Slutrapport - SMED

SMED Rapport Nr 108 2012Kartläggning avplastavfallsströmmar i SverigeAnna Fråne, IVLÅsa Stenmarck, IVLLouise Sörme, SCBAnnica Carlsson, SCBCarl Jensen, IVLPå uppdrag av Naturvårdsverket

Publicering: www.smed.seUtgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska InstitutAdress: 601 76 NorrköpingStartår: 2006ISSN: 1653-8102SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL,SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla ochutveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olikaområden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationellarapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningenmed SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och atttillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter,luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsidawww.smed.se.

FörordDetta projekt har genomförts av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdragav Naturvårdsverket. SMED är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Idetta specifika projekt har IVL (Anna Fråne, Åsa Stenmarck och Calle Jensen) ochSCB (Louise Sörme och Annica Carlsson) deltagit. Calle Jensen har varit projektledare.Författarna vill rikta ett varmt tack till alla som har bidragit med underlag ochkommentarer.3

InnehållSAMMANFATTNING 6SUMMARY 10INLEDNING 14Bakgrund 14Tillförda mängder plast i Sverige och förekommande plasttyper 14Mål och syfte 17Avgränsningar 17METOD 19Hushållssektorn 19Bygg- och rivningssektorn 19Elektronik 19Fordonssektorn 20Tillverknings- och tjänstesektorn 20Jordbrukssektorn 20Medicinska tillämpningar 20Import och export av plastavfall 20RESULTAT 21Hushållsektorn 21Uppkomna avfallsmängder 21Behandling och avsättning 22Bygg- och rivningssektorn 24Uppkomna avfallsmängder 24Behandling och avsättning 25Elektronik 25Uppkomna avfallsmängder 25Behandling och avsättning 26Fordon 29Uppkomna avfallsmängder 30Behandling och avsättning 31Tillverknings- och tjänstesektorn 31Uppkomna avfallsmängder 32Behandling och avsättning 33Jordbruk 33Uppkomna avfallsmängder 33Behandling och avsättning 344

Medicinska tillämpningar 34Uppkomna avfallsmängder 34Behandling och avsättning 34Import och export av plastavfall 34Plastkategorier 36Sammanfattning - uppkomna avfallsmängder och avsättning 37Hinder och utmaningar för en ökad materialåtervinning 39Hushållssektorn 39Bygg- och rivningssektorn 40Elektronik 41Fordon 41Medicinska tillämpningar 42Tillverkningsindustrin 42Företag inom plastvarutillverkning och 42återvinning 42DISKUSSION OCH SLUTSATSER 44Uppkomna plastavfallsmängder och osäkerheter 44Materialåtervinning och återvinningsgrader 45Övrigt omhändertagande av plast 47Import och export av plast 48REFERENSER 49Elektroniska referenser 51Muntliga referenser 51BILAGOR 53Bilaga A: Hushållssektorn 53A.1. Förpackningar i kärl- och säckavfallet 53A.2. Övrig plast i kärl- och säckavfallet 53A.3. Plastförpackningar i det utsorterade matavfallet 54A.4. Grovavfall 54Bilaga B: Bygg- och rivningssektorn 57Bilaga C: Elektronik 58Bilaga D: Fordonssektorn 65Bilaga E: Import och export 67Bilaga F: Företag inom plastvarutillverkning 72Bilaga G: Kemikalieinspektionens ”Varuguiden” 745

SammanfattningPlast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpackningartill i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas iplastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plastslutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningarnaför olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avseendepå kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna huvudsakligeninnehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kartläggningenhar baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel denofficiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshandelsstatistikenpå SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer.I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifieradeplastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlasoch i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfallsströmmarför vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige harangivits med ett frågetecken.6

Plastavfallsmängder(ton)Materialåtervinning (ton)i Sverige respektiveutomlandsEnergiutvinning (ton) iSverige respektiveutomlandsFörbränning utan energiutvinning(ton) i SverigerespektiveutomlandsBränsle (cementindustrin)(ton) i Sverigerespektive utomlandsDeponering (ton) iSverige respektiveutomlandsTabell S1. Summerande tabell för identifierade plastavfallsflöden (ton) och hantering av dessa iSverige respektive utomlands (Sverige/utomlands) under 2010.Sektor/ AvfallsflödeAnvändningsområdeHushållUtsorteradeförpackningarFörpackningar ikärl- och säckavfalletÖvrig plast i kärlochsäckavfallet46 000 23 000/23 000151 000 151 000/042 000 42 000/0Bygg- ochrivningElektronikFordonTotalt byggochrivningUtsorterat ochinsamlat elektronikavfallfrånhushållUtsorterat ochinsamlat elektronikavfallfrånverksamheterElektronikavfall ikärl- och säckavfalletTillverkningsindustrinMedicinskatillämpningarUtsorteradematavfallet1 000 1 000/0Returflaskor 19 000 19 000/0Grovavfall 39 000 3 000/036 000/0Totalt hushåll: 298 000 45 000/23 000230 000/0Utsorterad plast

kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverkningssektorni form av blandade och brännbara fraktioner.Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varavförpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procentav det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- ochtjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt identifieradeplastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervinning,26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindustrinoch ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De störstamängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastavfalli form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Denhögsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter,vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåtervinningsgradervar bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mestplast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till denlåga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plastenofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar avsättningsmöjligheternanegativt.Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 procentav förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som deponerasingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikprodukteroch fordon.Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika höggrad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstypenergiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övrigafordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljsistället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tarom hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i medicinskatillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängderplastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasseradjordbruksplast samlas in och materialåtervinns.Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda,exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jordbruk,medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastavfalli grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssektorn.Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varieraroch få plockanalyser finns att tillgå.Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga pågrund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalysersaknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än8

vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara enunderskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även exportenär stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i fordonsindustrin.Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till mångaandra länder.Det finns många företag i ”plastbranschen” och återvinningsbranschen i Sverige.Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunnabedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möjlighetvara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljörapporteringsportalen(SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefterläsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till.Detta har inte ingått i projektet.Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen avplastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängdernasom insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall frånhushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningenav plast från elektronik, fordon och byggindustrin.9

SummaryPlastics are found everywhere, in applications such as food packaging materials tocomponents manufactured for the car industry. The variation and complexity ofplastics is reflected in the waste streams of the material. Due to the wide use ofplastics, plastic materials also end up in numerous different waste streams forwhich the conditions for waste treatment methods focusing on recycling varies.This study is to be considered as a pre-study with the overall objective of generatingan overview of the waste streams of plastics. The aim of the study is to identifyand quantify the waste streams of plastics in Sweden. This both in terms of quantityexpressed in tonnes, but also regarding the distribution among different sorts ofplastics and the expected treatment.For mapping the flows of plastics data has been compiled from various databases(such as the official waste statistics produced by SMED, the so-called Avfall Webb(loosely translated “waste web”) and foreign trade statistics), data from literatureand contacts taken with the industry. Table S1 summarizes the results from thestudy with respect to the identified plastic waste streams in Sweden and how thewaste streams are treated. The waste streams for which it is unclear whether thetreatment takes place outside Sweden are marked with a question mark.10

Generated plastic waste(tonnes)Material recycling(tonnes) in Sweden respectivelyoutsideSwedenEnergy recovery(tonnes) in Sweden respectivelyoutsideSwedenIncineration withoutenergy recovery(tonnes) in Sweden respectivelyoutsideSwedenFuel (cement industry(tonnes) in Sweden respectivelyoutsideSwedenLandfilling (tonnes)Treatment in Swedenrespectively outsideSwedenTable S1. Identified flows of plastic waste in Sweden 2010 (tonnes) and handling of these in Swedenand abroad (Sweden/abroad).Sector/applicatWaste flowionHouseholdsTotal householdsConstructionanddemolitionSorted plasticpackagingsPlastic packagingsin theresidual wasteOther plastics inthe residualwastePlastic packagingsin thesorted foodwasteSorted depositbottlesBulky wasteSorted plasticsCombustible andmixed waste46 000 23 000/23 000151 000 151 000/042 000 42 000/01 000 1 000/019 000 19 000/039 000 3 000/0298 000 45 000/23 000

fied in the study. These flows are mainly generated from the manufacturing andservices sector in form of mixed and combustible fractions.The largest share of plastic waste is generated in the Swedish households; packagingmaterials in the residual waste represented the largest share, about 39 percent ofthe total plastic waste stream. After households the manufacturing and servicessector generated the highest shares of plastic waste, followed by the constructionand demolition sector. 58 percent of the identified plastic waste volumes weretreated by energy recovery, 26 percent by recycling, 14 percent were used as fuel inthe cement industry and about 2 percent were landfilled. The recycling rate ofaround 26 percent does not include material losses in the recycling processes. Thelargest quantities of plastic waste recycled were packaging material, with a recyclingrate of 30 percent. The highest recycling rate estimated to around 44 percentwas, however, represented by plastics in electronic waste. The sector with the lowestrecycling rate was the construction and demolition sector, although the sectorgenerated the highest amount of plastic waste after household sector and the manufacturingand services sector. The low recycling rate can be explained by a numberof identified barriers e.g. the plastic is often old and polluted and may contain undesirablesubstances that adversely affect marketing opportunities.Approximately 47 percent of the plastic packaging waste found in the residualwaste was treated by energy recovery. The amount of plastic waste landfilled wasprimarily found in the shredder light fraction generated from the recycling processof discarded electronics and vehicles.Plastics from electronic waste is recycled and handled by energy recovered inroughly equal measures. The largest share of plastic waste from vehicles is treatedby energy recovery. Plastic waste from other vehicles such as trains, planes andlarger boats are often treated in other countries than Sweden. These sorts of vehiclesare generally sold into the secondary market before they reach their end of life.From manufacturing and services the largest proportion of the plastic waste generatedis used as fuel in the cement industry. Finally, in medical applications and inagriculture the generated amounts of plastic waste are in comparison to other flowsmentioned small. Plastic waste from medical applications is generally handled byincineration and energy recovery. It is important to note that there in addition mayexist other flows of plastic waste which have not been included in the study. Inaddition, that data can be missing or underestimated.For identified pure plastic waste streams the results are considered to be of higherquality than other waste streams. Flows such as source-sorted packaging waste andensilage plastics from the agricultural sector are subject to higher certainty thanbulky waste from households and plastic waste from the construction and demolitionsector etc. The reason that more uncertainty exists for certain waste flows isthat they are difficult to completely identify due to the fact that the plastic waste isfound in less characterised waste streams where analyses of composition are missing.12

It should be noted that plastic waste may occur in other waste streams not coveredin the study why data in Table S1 may be an underestimate rather than an overestimateof true plastic waste streamsThere is an extensive import of plastic waste to Sweden from Norway. The existingexport mainly goes to Germany and the quantities are lower.There are more than 1 200 companies in the plastics industry and the recyclingindustry in Sweden. The use of recycled waste in manufacturing of plastic productswithin these companies is not fully covered in this report. A potential source ofinformation for such an analysis may initially be the environmental reports of thecompanies – if for example listed in the Svenska Miljörapporteringsportalen(SMP).It is possible to increase the collection of plastic waste. Based on data in this reportthere is a possibility to increase the quantities collected and the amounts of plasticwaste treated by recycling by increasing the collection of plastic waste from households,both packaging and bulky waste, and by improving the recycling of plasticsfrom electronics, vehicles and the construction and demolition sectors.13

InledningPlast är ett multifunktionellt material som används i en uppsjö av tillämpningar ochapplikationer. Variationsrikedomen inom polymertekniken resulterar i att plastmaterialkan få kombinationer av egenskaper som innebär breda användningsområden,från högteknologiska applikationer till vardagsföremål.BakgrundPå 1930-talet inleddes plasttillverkning baserat på olja. Till en början tillverkadesstyrenplaster, akrylplaster och vinylkloridplast (PVC) tillsammans med amidplast(nylon). Under de nästföljande två decennierna breddades tillverkningen och växtetill att även omfatta bland annat etenplast med låg densitet (LDPE), uretanplast ochpolykarbonatplast (PC). Under 1960-talet inleddes produktion av etenplast medhög densitet (HDPE) samt av polypropen (PP). Förpackningsplastens tid hade inletts(Plast- och kemiföretagen, 2012a).Utvecklingen av plastsorter har sedan 1960-talet fortsatt att accelerera till att idagomfatta omkring 700 olika typer av plast tillhörande 18 olika polymerfamiljer(Plast- och kemiföretagen, 2012). Plasterna delas in i termoplaster och härdplaster.Termoplasterna består av linjära och förgrenade polymerer som blir plastiska, detvill säga mjuknar och till slut smälter om de värms upp. Härdplasterna däremot,kan inte omformas genom uppvärmning då polymerkedjorna är sammanbundnamed tvärbindningar (Sveriges Verkstadsindustrier, 2002). Trots mångfalden är detframförallt fem plastgrupper som dominerar: polyeten (PE), polypropen (PP), polyvinylklorid(PVC), polystyren (PS) och polyetylentereftalat (PET). De fem gruppernarepresenterar 75 procent av Europas plastförbrukning och tillhör alla termoplasterna.Plastproduktionen globalt har ökat från 1,5 miljoner ton år 1950 till omkring250 miljoner ton år 2010 (PlasticsEurope, 2011).Som resultat av plastanvändningens stadiga ökning tilltar även mängderna plastavfall.Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grundav plastens breda användningsområde hamnar plast slutligen i ett otal, mer ellermindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningarna för olika avfallsbehandlingsmetodervarierar. Plast ingår i många fall i produkter som omfattas av producentansvarsåsom förpackningar, elektriska och elektroniska produkter samt fordon.I dessa fall är producenterna ansvariga för att samla in och ta hand om deuttjänta produkterna. Flera av dessa produkter är mycket komplexa vad gäller innehålloch materialsammansättning, vilket gör att det i vissa fall inte är klarlagt hurde ingående plasterna slutligen tas om hand.Tillförda mängder plast i Sverige och förekommande plasttyperUnder 2010 tillfördes knappt 900 000 ton plast den svenska marknaden (PlasticsEurope,2011). Plastförbrukningens fördelning på de olika användningsområdenavisas i Tabell 1 och baseras på europeiska siffror (PlasticsEurope, 2011 samt Plast-14

och Kemiföretagen, 2012c). Grundat på denna fördelning har de totala mängdernaför respektive användningsområde för den svenska marknaden uppskattats.Tabell 1. Fördelning av plastförbrukning per användningsområde,baserat på PlasticsEurope (2010).Användningsområde Andel (%) Uppskattadmängd i Sverige(ton)Förpackningar 39 343 000Byggindustrin 21 181 000Hushåll 9,0 79 000Fordonsdustrin 7,5 66 000Elektronik 5,6 49 000Möbler 3,5 31 000Jordbruk 1,5 13 000Medicin 1,5 13 000Övrigt 12 108 000Totalt: 100 880 000Det dominerande användningsområdet för plast är förpackningar som står förknappt 40 procent av den totala plastförbrukningen, vilket motsvarar drygt 340 000ton. Förpackningssektorn följs av plast inom byggindustrin vars mängder uppgårtill drygt 180 000 ton. Övriga, stora användningsområden för plast är inom hushållssektorn,fordonsindustrin och elektronikindustrin.I Tabell 2 presenteras mängden plast per plasttyp (PlasticsEurope, 2011). Andelenbaseras även den på europeiska siffror. Grundat på fördelningarna mellan olikaplasttyper har mängderna för respektive plasttyp beräknats för den svenska marknaden.Tabell 2. Fördelning av plastförbrukning uppdelat på plasttyp.PlasttypAndel(%)Mängdi Sverige(ton)Polypropen (PP) 19 167 000Polyeten, lågdensitet (PE-LD, PE-LLD) 17 150 000Polyeten, högdensitet (PE-HD) 12 106 000Polyvinylklorid (PVC) 12 106 000Polystyren (PS) 8 70 000Polyetylentereftalat (PET) 6 53 000Polyuretan (PUR) 7 62 000Övriga plaster 19 167 000Totalt 100 880 000Polypropen (PP) utgjorde 19 procent av den totala förbrukningen och representeradedärmed den största plasttypen. Polypropen följdes av polyeten (PE) (lågdensitet)som stod för 17 procent av de tillförda plastmängderna på marknaden. Därefter var15

polyeten (högdensitet) och polyvinylkorid (PVC) de vanligaste plasterna. Tillsammansutgjorde dessa fyra plasttyper omkring 60 procent av den totala förbrukningen.I förpackningar användes främst PE (högdensitet och lågdensitet), PP och PET.Inom byggindustrin, som var det nästa största användningsområdet för plast, varPVC den absolut vanligaste plasttypen. Inom fordonsindustrin, liksom för elektronikindustrin,var de vanligaste plasttyperna PP och PUR (PlasticsEurope, 2011).INFLÖDET AV PLAST ENLIGT KEMIKALIEINSPEKTIONENS ”VARUGUIDEN”Varuguiden är en databas hos Kemikalieinspektionen som innehåller informationom material och kemiska ämnen i olika varugrupper. Varugrupperna utgörs avolika varor med liknande materialegenskaper. Plast kan sökas ut som ett material ivaruguiden, men det går också att söka ut olika typer av plast samt andel plast iolika varor.Databasen har byggts upp av data över genomsnittligt materialinnehåll i olika varor,vilket kombinerats med statistik över flödet av varor från SCB. Databasenfinns tillgänglig via Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se . Varuguidenska främst ses som en exempelsamling på material och ämnen som ofta finns ivaror av ett visst slag. Varuguiden innehåller även uppgifter om mängder för import,produktion och export av olika varor. Det går därmed att med hjälp av Varuguidenfå en uppfattning om vilka mängder av olika varor som sattes på marknadenunder ett visst år (detta genom att beräkna Nettoinflödet = Import – Export + InhemskProduktion). Varuguiden innehåller dock ingen information om vilka mängderav olika avfallsströmmar som uppkommer under ett år. Det totala nettoinflödetav varugruppen ”Plaster och plastvaror, gummi och gummivaror” uppgick enligtVaruguiden 2007 till drygt 2 120 0000 ton (KemI, 2012), men detta inkluderar allamaterial som finns i varan, även andra material än plast.Även om varuguiden inte ger en bild av avfallsflödet av plast kan den fungera somen informationskälla till vilken typ av plast som kan finnas i en viss vara, och därmedäven i avfallet av den samma, jämför Tabell 3. I Bilaga G redovisas även enbild av hur ett uttag ur Varuguiden kan se ut; ”I vilka varugrupper ett sökt materialkan finnas” samt ett exempel på redovisning av ”Vilka material som en varugruppkan bestå av”.16

Tabell 3. Exempel på plastsorter och i vilka varor dessa kan förekomma. Data från Varuguiden(KemI, 2012).MaterialExempel på varorAkrylnitril-butadien-styren (ABS)Akrylplast (PMMA)Andra plastmaterialEpoxy (EP)MelaminplastOmättad polyesterPolyamid (nylon) (PA)Polyeten (PE)Polykarbonat (PC)Ljud och videobandMagnetbandPlattor och filmPlattor, ark film och dyl. av andra plastmaterialMadrasserPlattor, ark film och dyl. av andra plastmaterialGlödlampshållare och kontakterBords- och köksartiklar av plastMotorbåtar, Vävnader av polyamid och polyester,Fisknät, vävda mattor, strumpbyxorPåsar, säckar,Plattor, film och dyl. huvudsakligen av PETermostater, engångständarePolymetylenplast (POM)Polypropen (PP)Polystyren (P)Polytetrafloureten (PTFE)Polyuretan (PUR)Polyvinylklorid, hård (PVC)Polyvinylklorid, mjuk (PVC)Termoplastisk polyesterUreaplastProppar, lock kapsyler och dylikt av plast,Askar, lådor, o dylikt emballageBords och köksartiklar av plast, TandborstarSprutpistolerSkor, Bollar till lek och sportStyva plattor, ark film och dylikt av PVCFörstärkta böjliga rör och slangar av plast med kopplingsanordningGolv vägg och takbeklädnad av PVCVadd av konstfiberSitsar och lock till toaletter av plastMål och syfteProjektets mål är att kartlägga plastavfallsströmmarna i Sverige, hur stora dessa ärsamt var de uppkommer och vilka aktörer som finns på marknaden och som hanterarplast. Kartläggningen, som har karaktären av en förstudie, har även fokuserat påvilka plasttyper plastavfallsströmmarna huvudsakligen innehåller samt hur plastenslutligt omhändertas samt vilka hinder som finns för en ökad materialåtervinning.Studiens resultat bör kunna användas i Naturvårdsverkets fortsatta arbete med:styrmedel för att förbättra hanteringen av plastavfall och att minimera uppkomnaplastavfallsmängdertillsyns- och informationsinsatseravfallsstatistik vad gäller metodutveckling samt som underlag för vidareutredningsinsatserAvgränsningarKartläggningen omfattar avfall av plast till skillnad från produkter av plast. I studienbehandlas inte återanvändning av komponenter och produkter innehållandeplast. Projektet omfattar varken additiv i plast eller eventuell förekomst av farliga17

ämnen i plast. Dessa frågor har istället behandlats i rapporten ”Vad vet vi om farligaämnen vid materialåtervinning av plast?” från IVL Svenska Miljöinstitutet2012. Därutöver ingår inte att kartlägga blandade importerade och exporteradeavfallströmmar som innehåller plastavfall.18

MetodI följande kapitel presenteras kortfattat vilka metoder som har tillämpats i rapportenför att nå fram till de redovisade resultaten för olika sektorer samt från importoch export av plastavfall. En mer detaljerad beskrivning samt underliggande beräkningarredovisas i bilagorna A-E. Urvalet av sektorer är baserat på en fördelningav tillförda mängder plast redovisat av PlasticsEurope (2011), se Tabell 1. Trots attplastavfall från elektronik och fordon även uppstår i hushållssektorn har det i projektetvalts att behandla dessa flöden i separata avsnitt.HushållssektornPlastavfall från hushållssektorn kan delas in avfallsströmmarna: utsorterade förpackningar,förpackningar i kärl- och säckavfallet, övrig plast i kärl- och säckavfallet,plast i det utsorterade matavfallet samt plast i grovavfallet.För att uppskatta plastavfallsmängderna i form av förpackningar till materialåtervinningkontaktades Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI), som ansvararför att uttjänta plastförpackningar samlas in och återvinns samt Naturvårdsverketsom ansvarar för att följa upp producentasvaret för bl.a. plastförpackningar. Uppgifterom mängden insamlad och återvunnen mängd PET-flaskor inhämtades frånReturpack som ansvarar för insamlingen av dessa. Med hjälp av nationell statistikfrån Avfall Sverige samt från plockanalyser beräknades mängderna av plastförpackningaroch övrig plast som hamnat i hushållens kärl- och säckavfall samt i detutsorterade matavfallet.Hushållens genererade grovavfallsmängder samt innehållet av plast i dessa volymerberäknades genom uppgifter från Avfall Sveriges statistikdatabas Avfall Websamt från en rapport utgiven av Avfall Sverige angående hanteringen av grovavfalli Sverige. Uppgifter om plastens sammansättning i grovavfallet inhämtades frånSwerec AB. Utförligare metodbeskrivning för hushållssektorn finns i Bilaga A.Bygg- och rivningssektornInformation om innehållet av plast i bygg- och rivningsavfall har till största deleninhämtats från SITA Sverige AB:s registrering av avfallsmängder i ett antal störrerivnings- och ombyggnadsobjekt. Uppgifter om plastsorter i bygg- och rivningsavfallhar huvudsakligen tagits från litteratur. Utförligare metodbeskrivning finns iBilaga B.ElektronikFör plastinnehåll i elektriska och elektroniska produkter har uppgifter hämtats frånlitteraturen. Uppgifter om insamlade mängder elavfall samt information om deerhållna fraktionerna från demontering och fragmentering har tagits från El-Kretsen samt från SMED. Med hjälp av nationell statistik från Avfall Sverige samtfrån plockanalyser beräknades mängden elektronik som hamnat i hushållens kärlochsäckavfall. Utförligare metodbeskrivning finns i Bilaga C.19

FordonssektornPlastflöden från fordonssektorn har huvudsakligen inhämtats från Sveriges BilskrotaresRiksförbund samt från Stena Metall AB. Litteratur har använts som komplementsamt för jämförelse av uppgifter. Utförligare metodbeskrivning finns i BilagaD.Tillverknings- och tjänstesektornInformation om uppkomna plastmängder i industrin i form av främst produktionsspillmen också förpackningar har inhämtats från SMED (2012b).JordbrukssektornPlastavfallsflöden från jordbrukssektorn har framförallt inhämtats från SvenskEnsilageplast Retur AB.Medicinska tillämpningarInformation om plastavfall från medicinska tillämpningar har tagits från uppgifterom sektorns tillförda mängder plast. Då plast i medicinska tillämpningar främstbestår av engångsprodukter kunde det antas att mängden plast som tillförs sektornmotsvarar de uppkomna plastavfallsmängderna från sektorn. Kontakt har ocksåtagits med en representant i gruppen ”Landstingets miljöchefer” för att erhållauppgifter om hur avfall innehållande plast avyttras.Import och export av plastavfallData över import och export av plastavfall har tagits från Utrikeshandelsstatistikenvid SCB och indelningen av varor enligt den så kallade kombinerade nomenklaturen,KN. Utförligare metodbeskrivning finns i Bilaga E.20

ResultatI följande kapitel redovisas resultaten från studien uppdelat på olika sektorer. Förde underliggande beräkningarna hänvisas till bilagorna. En resultatsammanställningvisas i Tabell 9. Med procent avses genomgående viktprocent.HushållsektornPlastavfall som uppkommer från hushållssektorn har delats in följande avfallsströmmar:utsorterade förpackningar, förpackningar i kärl- och säckavfallet, övrigplast i kärl- och säckavfallet, plast i det utsorterade matavfallet samt plast i grovavfallet.Det vanligaste insamlingssystemet för förpackningar är det så kallade ”bringsystemet”.Systemet innebär att hushållens generade förpackningsavfall lämnas på någonav de omkring 5 800 återvinningsstationer som finns i Sverige (FTI AB, 2012).På senare år har dock fastighetsnära insamling införts i flera kommuner genomvilket hushållen kan avyttra sitt förpackningsavfall i nära anslutning till sin fastighet.Den fastighetsnära insamlingen bekostas oftast av kommunen, hyresvärdeneller bostadsrättsföreningen där en viss ersättning ges av FTI, som har ansvar föratt samla in och återvinna förpackningar i Sverige.Den plast som idag hamnar i hushållens kärl- och säckavfall och som inte är förpackningarutgörs exempelvis av tandborstar, blomkrukor, toalettborstar, tändare,videoband, slangar och hårborstar etc.Grovavfall är hushållsavfall som är tungt eller skrymmande, vilket gör avfalletolämpligt att samla in i säck eller kärl. Den största delen av grovavfallet samlas inpå kommunala, bemannade återvinningscentraler och kan exempelvis bestå avtrasiga möbler, cyklar, presenningar, barnvagnar, plastgolv, lister, isolering m.m.från rivningar och ombyggnationer samt större leksaker. Vissa kommuner erbjuderfastighetsnära insamling av grovavfall i form av kampanjhämtning, uppställdacontainers eller grovsoprum. Grovavfallet utgör i genomsnitt 30 procent av dettotala hushållsavfallet (Avfall Sverige, 2010a).Uppkomna avfallsmängderUTSORTERADE FÖRPACKNINGARFörpackningar är det största användningsområdet för plast och representerar omkring40 procent av den totala plastförbrukningen inom EU 27 samt Norge ochSchweiz (PlasticsEurope, 2011). Baserat på uppgifter från Naturvårsverket somansvarar för uppföljning av producentansvaret samlades det in 45 560 ton plastförpackningarunder 2010 (Edborg, m.fl. 2011). Av dessa mängder var det omkring41 000 ton som samlades in från FTI (Avfall Sverige, 2011a). Pantflaskor av PETsamlas idag in i ett separat system som drivs av Returpack, vilka bland annat ansvararför det svenska pantsystemet för PET-flaskor. Mängden PET-flaskor som21

tillfördes den svenska marknaden under 2010 uppgick till cirka 22 000 ton. Avdessa mängder var det cirka 19 000 ton som samlades in och materialåtervanns,vilket motsvarar en insamlingsgrad på 86 procent (Edborg, 2011).FÖRPACKNINGAR I KÄRL- OCH SÄCKAVFALLETDen absolut största mängden plastförpackningar utsorteras inte utan hamnar i hushållenskärl- och säckavfall. Plockanalyser visar att andelen plastförpackningar ikärl- och säckavfallet uppgår till mellan 10,8-14,0 procent beroende på boendetypoch huruvida matavfallsinsamling förekommer eller inte (Avfall Sverige, 2011b).Baserat på ovanstående siffror, korrektionsfaktor för smuts och vätska (0,56) samtatt den totala mängden kärl- och säckavfall uppgår till omkring 2,1 miljoner tonuppgår mängden plastförpackningar i denna avfallsström till omkring 151 000 ton,se Bilaga A för underliggande beräkningar.ÖVRIG PLAST I KÄRL- OCH SÄCKAVFALLETBaserat på plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall utgörs omkring 2 procentav hushållens kärl- och säckavfall av plast som inte är förpackningar, det villsäga av övrig plast. Detta motsvarar omkring 42 000 ton, se Bilaga A.PLAST I DET UTSORTERADE MATAVFALLETBaserat på genomförda plockanalyser och mängden utsorterat matavfall vilkenuppgår till omkring 214 000 ton hamnade omkring 1 400 ton plastförpackningarfelaktigt i det utsorterade matavfallet menat för biologisk behandling i form avrötning och kompostering (Avfall Sverige, 2011b). Se bilaga A för underligandeberäkningar.PLAST I GROVAVFALLETI den nationella statistikdatabasen Avfall Web ges kommuner möjlighet att överblickaoch utvärdera sin avfallshantering. På Avfall Web, som tillhandahålls avAvfall Sverige, hade majoriteten av Sveriges kommuner 2010 registerat uppgifterom insamlade mängder grovavfall. Enligt databasen samlades 1 518 000 ton grovavfallin år 2010, vilket motsvarar ungefär 160 kg/person. Från statistikdatabasengår det också att utläsa att ca 30 procent av grovavfallsmängderna bestod av brännbartavfall. Brännbart grovavfall består till ca 8 procent av plast (Avfall Sverige,2009). Plast från grovavfall uppskattas därmed till 36 000 ton. Den verkliga siffrankan dock förväntas vara något högre eftersom en viss mängd plast högst troligthamnar i andra fraktioner såsom i deponirest och i övrigt grovavfall.Behandling och avsättningI Figur 1 nedan visas en flödesbild över uppkommet plastavfall från hushållssektorn.22

Figur 1. Flödesbild för plastavfall inom hushållssektorn.UTSORTERADE FÖRPACKNINGARAv förpackningsplasten som samlas in via återvinningsstationerna eller via fastighetsnärainsamling skickas 50 procent till Swerec AB, med verksamhet inom sorteringoch upparbetning av plastmaterial. Resterande 50 procent exporteras tillTyskland (Ahlberg, 2012). Någon information om till vilka företag plasten exporterashar inte kunnat erhållas. Enligt Swerec AB sorteras omkring 20 procent av detinkommande plastavfallet bort i sorteringsanläggningen av flera orsaker. Det bortsorteradematerialet utgörs dels av avfall som felsorterats vid källan och som inteutgörs av plastförpackningar dels av annat material som följer med plastförpackningarna, exempelvis etiketter. Den bortsorterade fraktionen går till energiåtervinning.Den befintliga sorteringsutrustningen fokuserar dessutom på de vanligasteförpackningsplasterna PP, PE och PET. Eventuell övrig plast bortsorteras. Swerecsorterar, tvättar och kvarnar plastförpackningarna på anläggningen i Sverige. Möjlighettill pelletering av plasten finns på Swerecs anläggning i Tyskland. Den sorteradeoch upparbetade förpackningsplasten säljs vidare i Sverige och utomlands ochdär den materialåtervinns till nya produkter i form av bland annat sopsäckar, blomkrukor,soptunnor och behållare (Krantz, 2012).Av de återvunna mängderna plast från PET-flaskor gick 70 procent (13 200 ton) tilltillverkning av nya PET-flaskor, 20 procent (3 800 ton) till tillverkning av andraförpackningar och 10 procent (1 900 ton) användes som råmaterial till tillverkningav andra produkter såsom fleecetröjor, stoppning i möbler, jackor och sovsäckar(Edborg m.fl., 2011).FÖRPACKNINGAR OCH ÖVRIG PLAST I KÄRL- OCH SÄCKAVFALLETDessa mängder går idag till energiåtervinning.PLAST I DET UTSORTERADE MATAVFALLETDen plast som felaktigt hamnar i det utsorterade matavfallet sorteras till störstadelen bort som rejekt i förbehandlingen av matavfallet innan den biologiska behandlingen.Rejektet skickas idag till energiåtervinning. Uppgifter om hur mycket23

av den felsorterade plasten på omkring 1 400 ton som slutligen hamnar i rötrestenrespektive den färdiga kompostjorden har inte kunnat erhållas.PLAST I GROVAVFALLETPlast som sorterats i brännbar fraktion på återvinningscentraler går vanligtvis tillenergiåtervinning. Dock har ett antal kommuner infört utsortering av hårdplast påÅVC:er. Hårdplasten sorteras och upparbetas hos Swerec AB innan den materialåtervinnstill nya produkter såsom blomkrukor, rör, förpackningar, sopsäckar, hinkar,plank och stolpar. Totalt tar Swerec emot ca 3 000 ton ”kommunplast” årligen.Swerec har utfört plockanalyser av hårdplasten som inkommit från ett tiotal kommuner.Enligt plockanalyserna framgår att plasten till ca 50 procent består av PP,av PE till ca 30 procent och av övriga plastsorter till ca 10 procent (Krantz, 2012).Några uppgifter om hur mycket av denna plast som kasseras p.g.a. exempelvisdålig kvalitet eller brist på efterfrågan har inte kunnat erhållas.Bygg- och rivningssektornByggsektorn är det största användningsområdet för plast idag efter förpackningsindustrin(PlasticsEurope, 2011). Bygg- och rivningsavfall är ett vitt begrepp somrepresenterar avfall från olika typer av byggprojekt. Den mest förekommande typenav projekt är nyproduktion följt av så kallade ROT-objekt där projektet bestårav en rivningsdel och en nyproduktionsdel. Många projekt inkluderar både ROToch nyproduktion. Rena rivningsobjekt är det minst förekommande byggobjektet.Vid nyproduktion uppkommer enbart byggavfall, men vid ROT-objekt förekommerbåde bygg- och rivningsavfall, särskiljning av avfallsslagen sker dock sällan.Vid rivning uppkommer rivningsavfall (Askerud, 2012). Begreppet bygg- ochrivningsavfall syftar här till den sammanlagda mängden avfall som uppkommer vidnyproduktion, ROT-objekt samt vid rivning.Uppkomna avfallsmängderPlast i bygg- och rivningsavfall består exempelvis av uttjänta rör, profiler, golvmattor,takdukar spärrskikt och isolering (Sveriges Byggindustrier, 2002). Vanligtvissorteras plast ut i en brännbar fraktion direkt på byggarbetsplatsen, men det händerockså att plasten kastas i en blandad fraktion för eftersortering. I de fall plastavfalletkastas i en blandad fraktion sker en eftersortering där det blandade avfallet sorterasupp i flera olika fraktioner. Plast i det blandade avfallet sorteras ut i en brännbarfraktion tillsammans med andra brännbara materialslag. Eftersorteringen görsvanligtvis av en anlitad avfallsentreprenör. Plast sorteras sällan ut separat. I de fallutsortering sker är det framförallt emballageplast, EPS (expanderad polystyren,frigolit) samt installationsspill som sorteras ut (Askerud, 2012).Det finns få plockanalyser gjorda på bygg- och rivningsavfall och det är därförosäkert hur stor del av avfallet som utgörs av plast. I samband med ett antal störreROT- och nyproduktionsobjekt registrerades allt uppkommet avfall, exklusiveavfall som uppkom under den inledande grovrivningen. Registreringen visade attutsorterade brännbara fraktioner (papper, trä och plast) bestod av maximalt 20procent plast. Plastavfall motsvarade cirka 2-2,5 viktprocent av de totalt genererade24

avfallsmängderna vid stora ROT- och nyproduktionsobjekt varav 0,3-0,4 viktprocentav de totala mängderna plast bestod av emballageplast i form av krymp- ochsträckfilm, samt till ca 0,1 viktprocent av emballage av EPS-plast (Askerud, 2012).Inom SMED Bygg (SMED, 2012b) uppskattades att de totala mängderna uppkommetblandat respektive brännbart byggavfall för år 2010 var 87 000 ton blandatavfall och 210 000 ton brännbart avfall. Dessutom utsorterades 150 ton rent plastavfall,vilket förväntas vara emballageplast och installationsspill. Baserat på ovanståendeprocentandelar genereras uppskattningsvis 43 000 ton plast från bygg- ochrivningssektorn. 150 ton av dessa utgjordes av utsorterad plast. Det bör dock poängterasatt emballageplast högst sannolikt även förekommer i både brännbara ochblandade avfallsfraktioner.Behandling och avsättningI Figur 1 nedan visas en flödesbild över byggavfall och hur det behandlas.Figur 2. Flödesbild för plastavfall inom byggsektorn.Utsorterad emballageplast i form av krymp- och sträckfilm består oftast av PE(LDPE) och kan materialåtervinnas till olika former av plastsäckar (IVL SvenskaMiljöinstitutet, 2002). Enligt den nationella avfallsstatistiken (SMED, 2012b) görsdetta dock i begränsad omfattning. Det vanligaste är att plast från bygg- och rivningssektornsorteras till en brännbar fraktion, men det förekommer också att eftersorteringtill en brännbar fraktion sker från en blandad fraktion. I båda fall går debrännbara fraktionerna till energiåtervinning och plast sorteras aldrig eller sällan ut(Askerud, 2012).Enligt en nyligen utförd plockanalys på utsorterad plast från ett ROT-objekt kundedet konstateras att över hälften av det insamlade plastavfallet bestod av PVC(Krantz, 2012). Detta stämmer väl överens med övriga Europa där plast i bygg- ochrivningsavfall framförallt består av PVC (PlasticsEurope, 2010). Plast i svenskabyggnader från det så kallade miljonprogrammet domineras till över 50 procent avPVC (Yarahmadi, 2003). I byggbranschen används efter PVC främst PS, PE ochPP (APPRICOD, 2006).ElektronikSett till tillförda mängder är elektriska och elektroniska produkter det femte störstaanvändningsområdet för plast idag. Plast i elektronikprodukter förekommer främsti höljen till exempelvis monitorer, som isoleringsmaterial till kablage, men också ikretskort.Uppkomna avfallsmängder25

UTSORTERAD ELEKTRONIK FRÅN HUSHÅLLEl-Kretsen samlar in uppgifter om elavfallsflödet från hushållen, vilket också är detbäst kartlagda flödet. Som beskrivits i rapporten ” Kartläggning av flöden och upplagrademängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010” (SMED,2012a) förekommer också flöden av elavfall som inte är kartlagda. Uppgifter omelavfallsflöden som redovisas i denna rapport är baserade på information från El-Kretsen.I Sverige samlade El-Kretsen in cirka 150 000 ton elavfall under 2010 (siffraninkluderar även batterier och glödlampor). Siffran kan jämföras med de omkring143 000 ton elavfall som uppkom från hushållen enligt avfallsstatistiken (SMED,2012a). Av de 150 000 ton elektronikavfall som uppkommer uppskattas omkring24 000 ton vara plast vilket motsvarar omkring 16 procent av mängderna elektronikavfall.Vilka plastsorter som används i elektriska och elektroniska produkter varierar beroendepå produkt. I ett pågående forskningsprojekt kallat EQP (Eco Quality Polymer),vilket drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med KungligaTekniska Högskolan (KTH), har det visats att mycket av plasten finns i produkternashöljen. Förekomsten av olika plasttyper undersöks också, men resultaten frånprojektet är ännu inte publicerade. Enligt PlasticsEurope ingår framförallt PE (lågdensitet),PP, PUR och andra termoplaster i elektriska och elektroniska produkter. Ien rapport från Miljöstyrningsrådet (2010) redovisas att en mobiltelefon i snittinnehåller 45 procent plast, en tvättmaskin 18 procent plast och en kyl/frys omkring26 procent plast (varav isolering utgör 10 procent).UTSORTERAD ELEKTRONIK FRÅN VERKSAMHETERElektronikavfall samlas inte bara in från hushåll utan också från verksamheter.Enligt SMED (2012b) samlades det totalt in 194 000 ton elektronikavfall i Sverigeunder 2010. Om det antas att elektronikavfallet från hushåll och verksamheter bestårav lika stor andel plast uppskattas att det uppkom omkring 9 000 ton plast frånelektronikavfallet från verksamheter under 2010.ELEKTRONIKAVFALL I KÄRL- OCH SÄCKAVFALLETÄven om insamlingsnivåerna av elektronikavfall är höga i Sverige hamnar dockelektronikavfall felaktigt i kärl- och säckavfallet. Plockanalyser visar att mellan0,3-0,5 procent av kärl- och säckavfallet består av elektronik (Avfall Sverige,2011b). Appliceras procentandelarna på de omkring 2,1 miljoner ton kärl- ochsäckavfall som uppkommer i Sverige motsvarar det omkring 7 500 ton elektronik.Vid en uppskattning om ett plastinnehåll på 16 procent enligt ovan motsvarar dettadrygt 1 000 ton plastavfall. Dessa mängder går idag till energiåtervinning.Behandling och avsättningI Figur 3 nedan visas en flödesbild över plastavfall från uttjänt elektronik och hurdet behandlas.26

Figur 3. Flödesbild för plastavfall från uttjänt elektronik.Elavfallet som samlas in genomgår i de allra flesta fall en manuell förbehandlingdär farliga eller värdefulla komponenter plockas bort. Ibland plockas även störreplastdetaljer bort. De förbehandlade delarna skickas sedan till fortsatt behandling,antingen till anläggningar i Sverige eller i andra länder. Ofta handlar den fortsattabehandlingen om fragmentering, med undantag för de länder där arbetskraft ärrelativt billig.Fragmentering är en process framförallt utvecklad för att kunna sortera ut metaller.I vissa fall får man också ut en fraktion med säljbar plast. I Tabell 4 redovisas olikaplastinnehållande fraktioner från El-Kretsens data om hur elavfallet tas om hand.Tabellen är en aggregering och en mer detaljerad version finns i Bilaga C. Det börobserveras att det inte är de redovisade fraktionerna som exporteras eller skickasinom landet. Till exempel är det inte så att Sverige exporterar plast från elavfall tillförbränning utan den plasten har uppkommit vid en eftersortering i det mottagandelandet och behandlas också där. El-Kretsen får (via sina förbehandlare) in uppgifterfrån behandlare i olika länder (inklusive Sverige), vilka är skyldiga att redovisa hurdet svenska elavfallet har omhändertagits och vilka fraktioner som uppstod. Rapporteradedata följs årligen upp av revisioner.En stor fraktion från elavfall är kretskort, vilka också innehåller en betydandemängd plast. Kretskorten uppskattas innehålla 230 ton plast baserat på ett genomsnittligtplastinnehåll av 30 procent (Duan m.fl., 2011).27

Tabell 4. Plastinnehåll (ton) i elavfallet 2010, uppdelat på behandling (El-Kretsen, 2012).Fraktion Behandlingsmetod Sverige(ton)EU(ton)Kina(ton)ÖvrigaAsien (ton)Plast i kretskortMaterialåtervinning 92Energiåtervinning 142Förbränning utanenergi återvinningDeponeringFörorenad Materialåtervinning 2 276 1 989håll) 1 Förbränning utan14plast (ickefarligt inne-Energiåtervinning 142energi återvinningDeponering 348 15Förorenadplast (farligtinnehåll) 2MaterialåtervinningEnergiåtervinning 2 901 3Förbränning utanenergi återvinningDeponeringRen plast (icke Materialåtervinning 279 3 495 2 517farligt innehåll)Energiåtervinning 822Förbränning utan24 18energi återvinningDeponering 119Fluff (ickefarligt innehåll)Fluff (farligtinnehåll)Brännbart(inklusivegummi) 5Materialåtervinning 21 11EnergiåtervinningFörbränning utan 313energi återvinningDeponering 231 1 989MaterialåtervinningEnergiåtervinningFörbränning utanenergiåtervinningDeponering 84MaterialåtervinningEnergiåtervinning 3 861 363 16Förbränning utan 1 008 1energi återvinningDeponering 5 860 1Totalt: 9 700 9 600 4 600

De totala plastavfallsmängderna som uppkom från elektronikavfall från hushållenuppgick till omkring 24 000 ton. Av dessa avfallsmängder var det endast knappt10 000 ton som behandlades i Sverige. Övriga omkring 14 000 ton exporteradesutomlands där export till andra Europeiska länder utgjorde de största mängderna.Sett till hur plasten behandlades gick knappt 11 000 ton plast till materialåtervinningvilket motsvarar omkring 45 procent av de totala mängderna där de absolutstörsta mängderna skickades utomlands. Det har inte inom ramarna för detta projektkunnat uppskattas hur mycket förluster som uppstår för de mängder som gårtill materialåtervinning. Omkring 8 200 ton gick till energiåtervinning vilket motsvararomkring 35 procent av de totala mängderna plast i elektronikavfallet. Motsvarandei siffror för deponering var omkring 3 700 ton eller 15 procent. Mängdernasom deponerades utgjordes främst av fluff som erhölls vid fragmentering ochden efterföljande sorteringen. Noteras ska att för redovisade fluffmängder och denbrännbara fraktionen har antagits att allt avfall består av plast vilket ger en överskattningav mängden plast i fluffraktionen eftersom även trä och gummi hamnar idenna fraktion.Vad gäller insamlat och utsorterat elektronikavfall från verksamheter har det antagitsatt de ger upphov till samma utgående fraktioner som för elektroniken frånhushåll. Av de 9 000 ton plast i elektronikavfall från verksamheter uppskattas4 000 ton gå till materialåtervinning, 3 100 ton till energiåtervinning och 1 400 tontill deponering.FordonFordon kan grovt delas upp mellan personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer,terrängskotrar, EU-mopeder och släpvagnar (SCB, 2011). I nedanståendetabell, Tabell 5, framgår hur många fordon av respektive kategori som var i trafikvid årsskiftet 2009/2010.Tabell 5. Antal fordon i trafik vid årsskiftet 2009/2010 (SCB, 2011).FordonstypAntal (st.)Personbilar 4 300 752Lastbilar 514 576Bussar 13 407Motorcyklar 277 626Traktorer 202 587Terrängskotrar 91 677EU-mopeder 947 561Släpvagnar 194 167Totalt: 6 542 353Bland fordon i drift framgår att personbilar dominerar i antal. På grund av en delfordonskategoriers ringa plastinnehåll, långa livslängd samt goda andrahandsmark-29

nad undersöks endast personbilar och lastbilar. Bland övriga fordon kan nämnaståg, flygplan och båtar. Den sammanlagda materialvikten av tåg som skrotas årligenmotsvarar mindre än en procent av den sammanlagda materialvikten av skrotadepersonbilar. Civila flygplan exporteras vanligtvis utomlands medan militärflygplanalltid skrotas i Sverige (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2011). Både mängdenplast från flygplan och tåg anses utgöra mycket små flöden i jämförelse med flödetfrån personbilar varför även de inte beaktas i studien. Fritidsbåtar, som till 80 procentär plastbåtar, har en mycket lång livslängd, i genomsnitt 40 år. Få aktöreromhändertar officiellt uttjänta fritidsbåtar. Vissa återvinningscentraler accepteraröppna fritidsbåtar av trä och plast, men troligtvis rör det sig om under 100 styckenårligen (Naturvårdsverket, 2011). Plastflödet från fritidsbåtar är därmed svårt attdefiniera och kräver vidare utredning. Gällande större fartyg antas det att majoritetenav dessa exporteras utomlands i likhet med civila flygplan.Uppkomna avfallsmängderI en personbil finns det plastkomponenter i form av bland annat bränsletank, stötfångare,inredning, instrumentbrädor, vindrutestolpar samt diverse småkomponenterunder motorhuven såsom clips och vätskebehållare. Den största plastkomponentenviktmässigt är bränslebehållaren som består av 8-10 kg plast (Abraham, 2012).Enligt Bil Sweden skrotades under 2010 framförallt bilar som tillverkats i slutet av1980-talet och i början av 1990-talet. Bilar tillverkade 1988 var den mest skrotadeårsmodellen och Volvo det mest skrotade bilmärket. I ECRIS-projektet somgenomfördes på 1990-talet framkom att plastfraktionerna från olika Volvomodellerutgör 10-12 procent av bilens vikt; en fraktion som ökar stadigt (Bil Sweden,2012). En rimlig plastmängdi en bil från den aktuella perioden är cirka 150 kg(Andersson, 2012). Denna siffra är exklusive däck, men inklusive polyester ochPP-EPDM 6 .I Sverige utfärdades 171 228 skrotintyg under 2010 (Sverige Bilskrotares Riksförbund,2012). Bilar som ska skrotas demonteras och dräneras enligt Bilskrotningsförordning(2007:186). Däck, glas, batterier, oljefilter plockas bort och köldmedieroch vätskor töms innan bilarna komprimeras (Abraham, 2012). Två olika typer avflöden kommer in till bildemonterarna. Det första flödet består av ELV (end-of-lifevehicles) där bilarna inte har något större värde annat än råvaruvärdet. Plasten idessa bilar demonteras vanligtvis inte. Det andra personbilsflödet är de ofta krockskadadebilarna som har blivit inlösta av försäkringsbolag. Här avlägsnas plast somkan återanvändas såsom stötfångare, instrumentbrädor och innerskärmar. Metallchassitsom till slut kvarstår transporteras till en fragmenteringsanläggning. I fragmenteringsanläggningenhamnar huvuddelen av plasten i ”Shredder light fraction(SLF)” eller så kallat ”fluff”. 18 200 ton plast uppskattas genereras från fragmenteringsanläggningarnasfordonsverksamhet, se Bilaga D.6 Vanligt material som ligger i gränslandet mellan plast och gummi.30

Lastbilar innehåller en mindre andel plast i förhållande till dess bruttovikt än personbilar,uppskattningsvis 200-300 kg plast per lastbil. Under 1 000 lastbilar skrotasårligen (Abraham, 2012).Behandling och avsättningI Figur 4 nedan visas en övergripande flödesbild för plastavfall som uppkommervid hantering av uttjänta fordon.Figur 4. Flödesbild för plastavfall från uttjänta fordon.De demonterade plastkomponenterna från de av försäkringsbolagen inlösta bilarnasäljs till skade- och reparationsverkstäder som använder delarna som reservdelar.Plast som hamnar i SLF går huvudsakligen till energiåtervinning, men även dispensdeponeringförekommer. De dominerande plastsorterna i SLF är PP (cirka 25procent) och PE (knappt 20 procent). Vidare består fraktionen av vardera 10 procentpolykarbonat (PC)/akrylnitril-, butadien- och styren (ABS), Polymetylmetakrylat(PMMA) och Polyamid (PA66) (Gyllenhammar, 2012) 7 . Dessa siffror ärbaserade på en provfragmentering av bilar av årsmodell 2003. Snittåldern på en bilsom fragmenteras är dock 17 år. Användningen av olika plastsorter i bilar har förändratsmed tiden, vilket gör att uppdelningen i plastsorter troligtvis inte är fullständigtrepresentativ för dagens innehåll av plast i SLF.Metallchassit från en demonterad lastbil säljs ofta direkt till smältverk och är renareän hos en personbil eftersom de demonteras i högre utsträckning. Övriga fraktionertas omhand av demonteraren och går bland annat till energiåtervinning (Abraham,2012). Grovt uppskattat skulle det röra sig om 200-300 ton plast.Tillverknings- och tjänstesektornTill skillnad från övriga sektorer vilka avser uppkommet avfall från uttjänta produkteravser denna sektor plastavfall som främst uppkommer i samband med produktionav varor, men också utsorterade plastförpackningar från personalmatsalar iviss utsträckning.7 Baserat på bilar av 2003 års modell.31

Uppkomna avfallsmängderTotalt sorterades det ut omkring 134 000 ton plast från tillverkning- och tjänstesektornunder 2010 (SMED, 2012b). I Tabell 6 redovisas hur de totala plastavfallsmängdernafördelade sig på respektive sektor.Tabell 6. Utsorterade mängder från tillverkningsindustrin (SMED, 2012).IndustrisektorUtsorteratplastavfall (ton)Papperstillverkning och grafisk produktion 54 000Kemikalieproduktion 27 000Mineraliska produkter 19 000Avfallshantering 12 000 8Partihandel med avfall 8 000Verkstadsindustri, datorer, elektronik, optik o övriga maskiner o transportmedel4 000Livsmedel Drycker Tobak 3 000Stål och metallindustri 3 000Trä och trävarutillverkning 2 000Tjänstesektor 1 000Möbler samt övrig tillverkning, reparation o installation av maskiner 1 000Utvinning av mineral

Behandling och avsättningI Tabell 7 presenteras hur de utsorterade plastavfallsmängderna från tillverkningsindustrinbehandlades under 2010 (SMED, 2012b).Tabell 7. Behandling av utsorterat plastavfall från tillverknings- och tjänstesektorn.Behandlingsform Andel (%) Mängd (ton)Förbränning cementugn 59 79 000Materialåtervinning 34 45 000Energiåtervinning 7 9 000Deponering 0.3 500Totalt: 100 134 000Av de totala utsorterade plastavfallsmängderna gick de största mängderna, omkring80 000 ton till cementindustrin där plastavfallet användes som bränsle vid tillverkningenav cement. Omkring 45 000 ton gick till materialåtervinning och 9 000 tongick till energiåtervinning. Endast en mycket liten mängd, 500 ton, deponerades.Det har inte i projektet inte erhållits uppgifter om hur mycket av de uppkomnaavfallsmängder behandlas i Sverige och hur mycket som exporteras. Det är dockmest troligt att de största mängderna hanteras i Sverige.JordbrukDet plastavfall som uppkommer från jordbrukssektorn är främst uttjänta storsäckar,ensilageplastfilm, folie, nät och dunkar. I Sverige har det införts ett frivilligt systemför lantbrukssektorns ensilagefilm, plastsäckar och odlingsfolie som liknar producentansvar.Svensk Ensilageplast Retur är en förening för tillverkare, importöreroch återförsäljare av ensilagefilm. Föreningen samlar in och återvinner ensilagefilmfrån lantbrukare, odlare och hästägare genom sitt materialbolag Svensk EnsilageplastRetur AB (SvepRetur, 2012).Uppkomna avfallsmängderInom jordbruk och skogsbruk uppkom 17 893 ton plast år 2008 enligt Naturvårdsverket(Avfall i Sverige 2010). I princip allt uppkommer inom jordbruk, 17 862 ton(SMED, 2008, grunddata från avfallsstatistiken). Mängden uppkommet plastavfallfrån Avfall i Sverige 2008 hämtades ur Naturvårdsverkets rapport ”Samla in, återvinn!Uppföljning av producentansvaret för 2006.” (Rapport nr 5796, publicerad ijanuari 2008), där mängden plastsäckar och lantbruksfilm som enligt SvepReturAB släppts ut på marknaden uppges.År 2010 lämnade svenska bönder in cirka 16 000 ton plast för återvinning enligtSvepRetur. Inlämningen sker inom det återvinningssystem som branschen har tagitfram och som redan år 2004 hade en återvinningsgrad på 57 procent. Tidigare vålladesmuts i lantbruksplasten stora problem. Idag är situationen bättre och alltmindre volymer energiåtervinns som följd (SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverketoch LRF, Hållbarhet i svenskt jordbruk 2007).33

I föreliggande rapport har det valts att använda uppgiften att cirka 18 000 ton plastuppkommer inom jordbruk, vilket baseras på (Naturvårdsverket, 2010).Behandling och avsättningDen insamlade plasten kunde till omkring 90 procent av 16 000 ton avsättas sområvara till nya plastprodukter enligt SvepRetur. I denna mängd är dock endast ensilageplastinkluderat. I föreliggande rapport antas att materialåtervinningen är 90procent för hela mängden, det vill säga att 90 procent av 18 000 ton materialåtervinns,vilket är 16 000 ton och att resten energiåtervinns. Det bekräftas av SvepReturatt dessa andelar är korrekta. 10 procent går till energiåtervinning i Sverige, avdet övriga exporteras det mesta enligt SvepRetur (Pettersson, muntligt).Medicinska tillämpningarEn uppsjö av medicinska produkter innehåller plast. Skyddshandskar, blodpåsar,katetrar och sprutor kan nämnas som exempel (PlasticsEurope, 2010).Uppkomna avfallsmängderPå grund av att den största mängden plast som förekommer inom sjukvården ärengångsartiklar, vilket innebär en kort livslängd, har det har antagits att de uppkomnaplastavfallsmängderna är lika stor som den årliga tillförseln, det vill säga13 000 ton, se Tabell 1 över tillförda mängder plast i Sverige uppdelat på olikasektorer.Behandling och avsättningPlastavfall som uppkommer inom sjukvården materialåtervinns generellt sett intepå grund av risker för smittspridning och spridning av läkemedelsrester till miljön.Plastavfallet måste istället destrueras genom energiåtervinning. Förpackningar samtkrymp- och sträckfilm vilka inte har utsatts för potentiell smittspridning materialåtervinnsi viss utsträckning (Christensson, 2011).Import och export av plastavfallDen totala importen av plastavfall var år 2010 drygt 300 000 ton. Exporten avplastavfall från Sverige till andra länder var samma år drygt 90 000 ton. För de årsom redovisas nedan har importen av plastavfall ökat, medan exporten varit merjämn, se nedan. Data är hämtad från Utrikeshandelsstatistiken, SCB, och är baseratpå ett antal KN-koder, se metodavsnittet och Bilaga E. Det bör noteras att KN kodernaär utvecklade för att följa varor som handlas med mellan länderna. Det urvalsom har gjorts här för vad som ska inkluderas i import och export av avfall motsvarardärför inte nödvändigtvis vad som ingår i definitionen av vad som är ett avfall.De KN koder som nyttjats är istället de KN koder som identifierades i en tysk pilotstudieår 2004. Eurostat vars syfte var att hitta metoder för att följa handel medicke-farligt avfall. För vilka ändamål som plast (oavsett om det är i form av materialsom täcks av avfallsdefinitionen eller ej) behöver kartläggas ytterligare.34

ton350 000300 000250 000200 000150 000100 00050 00002008 2009 2010IMPORTEXPORTFigur 5. Total import och export av plastavfall (ton) till och från Sverige 2008-2010.Den helt dominerande delen av det importerade plastavfallet kommer från Norge,följt av Finland och Danmark. Den största andelen av Sveriges export av plastavfallgår till Tyskland, följt av export till Hong Kong och Nederländerna, se BilagaE. Tillsammans stod dessa tre länder som mottagare av mer än tre femtedelar avexporten av det som i denna rapport räknas som plastavfall.Import av plastavfall till Sverige 2010 uppdelat per avsändningsland och andel avtotal import presenteras i Figur 6. Kategorin ”Övriga” avser Tyskland, Nederländerna,Belgien, Polen, Island, Ungern, Spanien, Storbritannien, Nordirland, Kina,Japan, Hongkong, Italien, Singapore och USA. Data har inhämtats från Utrikeshandelsstatistiken,SCB, se även Bilaga E.35

2% 1% 1%96%NorgeFinlandDanmarkÖvrigaFigur 6. Import av plastavfall till Sverige 2010 uppdelat per avsändningsland och andel avtotal import.Det totala värdet på importen av plastavfall var enligt utrikeshandelsstatistiken frånSCB 115 miljoner kronor år 2010, medan värdet på exporten för samma år var nära250 miljoner kronor. Värdet per kg vara var därmed lägre för de varor som importerades,än för de varor som gick på export. Någon förklaring till detta har intekunnat erhållas i detta projekt. Detta gäller även om man jämför samma plastavfallstyp.Sett över tid har värdet uttryckt som kronor per kilo plastavfall dock minskatför både importen och exporten.PlastkategorierAv de olika kategorierna av plastavfall som importerades är den största enskildakategorin ”Avklipp, avfall och skrot av plast”. Mer än 90 procent av den totalaimporten av plastavfall utgörs av denna kategori. Exporten av plastavfall är merjämnt fördelad mellan kategorierna ”Avklipp, avfall och skrot av plast” och ”Avklipp,avfall och skrot av polymerer av eten”, Tabell 8.I de data som redovisas över import och export av plastavfall ingår enbart sådantplastavfall som kan identifieras som enskilda varor i utrikeshandelsstatistiken,jämför med metodavsnittet. Men plast, återvunnen och/eller som del i en annanavfallsfraktion kan givetvis även importeras och/eller exporteras i andra varor,exempelvis som del av hela möbler och/eller i elavfall. Ett annat exempel på ensådan avfallström är importerade mängder hushålls- och verksamhetsavfall som gårtill energiåtervinning till flera svenska avfallskraftvärmeverk.36

Tabell 8. Import och export av plastavfall (ton) per kategori av plast 2010. Data från Utrikeshandelsstatistiken,SCB, avrundade värden. För jämförbara data för fler år, se Bilaga E.Typ av plastavfall (KN-kod)Import(ton)Export(ton)Avklipp, avfall och skrot av polymerer av eten (KN 39151000)17 000 37 000Avklipp, avfall och skrot av polymerer av styren (KN39152000)930 2 200Avklipp, avfall och skrot av polymerer av vinylklorid (KN 39153000)200 8 100Avklipp, avfall och skrot av polymerer av propen (KN 39159011)600 1 500Avklipp, avfall och skrot av plast (exkl. av polymerer av propen, eten,styren, och vinylklorid) (KN 39159080)280 000 43 000Totalt: 300 000 91 000Sammanfattning - uppkomna avfallsmängderoch avsättningI Tabell 9 sammanfattas de identifierade plastavfallsmängderna från de sektorersom har kartlagts i projektet. I tabellen presenteras också hur plastavfallet behandlasuppdelat på respektive behandlingsmetod samt i vilken utsträckning behandlingenhar skett utomlands. Vilka sektorer som tar emot det importerade plastavfallet,eller genererar de plastavfallsmängder som exporteras, har inte kunnat besvarasinom projektet. Dessa mängder redovisas därför separat eftersom det annars skullekunna innebära risk för dubbelräkning i relation till de genererade mängderna.37

Plastavfallsmängder(ton)Materialåtervinning (ton)i Sverige respektiveutomlandsEnergiutvinning (ton) iSverige respektiveutomlandsFörbränning utan energiutvinning(ton) i SverigerespektiveutomlandsBränsle (cementindustrin)(ton) i Sverigerespektive utomlandsDeponering (ton) iSverige respektiveutomlandsTabell 9. Summerande tabell för identifierade plastavfallsflöden (ton) och hantering av dessa i Sverigerespektive utomlands (Sverige/utomlands) under 2010.Sektor/ AvfallsflödeAnvändningsområdeHushållUtsorteradeförpackningarFörpackningar ikärl- och säckavfalletÖvrig plast i kärlochsäckavfallet46 000 23 000/23 000151 000 151 000/042 000 42 000/0Bygg- ochrivningElektronikFordonTotalt byggochrivningUtsorterat ochinsamlat elektronikavfallfrånhushållUtsorterat ochinsamlat elektronikavfallfrånverksamheterElektronikavfall ikärl- och säckavfalletTillverkningsindustrinMedicinskatillämpningarUtsorteradematavfallet1 000 1 000/0Returflaskor 19 000 19 000/0Grovavfall 39 000 3 000/036 000/0Totalt hushåll: 298 000 45 000/23 000230 000/0Utsorterad plast

de uppkomna avfallsmängderna som i denna studie har ingått i sektorn hushålläven inkluderar verksamhetsavfall. Exempel på detta är förpackningar i kärl- ochsäckavfallet och grovavfallet som hamnar på återvinningscentraler på vilka ävenmindre företag och verksamheter lämnar sitt avfall.Efter plastavfall som uppkommer inom hushållsektorn var det tillverknings- ochtjänstesektorn som gav upphov till den största mängden plastavfall, omkring134 000 ton. Därefter var det bygg- och rivningssektorn som genererade mestplastavfall, omkring 43 000 ton.Sett till hur mängderna plastavfall behandlades var energiåtervinning den vanligastebehandlingsmetoden. Totalt skickades omkring 320 000 ton till energiåtervinningvilket motsvarar 58 procent av det uppkomna plastavfallet. Mängden plastavfallsom skickades till materialåtervinning uppgick till omkring 144 000 ton vilketutgör 26 procent av det genererade plastavfallet. En stor mängd plastavfall, knappt80 000 ton (14 procent av det uppkomna plastavfallet) användes som bränsle ochersättning till kol- och olja i cementugnar i samband med cementtillverkning.Mängden plast som gick till deponering uppgick till omkring 12 000 ton vilketmotsvarar omkring 2 procent av det uppkomna plastavfallet i Sverige.Av de uppkomna plastavfallsmängderna som uppgick till knappt 560 000 ton vardet knappt 60 000 ton som behandlades utomlands vilket motsvarar omkring 10procent som behandlas utomlands, främst i form av förpackningsavfall och plastfrån uttjänta elektronikprodukter.Hinder och utmaningar för en ökad materialåtervinningHushållssektornFörpackningar som uppkommer utgör idag det största, enskilda plastavfallsflödet,men en relativt liten andel återvinns (Ambell m.fl., 2010). Av förpackningsavfalletgår majoriteten till energiåtervinning.Det har gjorts många studier där faktorer som påverkar utsorteringen av avfall förmaterialåtervinning har identifierats. De faktorerer som nämns är bland annat informationsinsatser,den inneboende moralen och viljan hos avlämnaren samt närhetentill återvinningsstationer (Hage & Sandberg m.fl., 2010; Söderholm; 2008;Sterner & Bartelings, 1998; Thøgersen, 2003). I syfte att öka insamlingsgraden avproducentansvarsmaterial och förbättra servicen för hushållen har fastighetsnärainsamling (FNI) införts i en rad kommuner i Sverige. Det finns flera studier somvisar på att denna typ av insamling får avsedda effekter med en ökad utsortering avproducentansvarsmaterial som följd (Lunds kommun, 2002; Holmblad, Ledström& Jensen, 2010; Hage, 2008; Domeij m.fl., 2004)Grovavfall lämnas huvudsakligen på återvinningscentraler. Idag hamnar plastavfalletframförallt i den brännbara fraktionen eftersom få kommuner erbjuder avfalls-39

lämnaren att kasta plast i en separat container. Plast sorteras inte heller ut från denbrännbara fraktionen utan eventuell, efterföljande sortering syftar främst till attkvalitetssäkra avfallet inför energiåtervinning.Bygg- och rivningssektornPlast från bygg- och rivningssektorn materialåtervinns i liten utsträckning trots attsektorn är den andra största förbrukaren av plast efter förpackningsindustrin. Detfinns ett flertal anledningar till varför situationen ser ut som den gör. Den långalivslängden på plastprodukter från bygg- och rivningsindustrin gör att plastavfalletkan ha ett innehåll som inte är fullständigt känt. Bromerade flamskyddsmedel, somär reglerade enligt POPs-förordningen om långlivade organiska föreningar kan gekonsekvenser för återvinning av plast från bygg- och rivningssektorn liksom ämnensom är upptagna på kandidatlistan inom EU:s Kemikalielagstiftning REACH.PVC, den mest förekommande plastsorten i bygg- och rivningsavfall kan innehållaadditiv såsom tungmetallstabilisatorer och mjukgörare som inte längre användssom additiv i PVC-produkter och som därför inte är önskvärda av plastbearbetarna.Vidare kan plastbearbetare sällan få information om det återvunna materialets exaktasammansättning och eventuellt innehåll av farliga ämnen, vilket gör dem försiktigaoch påverkar den återvunna plastens avsättningsmöjlighet.Plast från bygg-och rivningssektorn, bortsett från emballageplast och installationsspill,kan vara förorenad och blandad med andra materialslag. Detta innebär att denåtervunna plastens kvalitet, i jämförelse med jungfrulig plastråvara, i de flesta fallär lägre, vilket begränsar avsättningsmöjligheterna. Materialtekniska egenskaper ärockså svåra att garantera, vilket innebär att tekniska produktkrav, standarder ochbranschnormer ofta inte kan uppfyllas. En plastprodukts innehåll är plastprodukttillverkarens”recept”, vilket skiljer sig åt inom en produktkategori och med tiden.Ett plaströr av PVC skiljer sig exempelvis åt innehållsmässigt beroende på tillverkareoch beroende på när röret tillverkades.Rent praktiskt kan utsortering av plast från bygg- och rivningssektorn stöta på hinderi form av brist på incitament att sortera ut plast. Idag utsorteras plast redan istor utsträckning, men hamnar ofta i en brännbar fraktion som energiåtervinnsistället för att materialåtervinnas. Att sortera ut plast på byggarbetsplatsen skulleinnebära att ytterligare en container eller ett kärl skulle behövas, vilket medförextrakostnader i form av containerhyra och transport. Låga lastvikter på grund avplastens ofta skrymmande och ”bulkiga” karaktär är också ett problem då transportkostnadernablir dyra. Emballageplast kan balas eller komprimeras, värre är detför övrig plast: rör, profiler, golvmattor etc. Dessutom kan det uppstå extrakostnaderför bygg- eller rivningsföretaget om mindre plastfraktioner ska sorteras ut. Pågrund av bristande avsättningsmöjligheter för plasten finns det inte heller ekonomiskaincitament för bygg- eller rivningsföretaget att sortera ut plasten. Det ställsdessutom sällan krav på att plast ska materialåtervinnas från tillsynsmyndighetereller från byggherrars sida. Plast, i jämförelse med övrigt avfall från bygg- ochrivningsverksamhet, utgör ofta en liten del viktmässigt, vilket inte bidrar till attgöra plast till en prioriterad fraktion.40

I ett projekt finansierat av VINNOVA kallat ”Innovativt och effektivt insamlingochmaterialåtervinningssystem för plast från byggsektorn” studeras möjligheter attsamla in och materialåtervinna plast från just bygg-och rivningssektorn. Projektetsförsta fas pågår under våren 2012. Många av ovanstående, nämnda hinder harframkommit ur projektet.ElektronikAv elavfallet som samlas in går omkring 45 procent av plastavfallet till materialåtervinningoch omkring 35 procent till energiåtervinning. En orsak till varför plastskickas till energiåtervinning och inte till materialåtervinning är på grund av innehållav bromerade flamskyddsmedel i bland annat höljen. Idag finns det inte någonkostnadseffektiv metod för att sortera ut bromerade flamskyddsmedel, som intelängre är tillåtna och därmed ska gå till energiåtervinning/destruktion, från de bromeradeflamskyddsmedel som är tillåtna att använda i elektronik (Bibi m.fl., 2012).I och med att man med de metoder som används endast kan detektera förekomstenav brom i plasthöljen skickas dessa till energiåtervinning oavsett om de bromeradeflamskyddsmedlen är tillåtna eller inte. Generellt är plaster innehållande bromeradeflamskyddsmedel tekniskt sett bättre lämpade att återvinna jämfört med plaster sominnehåller flamskyddsmedel som inte innehåller halogener. Detta på grund av att deär mer temperaturbeständiga och därmed lättare bibehåller sin funktion och kvalitetjämfört med icke halogenerade flamskyddsmedel (Eriksson, 2012).Ytterligare ett hinder för en ökad materialåtervinning är att ett stort antal plasttyperanvänds i elektriska och elektroniska produkter, vilket kräver en bra sortering ochdärmed medför ökade kostnader om materialåtervinning ska möjliggöras. Därutöverkräver demontering av plastdetaljer för materialåtervinning ofta manuelltarbete som är svårt att ersätta med industriella lösningar på grund av elavfalletsheterogenitet. Vitvaror som innehåller en stor mängd plast fragmenteras tillsammansmed fordon. Ingående plaster hamnar i en fluffraktion där det i dagsläget intesker någon materialåtervinning av plast, se vidare under nedanstående stycke omfordon. Hittills har marknaden inte heller varit speciellt intresserad av återvunnenplast som råvara. Intresset har dock ökat på senare år på grund av det stigande oljepriset.FordonHos bildemonterare demonteras större plastdetaljer, som till exempel stötfångare,för vidare försäljning och återanvändning. Detta görs dock i en mycket liten utsträckningoch endast för s.k. försäkringsfordon d.v.s. fordon som har lösts in avförsäkringsbolag. Det vanligaste är istället att plast inte demonteras och därförhamnar i fluffraktionen i samband med fragmentering. Det finns flera hinder tillvarför plast från uttjänta bilar inte materialåtervinns i högre grad.Det största hindret är bristen på lönsamhet för bildemonteraren att demontera bortplastdetaljer, det vill säga kostnaden för demonteringen blir högre än materialintäktenför plasten. Idag tar det relativt lång tid att demontera större plastdetaljer frånfordon, bland annat på grund av att det inte tas så stor hänsyn till demonteringsochåtervinningsaspekterna såsom materialval, typ och antal fästelement i samband41

med konstruktionen av bilarna. Fokus ligger istället på att minska drivmedelsförbrukningen,vilken sett ur ett livscykelperspektiv står för den absolut största miljöbelastningen,omkring 80-90 procent (Andersson, 2012). Ett annat hinder för enökad återvinning av plast i samband med demontering är att erhålla en kostnadseffektivlogistik eftersom många av plastdetaljerna är skrymmande. Lastvikterna blirlåga och transportkostnaden hög med Sveriges relativt långa transportavstånd.Andra hinder till en ökad återvinning av plastdetaljer från fordon är åldring avplasten och förekomsten av lackad plast, vilket försämrar kvaliteten. Kombinationenav många olika plastsorter ställer krav på omfattande sortering. Dessa hinderhar identifierats i ett pågående projekt kallat EQP som IVL Svenska Miljöinstitutetdriver tillsammans med KTH. Projektet syftar till att öka materialåtervinningen avkonstruktionsplaster.I Europa och Japan finns tekniker för att materialåtervinna den fluffraktion somgenereras vid en fragmenteringsanläggning. Fluffraktionen innehåller icke metallisktmaterial med ett högt energivärde på grund av sitt innehåll av plast, gummioch textilier. Exempel på tekniker som förekommer är ”VW-Sicon processen” och”Galloo processen” (Li, 2012). I dessa processer sorteras, förutom metaller, plast utför materialåtervinning. Det erhålls även en bränslefraktion innehållande plast somanvänds som bränsle i exempelvis masugnar. En tredje metod som förekommer ärden så kallade ”Twinrec processen”, vilken bygger på att det organiska materialetförgasas och används som bränsle vid kraftvärmeverk. Den återstående askan användssom konstruktionsmaterial (Li, 2012).Medicinska tillämpningarDet största hindret för en ökad materialåtervinning av plast från medicinska tilllämpningarär risken för smittspridning, men också risken för spridning av läkemedelsrestertill miljön. Energiåtervinning ses därför som den bäst lämpade behandlingsmetodendå mycket av plastavfallet består av engångsartiklar i form av sprutoroch katetrar etc. (Christensson, 2011).TillverkningsindustrinI denna sektor uppstår plastavfallsflöden bland annat i form av produktionsspill ochsom förpackningsavfall från personalmatsalar. Produktionsspill av plast materialåtervinnsi stor utsträckning, mycket på grund av att det i produktionsprocessenfinns kännedom om ingående råvaror och deras innehåll av additiv. Detta gör attproduktionsspill är eftertraktat att använda som råvara vid tillverkning av nya produkter.Företag inom plastvarutillverkning ochåtervinningI projektet gjordes ett uttag ur SCB:s företagsregister för att få en bild av hur verksamhetenkring plasttillverkning och återvinning av plast ser ut i Sverige. I registretgår det att söka och sortera företag inom olika branscher. Branscherna är kodadeenligt Svensk Företags Indelning (SNI). Genom företagsregistret går det även att fåut information om företagets omsättning (i storleksklasser) och antal anställda (i42

storleksklasser). I Bilaga F presenteras en lista över företag som identifieradesbaserat på de sökningar som gjordes.Följande branscher gjordes det sökningar för:SNI 22.2 Plastvarutillverkning, bearbetning av nya eller använda (d.v.s.återvunna) plaster till mellanprodukter eller slutprodukter…, med underbranscherna:SNI 22.210 Tillverkning av plasthalvfabrikat,SNI 22.220 PlastförpackningstillverkningSNI 22.230 ByggplastvarutillverkningSNI 22.290 Annan plastvarutillverkningSNI 38 320 Återvinning av källsorterat materialDet finns ingen speciell kod för återvinning av plast, utan i koden SNI 38 320 återfinnsåtervinningsföretag inom olika branscher.Resultatet visar att det i kod 22.2 Plastvarutillverkning finns 1 232 företag. Av demär det 179 företag som har 20 eller fler anställda. Av de med 20 anställda eller flerfinns 48 av dem i SNI 22.210 Tillverkning av plasthalvfabrikat, 36 företag finns iSNI 22.220 Plastförpackningstillverkning, 16 företag i SNI 22.230 Byggplastvarutillverkningoch slutligen finns flest stora företag i SNI 22.290 Annan plastvarutillverkning,se Bilaga F, och har 100-199 anställda. De största är: Hammarplast ConsumerAB, Konstruktions-Bakelit AB, HL Display Sundsvall AB, AB Euroform,AMB Industri AB och Domestic Seitz AB.Resultaten visar också att det finns 301 företag inom SNI 38. 320 som rör återvinning.De allra flesta har verksamhet inom återvinning av metall. Det finns 30 företaginom återvinningsbranschen med 20 anställda eller fler. Företag inom plast ärtill exempel Cleanaway PET Svenska AB och Hans Andersson Plastics Aktiebolag.Två företag som är kända för att använda återvunna plaster är Polykemi, vilket vidkontroll finns i SNI 201 60 ”Basplastframställning” och även företaget Rondo PlastAB som finns inom SNI 56 769 ”Partihandel med övriga insatsvaror”. Det visar attföretag som använder ny och återvunnen plast kan finnas i ett flertal branschkoder.En möjlighet skulle därför vara att undersöka om dessa företag finns med i SvenskaMiljörapporteringsportalen. Om så är fallet kunde företagens miljörapporter/ verksamhetsberättelsergås igenom för att ta reda på i vilken mån de använder återvunnenplast och vad de i så fall tillverkar för produkter av plasten. Troligen använderföretagen ofta både ny och återvunnen plast.43

Diskussion och slutsatserPlastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga då plast, förutom i rena plastavfallsfraktioner,även hamnar i mindre karaktäriserade avfallsflöden såsom i blandadeoch brännbara fraktioner. Även om dessa fraktioner i stor utsträckning eftersorterasfinns det inte lättillgängliga plockanalyser. Dessutom varierar dessa flödenberoende på ursprung och en plockanalys från en viss verksamhet kan inte på ettenkelt sätt appliceras på andra flöden. Blandade avfallsflöden uppkommer i deflesta verksamheter och representerar en okänd mängd plast. De potentiella mängdernakan exemplifieras med grovavfallet från hushåll. Högst sannolikt kastas plastäven i andra fraktioner än brännbart, men dessa, övriga flöden, har inte kunnattäckas in av studien. Med den här typen av aspekter i åtanke kan plastavfallsflödenatroligtvis betraktas som underskattade i studien.Uppkomna plastavfallsmängder och osäkerheterI de identifierade plastavfallsflödena som har kunnat kvantifieras i studien uppkomomkring 560 000 ton plastavfall i Sverige under 2010 att jämföra med de omkring900 000 ton som sattes på marknaden motsvarande år. Orsakerna till skillnaden kanexempelvis vara att inte alla identifierade plastavfallsflöden kunnat kvantifierassamt att både de kvantifierade avfallsströmmarna och mängderna som sattes påmarknaden är förknippade med osäkerheter. Idag sker troligen också en ackumuleringav plast i samhället, vilket ytterligare kan förklara denna skillnad. Ackumuleringen,vars storlek inte har uppskattats i studien, representeras främst av plastproduktermed förhållandevis lång livslängd såsom plast i byggnader, fordon ochelektronik.Sektoruppdelningen som används i studien har som nämnts hämtats från den Europeiskabranschorganisationen för plastråvarutillverkare, PlasticsEurope (2011).Uppdelningen utesluter inte att det finns ytterligare plastavfallsströmmar som intetäckts in av studien.Bland de identifierade plastavfallsflöden som inte har kunnat kvantifieras, mensom bedöms vara betydande, bör framförallt produktionsavfall från tillverkningssektorn,som avyttras som blandat eller grovt brännbart avfall, nämnas. I dennakartläggning har endast den utsorterade plasten kunnat kvantifieras till drygt 130000 ton varför mängden plast som inte sorteras ut bör vara stor i förhållande till dettotala plastavfallsflödet.Vad gäller osäkerheter i uppskattade plastavfallsmängder bedöms kvaliteten påsiffrorna generellt sett som mycket god för de rena plastavfallsströmmarna, förvilka det också finns en kontinuerlig uppföljning. Exempel på rena plastavfallsströmmarär insamlade förpackningar från hushåll, PET-flaskor och ensilageplastfrån jordbruk. För de avfallsflöden i vilka plastavfall förekommer tillsammans medandra avfallsslag bedöms osäkerheterna vara betydligt större. För dessa strömmarhar ofta plockanalyser legat till grund för att kunna skala upp mängderna till nationellnivå. De avfallsströmmar som anses mest osäkra kombinerat med vilken på-44

verkan de har på det totala plastavfallsflödet är plastförpackningar i kärl- och säckavfallet,plast i det blandade respektive brännbara avfallet från byggsektorn, plast igrovavfallet från hushåll och plast från tillverkningssektorn.Mängderna plastförpackningar i kärl- och säckavfallet uppskattas till omkring 150000 ton vilket motsvarar knappt 27 procent av det totala plastavfallsflödet. Dennamängd baseras på uppgifter om den totala mängden kärl- och säckavfall i Sverigesamt på uppgifter om andelen plastförpackningar i kärl- och säckavfallet, som i sintur baseras på genomförda plockanalyser. Mängden kärl- och säckavfall uppgår tillomkring 2,1 miljoner ton, vilken bedöms som en säker siffra som på årlig basisföljs upp av Avfall Sverige. Vad gäller andelen plastförpackningar i kärl- och säckavfalletuppgår denna till mellan 10,8-14,0 procent (6,0-7,8 procent med hänsyntagen till fukt och smuts etc.) beroende på boendetyp och om utsortering av matavfallförekommer eller inte. Denna andel har stor inverkan på de totala plastavfallsmängdernaoch bedöms av projektet som förhållandevis hög. Siffrorna baserasdock på en genomgång av en nationell kartläggning av plockanalyser genomförda iSverige. De totala avfallsmängderna i form av plastförpackningar uppskattas idenna studie till omkring 217 000 ton att jämföra med de omkring 340 000 tonplastförpackningar som uppskattas tillföras marknaden. Med bakgrund av att förpackningarhar en kort livslängd, det vill säga någon ackumulering bör inte ske inågon större omfattning, bedöms plastavfallsmängderna vara ungefär lika storasom de mängder som tillförs marknaden. Noteras ska dock att de redovisade plastavfallsmängdernafrån tillverkningssektorn i själva verket också innehåller plastförpackningar.Plastavfallet från tillverkningssektorn i form av förpackningar harinte kunnat urskiljas från annat plastavfall varför mängderna förpackningsavfalltroligen är högre än de 217 000 ton som har angivits i denna studie. Detta pekar påatt de i studien uppskattade avfallsmängderna av plastförpackningar i kärl- ochsäckavfallet på 150 000 ton verkar rimliga.Mängden uppkommet plastavfall från byggsektorn samt från hushållens grovavfallbedöms som relativt osäkra. Det beror på att dessa avfallsströmmar har en mycketvarierande sammansättning tillsammans med att mängderna baseras på få plockanalyser.För att erhålla bättre uppgifter för dessa avfallsflöden behöver fler plockanalysergenomföras alternativt behöver en annan metod användas för att bättrekunna kvantifiera dessa mängder.Materialåtervinning och återvinningsgraderTotalt var det omkring 144 000 ton av det uppkomna plastavfallsflödet som gicktill materialåtervinning, vilket motsvarar en materialåtervinningsgrad på 26 procent.Det ska dock observeras att återvinningsgraden inte inkluderar några materialförlusteri själva återvinningsprocessen. Enligt Swerec, som tar emot stora mängderinsamlade plastförpackningar från hushåll, uppgår förlusterna till omkring 20procent av det inkommande materialet. Förlusterna yttrar sig som ett rejekt som gårtill energiåtervinning, vilket medför att de plastavfallsmängder som i slutändananvänds som råvara vid tillverkning av nya produkter är betydligt lägre än de144 000 ton som samlades in till materialåtervinning. Eftersom uppgifter om mate-45

ialförluster endast har erhållits för ett par plastavfallströmmar har endast de insamladeavfallsmängderna som samlats in för materialåtervinning redovisats.De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning bestod av plastförpackningar.Omkring 65 000 ton plastförpackningar gick till materialåtervinning,vilket kan jämföras med de totala mängderna plastavfall till materialåtervinningpå 144 000 ton. Baserat på de 217 000 ton plastförpackningar som uppkomunder 2010 och de 65 000 ton som gick till materialåtervinning motsvarar detta enåtervinningsgrad på omkring 30 procent. Denna siffra ligger i samma storleksordningsom i den uppföljning som görs av det svenska producentansvaret i vilken deterhölls en återvinningsgrad för plastförpackningar på omkring 32 procent (Edborg,2011). Den främsta orsaken till skillnaden ligger i att de totala mängderna plast(plastförpackningar och PET-flaskor) som tillfördes marknaden enligt studien uppgicktill knappt 200 000 ton jämfört med de 217 000 ton som har uppskattats idenna studie.Efter plastförpackningar var det tillverkningssektorn som gav upphov till de störstamängderna plastavfall till materialåtervinning med omkring 45 000 ton, motsvarandeen återvinningsgrad på omkring 34 procent baserat på de uppkomna mängdernafrån sektorn. De främsta orsakerna till den höga återvinningsgraden är attmängderna främst utgörs av produktionsspill som är av hög kvalitet då spillet intehar hunnit åldrats och fått försämrade egenskaper samt att tillgången på informationom innehåll och ingående plasttyper är god.Plast i uttjänta elektronikprodukter, inklusive plast i ingående kretskort uppskattas istudien materialåtervinnas till omkring 44 procent. En av orsakerna till den högaåtervinningsgraden är att plasthöljen till elektronik innehåller många plastsortermed högt ekonomiskt värde såsom ABS och PC.En sektor med mycket låg materialåtervinningsgrad av plast i relation till andrasektorer är bygg- och rivningssektorn. Detta trots att sektorn uppskattas genereramest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker tillden låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plastenofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkaravsättningsmöjligheterna negativt. De dåliga avsättningsmöjligheterna medför atteventuella extrakostnader för insamling och sortering av plastavfall inte betalar sig.Avsättningen för återvunnen plast är a och o för att insamling och sortering av plastska kunna motiveras. Viktigt är också att återvunnen plast används i nya produktersom kommer samhället till nytta. Lagstiftning och branschnormer begränsar oftaden återvunna plastens användningsområden. Av den anledningen kan återvunnenplast sällan användas i nya, likvärdiga produkter, utan används istället i produktermed lägre krav. Ett exempel på detta är förpackningsplasten som enligt livsmedelslagstiftninginte får användas i nya förpackningar avsedda för livsmedel. Resultatetblir att den återvunna plasten används i produkter som exempelvis påsar, stolpar,vägkoner och blomkrukor. Tekniska egenskaper såväl som innehåll är sällanlika känt för återvunnen plast som för jungfrulig råvara. Dessutom är innehållet i en46

plastprodukt ett ”recept” där jungfrulig plastråvara blandats med olika additiv ochfyllnadsmedel som är unik för just den produkten. Samma materialspecifikation ärsvår att uppnå för återvunnen plast. Ett undantag är PET-flaskor som samlas in i ettseparat insamlingssystem, vilket möjliggör att plasten materialåtervinns och användssom råmaterial vid produktion av nya PET-flaskor.För gammal plast i bygg- och rivningssektorn vållar innehållet av exempelvis stabilisatoreri form av tungmetaller och mjukgörare i form av ftalater svårigheter avsättningsmässigtoch är en av anledningarna till varför materialåtervinning inteförekommer i någon omfattande utsträckning. Den plast från byggsektorn som idagtill viss del materialåtervinns är istället emballageplast och produktionsspill varsinnehåll är fullständigt känt.Övrigt omhändertagande av plastAv de omkring 560 000 ton plastavfall som uppkom under 2010 gick omkring 320000 ton plastavfall till energiåtervinning vilket motsvarade omkring 58 procent. Avde mängderna som gick till energiutvinning utgjordes drygt cirka 47 procent avförpackningar som hamnar i kärl- och säckavfallet. I projektet har faktorer identifieratssom påverkar hushållens vilja att sortera ut plastavfall i form av t.ex. informationsinsatseri vilka man visar på vikten och miljövinsterna med att återvinna. Enannan faktor som påverkar är närheten till återvinningsplatser. Flera kommuner harnu infört fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial har kunnat påvisa attutsorteringen av avfall förbättras varför detta skulle kunna vara en väg till att minskamängden plastavfall till förbränning.Mängden plast som gick till cementindustrin som bränsle och ersättning till kol ocholja uppgick till omkring 14 procent av de totalt uppkomna mängderna plastavfallvilket motsvarade omkring 80 000 ton. Detta kom till största delen från tillverkningssektornoch utgjordes av utsorterade plastavfallsmängder i form av exempelvisproduktionsspill. Någon orsak till varför dessa mängder har använts som bränsleistället för att gå till materialåtervinning har inte identifierats i detta projekt. Detär dock troligt att det finns en betalningsvilja för denna typ av avfall från cementindustrinvarför det är mer lönsamt att skicka det till cementindustrin jämfört medatt skicka det till materialåtervinning.Deponering av plast förekommer i liten utsträckning. Totalt skickades omkring12 000 ton till deponering vilket motsvarade omkring 2 procent av det totala plastavfallsflödet.Av de deponerade mängderna uppkom knappt 5 000 ton från hanteringoch återvinning av elektronikprodukter. Främst var det fluff och utsorteradplast som deponerades. De resterande knappt 7 000 ton som deponerades i Sverigekom från återvinningen av fordon och utgjordes av fluff. Idag är det förbjudet enligtlag (Förordning 2001:1052) att deponera utsorterat brännbart avfall. På grundav svårigheter att hitta avsättningar för fluffraktionen eftersom det är ett relativtproblematiskt avfall att förbränna ger dock tillsynsmyndigheterna i viss utsträckningdispens för deponering.47

Import och export av plastFrån vilka avfallsströmmar det utsorterade importerade och exporterade plastavfalletgenereras har inte kunnat kartläggas i rapporten. Stora delar av detta plastavfallförmodas dock bestå av produktionsspill, men data behöver kompletteras för attkunna kartlägga till och från vilka branscher importen och exporten sker. Vad somredovisas under den KN - kod som summerar störst kvantiteter av plastavfall ”Avklipp,avfall och skrot av plast (exkl. av polymerer av propen, eten, styren, ochvinylklorid) ” är inte helt klarlagt. Enligt Tullverkets (Tullsvar, 2012) hamnar allttyp av avklipp och plastavfall där typen av plast inte är kartlagt under denna kod.Enligt Tullverket ska dock koden inte innefatta gummiavfall.Det exporterade plastavfallet har inom studiens omfattning inte alltid kunnat spårastill slutdestination eller kunnat täckas fullständigt. Detta beror på att de exporteradeplastavfallsmängderna utgörs av utsorterat plastavfall medan plast kan ingå i andraavfallsflöden där plasten inte är synlig i statistiken. Export av plastavfall inbegripermellanhänder, vilket innebär att export av plastavfall från Sverige till Tysklanddärefter mycket väl kan fortsätta till en destination utanför EU. Denna eventuellavidareexport syns inte i Utrikeshandelsstatistiken från SCB. Det framgår inte hellerom plastavfallet är upparbetat, exempelvis kvarnat eller granulerat, eller ej.Som tidigare nämnts importeras det idag relativt stora mängder avfall till de svenskaavfallskraftvärmeverken. Dessa mängder, som även innehåller plast, har dockinte kvantifierats i denna studie.48

ReferenserAmbell, C., Björklund, A., och Ljungren Söderman (2010), Potential för ökad materialåtervinningav hushållsavfall och industriavfall. Fms rapport, KTHTRITA-INFRA-FMS 2010:4.APPRICOD (2006), Assessing the Potential of Plastics Recycling in the Constructionand Demolition activities –Towards sustainable construction and demolitionwaste management in Europe.Avfall Sverige (2009), Rapport U2009:1, Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler.ISSN 1103-4092.Avfall Sverige (2010a), Rapport U2010:09, Avfallsavgifter 2009 Insamling ochbehandling av hushållsavfall – former och utförande. ISSN 1103-4092.Avfall Sverige (2010b), Rapport U2010:05, Hantering av grovavfall i Sverige.ISSN 1103-4092.Avfall Sverige (2011a), Svensk avfallshantering 2011.Avfall Sverige (2011b), Rapport U2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyserav hushållens kärl- och säckavfall. Aktuella resultat och metodik. ISSN1103-4092.Bibi M, Andersson, H., Jensen C., Rydberg, T (2012), B2031 Vad vet vi om farligaämnen vid materialåtervinning av plast?DESTATIS (2004), Pilot study on statistics on the import and export of waste inGermany. Pursuant to Article 5(1) of the Regulation (EC) No 2150/2002 of theEuropean Parliament and the Council of 25 November 2002 on waste statisticsFinal report Umweltbundesamt. Co-financed by EUROSTAT Berlin, april2004.Domeij L., Vukicevic, S. Meijer J-E, Lagerkvist, A (2004), Utvärdering av hushållenskällsortering i sex kommuner. Resultat från plockanalyser vid olika insamlings-och sorteringssystem för hushållsavfall, 2004.Duan H, Hou K, Li J, Zhu X (2011), Examining the technology acceptance fordismantling of waste printed circuit boards in light of recycling and environmentalconcerns. Journal of Environmental Management 92 (2011) 392-399.Edborg P, Jacobsson K (2011), Uppföljning av det svenska producentansvaret förförpackningar år 2010.Gyllenhammar M, Davidsson K, Jonsson T, Pettersson J, Victorén A, AnderssonH, Widén C, Johansson A (2010), Energiåtervinning av brännbar fraktion frånfragmentering av metallhaltigt avfall – Steg 2. Waste Refinery. ISSN 1654-4706.Grünberger, J., Mark-Berglund, T., Stenmarck Å. (2004) Pilot study-Statistics onimport and export of green-listed waste in Sweden - a methodology report forEurostat. Pursuant to article 5(1) of the regulation No 2150/2002/EC of theEuropean Parliament and the Council of 25 November 2002 on waste statistics.Hage, O (2008), The Economics of Household Packaging Waste, Norms, Effectivenessand Policy, 2008.49

Hage, O., Sandberg K., Söderholm P. och Berglund C. (2010), Household PlasticWaste Collection in Swedish Municipalities: A Spatial-Econometric Approach,Environmental & Resource Economics.Holmblad C., Ledström M och Jensen, L (2010), Nulägesbeskrivning av sophämtningi 11 nordvästskånska kommuner, Helsingborgs stad.IVL Svenska Miljöinstitutet (2002), Kartläggning och utvärdering avplaståtervinning i ett systemperspektiv. Rapport nr B1418.IVL Svenska Miljöinstitutet (2011),Waste from private cars in 2030 (draft).Kaplas and Häkkinen E (2004) Pilot study on statistics on imports and export ofwaste in Finland. Final report. The Finnish Environment Institute).Kemikalieinspektionen (2012), Databasen Varuguidenhttps://webapps.kemi.se/varuguiden/.Kretsloppsrådet (2007), Avfallshantering vid byggande och rivning- Kretsloppsrådetsriktlinjer.Li R (2012), Global overview of vehicle end-of-life management. Dept of Energyand Environment. Division of Environmental Systems Analysis. Chalmers Universityof Technology (forthcoming).Lunds kommun (2002), Försök med hämtning av 8 fraktioner från villahushåll iLunds kommun.Miljöstyrningsrådet (2010), Kemikalier i Elektriska och Elektroniska produkterRapport 06:2010.Naturvårdsverket (2010), Avfall i Sverige 2008.Naturvårdsverket (2011), Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar.PlasticsEurope (2010), Plastics – the Facts 2009, An analysis of European plasticsproduction, demand and recovery for 2009.PlasticsEurope (2011), Plastics – the Facts 2010, An analysis of European plasticsproduction, demand and recovery for 2010.RVF (2005), Manual för plockanalys av hushållsavfall, Rapport 2005:19SCB (2004), Pilot study – Statistics on import and export of green listed waste inSweden – methodological report for Eurostat. Pursuant to article 5(1) of theregulation 2150/2002/EC of the European parliament and the council of 26 Novemberon waste statistics.SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF (2007), Hållbarhet i svensktjordbruk. ISBN 978-91-618-1368-1.SCB (2011), Transporter och kommunikationer. Statistisk årsbok 2011.SMED (2012a), Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska ochelektroniska produkter i Sverige 2010, SMED-rapport 2012-102.SMED (2012b), refererar till arbetsmaterial i samband med insamling av data förrapportering enligt EU:s avfallsstatistikförordning. Resultaten kommer att publiceraspå Naturvårdsverkets hemsida under sommaren/hösten 2012.Sterner T och Bartelings H (1998), Household Waste Management in a SwedishMunicipality: Determinants of Waste Disposal Recycling and Composting, Environmentaland Resource Economics 13: 473–491.50

Sveriges Byggindustrier (2002), Bygg- och rivningsavfall.Sveriges Verkstadsindustrier (2002), Producera i plast. Författarna och IndustrilitteraturAB. ISBN 91-7548-648-2.Söderholm P (2008), Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen-Slutrapporttill Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP,Rapport 5899.Thøgersen J (2003), Monetary Incentives and Recycling: Behavioural and PsychologicalReactions to a Performance-Dependent Garbage Fee, Journal of ConsumerPolicy 26: 197–228.Wahlstedt M, Wicksell Jens (1995), Identifikation av miljöbelastande material ochkomponenter i en Volvo 850 GLT, Examensarbete 95:02, Chalmers TekniskaHögskola.Yarahmadi N (2003), Rapport 0303 FoU-Väst. Återvinning av polymera materialfrån gamla byggnader.Elektroniska referenserBil Sweden (2012), hämtat från:http://www.bilsweden.se/ny_statistik/bilskrotning_2/arkiv_1999-2007_4_1_1/bilskrotning_under_2010 2012.01.27FTI (2012), hämtat från: www.ftiab.sePlast-och kemiföretagen (2012a), Plasternas historia, hämtat från:http://www.plastkemiforetagen.se/plastinformation/historia/Pages/default.aspxPlast- och kemiföretagen (2012b), Vanliga plastsorter, hämtat från:http://www.plastkemiforetagen.se/plastinformation/plastsorter/Pages/vanligasteplasterna.aspxPlast- och kemiföretagen (2012c), Plastinformation, hämtat från:http://www.plastkemiforetagen.se/plastinformation/anvandning/Pages/default.aspxSCB (2009), Boendeform 2009, hämtat från:http://www.scb.se/Pages/GsaSearch____287280.aspx?QueryTerm=hush%C3%A5llen+f%C3%B6rdelade+efter+hush%C3%A5llstyp+och+boendeform&PageIndex=1Svepretur (2012), Hämtat från:http://www.svepretur.se/1/1.0.1.0/3/1/Sveriges Bilskrotares Riksförbund (2012), Statistik total, hämtat från:http://www.sbrservice.se/default.asp?sida=statistiktot&parent=BranschinformationMuntliga referenserAbraham, Michael (2012), Sveriges Bilskrotares Riksförbund.Ahlberg, Annika (2012), Förpacknings- och tidningsinsamlingen.Andersson Andreas (2012), VOLVO.51

Askerud, Åke (2012), SITA Sverige AB.Christensson, Annika (2011), Landstinget i Blekinge och sammankallande förgruppen ”Landstingets miljöchefer”.Eriksson, Henrik (2012), Polykemi.Gyllenhammar, Marianne (2012), Stena Metall AB.Krantz, Anders (2012), Swerec AB.Pettersson, Håkan. (2012) SvepReturSeeger Martin (2012), El-Kretsen.Sundqvist Jan-Olov (2012), IVL Svenska Miljöinstitutet.Tullsvar (2012), Fråga ställd till Tullverkets tullsvar om klassificering.Vukicevic, Sanita (2011), Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR).52

BilagorBilaga A: HushållssektornA.1. Förpackningar i kärl- och säckavfalletDessa avfallsmängder beräknades baserat på plockanalyser av hushållens kärl- ochsäckavfall som idag går till energiåtervinning.Mängd kärl- och säckavfall i Sverige för 2010: 2 152 000 ton (Avfall Sverige,2011a).Andel plastförpackningar i utsorterat brännbart (villor): 14,0 % (Avfall Sverige,2011b)Utsorterat brännbart (lägenheter) 12,7 % (Avfall Sverige, 2011b)Blandat (villor): 12,1 % (Avfall Sverige, 2011b)Blandat (lägenheter): 10,8 % (Avfall Sverige, 2011b)Andel invånare i Sverige som bor i lägenhet: 0,535 (SCB, 2009)Andel invånare i Sverige som bor i villa: 0,465 (SCB, 2009)Andel invånare som bor i kommuner som har insamling av matavfall (obligatoriskoch frivillig): 60 % (Avfall Sverige, 2010a)Andel invånare som inte bor i kommuner som har insamling av matavfall (obligatoriskoch frivillig): 40 % (Avfall Sverige, 2010a)Korrigeringsfaktor för plastförpackningar p.g.a. smuts och vätskor etc: 0,56 (RVF,2005)Mängden övrig plast i hushållens kärl- och säckavfall =2 152 000*[[[(0,14*0,465)+(0,127*0,535)]*0,60]+[[(0,121*0,465)+(0,108*0,535)]*0,40]*0,56]= 151 193 tonA.2. Övrig plast i kärl- och säckavfalletDessa avfallsmängder beräknades baserat på plockanalyser av hushållens kärl- ochsäckavfall som idag går till energiåtervinning. Mängd kärl- och säckavfall i Sverigeför 2010: 2 152 000 ton (Avfall Sverige, 2011a). Andelen övrig plast i kärl- ochsäckavfallet har erhållits från NSR och baseras på sex stycken plockanalyser somutfördes under 2011 i NSR:s ägarkommuner (Vukicevic, 2011).53

Tabell 10. Andelen plast som inte utgörs av förpackningar i hushållens kärl- och säckavfall.Plockanalys Andel övrig plast i kärl- och säckavfallet (%)1 1,02 1,83 1,04 1,85 3,76 2,5Medel: 1,97Mängden övrig plast i hushållens kärl- och säckavfall= 2 152 000*0.0197=42 323ton.A.3. Plastförpackningar i det utsorterade matavfalletAndelen plast i det utsorterade matavfallet, vilken har antagits helt utgöras av plastförpackningar,har erhållits från plockanalyser av utsorterat matavfall och uppgårtill 0,9 % för villor och 0,4 % för lägenheter (Avfall Sverige, 2011b).Mängd utsorterat matavfall i Sverige för 2010: 214 230 ton (Avfall Sverige,2011a).Andel invånare i Sverige som bor i lägenhet: 0,535 (SCB, 2009)Andel invånare i Sverige som bor i villa 0,465 (SCB, 2009)Mängden plast i matavfallet = [(0,009*0,465)+(0,004*0,535)]*214 230= 1 355tonA.4. GrovavfallFör de kommuner som inte registerat uppgifter om insamlade grovavfallsmängder iAvfall Web gjorde Avfall Sverige en uppräkning med avseende på invånarantal föratt få en total mängd. Den totala mängden insamlat grovavfall var år 2010 1518000 ton. För att få fram mängden brännbart avfall i grovavfallet sammanfördes detotala mängderna brännbart avfall samt wellpapp för de kommuner som angettgrovavfallsmängder uppdelat på fraktionerna brännbart, wellpapp, trä, trädgårdsavfall,deponirest, metallskrot och övrigt grovavfall. Kommuner som inte uppgettmängderna på ovanstående sätt exkluderades. Totalt användes underlag från drygt50 kommuner. Mängden brännbart grovavfall samt mängden utsorterat wellpappfrån de inkluderade kommunerna dividerades med den totala mängden grovavfallinsamlat i kommunerna. Resultatet blev att ca 30 viktprocent av de totala grovavfallsmängdernauppskattades bestå av brännbart avfall (inklusive wellpapp). Anledningentill att även wellpapp inkluderades förklaras i nästkommande avsnitt.Det antogs att samtlig plast kastas i fraktionen brännbart. I verkligheten är det troligtatt en del plast även hamnar i fraktionerna övrigt grovavfall och deponirest.54

Enligt de kommuner som angett grovavfallsmängderna i ovanstående fraktionermotsvarade deponiresten i genomsnitt ca 6 vikt% av de totala mängderna. Deponirestenkan exempelvis bestå av betong, glasull, porslin, keramik och glas. Ingenhänsyn kunde tas till eventuell plast i övriga fraktioner.I de analyser som har genomförts på grovavfall är resultaten ofta svårtolkade då detär svårt att ta ut representativa prov. Dessutom finns ingen branschstandard förplockanalys av grovavfall, vilket resulterar i att dokumentationen varierar beroendepå målet med plockanalysen. Inte sällan förekommer plast i många fraktioner,vilket gör det svårt att veta hur stor andel av de totala mängderna som består avplast. Andelen plast i den brännbara grovavfallsfraktionen baseras på en enstakaplockanalys på en container brännbart grovavfall. På den aktuella återvinningscentralensorteras trä, men inte wellpapp ut separat. Enligt en rapport från Avfall Sverigeframgår dock att mängden plast i brännbart avfall motsvarar ca 8 viktprocent.Enligt plockanalysen, som utfördes på en container brännbart avfall från en ÅVC,bestod plasten huvudsakligen av hårdplast, men till några få procent också av plastförpackningar.Eftersom wellpapp inte sorteras ut på den aktuella återvinningscentralenhamnar wellpapp i fraktionen brännbart, vilket är anledningen till att wellpappsammanräknades med mängderna brännbart grovavfall från Avfall Web.Andelen brännbart grovavfall i de totala mängderna insamlat grovavfall uppskattadestill 30 viktprocent baserat på Avfall Webbs uppgifter. Mängden plast i de totalainsamlade mängderna av grovavfall beräknades enligt följande:Mängden plast i grovavfall = 1518 000 *0,3*0,08 ≈ 36 400 tonDet bör dock påpekas att det är vanskligt att dra slutsatser från enstaka plockanalyservarför siffran ska ses som grovt uppskattad. Baserat på Swerecs plockanalyseruppskattas att plasten i grovavfallet, som idag går till energiåtervinning, skullekunna ge upphov till 18 000 ton PP, 11 000 ton PE samt 3 600 ton övrig plast.I statistik från SCB kan man få fram data över import, export och produktion avplastmöbler, en del av grovavfallet. Det finns en varukod för plastmöbler 94037000”Möbler av plast”. Data visar att Sverige importerade cirka 2800 ton år 2010 ochexporterade cirka 1300 ton. Produktionen var cirka 49 000 stycken plastmöbler,data uttryckt i ton finns inte. Nettoinflödet är därför svårt att beräkna, vilket annarsbrukar beräknas import – export + inhemsk tillverkning. För vissa produktgrupperkan det antas att mängden avfall är ungefär lika stort som nettoinflödet, i de fallprodukter inte ackumuleras i samhället. Med just möbler kan det förväntas att vissmängd ackumuleras i samhället, vilket gör det svårt att uppskatta avfallsmängdenbaserat på nettoinflödet.55

I statistik från SCB går det också att få fram data över nettoinflöde 9 av leksakergenom att använda data över import, export och industrins varuproduktion. I etttidigare uppdrag åt Kemikalieinspektionen (SCB, 2008) kartlades bland annat nettoinflödetav olika leksaker, bland annat plastleksaker. Där identifierades ett antalvarukoder som innehåller leksaker av plast, se Tabell 11. Om man antar att avfalletär lika stort som inflödet kan man uppskatta avfallet. Det är en förenkling, men detkan grovt ge storleksordning på mängder plastavfall från leksaker. Då förutsätts attman inte ackumulerar plastleksaker i samhället och att nettoinflödet är ungefär likastort mellan åren. Rapporten visar att nettoinflödet av leksaker av plast är cirka 5500 ton år 2005 10 , vilket man då grovt kan uppskatta att även avfallet borde bli.Sedan dessa har varukoderna förändrats något, men fortfarande finns det data atthämta över leksaker av plast. Data för 2009 visar att nettoinflödet av dessa fyraleksaksgrupper av plast är cirka 7 100 ton och för år 2010 är motsvarande siffracirka 7 200 ton 11 . Det är därmed rätt stort nettoinflöde av plastleksaker, det verkardessutom vara ökande. Om inte leksakerna ackumuleras borde även avfallsflödetav plastleksaker vara cirka 7 000 ton.Tabell 11. Varukoder 2010 som specifikt innehåller leksaker av plast.KAPITEL 95LEKSAKER, SPEL OCH SPORTARTIKLAR; DELAR TILL SÅDANAARTIKLAR95030035 Byggsatser och byggleksaker, av plast (exkl. skalenliga modeller i satser försammansättning)95030075 Leksaker och modeller, försedda med motor, av plast (exkl. elektriska tåg,skalenliga modeller i satser för sammansättning samt leksaker, föreställandedjur eller andra icke-mänskliga varelser)95030095 Leksaker av plast, mekaniska och icke-mekaniska, i.a.n.95041000 Videospel av sådana slag som används tillsammans med en televisionsmottagare9 Nettoinflöde beräknas import – export + industrins varuproduktion. För år 2009 och 2010 fanns dockingen produktion i Sverige av plastleksaker med koderna i Tabell 11.10 Här ingår varukod 95039032, 95021010, 95034930, 95039034, 95033030, 95041010 (se Bilaga 4 iSCB, 2008) ”Konsumentprodukter och produkter speciellt avsedda för barn”.11 Data från Utrikeshandeln och Industrins Varuproduktion, båda SCB. Data finns på www.scb.se56

Bilaga B: Bygg- och rivningssektornMängderna genererat blandat respektive brännbart bygg- och rivningsavfall inhämtadesfrån SMED Bygg 2010. Informationen baseras på uppgifter från bygg- ochrivningsföretag för vilka erhållna uppgifter skalades upp till nationell nivå baseratpå omsättning. Det antas att de rena plastavfallsflödena från SMED Bygg 2010består av emballageplast samt installationsspill baserat på information från SITAom att just dessa plastfraktioner oftast sorteras ut (Askerud, 2012). Enligt sammakälla inhämtades uppskattade uppgifter om viktandelar plast i blandat respektivebrännbart avfall: 20 procent i brännbart och 2 procent i blandat.Totala mängder plastavfall från bygg- och rivning:(87 102*0,2)+(207 861*0,02) ≈ 43 300 ton57

Bilaga C: ElektronikNedanstående tabell, Tabell 12, visar plastmängder från demonterat elavfall. Uppgifterna kommer från El-Kretsen.Elavfall skickas till andra länder eller inom Sverige för återvinning. I återvinningen uppkommer olika fraktioner (ren plast, fluff etc.), vilka redovisasi tabellen.MR= material återvinning, ER = Energi återvinning, TD = förbränning utan energiåtervinning, LD = deponi.Vad gäller begreppet ”Below ROHS” avses att plasten innerhåller ämnen vars halter underskrider angivna halter enligt RoHS/REACH.Vad gäller begreppet ”Above ROHS” avses att plasten innehåller ämnen vars halter överskrider angivna halter enligt RoHS/REACH. Till dennagrupp hör bl.a. plast innehållande bromerade flamskyddsmedel.Tabell 12. Uppkomna plastavfallsfraktioner från demontering och fragmentering av elektronikavfall.Output fraction Behandlingsmetod Sverige (kg) EU (kg) Kina (kg) Övr Asien (kg)circuit board fraction MR 140 182circuit board fraction ER 164 562circuit board fractionTDcircuit board fractionLDcircuit board fraction (no Br-FR and/or components to be removed) MR 166 352circuit board fraction (no Br-FR and/or components to be removed) ER 308 939circuit board fraction (no Br-FR and/or components to be removed) TDcircuit board fraction (no Br-FR and/or components to be removed) LDprinted circuit boards - low quality (no Br-FR, no components to beremoved) MR 11printed circuit boards - low quality (no Br-FR, no components to beremoved) ER 9printed circuit boards - low quality (no Br-FR, no components to beremoved) TD 258

printed circuit boards - low quality (no Br-FR, no components to beremoved)LDKRETSKORT (TOTALT) MR 306 545ER 473 509TD 2LD 0hard plastics 'pieces' 'not pure' - below ROHS/REACH values MR 759 849 122 124hard plastics 'pieces' 'not pure' - below ROHS/REACH valuesERhard plastics 'pieces' 'not pure' - below ROHS/REACH valuesTDhard plastics 'pieces' 'not pure' - below ROHS/REACH values LD 347 875plastics and other organic 'fibres' 'not pure' - plastics aboveROHS/REACH valuesMRplastics and other organic 'fibres' 'not pure' - plastics aboveROHS/REACH values ER 1 393 987plastics and other organic 'fibres' 'not pure' - plastics aboveROHS/REACH valuesTDplastics and other organic 'fibres' 'not pure' - plastics aboveROHS/REACH valuesLDplastics and rubber 'pieces' - 'not pure' (no/low Br-FR) MR 1 516 320plastics and rubber 'pieces' - 'not pure' (no/low Br-FR)ERplastics and rubber 'pieces' - 'not pure' (no/low Br-FR)TDplastics and rubber 'pieces' - 'not pure' (no/low Br-FR)LDplastics 'parts' from dismantling 'not pure' - above ROHS/REACH values MRplastics 'parts' from dismantling 'not pure' - above ROHS/REACH values ER 747 138plastics 'parts' from dismantling 'not pure' - above ROHS/REACH values TDplastics 'parts' from dismantling 'not pure' - above ROHS/REACH values LDplastics 'parts' from dismantling 'not pure' - below ROHS/REACH values MR 1 866 752plastics 'parts' from dismantling 'not pure' - below ROHS/REACH values ERplastics 'parts' from dismantling 'not pure' - below ROHS/REACH values TD 14 062plastics 'parts' from dismantling 'not pure' - below ROHS/REACH values LD 15 183plastics-/other organic or mixed 'fines' 'not pure' - plastics belowROHS/REACH valuesMRplastics-/other organic or mixed 'fines' 'not pure' - plastics belowROHS/REACH values ER 142 216plastics-/other organic or mixed 'fines' 'not pure' - plastics belowROHS/REACH valuesTD59

plastics-/other organic or mixed 'fines' 'not pure' - plastics belowROHS/REACH valuesLDplastics 'parts' dismantled from TV's above ROHS/REACHMRplastics 'parts' dismantled from TV's above ROHS/REACH ER 74 117plastics 'parts' dismantled from TV's above ROHS/REACHTDplastics 'parts' dismantled from TV's above ROHS/REACHLDplastics/metal mixtures with haz. sub. and/or plastics aboveROHS/REACH valuesMRplastics/metal mixtures with haz. sub. and/or plastics aboveROHS/REACH valuesERplastics/metal mixtures with haz. sub. and/or plastics aboveROHS/REACH valuesTDplastics/metal mixtures with haz. sub. and/or plastics aboveROHS/REACH values LD 604 581PLAST FÖRORENAD (TOTALT) MR 0 2 276 169 1 988 876 0ER 821 255 1 536 203 0 0TD 0 0 14 062 0LD 0 952 457 15 183 0hard plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH values MR 434 594hard plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH valuesERhard plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH valuesTDhard plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH valuesLDplastics 'parts' dismantled from cooling & freezing appliances (no Br-FR) MR 2 205 501 524 488 251plastics 'parts' dismantled from cooling & freezing appliances (no Br-FR) ERplastics 'parts' dismantled from cooling & freezing appliances (no Br-FR) TD 2 100plastics 'parts' dismantled from cooling & freezing appliances (no Br-FR) LD 118 891plastics 'parts' dismantled from monitors above ROHS/REACHMRplastics 'parts' dismantled from monitors above ROHS/REACHERplastics 'parts' dismantled from monitors above ROHS/REACH TD 80 606plastics 'parts' dismantled from monitors above ROHS/REACHLDplastics 'parts' from dismantling 'pure' - below ROHS/REACH values MR 875 600 1 282 440plastics 'parts' from dismantling 'pure' - below ROHS/REACH values ERplastics 'parts' from dismantling 'pure' - below ROHS/REACH values TDplastics 'parts' from dismantling 'pure' - below ROHS/REACH values LDplastics 'pieces' ABS 'pure' - below ROHS/REACH values MR 156plastics 'pieces' ABS 'pure' - below ROHS/REACH valuesER60

plastics 'pieces' ABS 'pure' - below ROHS/REACH valuesTDplastics 'pieces' ABS 'pure' - below ROHS/REACH valuesLDother kinds of plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH values MR 1 809 296other kinds of plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH values ERother kinds of plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH values TDother kinds of plastics 'pieces' 'pure' - below ROHS/REACH values LDplastics and rubber 'pieces' - 'pure' (no/low Br-FR) MR 308 578plastics and rubber 'pieces' - 'pure' (no/low Br-FR)ERplastics and rubber 'pieces' - 'pure' (no/low Br-FR)TDplastics and rubber 'pieces' - 'pure' (no/low Br-FR)LDplastics/metal mixtures - no haz. sub. and plastics below ROHS/REACHvalues MR 276 307plastics/metal mixtures - no haz. sub. and plastics below ROHS/REACHvalues ER 822 189plastics/metal mixtures - no haz. sub. and plastics below ROHS/REACHvalues TD 23 652plastics/metal mixtures - no haz. sub. and plastics below ROHS/REACHvaluesLDmix' of plastics (cond.) MR 311 469mix' of plastics (cond.)ERmix' of plastics (cond.) TD 16 393mix' of plastics (cond.)LDPLAST REN (TOTALT) MR 278 512 3 495 154 2 516 754 0ER 822 189 0 0 0TD 80 606 23 652 18 493 0LD 0 118 891 0 0shredder light fraction fluff-light fraction and dust - mixtures with metals(no hazardous substances) MR 176 465shredder light fraction fluff-light fraction and dust - mixtures with metals(no hazardous substances) ER 404 184shredder light fraction fluff-light fraction and dust - mixtures with metals(no hazardous substances)TDshredder light fraction fluff-light fraction and dust - mixtures with metals(no hazardous substances) LD 176 351fluff-light fraction and dust - mixtures, no metals, no hazardous substancesMR61

fluff-light fraction and dust - mixtures, no metals, no hazardous substancesER 322 802 8 670 170 837fluff-light fraction and dust - mixtures, no metals, no hazardous substancesTDfluff-light fraction and dust - mixtures, no metals, no hazardous substancesLD 968 406 116 268fluff-light fraction, no metals, no hazardous substancesMRfluff-light fraction, no metals, no hazardous substancesERfluff-light fraction, no metals, no hazardous substancesTDfluff-light fraction, no metals, no hazardous substances LD 2 680 033FLUFF – FINFRAKTIONEN (TOTALT) MR 176 465ER 726 986 8 670 170 837TDLD 3 824 790 116 268shredder non-ferrous fraction - no haz. sub. and plastics belowROHS/REACH values MR 20 962 11 323shredder non-ferrous fraction - no haz. sub. and plastics belowROHS/REACH valuesERshredder non-ferrous fraction - no haz. sub. and plastics belowROHS/REACH valuesTDshredder non-ferrous fraction - no haz. sub. and plastics belowROHS/REACH valuesLDshredder/separation wasteMRshredder/separation wasteERshredder/separation wasteTDshredder/separation waste LD 1 980 857dismantling/shredder/separation wasteMRdismantling/shredder/separation wasteERdismantling/shredder/separation waste TD 312 516dismantling/shredder/separation waste LD 231 461 8 321FLUFF - ICKE FARLIGT INNEHÅLL (TOTALT) MR 0 20 962 0 11 323ER 0 0 0 0TD 312 516 0 0 0LD 231 461 1 989 178 0 0dismantling/shredder/separation waste - with hazardous substances MRdismantling/shredder/separation waste - with hazardous substances ER62

dismantling/shredder/separation waste - with hazardous substances TDdismantling/shredder/separation waste - with hazardous substances LD 83 735shredder light fractions - with hazardous substancesMRshredder light fractions - with hazardous substancesERshredder light fractions - with hazardous substancesTDshredder light fractions - with hazardous substances LD 108FLUFF MED FARLIGT INNEHÅLL (TOTALT)MRERTDLD 83 735 108PU foam < 0.2 % (H)CFCMRPU foam < 0.2 % (H)CFC ER 650 998 363 473 10 500PU foam < 0.2 % (H)CFC TD 1 260PU foam < 0.2 % (H)CFCLDPU foam < 1.5 % (H)CFCMRPU foam < 1.5 % (H)CFC ER 1 085 498PU foam < 1.5 % (H)CFCTDPU foam < 1.5 % (H)CFCLDRubberMRRubber ER 5 250RubberTDRubberLDmixture of combustible wastes (cond.)MRmixture of combustible wastes (cond.) ER 617 839mixture of combustible wastes (cond.)TDmixture of combustible wastes (cond.)LDother 'combustible waste fractions' (cond.)MRother 'combustible waste fractions' (cond.)ERother 'combustible waste fractions' (cond.) TD 218 504other 'combustible waste fractions' (cond.)LDother components/fractions from dismantling - with hazardous substancesMRother components/fractions from dismantling - with hazardous substancesER 1 193other components/fractions from dismantling - with hazardous substancesTD63

other components/fractions from dismantling - with hazardous substancesLD 337residual waste from dismantlingMRresidual waste from dismantlingERresidual waste from dismantlingTDresidual waste from dismantling LD 5 134residues from separationMRresidues from separation ER 1 505 290residues from separation TD 789 510residues from separation LD 860 122 1 260BRÄNNBART FRÅN ISÄRMONTERING (inkl Gummi) (TOTALT) MR 0 0 0 0ER 3 860 818 363 473 15 750 0TD 1 008 014 0 1 260 0LD 5 471 860 122 1 260 064

Bilaga D: FordonssektornSkrotintygen omfattar personbilar, bussar och lastbilar som understiger 3,5 ton).Det är värt att poängtera att antalet skrotintyg inte exakt motsvarar antalet skrotadebilar under det aktuella året. Detta beror på att ett skrotintyg kan utfärdas ett år ochbilen i faktiskt mening skrotas ett annat. Dock antas att antalet utfärdade skrotintygmotsvarar antalet skrotade bilar.Omkring 50 000 skrotintyg utfärdas årligen för nyare bilar som försäkringsbolaglöst in och resterande del för ELV Efter det att bilen hanterats enligt BF (2007:186)utfärdas ett skrotningsintyg (bilen som är avställd förs ut ur registret). Sedan demonterasallt som är möjligt att återanvända (begagnade bilreservdelar) innan dendemonterade bilen transporteras till en fragmenteringsanläggning. Det finns ettmörkertal mellan antalet skrotade bilar (avregistrerade) och antalet avställda bilar.Detta bortfall kan bero på att bilar, i vissa fall, säljs utomlands istället för att skrotas(Abraham, 2012). Baserat på ovanstående uppgifter antas att 121 200 ELV samt50 000 bilar inlösta av försäkringsbolag omhändertogs av fragmenteringsanläggningarår 2010. Bilarna uppskattas innehålla 150 kg plast grundat på Volvos 700-serie.Fragmenteringsanläggningar tar emot metallskrot från fordon, verksamhetsskrotsamt skrot från kommunernas återvinningscentraler. Skrotet slås sönder med enhammarkvarn och lätta fraktioner, så kallat fluff, ”dammsugs” bort via en cyklon.För att få bort så mycket metall som möjligt genomgår fluffraktionen fler avskiljningsstegmed magneter. Två typer av fluffraktioner uppstår: ”Shredder light fraction(SLF)” som har en partikelstorlek på över 15 mm samt en fraktion med mindrepartiklar, så kallat ”fines” (Gyllenhammar m.fl., 2010). Eftersom den mindre flufffraktionentill största del består av keramiska material antas att samtlig plast hamnari SLF. SLF innehåller mycket organiskt material såsom trä, textil, plast ochgummi. 35-40 viktprocent består av plast (Gyllenhammar, 2012). Totalt genereras,grovt uppskattat, 18 200 ton plast i SLF varav 4600 ton uppskattas bestå av PP,3600 ton av PE och 1800 ton av vardera PC/ABS, PMMA och PA66. All plastantas således hamna i SLF, det vill säga 150 kg per fordon. Uppgifter om andelarav olika plastsorter i SLF kommer från en provfragmentering som Stena Metallgjorde på bilar av årsmodell 2003. SLF skickas vanligtvis till energiåtervinning.Den mindre fraktionen deponeras huvudsakligen (Gyllenhammar, 2012).Huvuddelen av lastbilarna i Sverige stannar i landet i 6-8 år och blir därefter i storutsträckning exporterade (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2011). Enligt SCB avregistrerades25855 lastbilar och 1136 bussar under 2010, men det är betydligt färresom faktiskt skrotas. Sveriges Bilskrotares Riksförbund uppskattar att under 1000lastbilar skrotas årligen och att varje skrotad lastbil består av mellan 200-300 kgplast, i studien har det därför antagits att varje skrotad lastbil innehåller ca 250 kgplast (Abraham, 2012). Den hos tunga bilskrotare demonterade plasten antas gå tillenergiåtervinning.65

Bussar, speciellt turistbussar, kan innehålla mycket plast på grund av inredning ochkomfort. Andrahandsmarknaden för bussar är utbredd. Andelen bussar som skrotasi Sverige antas vara ett så litet antal att plastflödet kan försummas.66

Bilaga E: Import och exportEtt antal länder inom EU hade i början av 2000-talet uppdraget från Eurostat attgenomföra pilotstudier med syfte att se hur import och export av icke-farligt avfallbäst kunde identifieras och rapporteras (exempelvis DESTATIS 2004; Grunbergerm.fl.( 2004); Kaplas and Häkkinen (2004)). De avfallsslag som inkluderades i deflesta av studierna var metall, glas, papper, plast, textil och olika typer av askor.Men rapportering av handel med icke-farligt avfall är ännu inte med i avfallsstatistikförordningen.För att kvantifiera detta flöde har vi istället använt data från Utrikeshandelsstatistiken,SCB och indelningen av varor enligt den så kallade kombineradenomenklaturen, KN.Urvalet av KN koder för att följa import/export av plast är baserat på den pilotstudieom handel med avfall som Tysklands statistikbyrå genomförde 2004 (DeStatis,2004) 12 . Det sker en viss uppdatering av KN varje år och tabellen listar de KNkodersom använts i uttaget för respektive år. För denna rapports syften samladesdata över importen och exporten uttryckt i ton och sek per KN-kod och land (avsändningslandoch bestämmelseland) för åren 2008-2010.I ett yttrande till Miljödepartementet skriver Tullverket 13 följande om några av dekoder som redovisar plastavfall:3915 Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot3915.10 - Av polymerer av eten3915.20 - Av polymerer av styren3915.30 - Av polymerer av vinylklorid3915.90 - Av annan plastProdukter enligt detta nummer kan bestå av skadade eller förslitna artiklar, somtydligtvis inte längre är användbara för sitt ursprungliga ändamål, eller av avfallfrån tillverkning (spån, stoft, avklipp etc.). En del avfall kan återanvändas sompressmaterial, lackbaser, fyllmedel etc.Numret omfattar emellertid inte avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot,av ett enda termoplastiskt material, som har omvandlats till obearbetad form (nr3901 – 3914). Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot, av en enda värmehärdandeplast eller av två eller flera termoplaster som har blandats med varandra,även om dessa har omvandlats till obearbetad form, omfattas av detta nummer.Numret omfattar inte heller avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot innehållandeädla metaller eller delar av ädla metaller, av sådant slag som huvudsakligenanvänds för återvinning av ädla metaller (enligt nr 7112).12 Även Sverige genomförde en pilotstudie i vilken man uttryckte att den av Tyskland föreslagna metodenatt baseras statistiken om import export av icke-farligt avfall på utrikeshandelsstatistiken var denbästa.13 http://www.tullverket.se/download/18.2186e7b7132b3ce57fa80004011/Yttrande+KemI+rapporter.pdf67

Tabell 13. Urval av KN koder för import och export av plastavfall, baserat på DeStatis (2004).KN 2008 och KN 2009 KN 20103915 Avklipp och annat avfall av plast samtplastskrot3915 Avklipp och annat avfall av plast samtplastskrot39151000 Avklipp, avfall och skrot av polymererav eten39151000 Avklipp, avfall och skrot av polymerer aveten39152000 Avklipp, avfall och skrot av polymererav styren39152000 Avklipp, avfall och skrot av polymerer avstyren39153000 Avklipp, avfall och skrot av polymererav vinylklorid39153000 Avklipp, avfall och skrot av polymerer avvinylklorid3915 90 Av annan plast 3915 90 Av annan plast39159011 Avklipp, avfall och skrot av polymererav propen39159011 Avklipp, avfall och skrot av polymerer avpropen39159018 Avklipp, avfall och skrot av additionspolymerisationsprodukter(exkl. avpolymerer av propen, eten, styren,vinylklorid)39159090 Avklipp, avfall och skrot av plast (exkl.av additionspolymerisationsprodukter)39159080 Avklipp, avfall och skrot av plast (exkl. avpolymerer av propen, eten, styren, ochvinylklorid)Utrikeshandelsstatistiken skiljer på handel med icke-EU länder och handel medländer inom EU. Handel med icke-EU länder samlas in av Tullverket via tulldeklarationeroch levereras till SCB efter granskning. Handel inom EU täcks av Intrastatsom är en urvalsundersökning där uppgifter samlas in direkt från företagen tillSCB. Drygt 15 000 företag är med i undersökningen och rapporterar månadsvis sininförsel och utförsel av varor till andra länder i EU. Alla företag som har en årligexport eller import från andra EU länder på mer än 1,5 miljon svenska kr/år ingår iurvalet. Det är inte möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För importenfrån EU redovisas varans avsändningsland och för exporten varans slutligadestination, d.v.s. bestämmelseland. Det här gör att import från ett EU-land kanomfatta varor med ursprung i andra länder.68

Import och export av plastavfallTabell 14. Import av plastavfall till Sverige redovisat per avsändningsland och år 2008-2010,ton och kSEK, data från Utrikeshandelsstatistiken SCB, www.scb.se20082009 2010Ton kSEK Ton kSEK Ton kSEKNorge 78404 18983 Norge 125548 17456 Norge 291151 22214Finland 4862 9512 Finland 5010 8896 Finland 5670 10090Danmark 1337 9110 Tyskland 4338 2797 Danmark 2410 5851Tyskland 791 3681 Danmark 1174 5588 Tyskland 1346 55451Nederländ. 630 2356 Belgien 560 6330 Nederländ 1181 4427Polen 286 1751 Nederländ 373 1578 Belgien 776 13128Irland 142 1226 Estland 41 3019 Polen 240 706StorB+NordI 78 514 Kina 41 233 Island 175 561Rumänien 43 301 Vietnam 25 675 Ungern 133 123Kina 33 704 StorB+Nord 18 681 Spanien 75 189Österrike 30 598 Japan 17 161 StorB+NordI 54 118Estland 22 54 Tjeckien 5 886 Kina 31 656Island 22 18 Hongkong 4 17 Japan 22 105Frankrike 21 141 Polen 3 292 Hongkong 1 49Spanien 21 164 Litauen 1 16 Italien 1 38Japan 12 553 58 Singapore 1 29Vietnam 7 254 USA 1 70Belgien 4 25Nederländ avser Nederländerna; Storb + NordI avser Storbritannien och Nordirland;Data avser import av varor med KN 2008 och KN 2009 39151000 (Avklipp, avfall och skrot av polymerer av eten); 39152000(Avklipp, avfall och skrot av polymerer av styren) 39153000 (Avklipp, avfall och skrot av polymerer av vinylklorid);39159011(Avklipp, avfall och skrot av polymerer av propen); 39159018 (Avklipp, avfall och skrot av additionspolymerisationsprodukter(exkl. av polymerer av propen, eten, styren, vinylklorid) 39159090 Avklipp, avfall och skrot av plast (exkl. av additionspolymerisationsprodukter)och för KN2010 39151000 (Avklipp, avfall och skrot av polymerer av eten); 39152000 (Avklipp, avfalloch skrot av polymerer av styren); 39153000 (Avklipp, avfall och skrot av polymerer av vinylklorid) 39159011(Avklipp, avfalloch skrot av polymerer av propen ) 39159080Avklipp, avfall och skrot av plast (exkl. av polymerer av propen, eten, styren, ochvinylklorid)69

Tabell 15. Export av plastavfall till Sverige redovisat per bestämmelseland och år 2008-2010,ton och kSEK, data från Utrikeshandelsstatistiken SCB, www.scb.se.2008 2009 2010Ton kSEK Ton kSEK Ton kSEKTyskland 13539 59312 Tyskland 33625 63421 Tyskland 29690 49171Kina 12596 52781 Hongkong 11529 28217 Hongkong 14566 28965Hongkong 12565 30381 N.länderna 11046 28559 Nederländerna 13209 40920N.änderna 6417 23825 Kina 10380 26520 Kina 7556 13098Danmark 5584 35979 Danmark 4742 27160 Litauen 5695 33846Indonesien 2911 10818 Tjeckien 3692 20476 Polen 3415 12700Polen 2324 14669 Polen 2844 14781 USA 3340 5982Lettland 1829 3860 Litauen 2640 8032 Tjeckien 2312 20992Litauen 1473 3972 Irland 1745 5654 Danmark 2308 12458USA 1464 2802 USA 1704 5127 Norge 1267 2514Frankrike 1254 3968 Belgien 1111 3776 Belgien 1100 3338Indien 1249 4479 Malaysia 1052 1052 Lettland 882 1810Finland 1010 7704 Lettland 974 1625 StorB+NordI 879 5646Italien 593 2665 StorB+NordI 958 3676 Malaysia 684 591Kanada 580 2353 För. Arabem. 907 6639 Finland 577 4087Belgien 521 2040 Singapore 484 2871 Kanada 492 1785Tjeckien 462 1773 Italien 479 1256 Estland 461 5627Irland 441 4004 Taiwan 385 596 Sydkorea 424 671Chile 342 1045 Sydkorea 346 1380 Pakistan 326 712Estland 208 447 Kanada 326 2228 Nya Zeeland 157 380Norge 67 725 Finland 325 1583 Turkiet 126 457Pakistan 65 133 Nya Zeeland 256 946 Österrike 124 272Schweiz 49 416 Irland 254 1900 Irland 107 495Macao 41 148 Estland 202 2923 Slovakien 103 110Malaysia 41 43 Pakistan 200 586 Australien 101 273Thailand 27 104 Frankrike 154 358 Vietnam 91 195Österrike 24 455 Norge 73 1064 Italien 86 394Iran 18 40 Australien 70 228 Thailand 81 490Filippinerna 16 13 Vietnam 70 151 Macao 76 95Vietnam 15 36 Schweiz 25 233 För.Arabem. 68 141Algeriet 15 19 Spanien 23 36 Singapore 57 80Egypten 15 19 Österrike 14 33 Frankrike 55 196Libanon 14 19 Slovakien 12 10 Taiwan 41 230Jordanien 13 17 Ghana 10 22 San Marino 22 81Brasilien 1 151 Macao 10 69 Spanien 19 5170

Tabell 16. Varuimport per plastavfallstyp, 2008-2010, ton,data från Utrikeshandelsstatistiken SCB, www.scb.seKN 2008-2009 KN 20102008 2009 201039151000 12757 10733 39151000 1680539152000 515 866 39152000 93039153000 328 66 39153000 20639159011 392 705 39159011 60239159090 70071 117494 39159080 28472839159018 2684 7296Total 86747 137160 303271Tabell 17. Varuexport per plastavfallstyp, 2008-2010, ton,data från Utrikeshandelsstatistiken SCB, www.scb.seKN 2008-2009 KN 20102008 2009 201039151000 33 825 4 0819 39151000 36 83339152000 13 042 7 922 39152000 2 16739153000 6 549 6 920 39153000 8 06839159011 836 1 280 39159011 1 50439159090 602 410 39159080 42 69139159018 14 649 35 314Total 69 503 92 665 91 26371

Bilaga F: Företag inom plastvarutillverkningTabellen visar företag inom SNI 22.2 Plastvarutillverkning, bearbetning av nyaeller använda (d.v.s. återanvända) plaster till mellanprodukter eller slutprodukter…”med underbranscherna: 22.210 ”Tillverkning av plasthalvfabrikat”, 22.220”Plastförpackningstillverkning”, 22.230 ”Byggplastvarutillverkning”2.290 ”Annanplastvarutillverkning”. Företag med 20 eller fler anställda är inkluderade. Anställningsklass5 har 20-49 anställda, anställningsklass 6 har 50-99 anställda, anställningsklass7 har 100-199 anställda. Som listan visar finns det endast stora företaginom 22 290.FöretagsnamnBranschkodAntal anställda istorleksklassTalent Plastics Laxå AB 22290 6LILJAS PLAST AKTIEBOLAG 22290 5STOKVIS TAPES SVERIGE AKTIEBOLAG 22290 6SAAB BARRACUDA AB 22290 6Hammarplast Consumer Aktiebolag 22290 7NOLATO GOTA AB 22290 6ASEPT INTERNATIONAL AKTIEBOLAG 22290 5GEPE-BIWEX AKTIEBOLAG 22290 5AD-PLAST I ANDERSTORP AKTIEBOLAG 22290 5STI Industriplast AB 22290 6Cenova Aktiebolag 22290 6PARTEX MARKING SYSTEMS AKTIEBOLAG 22290 6ACKURAT INDUSTRIPLAST AKTIEBOLAG 22290 5BLADHS PLAST BREDARYD AB 22290 5KONSTRUKTIONS-BAKELIT AKTIEBOLAG 22290 7BLADHS PLAST GISLAVED AB 22290 5Mouldex Plast AB 22290 5TALENT PLASTICS ALSTERMO AKTIEBOLAG 22290 6HABASIT AKTIEBOLAG 22290 5TIELMANS PLASTINDUSTRI AKTIEBOLAG 22290 5TALENT PLASTICS HERRLJUNGA AB 22290 6JENSEN PROTECT AKTIEBOLAG 22290 5SUNDOLITT AKTIEBOLAG 22290 6Nordiska Plast AB 22290 5GÖTENE PLAST AKTIEBOLAG 22290 5HL DISPLAY SUNDSVALL AKTIEBOLAG 22290 7GEJI Industri AB 22290 5INDUSTRIPLAST I SKELLEFTEÅAKTIEBOLAG 22290 5PLAST AKTIEBOLAGET ORION 22290 6PR-PLAST AB 22290 5FORMTEKNIK I GISLAVED AKTIEBOLAG 22290 5PLASTINJECT AKTIEBOLAG 22290 6PLASTUNION AKTIEBOLAG 22290 6SVEAPLAST AKTIEBOLAG 22290 5Andrénplast AB 22290 5PLASTSYSTEM H. HELMETSCHLÄGERAKTIEBOLAG 22290 572

MAKENI AB 22290 6NOLATO PLASTTEKNIK AB 22290 6PLASTPRINT I BREDARYD AKTIEBOLAG 22290 5MOLYBON INDUSTRIPLAST AKTIEBOLAG 22290 5ITW SVERIGE AKTIEBOLAG 22290 6Purus Sjöbo AB 22290 5FAIBER PLAST AKTIEBOLAG 22290 5Mastec Plastema AB 22290 5VADSTENA INDUSTRIPLAST AKTIEBOLAG 22290 5VOLLSJÖ INDUSTRI AKTIEBOLAG 22290 5ARTA PLAST AKTIEBOLAG 22290 5PLAST PETTER AKTIEBOLAG 22290 5ESSGE-PLAST AKTIEBOLAG 22290 5AKTIEBOLAGET EUROFORM 22290 7AKRIFORM PLAST AKTIEBOLAG 22290 5SANDSTRÖM INNOVATION INORRLÅNGTRÄSK AKTIEBOLAG 22290 5HBG TEKNO PRESS AKTIEBOLAG 22290 5HOLMGRENS PLAST AKTIEBOLAG 22290 5A-PLAST AKTIEBOLAG 22290 5FROHE AKTIEBOLAG 22290 5SPECIALPLAST WENSBO AB 22290 6AMB INDUSTRI AKTIEBOLAG 22290 7HL DISPLAY KARLSKOGA AKTIEBOLAG 22290 5AKTIEBOLAGET VIKMANSHYTTANSPLASTFABRIK 22290 5VÅRGÅRDA INDUSTRI AKTIEBOLAG 22290 5AROS QUALITY PLAST AKTIEBOLAG 22290 5ÅREVALL PLAST AKTIEBOLAG 22290 6HYGE-PLAST AKTIEBOLAG 22290 5PLACELL AKTIEBOLAG 22290 5Dometic Seitz Aktiebolag 22290 7AROS POLYMERTEKNIK AB 22290 5KRISTIANSTAD LEGO AB 22290 5HL DISPLAY FALUN AB 22290 6AQ HOLMBERGS AB 22290 6ASPA PLAST AB 22290 5WERINOVA AB 22290 5TRIPLAN AB 22290 5LOXITEC AB 22290 5QUICKBUTTON BADGES AKTIEBOLAG 22290 5MMK PLASTICS AB 22290 5Nordic Hangers AB 22290 5ATEC of Sweden AB 22290 573

Bilaga G: Kemikalieinspektionens ”Varuguiden”För egna uttag och mer beskrivning se https://webapps.kemi.se/varuguiden/Ett exempel på uttag som kan göras från Varuguiden är: I vilka varugrupper ettsökt material kan finnas?Uttagsfrågan och vad som därefter redovisning per kolumn ses i rutan nedan, FigurI.1 . Nedan visas även en skärmdump över hur uttaget från Varuguiden kan se ut,Figur I.2. och vidare hur det ser ut vid ett uttag med frågan ”Vilka material som envarugrupp kan bestå av”, Figur I.3.Välj: Varuguiden innehåller uppgifter om import, produktion och export från tre olika år, 1996, 2001och 2007. Välj i menyn för vilket år du vill se de beräknade mängderna material.Välj: Välj materialgrupp och sedan sökt material i sökmenyerna.Kolumn 1: Varugrupp där det sökta materialet kan användas.Kolumn 2: Hur stor del av varugruppen i kolumn 1 som kan bestå av det sökta materialet.Kolumn 3: Uppskattad mängd i ton av det sökta materialet som finns i den importerade mängden avvarugruppen i kolumn 1Kolumn 4: Uppskattad mängd i ton av det sökta materialet som finns i den producerade mängden avvarugruppen i kolumn 1Kolumn 5: Uppskattad mängd i ton av det sökta materialet som finns i den exporterade mängden avvarugruppen i kolumn 1Kolumn 6: Nettomängd i ton av det sökta materialet som uppskattas ha importerats till och produceratsi Sverige det valda året som innehåll i varugruppen i kolumn 1.Kolumn 7: Andel av den totala nettomängden av materialet som finns i denna varugrupp.I nettokolumnen kan det förekomma att mängden blir minus (-). Det beror på att exportmängden ärstörre än den sammanlagda import- och produktionsmängden detta år, enligt SCB.74

Figur I:2. ”Skärmdump” (beskuren) för uttag av ”I vilka varugrupper ett sökt material kanfinnas”, Exempel, data för 2007, Plast, Polyeten (PE). Källa: Varuguiden, Kemikalieinspektionen.Figur I:3. ”Skärmdump” (beskuren) för uttag av Varugrupp ”plaster och plastvaror, gummioch gummivaror”, varugrupp 39022: Påsar, säckar o dyl. av plast. Källa: Varuguiden, Kemikalieinspektionen.75