DiabetesBladet nr 4, 2013 - Göteborgs Diabetesförening

Nobelpriseti Fysiologieller MedicinNobelpriset 2013 i Fysiologieller Medicin delas ut tillJames E. Rothman, Randy W.Schekman och Thomas C. Südhof.Nobelkommittén motiverarvalet ”för deras upptäckterrörande maskineriet som reglerarvesikeltrafik, ett viktigt transportsystemi våra celler”. Åretsnobelpris belönar grundforskning,som berör händelser inuticellerna och beskriver på enmolekylär nivå hur olika vesiklarförflyttar sig i cellens inre. Ävenom detta låter väldigt abstrakt såhar deras upptäckter betydelseför ett flertal olika processer –och för personer med diabetesligger dels hur sockermolekylen(glukos) tas upp av framförallt fett och muskelvävnad ochdels hur insulinet frisätts frånbukspottskörteln – närmast tillhands. Båda dessa processer kräveren välorganiserad förflyttning avdet som kommittén nämnde som”vesiklar”, men som man kanföreställa sig som små inkapsladebollar inne i cellen.I vår kropp framställs hormonetinsulin av en celltyp som kallasbetaceller och som återfinns ibukspottskörteln. När insulinetär färdigframställt släpps det intebara rätt ut i blodet utan det paketerasin i små vesiklar och därfinns sedan insulinet lagrat inutibetacellen. Eftersom insulin harsom uppgift att se till att glukostas upp från blodet är det ytterstviktigt att det inte frisätts närblodsockret är för lågt (diabetikersom behandlar sin diabetes medinsulin känner ju väl till att maninte får injicera sitt insulin omsockret ligger lågt). Därför finnsdet ett flertal mekanismer inne icellen som ser till att det är förstnär betacellen känner av att blodsockretär förhöjt, som insulinvesiklarnatransporteras upp tillcellmembranet. När de närmarsig cellmembranet fångas de uppav speciella ”krokar” som kännerigen just insulinvesiklarna. Efteratt de fångats upp och stannatvid cellmembranet så smälter deihop med själva membranet ochtömmer sitt innehåll av insulin uti blodet där det sedan transporterastill kroppens alla vävnaderoch resulterar i att socker tas upp.En något snarlik process pågår,bland annat i skelettmuskeln,som ett svar på att insulinet harfrisatts. I muskelcellen är det inteett hormon som finns förpackatinne i vesiklar. Istället återfinnsett protein, som har som uppgiftatt se till att sockermolekylenkan komma in över cellmembraneti vesikeln. När muskelnvilar, eller när det inte finnsnågot insulin i blodet, då liggervesiklarna med dessa transportproteiner(kallade ”GLUT” förglukostransportörer) inuti cellen.Men när muskeln får en signalfrån insulin, då startar processenmed att förflytta vesiklarna ochkroka fast dem i cellmembranetså att transportproteinet hamnari kontakt med blodet och kan taupp sockret. Just den här processenfungerar lite sämre hos mångapersoner med typ 2 diabetes.En spännande detalj i detta sammanhangär att fysisk aktivitet isig kan få vesiklarna i muskelnatt flytta sig upp till cellmembranet.Regelbunden träning gördessutom att själva förflyttningsprocessenav muskelns transportvesiklar,som svar på insulin,fungerar bättre. •Anna KrookProfessor, Institutionen förfysiologi och farmakologiKarolinska Institutet14 Diabetes Bladet Nr 4 2013