Risk- och sårbarhetsanalys Eda kommun 2012

Risk- och sårbarhetsanalysEda kommun 20121

Risk- och sårbarhetsanalys förEda kommun genomförd av:Räddningstjänsten Arvika, Eda o Säffle kommunerDiarienummer:Analysgrupp:Anna Dahlén, SäkerhetssamordnareCatarina Rydén, Vård & stödHenrik Hansson, VA/GataJan-Erik Eriksson, Verksamhetschef SamhällsbyggnadJan-Erik Lundberg, räddningstjänstenMarianne Åmand, plansektionen/GISMats Rydström, MiljöMattias Persson, FastighetDokumentationsdatum:Kommunfullmäktiges antagningsdatum:2

InnehållSammanfattning ....................................................................................................... 5Figur, karta och tabellförteckning ............................................................................ 6Begreppsförklaring .................................................................................................. 6Inledning .................................................................................................................. 9Syfte och mål ........................................................................................................ 9Metod ....................................................................................................................... 9Processen ............................................................................................................. 10Omfattning och tidsplan....................................................................................... 12Kommunbeskrivning ............................................................................................... 13Geografi ............................................................................................................... 13Kommunikationer ................................................................................................ 13Näringsliv ............................................................................................................ 13Turism .................................................................................................................. 15Samhällsviktig verksamhet ...................................................................................... 16Icke kommunal verksamhet .................................................................................. 17Sjukhus ........................................................................................................... 17Vårdcentraler .................................................................................................. 17SOS Alarm ..................................................................................................... 17Ambulans ....................................................................................................... 17Polis................................................................................................................ 18Kommunal verksamhet ......................................................................................... 18Räddningstjänst .............................................................................................. 18Dricksvattenförsörjning .................................................................................. 19Reningsverk ................................................................................................... 21Fjärrvärme ...................................................................................................... 21Kommunal omsorg ......................................................................................... 23Barn och utbildning ........................................................................................ 25Riskinventering ........................................................................................................ 26Analys av risker och hot....................................................................................... 26Riskbeskrivning ............................................................................................. 27Risk- och skyddsobjekt ......................................................................................... 37Förmåga ................................................................................................................... 39Krishanteringsförmåga ........................................................................................ 39Ledning, samverkan och information ............................................................. 39Informationssäkerhet ...................................................................................... 39Larm ............................................................................................................... 40Omvärldsbevakning ....................................................................................... 40Materiella resurser .......................................................................................... 40Personella resurser ......................................................................................... 41Praktisk erfarenhet ......................................................................................... 41Hanteringsförmåga av allvarlig störning ............................................................ 42Informationssäkerhet ...................................................................................... 42Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur .................................... 42Reservkraft ..................................................................................................... 42Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats ...... 42Materiella resurser .......................................................................................... 43Personella resurser ......................................................................................... 43Samverkan ...................................................................................................... 433

Figur, karta och tabellförteckningFigur 1: Arbetsprocessen .................................................................................................. 10Figur 2: IBERO-metoden ................................................................................................. 11Figur 3: Kommunkarta ..................................................................................................... 14Figur 4: Dricksvattenförsörjningen i Eda kommun .......................................................... 19Figur 5: Vattenskyddsområden i Eda kommun. ............................................................... 20Figur 6: Reningsverken i Eda kommun ............................................................................ 21Figur 7: Översiktskarta för fjärrvärmenätet i Åmotfors. .................................................. 22Figur 8: Kommunala vårdboenden i Eda kommun .......................................................... 24Figur 9: Förskolor i Eda kommun .................................................................................... 25Figur 10: Grundskolor i Eda kommun ............................................................................. 25Figur 11: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker. ....... 26Figur 12: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar. .. 26Figur 13: Grovanalys av identifierade risker och hot. ...................................................... 27Figur 14: Översvämningskartering för Charlottenberg. ................................................... 35Figur 15: Gradering av riskindex ..................................................................................... 37Figur 16: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över 10. ............................. 38Figur 17: Materialförteckning för särskild dricksvattendistribution. ............................... 43BegreppsförklaringFörmåga 1Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motståallvarliga störningar Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- elleransvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egnaverksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb,korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer.Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka ihanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder somkrävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade.Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det skafinnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på ensådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggandeservice, trygghet och omvårdnad ska säkerställas.Hot 2Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kanäven bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något ellernågon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt attorsaka skada.KarteringInsamlad data sammanställt i kartor.1 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 772 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 786

Kritiskt beroendeBeroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera.Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererandeverksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få tillföljd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av attden saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurssom fallit bort.LSSLag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 3LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktigafunktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livetoch att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde fårmöjlighet att leva som andra. 4M.ö.hMeter över havsnivå. Samtliga vattennivåmått angivna i analysen är enligt RH2000-standard.Rakel(RAdioKommunikation för Effektiv Ledning)Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället somarbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa.Rakelsystemet erbjuder funktioner och tjänster som ger möjlighet till effektiv samverkaninom och mellan användarorganisationerna.RedundansNärvaro av extra komponenter utöver dem som krävs för en apparats normala funktion("både hängslen och livrem"). 5Redundans i samhället innebär extra system eller rutiner för att minska sårbarheten hosbetydande funktioner. Redundans byggs ofta in i system som måste ha högtillförlitlighet.Risk 6En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa)konsekvenser händelsen kan leda till.RiskdatabasEn GIS-databas med en sammanställning av samhällsvikiga objekt, farlig verksamhet(enligt kap 2 § 4 i Lagen om skydd mot olyckor), samlingslokaler och andra viktigafunktioner i samhället som kan innebära en risk eller ha behov av extra skydd.RiskvärdenEn gradering av bedömd sannolikhet för att en händelse inträffar och vilka efterföljderden kan få, konsekvens.Bedömningen som gjorts i Eda har utgått från en femgradig skala, där 1 representerarliten konsekvens och 5 katastrofal konsekvens. Siffran 1 är liten sannolikhet och 5 ärmycket sannolikt att en händelse inträffar.3 Notisium4 Socialstyrelsen5 Nationalencyklopedin6 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 787

RiskindexEn summering av riskvärden med avsikt att ge ett riktvärde för hur angeläget det är atten skadeförebyggande eller risksänkande åtgärd ska vidtas.SVVSVV, Samhällsviktig verksamhetVerksamheter som har betydelse för samhällets funktion och har betydelse förmänniskors liv och hälsa.Exempel; energiförsörjning, vattenförsörjning, elektroniska kommunikationer, hälsoochsjukvård.(Se detaljerad definition under kap 7. Samhällsviktig verksamhet).8

ProcessenArbetsprocessen med en kombination av riskinventering och scenariometoden med hjälpav IBERO kan illustreras med nedanstående flöde.Figur 1: ArbetsprocessenRiskinventeringKommunens arbetsgrupp för risk- och säkerhetsfrågor, bestående av representanter frånkommunens verksamhetsområden och kommunala bolag, har identifierat risk- ochskyddsobjekt inom kommunen. Objekten har samlats till en riskdatabas, som en GISdatabas(Geografiska informationssystem). Detta system gör det möjligt ta framspridningsmodeller, dels för att påvisa riskerna för människor i närområdet men även föratt underlätta insatsberedskap för räddningstjänsten.Bedömning av risk- och skyddsvärdeVarje objekts risk- respektive skyddsvärde har därefter bedömts med sannolikhet ochkonsekvens i en femgradig skala utifrån parametrarna liv/hälsa, miljö, egendom ochproduktion/verksamhet (Bilaga 1). Bedömningen summeras i ett riskindex vilketfungerar som riktgivande för behov av förebyggande eller riskreducerande åtgärder.Riskindex delas upp i tre kategorier, grön, gul och röd, för att markera grad avangelägenhet för åtgärder.Risk- och sårbarhetsanalysKommunens riskgrupp 8 har diskutera olika riskscenarier som kan inträffa i kommunen.Utifrån detta har sannolika händelser valts ut för att analyseras med hjälp av IBERO.8 Kommunens samverksansgrupp för risk- och säkerhetsfrågor och består av representanter frånRäddningstjänsten, GIS, IT, Vård & stöd, Samhällsbyggnad (Miljö, Fastighet, VA och Gata)10

Omfattning och tidsplanFör att genomföra en omfattande och systematisk genomlysning av kommunensorganisation och geografiska område med avsikt att analysera risker, sårbarhet samtförmåga att hantera kriser såväl i vardag som extraordinära i enlighet med föreskrifternaMSB 2010:6 har riskanalysarbetet delats upp i tre faser fördelade på fyra år.Fas 1: år 1Riskgruppen genomför riskinventering av riskobjekt vilka samlas och bedöms iriskdatabasen.En inventering av kommunens kapacitet och resurser genomförs och kompletteras meden översiktlig bedömning av den samlade förmågan att hantera kriser och extraordinärhändelse.En rangordning av sannolikt inträffade riskscenarier tas fram.Den scenariobaserade förmågebedömningen inleds med genomförande av tvågruppdiskussioner. Bedömningarna omfattar de mest sannolika riskscenariona.Utifrån de analyserade scenariona samt riskinventeringen ska handlingsplaner tas fram iverksamheterna. Planerna ska verka vägledande för rutiner och arbetssätt vid händelserutöver det vardagliga.En åtgärdsplan ska tas fram för att minska upptäckta risk- och sårbarheter samt förbättrakommunens krishanteringsförmåga.Fas 2: år 2 och 3Riskgruppen och/eller utvalda arbetsgrupper genomför tre scenariobaseradeförmågebedömningar vartdera året. De utvalda scenariona ska väljas utifrån avriskgruppen framtagen prioriteringslista.Tidigare års åtgärdsplan ska följas upp och utvärderas.Utifrån resultaten av scenariobaserade förmågebedömningarna ska föregående årsåtgärdsplan följas upp samt effekterna utvärderas. En ny åtgärdsplan tas fram varje år.Fas 3: år 4En syntes av tidigare genomförda scenariobaserade förmågebedömningar skagenomföras. Av denna analys ska framgå;- Mest sannolika riskscenario att drabba kommunen- Samlad hanteringsförmåga samt resurser inom kommunen- Identifierade möjliga följdhändelser- Beroenden (materiella och personella resurser, tjänster)- Samverkansmöjligheter och -fördelar- Utvärdering av vidtagna åtgärder och deras effektSyntesen ska sedan ligga till grund för efterföljande mandatperiods risk- ochsårbarhetsanalys.12

KommunbeskrivningGeografiEda kommun är en del av Värmlands län och gränsar till Arvika och Årjängs kommuneri Sverige, och till Eidskogs, Kongsvingers, Aurskog-Höland och Römskogs kommuner iNorge.Kommunen omfattar en yta av 900 km 3 med ca 8470 9 invånare i drygt 4000 hushåll.Ungefär 20 % av Edas befolkning är utländska medborgare, varav majoriteten (18procent) är norska medborgare.Eda kommun består av tre tätorter Charlottenberg, Åmotfors och Koppom.Charlottenberg är centralorten i Eda kommun med ca 2000 invånare.I kommunens småorter Adolfsfors-Köla, Skillingfors, Flogned-Skarbol, Lässerud samtEda Glasbruk bor mellan 50 och 250 personer.KommunikationerGenom Eda kommun går väg 61 som vid norska gränsen övergår i Riksvei 2. Riksvägenföljs parallellt genom kommunen av järnvägen som går genom Åmotfors,Charlottenberg och Eda Glasbruk. Charlottenbergs järnvägsstation är sista stationen iSverige på linjen mellan Stockholm och Oslo. Flertalet passagerar- och godståg passerarkommunen dagligen i vardera riktningen.Från Eda är det cirka 10 mil till den internationella flygplatsen Oslo Lufthavn(Gardermoen) i Norge och lika långt är det till Karlstad Airport.Från Charlottenberg är det 40 km till Arvika, 120 km till Karlstad och Oslo.NäringslivEda kommun har ett brett och varierat näringsliv med ca 1 400 aktiva företag. De flestaarbetstillfällena är inom handel med inriktning mot gränshandeln från Norge samttillverkningsindustrin.9 Kommunfolkmängd SCB 1 november 201113

Figur 3: Kommunkarta14

TurismUtbudet av natur- och kulturupplevelser är stort i Eda. En stor del av turistnäringen äruppbyggd kring en rik gränshandel med Norge och en gemensam historia.Det finns ett flertal skanser och försvarsanläggningar från andra världskriget och tidigarekrig bevarade.Med tillgång till vacker Värmländsk natur, stora skogar och många små och medelstorasjöar, kan Eda erbjuda ett rikt friluftsliv med kanotpaddling, vandring, cykling, ridningoch fiske.Kommunen är majoritetsägare i det kommunala bolaget Valfjället skicenter AB somvintertid kan erbjuda både slalombacke och preparerade längdspår. Stuganläggningen iValfjället drivs året runt.I eller i närheten av Charlottenberg, Åmotfors, Koppom och Skillingfors finnscampingplatser och hotell.15

Figur 5: Vattenskyddsområden i Eda kommun.20

ReningsverkI Eda kommun finns avloppsreningsverk i Charlottenberg, Åmotfors, Koppom,Skillingsfors och Flogned-Noresund.Ingående och utgående vatten analyseras regelbundet för att kontrollera att reningen ärtillfredsställande. Främst kontrolleras halterna av organiskt material (ex fett ochkolhydrater), kväve och fosfor samt pH.Det slam som bildas vid reningen av avloppsvattnet, analyseras kemiskt för att detekteratungmetaller såsom bly och kadmium mm.Vid avloppsreningen används framförallt naturliga reningsprocesser, därmikroorganismer såsom olika "nyttiga" bakterier, bryter ner det organiska materialet iavloppsvattnet. Avloppsvattnet kan därför inte renas effektivt från kemikalier, färgrester,mediciner, lösningsmedel eller andra ämnen och föremål som inte kan brytas nednaturligt.ReningsverkByggårDimension(pers)ReservkraftRecipientÅmotfors 1976 3 000 Nej NysockensjönCharlottenberg 1983 3 500 NejVrångsälven viavåtmarkKoppom 19791 450(800*) Nej KölaälvenNoresund 1996 160 Nej HugnSkillingfors 1996 100 Nej Edssjön* Under ombyggnad 2011-2012, blivande dimension.Figur 6: Reningsverken i Eda kommunFjärrvärmeÅmotfors försörjs av Eda Energi AB, som är ett kommunalt bolag och ägs av Edakommun till 100 %. Värmen levereras från Åmotfors Energi AB som producerar värme ivärmepanneanläggningen vid Bruket i Åmotfors, Nordic Paper Åmotfors Bruk AB.Fjärrvärme för bostäder i Charlottenberg köps in av privatägda bolaget CharlottenbergEnergi AB. Bolaget är samägt mellan Oded Meiri, TallOil och driftspersonal.Värmeproduktionen kommer från förbränning av biobränsle.Uppvärmning av varmvattnet i kommunala dricksvattenförsörjningen i Charlottenbergoch Åmotfors sker via värmeväxlingssystem från fjärrvärmen.21

Figur 7: Översiktskarta för fjärrvärmenätet i Åmotfors.22

Kommunal omsorgVård och stöd ansvarar för omsorg om äldre och människor med psykiska och fysiskafunktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården, barn- och ungdomsvården samtmissbruksvården hör också till verksamhetens uppgifter.Verksamheten ansvarar även för familjerätt, ekonomiskt bistånd till familjer ochenskilda, familjerådgivning samt handläggning av alkoholtillstånd ochbostadsanpassningsbidrag.Vård och omsorg leds av områdeschefer och är organiserat i fyra områden med 85platser inom särskilda boenden för äldre och dementa, 16 platser inom korttidsvård,dagvård och hemvård inklusive nattpatrull.LSS och socialpsykiatrin leds av en avdelningschef och består bland annat av tregruppboenden, daglig verksamhet, personliga assistenter samt stödboende ochdagverksamhet Aktiviteten inom socialpsykiatrin.Gruppboende LSSLSS, Lagen (193:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska garanteradem som har omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. LSS ger rätttill särskilt stöd och service som människor kan behöva utöver det som de kan få genomannan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någoninskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.Stödet ges i form av olika insatser. En insats kan t ex vara personlig assistent,kontaktperson eller en särskilt anpassad bostad. Meningen är att stödet ska anpassas tillden som behöver det och utformas så att den funktionshindrade får möjlighet att levasom andra.Den dagliga verksamheten är inrymd i LSS-enhetens lokaler på Jössevägen i Åmotfors.Verksamheten är uppdelat i två enheter, Kulan och PatronenBostadsformer finns som servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad.Korttidsboende och bostad med särskild service finns för både barn/ungdomar ochvuxna med funktionshinder.Bostad med särskild service är en gruppbostad med personal dygnet runt.ÄldreboendeKommunen driver boende för olika typer av vård och omvårdnadsbehov, exempelvisservicelägenheter, korttidsboende, gruppboenden för åldersdementa och för somatisktlångtidssjuka.Enhet Adress Typ av boendeAntallghPetersborgsvägen 1,Gunnarsbygården Charlottenberg Demensboende 9Petersborgsvägen 1,Klockargården Charlottenberg Demensboende 8TallmogårdenPetersborgsvägen 1,Charlottenberg Demensboende 8Hiernegården Kvarnforsplan 6, Koppom Demensboende 8Äldreboende 8Korttidsboendedemens 5Älvgården Föreningsgatan 2, Åmotfors Äldreboende 3223

Petersborg Gustaf Schröders väg 2 B,CharlottenbergÄldreboende 16Korttidsvården Älvuddsgatan 17, Åmotfors Korttidsboende 12Måsvägen Måsvägen 6, Åmotfors Gruppboende LSS 6Svanen Svanvägen 2, Åmotfors Gruppboende LSS 4Åsen Åsvägen 4 B, Åmotfors Gruppboende LSS 7Servicehuset Gustaf Schröders väg 2 A,CharlottenbergOrdinärt boende 24Servicehuset Kvarnforsplan 4, Koppom Ordinärt boende 16Servicehuset Föreningsgatan 2, Åmotfors Ordinärt boende 24Figur 8: Kommunala vårdboenden i Eda kommunHemtjänstHemtjänst ges till personer som på grund av funktionshinder är i behov av hjälp och stödi den dagliga livsföringen och som inte kan tillgodoses på annat sätt. Till hemvårdensuppgifter hör både personlig omvårdnad och insatser av servicekaraktär som präglas avindividuell utformning där egna resurser tillvaratas.Hemsjukvård innebär hjälp av sjuksköterska/distriktssköterska kan ges vid medicinskabehov som tillgodoses i hemmet när brukare inte kan ta dig till vårdcentralen.Eda kommun erbjuder hemtjänst och hemsjukvård till ca 200 brukare.24

Barn och utbildningVerksamheten Bildning omfattar förskola, pedagogisk omsorg (fd familjedaghem),förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola,gymnasiesärskola, vuxenutbildning, Svenska för invandare, musikskola,biblioteksverksamhet, kultur, fritid, turism och folkhälsa.Grundskola, inklusive förskoleklass, fritidshem och särskola, omfattar all skola ochbarnomsorg som berör barn/unga 6-16 år.Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning och SFI omfattar all utbildning som berörunga 16-19 år samt, från 20 år vuxenutbildning och svenska för invandrare.FörskolorFörskola Område RegiGrottan Charlottenberg KommunalGullvivan Charlottenberg KommunalPillret Charlottenberg KommunalSolrosen Charlottenberg KommunalDroppen Bysjön KommunalBrobacken Koppom KommunalNova Koppom KommunalBlåsippan Åmotfors KommunalNyckelpigan Åmotfors KommunalÄventyret Åmotfors KommunalKohagen Adofsfors KommunalDuvan Skillingfors KommunalFigur 9: Förskolor i Eda kommunGrundskolorSkolaÅrskursAntalelever Fritidshem RegiAdolfsfors skola F-5 50-100 XKölabyggdensuppväxtcenterGunnarsbyskolan F-9 100-150 X KommunalGärdesskolan F-6 100 X KommunalHierneskolan * F-9 200-250 X KommunalGunneruds skola F-3 KommunalSösia ** Special Kommunal* Integrerad särskola** Särskild verksamhet för ungdomar som alternativ till sedvanlig skolgångFigur 10: Grundskolor i Eda kommunGymnasieskolorEda kommun driver en gymnasieskola som erbjuder 3-åriga program inom Restaurang& livsmedel, Hotell & turism, Industriteknik samt 4-årig gymnasiesärskola.På Eda gymnasieskola bedrivs dagstidsstudier för ca 100 studenter och sysselsätter ca 20lärare. På särskolan finns även möjlighet till internatboende.25

RiskinventeringI riskinventeringen har bedömning gjorts utifrån risk- och skyddsobjekt inomkommunens geografiska område samt möjliga händelser som kan få negativakonsekvenser på människors liv och hälsa, samhällsfunktioner, miljö eller egendom.Analys av risker och hotUtifrån de hot och risker som identifierats har en grovanalys gjorts för hur dessa kanpåverka kommunen och sannolikheten för att de inträffar.Bedömningen av konsekvenser av identifierade hot och risker samt sannolikhet för att deinträffar har gjorts utifrån kriterierna nedan.BegränsadeMåttligaStoraMycket storaKonsekvenserÖvergående lindriga obehag. Ingen sanering eller litenutbredning. Ej förstörd egendom. Driftstörning undernågon timmeEnstaka skadade eller varaktiga obehag. Enkelsanering eller liten utbredning. Delvis förstördegendom eller driftstörning en dag.Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enkel sanering,stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstörning underflera dagar.Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade. Svårsanering eller liten utbredning. Förstörd egendom.Driftstopp i veckor.Flera dödsfall eller10-tals svårt skadade. Svår saneringKatastrofala eller stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstoppunder längre tid.Figur 11: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker.SannolikhetOsanolikMindre än 1 gång per 1000 årSällsynt1 gång per 100-1000 årLiten sannolikhet 1 gång per 10-100 årSannolik1 gång per 1-10 årMycket sannolikMer än 1 gång per årFigur 12: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar.26

ABCDEFGHIJHotStörning ielförsörjningStörning i elektroniskakommunikationerStörning avdricksvattenförsörjningStörning avfjärrvärmeförsörjningStörning avtransportsystem (vägoch järnväg)Spridning avbiologiska ämnen(pandemi, epizooti,zoonos)Spridning av kemiskaämnenSpridning av nukleäraämnenVåld och hot motsamhällsfunktion ochdemokratiska värdenBrand - isamlingslokal ellerfarlig verksamhetKonsekvensFunktion &Egendom Liv & hälsa MiljöSannolikhetMycket stora Stora Begränsade SannolikMycket stora Stora Måttliga SannolikStoraMycketstoraMåttligaStora Stora BegränsadeSannolikLitensannolikhetStora Måttliga Begränsade SannolikMycket storaStoraMycketstoraMycketstoraMåttligaMycketstoraSannolikSannolikKatastrofala Katastrofala Katastrofala SällsyntStora Stora BegränsadeLitensannolikhetMycket stora Katastrofala Stora SannolikK TrafikolyckaStoraMycketstoraStora SannolikL Naturolycka Mycket stora Stora Stora SannolikM Översvämning Stora Begränsad Måttlig SannolikN Värmebölja Måttlig Stora Begränsad SannolikOKompetensbrist(epidemi, utflyttning,generationsskifte)Figur 13: Grovanalys av identifierade risker och hot.Stora Stora Begränsad SannolikRiskbeskrivningA. Störning i elförsörjningEda kommun matas elektriskt från 130 kV via transformatorstationerna i Charlottenbergoch Åmotfors. Matning kan ske från två håll, dels från Fortums 130 kV-nät i Värmlandoch dels via Norge.Både i Charlottenberg och Åmotfors finns dubbla transformeringar från 130 kV varförman kan lägga över last på den kvarvarande transformatorn om den ena slås ut.130 kV - stationerna matar högspänningsnät på 10 och/eller 20 kV. Inne i Åmotfors och27

Charlottenbergs samhällen är en ganska stor del av nätet slingat varvid det vid enkelfel ihögspänningsnätet finns möjligheter att mata hela eller delar av lasten via annan ledning.På landsbygden är det vanligt med radiell matning av högspänningsnätet.Inom Eda kommun finns dock en 20 kV- slinga mellan Åmotfors, Sundhagsfors ochKoppom som dessutom innehåller ett antal mindre vattenkraftstationer. Beroende påvattentillgång och lastsituation kan det vid enkelfel finnas möjlighet att reservmata helaeller delar av lasten. Det finns även möjlighet att österifrån mata mindre effekter tillÅmotfors och Charlottenberg.Lågspänningsnätet (400 V) är normalt inte slingkopplat vare sig i tätorten eller pålandsbygden varför det krävs reservelverk för att kunna mata viktiga laster vid fel pålågspänningsnätet eller på transformeringen till 400 V.Avbrott eller störningar i eldistributionen bedöms få stora konsekvenser påsamhällsviktiga funktioner. Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem,produktion, uppgiftslagring m.m. är elberoende och endast ett fåtal funktioner ärförsedda med reservkraft.Konsekvensen kan även bli stor för människors liv och hälsa då larm tillutryckningstjänst, akutsjukvård och polis påverkas eller inte fungerar. Avsaknaden avvissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- ocholycksfrekvens, så som belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning),kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Följdhändelser ocheffekten av störningar i elförsörjningen står även i relation till avbrottets längd, väderlekoch årstid.Påverkan på miljön bedöms som begränsad.Ett långvarigt elavbrott vintertid medför bland annat stora svårigheter i varmhållning avbostäder, distribution av vatten och avlopp, tele- och IT-kommunikation för transportoch distribution av livsmedel, drivmedel och mediciner. Påverkan på samhället blirdärför mycket stor.Sannolikheten för ett omfattande eller/och långvarigt elavbrott i kommunen uppskattassom sannolikt.B. Störning i elektroniska kommunikationerEn stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektroniskkommunikation vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät samt i nättrafikfår mycket stora konsekvenser och försvårar upprätthållandet av drift och verksamhet.Avbrott i kommunikationer kan ge otrygghet och få stora konsekvenser för människorsliv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral (SOS 112) ellertrygghetslarm inte fungerar.Störningar i nättrafik kan möjligen medföra att driftlarm inte går fram till driftjourereller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och produktionsindustri. Påverkan påmiljön bedöms som begränsad då detta i huvudsak endast rör mindre utsläpp.Sannolikheten för att Eda kommun drabbas av störningar i elektroniskakommunikationer bedöms som sannolik utifrån antalet avbrott och störningar som skett iSverige under 2000-talet.C. Störning av dricksvattenförsörjningKnappt 60 % av kommunens invånare försörjs med dricksvatten från någon avkommunens fem vattenverk. En störning i dricksvattenförsörjningen påverkar därför enstor del av kommunens invånare och den kommunala verksamheten.Utebliven vattenförsörjning eller otjänligt dricksvatten får mycket stora konsekvenserför viktiga sociala samhällsfunktioner, som skola, barnomsorg, vårdboenden och28

dagverksamhet. Stora personella resurser kommer krävas för att driva dagligverksamhet, hygien (VA, personell och patient), livsmedels- och värmeproduktionUtebliven dricksvattenförsörjning och smitta i dricksvattnet kan ge mycket storakonsekvenser för människors liv och hälsa i svårigheter med hygienhållning,smittspridning och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper.Miljöpåverkan bedöms som stora i det att störningar i vattendistributionen påverkaravlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke inhemskakulturer, kan påverka det lokala ekosystemet.Med utgångspunkt från att det inträffat flertalet allvarliga störningar idricksvattenförsörjningen under senaste fem åren i flera Svenska kommuner, orsakat avbakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Eda kommun kandrabbas.Främsta riskerna för störningar i Eda kommuns dricksvattenförsörjning är kontamineringav vatten i ledningsnätet från felhantering, skada på ledningsnätet eller sabotage.Omfattningen av en störning i vattenförsörjningen, till följd av brott på ledningsnät ellerfelhantering är begränsad då respektive ort har avskild dricksvattendistribution.D. Störning av fjärrvärmeförsörjningFjärrvärme distribueras av det kommunala bolaget Eda Fjärrvärme AB, som uppför, ägeroch driver anläggningar och distributionssystem för fjärrvärme, i Åmotfors. FörCharlottenberg köper kommunen fjärrvärmedistributionen av ett privatägt bolag,Charlottenberg Energi AB.Kommunen äger, utför underhåll och utbyggnad av distributionsnätet för fjärrvärmen iCharlottenberg.Fjärrvärmekraftverket i Charlottenberg eldas med pellets. Verket i Åmotfors är en del avÅmotfors bruk och eldar hushållsavfall med olja som reserv.Risken för att någon av fjärrvärmeanläggningarna slås ut helt bedöms till litensannolikhet. Mindre störningar i form av ledningsbrott, bränslebrist eller störningar ielförsörjningen bedöms troliga men små.Konsekvenserna av ett fjärrvärmeavbrott kan bli stora för människors liv och hälsa samtför funktion och ekonomi beroende på årstid. Ett längre avbrott under vintertid kanmedföra stora behov av externa värmekällor vilket kan öka brandrisken. Risk finns ävenför frysskador på ledningsnät med stora ekonomiska följder.Svårigheter att bedriva samhällsvikigt verksamhet i dåligtuppvärmda lokaler kanresultera i evakuering och omorganisering av personal och resurser.E. Störning av transportsystem (väg och järnväg)Kommunen genomskärs av två större transportvägar, riksväg 61 samt järnvägen mellanStockholm och Oslo.Riksväg 61 är den primära trafikleden mellan Karlstad, Charlottenberg och Kongsvinger.Störningar i trafikflödet och framkomlighet som medför avstängningar på riksvägen kan,beroende på läge, medföra längre omväg över, Ottebol, Adolfsfors-Skillingsfors,Häljeboda och Eda Glasbruk. Vid större omfattande avstängning kan omväg behövaläggas till E18 för större och tyngre transporter till Norge.Sannolikheten för mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningarbedöms sällsynt.De senaste snörika vintrarna visar att känsligheten hos spårtrafiken för väderfaktorer gör29

att det lätt uppstår mindre och större störningar. I dagsläget sker, förutom persontrafik,transporter av skogsråvaror, tankar med farligt gods och annats gods i containerregelbundet på järnvägen genom Åmotfors, Charlottenberg och Eda Glasbruk.En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion ochindustri men även inledningsvis för tjänstefunktioner då tågpendlande personal får svårtatt hålla arbetstider.Värmlandstrafik, som driver kollektivtrafiken i Värmland, har flertalet ordinariebusslinjer som med visst komplement mellan Charlottenberg och Karlstad till största delkan ersätta tågtrafik och upprätthålla pendlingsmöjligheterna.F. Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos)En epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få en storutbredning. Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridasmellan djur och människor.Epidemi är vanligen infektionssjukdomar som med snabb spridning i en tillfälliganhopning eller i ett definierat geografiskt område. Om en epidemi täcker en helvärldsdel eller flera världsdelar benämns den pandemi. 13Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila isamhället och reser allt mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattandesjukdomsutbredning är betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurseroch för människors liv och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola,livsmedelsproduktion/-distribution och utryckningstjänst kan drabbas svårt avpersonalbortfall och däri få svårt att upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard.Risken för zoonoser bedöms som något lägre än för epizootier då Eda kommun ochgrannkommunerna, med undantag för Säffle kommun, är övervägandeskogsbruksregioner med låg djurhållning och livsmedelsproduktion.Den troligaste spridningen av smittspridning från djur är söderifrån då det inom Säfflekommun finns flertalet producenter av kött, mjölk och ägg.Smitta kan även föras in från Norge via djurtransport eller via människor.G. Spridning av kemiska ämnenInom kommunens geografiska område finns ett fåtal industrier med depåer vilka kanorsaka gas- eller vätskeutsläpp av farliga kemiska ämnen. Riskkällor i dettasammanhang är även godstransporter via lastbil på väg 61 samt på järnväg, Stockholm-Oslo, bland annat genom Åmotfors och Charlottenberg.Konsekvenserna av ett utsläpp i eller nära tätorterna kan bli mycket stora för människorsliv och hälsa samt för miljö. Flera transporter av farligt gods sker årligen i närheten avvatten på väg 61 och järnväg.Beredskap för evakuering, sanering och släckning av kemiska ämnen finns inomräddningstjänsten. Arvika sjukhus har även en beredskapsplan för hantering av skadadeoch sanering till följd av allvarlig olycka med kemiska ämnen.Utsikten för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik medan det bedömsvara liten sannolikhet att en större och omfattande gas- eller explosionsolycka sker dåtillsyner och säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar.Under årens lopp har på många platser i kommunen, mark förorenats av verksamheteroch utsläpp. Det finns risk att föroreningarna kan spridas med yt- och grundvatten, ochdärigenom ytterligare skada miljön. I samband med grävning är det viktigt att känna tilleventuella markföroreningar för att inte dessa skall spridas ytterligare. Exempel påområden som är förorenade: Norra Ämterud 1:175 (fd Eda Glasbruk) och Åmotfors 2:6513 Länsstyrelsen i Värmland30

(Åmotforstippen).DeponierEda kommuns deponeringsplats för avfall är Lunden Åmotfors och är placerad mitt imellan de tre tätorterna Charlottenberg, Koppom och Åmotfors. Deponins påverkan påmiljön kontrolleras enligt ett fastställt kontrollprogram. Vid en brand på Lundens deponikan dock ev. stor miljöpåverkan uppstå främst genom brandrök, och även till viss del viasläckvattnet.I kommunen finns ett antal nedlagda kommunala avfallsdeponierH. Spridning av nukleära ämnenNukleära ämnen inom kommunen och i dess närhet begränsas till de mängder somanvänds inom sjukvården.Värmlands landsting och Arvika sjukhus har planer och rutiner för hantering ochsanering av patienter som kontaminerats av nukleära ämnen. Intensimeter finns påRäddningstjänstens station i Arvika för distribution till akutsjukvårdspersonal i händelseav utsläpp i samband med olycka.En kärnteknisk olycka eller haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medförakatastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och ekosystem iform av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle ävenkunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturenoch demokratiska värden.Sannolikheten för att Eda kommun ska drabbas av en kärnteknisk olycka är mycket svåratt bedöma då det är beroende av politiska lägen i omvärlden, naturliga fenomen (väderoch seismografisk aktivitet) och mänskliga faktorn.Efter katastrofen i Japan 2010 har ett internationellt påbud gjorts om förbättrandet avsäkerheten på världens kärntekniska anläggningar. Förhoppningsvis minskar detta riskenför framtida olyckor.Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridningav nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genomkommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Eda drabbas.Närheten till den norska forskningsanläggningen för kärnteknik i Halden medför ingenförhöjd risk då anläggningen är belägen i ett bergrum och utgörs av en mycket litenreaktor. Effekten av bränslet i reaktorn motsvarar ca 1 % av det i Svenska verken.I. Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värdenEnligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har var femte politiker blivit hotad pågrund av sitt uppdrag. 14 Hot och hot om våld mot kommunala tjänstemän är vanligastmot tillsynspersonal och myndighetsutövande tjänstemän. 15Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska styret i kommunen och börses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och myndighetsutövande personal är etthot mot demokratiska värden inom kommunen. Konsekvenserna av otillåten påverkan ärstora både för det politiska utövandet, samhällsvikiga funktioner samt människors livoch hälsa.Påverkan på miljö torde vara begränsad.I Eda kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat inågon större utsträckning.Kommunkontoret anordnar regelbundet medborgarundersökningar för att läsa av trender14 Debattartikel, SKL15 Otillåten påverkan mot politiker och tjänstemän, Brå31

och svängningar i opinions- och sakfrågor. Säkerhetsrutiner och utbildning av personal ihanterandet av potentiella hotfulla situationer minskar risken. Sannolikheten för atttjänstemän eller politiker utsätts för otillåten påverkan bedöms i nuläget som liten.Beredskap och resurser finns för att snabbt revidera den bedömningen om så erfordrassamt vidta skadeförebyggande åtgärder.J. Brand i farlig verksamhet eller samlingslokalStor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär mycket storakonsekvenser för funktion och egendom. En omfattande brand på vårdboende eller skolamedför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att upprätthålla enviktig samhällsfunktion eller samhällstjänst.En omfattande brand i en byggnad där stort antal människor befinner sig kan innebärakatastrofala konsekvenser för berörda på plats samt insatspersonal. Vid brand i farligverksamhet där risk för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen finns blirkonsekvenserna allvarliga även för omgivningen.Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra storanegativa konsekvenser på miljö och vattendrag i omgivningen.I Eda är det två anläggningar som har klassats som Farlig verksamhet av Länsstyrelsenutifrån kap 2 §4 i Lagen om skydd mot olyckor.Norma Precision ABNorma Precision AB har minskat sin gasolhantering. Tillståndet för Brandfarlig varagäller nu för 950 liter att jämföra med tidigare tillstånd på 11 200 liter gasol. NormaPrecision AB hanterar även explosiva varor.Hydro Aluminium Fundo ABPå Hydro Aluminium Fundo AB har inte förändringar gjorts i sådan omfattning attbeslutet från Länsstyrelsen bör omprövas.Ett antal anläggningar i Eda kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarligaverksamheter. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men vidolyckor eller otillfredsställande skötsel kan de orsaka stora miljöskador.Följande anläggningar innehar miljöfarliga eller brandfarliga ämnen i sin produktion: Fundo/Nemak Sweden AB, Charlottenberg Gasol Gränshallen, Charlottenberg Ammoniak Norma Precision AB; Åmotfors Gasol och krut Nordic Paper Åmotfors bruk AB Olja, omfattande brand Hilmer Andersson AB; Åmotfors Omfattande brand Collins & Aikman, Åmotfors Omfattande brand32

I kommunen finns flertalet samlingslokaler eller verksamheter som rymmer stort antalmänniskor under samma tak.SamlingslokalerGränshallenKonsum CharlottenbergCharlottenbergs ShoppingcenterEurocashEda SupermarketThon HotellSolliden KoppomLundsbergs bygdegårdGunnarsbyhallenGillevihallenGärdeshallenFolkets hus (Hammar, Helgeboda, Charlottenberg och Åmotfors)Kyrkor (Köla, Skillingmark, Eda och Järnskog)Verksamheter som rymmer stort antal människorGunnarsbyskolan CharlottenbergHierneskolan KoppomGärdeskolan ÅmotforsPetersborgÄlvgårdenHiernegårdenSannolikheten för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån innevarandebrandskydd (byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och påindustrier.Räddningstjänsten bedriver ett systematiskt förebyggande arbete inom kommunalverksamhet och näringsliv genom regelbundna tillsynen och utbildning.K. TrafikolyckaFarligt gods transporteras i allt väsentligt på riksväg 61 och på järnväg. Det finns tyvärringen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras på dessagenomfartsleder. Primärt rekommenderas farligt gods genom kommunen till väg 61.Sekundär väg för farligt gods är väg 177, genom Koppom.Utöver transport av farligt gods går årligen åtskillig tunga transporter och persontrafik påriksväg 61. 16Riksväg 61 är den primära leden för trafiken från Norge. Den utbyggda gränshandeln ikommunen medför en stor trafikbelastning på väg 61 med en årsdygnstrafik på dryga7000 fordon, varav ca 700 är tung trafik. Vidare söder om Charlottenberg minskartrafikbelastningen till en årsdygnstrafik på ca 5000 fordon, med fortsatt ca 600 tungafordon. 17Trafikverket har gjort en revidering av handlingsplan (2008) för riksväg 61 då det krävtsnya kostnadsberäkningar samt att de breddningar som föreslagits var mer omfattande änvad regelverket idag kan tillåta. En bärighetsutredning på vägen har också gjorts. 1816 Information om vägar, Trafikverket17 Information om vägar, Trafikverket18 Trafikverket33

En urspårning på järnväg i något av samhällena kan medföra personskador samtspridning av brand och/eller kemiska ämnen, beroende på last.Konsekvenserna av en trafikolycka med farligt utsläpp bedöms som stora för bådesamhällsfunktioner och miljö samt mycket stora för liv och hälsa.Bedömningen har gjorts utifrån att både riksväg 61 och järnväg går igenom eller näratätorterna Charlottenberg och Åmotfors samt korsar deras vattenskyddsområden.En trafikolycka med transport av farligt gods inom dessa områden kan orsaka utsläppsom får konsekvenser på människors liv och hälsa direkt alternativt påverkar förorenarupptagningsområdet för kommunens dricksvattentäkt.En urspårning eller anan olycka i centrala Charlottenberg eller Åmotfors kan få stora tillmycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa.Räddningstjänsten har planerad och övad beredskap mot trafikolyckor samt olyckor medfarligt gods olyckor.L. NaturolyckaEda kommun är en del av Värmlands skogsrika område vilket medför känslighet förskogsbränder och hårda vindar. Skogsbränder orsakar stora ekonomiska förluster samtkräver långvariga insatser och stora resurser.Stormar och orkaner kan få mycket stora negativa konsekvenser för samhälletsinfrastruktur och för drabbade skogsägare.Risk för skred och ras finns på flera håll inom kommunen. Översiktliga karteringar visaratt stabilitetsproblem finns längs Vrångsälven, Växälven, Kroppstadälven ochKölaälven. Bebyggelse inom områden med stabilitetsproblem finns i Eda Glasbruk,Åmotfors och Koppom.Konsekvenserna av naturolyckor, storm, ras och skyfall, bedöms som mycket stora då deriskerar att ödelägga, förstöra eller rubba viktiga samhällsfunktioner.Skogsbrand bedöms få stora konsekvenser för enskilda markägare men mindre storbetydelse för viktiga samhällsfunktioner.Miljöpåverkan anses vara stor då ledningsbrott, förbränning och vattenurlakning kanförorena och medföra negativ påverkan på lokala och regionala ekosystem.Frekvensen av skyfall i kommunen och stormar, regionalt och nationellt, påvisar tydligsannolikhet för naturolyckor.M. ÖversvämningEda kommun är rikt på sjöar och vattendrag. Vrångsälven har ett stortupptagningsområde i Hedmarks fylke i Norge och rinner sedan söderut genom Eda ochCharlottenberg. Ökade flöden och höga vattennivåer kan påverka samhälletsinfrastruktur negativt och minska framkomligheten på vägar nära vattendragen.Eda kommun har under 2000-talet även drabbats vid flera tillfällen av rikliga skyfallsom orsakat översvämningar i fastigheter, underminerat markytor och påverkatledningsnät (VA/fjärrvärme).ÖversvämningskarteringEn preliminär översvämningskartering är gjord för Vrångälven, Kölaälven, Tannsjönoch Askersjön.Översvämningskarteringen är uppbyggd i GIS och omfattar geografisk illustration avöversvämmade områden med 1-5 meters höjning av vattennivåer, utifrån kartanshöjdkurvor. Möjlighet finns även att addera samhällsviktiga verksamheter tillkarteringen.34

Figur 14: Översvämningskartering för Charlottenberg.35

Översvämningskänslig verksamhetHöga vattennivåer i sjöar och vattendrag utgör risker för VA-verksamheten.Största risken finns vid reningsverket i Åmotfors där verket är placerat näraNysockensjöns strandlinje. Vid högt vattenstånd är risken att det uppkommerdriftstörningar med nedsatt reningseffekt som följd.I samband med stora nederbördsmängder finns risk för bräddning av ofullständigt renatvatten från avloppspumpstationer eller kommunens reningsverk med utsläpp i sjöar ochvattendrag.Väg 631 förbi Gryttved ligger så pass lågt att den riskerar att översvämmas vid högavattennivåer med påföljande brister i framkomlighet. Viadukten under järnvägen påCharlottenbergsvägen har översvämmats vid häftiga skyfall vid ett par tillfällen under2000-talet och kraftigt begränsat framkomligheten till östra delarna av Charlottenberg.En sträcka av väg 61 nordväst om Haganäsets Camping riskerar att svämmas över vidhöga flöden i Bysjön.N. VärmeböljaI Sverige definieras värmebölja enligt SMHI som en period med maxtemperatur över 25grader minst fem dagar i sträck.Statistiska undersökningar 19 och mätvärden av medeltemperaturer i Sverige under 1900-2000-talen påvisar en ökad medeltemperatur generellt i landet och globalt. Ökningenfrån t ex 1860-1900 till de senaste 15 åren är nästan 1.5° för Sverige. 20Eda kommun löper sannolikt lika stor risk som övriga Svenska kommuner att drabbas avökat antal varma perioder och värmeböljor i framtiden.Stark värme påverkar människors välbefinnande och hälsa negativt och detta medförökade behov inom sjukvård och omsorg.Värmesystemet i kommunala fastigheter är inte anpassade för att klara längre perioderav hög värme. Påfrestningarna på kylsystem och klimatanläggningar ökar därför vilketger en större energiförbrukning och ökad risk för överbelastning.Ökad förbrukning av kylmedium kan påverka miljö negativt.Det bedöms som mycket sannolikt att värmeböljor blir vanligare i framtiden utifrånprognoser om att varma perioder under sommaren kommer bli allt vanligare i Sverige.O. Kompetensbrist (epidemi, utflyttning, generationsskifte)Dagens organisationer är väl slimmade vilket medför att redan mindre frånvaro avpersonal och specialkompetenser blir påtaglig för verksamheten.En akut och bred kompetensbrist, t.ex. orsakad av massiv sjukfrånvaro vid pandemi ellerepidemi, innebär stora påfrestningar på samhällsfunktioner som kräver personalresurser.Exempel på sådan verksamhet är vård, omsorg, skola och andra delar av tjänstesektorn.Ett långsiktigt frånfall eller brist på kompetenser i form av generationsskifte ellerutflyttning innebär även det en framtida påfrestning men kan motverkas med godplanering och framförhållning.Konsekvensen av akut personalbrist är stor till mycket stor medan begränsad till stor förlångsiktig kompetensbrist i form av utflyttning eller generationsskifte.Det är sannolikt att kommunen drabbas av akut personalbrist med bakgrund av utbrottetav A(H1N1)-influensa 2009.Medelåldern i Eda kommun är något högre, 44,4 år, jämfört med 42,9 år för hela19 SMHI och CRU20 Klimat i förändring, SMHI-rapport36

Sverige. 21 På lång sikt är det sannolikt att Eda kommun kan drabbas av kompetensbristtill följd av pensionsavgångar eller utflyttning då kommunen, likt övriga Sverige, får enallt äldre befolkning samt att invånarantalet svagt sjunker.I dagsläget pendlar en stor del av kommunens anställda in från grannkommunerna.Kommunen är alltså redan idag beroende av kompetenser utifrån.Risk- och skyddsobjektRiskobjekt omfattas av kap 2 § 4 i Lagen om skydd mot olyckor som anläggning därverksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människoreller miljön.Skyddsobjekten omfattar vanligen samhällsviktig verksamhet, vilket avser funktionersom tillhandahåller så pass viktiga tjänster och produkter att om deras funktionalitetkraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna samhälletsgrundläggande värden 22 .Identifieringen av riskobjekt har gjorts med hjälp av en värdering och riskbedömning avrespektive objekt i riskdatabasen (se Begreppsförklaring).Arbetet med riskdatabasen påbörjades 2007 och har under 2011 genomgått en utbyggnadvari den kompletterats med samhällsviktiga objekt. En utökad bedömningsmetod för attvärdera skyddsbehov och risker infördes under våren 2011.Bedömningen har utförts av representanter från Räddningstjänst, Vård och stöd samtSamhällsbyggnad (dvs. miljö, fastighet, gata, VA) utifrån bedömningsklasserna Liv &hälsa, Miljö, Egendom och Produktion. Bedömarna har utgått från sin profession och sittverksamhetsområde i bedömningen och vilka konsekvenserriskobjekten/riskverksamheten kan få för deras verksamhet.(Bedömningsmall, se Bilaga 1)Riskdatabasen uppdateras och utökasmed risk- och samhällsviktiga objektregelbundet i samband med Riskgruppensmöten.Riskvärdena har summerats till ettriskindex, vilka graderats i tolererbar risk,allvarlig risk, akut risk.Figuren visar kategoriseringen avriskindex.Figur 15: Gradering av riskindex21 Befolkningens medelålder 2010, SCB22 Enligt MSB:s definition av samhällsvikig verksamhet.37

Identifierade riskobjekt inom kommunens geografiska område är:Riskindex ObjektsnamnVerksamhet11,25 HAL Hilmer Andersson AB Sågverk11,25 Rv 61 Godstransporter11 Fundo/Nemak Industriella verksamheter10,5 Collin & Aikman Industriella verksamheter10,5 Eda Lack Industriella verksamheter10,5 Röda hallen Industriella verksamheter10,5 Åmotfors bruk Industriella verksamheter10,5 Koppoms gård Jordbruk10,25 Bensinstation Skillingsfors Bensinstationer10,25 Bensinstation Statoil Bensinstationer10,25 Bymacken i Koppom Bensinstationer10,25 Morgans bil&lack Bensinstationer10,25 Preem Bensinstationer10,25 St1 Bensinstationer10,25 Statoil Bensinstationer10,14 Vattenreservoar; G:a vattenverket VA-system10,14 Vattentorn, Tornvägen 14, Koppom VA-system10,14 Vattentornet, Charlottenberg VA-system10,14 Vattentornet, inkl tryckstegringspump, Åmotfors VA-system10,14 Vattenverk Mjölnargärdet, Eda VA-system10,14 Vattenverk + Vattenreservoar, Skillingsfors VA-system10,14 Vattenverk + Vattenreservoar, Vittensten Åmotfors VA-system10,14 Vattenverk Kölamossen. inkl renvattenpump, Adolfsfors VA-system10,14 Vattenverk, Koppom VA-system10 Folkets Park Eda Övriga samlingslokaler10 Folkets Park Skillingsfors Övriga samlingslokaler10 Folkets park Åmotfors Övriga samlingslokaler10 Församlingshem Övriga samlingslokaler10 Församlingshem Adolfsfors Övriga samlingslokaler10 Hammar Folkets hus Övriga samlingslokaler10 Ljusglimten Övriga samlingslokalerFigur 16: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över 10.38

FörmågaKrishanteringsförmågaLedning, samverkan och informationNuvarande krisledningsplan är författad 2007 och senast reviderad 2009.Beredskapslistor och inlarmningslistor uppdateras efter behov, dock minst två gånger påår.Krisledningsplanen är känd och används främst som ett stöd av kommunensledningsgrupp vid allvarliga händelser.Krisledningen mobiliseras efter larm, vanligtvis kontaktas kommunchefen avräddningschef i beredskap, därefter avgör kommunchef och kommunalråd i vilkenomfattning krisledningen ska verka eller nermonteras.Lokaler finns förberedda och utrustade för krisledning, beredningsgrupp (operativledning) samt upplysningscentral i Eda kommunhus.Eda kommun har uppgraderat stadshuslokaler till Säker ledningsplats enligt MBS:skoncept. 23 stationärt reservelverk för kommunledning, inklusive server-/telerum, viktigtekniknod eller liknande. avbrottsfri strömförsörjning (central UPS). redundans för telefoni/data eller andra säkerhetshöjande åtgärder inomkommunikationsområdet. tekniska anslutningar i lokaler avsedda för ledning. automatisk släckutrustning, skalskydd, brandklassning, larm ochinpasseringsskydd till server-/telerum. utökningar av telefonisystem för konfigurering av informations-/upplysningscentral.Krisledningsplanen innehåller organisation, rutiner och resurser för information.InformationssäkerhetEda kommun arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring för att säkerställainformationstillgångars riktighet och tillgänglighet. Ansvarig finns utsedd påkommunkansliet samt inom verksamheterna för att säkerställa konfidentialitet för sådaninformation som lyder under sekretesslagstiftning eller som i orätta händer kan orsakaskada för enskilda individer.Sedan 2009 har Eda kommun ett samarbete med informationssäkerhetsföretagetVerifiera för att genomföra en översyn av säkerheten i styr- och ledningssystem. Framtill hösten 2011 har systemsäkerhetsanalyser genomförts i flera av kommunens mestanvända system, utbildning i informationssäkerhet genomförts med majoriteten avsystemförvaltarna. Egna systemanalyser genomförs regelbundet av IT-avdelningen.23 Kommunens ledningsförmåga, Fakta200939

LarmLarmrutiner för olika situationer finns inom stora delar av kommunen.KrisledningenRäddningstjänstenFastighetsbolaget(Eda bostads AB)Samhällsbyggnadoch Eda Energi ABSecuritas larmcentralLarmrutinerna är befästa och övas regelbundet vid behov.Larmlistorna uppdateras minst två gånger per år.Räddningschef i beredskap finns tillgänglig dygnet runt.Bemanningen fördelas på löpande schema mellan särskiltutsedda brandbefäl.Räddningschef i beredskap fungerar även som kommunens TIB(Tjänsteman i beredskap).Eda Bostads AB köper jourtjänsten av Securitas.Vintertid håller man med en beredskap för snöröjning.Beredskap finns inom gata, fjärrvärme samt vatten och avlopp.Totalt ingår 13 personer beredskapsstyrkan varav en alltid är iberedskap. Storhelger är det två personer i beredskap samtidigt.Beredskap sker i hemmet.Larmmottagare för drift- och tekniska larm från SOS Alarm ochSecuritas larmcentral.Larmmottagare för inbrotts- och driftlarm. Fördelas tillbevakning/väktare samt drift- och teknikpersonal i beredskap.OmvärldsbevakningVarje verksamhet ansvarar för att bevaka händelser som omfattar derasverksamhetsområde.Räddningstjänsten ansvarar för en övergripande omvärldsbevakning ikrisberedskapssyfte. Funktionen är verksam dygnet runt, med dagtidspersonal samtRäddningschef i beredskap utanför kontorstid.Prenumeration på vädervarningar från SMHI, störningsinformation från Vattenfall ochFortum samt vädervarningar från grannfylket i Norge går direkt till räddningschef iberedskap via mail och/eller sms-funktion.Uppdatering av hemsida och Facebooksida sker via webbmaster, på IT-enheten, samtinformatör.Materiella resurserUtrustad ledningscentral för krisledningen, beredskapsgrupp samt upplysningscentralfinns i kommunhuset.Inarbetade samverkansfunktioner inom kommunen och länet förbättrar förutsättningarnaför att söka och ta emot förstärkningsresurser.En inventering av tillgång till möjliga materiella resurser, främst gällandeöversvämningsskydd, har vidtagits hos bland annat MSB, Arvika och Säffle kommuneroch närliggande räddningstjänster.40

Personella resurserKommunens ordinarie jour och beredskap har en viss redundans. Flertalet avdriftjourerna har bred kompetens och kan därför komplettera andra verksamhetersfunktioner vid behov. Detta innebär en förbättrad personell uthållighet. Uthålligheten ärdock beroende av händelsens art och omfattning.Kommunen har en intern personalpool vilken kan till viss del kan nyttjas föromfördelning och komplettering av personalresurser till verksamheter med högbelastningPraktisk erfarenhetHändelser som givit praktisk erfarenhet av särskild ledning eller omorganisering harmestadels rört socialtjänst eller skola.Gemensam ledning för räddningstjänst med Arvika och Säffle medför att erfarenheteroch kompetens från översvämningsarbetet i de kommunerna kan överföras till personal iEda kommun.41

Hanteringsförmåga av allvarlig störningInformationssäkerhetRedundans för IT, tele och mobiltelefoni har i och med inrättande av ”Säkerledningsplats” i kommunhuset säkrats för centrala funktioner som servrar, externatelefonlinjer, växel och fibernät.En manuell form av redundans för mobilnät finns tillgänglig för hemvårdspersonal imöjligheten att alternera operatör till beredskapstelefonerna.Redundansen för kommunhuset är testad i och med installation. En total ö-drift, dvs.drift av system när endast kommunhuset som strömförsörjd, är ännu ej simulerad för attfå konfirmerat att elektroniska kommunikationer når andra verksamheter utanför huset.Införandet av Rakel för räddningstjänst och krisledning bidrar även till redundans förkommunikation vid störningar och elavbrott.Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastrukturLedningsnät för vatten och avlopp består av enkel rörläggning men är konstruerat så attviss redundans kan ordnas med hjälp av omkopplingsstationer.Omkopplingsmöjligheterna är teoretiskt möjliga men övas eller testas inte regelbundet.Praktisk tillämpning har skett i viss mån vid läckage eller restaurering.Räddningstjänstens och ambulansens utryckningsplaner utgörs av primär och sekundärangreppsväg. Vägval och lokalorientering tränas och repeteras vid passöverlämning ochövningar.ReservkraftVattenverken i Charlottenberg och Åmotfors har fast installerade reservkraftgeneratorersom startar automatiskt vid strömavbrott. Koppoms och Köla vattenverk är förbereddaför mottagning och för detta behov finns mobila reservkraftaggregat som kantransporteras ut. För Skillingsfors och tryckstegringsstationerna finns inga förberedelserför reservkraft.Ett fast reservkraftverk är installerat i kommunhuset för drift av ledning och IT.Kommunen innehar ett mobilt kraftverk som kan kopplas till Charlottenbergsfjärrvärmeverk alternativt till äldreboendetRäddningstjänsten Arvika-Eda har även sex stycken mindre diesel-/bensindrivna mobilareservkraftverk för kommunen att tillgå.Befintliga rutiner för test och övning av reservkraftsinkoppling finns ej idag.Vissa mobila reservkraft testas, dock ej regelbundet, av räddningstjänsten.Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan platsPrioritering av samhällsviktig verksamhet samt inventering av reservkraft,kostproduktion och uppvärmningsmöjligheter är inventerade i samband med planeringför Styrel 24 .Vid scenariodiskussioner bedöms resurserna finnas för att flytta valda delar avsamhällsvikig verksamhet till andra lokaler inom kommunen.Några planer är ännu inte framtagna för specifika förflyttningar.24 Energimyndighetens projekt för prioritering av elanvändare vid effektbrist42

Materiella resurserI samband med översvämningar 2000, 2006 och 2011 har kontaktvägar etablerats,möjlig förstärkning inventerats samt praktisk övning givits i förmåga att ta emot ochomfördela resurser.Viss utrustning för höjd beredskap finns i gemensamt lager med Arvika och Säffle iKlässbol.I händelse av störning i ordinarie dricksvattenförsörjning finns viss utrustning, i form avvattenbehållare av olika storlek, för transport och distribuering av dricksvatten.Antal Typ av behållareVolym Anmärkning1 Plastkärl 1000 L Transporteras med lastbil1 Renvattentank(Räddningstjänstens, placerad i Åmotfors)10 000LFigur 17: Materialförteckning för särskild dricksvattendistribution.Personella resurserScenariobaserad övning genomförs vartannat år inom kommunledning. Upplägg ochkaraktär av analyserad händelse avgör övningsgruppens sammansättning och deltagandeverksamheter/enheter.Övning inom verksamheterna sker mer sällan och är behovsstyrt.FrivilligresurserUtöver samverkansgrupperna har Eda kommun avtal med Civilförsvaret och Frivilligresursgrupp, FRG, vilka i Arvika-Eda är kontrakterade för 50 utbildade 25 personer.Röda korset har en uppbyggd organisation för att bistå med materiell hjälp, i form avlokaler, kläder och förnödenheter.Frivilligorganisationerna övar egen personal.POSOMI Eda kommun finns beredskap för Krisstöd vid allvarliga händelser i form av enPOSOM-grupp. Gruppen utgörs av ledningsgrupp om sex personer med representanterfrån Socialtjänsten, Bildning, räddningstjänsten, Polis, Landsting och Svenska kyrkan.Vid en krissituation larmas ledningsgruppen varefter de organiserar hjälpen ochdisponerar specialkompetenser inom kommunens verksamheter för drabbade.I snitt träder POSOM-gruppen i funktion vid en till två tillfällen per år vid händelser sominte räknas som stor allvarlig händelse eller krissituation.SamverkanLokala samverkansgrupperKommunen organiserar samverkansråd för risk- och säkerhetsfrågor på tre nivåer.RiskgruppenGruppen är sammansatt har sammansatts för att skapa samverkan samt samordna riskochsäkerhetsfrågor inom kommunkoncernen. Riskgruppen består av representanter frånräddningstjänsten, Vård & stöd, Samhällsbyggnad (miljö, fastighet, VA, plansektionen)samt IT.25 Genomgått civilförsvarets introduktionsutbildning i det svenska krishanteringssystemet, sammanlagt 9timmar.43

Riskgruppen samlas efter behov, dock minst en gång i kvartalet.Ledningsgrupp för samverkanGruppen är en samverkansfunktion för myndigheter inom kommunens geografiskaområde. En del av kommunens ledningsgrupp (verksamhetscheferna) bjuder inrepresentanter från polis och landsting för att diskutera risk- och säkerhetsfrågor somberör deltagande organisationer.Samverkansgruppen samlas en gång per kvartal.KrishanteringsrådKommunen samlar aktörer som har eller kan få en betydelse för samhälletskrishantering. I detta forum deltar kommunen (kommunledning, bolag ochkrisledningsnämnd), landstinget, polisen, näringslivet och frivilligorganisationer.Rådet träffas en gång per år. Vid mötestillfällena bjuds olika aktörer in för presentationav sin verksamhet med avsikt att stärka samverkan och krishanteringen i samhället.Deltagarna ges även möjlighet att redogöra för sina organisationers beredskap ochresurser för att dela med sig kunskap och främja samverkan.Regionala samverkansgrupperRegionalt krishanteringsrådSamverkansråd för Värmlands län med syfte att stärka krishanteringsförmågan inomlänet. Medverkande aktörer utgör en betydande funktion för länets förmåga att hanterakris och allvarliga händelser.Medlemmarna i regionala krishanteringsrådet representerar bland annat Länsstyrelsen,Polismyndigheten, Landstinget, SOS Alarm, kommuner och räddningstjänst, SverigesRadio, Trafikverket, Fortum, Försvarsmakten, Region Värmland och Telia.GränsräddningsrådEtt samverkansråd mellan Värmland, Dalarna och Hedmarks fylke med syfte att främjasamverkan mellan räddningstjänst, polis, akutsjukvård och krishantering över kommunochlandsgräns.Rådet samlas två gånger per år och anordnar gemensamma övningar vart annat år.Lokala samverkansaktörer- Norma AB- Röda korset- Civilförsvarsföreningen- Svenska kyrkanRegionala samverkansaktörer- Länsstyrelsen- Landstinget- Polismyndigheten- Fortum- SMHI- MSB- Grannkommunerna- Närliggande räddningstjänsterGränsöverskridande samverkanEda kommun har en flera mil lång gräns mot vårt grannland Norge. Närmaste kommunpå norska sidan är Eidskog kommun men Eda gränsar också mot Kongsvinger, Aurskog-44

Höland och Römskog. Eidskog med drygt 6000 innevånare har en liknande riskbild somEda med bland annat aluminiumindustri. Ett upparbetat samarbete finns både på lokaloch på regional nivå för att möjligöra bistånd till varandra i samband med omfattanderäddningsinsatser. Vid samverkan vid sådana insatser ska skillnad i regler förrökdykning, radiosamband samt språk hanteras.Praktisk erfarenhetI enlighet med kommunens krisledningsplan ska organisationen öva sin förmåga;- att aktualisera larmkedja och starta krisledning- att arbeta med interna berednings- och informationsrutiner för att skapa engemensam lägesuppfattning och föreslå beslut- till regional samverkan och samordning i länetOvan nämnda kriterier från krisledningsplanen har övats vart annat år.45

ÅtgärdsplanÅrligen återkommande Övning (krisledning eller verksamheter) Utbildning och samverkan för kommunalt krisstöd (POSOM) Verksamhetsspecifika utbildningsdagar för att höja krisberedskapen(avser verksamhet eller delar av verksamhet, enheter)Färdigställas under 2012 Revidera krisledningsplanen Handlingsplan för Styrel, praktisk tillämpning. Implementera Rakel för krisledningen Inventera reservkraft (behov, tillgång) Behörighetsöversyn för bytet av Autokavy - kartor och databas (VA, fjärrvärme,data, IT, väg)Påbörjas under 2012 Testa reservkraft Plan för testkörning och övning av reservkraft Översyn av driften i kommunhuset vid längre elavbrott. Klaras full drift och funktionmed nuvarande reservkraftverk? (nätverk, kommunikation, telefon, värme m.m.) Uppföljning av informationssäkerhet – systemanalyser och rutiner Översikt hur man säkerställer kommunikation internt i kommunkoncernen vidstörning i elförsörjningen Plan för kommunala värmestugor/samlingsplatser (el-, värme-, vattenavbrott) Uppföljning av säkerhetsgenomgång av vattenverk/vattentäkter, Thalin Consulting Ta fram en nödvattenplan för vattendistributionsområdenaUppföljningFramtagande och beslutande om årliga åtgärdspunkter görs av kommunens riskgrupputifrån resultat av genomförda scenariodiskussioner. Gruppen ansvarar även föruppföljningen av vidtagna åtgärder.Avstämning samt utvärdering av åtgärdernas effekt på risker och hanteringsförmåga skerkontinuerligt i samband med riskgruppens samlande, minst fyra gånger per år.Vid kalenderårets slut ska en sammanställning lämnas till Länsstyrelsen innehållanderedogörelse för vidtagna åtgärder, utvärdering av utförande samt bedömd effekt påkommunens krishanteringsförmåga, risk och sårbarhet.Vid den årliga redovisningen ska en lägesrapport bifogas för uppdrag och åtgärder somlöper över flera år. Lägesrapporten ska innehålla en redogörelse för åtgärdens status,beräknad effekt och om förändringar eller omvärderingar av inriktning gjorts underarbetet.Kommunledning och krisledningsnämnd informeras årligen om ändringar kommunensrisk- och sårbarhetsanalys och genomförd verksamhet på området.46

ReferenserAlexandersson, Hans och Edquist, Eva (2006) Faktablad nr 29Klimat i förändring, Direkt Offset AB, NorrköpingSMHIEriksson, Jonas, Juhl, Anna-Karin, Wikström, Therese och Rinne, Anna (2011)Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Danagårds Grafiska ABMyndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)Skinnari, Johanna (2010)Otillåten påverkan mot politiker och tjänstemänBrottsförebyggande rådetDefinition av samhällsviktig verksamhet (2009-09-29), MSBhttps://www.msb.se/sv/Forebyggande/Samhallsviktig-verksamhet/(2011-11-15)Epizooti och zoonoser, Länsstyrelsen i Värmlandhttp://www.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-och-natur/smittskydd/epizootizoonoser/Pages/index.aspx(2011-11-20)Fakta om sjukhuset i Arvika (2011-01-19), Landstinget i Värmlandhttp://www.liv.se/Halsa-och-vard/Sjukhus/Sjukhuset-i-Arvika-/Fakta/(2011-11-03)Fakta om vårdcentraler, Landstinget i Värmlandhttp://www.liv.se/Halsa-och-vard/vardcentraler/(2011-11-03)Kommunfolkmängd efter kön 1 november 2011 (2011-12-08) SCBhttp://www.scb.se/Pages/TableAndChart____325054.aspx(2011-12-13)Global Temperature Record (2011), Climatic Research Unithttp://www.cru.uea.ac.uk/cru/info/warming/(2011-11-25)Information om vägar (2011-10-01), Trafikverkethttp://gis.vv.se/iov/(2011-11-07)Klimatindikator – temperatur (2011-03-28), SMHIhttp://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2430(2011-11-25)Kommunens ledningsplats (2009-11-27), Ulf Nyberg (MSB)https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Ledning--samverkan/Ledningsplatser/Kommunens-ledningsplats/(2011-10-28)47

Lagboken, Notisiumhttp://www.notisum.se/(2011-10-28 – 2011-12-01)Presentation om kommunen, Eda kommunhttp://www.eda.se/kommunen/om-eda__527(2011-11-03)Redundans, Nationalencyklopedinhttp://www.ne.se/lang/redundans/291525(2011-12-02)Samhällsviktig verksamhet (2009-09-29), MSBhttps://www.msb.se/sv/Forebyggande/Samhallsviktig-verksamhet/(2011-11-11)Stöd och service till funktionshindrade, LSS, Socialstyrelsenhttp://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/lagenomstodochservicetillvissa(2011-12-02)Våra småorter, Eda kommunhttp://www.eda.se/om-eda/vara-smaorter__765(2011-11-03)Våra tätorter, Eda kommunhttp://www.eda.se/om-eda/vara-tatorter__764(2011-11-03)Väg 61, Fagerås – Riksgränsen (2011-04-11), Trafikverkethttp://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Varmland/Vag-61-Fageras--Riksgransen/(2011-11-07)UppgiftslämnareLandstingets beredskapsenhet (211-11-16)Kajsa Axelsson, beredskapssamordnare48

Bilaga 1Förklaring av klasser till bedömningen av riskobjekt i riskdatabasen.SannolikhetKlassificering Sannolikhet Omfattning1 Liten sannolikhet Mindre än 1 gång per 1000 år2 Liten sannolikhet 1 gång per 100-1000 år3 Sannolik 1 gång per 10-100 år4 mycket sannolik 1 gång per 1-10 år5 Mycket sannolik Mer än 1 gång per årKonsekvensMänniskors liv och hälsaKonsekvensklass Klassificering KaraktärMiljö1 Små konsekvenser Övergående lindriga obehag2 Lindriga konsekvenser Enstaka skadade, varaktiga obehag3 Stora konsekvenser Enstaka svårt skadade, svåra obehag4 Mycket stora konsekvenser Enstaka dödsfall, flera svårt skadade5 Katastrofala konsekvenser Flera dödsfall, 10-tals svårt skadadeKonsekvensklass Klassificering KaraktärEgendom1 Små konsekvenser Ingen sanering, liten utbredning2 Lindriga konsekvenser Enkel sanering, liten utbredning3 Stora konsekvenser Enkel sanering, stor utbredning4 Mycket stora konsekvenser Svår sanering, liten utbredning5 Katastrofala konsekvenser Svår sanering, stor utbredningKonsekvensklass Klassificering Karaktär1 Små konsekvenser Ej förstörd egendom2 Lindriga konsekvenser Delvis förstörd egendom3 Stora konsekvenser Förstörd egendom4 Mycket stora konsekvenser Förstörd egendom5 Katastrofala konsekvenser Förstörd egendomFunktion (viktiga samhällsfunktioner eller verksamhet)Konsekvensklass Klassificering Karaktär1 Små konsekvenser Driftstörning under någon timme2 Lindriga konsekvenser Driftstörning en dag3 Stora konsekvenser Driftstörning under flera dagar4 Mycket stora konsekvenser Driftstopp i veckor5 Katastrofala konsekvenser Driftstopp under längre tid49