LIN (spånads-) – en livscykelanalys

LIN (spånads-)– en livscykelanalysLin (spånads-) – en livscykelanalysLinda GreyBebyggelseantikvarieSlöjd & ByggnadsvårdFebruari 2013

INNEHÅLLIntroduktion..............................................................................................................................1Användningsområde.........................................................................................................1Kulturhistoria.........................................................................................................................1Egenskaper ..............................................................................................................................2Draghållfasthet och tänjbarhet .......................................................................................2Fuktbuffring ..........................................................................................................................2Isolerande egenskaper......................................................................................................2Brandegenskaper...............................................................................................................2Kostnad ................................................................................................................................2Tillverkning ................................................................................................................................3Odling ...................................................................................................................................3Skördning..............................................................................................................................3Bearbetning till garn och drev .........................................................................................3Bearbetning till isoleringsskivor..........................................................................................4Förpackning.........................................................................................................................4Inbyggd energi ...................................................................................................................5Växthusgaser.......................................................................................................................5Miljöfarliga ämnen..............................................................................................................5Transport...................................................................................................................................5Hållbarhet/Livslängd ..............................................................................................................5Underhåll ..................................................................................................................................5Avfall/Deponi ..........................................................................................................................6Var hittar man materialet? ...................................................................................................6Källor .........................................................................................................................................8Länkar .......................................................................................................................................9

LIN (spånadslin)Lin är en spånadsväxt som varit i människans tjänst i tusentals år. Dess fibrer går bland annatatt använda till garn, tråd, rep, snöre, drev och isoleringsskivor. Fibrerna har en hög draghållfasthet,även i vått tillstånd, vilket gjort linprodukter kända för att vara slitstarka och tåliga.Historiskt sett har lin varit mycket dyrbart och finare linnetextilier användes gärna till fest.IntroduktionAnvändningsområde: Lin är en spånadsväxt med mångaanvändningsområden. Av linhalmens finare fibrer kan manproducera textilier och av de grövre isolering. Linets frönoch olja konsumeras av människor, men är även en viktigkomponent inom slöjd och byggnadsvård där oljananvänds till linolja, såpa, vax, färg m.m. De olika ändamålenkräver dock olika linsorter – spånadslin används tillframställning av fiber och oljelin används till olja. 1Slöjd: Linnetextilier används i hemmet till handdukar,trasor, dukar, servetter, gardiner och sängkläder. Av lintillverkas även kläder, som linnen, blusar, skjortor ochstrumpor. Linnetyger har alltid värderats högt på grund avde höga arbetsinsatserna och skickligheten som hantverketkräver. Genom rätt bearbetning och behandling kan linetbli en verklig lyxvara. Av det tunna, blekta linnetyget sysbl.a. dopklänningar, brudskjortor och kyrkotextilier. Sytrådkan också tillverkas av lin, och även rep och snören. Linetär starkt och tåligt, vilket är anledningen till att det traditionelltanvänts till fiskeredskap. 2Kulturhistoria: Lin är ett av de äldsta materialen somanvänts till framställning av textilier. I Egypten och Mesopotamienförekom linnetextilier redan 4 000 år f. Kr. 3 Linodlades i Sverige åtminstone från 800-talet f. Kr. 4 Tillsammansmed ull var det fram till 1800-talet det vanligasteanvända materialet i textilier i landet. 5 I Sverige har linframförallt odlats småskaligt för hushållsbehov. 6Foto: Linda GreySom byggmaterial har lin historiskt sett främst använts tilltätning och drev. Men lin har även haft en viktig funktion ide svenska hemmen som tapeter och hemtextilier. Textiliernavar ofta uppdelade, där de grövre användes till vardagsoch de finare till fest. Det var vanligt att gamla utslitnalinnetextilier användes till att täta och isolera hus med efteratt de förlorat sin ursprungliga funktion. 7 Ibland användeslinblånor för att täta vid rörkopplingar i vattenledningar. 81

Från och med slutet av 1800-talet började lin även användas till framställning av linoleummattor.Linoleummattor består av linolja, trä- eller korkmjöl, harts, juteväv, kalkstensmjöl samt pigmentoch ytlack. 9EgenskaperLinfibern består av cellulosa. Bastfiberlängden kan uppgå till 1,4 meter. 10 Fiberns egenskaper gertextilier en särskild styvhet, glatthet och glans. 11Draghållfasthet och tänjbarhet: Linfibern är en avde starkaste växtfibrerna och är dubbelt så stark sompolyesterfiber. 12 Draghållfastheten är lika hög somhos ett vanligt mjukt konstruktionsstål. Det beror påatt linfibrernas cellväggar är skiktade med ett förbandav cellulosamolekyler i en spiralstruktur. Linets draghållfasthetär dessutom oberoende av fukt. Fibrernahar däremot en låg tänjbarhet, vilket förklarar varförlinnetextilier lätt skrynklar sig. 13Foto: Linda GreyFoto: Linda GreyFuktbuffring: Linfiber kan absorbera upp till 25 % avsin egen vikt i fukt. 14 Materialet är hygroskopiskt,vilket innebär att det kan ta upp och avge fukt till sinomgivning. Konstruktioner med linisolering kräverdärför inte plastfolie, utan låter huset andas. Linnetextiliertorkar snabbt, vilket är en förklaring till linnehanddukarnaspopularitet i kök. 15 Brandslangar varförr gjorda av lin av samma anledning. 16Isolerande egenskaper: Man brukar ange ett materialsisoleringsförmåga med hjälp av ett s.k. lambdavärde.Ju lägre lambdavärdet är desto bättre är isoleringsförmågan.För linfibermattor ligger lambdavärdetpå 0,038 - 0,040 W/mK vid en täthet på 25kg/m 3 . 17 Linfibrer är bra på att lagra värme, vilketgör att temperaturskiftningar sker långsammare i husiso-lerade med linfiber. 18Mattor av linfiber har goda ljudisolerande egenskaper.19Brandegenskaper: Lin är så pass brandtåligt att detofta används som isolering i branddörrar. Inga giftigagaser avges heller när lin brinner. 20 I vissa fabrikathar linisoleringen impregnerats med borax ellerammon-iumpolyfosfat för att öka brand- ochinsektskyddet. 21Foto: Ann HammarbergKostnad: Linprodukter är i allmänhet dyra, vilketgäller både textilier och isolering. 2012 kostade lin-2

isolering i skivor ca 90 - 290 kr/m 2 beroende på tjockleken, som varierar mellan 50 mm - 150mm.TillverkningOdling: Sveriges klimat och breddgrader lämpar sig väl för linodling, och det går att odla frånnorr till söder. 22 Den optimala odlingsmarken för lin är mullrika, varma lättleror eller ler- ochsandblandad mylla. 23Vissa källor uppger ett par skadedjur som särskiltangriper linplantor, medan andra menar att lin har ettnaturligt skydd mot insekter och på så sätt intebehöver bekämpningsmedel vid odling. 24 Det skasärskilt vara jordloppor och åkertrips som ställer tillbesvär för linodlare, och då framförallt när plantornaär nya och späda. 25 Lin behöver heller inget gödningsmedel.26 Trots det används ofta både gödningsmedeloch bekämpningsmedel i konventionell linodling, omän i små mängder. 27 Eftersom lin kräver en ogräsfrimiljö var det vanligt att man förr sådde den efterstråsäd eller vall. 28Skördning: En eller två månader efter blomningskördas linet. Linet kan antingen skäras av jämns medmarken eller ryckas upp med rötterna, beroende påden tilltänkta användningen. 29 Traditionellt har linetryckts, och detta gjordes för hand. Idag finns särskildamaskiner för detta. 30Foto: Linda GreyBearbetning till garn och drev: Att framställa garnoch drev av lin är en lång och mödosam process, därlinet bearbetas i flera olika steg.Efter skördning ska linet torkas, för att därefter repas.Repning innebär att frökapslarna längst upp på stjälken”kammas” bort från halmen. Därefter slår man sönderkapslarna för att på så sätt kunna sortera ut fröna, somsedan används till utsäde, mat eller hushåll. 31En av de viktigaste processerna i bearbetningen avlinet är rötningen. Rötningen sker efter repningen ochsyftar till att bryta ned linets limämnen; lignin ochpektin. 32 Förr utfördes detta på naturlig väg genom attlinet lades på snö, gräs eller i en sjö där svampar ochbakterier påbörjade nedbrytningsprocessen. Mankunde även lägga linet i ett varmt vattenbad för ensnabbare rötning. Beroende på metod och temperaturkunde det ta alltifrån några dagar upp till flera månaderatt röta linet. För att bakterierna ska vara aktiva krävsFoto: Linda GreyFoto: Linda Grey3

en temperatur mellan 12 o C och 39 o C, där rötningen går snabbare ju högre temperaturen är. 33Efter rötning ska linet torkas och därefter bråkas, för att fibrerna ska frigöras från veden. Mananvänder en så kallad linbråka, även kallad klyfta, för att bryta sönder stjälkens ved i mindre bitar.Veden som bryts loss kallas linskävor. Det är ett slitsamt arbete att bråka linet när det sker förhand. Därför finns det även vatten- och eldrivna linstampar som utför samma arbete. 34Sedan ska linet skäktas. Linet läggs på en skäktbräda/-stol och slås med en skäktkniv/-svärd föratt få bort de sista skävorna från fibrerna. I denna process lossar kortare fibrer, som kallasskäktblånor. Dessa samlas upp och kan användas som drev till att täta hus med. Nu för tidenfinns även motordrivna linskäktar för att underlätta arbetet. 35 Skäktning kunde förr även utföras isamma lokal som den vattendrivna bråkningen, med hjälp av samma vattenkraft, men på våningenovanför.Foto: Ann HammarbergNästa steg i bearbetningsprocessen är häcklingen. Detär det sista steget innan spinningen. Häcklingen går utpå att reda ut allt trassel och få fram ett fint och slättmaterial som enkelt går att spinna till garn. Till dettaanvänds en häckla, som består av en bräda med enliten spikmatta på. Spikarna fungerar som en grovborste som linet dras igenom. Även under dennaprocedur lossnar blånor, vilka efter spinning kananvändas till grövre handdukar eller tätning mellanrör. 36 Ofta används flera häcklor i olika grovlekar, därman börjar med den grövsta. Ju tätare häcklor destofinare fibrer blir det kvar efter kamningen. De finasteoch tunnaste används till de finaste garnerna ochdärmed också de tunnaste vävnaderna.För att spinna lin till garn krävs en slända ellerspinnrock. Det går även att använda maskiner tilldetta. 37Foto: Ann HammarbergPå grund av linets glatthet kan det vara svårt att färgalingarn. Dessutom riskerar kemisk färgning att luddagarnet. 38 Man kan däremot bleka garnet på naturligväg genom att låta det ligga ute på snö och bestrålasav solen. Det vanligaste är dessvärre en kemisk blekning,som ofta får upprepas flera gånger för att uppnåönskad effekt. 39Bearbetning till isoleringsskivor: Till isoleringsskivor används linfiber som ratas av textilindustrinför att de är för korta. 40Polyesterfibrer tillsätts för att öka styvheten i skivorna. En annan vanlig åtgärd är att blanda linmed hampa i isoleringsskivor och -rullar för att få bättre egenskaper. 41 Innan linfibrerna kanformas till skivor värms de upp, för att på så sätt bindas samman. 42Vid en installation av linisolering krävs inga skydd för ögon, hud eller andning. 43Förpackning: Linfiberisoleringen packas i polyetensäckar. 444

Inbyggd energi: Inbyggd energi är summan av den energi som krävts vid tillverkningen av enprodukt, där hela livscykeln räknas in. Ca 30 kWh/m 3 förbrukas vid tillverkning av linfibermattor.45Växthusgaser: Lin binder koldioxid under sin livstid, som sedan återgår till atmosfären närväxten bryts ned. 46Miljöfarliga ämnen: Kemisk rötning av lin kan vara skadligt för miljön. Men även den traditionellavattenrötningen ger upphov till en så kallad rötvätska som påverkar miljön negativt, ävenom det finns processer för att rena denna. Landrötningen ger däremot inga negativa effekter påmiljön. Likaså kan kemisk blekning och viss färgning av linprodukter vara skadliga för miljön. 47Om man ser till att köpa lingarn och linne som är märkt med Bra Miljöval försäkrar man sig omatt linberedning skett med minsta möjliga miljöbelastning. 48TransportLin går att odla över hela landet, vilket i teorin möjliggör lokalt framställda linprodukter ochkortare transportsträckor. Men verkligheten är den att inhemsk odling av spånadslin för tillverkningav textilier och isolering är mycket sällsynt idag. 49 De blommande blåa fält man kan se ilandskapet är nästan uteslutande oljelin. Därför importeras de flesta linneprodukter som finns tillförsäljning i Sverige, vilket innebär längre transporter.Hållbarhet/LivslängdLinisolering har en beräknad livslängd på minst 75 år. 50 Isoleringen kan drabbas av rötsvamparoch mögel. Lindrev kan därför impregneras med tjära för att skydda materialet. 51Linneväv kan, som tidigare nämnt, lätt skrynkla sig.Därför ska man vara rädd om sina textilier, så att deinte riskerar att få kvarstående veck efter vikningar. 52Linnetextilier av god kvalitet kan hålla i flera generationer,med rätt vård och skötsel. Kallmanglingrekommenderas. Glansen i produkterna kan till ochmed öka med ålder och användning. 53UnderhållLinfibrer är smutsavvisande. 54 Textilier av lin alstrarFoto: Susanne Harryssondessutom ingen eller mycket litet statisk elektricitet.Detta gör, förutom att linneplagg blir behagligare att bära, att dammpartiklar inte dras till fibrernaoch fastnar. På så sätt håller textilierna sig rena längre. 55Linisolering kräver inget underhåll.5

Avfall/DeponiLinneprodukter kan antingen återanvändas eller komposteras om de inte har tillsatser avpolyester och borsalter, eftersom den senare kan ge upphov till fosterskador och nedsatt fortplantningsförmåga.56 Enligt Kemikalieinspektionen är ammoniumpolyfosfat, som kan ersättaborsalterna som brandimpregnering, varken klassad som miljö- eller hälsofarlig. 57 Därför kanlinisolering med ammoniumpolyfosfat komposteras. 58Var hittar man materialet?Den inhemska produktionen av spånadslin är begränsad. Det finns ett fåtal linföreningar i landet,som odlar i mindre skala. I vårt grannland Finland finns däremot en linisoleringsproducent. 59 Ibutiken på Slöjd & Byggnadsvård kan man köpa linisolering som skivor, rullar, lösull, tätningslister,drevband och både tjärat och otjärat drev. Det finns även isoleringsskivor som består avhälften lin och hälften hampa. I sortimentet finns även lingarn till försäljning. Ekahagensbyggnadsvård på Sundsby säteri på Tjörn säljer tätningslister och drev av lin.1 Riksantikvarieämbetets materialguide, linolja och linoljefärg, samt spånadsmaterial2 Nordin 1990, s. 15-16, 38-393 Nordin 1990, s. 34 Linutredningen 1987, s. 55 Nordin 1990, s. 96 Nordin 1990, s. 177 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial8 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial9 Johansson 2004, s. 10910 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial11 Fröier & Sundblad-Laurin 1983, s. 1012 Berge 1992, s. 10013 Nordin 1990, s. 14-1514 Bokalders & Block 2009, s. 6015 Fröier & Sundblad-Laurin 1983, s. 916 Nordin 1990, s. 1517 IsoLina, linisolering och Schmitz-Günther 2000, s. 22318 IsoLina, linisolering19 Bokalders & Block 2009, s. 6020 Berge 1992, s. 10021 Bokalders & Block 2009, s. 60 och Claessons Trätjära AB, produktblad linisolering, 2009 och Woolley2006, s. 15322 Nordin 1990, s. 1023 Nordin 1990, s. 1724 Berge 1992, s. 100, 114 och Bokalders & Block 2009, s. 6025 Fröier & Zienkiewicz 1979, s. 7626 Bokalders & Block 2009, s. 6027 Bokalders & Block 2009, s. 9228 Nordin 1990, s. 1729 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial30 Nordin 1990, s. 2031 Nordin 1990, s. 21-226

32 Johansson 2004:1833 Nordin 1990, s. 24-2734 Nordin 1990, s. 27-2835 Nordin 1990, s. 28-3036 Nordin 1990, s. 30-3337 Nordin 1990, s. 3438 Nordin 1990, s. 3839 Fröier & Zienkiewicz 1979, s. 2840 Bokalders & Block 2009, s. 6041 Woolley 2006, s. 15342 Bokalders & Block 2009, s. 6043 IsoLina, linisolering44 IsoLina, linisolering45 Schmitz-Günther 2000, s. 22346 Berge 1992, s. 10047 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial48 Mattsson 201149 Hälsinglands Linförening50 IsoLina, linisolering51 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial52 Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial53 Fröier & Sundblad-Laurin 1983, s. 1054 Nordin 1990, s. 1555 Fröier & Zienkiewicz 1979, s. 2256 Thermocell, och Schmitz-Günther 2000, s. 221-22257 Thermocell & Sunda Hus, miljödata för Thermocell träfiberisolering58 Claessons Trätjära AB, produktblad linisolering, 200959 IsoLina, linisolering7

KällorBerge, Bjørn, Bygningsmaterialenes økologi, Universitetsforl., Oslo, 1992Bokalders, Varis & Block, Maria, Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande, [Ny och uppdat.utg.], Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2009Fröier, Kåre & Sundblad-Laurin, Brita, Linet i dagens hemslöjd: några inventeringsresultat ochframåtblickar, LT, Stockholm, 1983Fröier, Kåre & Zienkiewicz, Henryk, Linboken: hemodling och hemberedning, LT, Stockholm, 1979Johansson, Elisabet (red.), Hör - linet i länet, Kronobergs läns hembygdsförb., Växjö, 2004Linutredningen, Inhemsk odling och beredning av lin: betänkande, Allmänna förl., Stockholm, 1987Nordin, Ingvar, Lin: det mycket nyttiga, Göteborgs botaniska trädgård, Göteborg, 1990Schmitz-Günther, Thomas, Ekologiskt byggande och boende: [idéer, förslag, exempel], Könemann, Köln,2000Woolley, Tom., Natural building: a guide to materials and techniques, Crowood, Ramsbury, 2006InternetClaessons Trätjära AB, produktblad linisolering, 2009http://www.claessons.com/nupload/products/LIN_090.pdf 2012-12-21Hälsinglands Linföreninghttp://www.linlandet.com/lin-en-kulturvaxt/ 2012-12-19IsoLina, linisoleringhttp://www.isolina.com/se/ 2012-10-02Mattsson, Gunilla, Den hållbara linfibern, Slöjd håller, 2011, tillgänglig via nätet:http://slojdhaller.se/wp-content/uploads/2011/03/fordj_lin1.pdf 2012-12-21Riksantikvarieämbetets materialguide, linolja och linoljefärg,http://old.raa.se/cms/extern/materialguiden/material/linolja_och_linoljefarg/inledning.html2012-12-19Riksantikvarieämbetets materialguide, spånadsmaterial,http://old.raa.se/cms/extern/materialguiden/material/spanadsmaterial/inledning.html 2012-12-19Sunda Hus, miljödata för Thermocell träfiberisolering,http://www.sundahus.se/shmd2/default.asp?WCI=ShowProduct&WCU=385888

Thermocell,http://thermocell.se/LänkarVäxbo Lin, linneväveri i Hälsinglandhttp://www.vaxbolin.se/Klässbols linneväveri, Värmlandhttp://www.klassbols.se/start9