Minnesanteckningar - Swepos - Lantmäteriet

L A N T M Ä T E R I E T1 (17)MINNESANTECKNINGAR2010-11-11Kopia tillSe förteckning i slutet av dokumentet.2010 års möte i SWEPOS ReferensgruppTid: 28 oktober 2010, kl. 10.15–16.00Plats:Onsala Rymdobservatorium, OnsalaNärvarande: Anders Engberg Borås stadBörje AnderssonLars KvarnströmStefan JernbergPer-Olof BoströmBo JonssonDan NorinPeter WiklundErik KatrinAnneli AndréGunnar Elgered (delvis)Rüdiger Haas (delvis)Johan Löfgren (delvis)John BackmanBerit RoosUlf OlssonPer HammarbäckJan JohanssonPer IsakssonLars HedlundLennart GimringGöran NorbergGeocon ABHelsingborgs stadLantmäteriet, FastighetsbildningLantmäteriet, Fastighetsbildning,W-länLantmäteriet, SWEPOSLantmäteriet, SWEPOSLantmäteriet, SWEPOSLantmäteriet, SWEPOSLuftfartsverketOnsala RymdobservatoriumOnsala RymdobservatoriumOnsala RymdobservatoriumPeab Sverige ABSimrishamns kommunSjöfartsverketSkellefteå kommunSP/Onsala RymdobservatoriumTrafikverketTrafikverketVectura Consulting ABÖrnsköldsviks kommunDan NorinLantmäteriverket Informationsförsörjning 801 82 GävleTfn: 026-63 37 45 Fax: 026-61 06 76E-post: dan.norin@lm.se Internet: www.lantmateriet.se

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 21. InledningGunnar Elgered, prefekt vid Institutionen för rymd- och geovetenskapvid Chalmers Tekniska Högskola, hälsade alla välkomna till OnsalaRymdobservatorium. Observatoriet är beläget söder om Göteborgoch det är hans institution som är värd för det.Bo Jonsson sa att det var trevligt att så många kunde komma på mötetoch tackade Jan Johansson, verksam vid både Onsala Rymdobservatoriumoch SP, för att ha ordnat så att mötet kunde hållas vidobservatoriet. Han ansåg att mötena i SWEPOS Referensgrupp är ettbra sätt att få återkoppling från användarna och att diskutera denframtida utvecklingen av SWEPOS. Sedan föregående möte, somhölls 22 oktober 2009 på Sjöfartsverket i Norrköping, har nyatillämpningar för nätverks-RTK-tekniken tillkommit och utvecklats,t.ex. hölls det på förrgårdagens SWEPOS-seminarium ett uppskattatföredrag om jordbrukstillämningar.2. DagordningBo Jonsson gick kort i genom dagordningen, vilken godkändes. Avpraktiska skäl blev det dock under mötets gång vissa omkastningarmellan punkterna på dagordningen.Figur 2.1: Lars Kvarnström, Berit Roos, Anneli André, Lennart Gimring,Per Hammarbäck (skymd), Stefan Jernberg, Per Isaksson (skymd) och LarsHedlund under mötet på Onsala Rymdobservatorium.3. Runda kring bordetDå det kontinuerligt sker förändringar i gruppen gjorde 19 av de 22deltagarna på mötet (ej de huvudsakligen verksamma på Onsala

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 3Rymdobservatorium) en kort presentation av sig själva. De fick ävenmöjlighet att nämna om det var någon speciell frågeställning de villeta upp. Dessa togs upp senare under mötet (se punkt 9):• Om det finns fler som funderar på att upphandla leasing avGNSS-utrustning likt division fastighetsbildning vidLantmäteriet kommer att göra; Per-Olof Boström.• Hur SWEPOS ser på kontrollmetoder då det förekommitgrova fel vid mätningar med nätverks-RTK-tjänsten; StefanJernberg.• Hur tidsplanen för förtätningarna av SWEPOS-nätet ser ut;Lennart Gimring.• Hur det går med HMK-arbetet; Lennart Gimring.• Om nätverks-DGPS kan ersätta normal utsändning av DGPSkorrektionerfrån radiofyrar enligt International Association ofLighthouse Authorities (IALA); Ulf Olsson.• Om statusen för RTCM version 3.1 (MAQ); Ulf Olsson.• Hur Glonass hanteras i olika RTK-mottagare; Ulf Olsson.• Om felaktigheter i signaler från vissa Glonass-satelliter; BörjeAndersson.4. Minnesanteckningar från föregående möteBo Jonsson tog kort upp minnesanteckningarna från föregående möte22 oktober 2009 (Jernberg, 2009) och gav mötesdeltagarna möjlighetatt kommentera dessa. Minnesanteckningarna finns utlagda påwww.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOS referensgrupp.Bo Jonsson kommenterade själv att han inte hade gått vidare medkontakten med instrumentleverantörerna inför dagens möte. Detgjordes inga övriga kommentarer av minnesanteckningarna frånföregående möte och de lades till handlingarna.5. Nuläge för SWEPOS samt påbörjad förtätningPeter Wiklund redogjorde för vad som hänt med SWEPOS i allmänhetoch med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst i synnerhet under detsenaste året, genom att gå i genom delar av den PowerPointpresentationsom han höll på förrgårdagens SWEPOS-seminarium iGävle. Presentationen finns utlagd på samma ställe som dessa

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 4minnesanteckningar (på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst >SWEPOS referensgrupp).En aktuell karta över SWEPOS-nätet visades, vilken även innefattadestationer längs gränserna och kusterna i närliggande länder. Färdigställandetav några SWEPOS-stationer i norra Sverige har dröjt p.g.a.svårigheter att hitta lämplig lokalisering. SWEPOS-nätet består förnärvarande av 37 klass A-stationer och 158 klass B-stationer.Den hittillsvarande prislistan för data för efterberäkning och förberäkningstjänsten kommer att sluta att gälla 1 november 2010.Avgiften blir i stället 1000:- per år för varje registrerat abonnemang.Möjligheten till offert för nätverks-RTK-tjänsten har ändrats så dengäller redan från fem abonnemang i ställett för sex. Vidare sänksavgiften för nätverks-DGNSS-tjänsten från 9000:- till 5000:- per år.Förändringarna i abonnemangspriser och abonnemangsförhållandenmottogs positivt av mötesdeltagarna.Börje Andersson undrade vad mätosäkerheten i höjd är för nätverks-DGNSS-tjänsten, Bo Jonsson hänvisade till ett examensarbete (vonMalmborg, 2006) där resultatet dock blev väldigt bra (mätningarnagenomfördes i öppen miljö), men generellt gäller nog att den är ca 1,5gånger sämre än i plan.Peter Wiklund fortsatte med att säga att det även finns abonnemangsmöjligheterför nätverks-RTK-tjänsten för begränsade områden,anläggningsprojekt (t.ex. för entreprenadarbeten), och för egenutsändning.Per-Olof Boström undrade vad som menas med egen utsändning.Peter Wiklund sa att det är inom den egna organisationen som avses.Nätverks-RTK-tjänsten har 1521 betalande abonnemang, vilketbetyder en ökning med ca 230 stycken från föregående möte, figur6.1.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 5Figur 6.1: Antalet betalande abonnemang för SWEPOS Nätverks-RTKtjänst2004-2010.Med demo-abonnemangen och abonnemangen i etableringsprojektetRTK-Malmfälten blir det sammanlagt 1878 användare.Kommunernas procentuella andel av det totala antalet abonnemangfortsätter att sjunka, men är fortfarande den störstaanvändargruppen, se figur 6.2.Figur 6.2: De 1878 användarna av SWEPOS Nätverks-RTK-tjänstfördelade på användargrupper i oktober 2010.Från att ha haft 50 % av abonnemangen vid det första mötet iSWEPOS Referensgrupp för sex år sedan, samma år som tjänstenlanserades, är kommunerna nu nere i 24 %. Byggentreprenörer ökarmest och Jordbruk är en ny användargrupp. Den totalauppkopplingstiden fortsätter förstås också att öka, se figur 6.3.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 6Figur 6.3: Total uppkopplingstid i timmar per vecka för SWEPOSNätverks-RTK-tjänst 2004-2010.En ny kundnöjdhetsundersökning liknande den som genomfördes ifebruari 2008 är på gång.Peter Wiklund fortsatte med att informera om projekten CLOSE I ochCLOSE II. CLOSE I har studerat mätosäkerheten vid mätning mednätverks-RTK, felkällor och hur mätosäkerheten i höjd kanförbättras, se figur 6.4 .Figur 6.4: Projektet CLOSE I har bl.a. studerat hur mätosäkerheten i höjdvid mätning med nätverks-RTK kan förbättras genom nya GNSS-satelliteroch genom en förtätning av SWEPOS-nätet (RMS, mm).

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 7I CLOSE II har bl.a. jonosfärsaktiviteten under tidigare solfläckscyklersammanställts och en utveckling av mjukvara för enrealtidsmonitor har gjorts.Börje Andersson var frågande till användningen av fler signaler dåmottagare inte kan använda alla i dag. Peter Wiklund och JanJohansson sa att de förutsatte att alla signaler kan användas.Lars Hedlund undrade var rapporterna ligger. Peter Wiklund svaradeatt rapporten för CLOSE I (Emardson et al., 2009) finns på SP:shemsida (www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192)och att rapporten för CLOSE II på gång att bli klar.En allmän förtätning SWEPOS har påbörjats i Stockholmstrakten(alla stationer är i gång utom Grillby), Västsverige och Skåne, sewww.swepos.com.Lennart Gimring undrade när förtätningarna i Västsverige och Skåneär i drift. Peter Wiklund svarade att de förhoppningsvis blir det underåret.Ulf Olsson frågade om t.ex. danska stationer längs Öresundautomatiskt används i nätverks-RTK-tjänsten. Bo Jonsson sa att det ärså.6. Framtid för SWEPOSBo Jonsson nämnde att Geodesi 2010 snart är klar. Denna strategiskatioårsplan för geodesiverksamheten 2011–2020 kommer attpubliceras efter nyår och vara kortfattad med en omfattning av ca 16sidor.Saker som hänt är:• RINEX-data för en virtuell referensstation kan skapas via enmodul i nätverks-RTK-programvaran, vilka kan använadasför efterberäkning av kinematiska och semikinematiksamätningar. Ett examensarbete är på gång inom detta område.• Uppgradering har gjorts av antenner för nya satellitsignalersom L2C, L5, Glonass tredje frekvens, Galileo och Compass,även uppgradering av mottagare pågår.• Bättre SMS-utskick.• CLOSE I – prestanda för nätverks-RTK-tjänsten.• SWEPOS har anpassats för olika fabrikat av basstationer.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 8• Undersökning av orsaker till felaktig fixlösning.Angående RINEX-data från virtuell referensstation undrade Per-OlofBoström om det finns som realtid, Lennart Gimring om Lantmäterietutför beräkningar och Ulf Olsson om mätosäkerheten i höjd. BoJonsson svarade att realtid ej finns, att användarna själva beräknaroch att mätosäkerheten torde bli likvärdig som vid realtidsmätning.Saker som pågår är:• Etablering av flera monitorstationer i den allmänna nätverks-RTK-tjänsten.• Mobilt Internet som backup-lösning till alla referensstationer.• Jonosfärsmonitor baserad på CLOSE II.• Ny SWEPOS-web.• Effektivisering av driftsrutinerna på SWEPOS-driften.Bo Jonsson tog vidare upp att:• En omfattande standardisering och samordning behövs då detkommer att finnas minst 9 olika signaler i framtiden, så attinte en situation uppstår där vissa fabrikat bara användernågra signaler och andra fabrikat bara använder några andrasignaler. Utveckling behövs även av användarterminalerna,som borde kunna vara mer intelligenta och i högreutsträckning borde kunna varna användarna vid osäkerpositionsbestämning.• Utvecklingsinsatser och samarbete behövs för att stödjautvecklingen av att kunna kombinera RTK medmikroelektriska system (MEMS) för tröghetsmätning.• Förtätningen av SWEPOS-nätet i större delen av Sverigeplaneras ske med ca 40 nya referensstationer per år undertidsperioden 2011-2015, dvs. med ca 200 nya stationer underdenna femårsperiod.• Lantmäteriet kommer att samla in data från såväl egnareferensstationer som från ev. samarbetspartners samttillhandahålla data till slutanvändare både direkt och viasamarbetspartners.Per-Olof Boström undrade om övriga världen efterfrågar MEMS. BoJonsson trodde att man kanske inte har reflekterat så mycket över

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 9detta ännu, Sverige ligger generellt i frontlinjen för en bredanvändning av GNSS-tekniken.Anders Engberg frågade om det finns en risk för att GPS kan stängasav. Bo Jonsson sa att Lantmäteriet gjort bedömningen att risken förnågot sådant är mycket liten då GPS styrs av både civila och militäramyndigheter, då GPS används mycket i dag i civla tillämpningar ochdå USA:s GPS-industri är så omfattande. Jan Johansson gjorde ocksåden bedömningen och nämnde även att GPS används mycket tilltidssynkronisering m.m.Lennart Gimring noterade att Metria kommer att bli avknoppat frånLantmäteriet som ett statligt bolag och undrade om SWEPOSverksamhetenkan påverkas av något liknande. Bo Jonsson svarade attdet inte finns några sådana signaler från vare sig Lantmäterietsledning eller departementen 1 .Anders Engberg tog upp frågan med orsakerna till felaktig fixlösning.Bo Jonsson sa att en mätslinga utanför Lantmäteriets kontor i Gävlemättes i vintras, men att problem med felaktig fixlösning inte kundeåterskapas då. Ett problem kan vara att mottagaren ej hinner med attange rätt typ av lösning (fixlösning eller flytlösning). Han nämndeäven att kontroller behandlas i den checklista för nätverks-RTK somfinns och i den pågående revideringen av kortmanualen för mätningmed SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst, vilka behandlas under punkt 8.En diskussion vidtog rörande tillförlitligheten och mätosäkerhetensamt hur kontroll av fixlösning och ett specificerat mätförfarandepåverkar dessa delar.Börje Andersson tyckte att man kan kräva en viss mätskicklighet hosanvändarna. Bo Jonsson framhöll att det är bättre om teknikenkommer framåt genom att vi ställer krav på bättreanvändarterminaler, så att RTK kan användas bredare och ej bara avmätningsingenjörer. Ulf Olsson tillade att sjöfarten är en sådantillämpning som vill kunna använda RTK utan att man kan kräva attpersonalen skall kunna mätning bra.7. Studiebesök vid Onsala RymdobservatoriumEfter lunchen fick mötesdeltagarna möjlighet att få en visning avOnsala Rymdobservatorium. Jan Johansson inledde med att ge enpresentation av verksamheten.1Ansvaret för Lantmäteriet har efter regeringsombildningen flyttats frånmiljödepartementet tillsocialdepartementet.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 10Figur 7.1: Jan Johansson berättar att VLBI bl.a. används till att bestämmakontinentaldrift.Onsala rymdobservatorium är den svenska nationella anläggningenför radioastronomi och värd för det är alltså vid Institutionen förrymd- och geovetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola. Avinstitutionens ca 100 anställda jobbar ca hälften ute vid observatoriet.Den forskargrupp som Jan Johansson är knuten till heterRymdgeodetisk mätteknik (populärt kallad geogruppen) och ca 8seniorer och 4 doktorander ingår i gruppen, vilken har mycketkontakt med SP och Lantmäteriet.Radioastronomi studerar även ej synlig radiostrålning (mikrovågor)med våglängder från millimeter till några centimeter. Kortarevåglängder observeras på andra observatorier som inte ligger vidhavsnivå. Onsala rymdobservatorium grundades 1949 av professorOlof Rydbeck och var det första för radioastronomi utanförNordamerika. 1963 byggdes radioteleskopet med 25,6 metersantennen.20 meters-antennen under den vita radomen byggdes1976. Onsala Rymdobservatorium hjälper SP som har nationelltansvar för tidshållning med att vara back-up för detta.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 11Figur 7.2: 25,6 meters-antennen med 20 meters-antennen i bakgrunden vidOnsala Rymdobservatorium (bilden tagen vid ett tidigare tillfälle).Radioteleskopen används bl.a. för VLBI, som inte så mycket längreanvänds för att studera kontinentaldrift. VLBI används numera istörre utsträckning för att studera jordens förändring i rymden, t.ex.jordaxelns lutning och variation. En GNSS-station och ett instrumentför mätning av vattenånga finns även på området. GPS används bl.a.för att studera rörelser i jordskorpan och för meteorologiskatillämpningar (som att bestämma mängden vattenånga i atmosfären).Under sommaren 2009 installerades en speciell sorts gravimeter sommäter tyngdkraftsförändringar, en s.k. supraledande gravimeter.Efter presentationen av Jan Johansson blev mötesdeltagarna guidade itvå grupper av Rüdiger Haas och Gunnar Elgered. Främst visades 20meters-antennen.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 12Figur 7.3: Göran Norberg, Erik Katrin, John Backman och Lars Hedlundlyssnar på Rüdiger Haas under förevisningen av 20 meters-antennen.8. Checklista för nätverks-RTK och pågåenderevidering av Kortmanual för mätning medSWEPOS Nätverks-RTK-tjänstEfter studiebesöket informerade Dan Norin om Checklista förnätverks-RTK (Odolinski, 2010) och den pågående revideringen avKortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (Norinet al., 2007). Checklistan är en kort checklista för mätningsförfarandetoch olika kontrollmetoder m.m. på två sidor skriven för den”normala nätverks-RTK-användaren”, där rapporten även innehållerutförligare beskrivningar av checklistans delar. Kortmanualen är merriktad till nya och mindre erfarna användare. En stor del avrevideringen av kortmanualen berör metoder för kontroll avmätningarna.Dan Norin fortsatte med att berätta att arbetet med ”Nya HMK” harpåbörjats och att info finns på www.lantmateriet.se/hmk. Detta är ettlämpligt forum för RTK-dokument som inte bara är inriktade påanvändning av nätverks-RTK för nya eller normala användare.Per Isaksson påtalade att många hänvisningar i dag sker till olikaHMK-dokument och att det är viktigt att relevanta sådana går attanvända även i framtiden.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 13Börje Andersson framförde att nya HMK inte får motsäga saker somstår i andra dokument. Per Isaksson svarade rörande SIS-TSdokumentenatt han är ordförande och att Dan Norin är medlem iden kommitté på SIS som handhar dessa dokument.9. Frågor från rundan kring bordet (punkt 3)De frågeställningar som mötesdeltagarna anmält i samband medrundan kring bordet (se punkt 3) togs upp:• Om det finns fler som funderar på att upphandla leasing avGNSS-utrustning likt division fastighetsbildning vidLantmäteriet kommer att göra; Per-Olof Boström.o Per-Olof Boström fortsatte med att berätta att testerkommer att göras under våren 2011 och att leasingenplaneras att gälla fr.o.m. 2012, med förhoppningsvispressade priser. En diskussion om för- och nackdelarmed leasing och upphandling vidtog.• Hur SWEPOS ser på kontrollmetoder då det förekommitgrova fel vid mätningar med nätverks-RTK-tjänsten; StefanJernberg.o Felaktig fixlösning och kontrollmetoder behandladesunder punkt 6 och 8. Möjligheterna att upptäcka ochdokumentera felaktig fixlösning diskuterades vidare.• Hur tidplanen för förtätningarna av SWEPOS-nätet ser ut;Lennart Gimring.o Frågan behandlades under punkt 5 och 6.• Hur det går med HMK-arbetet; Lennart Gimring.o Frågan behandlades under punkt 8.• Om nätverks-DGPS kan ersätta normal utsändning av DGPSkorrektionerfrån radiofyrar enligt International Association ofLighthouse Authorities (IALA); Ulf Olsson.o Bo Jonsson sa att de tyska myndigheterna som haransvaret för de tyska radiofyrarna genom enpilotstudie tittar på möjligheten att utnyttjareferensstationer på land för att ta fram de data somskall sändas ut via radiofyrarna och att monitoreringendå även skall med i dataströmmmen. Möjlighet tillinformation om monitorering finns dock inte med i

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 14nätverks-RTK-programvarorna i dag. På deneuropeiska navigationskonferensen ENC GNSS 2010 iBraunschweig 19–21 oktober 2010 presenterade en tyskfirma ett koncept som skulle kunna hantera ett sådantdataflöde.• Om statusen för RTCM version 3.1 (MAQ); Ulf Olsson.o Ett examensarbete har studerat RTCM version 3.1(MAQ) i SWEPOS (Johansson & Persson, 2008) och eninbjudan till ytterligare ett sådant examensarbete liggerute på Lantmäteriets hemsida. Något försök attdefiniera upp områden för utsändning har ännu inteskett. Sjöfartsverket är intresserat av att testa i någotområde.• Hur Glonass hanteras i olika RTK-mottagare; Ulf Olsson.o RTCM har nu enats om en standard för hanteringen avolika våglängder för Glonass-satelliterna, vilkettillkommit i samband med den förbättring av formatetdär International GNSS Service (IGS) varit pådrivande.• Om felaktigheter i signaler från vissa Glonass-satelliter; BörjeAndersson.o Det är svårt att dokumentera felaktigheter i signaler.Börje Andersson har sett mycket brus i vissa Glonasssignaleroch tycker det skulle vara önskvärt med infoom vilka satelliter som har detta och om det kanhanteras. Bo Jonsson svarade att mottagarna bör kunnahantera detta brus genom förbättrade algoritmer somtar bort tvivelaktiga mätdata.10. Rapport från SWEPOS-seminariet i Gävle 26oktober 2010Bo Jonsson nämnde kort att SWEPOS-seminariet i Gävle 26 oktober2010 hade samlat många deltagare (ca 83 stycken). De flestadeltagarna fann det intressant. Det var en blandning av nya och merrutinerade användare och det ställdes många frågor och var ovanligtmycket diskussion. Stående i utvärderingar är att mer praktiskaerfarenheter önskas.2011 års SWEPOS-seminarium kommer att arrangeras som enintegrerad del av Lantmäteriets GNSS-seminarium. GNSS-seminariet

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 15arrangeras vartannat år och är 2011 planerat att hållas under oktobermånad.11. Rapporter från användarePer Isaksson gav en presentation om projektanpassade nätverks-RTKtjänsterför anläggningsprojekt. Fyra projekt är i gång; BanaVäg iVäst, Haparandabanan, ett i Kiruna och ett i Sundsvall.Figur 11.1: En ny bro över Sundsvallsfjärden beräknas öppna för trafik ioktober 2014 (foto: Trafikverket).Vidare är ett antal projekt i Stockholm kopplade till FörbifartStockholm på gång. Projekten är mycket nöjda med systemet och dehar lärt sig efter hand hur avtal med entreprenörer bäst görs. Detpågår även ett forsknings- och innovationsprojekt (FOI-projekt) omstomnät i luften för anläggningsprojekt.Börje Andersson undrade om referensstationerna blir kvar efterprojekten. Per Isaksson sa att detta diskuteras, men att ambitionen äratt de blir kvar för drift och underhåll.12. Nästa möteFlera av mötesdeltagarna uttryckte att de såg positivt på att dessamöten i SWEPOS referensgrupp hålls.Per-Olof Boström föreslog att nästa möte kombineras medlufttillämpningar, t.ex. genom ett studiebesök på Arlanda flygplats.Anneli André lovade att kolla upp om detta var möjligt. Hon sa ävenatt det kanske kan vara svårt med Arlanda och att det skulle kunnavara enklare med en mindre flygplats, som t.ex. Skavsta flygplats.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 16Det beslutades att nästa möte hålls torsdag 27 oktober 2011 medLuftfartsverket som värd och att Anneli André undersöker om det gåratt förlägga mötet så att det kan kombineras med ett studiebesök pånågon lämplig flygplats.13. AvslutningBo Jonsson tackade mötesdeltagarna för deras aktiva medverkan imötet och sa att mötena i SWEPOS referensgrupp är en viktigkommunikationslänk för Lantmäteriet och för SWEPOSutvecklingen.Dessutom tackade han Jan Johansson, Gunnar Elgeredoch Rüdiger Haas på Onsala Rymdobservatorium för värdskapet ochför det intressanta studiebesöket och avslutade därefter mötet.ReferenserEmardson R, Jarlemark P, Bergstrand S, Nilsson T, Johansson J(2009): Measurement Accuracy in Network-RTK. SP Technical ResearchInstitute of Sweden, SP report 2009:23, http://wwwv2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192(cited May 2010).Jernberg Å (2009): 2009 års möte i SWEPOS Referensgrupp.Minnesanteckningar, Lantmäteriet, Gävle.Johansson D & Persson S, 2008: Kommunikationsalternativ för nätverks-RTK – virtuell referensstation kontra nätverksmeddelande. Rapportserie:Geodesi och Geografiska informationssystem, 2008:4, Lantmäteriet,Gävle.von Malmborg H, 2006: Jämförelse av Epos och nätverks-DGPS.Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2006:5,Lantmäteriet, Gävle.Norin D, Engfeldt A, Johansson D, Lilje C, 2007: Kortmanual förmätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst. Rapportserie: Geodesi ochGeografiska informationssystem, 2006:2, Lantmäteriet, Gävle.Odolinski R, 2010: Checklista för nätverks-RTK. Rapportserie: Geodesioch Geografiska informationssystem, 2010:3, Lantmäteriet, Gävle.

L a n t m ä t e r i e t 2010-11-11 17Kopia tillNärvarande på mötetGeodetiska utvecklingsenheten, Lantmäteriet, division InformationsförsörjningRune Johansson, Falu kommunErik Randén, Gotlands kommunKent Holmgren, Gävle kommunMats Sevefeldt, Jönköpings kommunBengt Eurenius, Lantmäteriet, FastighetsbildningÅke Sporrstedt, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, Z-länAnders Nordqvist, Lantmäteriet, MetriaLars Jakobsson, SjöfartsverketPatric Jansson, Stockholms stadSven-G Johansson, TrafikverketJörgen Andersson, Umeå kommunPer Lindblad, Uppsala kommunPer Lodin, WSPKarl-Gunnar Fredriksson, Växjö kommunMaria Hellemar, Västerås stad