Skillnadernas Stockholm
Rapport%201%20Skillnadernas%20Stockholm,%20juni%202015
Rapport%201%20Skillnadernas%20Stockholm,%20juni%202015
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det finns en entydig bild som visar att två grupper av barn har sämre förutsättningar<br />
än övriga att klara av grundskolan. Det handlar om barn som invandrat<br />
efter grundskolestarten och barn vars föräldrar saknar gymnasieutbildning. De<br />
senaste två läsåren var cirka fyra procent av eleverna i årskurs nio nyinvandrade,<br />
vilket innebär att de hade kommit till Sverige de senaste fyra åren och inte<br />
bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. 34 Av dessa fick knappt<br />
en tredjedel godkända betyg i årskurs nio med möjlighet att söka sig vidare till<br />
gymnasiet. Dessa elever har förvisso en mycket svårare utgångspunkt för sina<br />
studier inte minst när det gäller språkutvecklingen och stora insatser görs för<br />
att stödja dessa elever, men här finns ytterligare att göra.<br />
Även elever med lågutbildade föräldrar har sämre studieresultat än elever vars<br />
föräldrar har gymnasieutbildning eller högskoleutbildning vilket tydligt framgår<br />
av följande diagram.<br />
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 efter föräldrarnas<br />
utbildningsbakgrund, år 2005–2014<br />
260<br />
250<br />
240<br />
230<br />
220<br />
210<br />
Eftergymnasial<br />
bakgrund<br />
Gymnasial<br />
bakgrund<br />
Förgymnasial<br />
bakgrund<br />
Två grupper av<br />
barn har sämre<br />
förutsättningar än<br />
övriga att klara<br />
av grundskolan.<br />
Dels barn som<br />
invandrat efter<br />
grundskolestarten,<br />
dels barn vars<br />
föräldrar saknar<br />
gymnasieutbildning<br />
200<br />
190<br />
180<br />
170<br />
160<br />
150<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
2011<br />
2012<br />
2013<br />
2014<br />
Källa: Skolverket – databasen Siris<br />
I stadens brukarundersökningar år 2014 uppger cirka åtta av tio barn att de<br />
trivs och känner sig trygga i skolan samt att de inte har blivit illa behandlade<br />
under året. Mellan stadsdelsområden varierar andelen positiva svar mellan<br />
cirka 70 och 85 procent. Andelen elever som uppger att de kan arbeta i lugn<br />
och ro på lektionerna är dock betydligt lägre, ca hälften av alla elever svarar ja<br />
på den frågan. Variationen i svar är också störst avseende denna fråga. Lägst<br />
andel positiva svar finns i Spånga-Tensta med 26 procent och högst andel i<br />
Bromma och Skärholmen med cirka 60 procent positiva svar. I övriga stadsdelar<br />
är andelen positiva svar 40–50 procent.<br />
34 Skolverkets definition, se databasen Siris, http://siris.skolverket.se<br />
35
Change language