätt utnyttjad kan höja intresset för skylten.Men det gäller att se upp eftersom den gluggiga vänsterkantensänker läsbarheten drastiskt. Högerjustering bör därför bara prövasi kortare bildtexter och möjligen i vissa rubriker. Centrerad brödtextfår gluggar i både höger- och vänsterkant och blir därför svårläst.Rubriker kan centreras med fördel liksom kortare ingresser menaldrig brödtexten eller bildtexter. Att marginaljustera texten innebäratt man sätter såväl höger- som vänsterkant rakt. Detta kanmöjligen bidra till att ge layouten ett redigt intryck, men mångaupplever en marginaljusterad text som stel och statisk. En annannackdel är att man lätt får ojämna avstånd mellan orden. Textenblir gluggig och mer svårläst.AvstavningSyftet med att avstava ord är att ge en jämn högermarginal ochdärmed en mer lättläst text. Normalt sköter datorn den detaljenautomatiskt. Avstavningsprogrammen arbetar efter logiskt-statistiskaregler tillsammans med särskilt listade ord som programmeninte klarar att avstava korrekt. Det kan dock vara bra att vara obser-

50A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RLayoutexempel för skyltarFörslag till layout, grafisk form ochtypografering för en skylt i A2-formatNATUÖverskriftHelvetica,kursiv, 38pVälkommen till SkarpfjälletBildtext,svenskt namnHelvetica, fet, 14 pFjällgrönaDiapensia lapponicaHYDDSJÖNBildtext, vet. namnHelvetica, kursiv, 12pMellanrubrikHelvetica, fet, 18pBrödtextTimes, normal, 18/22pHögfjäll och böljande hedarNaturreservatet består av flera branta fjälltoppar med karg högfjällsnatur. Skarpfjällets högsta punkt når 1 787 meter över havTopparna omges av mjukt kuperade och vandrarvänliga fjällheI söder tar bitvis urskogsartad fjällbjörkskog och gles tallskogKalkgynnad flora och rikt fågellivKaraktärsväxt på fjällhedarna är fjällsippa och fjällgröna. Härman sällsynt också se fjällklocka. På översilad mark växer bl apurpurbräcka. I de högsta delarna av Skarpfjället finns isranunpå flera ställen. Området är känt som häckningslokal för mångfjällfåglar. På de högsta topparna kan man stöta på fjällripa, snsparv och berglärka. På hedmarkerna nedanför topparna häckalappsparv, fjällpipare och kärrsnäppa. Gnagarrika år kan man hockså få se fjällabb, fjälluggla och blå kärrhök.Genom reservatet passerar Kungsleden, hela tiden ovanförträdgränsen, utom en kortare sträcka längs Hyddsjöns nordöstrastrand. Här passerar den ett vackert beläget vindskydd i denurskogsartade fjällbjörkskogen. Reservatet avsattes 1968, är7 560 hektar stort och förvaltas av länsstyrelsen, tel 00 - 00 00Marken ägs av staten.Teckenförklaring, rubrikHelvetica, VERSALER, 14pTeckenförklaringHelvetica, normal, 14p

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R51RRESERVAT!RÖSJÖNSkarpfjälletFjällabbStercorarius longicaudusKungsstötenFjällpipareCharadrius morinellus-et.dar.vid.TECKENFÖRKLARINGTavlans platsPurpurbräckaSaxifraga oppositifoliaFjällsippaDryas octopetalaFjällklockaCampanula uniflorakankelaö-rärNReservatsgränsKungsledenVindskyddGles tallskogFjällbjörkskogGräs- och rishedarBlockterrängSjöar och vattendragInom reservatet är det inte tillåtet att:§• framföra motordrivet fordon,• göra åverkan på skogen, ris-,ört- eller markvegetationen,• medföra okopplad hund,• medvetet störa djurlivet,00.IsranunkelRanunculus glacialisDen växt som växer på högst nivåav alla blomväxter i Norden.0 10 km• göra upp öppen eld.LÄNSSTYRELSENFöreskrifter, rubrikHelvetica, fet, 20pFöreskrifterHelvetica, normal, 20pAvsändareHelveticaVERSALER, 22p

52A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rvant på slutresultatet. Varje avstavning innebär ett litet avbrott iläsningen och alltför många avstavningar ger en text som kännssönderbruten och svårläst. Ibland kan det därför vara värt att justeravissa avstavningar manuellt.Layoutexempel, se sidorna 50-51Om alla gjorde skyltarnas layouter efter samma mall skulle informationeni landets skyddade områden sannolikt bli både stereotypoch tråkig. Med ökande erfarenheter vågar man som skyltproducentta ut svängarna och pröva nya grepp inom den givna ramen. Härligger också utmaningen i layoutarbetet. Som oerfaren ställs mandock inför så många olika typer av frågor som ska lösas, att ett braexempel kan vara en värdefull hjälp. Här presenteras därför ett förslagför layout, grafisk form och typografering. De teckensnitt somanvänts är valda utifrån att de har god läsbarhet, är väl utprovadeoch tillhör de mest använda. Det är viktigt att påpeka att skyltenslayout går att variera avsevärt – med bibehållen kvalitet. Detta ärbara ett av många sätt att ge den en form som fungerar. Exempletavser en skylt i liggande A2-format.I exemplet har satsytan delats i tre spalter. Överst i den vänstra haröverskriften ”Välkommen till …” placerats. Kartan har monterats översti den andra spalten och tillåtits ta viss plats även i den vänstra. För attöka kartans ”dragkraft” har plats för en illustration mellan kartan ochden vänstra ytterkanten lämnats. Teckenförklaringen har placeratsunder kartbilden. Genom detta sätt att placera överskrift och kartahar besökaren tillsammans med ramens text ”NATURRESERVAT”redan fått veta en hel del. Även om man nu skulle avbryta läsningenvet man i alla fall att man befinner sig i ett skyddat område, vad detheter och genom kartan också en del om hur området ser ut och vaddet innehåller.Huvudtexten har satts i den vänstra spaltens nedre del. Mellanrubrikerunderstryker grupperingen av texten. Om de skrivs somen sammanfattning av det viktigaste i texten är de också ett stödför läsaren och gör det lättare att minnas innehållet. Mellanrubrikerhjälper också till att ge luft åt layouten. På små skyltar med kortatexter kan mellanrubriker vara överflödiga. För läsbarhetens skullhar vi valt att sätta brödtexten i Times – en av de allra vanligasteantikvorna. Texten är i det här fallet dock inte längre än att enlinjär stil som t.ex. Helvetica, Univers eller Arial också skulle hafungerat bra. Mellanrubrikerna och alla andra kortare texter harsatts i Helvetica. På detta sätt framstår brödtexten tydligare än omsamma teckensnitt skulle ha använts över hela skylten.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R53TeknikDigitalt originalarbetePå kort tid har den digitala tekniken i stort sett helt tagit över originalarbetet.Tidigare gjordes originalmontagen manuellt med hjälpav ljusbord, vinkellinjaler, monteringstejp, skalpellblad och annat.Man fick ett så kallat påsiktsoriginal på papper som fotograferadesi reprokamera och överfördes till tryckplåt.Idag monteras skyltarna till digitala original i layoutprogramsom till exempel Adobe InDesign, PageMaker eller Quark Xpress.För mindre mycket enkla skyltar kan möjligen också ordbehandlingsprogramsom Microsoft Word användas. Texterna skrivs indirekt i layoutprogrammet och kartor i form av GIS-filer monteras.Handritade kartor och andra illustrationer monteras efter att förstha lästs in via en scanner. Efter en godkänd provutskrift lagras detdigitala originalet – oftast på CD-skiva – som sedan skickas till etttryckeri för utskrift eller tryckning och inplastning.Innan man levererar ett digitalt original finns några tips som ärvärda att tänka på:• Prata med skyltföretaget först. Tag för vana att alltid jobbatillsammans med och rådgöra med skyltföretaget i ett tidigt stadium.Ju mer osäker man är i det digitala arbetet desto viktigare ärdetta, så att man kan reda ut vilka tekniska krav företaget ställerpå det material man som kund ska leverera.• Använd högupplösta bilder. Scanna alltid bilder i hög upplösningi skala 1:1. Kontakta tryckeriet för att ta reda på vilkenupplösning de vill ha. En digital fil kan alltid minskas men baraförstoras ca 20 % innan den blir sämre. Undvik om möjligt attkomprimera bilderna. Spar dem gärna i tiff-format eller som eninte alltför mycket komprimerad jpg-fil. Undvik bilder i bmpochGif-format.• Prata med skyltföretagetförst• Använd högupplöstabilder• Bifoga en provutskrift• Behåll lageruppdelningen• Leverera alltid länkadebilder• Korrekturläs noga• Bifoga en provutskrift. Färghantering är en av de mestproblemskapande faktorerna i det digitala arbetet. Det manser på den egna bildskärmen stämmer sannolikt aldrig överensfärgmässigt med det som kommer i tryck. Det beror på att denegna utrustningen sällan är kalibrerad med skyltföretagets. Enprovutskrift som visar hur man vill att den färdiga skylten skase ut kan då vara ett stöd för skyltföretaget och en viss säkerhetför beställaren.

54A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R• Behåll lageruppdelningen. I rit-, bild- och layoutprogrammenhar man möjlighet att lägga olika delar av informationeni olika lager som tillsammans bildar den färdiga helheten. Mankan också sammanföra alla lager till ett gemensamt. Undvik dettaoch skicka istället ett original där lageruppdelningen behållits.Detta ger skyltföretagen större möjligheter att producera en skyltmed hög kvalitet.• Leverera alltid länkade bilder. När man monterar bilder iett digitalt original finns möjligheten att bädda in bildfilerna såatt dessa tillsammans med övriga element i skylten utgör en storgemensam fil. Undvik detta och leverera i stället bilderna somseparata filer, länkade till huvuddokumentet.• Korrekturläs noga. Alltför ofta smyger sig stavfel och liknandein i materialet. Att upptäcka dessa när skylten är klar och uppsatti området är både snopet och onödigt. Kontrolläs därför alltidskyltföretagets korrektur mycket noga, ord för ord och bokstavför bokstav.Handkolorera eller trycka i färg?Ett problem med att använda färgbilder är att få en godtagbar ljusbeständighet.Vid fyrfärgstryck i offsetteknik håller en skylt somstår utsatt för väder och vind inte ens ett år innan färgerna förstörs.Länge var därför handkolorering av illustrationer som först tryckts isvartvitt den förhärskande metoden. Bilderna färglades för hand medljusäkta specialfärger. Om flera skyltar med illustrationer och kanskeen handritad karta ska färgläggas blir handkoloreringen dock myckettidskrävande. När skyltar behöver bytas ut tvingas man på nytt ta framfärgpytsar och penslar. I mindre områden där kanske bara en skyltska sättas upp kan möjligen handkoloreringen fortfarande försvaras,men i de flesta fall överväger fördelarna med andra tekniker.TryckmetoderNär originalet är färdigt och man har gjort en provutskrift som manär nöjd med är det dags att välja hur skylten ska tryckas. Det äridag i stort sett tre trycktekniker som används för skyltar i skyddadeområden. Kom ihåg att den metod man väljer i stor utsträckningberor på vilket skyltmaterial man tänkt använda.• Offsettekniken är det allra vanligaste sättet att framställatrycksaker som böcker, foldrar, affischer och andra produkter

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R55Vid offsettekniken avsätts tryckfärgenfrån tryckplåten till en gummicylindersom överför tryckfärgen tillpapperet.med höga kvalitetskrav. Svarta texter och illustrationer samtsvartvita fotografier ger ett hållbart tryck med bra skärpa ochdjup i svärtan. Nackdelen är att färgtryck i offsetteknik utomhusinte håller mer än över en sommar, i bästa fall. Därför är offsettryckbara lämpligt för svart-vita skyltar eller om man valt atthandkolorera skyltar som tryckts i svart.• Vid screentekniken använder man sig av en mycket finmaskignätduk som spänts över en ram. Man utnyttjar en duk förvarje färg som ska tryckas. Färgen pressas sedan med en särskildskrapa – rakel – genom duken till det material som ska bäratrycket. Duken har behandlats så att färg bara släpps igenomvid de tryckande ytorna. Som skyltproducent levererar man medfördel ett digitalt original och bifogar illustrationer för profes-Vid screentryck pressas färg genomen finmaskig duk som behandlatsså att bara de tryckande ytorna ärgenomsläppliga.

56A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rsionell scanning hos skyltföretaget. Tekniken har den fördelenatt man kan trycka på nästan alla typer av material. Därföranvänds screenmetoden för tryck på bland annat tyg, metall,plastfolie, papper m.m. Färgåtergivningen är bra och kraftfulloch för skyltar med krav på riktigt lång hållbarhet – 10 år ellermer – ger tekniken ett mycket bra resultat. Screentryck är ocksålämpligt när mycket stora skyltar ska tryckas.Screentrycket är en relativt hantverksmässig metod med högastartkostnader. Det första exemplaret blir därför mycket dyrtmedan kostnaden för de efterföljande i gengäld blir mycket låg.Vid upplagor över 10 ex är tekniken ekonomiskt försvarbar. Enavigsida med screentryck är att rastrerade bilder inte kan återgesmed höga rastertätheter. Det innebär att bilderna upplevs litegrovkorniga om man granskar dem på nära håll.• Bläckstråleteknik eller inkjet kallas den teknik som främstanvänds vid digital skyltproduktion. Tekniken innebär att smådroppar av färg skjuts – printas – på pappret. Dropparnas storlekär ca 10 mikrometer i diameter. Färgen är en blandning av vattenoch/eller polyetenglykol och färgämnen. Färgen kan antingenvara lösta färgämnen eller rena pigment. De pigmentbaseradefärgerna har en bättre ljusbeständighet men kan ge problem meddriftstörningar på grund av igentorkade skrivarmunstycken.Bläckstråleutskrifter kan göras med högre upplösning (detaljrikedom)än screentryck. Till fördelarna hör också snabbhetenoch möjligheten att själv kontrollera nästan hela produktionskedjan.Att kombinera en egen bläckstråleutskrift med en enklareinplastningsteknik, till exempel en laminering kompletterad medUV-folie är idag det snabbaste sättet att tillverka en skylt medgodtagbar kvalitet. Om man eftersträvar en högre kvalitet ärdet bättre att låta skyltföretaget göra utskriften på ett papperI bläckstråleskrivaren skjuts mycketsmå färgdroppar från ett sprutmunstyckedirekt på papperet. Munstycketrör sig fram och tillbaka påtvären medan papperet matas framstegvis.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R57som är optimerat för den egna inplastningstekniken. Ofta harinplastningsföretagen också tillgång till den senaste, mest hållbara,bläckstråletekniken.Tidigare var just färgernas begränsade hållbarhet den storanackdelen med bläckstråleutskrifter. Om man kompletterarmed en UV-begränsande folie kan en skylt i den här teknikendock behålla sina färger i flera år. På senare år har också ljusbeständighetenhos bläckstråleskrivarnas färger alltmer närmat sigscreenteknikens och handkolorering. Tekniken används ocksåvid utskrifter på plastfolie. Med bläckstråleteknik kostar varjeskyltexemplar lika mycket, oavsett hur stor upplaga som skaproduceras. Det innebär att tekniken är mest ekonomisk vidsmå upplagor (färre än 10 ex). I gengäld behöver man bara skrivaut de exemplar som behövs för stunden och slipper därigenomockså lagra överupplagor, som kanske aldrig kommer till användning.Några olika skylttyper – för- och nackdelarIdag används en handfull olika material för skyltar i skyddadeområden. De mest nyttjade bygger på att trycket av text och bildär skiljt från tillverkningen av själva skylten. Det handlar om olikaformer av plastinbakningar av papper som bär den tryckta informationen.Exempel är glasfiberarmerade skyltar, perstorpstekniken ochlaminatpressning. I någon mån används också skyltar där text ochbild trycks direkt på själva skyltmaterialet, till exempel screentryckpå aluminiumplåt.De olika materialen har sina förtjänster och nackdelar, menmånga är fullt jämförbara kvalitetsmässigt. Känslan i de olikamaterialen varierar något och var och en har sina förespråkare.Innan man väljer teknik kan det dock vara bra att känna till någotom deras olika för- och nackdelar.GlasfiberskyltarEtt skylttryck (offset-/screentryck eller bläckstråleutskrift) på pappermättas med polyester, skyddas och förstärks med glasfibermattorsom också mättas med polyester. När plasten härdat bildar skyltenen 3 mm tjock homogen enhet som är styv och självbärande.Fördelar: Beprövad teknik i slagtåligt material med lång livslängd.Tillsammans med screentryck eller handkolorering är detta ett av demest ljusbeständiga alternativen på marknaden (> 10 år). Skylten ärmöjlig att genomborra utan att den tar upp vatten. Materialet tål de

58A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rflesta lösningsmedel för klottersanering och är lätt att hålla rent.Nackdelar: Blankt ytskikt som kan ge reflexer, vissa papperssorterkan gulna efter långvarig solexponering. Dyr teknik vidscreentryck i mindre upplagor – billigare vid ingjutning av bläckstråleutskrifter.MelaminhartsUtskrift påpapperHögtryckslaminatDigital impress – perstorpEn bläckstråleutskrift på ett UV-beständigt papper ”bakas in” i enplatta av högtryckslaminat. Detta består av flera lager fenolhartsbelagtpapper som sammanpressats under högt tryck. Skylten skyddasmot fukt, väder och vind av ett mycket hårt skikt av genomskinligmelaminharts. Ytskiktet är motståndskraftigt mot åverkan. Plattankan tillverkas i flera olika tjocklekar från 3-16 mm.Fördelar: Beprövad teknik med hög kvalité. Slagtåligt materialsom har god väderbeständighet och lång livslängd. Matt ytskiktger inga nämnvärda reflexer.Nackdelar: Lång produktionstid – 7 veckor – efter godkänt korrektur.Större skyltar blir mycket tunga.LaminatpressningEtt screentryck eller en bläckstråleutskrift på plast eller papperläggs mellan flera skikt av klar vinylplast samt en UV-skyddandefolie på toppen. De olika skikten pressas samman under högt tryckoch hög temperatur till en homogen skiva. Folien ger också ettnötnings- och klotterskydd. Skyltarna kan tillverkas i tjocklekarfrån 0,5-3 mm.Fördelar: Beprövad teknik med hög kvalité. De färdiga skyltarnaär lätta. Trycket är skyddat från nötning. Tekniken är snabb vidbläckstråleutskrifter.Nackdelar: Skyltar som är större än 1050x750 mm kan inte tillverkas.Skyltar av denna typ är inte självbärande utan måste alltidmonteras på ett hårt underlag.Bläckstråleutskrift på folieEtt digitalt original skrivs ut med bläckstråleteknik på en folie avPVC-plast. Folien appliceras på en platta av plåt eller på ett hårtoch lätt plastmaterial. Över utskriften läggs ett ytterskikt som skyddmot nötning och klotter. Den färdiga skylten bildar en styv, 10 mmtjock självbärande enhet.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R59Fördelar: Bläckstråletekniken ger hög detaljrikedom, bra skärpaoch en god färgåtergivning. Tekniken är snabb och lämpar sig därförväl för den som kan leverera ett bra digitalt original.Nackdelar: Fortfarande är bläckstråletekniken något mer kortlivad(ca 5 år) än t.ex. screentryckta skyltar (> 10år).Screentryck på plåtSkylten produceras enligt samma princip som ett vägmärke. En0,7 mm tjock aluminiumplåt brännlackeras först med dubbla skiktav polyesterlack. På en vit bottenfärg screentrycks sedan informationenmed en specialfärg för utomhusbruk.Fördelar: En extra hållbar skylttyp med lång livslängd som ärsärskilt lämplig i reservat där risken för vandalisering är stor.Nackdelar: Plåtmaterialet gör att skylten kan upplevas som hårdoch ”kall”.Skyltställ och uppsättningMindre skyltar, upp till A3-format, kan sättas med skruv ochbrickor direkt på en trästolpe utan baksida. Detta är lämpligt närskyltarna är små och billig uppsättning och billigt underhåll ärviktigare än det utseendemässiga. Det finns också metallister somstagar upp överkanten om skylten utsätts för påkänningar.I de flesta fall väljer man dock att tillverka ett skyltställ, oftast i trä.Här finns mängder av variationsmöjligheter, alltefter tillverkarensegen fantasi och färdigheter. Rätt utförda blir ett skyltställ i träen bra bakgrund till skylten. Den underordnar sig informationenoch smälter väl in i den omgivande miljön. Skyltstället är en del avdet första intrycket besökaren får av naturområdet. Därför är detviktigt att det ges en estetiskt tilltalande utformning. Välj gärnaett träslag som har anknytning till trakten som till exempel ek isyd- och mellansvenska lövskogsmiljöer och gran eller furu i norraSverige. Genom att på alla skyltar i ett område använda en särskildform kan skyltställen t.o.m. bidra till att ge ett område en egenidentitet. Detta kan vara särskilt värt att tänka på vid nationalparkeroch större naturreservat.Skyltställen monteras så att informationen hamnar i en höjd somär läsbar av så många som möjligt. Skyltens mittpunkt på en höjdrunt 130-140 kan användas som riktmärke. För mindre skyltart.ex. längs en naturstig eller vid målpunkter kan det vara lämpligtatt sätta upp skyltarna lägre och lutande. Här finns flera variantermed ställ i trä eller metall, ett eller två ben etc.En mindre skylt tillverkad genomscreentryck på plåt och monterad iett enkelt skyltställ.

60A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RSkyltställ kan utformas på mångaolika sätt, från enkla ställ utantak och ställ med olika typer avtaklösningar, till mindre utomhusutställningardär taken helt täckerbesökaren. Om skyltstället kombinerasmed en bänk kan skylten ävenläsas av barn.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R61Optimera livslängdenAtt ge skylten ett bra tak är en form av konstruktivt träskyddsom ökar livslängden. Gör dock inte taket större än att det ståri proportion till skyltstorleken. Takytorna lutas för att påskyndavattenavrinningen. Skyltställ med en enkel överliggare i stället förtak, konstrueras så att denna utsatta detalj lätt kan bytas när denåldrats. Ytbehandling av virket med träolja eller slamfärg innebäratt underhållet blir smidigt medan lack och lackfärger kräver merarbete. Det senare kan dock vara befogat i områden med risk förskadegörelse eftersom lackprodukterna är lättare att klottersanera.Målade skyltställ bör ges en färgsättning som harmonierar medmiljön på platsen. Träskyddsbehandling bör ur miljösynpunkt baraske med miljövänliga impregneringsmedel. Under senare år harockså obehandlat inhemskt kärnvirke av ek och lärk använts påmånga håll, för sin högre motståndskraft mot röta. Trästolparnapå stora skyltar bör inte ha kontakt med marken utan fästas medjärnbeslag i betong. Betongplintar kan också minska risken förolyckor med tunga skyltar som faller.L-list på större skyltarDe flesta skyltar är tillverkade i olika typer av ”döda” plastmaterial,som förblir opåverkade av temperatur och luftfuktighet i utomhusmiljön.Trämaterialet i skyltstället rör sig däremot ständigt,allt eftersom vädret ändras. Därför kan monteringen av skyltenpå skyltstället med fördel göras med en L-formad trälist. Listendimensioneras så att det finns utrymme för skylten när träet iskyltstället rör sig. Man slipper då borra och skruva i skylten, somistället ligger lös i det utrymme som finns i listen. På detta sättundviker man att skylten bågnar. L-listen gör sig allra bäst på delite större skyltarna som monteras på ställ med bra tak. I utsattalägen samlar trälisten fukt. Om skylten skruvas direkt i underlagetmåste av samma anledning skruvhålen vara tillräckligt stora så attunderlaget kan röra sig utan att det påverkar skylten.Tillfällig informationI välbesökta områden behövs ofta ytterligare information avkortvarig natur. Det kan gälla uppgifter om guidningar, tillfälligaskötselarbeten, telefonnummer till djurägaren sommartid m.m.Då kan det vara motiverat att avsätta en mindre yta på skyltställetför detta. För att skyltstället fortfarande ska se städat ut, ochinte fungera som allmän anslagstavla, kan man med trälister ochen plexiglasskiva tillverka ett litet platt skåp i A4-format just förMed trälister och en plexiglasskivakan man tillverka ett litet platt skåpför tillfällig information på skyltstället.

62A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RGenom att använda L-list slipperman skruva direkt i skylten. Denförblir då opåverkad även närträmaterialet i skyltstället rör sig. Föratt den blå ramen skall vara synligkrävs att skylten görs med bredavita ytterkanter.detta. Genom att göra den övre listen rörlig kan man lätt byta utinformationen när så behövs.Gemensamt formspråkOm tid och resurser medger finns det klara fördelar med att ha ettgemensamt profilprogram för såväl skyltställ som andra snickerieri de skyddade områdena. Vägvisare, det låga staketet vid parkeringen,portalen/grinden in i reservatet, rastmöbeln m.m kan gesen enhetlig och genomtänkt form. Genom ett likartat val av virke,ytbehandling, teckensnitt på text m.m. ges de skyddade områdenaen identitet och besökaren en möjlighet att känna igen sig i deolika reservaten.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R63Välj plats med omsorgNär man väljer plats för skylt och skyltställ finns det några faktorerman bör ta hänsyn till:• Skylten ska vara väl synlig när man närmar sig den.• Skylten får dock inte dominera blickfånget eller skymma viktigadelar av landskapet. Placera hellre skylten så att den ”tar stöd”mot något i den omgivande terrängen, till exempel en buske, ettskogsbryn, en berghäll eller liknande.• Undvik placering direkt under ett träd eftersom krondropp ochförnanedfall ger ökad nedsmutsning och algpåväxt.• Vänd om möjligt skylten från solen. Detta förlänger hållbarhetenavsevärt.• Det är en fördel om det finns eller går att bereda en liten öppenplats framför skylten. Ytan ska vara slitagetålig och väl dräneradoch medge utrymme för en mindre grupp besökare.Det är viktigt att välja den plats mansätter upp skylten på med omsorg.Skylten ska vara väl synlig utan attdominera i landskapet. Låt den ”tastöd” mot något i omgivningen, t.ex. en stenmur ett buskage eller ettstenblock.

64A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RI vissa fall – till exempel längsnaturstigar – passar det bra attmontera skylten lågt och uppåtvinklat.En sådan skylt blir också extralättillgänglig för barn.I områden med särskilt många tillfartsvägaroch -stigar kan en stolpemed SIS-symboler för de viktigastebestämmelserna ersätta entréskyltarvid mindre använda tillfarter. I områdenmed extra mycket besökarekan samma teknik användas för attpåminna om de viktigaste föreskrifternainne i området.När skylten är klarArkiveringOavsett hur man framställer sina skyltar är det viktigt att man harbra rutiner för arkivering och lagring när produktionen är slutförd.Ofta sker skyltarbetet av tillfällig personal eller via konsulter. Detär då lätt hänt att original, överupplagor och underlagsmaterial blirliggande på olika platser utan ordning. Samla istället noggrant alltpå en bestämd plats i ett skyltarkiv.Spara av säkerhetsskäl de digitala originalen utanför datornshårddisk, till exempel i form av en separat CD-skiva per skylt.På detta sätt minimeras också riskerna om ett digitalt original

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R65försvinner på tryckeriet eller i posthanteringen. Arbetar man medpåsiktsoriginal (montage på papper) har dessa en given plats i enslät och mörk arkivlåda, tillsammans med eventuella överupplagorav skylttryck. I det välordnade skyltarkivet är det lätt att hittaoriginal och underlag när det är dags att göra nya exemplar avskyltar som behöver bytas ut eller justeras. Skyltarkivet är också enbra kunskapskälla vid produktion av helt nya skyltar. I anslutningtill skyltarkivet lagrar man också eventuella färdiga reservskyltarför varje område.UnderhållNär skylten väl är på plats är det lätt hänt att man lutar sig tillbakaoch låter den ”sköta sig själv”. Men skylten behöver regelbundenskötsel. Den kan ha blivit smutsig, nerklottrad, vandaliserad ellerskadad på annat sätt. Byt ut förfallna och oläsliga skyltar. De fylleringen funktion och är dålig reklam för naturvården. Skyltarna behöverockså tvättas regelbundet, gärna på våren strax innan besökssäsongen.Använd gärna ett tvättmedel med ett vattenlösligt vax. Detgör det lättare att avlägsna smuts och eventuellt klotter. Skyltställenkan också behöva tvättas och oljas eller målas.

66A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RFoldrarNaturvårdsverkets riktlinjer• Besöksintressanta/välbesökta naturreservat med attraktiva målpunkterhar en informationsfolder.• Foldern är välkomnande, intresseväckande, lättförståelig och aktuell.• I nationalparker och besöksintressanta/välbesökta naturreservat finnsinformation på svenska, engelska och tyska.• Är området ett Natura 2000-område framgår detta med texten”Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden,Natura 2000”. Natura 2000-logotypen finns med i broschyren.• Är området finansierat med Life-medel finns Life-fondens logotyp ochen kort text om Life i foldern.• Foldrar i nationalparker produceras i samråd med Naturvårdsverket.Nationalparksfoldrar skickas som pdf-fil till Naturvårdsverket.Miniminivå• Foldern innehåller syftet med reservatet, beskrivning av bevarandevärdena(natur-, kultur- och upplevelsevärden) samt föreskrifter förallmänheten.• I foldern finns en karta över objektet med reservatsgränsen markerad.Det finns också en översiktskarta som visar områdets geografiskaläge.• Naturvårdsstjärnan finns på foldern, som färgtryck i blått och vitt.Den blå färgen är PMS nr 295.• Förvaltarens namn, telefonnummer och webbadress.• Vägbeskrivning till naturreservatet.• Naturvårdsverkets logotype på nationalparksfoldrar.• Avsändare beslutande myndighet.• Tryckår och upplaga.Många gånger är en välplanerad skyltning och bra vägvisningtillräckligt för att vistelsen i ett skyddat område ska bli givande.Skyltarna hjälper besökaren att hitta viktiga service- och målpunk-

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R67ter och också att förstå vilka värden som skyddet avser. Om manvill ge en mer fördjupad information räcker dock inte utrymmetpå entréskylten.Kanske finns ett omfattande system av leder och andra anläggningarsom behöver visas på en särskild karta. Kanske vill manförklara intressanta ekologiska sammanhang eller kompliceradegeologiska eller hydrologiska förhållanden. Kanske villman exemplifiera ett artrikt växt- och djurliv med många illustrationer.Om man i sådana fall inte vill satsa på ett omfattandeskyltsystem är en tryckt folder – ett vikblad – ett bra komplement tillentréskylten. Eftersom foldern läses på normalt läsavstånd använderman sig av mycket mindre teckensnitt än på skyltar. Detta gör attäven en folder i nervikt A4-format kan innehålla avsevärt mycketmer information än en skylt i både A2- och A1-format. I foldernkan man därför kosta på sig såväl mer text som fler illustrationer.Många naturreservat är särskilt besöksintressanta för turisteroch andra som tillfälligt besöker en region. I sådana områdenbör man också överväga att komplettera skyltningen med en folder,kanske till och med i upplagor på olika språk. Ett intresseväckandevikblad med karta, text och illustrationer kan också bli ett trevligtoch bestående minne från besöket. I stora reservat med mångamålpunkter, stigar eller långa vandrings- och skidleder är en foldermed en bra karta viktig som guide och vägvisare vid orienteringeni området.I vissa välbesökta områden med tillsynsmän, är en folder ettbra hjälpmedel vid tillsynsmannens kontakter med besökare. Omman, av ekonomiska eller tidsmässiga skäl, inte har möjlighet attta fram en folder kan en enkel trycksak i vykortsformat vara enbra kompromiss. Denna bör framförallt innehålla en karta och deviktigaste föreskrifterna.InnehållTa gärna ut svängarna – men, ge alltid vissa basfakta. Det finnsstora fördelar med att ge entréskyltarna vid skyddade områden ettlikartat utseende.Den blå ramfärgen och den vita naturvårdsstjärnan bekräftar förbesökaren – oavsett var i landet man befinner sig – att området harett statligt eller kommunalt naturskydd. När det gäller foldrar ärbehovet av igenkänning också stort. Man är dock inte strikt bundentill A-formatet utan kan anpassa vikbladets omfång och format heltefter den mängd och typ av information man vill förmedla.

68A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RFöljande basfakta bör alltid finnas i foldrar för skyddade områden:• naturvårdsstjärnan,• en bra karta som bland annat visar områdets avgränsning, skalstockoch norrpil,• en beskrivning av natur-, kultur- och upplevelsevärden,• syftet med naturskyddet,• vilka föreskrifter som gäller för allmänheten samt• kort vägbeskrivning och en översiktskarta som visar områdetsläge i regionen. Besöks området av många utländska turisterkanske det behövs en karta över Sverige eller Europa,• uppgifter om vem som förvaltar området och hur man kankomma i kontakt med förvaltaren och gärna också närmastberörd myndighet med telefonnummer och webbadress,• avsändare.UtformningMycket i arbetet med att producera foldrar är gemensamt medarbetssättet vid tillverkning av skyltar. Detta gäller till exempelinsamling och urval av underlagsmaterial och framställning avtexter, kartor och illustrationer. Se därför tidigare avsnitt för dessadetaljer.Format och omfångEtt vanligt och sedan länge använt sidformat för foldrar är 1/3 A4dvs. 99x210 millimeter. Ett vikblad som bygger på det formatetomfattar vanligen sex eller åtta sidor. Genom att addera ytterligareblad om 99x210 mm kan sidomfånget utökas och anpassas till detbehov av utrymme man har i varje speciellt fall. Ibland styrs valetav format av speciella behov, till exempel när man vill återge storaNågra exempel på olika sätt attvika formatet 99 x 210 mm vidolika sidantal. 6 sidor 8 sidor

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R69kartor. Då kan foldrar i ännu större format behöva göras. Även omdet gamla formatet är väl beprövat och har många fördelar bör maninte vara rädd att pröva helt andra format. Vissa områden kanskehellre bör presenteras i ett litet häfte i fickformat. I andra områdenkanske ett enkelt och billigt svart-vitt vikblad är fullt tillräckligt.För foldrar till nationalparker har en särskild mall utarbetats somalltid ska följas.TextLiksom vid skyltproduktion skrivs foldertexten med besökareni centrum. Vad vill man veta som gäst i området? Vad kan manuppleva – och var? Genom folderns större utrymme har man ännubättre förutsättningar än på en skylt att ge en fördjupad information,att ge förståelse och beröra känslor, att hjälpa besökaren atttolka det man ser i området. Varför ser det ut som det gör? Varförförekommer vissa speciella arter? Varför sköts området på ettspeciellt sätt?Strukturen i presentationen kan i de flesta fall utgå ifrån denaturliga ”byggstenarna” geologi, flora och vegetation, djurliv, historia,skötsel, speciella sevärdheter etc. Ett bra sätt att göra sådanabeskrivningar mer lättillgängliga är att dela upp dem i flera olikastycken med egna intresseväckande mellanrubriker. Ett annat sättär att göra en geografisk uppdelning där varje delområde ges en egenbeskrivning för sig. Det senare alternativet fungerar särskilt braom texterna går att koppla direkt till en detaljkarta över området.Förutom de obligatoriska basfakta som nämnts tidigare och derena naturbeskrivningarna finns ytterligare några uppgifter somgärna kan ingå i en folder. Om området är beskrivet i böcker ellerandra publikationer kan detta beskrivas under till exempel rubriken”Läs mer”. Någonstans i foldern kan man också infoga informa-12 sidor 12 sidor

70A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RFoldrarnas format, omfång ochambitionsnivå kan lätt anpassasefter den mängd och typ av informationman vill förmedla. Vanligast ärde traditionella högsmala foldrarnai standardformatet 99-210 mm.Många gånger fylls dock behovetväl av ett enkelt vikblad i svart/vitttryck. I andra sammanhang kanskeen flersidig skrift i bröstficksformatär motiverad.tion om ”Syftet” med naturskyddet. Det är ofta både praktiskt ochlämpligt att sammanfatta det skyddade områdets alla data på ettställe i en ”Faktaruta”. En sådan sammanfattning kan innehållauppgifter om skyddsform, tidpunkt för inrättande, areal, läge,syfte, viktiga naturföreteelser eller andra sevärdheter, olika formerav anläggningar för besökare, förvaltare etc. I områden som harmånga och långa föreskrifter kan man tillåta sig att göra ett urvalav de viktigaste. En försiktig omformulering av de ofta tunga ochbyråkratiska föreskriftstexterna kan också vara motiverad. I de fallman på detta sätt för en folder justerar föreskrifterna bör manalltid hänvisa till att fullständiga föreskrifter finns på skyltar vidreservatets entréer.Någonstans bör man också i liten textstorlek ge informationom vem som svarar för produktionen, text, foto och illustrationertillsammans med upplysningar om tryckår, upplaga och eventuelltpublikationsnummer. Ofta anger man också vilket företag somtryckt foldern.Om området är ett Natura 2000-område bör detta alltid framgåtill exempel med texten ”Området ingår i EU:s ekologiska nätverkav skyddade områden, Natura 2000”. Om skyddet är finansierat avEU t.ex. genom Life-medel bör detta anges i foldern.Karta och andra illustrationerLiksom på entréskylten är en detaljerad karta en av folderns viktigasteingredienser. Kvalitén bör vara så hög att kartan kan fungerasom orienteringskarta vid ett besök i området. Områdets avgränsningska tydligt framgå liksom tillfartsvägar, P-platser, stigar och

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R71andra eventuella anläggningar för besökare. Dessutom redovisasområden där tillträdet regleras som fågelskyddsområden och liknande.En redovisning av olika terräng-/natur-/vegetationstyperförhöjer kartans läsvärde. Glöm inte att specificera dessa även iteckenförklaringen. Kartan bör ha skalstock och norrpil. En översiktskartasom sätter in området i sitt geografiska sammanhang ären bra service för besökare från andra regioner och länder.Övriga illustrationer ska väljas så att de harmonierar med texten.Antingen så att viktiga samband och företeelser understryks ochlyfts fram, eller så att den löpande texten kompletteras med bilderoch bildtexter på aspekter som inte är beskrivna. En mångfald avuttryckssätt gör helheten mer intresseväckande. Blanda därför gärnafoton med tecknade bilder, svart-vita bilder och bilder i färg. Omman väljer att bara trycka i svart-vitt vinner oftast foldern på attfotografiska bilder blandas med tecknade.Layout(Se också avsnittet Skyltar – layout och form) När format ochomfång bestämts, råtext skrivits och foton och illustrationer produceratsska materialet ges en fungerande och tilltalande form. Underåren har många foldrar, broschyrer och småskrifter för skyddadeområden framställts. Genom att studera exempel ur denna samlingkan man hitta inspiration och idéer till den egna layouten.De moderna layoutprogrammen gör det lätt att flytta textblockoch illustrationer, att ändra spaltbredder och på andra sätt provaolika layoutlösningar. Tveka inte att be professionella formgivareeller andra med större erfarenhet av folderproduktion om synpunkterpå materialet. Med ökande erfarenhet i layoutarbetet följer ocksåen lust att ta ut svängarna och pröva nya uttryck i formgivningen.Såväl besökaren som naturvården har allt att vinna på att foldrarnaför skyddade områden strävar mot nya intressanta former.Layoutexempel för folder, se sidorna 72-74Som hjälp för den som för första gången arbetar med foldrar förskyddade områden har ett layoutexempel för en folder utarbetats.Det visar hur layout, faktainnehåll, och typografering kan utformasi en 8-sidig folder i sidformatet 99x210 millimeter. Tanken är attman med hjälp av exemplet, noggrannhet och ett bra layoutprogramska kunna åstadkomma ett tryckfärdigt digitalt original fören folder.För nationalparkafoldrar harNaturvårdsverket tagit framen digitalmall som angerfoldrars utseende.Foldrar för nationalparkertas fram i samråd medNaturvårdsverket.

72A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RLayoutexempel för foldrarExemplet kan användas somstöd i arbetet med att få enren och tydlig folder. Men glöminte bort egna kreativa ideeroch förslag.BildtextTimes New Roman,10 p, kursivMellanrubrikHelvetica,12 p, fetTordmuleAlkfåglar och sångareÄngen varken plöjdes eller gödslades men gav ändåvinterfoder i form av hö och lövkvistar. Fodret höllkreaturen vid liv under vintern och deras stallgödselvar en förutsättning för åkerbruket, därav det gamlauttrycket ”Äng var åkers moder”. Idag kan man urskiljade tidigare åkrarna somplana ytor här och var i ängen.Få andra naturtyper har den artrikedom som ängar avHässlens typ. Ängen utgjorde fram till 1800-talet grundenför naturahushållningen. Ängen varken plöjdes ellergödslades men gav ändå vinterfoder i form av hö ochlövkvistar. Fodret höll kreaturen vud liv under vinternoch deras stallgödsel var en förutsättning för åker häroch var i ängen. Få andra naturtyper har den artrikedomsom ängar av Hässlens typ. Få andra naturtyper har denartrikedom som.Vintterfoder i form av hö och lövkvistar. Fodret höllkreaturen vid liv under vintern och deras stallgödselvar en förutsättning för åkerbruket, därav det gamlauttrycket ”Äng var åkers moder”. Idag kan man urskiljade tidigare åkrarna somplana ytor här och var i ängen.Få andra naturtyper har den artrikedom som ängar avHässlens typ. Ängen utgjorde fram till 1800-talet grundenför naturahushållningen.Betet gynnar artrtikedomenterfoder i form av hö och lövkvistar. Fodret höllturen vid liv under vintern och deras stallgödsel vförutsättning för åkerbruket, därav det gamla uttr”Äng var åkers moder”. Idag kan man urskilja de tidåkrarna somplana ytor här och var i ängen. Fånaturtyper har den artrikedom som ängar av Hätyp. Ängen utgjorde fram till 1800-talet grundenaturahushållningen.”Äng var åkers moder”. Idag kan man urskitidigare åkrarna somplana ytor här och var i ängenandra naturtyper har den artrikedom som ängar avlens typ. Ängen utgjorde fram till 1800-talet grundnaturahushållningen.Kom ihåg !* Var aktsam om mark och vegetation.* Respektera djurlivet. Undvik att gå nära fågelbolyor eller gryt. Håll hunden kopplad.* Håll rent. Lämna inget skräp efter dig.* Tältning eldning eller ridning är inte tillåtet.* MotorfordFullständiga föreskrifter för besökare finns anpå informationsskylten vid reservatets entré.DjurlivBrödtextTimes New Roman, 10 p, normalOmrådets sköselBrödtextTimes New Roman,10 p, normalFöreskrifterTimes New Roman,10 p, normal

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R73kreaarenycketigareandrasslensn förlja de. FåHässenförNATURRESERVAT I XXXX LÄNGrisslebergetRubrikHelvetica, 12 pfet, VERSALEROmrådets namnHelvetica20 p, fetSolvändaYtterligare informationLänsstyrelsen i Xxxxx länXxxxgatan 1791 8X XSTAD026-17 10 00www.x.lst.sen,Syftet med Sveriges naturreservat är att bevara biologisk mångfald,vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov avområden för friluftslivet.Produktion: Länsstyrelsen i X län. Layout: Nisse Nilsson Text: KalleKarlsson. Illustrationer: Lisa Larsson. Foto: Bosse Bengtsson.Tryckeriet AB, 2003-05, 15 000 ex.givnaEUROPEISKA UNIONENEuropeiska regionalautvecklingsfondenLänsstyrelsenXborgs länÖversiktskarta för orienteringtill områdetUpplysningar om förvaltarenTimes New Roman, 10 p, normalInformation om syftet mednaturreservatTimes New Roman, 8 p, normalUppgifter om produktion, tryckår mmTimes New Roman, 8 p, normal och fetLogotyper, förvaltarens, Life-logotypeneller annan EU-logotype om området ärdelfinansierat av någon EU-fond.

74A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RRubrikHelvetica,24 p, fetKlintkust med grisslor och orkidéerNVälkommenHelvetica,16 p, fetMellanrubrikHelvetica,12 p, fetVälkommen !Ängen utgjorde fram till 1800-talet grunden för naturahushållningen.Ängen varken plöjdes eller gödsladesmen gav ändå vinterfoder i form av hö ochlövkvistar. Fodret höll kreaturen vid liv under vinternoch deras stallgödsel var en förutsättning för åkerbruket.Ängen utgjorde fram till 1800-talet grundenför naturahushållningen. Ängen varken plöjdes ellergödslades.Korallrev byggde berggrunden.Gödslades men gav ändå vinterfoder i form av hö ochlövkvistar. Fodret höll kreaturen vid liv under vinternoch deras stallgödsel var en förutsättning för åkerbruket,därav det gamla uttrycket ”Äng var åkers moder”. Idagkan man urskilja de tidigare åkrarna som plana ytor häroch var. eller gödslades men gav ändå vinterfoder i formav hö och lövkvistar. Fodret höll kreaturen vid liv undervintern och deras stallgödsel var en förutsättning föråkerbruket, därav det gamla uttrycket ”Äng var åkersmoder”. Idag kan man urskilja de tidigare åkrarna somplanaytor här och var i ängen. Få andra naturtyper harden artrikedom som ängar av Hässlens typ. Idag kan manurskilja de tidigare åkrarna som plana ytor här och varTECKENFÖRKLARINGPiReservatsgränsTillträdesförbud1/4 - 31/7Markerad stigParkeringsplatsInformationsskylt0 500 mÄngen utgjorde fram till 1800-talet grunden förrahushållningen. Ängen varken plöjdes eller gödmen gav ändå vinterfoder i form av hö och lövkFodret höll kreaturen vid liv under vintern ochstallgödsel andra naturtyper har den artrikedomängar av Hässlens typ. Idag kan man urskilja de tåkrarna som plana ytor här och var.ÖSTERSJÖNDet och detUrberg av granitSi och såKalkstenMed meraDe sedimentära bergarterna vilar på en grund avnit. Överst ligger ett lager kalksten.Geologi och historikBrödtextTimes New Roman, 10 p, normalKort ingress som sammanfattarområdets värden.Helvetica, 10 p, normalBildtextTimes New Roman, 10 p, kursivTeckenförklaring, rubrikHelvetica, 8 p, fet, VERSALERTeckenförklaringHelvetica, 8 p, normal, gemena

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R75gamla uttrycket ”Äng var åkers moder”. Idag kan manurskilja de tidigare åkrarna somplana ytor här och vari ängen. Få andra naturtyper har den artrikedom somängar av Hässlens typ. Ängen utgjorde fram till 1800-talet grunden för naturahushållningen. Ängen varkenplöjdes eller gödslades.Ängen utgjorde fram till 1800-talet grunden för naturahushållningennaturahushållningen.Ängen varken plöjdes eller gödslades men gavändå vinterfoder i form av hö och lövkvistar. Fodret höllkreaturen vud liv under vintern och deras stallgödsel varen förutsättning för åker här och var i ängen. Få andranaturtyper har den artrikedom som ängar av Hässlenstyp. Få andra naturtyper har den artrikedom soP inatusladesvistar.derassomidigareSillgrisslorAlvarmarker och örtrika barrskogarÄngen varken plöjdes eller gödslades. Ängen utgjordefram till 1800-talet grunden för naturahushållningen.Ängen varken plöjdes eller gödslades men gav ändåvinterfoder i form av hö och lövkvistar. Fodret höll kreaturenvid liv under vintern och deras stallgödsel var enförutsättning för åkerbruket, därav det gamla uttrycket”Äng var åkers moder”. Idag kan man urskilja de tidigareåkrarna somplana ytor här och var i ängen. Få andranaturtyper har den artrikedom som ängar av HässlensSvartbräkenLitensandliljagra-Kalkrik mark gör floran artrikÄngen utgjorde fram till 1800-talet grunden för naturahushållningen.Ängen varken plöjdes eller gödsladesmen gav ändå vinterfoder i form av hö och lövkvistar.Fodret höll kreaturen vud liv under vintern och derasstallgödsel var en förutsättning för åkerbruket, därav detAdamo. EvaBregsskrabbaFlora och vegetationBrödtextTimes New Roman, 10 p, normalNaturtyperBrödtextTimes New Roman, 10 p, normal

76A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RInternetNaturvårdsverkets riktlinjer• Information om nationalparker och naturreservat finns på länsstyrelsenshemsida. En översiktskarta visar var området ligger.• Informationen är intresseväckande, lättförståelig och aktuell.• Informationen innehåller syfte, föreskrifter, beskrivning av bevarandevärden(natur-, kultur- och upplevelsevärden) och anläggningar somunderlättar tillgängligheten, detaljkarta över området, vägbeskrivning,förvaltarens namn och telefonnummer.• Är området Natura 2000-område framgår detta med texten ”Områdetingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.”• Är området finansierat av Life-fonden finns Life-fondens logotype ochtexten ”EU:s Life-Nature har delfinansierat skydd/restaurering/skötselav/i detta Natura 2000-område” i anslutning till informationen.Internet är ett effektivt sätt att nå ut med information om skyddadnatur. Det är idag ett självklart sätt att söka information på.Många som aktivt letar information om skyddad natur använderInternet; skolor, kommuner, turister och intresserad allmänhet.Internet kompletterar tryckt information eftersom användarenlätt kan söka upp och hitta informationen själv, oberoende av varhon befinner sig. Information på nätet kan också ersätta trycktinformation.I denna vägledning går vi inte närmare in på hur man skapar enbra hemsida för Internet, eftersom det snarare skulle kräva en egenbok som ständigt måste uppdateras. Vi tar här endast upp några avfördelarna med information om skyddad natur på nätet.• Internet och e-post underlättar tvåvägskommunikationen mellanförvaltaren/beslutsmyndigheten och besökaren.• Med information på nätet minskar behovet av trycksaker somsnabbt blir inaktuella och måste lagerhållas.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R77• Att uppdatera material på Internet är ofta mycket enkelt ochbilligt. Det ger på så sätt möjlighet att erbjuda allmänhetenständigt aktuell information till en låg kostnad.• Informationen är inte begränsad till en viss yta, utan kan byggasut i olika nivåer i det oändliga. En kort informationstext, vägbeskrivningoch karta kan räcka långt, men successivt kan manfylla på med skötselplaner, kartor, inventeringar i området, fotonosv.• Materialet på Internet kan ibland ersätta tryckt material. Allaområden med skyddad natur är inte lika publika. Ibland kan detvara ett gott alternativ att lägga informationen, t.ex. foldrar, iutskriftsvänliga PDF-filer som särskilt intresserade kan skriva ut.På så sätt slipper man kostnader för lagerhållning och tryck.• Vissa funktioner finns bara på Internet, t.ex. kartor som gåratt zooma i och klickbara bilder där man kan se foton i störreförstoring.• Det är enkelt att skriva ut och skicka information med vanlig posttill de som hör av sig och som inte har tillgång till Internet.• Inspirerande texter om området med fakta om natur, kultur ochhistoria kan väcka intresset för ett besök. Det är viktigt att informationenär lätt att förstå och inte för detaljerad eller avancerad.För besökaren är dock en vägbeskrivning och en karta centralbasinformation. Många utländska besökare vill veta mer omsvenska naturområden innan de kommer till Sverige och det ärbra om viss information finns även på engelska och gärna ävenpå tyska.Internet ställer högre krav på läsbarhet än en trycksak. Man har somsurfare mindre tålamod när det gäller att ta till sig informationen.Det krävs ett tydligt blickfång, en kort ingress, mycket bildtexteroch underrubriker. Bilder är viktiga. Det är också bra att angekontaktpersoner till sidorna, med e-post och telefon.

78A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RVägvisningNaturvårdsverkets riktlinjerSkyltning från väg:• Vägvisning från allmän väg sker enligt Vägmärkesförordningen.• Vägvisning från allmän väg sker bara till områden som också harfarbar väg fram till området, vägvisning även på det enskilda vägnätet,parkeringsplats och information vid området.Väg- och stigvisning inom skyddade områden:• I besöksintressanta/välbesökta naturreservat finns vägvisning längsstigar och till vissa besöksintressanta objekt, rastplatser m.m.Stigarna ska utmärkas så att naturupplevelsen inte störs.• Vägvisare och stigvisare inom naturreservat är tillverkade i miljövänligtvirke med infräst och tydlig text. Undantaget Vägverkets skyltar ochdär det av säkerhetsskäl krävs plåtskyltar.• Vedertagna standardiserade symboler, SIS 03 12 11, används påskyltar.• Vinterleder och låglandsleder märks enligt standard, SIS 03 15 22.Att värna om friluftslivet har fått en allt större roll i naturvårdsarbetetpå senare år. Även om de ekologiska aspekterna står i centrumbetonas allt mer vikten av att människor ges tillfällen till friluftsliv,rekreation och naturupplevelser. Ur positiva erfarenheter i naturenföds också en förståelse för värdet av naturskydd. Att både bevaraoch hållbart nyttja naturen är två sidor av samma mynt. Ett viktigtmål i naturvårdsarbetet är därför att göra den natur som skyddas medallmänna medel tillgänglig för allmänheten. Det ska vara lätt att hittatill och trevligt att vistas i landets naturreservat och nationalparker.De allra flesta områden tål mycket väl en besöksström och medgenerös information, bra vägvisning och väl avvägda anläggningarkan slitaget minimeras. Det finns också reservat som är mindrelämpade att marknadsföra. Det kan vara områden där floran ellerdjurlivet är särskilt störningskänsliga, sådana som ligger mycket långtfrån allmän väg eller är särskilt svårtillgängliga på andra sätt.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R79Regler för enhetlighetoch igenkännandeDe regler som anger ramarna för vägvisning till och från naturvårdsobjektär:• Vägmärkesförordningen (VMF) 1978:1001,• Vägverkets föreskrifter ”Föreskrifter om vägmärken, allmännaföreskrifter”,• Vägverkets föreskrifter ”Föreskrifter om lokaliseringsmärken förvägvisning, allmänna föreskrifter” och• Vägverkets föreskrifter ”Föreskrifter om utmärkning med lokaliseringsmärkenför serviceanläggningar”.Dessa bestämmelser behandlar bland annat frågor om vägmärkensplacering, färger, storlek, text och hur man får använda vägvisning.Andra viktiga anvisningar finns i:• Svensk Standard SIS 03 12 11 ”Bildsymboler för sport ochfriluftsliv”,• Svensk Standard SIS 03 15 22 ”Märkning för sport och friluftsliv”samt• Svensk Standard SIS 03 00 11, ”Bokstäver, siffror för skyltarm.m.”.SIS standard tillämpas sedan länge vid vägvisning inom naturvårdsobjekten.Standarden är avsedd för alla former av sport ochfriluftsliv.SIS-symbolerna – här urfrästa direkti träskylten – är tydliga och lättolkade,även för utländska besökare.

80A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RStandardisering och enhetlighet är inget självändamål. Lättlästatexter och standardiserade symboler är i många fall en säkerhetsfråga.Dessutom fyller de en viktig servicefunktion för användaren.Gemensamma drag i skyltningen gör det lättare för besökaren atthitta till och inom de skyddade områdena – oavsett var i landetman befinner sig. Man lär sig att känna igen skyltningen till justdet man söker. Genom att de flesta av SIS bildsymboler visaren verksamhet blir de lättolkade och möjliga att förstå även avutländska besökare.Vägvisningvid allmän vägVägvisning vid allmänna vägar sker alltid med vägmärke enligtVMF. Bara väghållningsmyndigheten dvs. Vägverkets regionkontoreller kommunen har formell rätt att utföra skyltning vid allmännavägar. Väghållaren svarar inte bara för själva uppsättningen utanockså för den tillsyn och vård som skyltarna behöver liksom föratt teckensnitt, färger och symboler följer standard. Innan ettområde kan vägvisas från allmän väg ska väghållaren bedöma ochta ställning till ett eventuellt beslut om vägvisning. Den som villvisa vägen till ett skyddat område ska därför alltid först göra enansökan hos Vägverket på allmänna vägar där staten är väghållareoch hos kommunen där kommunen är väghållare.Kriterier vid skyltning/vägvisning till skyddade områdenSvart-vit skylt – vägvisning till inrättningVägvisning från allmän väg bör i första hand ske till regionalt intressantanaturreservat. Vid skyltningen används skyltar med svart textoch ram på vit botten. Vägvisaren bör ange områdets namn följtav texten naturreservat/nationalpark. För att undvika att skyltenblir för lång sätts ofta texten på två rader. Vägvisning från allmänväg ska bara göras till områden som redan har:• farbar väg fram till området,• bra vägvisning även på det enskilda vägnätet,• parkeringsplats och• information till besökaren vid området.Vägvisningen från allmän väg ska med andra ord alltid vara densista i raden av basåtgärder för besökare.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R81Vid skyltning från allmän väganvänds Vägverkets skyltar medsvart text och ram på vit botten. Påden här skylten finns St. Hanskorsetmed eftersom området är nationalpark.Svart-vit skylt med märke ”sevärdhet” – vägvisning till inrättningmed symbol eller med symbol och textVägvisningen kan i vissa fall även innehålla symbolmärket försevärdhet 1.9.2.30 det s.k. St. Hanskorset. Bara ett litet antalmycket sevärda områden kan komma ifråga för sådan skyltning.Naturreservaten ska ha en ur nationellt perspektiv värdefull naturoch goda mottagningsarrangemang. Hit hör anläggningar som tillexempel väl tilltagen P-plats, svensk, engelsk och tysk informationoch rastbord. Dessutom kan det finnas naturstigar, fågeltornoch liknande anläggningar som gör området ytterligare intressant.Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar vilka områden somkan skyltas med St. Hanskorset.Brun-vit skylt – vägvisning till turistiskt intressanta målSedan den 1 juni 2002 har Sverige börjat tillämpa brun-vit vägvisningtill turistiskt intressanta mål, något som redan finns iflera länder i övriga Europa. Många av de mest sevärda skyddadeområdena kommer att vara kvalificerade även om urvalskriteriernaSedan den 1 juni 2002 har Sverigebörjat tillämpa brun-vit vägvisning tillturistiskt intressanta mål.

82A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rär hårda. I föreskrifterna för den brun-vita skyltningen betonas attområdet ska uppfylla kraven för turistanläggning. Dessa innebär attområdet ska vara sällsynt/unikt, ha stort allmänintresse hos vägtrafikanter,ha god tillgänglighet med bil och en bra information.De skyddade områden som kan komma ifråga är alla nationalparker,utvalda naturreservat av internationellt eller nationellt intresseoch vissa av landets naturum. Vid områdena ska det finnas särskiltbra mottagningsarrangemang som ordnad P-plats, toalett och informationsåväl vid P-platsen som inne i området. Informationen skages på svenska, engelska och tyska. I området kan det gärna ocksåfinnas till exempel vackra utsikter, ett unikt landskap, kulturhistorisktvärdefulla miljöer, naturstigar och guideverksamhet.Inom respektive län har Vägverket en beredningsgrupp sombedömer vilka turistmål som bör vägvisas med brun-vit skylt. Densom söker ska vara ansvarig för den verksamhet som skyltningenavser. Den sökande kan vara enskild person t.ex. företag, stiftelseeller myndighet. Vägverket fattar beslut om vilka turistiskt intressantamål som får märkas med brun-vit skylt.KostnaderI de flesta fall står sökanden, dvs. den som vill sätta upp skylten,för kostnaden för tillverkning och montering enligt gällande taxa.Detta finns reglerat i vägmärkesförordningens § 82. Ett undantagkan vara när området är av riksintresse och länsstyrelsen dessutomansett att det är av sådan klass att det motiverar sevärdhetsmärkningmed St. Hanskorset. I dessa fall kan Vägverkets region takostnadsansvaret på de vägar där staten svarar för väghållningen.Vid vägvisning längs det enskilda vägnätet är det alltid förvaltarensom svarar för kostnaderna.Väg- och ledvisninginom skyddade områdenBehovet av vägvisning inom de skyddade områdena varierar. Därförär det viktigt att man redan när ett reservat planeras även bestämmerambitionsnivån för vägvisningen. Svårtillgängliga reservatmed bara strikt vetenskapligt intresse kanske inte behöver någonvägvisning alls. Samtidigt kan bra ledvisning kanalisera besökarnaså att störningar på växt- och djurlivet minimeras. I områden dären orörd vildmarkskaraktär är en stor del av värdet och upplevelsenkanske man bör överväga att bara ge vägvisning fram till gränsen.Flera reservat är också till ytan så små och lätta att överblicka attvägvisning inom området är överflödig av det skälet.

INFORMATIONINFORMATIONA T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R83Många områden är dock välbesökta och har eller kommer att fåett nät av stigar och småvägar till olika målpunkter och rastplatser.Här blir en välplanerad vägvisning en värdefull service för besökaren.Det är dock viktigt att stigar och vägar inte får en skyltning somstör naturupplevelsen. Ju mer skyltning som behövs desto viktigareär det att den utförs på ett enhetligt och genomtänkt sätt.Vid vägvisning inom skyddade områden brukar man skilja påtre olika typer av märken;• Vägvisare anger riktning till och namn på målet. I många fallär det också befogat att ange avståndet till målet. Dessutom kanom det är möjligt även målets karaktär meddelas med en symbol.Då det är befogat anges också vägens karaktär – vandringsled,skidled osv. När flera olika symboler används på samma vägvisareska de som meddelar vägens karaktär sättas före eller överde som anger målets karaktär. Avstånd anges i regel i km varvidbeteckningen km kan utelämnas. När man anger kortare avståndsätts beteckningen m ut.• Avståndsmärken används för att ange återstående väglängdtill ett mål längs en stig eller led. Ett avståndsmärke strax efterett vägskäl kan tjäna som bekräftelse på att man valt rätt väg.Avståndsmärkena utformas som vägvisare men utan pil.• Platsmärken används för att ange viktigare målpunkter somvindskydd, rastplatser, vattendrag, utsiktspunkter eller liknande.Dessa fungerar som en bekräftelse på att man nått det mål mansökte vägvisning till. För att ange platsens karaktär, viktigaanordningar eller aktiviteter Axhögen kan platsmärket 2kompletteras medsymbol/-er före texten.iiAxhögen 2Axhögen 2Tjutek 500 mTjutek 500 mTjutek 500 mHiklack EmånHiklack EmånVägvisare2 km vandringsled till Axhögen. Därfinns en raststuga.AvståndsmärkeÅterstående ledlängd till vindskyddetvid Tjutek är 500 m.PlatsmärkenNamn på plats och upplysningar omplatsen.

84A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RI de flesta miljöer mörknar vägvisarensvirke med tiden. Då blir läsbarhetenstörst om texten målas vit.Trä eller plåt?I huvudsak används två typer av material vid tillverkning av vägvisarei skyddade områden – lackerade blå/vita plåtskyltar ochfrästa vägvisare i trä. Plåtskyltar har normalt längre livslängd änträskyltar. Samtidigt upplevs plåtskyltarna av många som påträngandeoch störande inslag i naturmiljön. Det är här som vägvisarnai trä har sin stora fördel. Oavsett vilken typ av vägvisningsskyltarman använder är det viktigt att de ges en enhetlig stil med godläsbarhet. De stora tillverkarna av plåtskyltar arbetar efter den SISstandardsom tillämpats inom naturvårdsobjekt sedan länge. Härsvarar alltså skylttillverkaren för att typsnitt, färgval och symbolerstämmer med standarden.Tydliga träskyltarSamtidigt som en viss frihet i utformningen kan ge en positivlokal karaktär åt skyltningen finns det en risk för att den lokalaskaparglädjen sker på bekostnad av läsbarhet och förståelse.Naturvårdsverket förordar därför att även vägvisarna i trä gesvissa gemensamma drag i utformningen.Gör skyltarna i samma höjd – 120 mm. För att skylten ska bli tillräckligtstabil, även vid dubbelsidig fräsning, används ett ca 20 mmtjockt hyvlat virke. Välj ett motståndskraftigt obehandlat virke ellerett som behandlats med ett miljövänligt träskyddsmedel. Textenfräses minst 3 mm djup. Frässpår med U-profil fungerar bra. Låttexten så nära som möjligt överensstämma med SIS-alfabetet.Snirkliga bokstäver är svårare att läsa. Texten sätts versal-gementdvs. med både stora och små bokstäver. I allmänhet fungerar det

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R85I torra luftiga miljöer får obehandlatvirke en gråvit yta. Här är fungerarsvart text bra.bäst att måla texten med vit färg i flera lager. Mörka bokstäver ärlättlästa de allra första åren men snart har virket mörknat och dåger en vitmålad text bättre kontrastverkan och läsbarhet. Om manskyddar virket med en träolja kan man blanda mörka pigment ioljan och på så sätt redan från början skapa större kontrast mot denvita texten. Valet av textfärg beror till en del på var skylten sättsupp. Svart text kan fungera i områden där ett obehandlat virke harmöjlighet att torka och blekas naturligt till exempel i fjäll- elleröppen kustterräng. Ett sådant virke får så småningom en gråvit ytasom kontrasterar väl mot en svart text.Använd samma symbolsystem som för övriga friluftsskyltarenligt SIS 03 12 11. I områden med mycket utländska besökareär symbolerna extra viktiga. Blå-vita symboler tryckta på 105x105mm aluminiumplattor skruvas fast på skylten. Alternativt kanfriluftssymbolerna fräsas direkt i träskylten och sedan målas. Pilsom anger riktning kan antingen fräsas lika SIS-standard, eller såsågas skyltens ände i motsvarande pilform.Utformning av träskyltar enligtstandard.

86A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RMontering av träskyltarVägvisare i trä kan sättas upp på flera olika sätt. Vanligast är attmontera dem som ”flaggskyltar” dvs. vinkelrätt mot stolpen, medtexten i ögonhöjd. För att detta utförande ska fungera bra krävs attstolpen är tillräckligt grov, 65x65 mm eller grövre. Dessutom börvägvisaren fällas in i stolpen, limmas med ett lim av utomhuskvalitetoch skruvas, alternativt fästas med lim och träplugg.Långa texter måste undvikas i vägvisare men generellt gällerförstås att ju längre text desto grövre stolpe. Motstående skyltarSIS-symbolerna kan beställas påplåtbrickor i olika format. Observerainfastningen med ursågning ochträplugg.När fler vägvisare fästs på sammastolpe är det viktigt att stopengörs i grovt virke. Här har skyltarnaförsänkts i stolpen, limmats ochskruvats.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R87Vägvisare som monteras på lågadubbla stolpar blir stabila ochupplevs inte lika störande somtraditionella ”flaggskyltar”.kan tillverkas av en bräda. Tomrum för infästning i stolpen lämnasmellan de båda skyltarnas texter/symboler.En nackdel med ”flaggskyltar” är att de är lockande att hänga ioch därför ofta utsätts för skadegörelse. Ett alternativt och tilltalandesätt att montera vägvisare i trä är att använda två låga iställetför en hög stolpe. Detta ger vägvisaren ett mer robust intryck.Dessutom stör inte vägvisaren naturupplevelsen lika mycket somde höga flaggskyltarna. Fler vägvisare kan fästas under varandra påsamma stolp-par utan att minska vägvisarens stabilitet. De dubblastolparna eliminerar risken för att vägvisaren börjar ”hänga” medtiden. Givetvis kan inte låga vägvisare användas i till exempel fjällreservatmed tjocka snötäcken.LedmarkeringLedmärke för sommarled i fjällterräng och ledmärke för låglandsterrängmarkeras med orangefärgat (målat) band på stolpe,sten, träd eller dylikt. Sommarled över kalfjäll markeras vanligtvismed rösen. Ledmarkering av vinterled och för led som användsåret om markeras med röd eller ofärgad kryssmarkering.

88A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RMarkering av gränserNaturvårdsverkets riktlinjer• Nationalparker, naturreservat, naturminnen, biotopskydd och fågelochdjurskyddsområde är tydligt gränsmarkerade.• Gränsmarkering görs så snart som möjligt efter att naturreservatsbeslutetvunnit laga kraft.• Gränsmarkeringen syns normalt från en gränsmarkering till en annan.• Interimistiskt naturvårdsobjekt gränsmarkeras om så är nödvändigt.Miniminivå• Gränsmarkering följer svensk standard för märkning för sport ochfriluftsliv (SIS 03 15 22).• Stolpar används i större brytpunkter.• Gul färg används vid gränsmarkering av djurskyddsområden, vit färganvänds vid övrig skyddad natur, blå färg används i fjällbjörkskog.• Gränsmarkeringar på träd och gränsmärken på stolpar görs ca180 cm över mark.• Gräns i strandlinje utmärks med målning på träd och/eller med gränsmärkeni strandlinjen och på ett sätt som inte stör naturupplevelsen.• Naturminnen märks med gränsmärke vid objektet.• Där olika områdesskydd gränsar till varandra märks gränsen meddubbel gräns, gränsen för det starkare skyddet markeras ovanfördet andra.• Fågel- och djurskyddsområde utmärks med standardskyltar: gul skylti liggande A3-format med §-tecken, typ av skyddsområde (fågel, säl),datum för tillträdesförbud och beslutsmyndigheten i nedre högrahörnet.Generella reglerOmråden som skyddats med stöd av Miljöbalken ska vara klartoch entydigt markerade i terrängen (§ 38 Områdesskyddsförordningen).Detta gäller nationalparker, naturreservat, naturminnen,biotopskydd, säl- och fågelskyddsområden. Gränser för dessa typerav skyddade områden ska mätas in och kartläggas på i princip

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R89samma sätt som gäller för fastighetsgränser vid fastighetsbildning.För att effektivisera arbetet med gränsmarkering har en särskildöverenskommelse träffats mellan Naturvårdsverket, länsstyrelsernaoch Lantmäteriet 2001. Den innebär bland annat att Lantmäterietansvarar för att i fält staka ut och mäta in (och i vissa fall ävengränsmarkera) gränser för områden med områdesskydd (se Vägledningför utstakning och utmärkning av skyddade områden enligtMiljöbalken). För att uppnå tillräcklig noggrannhet och minimeraframtida avvikelser mellan olika digitala skikt, bör brytpunkterna igränsen för blivande naturreservat utstakas i fält och mätas in i ettså tidigt skede som möjligt. Detta arbete bör enligt överenskommelsenske av Lantmäteriet. Det fortsatta underhållet av gränsernahör till förvaltarens skyldigheter.StandardSvensk Standard SIS 03 15 22, ”Märkning för sport och friluftsliv”anger de ramar som gäller för gränsmärkning:• Gränsmärken används främst för att avgränsa friluftsområdendär allemansrätten kan ha vidgats eller inskränkts. De kan ocksåanvändas för att ange andra typer av gränser.Reservatsgränsen röjs till 0,5 mbredd på vardera sida gränslinjen. Iskogsmark görs gränsmarkeringenpå närmsta träd innanför den röjdazonen. Hörnstolpar och stolpar sommarkerar gränsen över öppen markplaceras i gränslinjen.

90A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R• Gränsmärke ska ha yta i form av (målat) band kring stolpe, trädeller dylikt. Gränsmärken ska placeras så att man från ett märkekan se till nästa. De ska på lämpliga avstånd kompletteras medmärken på rektangulära skyltar eller med enkla målade bildsymboler.Dessa ska mer eller mindre utförligt ange det avgränsadeområdets karaktär. Skylt eller bildsymbol ska placeras ovanför ochi direkt anslutning till band, i huvudsak parallellt med gränslinjenoch vara vänd från det avgränsade området. För vissa typer avgränser, t.ex. för naturminne eller fornminnesområde må enbartskyltar användas.• Gränsmärken ska ha färg enligt följande tabellGränsFärgGräns för område med tillträdesförbudGulgrundat på lag och författning.Gräns för annat område, t.ex. reservatsgräns Vit, blå eller grön• Gränsmärken bestående av mer än ett band saknar standardiseradinnebörd. Sådana gränsmärken kan emellertid ha tilldelats ensärskild betydelse av någon myndighet.SIS ramar har ingen juridisk status. Det är en standard som syftartill att ge tydlighet och enhetlighet. De ska alltid tillämpas därdet är möjligt, men det kan finnas fall där nyttan av tydlighetenbehöver vägas mot andra värden. Estetiska aspekter eller naturvårdshänsynmotiverar försiktiga anpassningar. Exempel på sådanatillfällen är:• När gamla eller grova träd av högt naturvårdsvärde står i gränsen.Sätt en stolpe i stället för att måla gränsmarkeringen på trädet.• När ett gammalt eller grovt träd av högt naturvårdsvärde stårmitt i en blivande siktgata lämnas trädet kvar.• När gränsen passerar öppen ängsmark eller annan ”känslig” öppenmark kan det vara motiverat att utöka avståndet mellan gränsstolparna,kanske t.o.m. bara sätta en stolpe i viktiga gränsvinklar.Skyddade områden kan bestå av större eller mindre landområden,sjöar, enstaka öar och skärgårdsområden samt kombinationer avdessa. I fält bör den praktiska tillämpningen av standarden skeenligt följande:

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R91LandområdenLandområden markeras med stolpar i varje gränsvinkel. Stolparnaska ha gränsmärken som anger områdets skyddsform. Vanligenanvänds brickor av plastlaminat. Stolpens översida fasas för ökadhållbarhet. Vid gränsmarkering i skogsmark röjer man en tydligsiktgata i gränslinjen. Siktgatan hålls fri från sly och uppväxandeträd.Där det är möjligt ska gränslinjen mellan hörnstolparna markerasgenom att man målar band och bildsymbol (naturvårdsstjärnan)med vit färg på gränsträd. Undantagsvis (t.ex. i fjällbjörkskog) ärden vita färgen olämplig. I dessa fall ska blå färg användas. Målningengörs ca 180 cm över marken.Kan gränsen inte markeras på detta sätt – t.ex. över myrområden,över hyggen och på kalfjäll – ska den markeras med ca 200 cm långastolpar av trä eller metall så att gränsmärket kommer ca 150 cm ovanmark. Trästolpars översida kan fasas för ökad hållbarhet. I områdenmed tjockt snötäcke vintertid kan avsevärt högre stolpar behövas.Stolparna ska i toppänden ha påmålat band och bildsymbol ellerdekal/gränsmärke som anger områdets skyddsform.Beroende på det skyddade områdets terräng och storlek kantätheten mellan gränsmarkeringarna variera. Som grundregel gälleratt det från varje enskild markering ska vara möjligt att uppfattanärmast föregående och nästföljande. I vissa fall, särskilt i fjällterräng,räcker det dock med att markera ut gränsen vid brytpunkteroch där stigar eller leder passerar gränsen.När landområden gränsar mot vatten bör man arbeta med vissförsiktighet. En traditionell gränsmarkering med målningar på trädlängs en strandlinje kan lätt upplevas som störande när man närmarsig området från sjösidan. Här får man därför anpassa arbetssättetefter förhållandena på plats i varje enskilt fall. Markeringen skavara tydlig utan att störa. I vissa fall kan en gles målning på trädfungera. I andra fall kanske bara gränsbrickor på stolpar räcker. Vidsärskilt känsliga stränder kanske informationsskyltar på strategiskaangöringsplatser är det bästa alternativet.SjöarSjöar markeras med målning på gränsträd och med gränsmärkensom anger områdets karaktär. Märkena sätts fast på stolpar ochvänds inåt land. I den mån de är tillämpliga gäller i övrigt sammaprinciper för markering av sjöar som för landområden.Om skyddet gäller en sjö och gränsenföljer strandlinjen i öppen markmarkeras gränsen med, gärna låga,stolpar och gränsmärken som väntsinåt land. Tänk på att höga stolparlätt blir utsiktsplatser för kråkor ochandra boplundrare.

92A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RDär gränsen passerar öppenmark sker markeringen medstolpe av trä eller metall medpåmålat vitt band och bildsymboleller dekal/laminatbricka somanger områdets skyddsform.I skogsmark markeras gränsen med ett vitt band ochbildsymbol som målas på gränsträd. Bildsymbolen skavara vänd från det avgränsade området. Markeringengörs i ögonhöjd, ca 180 cm över markytan.Normalt målas bandet 3 cm brett. På träd som är 12cm eller mindre i diameter görs bandet 10 cm brett.I varje gränsvinkel sättsstolpar med gränsmärken(laminatbrickor) som angerområdets skyddsform.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R93Undantagsvis t. ex. i björkskogarär den vita färgen olämplig.I dessa fall markeras gränsen medblå färg.Vid gränsmarkering i skogsmark röjer manen tydlig siktgata i gränslinjen. Siktgatanhålls fri från sly och uppväxande träd.Där stigar eller vägar passerargränsen sätts en stolpe medgränsmärke som anger områdetsskyddsform.

94A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U RNaturminne kan markeras med ettgränsmärke på en stolpe i närhetenav föremålet.Enstaka öarEnstaka öar markeras med gränsmärken som anger områdetsskyddsform. Dessa fästs på stolpar och vänds utåt vattnet. Hänsyntill landskapsbilden får avgöra från fall till fall hur omfattandeskyltningen ska vara. För delar av öar gäller samma principer somvid markeringen av landområden.SkärgårdsområdenSkärgårdsområden och grupper av öar markeras enligt sammaprinciper som enstaka öar.Gräns i vattenGräns i vatten markeras bara i undantagsfall. Markeringen utformasfrån fall till fall med hänsyn till rådande förhållanden.NaturminneNaturminnen – enstaka föremål, en grupp av föremål eller mindreområden (mindre än 1 ha) – markeras med märke som anger områdetsskyddsform. Märket fästs antingen direkt på föremålet ellerpå stolpe invid föremålet, 100-150 cm över marken.Grupp av föremål markeras i princip på samma sätt, dvs. varjeföremål förses med märke. En grupp av skyddade föremål kan

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R95också, om det är lämpligt, markeras på samma sätt som mindreområden.Mindre områden markeras med stolpar i gränsvinklarna.Stolparna ska vara försedda med märken som anger områdetsskyddsform. I gränslinjen uppsätts vid behov också stolpar medmärken. Målning av gräns för naturminne görs inte annat än närdetta särskilt anges i skyddsföreskrifterna.Tillfälligt skyddTillfälligt skyddat område – interimistiskt reservat – enligt Miljöbalkensförordning om områdesskydd (7 kap. 24 §) gränsmarkerasgenerellt inte, bland annat beroende på skyddets obestämda karaktärbåde vad gäller varaktighet och omfattning.Gräns - i - gränsDet händer att två områden skyddade enligt Miljöbalken går gräns- i - gräns med varandra och att det genom olika skyddsformer ellerolika föreskrifter finns anledning att markera gränsen. I dessa fallgörs detta som beskrivits tidigare, dock med tillägget att gränslinjendubbelmarkeras enligt följande:När två områden skyddade enligt olika lagrum möts försesalla gränsstolpar med dubbla gränsmärken och riktningspilarsom anger respektive områdes läge i förhållande till gränslinjen.Det hela målade bandet ersätts av två i höjd åtskilda motståendeOmråden med tillträdesförbudmarkeras med gult färgband.Markeringarna görs tätare än förövriga naturvårdsobjekt. Istället förnaturvårdsstjärna ska var tredjegränsmarkering vara en stolpe medgränsmärke. När två områden skyddadeenligt olika lagrum går gränsi-gränsgörs dubbla färgmarkeringar– den vita över den gula.

96A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Rhalvcirklar, vardera försedd med målad bildsymbol. Nationalparkplaceras i höjd över naturreservat.Vid två angränsande områden skyddade enligt samma lagrumförses alla gränsstolpar med motställda riktningspilar som angeratt samma skydd gäller på båda sidor om gränsen. Det hela måladebandet kompletteras med två motstående målade bildsymboler.ZonindelningMarkering av område med olika bestämmelser i skilda zoner, tillexempel zoner med förbud mot fiske, snöskoteråkning, ridning,cykelåkning m.m. avgörs från fall till fall. Områdets yttergränsermarkeras i tillämpliga delar enligt ovanstående regler.Markering av gräns mellan olika zoner ska ske restriktivt.Utmärkning görs bara då bestämmelserna är av sådan typ atten gränsmarkering bedöms nödvändig. Markering som främstvänder sig till allmänheten sker med målat band. Inga bildsymboleranvänds. Markering för markägare kan göras enklare. Vidföreskrift som innebär tillträdesförbud sker utmärkning enligt deregler som gäller för fågelskyddsområde.När två områden skyddade enligtolika lagrum angränsar till varandra,förses alla gränsstolpar med dubblagränsmärken. Gränsträden målasmed i höjd åtskilda halvcirklar ochbildsymboler.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R97Områden medtillträdesförbudEtt särfall utgör alla de områden som avsatts till skydd för djurlivet,främst fågel men också t.ex. säl. Dessa områden har som regeltillträdesförbud del av eller hela året. Markering av gränserna är avstörsta vikt för att uppnå syftet med skyddet. Även informationsskyltningenutformas så att den utgör en del av gränsmarkeringen.Liksom övriga naturvårdsobjekt kan områden omfatta större ellermindre landområden, sjöar, enstaka öar och skärgårdsområden samtkombinationer av dessa.Gränsmärke för markering av fågelskyddsområdepå land.I strandlinjeOm innanförliggande landområde avgränsas ska gränsmarkeringeni huvudsak göras med informationsskyltar. Skyltningenanpassas efter behov så att naturliga landningsplatser för båtar ärväl markerade medan svårtillgängliga strandavsnitt med vassar ellerdylikt markeras glesare. I enstaka fall med långa lättillgängliga ochvälbesökta kustavsnitt kan det vara lämpligt att mellan informationsskyltarnamåla gränsmarkeringar och sätta upp gränsmärken. Iutskärgårdar och andra känsliga områden måste skyltningen utförasmed stor omsorg. En god grundregel är att skyltarna placeras så

98A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U Ratt de inte bryter horisontlinjen. Skyltarna ska normalt vara i liggandeA3-format, så att de är möjliga att upptäcka på håll, innanman hunnit lägga till. I områden där tillträdesförbudet gäller merän en enstaka ö kan det vara motiverat att komplettera textdelenmed en karta.Gränsmarkering i vatten med t.ex.bojar är komplicerat och görs bara iundantagsfall.I vattenGräns i vatten markeras på land i strandlinjen. Det är kostsamt ochpraktiskt komplicerat att åstadkomma en fungerande markeringvid den faktiska gränslinjen i vattnet. Sådan markering, med tillexempel bojar, kan endast komma ifråga i specialfall. Om gränsengår i område som finns på sjökort fordras även Sjöfartsverketstillstånd för att lägga ut bojar. Markeringen på land görs enligtsamma principer som för gräns i strandlinje (innanför liggandeskyddsområde).För att skyltningen ska fungera så att allmänheten respekteraräven skyddsområdets vattenzon måste skyltarna vara entydigttolkningsbara med blotta ögat utanför vattengränsen, dvs. oftamer än 100 meter. Detta kan åstadkommas antingen genom attgöra jätteskyltar (typ skärgårdens KABEL-skyltar) eller genom

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R99Utsatta kustmiljöer ställer extra högakrav på skyltmaterialet. Låg rostfristolpe i borrat hål i berget.att använda någon form av symbolspråk. Endast symbolspråk kanbli aktuellt för fågelskyddsområden. Jätteskyltar är otänkbara avsåväl estetiska som ekonomiska skäl. För att symbolskyltning skafungera fordras att en uttolkning av de använda symbolerna finnsallmänt och lätt tillgänglig. Vidare fordras att antalet varianterpå skyddstider/regler hålls så begränsat som möjligt och att deär enhetliga för sammanhängande skärgårdsområden oavsett omflera län berörs.På landGräns på land ska markeras med gult färgband. Markeringen skagöras tätare än för övriga naturvårdsobjekt. Som riktvärde gäller attdet inte ska vara möjligt att passera gränsen vinkelrätt utan att seminst en gränsmarkering. I stället för schablonmålade naturvårdsstjärnorska var tredje gränsmarkering utgöras av en trästolpe medpåspikat gränsmärke eller i skärgårdsmiljöer av en aluminiumstolpemed påklistrad gränsdekal. Där skyddsområdesgräns sammanfallermed gräns för annat skyddat område ska dubbel färgmarkeringtillämpas. Den gula ringen målas 30 mm under den vita.Vidare ska markeringen förstärkas genom särskilda informationsskyltarsom klart anger skyddsform och vilka regler som gäller.Skyltarna ska placeras med jämna avstånd. Täthet får avgörasfrån fall till fall beroende på typ av terräng, risk för störning etc.Skyltarna ska normalt vara i liggande A3-format.Skyltar för fågel-, säl- och övrigadjurskyddsområden. Av färgkombinationen,som är lätt åtskiljbar pålångt håll, framgår vilken tid förbudetgäller samt om vattenområde ingår(rött fält).

100 A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R Gräns - i - gränsNär ett skyddsområdes gräns sammanfaller med gräns för ettområde skyddat enligt annan paragraf i Miljöbalken, till exempelnär ett fågelskyddsområde gränsar mot ett naturreservat, gällerdet som beskrivits tidigare dock med tillägget att skyddsområdetsgräns markeras med tätare intervall. Vidare kompletteras varje vitgränsmålning med gult band under det vita och varje gränsstolpemed skyddsområdets gränsmärke under det andra.När två djur- eller växtskyddsområden går gräns - i - gräns gälleri det enskilda fallet tillämpliga delar av ovanstående regler samt

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R101vad som ovan anges om gräns - i - gräns-markering generellt förområden skyddade enligt Miljöbalken.Tidsbegränsat förordnandeGränser som kan förmodas bli av kort varaktighet, till exempelkring vissa fågelskyddsområden, bör inte målas. Dessa bör iställetmarkeras med informationsskyltar enligt ovan givna anvisningar.Eventuell färgförstärkning av gränsen kan göras med hjälp avgula vävgalonband som fästs med hjälp av häftpistol runt träd igränslinjen.

102 A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R För den som vill fördjupa sina kunskaper lämnas här några tips påLitteraturtipsläsning samt några adresser till hemsidor där mer information kanhämtas. Färska tips söks enklast via Internet eller via någon av deorganisationer som anges nedan.NaturtolkningNaturvägledning i Norden.Nordiska Ministerrådet, 1990Begreppen naturvägledning och naturvägledare definieras. Situationen i denordiska länderna beskrivs och man ger förslag till utveckling av naturvägledningen.Tolkning – en sovande jätte.Sven-G Hultman, SLU, Avd för landskapsvård, Rapport 35, 1985.Heltäckande om naturtolkningens principer samt ett förslag till utveckling avtolkning i Uppsala län.Environmental interpretation – a practical Guide for People withBig Ideas and small budgets.Sam H Ham, North American Press, Golden, Colorado.ISBN 1-55591-902-2.Praktisk bok kring naturtolkningens metoder.Interpretative Master Planning.John A Veverka, Falcon Press Publishing Co Inc. Helena, Montana.ISBN 1-56044-274-3.Grundläggande om analys och planering av naturtolkning.Naturstigar – en idébok.Naturvårdsverket, 1984.Heltäckande praktisk handbok om naturtolkning via naturstigar.TeknikGrafisk kokbok – guiden till grafisk produktion.Kaj Johansson, Peter Lundberg, Robert Rydberg, 1998, Bokförlaget Arena.Utförligt om den grafiska produktionskedjan med kapitel som datorn,färglära, digitala bilder, dokument, papper, trycktekniker, efterbehandling avtrycksaker, juridik m.m.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R103Klart för tryck.Åke Hallberg, Bokförlaget Spektra AB, 1997.Klassisk grundbok för alla som producerar eller beställer trycksaker.Typografi och layoutGrafisk Design.Jan Bohman, Åke Hallberg, Bokförlaget Spektra AB, 1996.Inarbetad lärobok för den grafiska sektorn med kapitel om bl.a. typografi,tryckmetoder, färglära, papperskännedom m.m.Typografi och grafisk design.Henriette Koblanck, Bonnier Utbildning, 1999.Lärobok om klassisk typografi och grundläggande layoutfrågor, tydligaexempel.ÖvrigtVägvisning till inrättningar och serviceanläggningar samt reklam,anslag och information, handbok.Vägverket, 2003. Publikation 2003:19.Praktisk handbok med allt som gäller vägvisning. Lämpliga mallar för ansökanom vägskyltar.Skyltar för svenska kulturmiljöer.Marianne Dunér, Eva Rosander, Olle Tulin. Riksantikvarieämbetet, 1996.Praktiskt inriktad handbok om skyltproduktion för fornlämningar.http://www.justitie.regeringen.se/klarsprak/Regeringens hemsida om god offentlig svenska, rådgivning i språkliga frågor,handböcker i PDF-format.Vägledning för utstakning och utmärkning av skyddade områdenenligt Miljöbalken.Naturvårdsverket, 2002.Tidskrifter och organisationerLegacy (USA). The National Association for Interpretation.www.interpret.comInterpretation (UK). Association for Heritage Interpretation.www.heritageinterpretation.org.ukNATURvejleder (Danmark). Naturvejlederforeningen i Danmark.www.natur-vejleder.dk

104 A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R I nedanstående riktlinjer tydliggörs Naturvårdsverkets syn på frågorBilaga 1 •Naturvårdsverkets riktlinjer i sin helhetsom rör skyltar, foldrar, vägvisning och gränsmarkering. Riktlinjerinnehåller dessutom en miniminivå för hur dessa alltid bör utformas.Syftet är att ge informationen i landets skyddade områden ettgemensamt formspråk. Som stöd för arbetet har Naturvårdsverkettagit fram digitalmallar för skyltar och foldrar. Dessa finns att hämtafrån Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.seSkyltningNaturvårdsverkets riktlinjer• Det finns en informationsskylt vid de naturliga entréerna till nationalparkoch naturreservat.• Skylten är välkomnande, intresseväckande, lättförståelig, aktuell ochläsbar.• Skylten innehåller syftet med reservatet, föreskrifter, beskrivning avbevarandevärden/natur-, kultur- och upplevelsevärden och en karta.• Är området eller delar av området ett Natura 2000-område framgår dettapå separat skylt bredvid entréskylten med texten ”Området ingår i EU:sekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000”. Natura 2000-logotypen finns med på skylten.• Är området finansierat med Life-medel framgår detta med Life-fondenslogotype samt en kort text om Life på en separat skylt bredvid entréskylten.• Entréskylten sätts upp så snart som möjligt efter att reservatsbeslutetvunnit laga kraft. En enklare tillfällig skylt bör sättas upp inom en månadefter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft.• Skyltställ är anpassade till platsens förutsättningar. Skyltställ tillverkas imiljövänligt material.• Handikappanpassad information finns i välbesökta områden.• I besöksintressanta/välbesökta områden finns information på andra språk,i första hand engelska och tyska.• Skyltar i nationalparker produceras i samråd med Naturvårdsverket.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R105Miniminivå• Blå ram (SIS 307 mörkblå, PMS nr 302, NCF nr 30-70 R80B) ochstjärna, text Naturreservat/Nationalpark/Naturminne/Biotopskydd.• Vit/ljusgrå bakgrund, svart text.• Karta med text, skalstreck, norrpil, teckenförklaring, markering av informationsskyltensplats och reservatets avgränsning (röd färg på kartan).• Rubrik ”Välkommen till …”.• Syftet med reservatet.• Föreskrifter för allmänheten. §-tecken före föreskrifterna.• Förvaltare.• Markägarkategori, till exempel enskild, staten, X-kommun.• Storlek.• Beslutsår.• Undertecknas av beslutsfattande myndighet, det vill säga länsstyrelse ellerkommun (i nationalparker även Naturvårdsverket).• Naturvårdsverkets logotype på nationalparksskyltar.• Vedertagna symboler används på skylten, SIS 03 12 11 ”Bildsymboler försport och fritid”.• Skyltens tillverkningsår.FoldrarNaturvårdsverkets riktlinjer• Besöksintressanta/välbesökta naturreservat med attraktiva målpunkter haren informationsfolder.• Foldern är välkomnande, intresseväckande, lättförståelig och aktuell.• I nationalparker och besöksintressanta/välbesökta naturreservat finnsinformation på svenska, engelska och tyska.• Är området ett Natura 2000-område framgår detta med texten ”Områdetingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000”.Natura 2000-logotypen finns med i broschyren.• Är området finansierat med Life-medel finns Life-fondens logotyp och enkort text om Life i foldern.• Foldrar i nationalparker produceras i samråd med Naturvårdsverket. Nationalparksfoldrarskickas som pdf-fil till Naturvårdsverket.Miniminivå• Foldern innehåller syftet med reservatet, beskrivning av bevarandevärdena(natur-, kultur- och upplevelsevärden) samt föreskrifter för allmänheten.• I foldern finns en karta över objektet med reservatsgränsen markerad. Detfinns också en översiktskarta som visar områdets geografiska läge.

106 A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R • Naturvårdsstjärnan finns på foldern, som färgtryck i blått och vitt. Den blåfärgen är PMS nr 295.• Förvaltarens namn, telefonnummer och webbadress.• Vägbeskrivning till naturreservatet.• Naturvårdsverkets logotype på nationalparksfoldrar.• Avsändare beslutande myndighet.• Tryckår och upplaga.InternetNaturvårdsverkets riktlinjer• Information om nationalparker och naturreservat finns på länsstyrelsenshemsida. En översiktskarta visar var området ligger.• Informationen är intresseväckande, lättförståelig och aktuell.• Informationen innehåller syfte, föreskrifter, beskrivning av bevarandevärden(natur-, kultur- och upplevelsevärden) och anläggningar som underlättartillgängligheten, detaljkarta över området, vägbeskrivning, förvaltarensnamn och telefonnummer.• Är området Natura 2000-område framgår detta med texten ”Områdetingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.”• Är området finansierat av Life-fonden finns Life-fondens logotype ochtexten ”EU:s Life-Nature har delfinansierat skydd/restaurering/skötsel av/idetta Natura 2000-område” i anslutning till informationen.VägvisningNaturvårdsverkets riktlinjerSkyltning från väg:• Vägvisning från allmän väg sker enligt Vägmärkesförordningen.• Vägvisning från allmän väg sker bara till områden som också har farbarväg fram till området, vägvisning även på det enskilda vägnätet, parkeringsplatsoch information vid området.Väg- och stigvisning inom skyddade områden:• I besöksintressanta/välbesökta naturreservat finns vägvisning längs stigaroch till vissa besöksintressanta objekt, rastplatser m.m. Stigarna skautmärkas så att naturupplevelsen inte störs.

A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R107• Vägvisare och stigvisare inom naturreservat är tillverkade i miljövänligtvirke med infräst och tydlig text. Undantaget Vägverkets skyltar och därdet av säkerhetsskäl krävs plåtskyltar.• Vedertagna standardiserade symboler, SIS 03 12 11, används på skyltar.• Vinterleder och låglandsleder märks enligt standard, SIS 03 15 22.Markering av gränserNaturvårdsverkets riktlinjer• Nationalparker, naturreservat, naturminnen, biotopskydd och fågel- ochdjurskyddsområde är tydligt gränsmarkerade.• Gränsmarkering görs så snart som möjligt efter att naturreservatsbeslutetvunnit laga kraft.• Gränsmarkeringen syns normalt från en gränsmarkering till en annan.• Interimistiskt naturvårdsobjekt gränsmarkeras om så är nödvändigt.Miniminivå• Gränsmarkering följer svensk Standard för märkning för sport och friluftsliv(SIS 03 15 22).• Stolpar används i större brytpunkter.• Gul färg används vid gränsmarkering av djurskyddsområden, vit färganvänds vid övrig skyddad natur, blå färg används i fjällbjörkskog.• Gränsmarkeringar på träd och gränsmärken på stolpar görs ca 180 cmöver mark.• Gräns i strandlinje utmärks med målning på träd och/eller med gränsmärkeni strandlinjen och på ett sätt som inte stör naturupplevelsen.• Naturminnen märks med gränsmärke vid objektet.• Där olika områdesskydd gränsar till varandra märks gränsen med dubbelgräns, gränsen för det starkare skyddet markeras ovanför det andra.• Fågel- och djurskyddsområde utmärks med standardskyltar: gul skylt iliggande A3-format med §-tecken, typ av skyddsområde (fågel, säl),datum för tillträdesförbud och beslutsmyndigheten i nedre högra hörnet.

108 A T T S K Y L T A S K Y D D A D N A T U R SIS (Swedish Standards Institute) ramar har ingen juridisk status.Bilaga 2 •Svensk standardDet är en standard som syftar till att ge tydlighet och enhetlighet.Dokumenten går att beställa från SIS. Nedan följer en sammanställningav de standarder som nämns i boken:SIS 03 15 22 ”Märkning för sport och friluftsliv” Markering av gränser och leder.SIS 03 12 11 ”Bildsymboler för sport och friluftsliv” Innehåller olika symboler och märken för skyltning,används på kartor, vägvisning och platsmärken.SIS 03 00 11 ”Bokstäver, siffror för skyltar m.m.” Tydliga bokstäver och siffror för vägvisning m.m.

Information om skyddadenaturområden är ett viktigtförvaltnings- och planeringsmedel,såväl för att skyddanaturen som för att berikabesökarnas vistelse där.En väl genomtänktinformation kan leda till flerbesök i naturreservat och nationalparker och ge fler nöjdabesökare som blir medvetna om värdet av att skydda natur.Den här bokens syfte är att hjälpa och vägleda alla somarbetar med skyltar, foldrar, gränsmarkering och vägvisningför skyddad natur. Boken ger praktiska råd kring textskrivande,layoutarbete, illustrationer, kartor, tekniskafrågor med mera. Naturvårdsverkets önskan är att bokenska bidra till att ge informationen en hög kvalitet.Boken ska också tydliggöra Naturvårdsverkets syn påfrågor som rör naturinformationen. Därför inleds varjekapitel med en redovisning av Naturvårdsverkets riktlinjer.Dessa riktlinjer innehåller dessutom en miniminivå för hurfoldrar, skyltar, gränsmarkering och vägvisning alltid börutformas. Syftet med detta är att ge informationen i landetsskyddade områden ett gemensamt formspråk. Samtidigtlämnas också utrymme för att utforma informationen efterregionala förhållanden och den egna kreativiteten.ISBN 91-620-1233-9,!7IJ1G2-abcddf!