Lillemor Sahlberg: Värsta avfolkningen i Jämtland

här i början av nittiotalet, men som försenades på grund av invandringen.I början av nittiotalet tog hela landet emot ovanligt många flyktingar,framför allt från före detta Jugoslavien. Det då omfattande flyktingmottagandetkrävde att alla landets kommuner hjälpte till och en del avflyktingarna hamnade i Jämtland.– Flyktingarna höll uppe befolkningssiffrorna.Men inte så länge. Många ville vidare, till vänner och släktingar istorstäderna och folkminskningen i Jämtland blev än en gång uppenbar.Fler jobb och fler invånareLänsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala tillväxtavtalet.Det ska bli en samlad ansträngning för att skapa fler jobb och framför alltfå fler invånare till länet. Kommuner, näringsliv, landsting, högskolor,företagarorganisationer, fackliga organisationer, statliga inrättningar…Aktörerna är många både på det lokala och regionala planet. De harjobbat i branschgrupper inom områdena trä, turism och livsmedelsproduktion.De har haft särskilda utredare för områdena kulturindustri,verkstadsindustri, sportprodukter och IT/elektronik. Arbetsgrupperhar arbetat med övergripande frågor som kompetensutveckling,jämställdhet, social ekonomi, miljö med mera.I fjällområdena finns ett antal samebyar och i samarbete med Samernasriksförbund och företrädare för Gaaltije, det samiska kultur- ochinformationscentrumet, har de tagit fram ett särskilt tillväxtavtal församisk näringsutveckling.Tillväxtavtalet utgår från en analys av möjligheter och hinder, styrkoroch svagheter inom länet. Jämtland har många starka sidor och storautvecklingsmöjligheter men också svagheter och uppenbara hot mot engod utveckling. Och man återkommer hela tiden till detta – Jämtlandslän behöver fler invånare.Det som präglar Jämtlands liksom så många andras tillväxtavtal ärinternationaliseringen och övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle.För Jämtlands del har de avgränsat tre stora insatsområden;lärande, företagsutveckling och livsmiljö. Kunskap och kompetensbedöms vara nyckelfaktorer för regionens tillväxt.Starkt beroende av offentlig sektorUtbildningsnivån är idag låg. Det behövs kraftfulla satsningar för atthöja den och även etablera forskningsinstitutioner i länet. Här ser manen forskning framför allt riktad mot regional- och fjällforskning. Detprivata näringslivet är svagt utvecklat, länet är starkt beroende av den126

offentliga sektorn. Småföretag dominerar, eller till och med enmansföretag.Endast ett fåtal har över 100 anställda. Företagen behöver växa,nå ut till större marknader och satsa på marknadsföring och produktutveckling.Länets stora konkurrensfördel är den vackra naturen, inte minst ifjällområdena, och den goda livsmiljön. Ren luft, rent vatten och lågbrottslighet. Till nackdelarna hör de långa avstånden, dålig vägstandardoch ett allmänt starkt beroende av goda transporter.Den lilla näringslivssektorn har minskat ytterligare.Det stora beroendet av offentlig sektor, 35 procent av alla sysselsattai länet finns där, har gjort arbetsmarknaden extremt beroende av statsfinansernasutveckling och mer än vanligt könssegregerad. Kvinnornasarbetsmarknad måste breddas och kvinnorna lockas in i traditionelltmanliga sektorer.– Tappet i början på nittiotalet handlade om 13 000 jobb netto. Detpå en arbetsmarknad på 155 000, berättar landshövdingen.År 1990 var 3 000 personer öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiskaåtgärder. Under 1993 steg antalet till över 10 000, därefterhar antalet arbetslösa och i åtgärder pendlat mellan 10 000 och 12 000personer. Under 1997 sjönk antalet med 2 000 personer, framför alltberoende på Kunskapslyftet men också sannolikt på grund av utflyttningen.I början av 1999 var 8 300 arbetslösa eller i åtgärder, motsvarande10,4 procent av de arbetsföra åldrarna, jämfört med riksgenomsnittetpå 7,8 procent. Efterfrågan på arbetskraft har sedan ökat under 1998,men den största delen gäller offentlig sektor och består av rekryteringarför att ersätta anställda som går i pension.Det är trögt med tillväxten, också i Östersundsregionen som tidigarevarit motor för tillväxten i länet.Tillväxten koncentreras till StockholmHela den svenska arbetsmarknaden förlorade omkring en halv miljonarbetstillfällen i början av nittiotalet. När tillväxten nu ökar är det Stockholm,som visar de högsta siffrorna. Hälften av landets tillväxt skeri huvudstaden, där befolkningen också ökar starkt. Vart tredje ledigtjobb som anmäls till landets arbetsförmedlingar finns i Stockholm. Därväxer befolkningen med 16 000 per år – och dessa nya invånare lederi sin tur till omkring 5 000 nya jobb i tjänstesektorn. Ams räknar medatt omkring 70 000 nya jobb kommer att skapas det närmaste året.Tvåtredjedelar av dessa kommer att finnas i de tre storstadsregionerna;Stockholm, Göteborg och Malmö.Hos regeringens nyinrättade kommunakut, där extrapengarna finnssom ska delas ut till kommuner och landsting som hamnat i kris, ärkön lång. Åtta landsting och 77 kommuner har hittills anmält intresse.127

– Jag tror att vi är på väg in i ett randigt samhälle. I den meningenatt tidigare hade du polarisering, vänster-höger, stad-landsbygd, statmarknad.Men nu går vi in i ett skede, där vi har både-och. Stat ochmarknad. Det går inte att se om folk är höger eller vänster. Det blir nyadimensioner, andra ledder. Så jag tror att det blir stad och landsbygd,de som kommer att ha råd kommer att ha både-och. Eller någon formav pendelrelation. Eller att man växlar i olika skeden i livet.Gäller inte det en ganska liten grupp, som har speciella möjligheter?– Joo, men det är ofta de som ligger före. Det man kan känna rädslaför är, om det blir en polarisering mellan olika kategorier, men jag trorinte det.De nya regionerna inget nyttLandshövdingen i Jämtland gillar inte tanken på regioner förstår manav media. Du tycker att länsstyrelsen mycket väl kan samordna de olikakommunernas intressen och därigenom slippa partipolitiken.– Det här är en del av mytologin, att Jämtland ska bli självständigt.Det finns inga som helst förutsättningar. Bästa sättet att bli självständigpå är det regionala utvecklingsavtalet, med resurserna som EU:s strukturfonderoch som staten förser oss med. Att det då skulle flyttas överfrån länsstyrelsen till landstinget och så ska landstinget byta namn…Hon skakar på huvudet.– Det är inte märkvärdigare än så. Om det ändå var någon organisatoriskförnyelse… Att man organiserade sig annorlunda gentemotkommunerna, ändrade på ansvarsfördelningen mellan landsting ochkommuner eller något annat. Det handlar bara om att flytta resurseroch människor från länsstyrelsen. Ett demokratiskt instrument i denmeningen, att det här blir en fullmäktigförsamling i landstinget. Mende här frågorna lämpar sig inte alltid för partipolitik.När hon förde fram sina synpunkter vid ett möte i huvudstan blevupprördheten stor bland partiernas jämtländska kommun- och landstingsföreträdare.En reaktion hon inte alls var beredd på.Så du är bakåtsträvare när utvecklingen går mot regionernas Europa?Skulle inte regioner kunna vara bättre motorer än länsstyrelser och regionalatillväxtavtal?– Vi är en del av regionerna, jag är utsedd av regeringen och jobbar juoerhört nära regionen och regionens människor. Jag skulle inte kunnagöra det här utvecklingsarbetet utan alla dessa kontakter med företagoch människor. Allt jag gör bygger på nära samarbete och delaktighet.Skillnaden mot om en fullmäktigförsamling tog över det här är att dufår ett landstingsråd i stället för landshövding. Plus att du måste gåvia den politiska processen. Idag har vi ett indirekt system. Vi har endemokratisk förankring genom att det är regeringen som utsett mig133

och så har jag en styrelse som består av kommunalråd och landstingsrådsom har stort inflytande. Indirekt men demokratiskt förankrat. Menden mest levande delen av demokratin det är allt det här som pågår utepå landsbygden.– Man har hakat på EU:s terminologi och tänkande och så vill manatt Jämtland med sin glesbygd ska bli nånting som kan jämföras medtyska Nordhrein-Westfalen med 19 miljoner invånare. Där är ju delstaternastörre än Sverige. Sverige kanske är en region inom EU, ellerNorden… möjligen.Mobilisera underifrånMen de regionala tillväxtavtalen ser du som en bra väg för att få fart pålänet?– Ja, det ser jag som ett effektivt sätt att arbeta med ekonomiskutveckling. Tidigare var ekonomisk utveckling nånting som man drevmed ekonomiska metoder och det leddes från Stockholm.Statliga investeringar, förde ut resurser, skapade tillväxt.– Nu med en krympande offentlig sektor är det inte i stat och kommunersom jobb uppstår utan i det privata näringslivet. Det måstebygga på privata initiativ och tillväxt som kommer underifrån. Och dåär det mycket en fråga om lokalt arbete, kraften kommer från de lokalaförhållandena. Då blir regionerna och regionala utvecklingsavtalen enfråga om vad vi kan göra för att mobilisera underifrån.Hur ska man lyckas samla resurserna och bli effektivare, kommer intevarje kommun att kräva sin »rättvisa« andel?– Det är också ett argument mot fullmäktigeförsamlingen, somkommer att bestå av geografiskt valda personer som bevakar sittområde.– Men om idéerna kommer underifrån, så blir det dit man riktarresurserna. Det blir entreprenörerna som drar till sig resurserna.Och deras verksamhet behöver ibland mötas av statliga insatser, bättreinfrastruktur, vägar, transporter.– I vårt samlade programdokument, så kommer vi att välja att läggapengar på sånt som har betydelse för länets utveckling, till exempel förturistverksamheten i Ljungdalen, där vägen inte är farbar stora delar avåret. Eller där det behövs stickspår…Flyktingarna försvannBefolkningssiffrorna hölls i början av nittiotalet uppe tack vare flyktinginvandringen,men därefter förstärktes folkminskningen av att flyktingarnaflyttade vidare. Andelen invandrare är idag mycket liten. AvJämtlands 131 000 invånare var endast 2 600 utländska medborgare134

1998. Nästan hälften av dessa var från Norge eller Finland. I övrigt harett par hundra bosnier och drygt hundra thailändare hittat vägen hittill de södra skogslänen.– Jag har funderat på om man skulle kunna göra särskilda programför att skapa goda förutsättningar för nyanlända invandrare, utvecklaen Jämtlandsmodell för att de ska komma in i arbetslivet. Man skullekunna kombinera det med att speciellt stimulera dem som vill bli företagare.I de nuvarande tillväxtavtalen finns ingenting om detta, inte hellerom integration av redan bosatta.– De är så få, så det har inte varit aktuellt. Men det är roligt medinvandrare, här är aldrig några problem. Inga motsättningar. Det är enväldig uppslutning, man vill värna om flyktingarna. Det har hänt attnågon har hotats av utvisning och det har blivit en stor folkrörelse föratt stoppa den.Sverige avfolkas och blir på vägen, liksom övriga Västeuropa, ettåldrande land. Skulle invandring kunna vara en väg att lösa vårt demografiskadilemma?– Det vore bra för Sverige med invandring. Utan invandring skulleSveriges befolkning minska redan idag. Och en orsak till att Stockholmväxer är att det finns så många invandrare där. Men också att det är enung befolkning. Och denna unga befolkning är den som föder barn.– Men man måste också göra det möjligt för de nyanlända att integrerasoch bli delaktiga. Det blir problem om man stänger in flyktingari förläggningar i flera år.– Vi har en gruva häruppe i Handöl med täljstensbrytning. Man görtäljsten till kaminer, och där spelar bosnierna en viktig roll i arbetskraften.BygderörelseDet talas mycket om byalag, bygderörelse och kooperativ i Jämtland.– Ja, det är mycket. De utgör en viktig del i vårt arbete. Det ärockså det här underifrån kommande, det bygger på den här rörelsendelvis. Vi räknar med fyrahundra olika grupper, kvinnor spelar ofta enstor roll. Det är oftast en småskalig verksamhet. Men det är också endemokratisk bas.Är det något som kan utvecklas i större skala?– Ja och det blir en arena för kunskapsöverföring. Ibland till företagandeockså. Det kan ha startat med att man har lagt ner en skolaeller stängt butiken och så har man velat hindra nedläggning och bildatkooperativ.Blir det lösningar som kräver ett tillflöde av pengar?– Det är meningen att det inte ska göra det. En del av deras jobb135

Sociala ekonomin räddar glesbygden?Arbetsrätten avregleras, anställningsskyddet mjukas upp, medbestämmandetblir mer flexibelt och arbetsmiljölagen mindre krävande… Dessa för fackenröda skynken ingår bland de förslag som diskuteras av en arbetsgrupp inomregeringskansliet. Åtgärderna ska stimulera icke vinstdrivande arbetsgivaresom kooperativ, ideella företag, byutvecklingsgrupper och även företag somförutsätter mycket frivilligt oavlönat arbete – det som man brukar innefattai begreppet social ekonomi. Funderingar finns om man inte också måstese över arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och socialbidrag, så att intemänniskor som deltar i huvudsakligen ideellt arbete riskerar att förlora sinaersättningar.Regeringen har tillsatt Nationalkommittén för social ekonomi för attutreda området. Även den regionalpolitiska kommittén ska se över hur densociala ekonomin kan bidra till regionalpolitiken.I andra EU-länder, som Tyskland, Frankrike och Italien, har man kommit betydligtlängre på det här området och EU har beslutat att stödja utvecklingenav den sociala ekonomin inom en rad olika områden.är sånt som betalas av den offentliga sektorn, men det blir i stort settbilligare för offentlig sektor i den här formen. Det är klart att skulledu dra in statsbidragen till barn- och äldreomsorgen, så faller verksamheten.Men varför skulle man göra det?– De här offentliga åtagandena leder ibland till serviceetableringareller företagsetableringar, som utgår från marknadens villkor. Och vibehöver mer av detta. Vi behöver också mer av marknadstänkande.Det går inte att leva på den här lilla marknaden. Man måste ut på destora, attrahera turister från annat håll, sälja sitt hantverk. Ett inslagi den sociala ekonomin är att de små producenterna går samman, tillexempel att getbönderna går samman om lagerhållning, transport ochmarknadsföring.Förutom äldrekooperativ, ganska många vid det här laget, förskoloroch getfarmer ingår även småföretag som producerar annonstidningar,föder upp grisar, driver livsmedels- och presentbutiker, mekaniska verkstäder,gårdsslakterier med mera i denna jämtländska sociala ekonomi.Vad ser du som viktigast just nu?– Att få en organisation för att genomföra de här programmen. Detfinansiella tillväxtavtalet är EU:s strukturfonder och vårt egna tillväxtavtal.Att trycka ut ansvar och initiativ så långt ut som möjligt. Länsstyrelsenkan inte genomföra det här. Vi måste ha kompetensen ute iföretagen, i företagssammanslutningarna, koooperativen, organisationernaoch andra ställen.Men länsstyrelsen kan hålla i organisationen. Sen får regionförespråkarnasäga vad de vill.136