Skillnadernas Stockholm
Rapport%201%20Skillnadernas%20Stockholm,%20juni%202015
Rapport%201%20Skillnadernas%20Stockholm,%20juni%202015
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arbete och försörjning<br />
<strong>Stockholm</strong> har en stark arbetsmarknad med en lägre arbetslöshet och högre<br />
sysselsättning samt högre inkomstnivåer än övriga regioner i Sverige. <strong>Stockholm</strong>s<br />
invånare har också en generellt hög utbildningsnivå för att möta efterfrågan<br />
från ett kunskapsintensivt näringsliv. Samtidig finns stora skillnader<br />
mellan olika stadsdelar avseende utbildning, sysselsättning och inkomst.<br />
Möjligheterna till förvärvsarbete med riktiga anställningsvillkor och en rimlig<br />
inkomst är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska kunna förverkliga<br />
sina ambitioner i livet. Att kunna försörja sig själv och sina närstående<br />
genom förvärvsarbete ger möjligheter till ett bättre liv på många sätt. Det mest<br />
uppenbara är att det ökar möjligheterna att skaffa sig ett boende och de varor<br />
och tjänster som behövs för ett tillfredsställande liv. Inkomst är också en bestämningsfaktor<br />
för social status och livsnöjdhet samt har ett tydligt samband<br />
med hälsa. På övergripande nivå bidrar en hög sysselsättning till en stigande<br />
total produktion och mer intäkter till stat och kommun som kan fördelas till en<br />
ökad välfärd för medborgarna.<br />
I <strong>Stockholm</strong> finns stora variationer i andelen sysselsatta mellan olika stadsdelar.<br />
Områden med högst sysselsättning har över 85 procent förvärvsarbetande<br />
medan områdena med lägst andel har kring 50 procent förvärvsarbetande.<br />
Lägst andel har Rinkeby med 47 procent och Tensta med 53 procent.<br />
Starka och svaga grupper på arbetsmarknaden<br />
I samband med krisen i början av 1990-talet sjönk andelen sysselsatta i hela<br />
<strong>Stockholm</strong>s stad, men mest i ytterstaden och i områden som Skärholmen och<br />
i Järva. Sedan dess har andelen sysselsatta stigit kontinuerligt i de flesta delar<br />
av staden, bortsett från en liten nedgång i början på 2000-talet (IT-krisen) samt<br />
under finanskrisen år 2009. I Skärholmen och Rinkeby-Kista har dock andelen<br />
sysselsatta stannat kvar på en låg nivå sedan nittiotalskrisen.<br />
År 2000 var skillnaden mellan olika delar av staden större avseende andelen<br />
sysselsatta än i början på 1990-talet. Under 2000-talet har skillnaderna fortsatt<br />
att öka, även om förändringen inte är lika påtaglig. Av diagrammet på nästa<br />
sida framgår andelen förvärvsarbetande i hela staden samt i stadens stadsdelar<br />
med högst och lägst andel förvärvsarbetande. Påtagligt är att kvinnor har<br />
svårare än män att finna arbete i de stadsdelar som har lägst andel sysselsatta.<br />
85%<br />
Områden med<br />
högst sysselsättning<br />
har över 85 procent<br />
förvärvsarbetande<br />
50%<br />
...medan områdena<br />
med lägst andel har<br />
kring 50 procent<br />
förvärvsarbetande<br />
43
Change language