sla-ett-slag-for-angen

Slå ettslag förängen1

Ängen är sinnebilden av det öppna,hävdade jordbrukslandskapet därhumlor surrar mellan blommorna.Men ingen äng utan slåtter. Med denhär skriften vill vi slå ett slag förslåttern. Att slå en äng är ett enkeltoch konkret sätt att göra en naturvårdsinsats,upprätthålla en kulturhistorisktradition och få gemenskapoch en rolig friluftsupplevelse påköpet.2

Foto: Lee-Netherton-7907952960_73c9c5d1a2_o.jpg_ flickrVarför är det bra med slåtter?Att samla in vinterfoder till tamboskapen harmänniskor i Sverige gjort sedan vi blev bofasta ochbörjade stalla våra djur för cirka 2 500 år sedan. Slåtternhar sedan dess präglat vårt landskap. En lång rad artersom är väl anpassade för att leva och frodas i markersom slås har varit vanliga. Ängen hölls öppen ochsolbelyst för att ge god avkastning. Den år liga slåtterninnebar att ängen med tiden blev ganska närings fattig.Själva slåttern gör att stora, dominanta arter inte kanbreda ut sig på andra, ofta mindre och mer sällsynta,arters bekostnad. Höskörd gör också att det inte skapasnågon filt av gammalt fjol års gräs (förna) som växternabe höver kämpa sig upp igenom. Slåtterängarna är enmiljö där många arter kan finnas sida vid sida. En endakvadratmeter kan innehålla 40–50 växtarter. Mångainsekter är knutna till växterna, till exem pel fjärilar,humlor och bin. Finns det mycket insekter gynnar detäven fåglarna och fladdermössen.I dag odlar vi vinterfoder till våra djur på åkermark.Gödsel finns i överflöd och magra marker har blivitsäll synta. Bara någon promille av de gamla ängarnafinns kvar. De slåttergynnade art erna för en tynandetillvaro. Om slåttern uteblir minskar mångfaldenalltefter som förnalagret blir tjockare. Så småningomkommer igen växning smygande med träd och buskarsom skuggar växtl igheten. Bete håller förnan ochigenväxningen stången men alla ängens arter klararinte bete. Och om blomningen betas bort missgynnasinsekterna.Var ska man slå?Ängen med stort Ä är en naturlig fodermark (alltsåinte en åker) som genom en lång historia av regelbundenslåtter fått en massa häftiga arter av både växter,insekter, svampar, mossor, fåglar och fladdermöss.3

Ängens växterDet finns väldigt många växtarter som trivs i ängen och gynnas av slåttern.Florans sammansättning varierar beroende på om marken är torr ellerfuktig, kalkrik eller kalkfattig. Här följer en lista över arter som särskiltgynnas av slåtter. De är inte svåra att lära sig känna igen och där de finns ärförutsättningarna goda för en mångfald av andra arter.Minskar först långt efter upphörd hävdstor blåklockavitmårarödklintskogsklockalundkovallbuskviolskogsklöverbrudborstekärrvialängsrutakrisslasmörbollartvåbladMinskar måttligt snabbt vid upphörd hävdgökärtprästkrageormrotkorskovallklasefibbla* ängsskäranattviolgökblomstersvinrotängsnycklar*Minskar snabbt vid upphörd hävdvildlin*slåtterfibblatätört** = i kalkfattiga marker6Stor blåklocka (Campanula persicifolia).Källa. Nordens flora, projekt Runeberg.

Rödklint. Foto: Ylva Berry.Nattviol. Foto: Mette Kjöbek Petersen.Lundkovall. Foto: Mette Kjöbek Petersen.Vitmåra. Foto: Hanna WilliamssonOrmrot. Foto: Mette Kjöbek Petersen.Gökärt. Foto: Christina Fagergren.7

Ängsåret – När ska man göra vad?Fagning, slåtter och höbärgning är ängsskötselns tre obligatoriskamoment. Därutöver kan andra insatser behövas under året.Fagning görs på våren, när vitsipporna blommar.Löv- och gräsrester tas bort så att ljuset kommerner till marken och växtlig heten kan kommaigång ordentligt. Vid fagningen städarman också bort grenar och annat somför svårar slåttern om det blir liggande.För bort och elda det ihopsamladematerialet utanför ängen.RestaureringsbränningFörslåtter av oönskade arter underförsommaren kan vara ettsätt att bekämpa oönskad högväxtvegetation, till exempelhundkäx, nässlor, tistlar ellerälggräs. Genom att slå av dessainnan de hinner fröa av sig förhindrarman vidare spridningsamtidigt som man släpper nermer ljus till övrig vegetation.Men slå så pass högt att du inteslår av andra blommor. För bortdet avslagna materialet.RöjningSlåtter bör ske tidigast underandra halvan av juli. Om man slårför tidigt har inte ängsfloran hunnitblomma färdigt och bilda frön. Väntarman för länge riskerar man att höstregnenförsvårar arbetet med både slåtter ochbärgning av höet.EfterbeteHöbärgningen är lika viktig som själva slåttern.Den bör ske max en vecka efter själva slåttern. Att låtadet avslagna materialet ligga kvar några dagar och torkabärgning8

innan det bär gas gynnar fröspridningen. Sedan ska höet samlas ihopi hässjor eller volmar eller föras bort.FagningEfterbete innebär att man släpper ut betesdjur på ängenefter höskörden. Djuren betar efterväxten och derastramp hjälper frön att gro. För hårt efterbete kanpå verka floran negativt så undvik trampskadortill varje pris. Idag när betesmarkerfinns i överflöd är det kanske inte värtbesväret att hägna sin slåtter äng förnågra veckors efterbete.FörslåtterRöjning av träd och buskar.Mindre igenväxning i form avsly och buskar tar man medfördel hand om efter slåttern.Röj gärna medan träden ochbuskarna har kvar sina grönablad för att på så sätt minskaderas förmåga att skickaupp nya skott kommandesäsong. Mer om fattanderestaureringar där man planeraratt ta ner mycket trädoch kanske använda tungamaskiner görs på vintern närdet är tjäle i marken. På så sättundviker man körskador.Hö-SlåtterRestaureringsbränning kanvara ett sätt att komma till rättamed gammal förna och under lättaslåtter i marker som legat ohävdad entid. Bränn ytligt under vårvintern, när detöversta lagret torkat, men det är ordentligtblött inunder så att inte elden går för djupt ochskadar rötter, frön eller övervintrande insekter etc.9

10Kan man få någon sorts ersättning?Det finns en miljöersättning för skötsel av slåtterängar. Syftet är att bevaraoch förstärka slåtterängarnas natur- och kulturmiljövärden. För enslåtteräng med slåttergynnad flora som slås med lie eller motormanuellslåtterbalk kan man få 11 500 kronor per hektar och år. Behöver markenrestaureras för att ta bort sly, buskar och träd finns även en ersättningför restaurering. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information ommöjligheterna att få ersättning för just din äng.

Måste man slå med lie?Lie är det traditionella redskapet för slåtter. Den skärav gräs och örter utan att trasa sönder dem. Modernarealternativ är motormanuell slåtterbalk eller röjsåg.En välslipad motormanuell slåtterbalk ger ett liknanderesultat på vegetationen som lien och om man tyckerdet är enklare kan man absolut använda det. Menmånga som lärt sig lietekniken ifrågasätter att slåtterbalkenskulle vara effektivare. Den är dyrare i inköp,kräver bränsle, är svårare att hålla vass, bullrar ochhar svårare att ta sig fram i svår terräng. Lieslåtter ärtyst och avgasfri och ger en större naturupplevelse ochdärtill bra träning. Men tekniken är a och o, både hurman slår och hur man håller sin lie riktigt vass. Gå enkurs eller läs på. På baksidan finns läs- och länktips.Röjsåg med nylonlina sliter av vegetationen och haransetts olämplig vid ängsskötsel. Nya rön visar attdet kanske inte är så negativt för floran, utan att omalterna tivet är ohävd och så småningom igenväxningär det ändå ett bättre alternativ om inte lie eller motormanuellslåtterbalk är möjligt. Prova gärna att byta utsnöret mot en vass gräsklinga.Vad ska man göra av höet?För ängsfloran är det viktigt att skörden räfsas ihopoch förs bort. Efterfrågan på magert hö är tyvärr intestor. Kanske finns någon djurägare som är intresseradav höet, om inte får man kompostera det utanförängen. Som substrat för biogasframställning skulle detpassa, men för närvarande finns ingen efterfrågan påmarknaden.Foto: Cecilia Norén.11

Vem kan slå en äng?Slåttergille är en tradition lika gammal som ängen.Genom historien har man under höskörden slagit,räfsat och bärgat hö tillsammans. Alla som kan har påolika sätt bidragit till att samla in det livsviktiga vinterfodret.Sedan har man firat med mat, dryck och musik.Vem som helst som har intresset, utrustningen ochmarkägarens tillåtelse kan börja slå. Slå tillsammansmed släkten, grannarna, jobbarkompisarna eller föreningen.Det blir roligare och man orkar mer. Låt slåttergilletbli ett tillfälle till gemenskap mellan kulturer. Bjudin personer med slåttererfarenheter från andra delar avvärlden som finns i Sverige i dag att mötas på ängen.Slåttergille kan såklart vara fikakorg och spelmansmusik,men lika gärna korvgrillning och folköl. Oavsettvad man gillar är väl genomförd slåtter något attfira!Hur kommer man igång?Att hänga med på en slåtteraktivitet och slå tillsammansmed erfarna slåttermän- och kvinnor är ett brasätt att komma igång. Många naturskyddsföreningskretsari länet sköter slåtterängar. I deras kalendarierpå webben kan man hitta slåtteraktiviteter som ofta äröppna för alla som vill vara med.På följande sidor finns tre intervjuer som tar dig medtill tre olika ängar och presenterar dig för tre olikaslåtterentusiaster. Bengt betonar gemenskapen, Johanvill hålla liv i traditionen och för Magnus handlar detom naturvård och folkbildning. Alla anledningar attslå en äng är bra anledningar!12Foto: Cecilia Norén.

Hitta ängen på nätetHitta ängsinspiration eller en äng som behöver din slåtterinsatsgenom att utnyttja ängs- och betesmarksinventeringen som gjortsi länet. Du hittar den i Jordbruksverkets databas TUVA som du hittarvia www.jordbruksverket.se13

Nedslag hosSätraskogens slåttergille14Upptäck Naturskyddsföreningens bastardsvärmarapphttp://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/viktigtleta-bastardsvarmare-i-sommar

På Varpaängen överleverbastardsvärmareMagnus Fredriksson berättar stolt att på Varpaängenkryllar det av de rödlistade fjärilarna Bastardsvärmare!Varpaängen ligger i Sätraskogens naturreservat, intillSkärholmen och Bredäng. Magnus är biolog och naturfotograf.Han bor i området och såg ett stort behov avbättre ängsskötsel. 2014 drog han därför igång SätraskogensSlåttergille. Med ett Facebook-upprop och tillsammansmed andra lokala aktörer lyckades han samlaett tiotal personer med liar och räfsor till en slåtterhelgi augusti.– Vi tog oss an ett ambitiöst projekt och fick jobba somtusan. Det var svettigt men kul, konstaterar Magnus nöjt.Slåtterängen är 0,88 hektar. Det kan låta litet, men för attvara slåtteräng som slås med lie är det en ganska stor yta.Då Varpaängen är en av de artrikaste delarna i reservatetvar det naturligt att börja med den. Den är även ganskaplan och i stort sett utan hinder och på så sätt utmärkt attslå med lie.– Men slåtter kräver att man kan tekniken. I gänget somslog fanns några med erfarenhet som kunde handledaandra, mindre vana liemän- och kvinnor, säger Magnus.Målet var att få till en bättre skötsel av ängsmarkerna ihela reservatet. Nu skrivs en ny skötselplan med förbättradskötsel av ängarna. Övriga ängsmarker i reser vatetslås av en entreprenör med traktor och slåtterbalk och detslagna höet samlas ihop och tas bort.Foto: Hanna Williamsson.I augusti är det dags igen för slåtter som då avslutas meden slåtterfest vid Varvsarbetarhuset, Sätra Varv. Det utlovasbåde mat och livemusik för att fira slåttern.15

– I år hoppas vi att fler människor som bor och rör sig iområdet ska sluta upp, berättar Magnus som förutom Facebook-sidanoch lokal annonsering också tagit fram text ochfoton till informationsskyltar om reservatets ängar.På längre sikt hoppas Magnus på större uppslutning såatt fler ängar kan slås med lie, i första hand i Sätra skogensnaturreservat, men i förlängningen också att det skasprida sig till andra ängsmarker. Dessutom vill slåttergilletförsöka engagera skolor i området – en utmärktmöjlighet till aktivitet och undervisning.– Stockholms län finns en stor befolkning som bor intillfina naturområden. Det innebär en fantastisk möjlighettill upplysning om naturvärden och naturvård, menarMagnus.Han konstaterar att även om man bara gör lite, kanskeräfsar hö i en kvart, så blir det mycket naturvård ändå,om man bara är tillräckligt många.Glada medlemmar i Sätraskogens slåttergille med Magnus Fredrikssontill höger. Sätraskogens slåttergille finns även som grupp att följa påFacebook. Foto: Magnus Fredriksson.16Foto: Mats Nordin

18Lieslåtter på Ekudden

Familjefest för blomsterrikedomPå en udde i sjön Yngern utanför Nykvarn ligger EkuddenNykvarns samfällighetsförening. I föreningen som bestårav ett 50-tal fastigheter, arrangeras bland annat en lieslåttervarje år för skötseln av de gemensamma ytorna.Lieslåttern har bidragit till både naturvård och granngemenskap.Blomsterrikedom och familjefest är två ord som återkommernär Bengt Gustafsson berättar om lieslåttern påEkudden.– Vi har hållit på i ungefär tio år nu. Vi ville utveckla skötselnav de här områdena för att gynna blomsterrikedomenmen också för att hålla sly borta. Dåvarande ordförande iföreningen hade hört att man kunde söka ersättning frånLänsstyrelsen för lieslåtter och så fick det bli, berättar Bengt.– Vi ser ju att floran utvecklas. Gullvivorna breder ut sig alltmer och på senare år har det dykt upp fler arter, till exempelnattviol och lundkovall.Alla i föreningen är positiva till slåttern, även om det inteär alla som deltar. Varje år sluter cirka 20–25 personerupp, varav ett tiotal med liar. Det är ganska lagom för denknappa hektar som slås och räfsas under slåtterdagen. Efterslåttern blir det slåtterfest! Styrelsen bidrar med en slant tillkalaset som ordnas av några som inte själva kan vara medoch slå längre.– Slåttern som gemenskapsaktivitet fyller en funktionpå Ekudden. Det är alltid jättetrevligt. Även om det ärblomster rikedomen som är själva syftet.Foto: Stig LarssonBengt, som själv är pensionär, konstaterar att det inte skulleskada med fler unga liemän- och kvinnor med starkaryggar. Men han är inte direkt orolig för framtiden. Ersättningenhar varit en uppmuntran och ett sätt att få alla19

i föreningen att ställa sig bakom slåttern.Föreningen har nu sökt ersättningför ytterligare en femårsperiod.Lieslåttern sker i månadsskiftet juli–augusti. Andra större ytor, som intehar lika fin flora, slås med traktor aven lantbrukare i närheten, men dåredan i juni. Den tidiga slåttern harinte samma positiva effekt på floran,men kvaliteten på fodret är tillräckligtbra för att lantbrukaren ska ta skördenmed sig.Skräddart– äng medhävdhisto– Tyvärr har vi inte, trots idogt sökande,hittat någon djurhållare i närhetensom vill ta emot höet från den äng somvi slår med lie, eftersom det anses varaav för dålig kvalitet. Istället läggs det iett björkområde utanför ängen.Bengt ger följande råd till andra tomtägarföreningarsom vill slå:– Satsa på de finaste områdena och taer inte an för stora ytor i början. Ochgör det till en familjefest. En lyckadslåtter ska firas ordentligt – det ärman värd!20

orpskärretlångriaSå svänger vilien tillsammansJohan Pettersson lärde sig slå av sin farredan som barn. Nu är han pensionäroch ser sig som en traditionsbäraresom lärt sina barn, och snart kanskeockså sina barnbarn, att slå. Han ären av entusiasterna som var med 1988då lieslåttern av Skräddartorpskärretstartade, i det som senare blivit Tullgarnsnaturreservat. Medlemmar urHembygdsföreningen i Järna, som Johantillhör, systerföreningen i Hölö ochNaturskyddsföreningen i Södertälje harsedan dess slagit den en och en halvhektar stora ängen varje år. Ängen haren lång hävdhistoria och hyser myckethöga biologiska värden.– Det är roligt att slå och att få göra ettkonkret avtryck i världen som har ettvärde är något att känna sig stolt över,säger Johan.Hans bild är att de flesta som slår gör detav ett naturvårdsintresse. Själv brinnerhan för de frågor som inom hembygdsrörelsenkallas det gröna arvet och sompå senare år uppmärksammas allt mer,ofta under rubriken det biologiska kulturarvet.Dit hör självklart slåttern.Foto: Cecilia Norén.– Men alla anledningar att slå är braanledningar och resultatet är det vi allakan enas kring och som har ett stortvärde, konstaterar Johan.21

– Det finns ett stort teknikintresse bland en del somhåller på med slåtter, en massa teorier om det perfektaorvet eller den optimala vinkeln. Inget fel i det, menkanske tappar man den lokala traditionen och en ochannan kanske blir avskräckt och tror att slåtter är enkomplicerad tekniksport, säger Johan.– Jag kan inte en massa teori om slåtter, men jag har deni kroppen sedan barnsben och jag visar gärna den somvill lära sig. Enklast är att jag bara ställer mig bakom ochså svänger vi lien tillsammans. Och självklart måste manockså lära sig att hålla lien vass, men det är verkligeninga konstigheter, menar Johan.Den årliga slåttern av Skräddartorpskärret tar nu meraen vecka.– Vi är ett knappt tiotal som återkommer varje år ochsom gör det mesta av jobbet. Vi annonserar slåttern inombåde hembygdsföreningen och Naturskydds föreningenoch i år också i Botaniska sällskapets program. Jagbrukar också tipsa lokal tidningarna om att skriva någotinför slåttern och när de nappar brukar det locka någranya, nyfikna be sökare.– När vi började var vi fler och hade en botanikkurs frånuniversitetet till hjälp. Då gick hela slåttern på en dag,minns Johan.– Slåttertraditionen verkar lite bortglömd i den härdelen av landet, konstaterar Johan som tror att det finnsmycket att lära från andra delar av landet där man harmer levande slåtter traditioner.– Och så har vi en stor och spännande utmaning attlocka med oss nya svenskar som kommit hit med starkaslåttertraditioner från sina hemländer. Till sammansskulle vi kunna åstadkomma så mycket mera slåtternytta,konstaterar Johan.22Foto: Lennart Edvardsson

Läs merFAKTA:Liehandboken på www.ub.gu.se/Om slåtter www.melicamedia.se/lieÄngar http:// webbutik. jordbruksverket.seFLOROR:Virtuella floran http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.htmlwww.digiflora.seApp för Iphone MyFloraINSPIRATION:www.naturskyddsforeningen.sewww.melicamedia.se/lie/pdf/angariket_sm.pdfSTÖD:Miljöersättning för slåtterängar och restaureringav slåtterängar www.sjv.seMILJÖMÅL:Uppföljning av slåtterängar www.miljomal.seProduktion: Länsstyrelsen i Stockholms län inom ramen förLandsbygdsprogrammet 2007–2013.Utgivningsår: 2015Foto framsida: Cecilia Norén,. Foto baksida: Christina Fagergren.24