Klicka och läs nr 4! - Göteborgs Diabetesförening

D iabetesB
G ö t e b o r G s D i a b e t e s f ö r e n i n G
l a d e t
Nr 4 2008
Årgång 10
Reportage om
GASTROPARES
Läs mer på sid 8-11
Då rasade världen för
familjen Barknertz
Läs mer på sid 18-19

I n n e h å l l
7 Vuxenkollo på Grötö
8 Reportage om gastropares
13 Min familj, Emil 6 år
14 BUS-sidor
16 Världsdiabetesdagen
18 Världen rasar för familjen Barknertz
21 Kortisar
23 Läsvärt
K a n s l I e t
Öppettider: Måndag – torsdag 8.30 – 16.00,
lunch 12.00 – 13.00,
fredag 8.30 – 12.00.
Adress: Bomgatan 7, 412 64 Göteborg*
Telefon: 031-711 69 54
Telefax: 031-13 19 67
E-post: diabetes.gbg@comhem.se
Postgiro: 48 722-3
Bankgiro: 5452-3873
Hemsida: www.diabetesgbg.se
Nästa nummer av Diabetesbladet kommer ut
den 13 februari
Ansvarig utgivare: MariAnne Lymer
Redaktör: Christine Öberg
Redaktionskommitté: Lisbeth Blomberg,
Claes Bredvad-Jensen.
Annonsansvarig: Marianne Olofsson
Utformning & Tryck: Litorapid Media AB
Sänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i
Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka
dina bidrag före den 13 januari. Vi förbehåller oss rätten att
redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen
ansvarar ej för icke beställt material.
* Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller
4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen
mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
MariAnne
har ordet
Nu börjar vi närma oss slutet av året. Styrelsen
och jag hoppas att du som medlem
utnyttjat de möjligheter föreningen erbjudit
dig. Hela hösten har vi haft medlemsträffar
både på eftermiddagar klockan tre för dig som inte
vill gå ut på kvällstid och klockan halv sju för dem
som det passar bättre.
En nyhet som kommer under våren är att nyinsjuknade
diabetiker kan få en mentor att samtal
med. Det är någon som har lång erfarenhet av att
leva ett bra liv med diabetes. Vill du ha det kontaktar
du föreningens kansli.
Föreningens Barn- och ungdomsgrupp önskar
många aktiva föräldrar för att kunna ordna ännu
fler trevliga aktiviteter.
Göteborgs Diabetesförening skrev en motion till
riksstämman 2006 om att det behövs studiecirkelmaterial
för oss som har diabetes. Nu är ett sådant
material på gång och vi hoppas kunna ge mer
information om det i det första Diabetes Bladet
2009.
Har du lust och tid på dagar eller kvällar att leda
en sådan cirkel så hör av dig till kansliet. Friskvård
och egenvård för oss diabetiker är mer aktuellt nu
än tidigare. Turbulensen inom sjukvården kan vi
dagligen höra och läsa om i våra medier.
Göteborgs Diabetesförening erbjuder alla som är
medlemmar i vår förening eller i någon av regionens
föreningar att åka på Vuxenkollo hösten 2009
(läs mer om kollot på Grötö på sidan 7). Veckan på
Grötö innehåller friskvård, egenvård och utbyte av
erfarenheter. Välkomna att delta.
En liten uppmaning till dig som är diabetiker!
Nästa gång du besöker sjukvården för din diabetes:
glöm inte att fråga vad som finns om dig i det
Nationella Diabetesregistret, NDR. Du kan också
be att få ett utdrag ur registret. Det är mycket viktigt
att alla som behandlas för diabetes finns med
i NDR. Detta register ska finnas hos privata läkare,
vårdcentraler och diabetesmottagningar. Är alla
med blir det en bättre bild över hur diabetes vården
ser ut över hela landet. Det ger också landstingspolitiker
en möjlighet att ha kontroll över att diabetesvården
i länet/regionen är av hög kvalitet. Det
är till gagn för oss diabetiker. Har du frågor om
NDR så skriv till doktor Soffia Gudbjörns dottir på
Sahlgrenska sjukhuset.
Så till sist är det dags att tacka er alla medlemmar,
personal och övriga som är intresserade och
följer med vad som händer i Göteborgs Diabetesförening
genom att önska En God jul och Ett
Gott Nytt År!
3

4
Kalendarium
Alla medlemmar, både nya och gamla, är välkomna till MEDLEMSTRÄFFAR på
Bomgatan 7 i Göteborg. I vår gäller följande tider:
21 jan klockan 15.00-17.00 29 jan klockan 18.00-20.00
18 feb " 15.00-17.00 26 feb " 18.00-20.00
18 mars " 15.00-17.00 26 mars " 18.00-20.00
15 april " 15.00-17.00 23 april " 18.00-20.00
13 maj " 15.00-17.00 28 maj " 18.00-20.00
Den 29 januari och 18 februari kommer Bayer att informera om blodsockermätning i
samband med medlemsträff.
Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Vi är tacksamma om du anmäler dig till kansliet i
förväg.
***
Kalendariet för barn- och ungdomsgruppen finner du på BUS-sidorna.
NATUR & KULTURGRUPPEN ber att få önska GOD jul
Vårens program presenteras i DiabetesBladet nummer 1 2009. Första träffen blir
den 3 mars. Klockan 12.00 träffas vi innanför dörrarna till Konstmuseets stora entré.
Välkomna.
Har du frågor om vårens program så ring gärna Monica Ullbrandt på telefon 031-96 25 44.
På årets sista
N&K-träff åt vi
jullunch och pla-
nerade för vårens
aktiviteter
Diabetes Bladet Nr 4 2008

KALASMAT FÖR BARN MED DIABETES
GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING
har cirka 1.565 medlemmar. Det finns
cirka 25.000 diabetiker i Göteborgsområdet.
HJÄLP OSS ATT SPRIDA
INFORMATION OM FÖRENINGEN!
DU FÅR EN BIOBILJETT FÖR
VARJE VÄRVAD MEDLEM.
Det kostar bara 290 kronor/år att vara medlem
och då får du årsprenumerationer av tidningarna
Diabetes och DiabetesBladet samt möjlighet
att gå på föreläsningar, studiecirklar och andra
aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns
även en föräldragrupp.
Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem
så att vi kan skicka dig en biobiljett.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Jan Feb Mar
Temakväll med Katarina Hesselgren, utbildad friskvårdsrådgivare med typ 1 diabetes
och mamma till två barn på 2 och 4 år. Katarina delar med sig av sina egna
erfarenheter av att laga god mat som barn tycker om och som håller blodsockret
på en bra och stabil kurva.
Tid: 25 mars 2009 klockan 18.30-20.30
Lokal: Göteborgs Diabetesförening på Bomgatan 7.
Vi bjuder på kaffe/te och smörgås.
Varmt välkommen med din anmälan till kansliet tel. 031-711 69 54 eller e-post
diabetes.gbg@comhem.se
OBS! Vi kan vara högst 25 deltagare, •så skynda dig med anmälan!
KOM MED OCH GÖR EN INSATS I VÅR FÖRENING!
Den 22 mars 2009 är det årsmöte. I år har vi en ovanligt stor, entusiastisk och
kunnig styrelse. Vi är många som arbetar både i och utanför styrelsen. Vi har
bland annat varit ute och informerat om föreningen och om diabetes vid ett flertal
tillfällen. Några slutar i styrelsen vid årsmötet och vi vill gärna ha några nya som
kan ta deras platser. Ju fler vi är som arbetar för att förbättra för alla med diabetes
desto bättre. Om du själv vill vara med och arbeta tillsammans med oss eller
om du vet någon annan som kan tänkas ha tid över för föreningsarbete så hör
av dig. Ring och tala med Sol-Britt Wettergren i valberedningen. Hon finns på
kansliet tisdagar och torsdagar. Telefon 031-711 69 54.
Apr Maj
TILL NYINSJUKNADE DIABETIKER
Behöver du någon att samtala med som har egen
lång erfarenhet av att leva ett bra liv med diabetes.
Kontakta i så fall Göteborgs Diabetesförening för
att få en egen mentor som kan hjälpa dig med
många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjälpa
dig med medicinska råd. Dessa ska din läkare och
diabetessköterska bistå dig med.
Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg.
Telefon: 711 69 54
E-post: diabetes.gbg@comhem.se
Hemsida: www.diabetesgbg.se
5

Hej, D u k o m m e r vä l m e D på
Vuxenkollo till hösten -09!
Vad kan vara bättre än att ge
sig själv något värdefullt för
den egna framtiden?
Kanske blir det en julklapp till
dej från dej. Passa på att ge dej
den bästa present du kan få,
nämligen fem dagar egenvård
ute på en helt bilfri ö i Öckerö
kommun.
Visste du att denna kommun
endast består av öar, inte mindre
än tio stycken. Räknat från
syd till norr ligger: Fotö, som
har broförbindelse till Hönö,
som förbinder Öckerö och
nästa sammanhängande ö som
heter Hälsö. Längst norrut på
Hälsö ligger Burö färjeläge,
som tar dej vidare norrut till
Källö Knippla, Hyppeln och
Rörö. Innanför dessa öar mot
fastlandet ligger Björkö, Kalvsund
och Grötö. Det är helt underbart
med ett så omfattande
örike alldeles utanför storstaden
Göteborg.
På Grötö kommer du att få helpension
med tre mål mat och
för- och eftermiddagsfika varje
dag. Du har även tillgång till
pentry och dusch på rummet.
Själv ser jag fram emot alla möten
med nya människor under
kurstiden. Att få social samvaro
samtidigt som jag får utbyta
erfarenheter med andra som
precis som jag har diabetes. Jag
vet av erfarenhet att just dessa
samtal ger väldigt mycket.
Varje dag kommer kunnig
personal från läkemedelsföretag
och sjukvården (det senare
skulle jag önska hette friskvården),
samt dietister med flera att
hålla föredrag och ge utrymme
till många egna frågor i dagens
ämne.
Fullständigt program får du
när du har erlagt anmälningsavgiften.
Även om dagarna framförallt
kommer att gå i kunskapens
tecken så kommer du att få god
tid för avkoppling. Även avkoppling
hör till friskvård och
det är en friskare framtid vi
siktar emot; att vi med vår nyvunna
kunskap i egenvård ska
komma att belasta sjukvården
mindre och att vi får kunskap
om hur vi bäst motar följdsjukdomarna.
Vi ser fram emot att träffas på
Göteborgs Diabetesförenings
Vuxenkollo i augusti (vecka 35)
år 2009.
Vill du veta mer kan du ringa
till vårt kansli tel. 711 69 54.
Eller kontakta någon av kursledarna
Monica och MariAnne.
MariAnne Lymer
tel. 701 78 85
Monica Ullbrandt
tel. 96 25 44
OBS
SISTA ANMÄLNINGSDAG
ÄR DEN 28 mars 2009.
Anmälningsavgift, 20% av den
totala kostnaden, ska vara insatt
på föreningens konto senast den
30 mars 2009.
Kostnad i dubbelrum är 2.000
kronor per person. Eget rum
går att ordna mot tillägg på
cirka 600 kronor. n
Monica Ullbrandt
Diabetes Bladet Nr 4 2008
En av de vackraste dagarna
i maj 2008 var några
styrelsemedlemmar plus
kanslipersonalen ute på
Grötö för att reka.
Samtliga intygar att ön
och anläggningen utföll
till största belåtenhet.
BILD: HASSE KIMMEVIK.
7

CH ristian Wesslau
GASTROPARES
Gastropares är en inte
ovanlig komplikation
vid diabetes. Men
sjukdomen är trots det rätt
okänd. Symptomen för gastropares
är vanliga. Vem har inte
förstoppning, gaser, uppkördhet
och uppstötningar ibland?
Skillnaden är att den som har
obehandlad gastropares har
problem med magen i stort sett
alltid när han eller hon äter.
När man har gastropares så arbetar
magsäcken inte som den ska.
Den är delvis förlamad. Finfördelningen
av maten i magsäcken
går för långsamt liksom tömningen
av maten vidare till tunntarmen.
- För den som har diabetes och
gastropares innebär det att man
måste ändra sina rutiner vad gäller
mat, insulinsort och när man
tar sitt insulin, säger Christian
Wesslau, läkare på Diabetescentrum
på SU Sahlgrenska.
Normalt tar man sitt måltidsinsulin
i samband med att man börjar
äta. Lagom till att maten lämnar
magsäcken så finns insulinet i blodet
för att ta hand om stärkelsen,
när den brutits ned till socker.
För den som har fördröjd magsäckstömning
betyder det att insulinet
finns i blodet långt före det
att maten passerat magsäcken.
Resultatet blir lågt sockervärde -
känning. När maten sedan långt
om länge lämnar magsäcken så
finns det för litet insulin i blodet
för att ta hand om sockret. Resultatet
blir höga blodsockervärden.
- Om man lär sig äta på ett nytt
sätt; alltså limpa istället för rågbröd,
köttfärs istället för helt kött
och genomkokta grönsaker istället
för råkost - då kan man leva
ett bra liv utan stora magproblem.
8
Men visst kan det vara svårt att
lära sig att det som tidigare varit
nyttig mat nu är tabu, säger
Christian Wesslau.
- Slarvar man får man problem.
Någon gång kan man väl göra det
men det är ju ett ganska högt pris
att tvingas kräkas efter maten.
Till slut längtar man inte efter sådan
mat som man mår dåligt av.
Att man riskerar nervskador när
man haft diabetes i många år är
allmänt känt. Det vanligaste är
nedsatt känsel i fötterna. Men
det autonoma nervsystemet har
många funktioner. Det sköter
sådant som inte styrs av viljan.
Känsloreaktioner som hjärtklappning,
att svettas och att rodna till
exempel. Även magens och tarmens
sätt att arbeta styrs av det
autonoma nervsystemet förklarar
Christian Wesslau.
Det är svårt att förebygga gastropares.
Det är huvudsakligen personer
som haft diabetes i många
år som får det. Ingen med diabetes
har ständigt bra sockervärde.
Men om man genom livet klarar
att hålla skapligt bra sockervärden
så är risken mindre att man drabbas
av diabeteskomplikationer.
Kosten och att dricka vatten till
maten är det effektivaste medlet
för att hantera gastropares. Det
finns läkemedel som kan vara ett
komplement; som påskyndar processen
i magen. Man kan också
operera in en liten pacemaker i
magsäcken. Den ger impulser
som får magsäcken att arbeta något
bättre. Hjälpmedlen löser inte
problemen men kan vara en hjälp
för patienten.
- Om du har symptom enligt
ovan så är det viktigt att du tar
upp det med din läkare, eftersom
besvären kan betydligt förbättras
med rätt åtgärder, avslutar
Christian Wesslau. n
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- När man har gastropares så arbetar magsäcken
inte som den ska. Finfördelningen
går väldigt långsamt. Maten blir liggande i
magsäcken längre tid än avsett. Det gör att
man inte mår bra, man kräks till exempel
lättare. Genom att äta lättsmält mat mår
man bättre, säger Christian Wesslau, läkare
på Diabetes centrum på SU Sahlgrenska.
Fakta
Det gäller att ha en bra timing mellan
effekten av insulinet och upptaget av
stärkelse från tarmen.
● Hos en person som inte har diabetes
så går signalen om insulinproduktion
till bukspottskörteln så fort man stoppar
maten i munnen. När maten hunnit
till tarmen har insulinnivån i blodet
börjat stiga. Även för friska personer
är det bra med ”långsam” mat.
● När man har diabetes - men inte
gastropares - är det bra om maten
inte passerar magsäcken för snabbt -
för att ge insulinet en chans att hinna
ut i blodet tills sockret från stärkelsen
kommer dit. Bra livsmedel för den
här gruppen är råa grönsaker, rågbröd,
fullkornspasta och liknande.
● När man har diabetes och gastropares
tar det lång tid för maten att passera
magsäcken på grund av att musklerna
i magsäcken inte fungerar som de
ska. Maten kan bli liggande i flera
timmar om man ätit mat som inte är
finfördelad. Man får konsultera sin
läkare för att hitta en insulinsort som
passar till fördröjd magsäckstömning
- för att undvika höga och låga blodsockervärden.
Maten man äter ska
vara finfördelad, gärna mosad. Sådan
mat passerar magsäcken snabbare.

eva ol a u s s o n
Dietist på
Diabetescentrum
En del har först varit på
akuten för misstänkt
hjärtinfarkt. Andra
har blivit undersökta på öronnäsa-hals-avdelningen
för svalg
problem. Dietist Eva Olausson
får ofta in diabetespatienter som
andra inte kan hitta några konkreta
fel på. Då lägger hon pussel.
Ställer frågor om smaken på
uppstötningar och om gaser. Om
hur mycket toapapper patienten
använder och om stress. Vad
man äter och när och hur mycket
insulin man tar.
Eva Olausson är dietist på Diabetescentrum
på SU Sahlgrenska.
Som sådan kommer hon i kontakt
med diabetespatienter från hela
Västra Götaland. Eva började
tidigt intressera sig för gastropares.
Hon var på föreläsningar på
90-talet som handlade om gastropares.
Hon fick höra att det inte
gick att hjälpa dessa patienter med
koståtgärder. Detta trodde hon
inte på. Hon började forska och
kunde bevisa ett samband mellan
blodsockernivåer och magsäckstömning.
- 20-25 procent av alla personer
med diabetes anses ha gastropares,
säger Eva Olausson. En del
har haft diabetes under många år,
andra kortare tid som till exempel
tio år men har under denna tid
haft ett högt HbA1c.
Hennes uppfattning är att gastropares
inte är så känt inom sjukvården.
Nu håller hon på med en
klinisk studie där hon bland annat
undersöker om anpassad kost kan
förbättra symptom och blodsocker
och om den eventuellt har en
läkande effekt på en magsäck med
fördröjd tömning.
En testmetod man använder inom
hela EU går ut på att patienten får
äta mat tillsammans med en isotop.
Sedan följer man matens väg
genom magsäcken via en dataskärm.
- Häromdagen, berättar hon, var
det en patient som hade 89 procent
av måltiden kvar i magsäcken
efter två timmar. Det är en rejäl
fördröjning. Vissa måltider kan
man ha problem med i fem-sex
dagar. Något som givetvis påverkar
blodsockret.
Den kliniska studien baserad på
mat hoppas Eva Olausson kunna
genomföra i vinter. n
Christine Öberg
Symptom på gastropares kan
vara:
● Blodsockerfall efter måltid inom
två timmar, trots normala eller små
insulindoser
● Insulinkänningar som är svåra att
häva
● Aptitlöshet, aldrig hungrig, skulle vilja
"slippa äta"
● Mätt på en mindre portion mat
● Illamående mellan måltiderna
● Sväljningssvårigheter (stopp i halsen)
eller hosta i samband med måltid
● Uppstötningar och rapningar
● Uppkörd eller buksvullnad efter
måltid, så att kläderna nästan "inte
räcker till"
● Kräkningar
● Gasfyllda diarréer
● Gaser och svår förstoppning
● Avföringsinkontinent
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- Vid obehandlad gastropares kan blodsockret
falla från 11 till 2 på två timmar. Det är
viktigt att man får diagnosen ställd så att
man kan få hjälp, säger dietist Eva Olausson.
Eva Olausson behöver diabetiker
med magbesvär som kan medverka
i hennes studie. Har du
något eller några av besvären i
tabellen nedan och vill vara med
och hjälpa forskningen framåt vad
gäller gastropares så hör av dig till
eva.a.olausson.@vgregion.se eller
ring tel. 031-342 26 56.
Så här testar du dig själv för
att se om du har gastropares:
● Du måste ha ett bra blodsockervärde
när du gör den här testen. Annars kan
man inte lita på resultatet.
● Ät middag bestående av kött, rårivna
morötter och fullkornspasta. Ingen
dryck. Kolla blodsocker och ta din
vanliga insulindos innan maten.
● Efter måltiden mäter du blodsockret
en gång i halvtimmen - fyra gånger.
● Har blodsockret sjunkit efter 30 minuter
kommer kurvan sannolikt att
fortsätta att sjunka. Då är det troligtvis
gastropares du har.
● Har det första värdet istället stigit
och de övriga tre sjunker - så har du
förmodligen inte gastropares men för
hög insulindos.
Läs mer om gastropares på sid 11
9

ma r i a n n e r ly m e r
Att ha gastropares
- en bekännelse
1960 fick jag som fjortonåring diagnosen diabetes mellitus. Jag
och mina föräldrar accepterade detta faktum, efter allt kissande
och min viktförlust. Hade blivit bara skinn och ben.
Ingen i min släkt har diabetes så mina föräldrar
trodde att jag bara var tonårslat tills min mamma
en dag sa: Flickan måste till doktorn. Sagt och
gjort. Prover togs. Samma dag åkte föräldrarna
med mig till lasarettet i Jönköping för inläggning
och insulininställning.
Nu har det gått 48 år med diabetes. Jag har två
barn, har rest runt i världen och gjort det mesta
som jag önskat.
På senare år har insulinkänningarna kommit trots
att jag ätit. Ibland har blodsockret varit högt fastän
jag inte har ätit på några timmar.
För några år sedan tog jag upp problemet med min
diabetesdoktor och han skrev en remiss för undersökning
av magsäcken. Efter en tid kom en kallelse.
Väl där fick jag en omelett/pannkaka med
isotoper i att äta. Sedan följdes matens väg genom
magsäcken. Troligtvis hade jag en fördröjning av
matens passering genom systemet. Efter en tid fick
jag tid hos dietist Eva Olausson som är specialist på
denna störning.
Tiden gick och jag glömde bort Evas råd. Kanske
var det en självförnekelse; att detta inte gällde
mig.
Jag har aldrig haft svårt att acceptera en kolhydratreglerad
och fettreducerad kost. Jag har följt dietisternas
råd om att äta grovt bröd med hela korn i
och gärna råa grönsaker och rårivna morötter före
lunchen eller middagen. Min kost har oftast bestått
av bönor och linser istället för kött samt fisk
ett par gånger i veckan.
På försommaren 2008 får jag ett samtal av Eva
Olausson. Hon tycker jag ska gå på en kurs för
gastroparespatienter. Jag förnekar fortfarande för
mig själv att jag har gastropares. Jag säger käckt till
Eva att hon får gå in i min journal och läsa svaret
på omelett/pannkaksätningen.
Så glömmer jag bort detta igen - tills det en dag
kommer en inbjudan till kurs för diabetiker med
gastropares. Jaha, tänker jag, då är det så att min
magsäck inte jobbar som den ska!
Nyfiken går jag naturligtvis på kursen. Av Eva
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Olaussons och Christian Wesslaus pedagogiska information
förstår jag att mina låga och höga sockervärden
hör ihop med mina magproblem.
Det är inte lätt att acceptera budskapet. Efter alla
år med rårivna morötter och annan kost som jag
fått lära mig är bra för mig så får det nu bli mat
som går att krossa med en gaffel eller mat mixad
till max två millimeter. Inte ens linserna får undkomma
mixerstaven. Som tur var fick vi på kursen
både teori och praktik. Hälften av gänget lagade
god mat, medan den andra hälften hade kostteori.
Det ingick en uppföljningsdag. Den var bra. Då
gick vi igenom hur det gått med maten hemma sedan
vi i gruppen sågs senast. Jag vet inte men jag
tror att det var jag som haft det kämpigast att lägga
om kosten. Det har varit svårt för mig att få tillbaka
den matglädje jag haft.
Jag berättade för gruppen att det blev barnmatsburkar
när jag inte orkade att mixa och mixa. Eva
tröstade och skrev ut näringsdryck på recept. Det
tar jag till när jag inte planerat måltiden.
Än idag har jag inte återfunnit min matglädje. För
det här med att bara äta mixad mat är inte min grej.
Vännerna runt mig har stor förståelse och har helt
accepterat min situation. Ta av det som du tycker är
OK för dig säger de.
Kanske blir det problem när jag ska iväg på flerdagskonferenser.
Jag får finna en lösning när problemen
kommer. Jag brukar alltid hitta lösningar.
Kanske blir det en pytteliten mixerstav med batteri
som jag kan ha i handväskan. Finns det sådana? Å
andra sidan finns det säkert något att äta som höjer
blodsockret. Problem är till för att lösas, eller hur?
Med facit i hand tycker jag att det är bra att jag har
tagit tag i problemet med lågt och högt blodsocker
tillsammans med min diabetesläkare Jansson. Stort
tack till honom för hans support.
Nu ska jag ta en promenad med min hund Viktor
som är till stor glädje för mig. n
MARIANNE R LYMER
med diabetes och gastropares
11

yn g v e tö r n
MIN
FAMILJ…
Mitt barnbarn Emil 6 år
När jag fick reda på att Emil
hade fått diabetes fick jag starka
skuldkänslor. Jag hade sedan 14
år diabetes typ 2. Vid noggrann
genomgång av tidigare familjemedlemmar
och släktingar var
det endast min mormor som
hade haft diabetes typ 2. Var
det då vi som låg bakom Emils
sjukdom?
Efter beskedet om Emils sjukdom
började jag och Emils mormor att
läsa mycket litteratur om diabetes
men vi lyckades inte hitta något
säkert svar på varför Emil hade
drabbats av denna sjukdom. Istället
började vi lägga vår kraft på att
jämna vägen för honom och hans
familj för att göra allt så lätt och
smidigt som möjligt.
Vi hade möjlighet att vara med
under stora delar av sjukhusvistelsen
på Drottning Silvias Barnsjukhus
i Göteborg. Vi fick träffa
läkare, sköterskor och kuratorer
med specialkunskap och fick på så
sätt mer och mer information om
sjukdomen. Det är ingen tvekan
om att vi blev imponerade av vårdgivarnas
kompetens och skicklighet
att ta hand om både Emil
och oss anhöriga. Vi blev mycket
lugnare genom utbildningen och
kände oss tryggare inför Emils
framtid. Jag glömmer aldrig när
jag och Emil satt och resonerade
och Emil ställde frågan ”Morfar,
ska jag vara sjuk i hela mitt liv?”
Utan att tveka svarade jag med
full övertygelse ”Emil, utvecklingen
går så snabbt framåt så jag
är övertygad om att det är bara en
tidsfråga innan olika hjälpmedel
eller transplantationer gör att du
blir av med din sjukdom.”
Som morföräldrar till Emil och
hans lillebror Axel vill vi vara tillsammans
med dem så mycket vi
kan och ge dem så mycket som
möjligt av våra livserfarenheter.
Det är drygt ett år sedan Emil
drabbades av diabetes och mycket
har hänt sedan dess. I början var
det svårt att se Emil lida när han
skulle byta flygplan (Insuflon) eller
ta sitt stick i fingret för blodsockertesten.
Nu går det smidigt
och man märker det knappast.
Men när det är vår uppgift att
hålla reda på tider och mängder
känner man ett stort ansvar.
Jag spelar mycket golf och det
håller mig i form och med bra
värden. Det är en stor glädje när
jag får träna med Emil och Axel.
Jag uppmuntrar också hans fotbollsträning
och simning. Och
när barnbarnen besökte oss senast
lärde sig Emil cykla. Det är
fantastiskt att ha barnbarn och få
följa deras utveckling. Kanske har
Emils diabetes bidragit till att vi
än mer tar vara på detta och att vi
kommit familjen närmare. n
MORFAR YNGVE TÖRN,
67 ÅR
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Emil, hans lillebror Axel och morfar
Yngve har fredagsmys ihop.
Hole in one!!! Emil brukar följa med morfar
Yngve till golfbanan.
13

BUs SIDaN
14
Det årliga glasstestet är
bara en av många roliga
saker man gör på sommarlägret
på Bobergsgården.
BILD: Michael Berndtsson
BOBERGSLÄGRET
Av Daniel Berndtsson, 12 år.
12/9
Vi kom fram till den alldeles vid
havet belägna Bobergsgården
cirka klockan 18.30. Vi (jag och
pappa) började med att bli inkvarterade
och jag valde glass till
det årliga glasstestet. Efter cirka
en halvtimme var det presentation
av alla lägerdeltagare och
lägerledare.
Sen skulle jag, pappa och två föräldrar
till göra kvällens grillning.
Vi grillade korv med bröd och
fick grönsaker & saft till. Mums!
Vi hade tänt en eld vid grillen,
grillen var gammal och glödande
kol föll genom botten. Det löste
vi genom att blöta ner marken
under grillen med vatten.
När alla hade fått korv och blivit
mätta minglade vi lite runt
brasan innan vi gick in igen. Det
var varmt att sitta vid den öppna
elden.
13/9
Denna dag började med att jag
väcktes av en fågel som satt utanför
vårt fönster och sjöng. Efter
en stund går jag och äter frukost.
Göteborgs
Diabetesförening
M Jag vill bli medlem
M Jag har diabetes M Typ 1 M Typ 2
För mer information se www.diabetesgbg.se
eller ring 031-711 69 54
Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tel bost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Mobil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
E-post . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Födelseår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Efter frukost var det dags för det
årliga glasstestet. Alla som ville
fick glass. Mitt glasstest gick utmärkt.
När glassen var uppäten så gick
man antingen en poängpromenad,
spelade volleyboll eller pysslade.
Till lunch var det köttbullar
med pasta. Sen kom en cirkusinstruktör,
Martin, som lärde
barnen cirkustrix som de visade
för de vuxna. Sen var det middag
och det var flygande Jacob.
Efter middagen var det tävlingar
(till exempel säckhoppning). På
kvällen var det grillspett. Sen ett
disco för barnen och läggdags.
14/9
Sista dagen var det föreläsning
med Peter Adolfsson. Den
handlade om diabetes i samband
med olika fysiska aktiviteter. Jag
tyckte den var intressant. Visste
ni till exempel att man kan
äta apotekets glykos-tub på 22
meters djup?? Det var tacos till
lunch och sen slutade lägret på
Bobergsgården 2008.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
BÄSTA JULKLAPPEN
TILL MORMOR OCH FARFAR
Ett bra sätt att komma över sin oro och sorg över att
ens barnbarn har fått diabetes är att skaffa sig kunskap
om sjukdomen. Ge ett medlemskap i Göteborgs Diabetesförening
till dina föräldrar och svärföräldrar. Då
kan de gå på föredrag, studiecirklar och medlemsträffar
som föreningen ordnar - och de får årsprenumerationer
på tidningarna Diabetes och DiabetesBladet.
Allt för 290 kronor per år.
Vi kommer att ha en speciell träff för mor- och farföräldrar
under våren.
Frankeras ej
Mottagaren
betalar
portot.
Göteborgs
Diabetesförening
SVARSPOST
20239510
402 20 Göteborg
Vi träffas för att prata av oss om våra känslor
inför att våra barnbarn har fått diabetes.
Förhoppningsvis kan vi peppa varandra
att gå vidare och bli en resurs för våra
barn och barnbarn.

KALENDARIUM FÖR BARN-
OCH UNGDOMSGRUPPEN
5 feb. Träff för far- och morföräldrar klockan 18-20.
18 feb. Träff för föräldrar kl. 18.30
1 april Träff för föräldrar kl. 18.30
Plats: Bomgatan 7. Vi bjuder på kaffe och smörgås.
Ring och anmäl dig till kansliet 031-711 69 54.
Den vackraste dagen i augusti samlades
några familjer med barn med diabetes
i Vättlefjäll för att paddla kanot.
Vi paddlade genom fem sjöar och slog
läger och grillade vid den sista sjön i
sjösystemet. Barn och vuxna pratade
och lärde känna varandra och några
passade på att känna på vattnet och
plocka kantareller.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Alla aktiviteter ordnas av föräldrar till
barn med diabetes. Håll utkik efter
datum för möten i DiabetesBladet om
du vill vara med och engagera dig eller
få information om aktiviteter. Vi kommer
även att lägga ut den informationen
på hemsidan.
Välkomna!
I månadsskiftet augusti-september var
det dags för det årliga Lysestrandslägret,
som vänder sig till barn med
diabetes i regionen. Som vanligt blev
det mycket uppskattat av både barn
och vuxna. Barnen såg att de inte var
ensamma om sin diabetes och fick tips
av kompisar. Vi vuxna kunde diskutera
sådant som utomstående inte kan
sätta sig in i när det gäller diabetes. Vi
umgicks och sjöng sånger kring lägerelden,
vi lekte och fick information
om produkter. Diabetesläkaren Mats
Bonnier talade om diabetes och godis
bland annat och kom med många nya
infallsvinklar. På lördagskvällen var
det maskeraddisko med limbo och popcorn.
Det var nöjda men trötta barn
som åkte hem på söndagen.
MALIN ÖBERG
BILDER. MAGNUS BROBACK OCH MALIN ÖBERG
15

Den 14 nove m Be r
Världsdiabetesdagen
Den 14 november var 250.000 människor i
69 olika länder ute och promenerade Global
Diabetes Walks för att uppmärksamma
diabetes mellitus. På Brännö
gick 27 barn och fyra vuxna runt
fårhagarna. Det var Brännös första
Global Diabetes Walk. Därefter åkte
Egil Dahlstedt, 8 år, tillsammans
med storebror Toste och mamma
Ami in till Nordstan för att sälja igelkotten
Sticke - Barndiabetesfondens
maskot. I Australien är Barndiabetesorganisationens
maskot ett bi.
De fick inte sålt så jättemånga igelkottar
(cirka 12 stycken) men fick många bra
tillfällen att berätta om diabetes. I Nordstan
stod även fem representanter för Göteborgs Diabetesförening.
Informationsmaterial, tidningar, reflexer,
tatueringar och ballonger delades ut. Många frågade om
diabetes är något man får efter att ha ätit för mycket godis. Det viktigaste
under denna dag var att sprida information. Andra som köpte
igelkottar hade haft diabetes sen de var små. De blev glada av att se hur
sjukdomen uppmärksammades. På kvällen, dagen till ära, lyste Scandinavium
och Operan blå. n
AMI SKÅNBERG DAHLSTEDT
Den 14 november var det Världsdiabetesdagen. Den uppmärksammades
över hela världen. Bland annat genom promenader, Global
Diabetes Walks, och genom att byggnader lystes upp med blått ljus.
Årets tema är barn med diabetes.
I Göteborg celebrerade Diabetesföreningen dagen genom att sprida
information om diabetes. Vi stod på Nordstadstorget och pratade
med fredagsshoppande göteborgare och turister. Vi svarade på frågor
och delade ut informationsmaterial - och sålde "pins", igelkotten
Sticke och nallen Sötis - för att stödja forskningen om diabetes. Varje
dag får två barn i Sverige diabetes och ännu har man inte svar på varför
de drabbas. Det krävs mycket forskning för att lösa gåtan. n
C.Ö.
16
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Ett glatt gäng från Brännö trotsade regnet
och promenerade runt Brännös fårhagar
för att sprida kunskap om att det
var Världsdiabetesdagen.
FOTO. LENA NEUGEBAUER
Många tog sig tid att stanna till och
prata om diabetes med Göteborgs
Diabetesförenings medlemmar.

två D a g a r ti ll j u l a f to n. al lt va r pyntat o C H kl art.
Då rasade världen för trebarnsfamiljen
Barknertz i Åsa
N
är Anna-Lena Barknertz
fick veta att yngsta
barnet, femåriga dottern
Linda, hade diabetes förstod hon
inte hur man skulle kunna fungera
som en familj framöver. Hur skulle
man kunna fira jul, födelsedagar,
resa på semester eller ens ha fredagsmys
längre?
Idag är Linda 17 år. Vi sitter
och fikar i gillestugan i huset
i Kungsbacka dit familjen nyss
flyttat.
- Visst är det ett problem att
ha diabetes. Men det har gett
mig väldigt mycket. Jag kan till
exempel mycket om min kropp
och jag har kompisar med diabetes
över hela världen, säger
Linda medan hon gosar med
hundarna Shiva och Willma.
Lindas mamma Anna-Lena
tänker med fasa på den första
tiden som mamma till ett barn
med diabetes.
- Jag var ingen bra mamma då.
Jag var inte stark, bara förtvivlad.
Jag kunde inte trösta och
stödja. Jag ville själv bli kramad
och omhändertagen.
Anna-Lena som är barnsjuksköterska
gick på vidareutbildning
det här året. Hade bland
annat varit på en föreläsning
om diabetes typ 1. När Linda
blev onormalt törstig förstod
Anna-Lena direkt vad det var.
Efter kontakt med lasarettet fick
hon bekräftelse.
- Jag minns inte så mycket från den
julen, säger Linda. Men jag vet att
jag frågade om mamma också hade
fått den där sjukdomen eftersom
hon var så ledsen…
Som alla föräldrar ville Anna-Lena
och hennes man Bosse det allra bästa
för sitt barn. Hon skulle få rätt mat
och rätt behandling. Inget slarv.
18
Linda har två storasyskon. Även
för dem måste livet gå vidare. De
skulle förstås få lördagsgodis som
vanligt.
- Pappa och Helena och Henrik
smög iväg på lördagarna när Bolibompa
började, berättar Linda.
Upp till vardagsrummet. Mamma
och jag satt nere i källaren vid teven
där. Jag fick en halv tablettask.
- Jag har haft en svårinställd diabetes. Nu
för tiden fungerar det rätt bra. Men visst
är det toppar och dalar. Idag avstår jag
oftast från att ta något jag vet höjer mitt
blodsocker. Jag tycker inte att det är värt
det. Tar en Ramlösa istället för en cola till
exempel, säger Linda Barknertz och kramar
om sina hundar Willma och Shiva.
Linda var rasande. Skrek att "jag
vet att ni luras. Jag vet vad ni gör.."
Trots att hon inte fick sin påse med
godis på lördagarna som tidigare så
var blodsockret rekordhögt. Av pur
ilska.
Första halvåret var tufft för hela familjen.
- Räddningen kom när vi fick kontakt
med läkaren Mats Bonnier,
säger Anna-Lena. Vi har tackat ho-
Diabetes Bladet Nr 4 2008
nom en massa gånger men han förstår
nog inte hur mycket han faktiskt
har betytt för hela vår familj.
Mats Bonnier tog med Linda till
en godisaffär. Gav henne en påse
och sa att hon fick ta vad hon ville.
Anna-Lena försökte ingripa när
Linda valde godis. Ville få henne
att välja sorter som var "nyttigare"
än andra. Ville få henne att inte ta
så mycket. "Ut ur affären" sa
Mats Bonnier. Linda skulle
få välja precis vad hon ville.
Nu 13 år senare säger Anna-
Lena:
- Det finns värre saker än att
ha högt blodsocker någon
natt. Mats Bonnier lärde oss
att vi måste fortsätta att vara
en familj som gör saker tillsamman,
som gör samma saker.
Att Linda måste få känna
att hon är som alla andra.
- Visst fick jag ofta leksaker
istället för godis även senare,
säger Linda. Det var ingen
av mina kompisar som hade
så många Barbiedockor som
jag. Men det var viktigt för
mig att jag precis som mina
syskon och kompisar fick
en tjuga på lördagarna att
springa och köpa godis för.
Det var viktigt att jag också
kunde berätta om allt godis
jag fick i påskäggen.
Första sommaren åkte familjen
på semester till Cypern.
Anna-Lena och Bosse var
oroliga för hur det skulle gå. Om
maten skulle passa Linda, hur värmen
skulle påverka hennes diabetes
och så vidare. Men det gick jättebra.
- Jag minns hur förvånad jag blev en
gång när vi var på Cypern. Mamma
kom med en jättestor glass till mig.
Jag tänkte att nu har mamma blivit
tokig, säger Linda och skrattar.
Men mina syskon ville ha glass - och
då skulle jag förstås också få en.

När Linda skulle börja i förskoleklassen
ville skolan inte ta emot
henne. Hon skulle placeras i en
skola för barn med särskilda behov.
Familjen kontaktade en advokat.
Det som familjen arbetat för att
lösa under flera månader klarades
av på fem minuter. Skolstyrelsen
och rektorn hade plötsligt inga invändningar
mot att Linda började i
samma klass som sina lekkamrater.
- Det var mycket svårt i början
att ha ett barn med diabetes. Inte
minst led jag av hur omgivningen
reagerade. Som mamma blir man
som en tigrinna när man har ett utsatt
barn. Man blir inte populär.
Diabeteslägren har varit oerhört
viktiga för Linda och hennes familj.
Diabetesen har gjort Linda
och Anna-Lena känslomässigt beroende
av varandra. När Linda första
gången skulle på läger och vara
ifrån sin mamma under en helg är
något ingen av dem glömmer.
- Vi hade husvagn och bodde vid
stranden i närheten. Vi hade vänner
där och vi skulle äta kräftor och
dricka vin. Vi skulle koppla av för
första gången på länge, säger Anna-Lena.
Men när hon hade kört Linda till
lägret och efter mycket vånda lämnat
sin lilla dotter i de unga ledarnas
vård så kände hon inte för att
fira. Det blev varken kräftor eller
vin. På söndagen när hon skulle
hämta Linda var det en förändrad,
mer självständig dotter hon fick leta
rätt på. En dottern som inte alls ville
åka hem. Linda hade fått många
nya kompisar och för första gången
kände hon att hon inte var ensam
om att ha diabetes och att hon var
privilegierad som fick vara på läger
och ha kul.
- Jag har varit på alla diabetesläger.
Nu är jag med som ledare. Försöker
betala tillbaka för allt som jag
fått under åren. Nu är det jag som
motar iväg föräldrar som inte vågar
lämna sina barn, säger Linda. Det
är så viktigt för barn att träffa andra
med diabetes. Många av mina bästa
vänner är sådana som jag träffade
på läger när jag var liten.
Linda går i tredje ring. Där går
också hennes bästis AnnaLisa som
hon känt sen första Lysestrandlägret.
Linda och AnnaLisa arrangerar
sedan ett par år verksamhet
i Kungsbacka för barn med
diabetes. En gång i veckan träffas
man och leker. Dit kommer inte
bara Kungsbackabarn utan också
barn från Göteborg i åldrarna två
till åtta år.
Linda är aktiv i Ung Diabetes och i
Diabetesföreningen i Kungsbacka.
Hon vill gärna fortsätta att arbeta
med information om diabetes.
Linda har under hela uppväxten
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- Har man ett barn med
diabetes får man en mycket
nära relation, säger Anna-
Lena Barknertz. Under
Lindas uppväxt hade jag
absolut koll på hennes värden.
Nu är hon vuxen och
har själv ansvaret. Det är
vemodigt - men bra.
haft svårinställd diabetes. Flera
gånger har hon fått åka akut till
sjukhuset efter att ha blivit insulinresistent.
Den som förmodligen
räddat hennes liv några gånger är
Willma. Willma är en blandrashund.
En fyrvägskorsning skojar
Linda. Willma reagerar omedelbart
om Linda är låg eller hög.
Willma börjar bli gammal och nu
har Linda fått en ny hund som hon
ska utbilda till diabeteshund.
Det var när Bayer Health Care aviserade
om att det var dags att söka
stipendiet på 50.000 kronor som
de delar ut två gånger per år, som
Linda kom på att det skulle vara
fantastiskt att få utbilda en hund
till diabeteshund.
I hård konkurrens fick hon stipendiet
och skaffade schäfervalpen
Shiva. Linda går med Shiva på vanliga
valpkurser. Shiva är för ung för
att tränas till diabeteshund ännu.
Så i väntan på det får Linda förlita
sig till gamla Willma. n
Christine Öberg
Fotnot:
Bayer Health Care är en del av
Bayer AG. Genom Bayer Dream
Fund delar man två gånger per
år ut ett diabetesstipendium på
50.000 kronor. Pengarna går till en
enskild person eller organisation
som har en dröm att förverkliga.
19

KORTISAR
BRISTER I BEMÖTANDET AV BARN MED
DIABETES OCH CELIAKI
Bara ett fåtal förskolor och skolor har ordentliga rutiner
för hur de ska agera gentemot de barn som har både
diabetes och celiaki (glutenintolerans) visar en undersökning
som tre föreningar i Västra Götaland gjort.
Det är Celiakiföreningen i Västra Götaland, Diabetesföreningen
i Norra Älvsborg och Hushållningssällskapet
Väst som under en tvåårsperiod studerat familjer
där barn fått diagnosen diabetes och celiaki.
Enligt 1997 års skollag är det förskolans och skolans
ansvar att se till att barn med diabetes till exempel
kollar sina blodsockervärden och tar sitt insulin under
skoldagen. Är barnet dessutom glutenintolerant är det
självklart även skolans skyldighet att se till att de får
rätt mat, men ändå får många glutenallergiska barn ta
med sig egen mat till skolan.
(Källa: www.sr.se 20080611)
ÖPPET SJUKHUS
I MÖLNDAL
I september var det
Öppet Sjukhus på
Mölndals sjukhus. 23
enheter på sjukhuset
och ungefär lika många
patient- och anhörigföreningar
deltog. 500 besökte arrangemanget. Göteborgs
Diabetesförening medverkade förstås. Vi höll
föredrag i Speakers Corner och vi pratade med alla som
passerade vårt bord. Vi bjöd på Ramlösa och information
i massor – både muntligt och i form av broschyrer
och tidningar.
HOPP OM BOT FÖR DIABETES
Novo Nordisk satsar drygt en miljard kronor på forskning
som kan leda till att man kan bota diabetes. Pengarna
går till stamcellsföretaget Cellartis som sedan
några år bedriver en intensiv forskning för att kunna
styra stamceller att bli leverceller. Erfarenheterna från
det arbetet har tillfört nya kunskaper om insulinproducerande
celler.
- Vi vet att det finns stora likheter mellan de insulinproducerande
betacellerna och levercellerna, säger Johan
Hyllner, forskningschef vid Göteborgsföretaget Cellartis.
De båda celltyperna ligger extremt nära varandra
när de utvecklas mot sina färdiga celltyper.
Trots den stora summa pengar som nu tillförs forskningen
finns det naturligtvis inga garantier för att satsningen
ska lyckas. Det enda man vet är att det kommer
att dröja ett antal år innan man vet om det är en framkomlig
väg till behandling och eventuell bot. Det är en
långsiktig forskning.
Cellartis kommer att anställa fem nya forskare, tre i Göteborg
och två vid företagets anläggning i Skottland.
(KÄLLA. MADELEINE SAHLMAN, GP 20081023)
Diabetes Bladet Nr 4 2008
NYTT INJEKTIONSHJÄLPMEDEL
Darriga händer och dålig syn drabbas de
flesta av oss av om vi får leva och bli gamla.
För vissa diabetiker är det svårt att mäta
upp rätt dos insulin. Novo Nordisk har ett
injektionshjälpmedel som heter InnoLet.
Det ser ut som en äggklocka. Det har ett
rejält vred med vilket man lätt ställer in
rätt mängd insulin. Siffrorna är stora
och tydliga. InnoLet finns med topp i
två färger: orange för NovoRapid och
grön för Levemir. Toppen finns dessutom
med och utan refflor - för den
som är färgblind.
HÖRSELNEDSÄTTNING VANLIGARE
VID DIABETES
En undersökning som presenterades i den amerikanska
tidskriften Annals of Internal Medicine visar att hörselnedsättning
var vanligare hos personer med diabetes.
En förklaring kan vara mikrovaskulära skador, det vill
säga störd blodcirkulation i de små blodkärlen.
- Det är uppenbart att ökad kunskap om diabetes visar
att sjukdomen inverkar mer och mer på människan och
är en sjukdom som det är otroligt viktigt att känna till
mycket om, säger Jonas Tovi, distriktsläkare vid Carema
vårdcentral i Farsta, som har skrivit ett referat av
undersökningen i Läkartidningen nr 35 2008.
"Mikrovaskulära skador är ett välkänt problem vid diabetes,
men att det också kan påverka hörseln är mindre
känt" skriver han och avslutar därför med att föreslå
kontroll av hörseln på diabetiker för registrering i Nationella
diabetesregistret.
(Källa: Leva med diabetes 6/2008)
MANLIGT KÖNSHORMON KAN
MOTVERKA DIABETES
I framtiden kan det bli möjligt att testosteron blir en
behandling av vissa män med typ 2-diabetes. De första
preliminära resultaten visar positiva effekter av behandlingen.
Många män med typ 2-diabetes har en onormalt låg halt
av könshormonet testosteron. Mycket pekar på att det
råder ett orsakssamband. Det är bakgrunden till att det
nu pågår studier där man prövar behandling med testosteron
för att uppnå effekter på diabetessjukdomen.
Från början deltog 220 män från åtta europeiska länder
i studien. Medelåldern var 60 år.
Stefan Arver, chef gör centrum för andrologi och sexualmedicin
vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge,
är ansvarig för den svenska delen av studien.
Han betonar att det krävs fler studier för att klarlägga
om testosteron verkligen är lämpligt som behandling av
diabetes.
(Källa: Dagens Medicin 20081029)
21

FORTBILDNING OM DIABETES
- Det är viktigt att patienter med
diabetes har en stabil blodsockernivå.
Men patienten ska inte sträva
efter att ha en maximalt bra nivå
hela tiden. Det leder till stress, kan
försämra såväl blodsockret som
livskvaliteten, sa specialistläkare
Magnus Löndahl från Universitetssjukhuset
i Lund. Han var föreläsare
på en fördjupningsdag om
diabetes som Malmöföretaget VIS
arrangerade på Burgården i Göteborg
i slutet av oktober.
Det var 46 diabetessköterskor, distriktssköterskor,
sjukgymnaster och
undersköterskor som under en hel
dag fick lära sig en massa om diabetes.
Magnus Löndahl talade bland
annat om vad som skiljer diabetes 1
och 2 åt. Han poängterade att man
inte ska utgå ifrån att en gammal
person som får diabetes alltid får typ
2. En 94-åring kan få typ 1 och en
18-åring typ 2 sa han.
22
- Så skriv aldrig mer "insulinbehandlad"
under diagnos oavsett vilken
ålder patienten har, instruerade
han vårdpersonalen. Skriv typ 1
diabetes eller typ 2 diabetes.
Vi fick en genomgång av insulinsorter.
Vi fick lära oss om hjärt/kärlsjukdomar
och diabetes, vi fick fundera
över patientfall.
Magnus Löndahls specialitet är diabetesfötter.
Vi fick tjocka kompendier
med text och bilder på fötter. Han
uppmanade sjukvårdspersonalen att
vara uppmärksam på fötter som är
svullna och varma. Han visade en
bild på en fot tillhörande en diabetiker
som legat på en brits på en akutmottagning
i sex timmar. Där hade
det bildats ett fotsår som kanske tar
1-2 år att bota.
- Lägg alltid en kudde under underben/foten
om en patient med diabetes
blir liggande länge på akuten, sa han.
Christine Öberg
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- Det är givetvis bra att få en
tidig diagnos. Men det gäller att
ge den nydiagnostiserade patienten
ordentlig information. Patienten
får inte tro att han eller hon kan
leva som tidigare eftersom att han
inte känner sig sjuk, sa Magnus
Löndahl och berättade att tidiga
höga sockervärden påverkar risken
för komplikationer senare i livet -
även om man efter ett tag går in
för att sköta sitt blodsocker.

LÄSVÄRT
Hon stoppar ner druvsockerbitarna i sin bh och
sticker ner den laddade engångssprutan i stövelskaftet
när hon ska gå på fest. Engångssprutan
väger mycket mindre än pennan och skaver inte.
En fördel med den är att jag kan kasta den när
jag har använt den, förklarar Suzanne Färnert,
som haft diabetes i 44 år. Hon var 12 år när hon
fick diagnosen.
I sin bok ”Sprutkraft. Boken för dig med Diabetes”
delar hon med sig av de erfarenheter som hon har fått
under årens lopp. Hon har tagit fler än 55.595 insulininjektioner
har hon räknat ut.
Hon råder: Använd så stora områden som möjligt på
magen för måltidsinsulin och på höfterna för långverkande
insulin. Då kan man behålla den platta magen
och de släta höfterna.
Var glad att du lever nu, säger hon och berättar i boken
hur det var förr. All mat skulle vägas och kokas.
- Min första blodsockermätare var ful, stor som ett
mjölkpaket och kostade 3.000 kronor. Nu finns det
mätare som inte är större än en mobiltelefon, de finns
i många färger och är dessutom nästan gratis.
- Jag tar mitt måltidsinsulin vid bordet, även om jag är
bortbjuden. Det går snabbt om man har kjol och blus.
Man kan också ta insulinet genom ett tunt tyg.
Att bli bjuden på fest kan innebära en del frågetecken.
När kommer maten att serveras? Hur många rätter
blir det? Blir det en söt efterrätt? Detta är viktiga
frågor att få svar på, så att man kan ta rätt insulindos.
Bäst att fråga sig för då. Och tänk på att alkohol sänker
blodsockret.
Suzanne vänder sig i boken både till dem som nyli-
SÖMNAPNÉ
Det finns en koppling mellan obstruktiv sömnapné (OSA*) och
diabetes mellitus typ 2, enligt International Diabetes Federation
(IDF). En amerikansk undersökning visar att läkare inte screenar
även om de känner till kopplingen.
Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning,
tycker att läkare ska fråga efter sömnapné hos alla som har diabetes.
Att så inte sker idag tror han beror på brist på kunskap.
Rapporten från IDF tyder på att så många som 23 procent av alla
diabetiker har OSA samt att 58 procent har någon form av störd
andning under sömnen. Sömnapnén resulterar ofta i stor trötthet
på dagen och koncentrationssvårigheter. Det finns även en risk för
försämrad hälsa på lång sikt.
De vanligaste behandlingarna för OSA är idag CPAP, en apparat
som håller de övre luftvägarna öppna med ett positivt tryck, och
en typ av tandställning som flyttar fram tungan och den mjuka
gommen.
(Källa: Lisa Hansén, Medicinsk Access oktober 2008)
*Obstruktiv sömnapné innebär att man gör kortare eller längre andningsuppehåll
när man sover, ofta i kombination med kraftiga snarkningar.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
gen har fått diabetes och till dem
som har haft sjukdomen en längre
tid. Hon är ibland ute och håller
föredrag och blir ofta förvånad
över hur litet många vet om sin
diabetes.
Innan Suzanne skrev boken
”Sprutkraft” skrev hon för fyra
år sedan ”Kraftbok. För kvinnor
i cellgiftsbehandling”. Författandet
är emellertid inte hennes yrke. Hon
är guldsmedsmästare och har ateljé i Uppsala tillsammans
med sin exmake. Hon bor på landet och får den
viktiga motionen genom att gå ut med hunden.
Druvsocker är viktigt att ha tillhands. Med tre druvsockerbitar
får hon upp det för låga blodsockret. Ibland
handlar det om att få ner det för höga blodsockret.
Om Suzannes blodsocker är för högt, när hon ska
äta frukost till exempel, tar hon inte högre dos insulin.
Hon ändrar istället på frukosten.
- Jag väljer mörkare bröd än vanligt, fullkorn till exempel,
tar inte så mycket mjölk till gröten och slopar
frukten efter maten. Efter någon timme är blodsockret
normalt.
Vad gör man på kompisens födelsedag då, när tårtan
ser helt underbar ut?
Man kan tacka nej och tycka synd om sig själv. Eller
så kan man göra som Suzanne, ta en extra enhet insulin
och njuta en stor bit av tårtan.
”Idag är ingenting omöjligt för en person med diabetes”
har Suzanne skrivit i sin bok och det var det som
hon ville få fram. n
Marianne Lundgren
23