Luftsäcksinflammation

Kalkoners välmåendei extrema förhållandenDr Jérôme NOIRAULT

I Finland är väderförhållanden myckettuffa.På vintern är det väldigt kallt och torrt ochpå sommaren är det varmt.Att sköta ventilationen är svårt utan attslösa energi: hålla temperaturen vintertidoch kontrollera dammet sommartid.

Det här klimatet och fåglarnasgoda tillväxt skapar två slagsproblem. Luftsäcksinflammation Bröstbensbursit och (bröst)”knapp”.

LuftsäcksinflammationDamm, ammoniak och temperaturen i kalkonhallenleder tillsammans till det här problemet.Vid luftsäcksinflammation fylls lungorna ochluftsäckarna av vätska.Insjuknade tuppar flämtar och kan ofta döplötsligt (hög dödlighet nära slaktålder). Luftsäcksinflammationer kontaminerarslaktprocessen ->kasseringar-> förluster förproducenten och slakteriet.

Problem i samband medluftsäcksinflammation

Problem i samband med luftsäcksinflammationHjärtaLungorFörtjocknad luftsäckInflammationssekret

Problem i samband med luftsäcksinflammationSekreti kroppshålighet(ca 1 l)

Bröstbensbursit- & “Knapp”problem Dålig skötsel, underlaget i dåligt skick, högtillväxttäthet, benproblem, snabb tillväxt och svagfjäderbildning i bröstområdet ökar känsligheten förbröstbensbursit sommartid.När tupparna ligger mycket växer risken förbröstbensbursit då bröstet skaver mot underlaget. Förlust för producent och slakteri – vid slaktökar antalet kasserade fåglar.

Bröstbensbursit- & “Knapp”problem

Bröstbensbursit- & “Knapp”problemFibrin (fästen)Avlagring torrämnenBlodigt sekretFörbindelse till bröstbenet

TillväxttäthetUppfödning med individtäthet och kilotäthet peruppfödningskvadrat.LÄNSI-KALKKUNAs produktionssätt är förstauppfödningsfas och flyttningTuppar och hönor (9 – 10 st./m2) föruppföds påsamma plats 3 – 7 veckorEfter det uppföds tuppar och hönor separat medsamma individtäthet.

UppfödningstäthetTuppar och hönor föds upp på samma gårdNormalt finns det 52 % tuppar (av hämtadeindivider) .IndividtäthetVikt/m2= fåglar st./ m2=individ*vikt

Kg/m2)706050Tupp målHöna målVikt/m2Tupp +10%Höna +10%Från 52 kg till 63kg4030201001 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19IÅlder (veckor)

UppfödningstäthetMaksimitäthet per kvadrat är 45 – 50 kg förhöna och tupp.Med Länsi-Kalkkunas uppfödningssystem vid14 veckors ålder är uppfödningstätheten ca 60 kg/ kvadrat för tuppar och 40 kg/kvadrat för hönor. På grund av den här orsaken är risken fördåligt underlag och dålig luftkvalitet större hostuppar.

Weight/sqm (kg)Vikt/m2706050Tupp +10%Höna +10%Hos tupp 60% av utrymmetHos höna 40% av utrymmetFrån 47 kg till 52kg4030201001 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19Age (wks)

UppfödningstäthetGenom att ge tuppen 60% av golvutrymmetefter flytten stannar vikten mellan 45 och 50 kgper kvadrat vilket är målvikt per kvadrat närhönorna går till slakt vecka14För att uppnå denna täthet ges tupparna vidsju veckors ålder eget utrymme samt 20 % avhönornas utrymme.När utrymmet utnyttjas bättre kan risken försjukdomar minska. Totalpartiets största värdefinns i tupparna.

Varför ligger fåglarna så mycket?ÅlderLängdSkill-nadTillv./dagvecka cm cm mm1 3.512 20 16.522 22.6 2.6Benen växer otroligt snabbt under någraveckor:: 471% under de första 11 veckorna.2.10.3

Varför ligger fåglarna så mycket?Tillväxthastigheten är sjufaldig under de första11 veckorna jämfört med tillväxthastighetenunder de följande 10 veckorna (veckorna 12-22)På grund av den här orsaken kan benfel uppståunder veckorna 1-12 och fåglarna är på grund av densnabba tillväxten trötta och ligger mycket (jämförmed barns behov av sömn och växtväxtvärk)

Fåglarna producerar den största delen avfukten i uppfödningshallen För varje foderkilo somfågeln äter dricker den ca 2 kgvatten. 2/3 av det här vattnethamnar i underlaget ochluften. För att avlägsna fuktenmåste inneluften ersättasmed luft utifrån.

Det är viktigt att hitta en bra balans mellanventilation och fuktighet Torrt och hårt botten: Bröstbensbursit (friction) ochluftsäcksinflammation (risk p.g.a. damm) kanförekommaMjukt och vått underlag, problem i fotsulor(pododermatitis) och bröstbensbursit (brännskadaorsakad av ammoniak) kan förekommaPå grund av den här orsaken är ventilation ochsprinklersystem viktiga för att kontrollera fukten,dammet och ammoniakhalten

God luftkvalitetEn utmaning för uppfödare är att undvika för litenventilation som höjer ammoniakhalten och undvika förkraftig ventilation som gör att det dammar (av foder,fjädrar och torkad gödsel)God luftkvalitet betyder för kalkoner mindre än 20ppm ammoniak och 5 mg/m3 damm på den höjd somfåglarna befinner sig I och för att undvikaluftsäcksinflammation (kalkoner kan tåla damm upptill 8 mg/m3 om fåglarna inte är stressade avammoniak, för hög temperatur eller sjukdomar iandningsorgan).

Bra underlag Det är en utmaning för uppfödaren att undvika försvag ventilation som ger vått underlag (ammoniak) ochför kraftig ventilation som ger ett vått och hårtunderlag Den relativa fuktigheten i uppfödningshallen kanhöjas genom att sänka temperaturen eller genom attöka fuktigheten med sprinklers. När luftens relativafuktighet hålls mellan 60-70% och underlagetsfuktighet mellan 35-40%, hålls dammängden underkontroll och bottnen mjuk.

UnderlagetStövelspår (5 cm djupt)SkorpbildningTorrt och hårt underlag

UnderlagetNär underlaget är vått tillsätt kutter När underlaget bildar en skorpa, ta bort den delsom hårdnat och tillsätt mera kutter. När underlaget är torrt och hårt ska mera kuttertillsättas För att kalkonen ska ha ett bra och mjukt underlagunder hela uppfödningen ska kutter tillsättas ochtillsättas om igen så att underlaget hålls bra.

Möjligheter att kontrollera ventilationenMed en cirkulationsluftfläkt är det möjligt att ökaluftcirkulationen i uppfödningshallen men inteluftväxlingen utifrån in till uppfödningshallen På vintern med luftintag direkt ovanför underlaget(på sidoväggarna) är det mycket kallare än på andraplatser i uppfödnignshallen. Den kalla luften är tyngreän den varma luften och kall luft sjunker ner pågolvet.Kalkoner vill undvika kalla sidoväggar vintertid.När luftintag, värmerör och ofta också sprinklers finnspå de här sidoväggarna är det viktigt att luften på dehär platserna blandas om väl.

Bra luftcirkulationDålig luftcirkulationBra luftcirkulation

Minimiventilation18°C21°C24°C27°C29°C32°CNödvändig minimiventilation förkontroll av koldioxidNödvändig minimiventilation förkontroll av fukten i uppfödningshallenoch som grundar sig påvattenkonsumtion och innetemperatur

Möjligheter att kontrollera ventilationenCirkulationsfläkt kan testas (20 000m3/h) upphängdi taket på en meters höjd Avståndet mellan två fläktar borde vara högst 12meter (testa först också med 24 meters avstånd). 8cirkulationsfläktar per utrymme för att åstadkommaen bra cirkulationMontera cirkulationspumparna nära ytterväggarna (1m) i 80 graders vinkel i förhållande till golvet. Vinkelnhjälper till att “lyfta” den varma luften från golvet tilltaket och minskar temperaturskillnaderna vidinloppsöppningarna.

Möjligheter att kontrollera ventilationSommartid kan cirkulationsfläktarnas riktning bytas påden ena sidan och få till stånd tunnelventilation med enextra fläkt vid ytter/gavelväggen.

Möjligheter att kontrollera ventilationPå sommaren kan tunnelventilation användas för att få tillstånd en nedkylande effekt (nedkylande luftström)

Möjligheter att påverka fåglarnas aktivitetoch bröstbensbursitFör att kontrollera det snabba tillväxtskedet(veckorna 6-12) kan man försöka påverka fåglarnasaktivitetVanligtvis varar den mörka tiden under dessa veckor8-10 timmar. Man kan försöka förkorta den mörka tiden underdessa veckor med en timme per vecka för att ökaaktiviteten (7 veckor: 14 timmar ljus/10 timmarmörker; 10 veckor: 17 ljus/7 mörker. (Newberry, R, C.1992. Influence of Increasing Photoperiod and ToeClipping on Breast Buttons of Turkeys. PoultryScience. 71 : 1471–1479)

Möjligheter att påverka fåglars fjäderdräktoch bröstbensbursit Bra fjäderdräkt på bröstet kan uppnås med näringHela vete- och havrekorn används 2 % från ca v. 6till en nivå på 25 % v. 15. En del tuppar ligger tyvärr mycket i den här åldern Bland annat kan man försöka bestämmatotalmängden B-vitamiiner (B8, B12, B5 och B3-PP),likaså tillsätta metionin, cystein och spårämnen närman börjar utfodra med spannmål. De här ärnödvändiga för hudhälsan och fjäderskrudensutveckling..

UtfodringsrekommendationerTable C9. RecommendedVitamin and MineralSupplement SpecificationsNutrientUnitsperkgfeedAgeIn WeeksGrowing0-4 5-1213 -killVitamin A i.u 15000 10000 8000Vitamin D3 i.u. 5000 3000 2000Vitamin E mg 100 80 50Vitamin K mg 5 3 3Folic Acid mg 3 2 2Nicotinic Acid mg 75 50 40Pantothenic Acid mg 25 15 15Riboflavin B2 mg 8 6 6Thiamine B1 mg 5 1 1Pyridoxine B6 mg 7 5 3Table C9. RecommendedVitamin and MineralSupplement SpecificationsNutrientUnitsperkgfeedAge In WeeksGrowing0-4 5-1213 -killBiotin μg 300 300 200Choline Chloride mg 400 150 100Vitamin B12 μg 20 20 20Iodine mg 2 2 2Selenium μg 200 200 200Copper mg 20 20 20Iron mg 50 20 20Manganese mg 120 100 100Zinc mg 100 70 70

Slutsatser 1Reglera fuktigheten i första hand medventilationen, övergå sedan till att kontrolleramängden ammoniak och damm och först sedan tillatt reglera temperaturen. Vanligen vill vi på grundav kostnaderna göra det här i omvänd ordningKom inåg att luftkvaliteten är viktigare äntemperaturen i uppfödningshallen.Fuktighet, ammoniak och damm kan kontrollerasendast genom tillräcklig ventilation ochluftcirkulation

Slutsatser 2Fotfel, luftsäcksinflammationer ochbröstbensbursit-problem som beror på våtteller torrt underlag, ammoniak och damm ärde viktigaste ekonomiska faktorerna -viktigare än el- och uppvärmningskostnader.

Det allra viktigaste är attanvända rätt system pårätt plats under rätt årstid.

Tack!