Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet

Homogeniserings- och särartspraktiker i svensk förskola och skolaEfter denna diskussion om homogenisering,särart och mångfald och hanterandet av likhet–olikhet, vill vi så gå över till att diskutera denklass-, köns- och etnicitetsforskning som vigranskat, dess inriktning, fokus och begrepp.Hur framstår den i ljuset av den här skisseradeproblematiken?Periodisering av forskningsfokusÖversikten har exemplifierat och diskuteratklass-, köns- och etnicitetsforskning rörande förskolaoch skola från de senaste fyra decennierna,dvs från den tid då vi fick en skola för alla. Vikan då konstatera att kritisk granskning av skolaoch barnomsorg har under skilda tidsperioderskett utifrån olika perspektiv och olika analytiskabegrepp. Under 1970-talet var utgångspunktenframför allt klass- och socialgrupp, vilket följdesav en period med dominerande köns- / genusperspektivunder slutet av 1980-talet och börjanav 1990-talet. Under 1990-talet och framför alltunder början av 2000-talet har etnicitetsperspektivetvarit framträdande. Under de senasteåren föreligger också forskning som arbetar medkombinationer av flera analysbegrepp.Forskning och utvecklingsprojekt som utgårfrån jämlikhetsmålen och diskuterar dess konsekvenserför skolans verksamhet, inklusiveämnesdidaktiken återfinns inte i någon störreomfattning. Detta kan diskuteras i förhållandetill att forskning är beroende av ett antal styrfaktorer,däribland forskningsrådens prioriteringaroch problemanalyser i skolutredningar etc. Omdet för jämlikhetsmålen, inriktade på klass,återfinns en avsaknad av uppföljning genomexempelvis riktgivande texter i styrdokument,så är situationen annorlunda vad avser kön ochjämställdhetsmål. Det kan sägas ha skett en förskjutningfrån en markerad jämlikhetssträvaninriktad på klass och grundad framför allt i enmansdominerad socialdemokratisk rörelse, tillmarkering av jämställdhet inriktad på kön. Könoch jämställdhet har satts i fokus bl a av företrädarepå centrala myndighetspositioner ochuttrycks t ex i styrdokument för förskola ochskola, och som prioriterade områden för forskningoch utvecklingsprojekt.Klassforskningen är generellt sett relativtbegränsad i svensk skolforskning från de decenniervi har behandlat. Den har främst varitinriktad på hur samhället reproduceras genomutbildning och på social snedfördelning genomhela utbildningssystemet (se exempelvis Broady,2000; Persson, 1994; Svenning & Svenning,1979). Jeanette Hägerström framhåller i vårforskningsöversikt (Tallberg Broman et al.,2002) att den svenska klass- och skolforsk-17