Bergsjövägen - Läs en bok

att han längtade efter Pia, hennes glada ansikte med de vackra22mörkblå ögonen. Och han kände en bitter saknad var gång hantänkte på henne, en saknad som bara blev värre allt eftersomtiden gick.YVONNE FÅR EN FIN GÅVAYvonne blev mycket glad när hon efter några veckor fick vetaatt Marta inte hadenågon allvarlig sjukdom. Det var inte demenseller stroke, som drabbat henne den där veckan i somras.Det vara bara undernäring och uttorkning, som en följd av enlängre tids depression. Visst var det ändå sorgligt att någonkunde vara så ensam och osedd mitt i bland andra människor.Att folk inte brydde sig, inte hade tid eller ork för annat än sigsjälv. Som Yvonne mindes det hade det varit annorlunda närhon själv växte upp. Det var ändå inte länge sedan, men dåpratade folk med varandra och nog skulle någon ha märkt omen granne inte mådde bra. Trodde hon åtminstone.Nu skulle Marta flytta till ett äldreboende och lägenhetenvar såld. Efter sjukhusvistelsen hade Marta varit i London hosdottern Marie och hennes familj och nu var de på väg hem.Marta hade lämnat sin lägenhet till försäljning och nu var densåld, till ett jättebra pris dessutom. Marta och Marie skulletitta på ett par servicebostäder som förhoppningsvis skullepassa. Telefonen ringde.-Ja, det är Yvonne, svarade hon snabbt.-Hej Yvonne, jag bara längtade att få höra din röst, sa An-178179