22xmOpV

Reglemente 

Grund- och repetitionsutbildning 

2016

Reglemente 

GRUND- OCH 

REPETITIONSUTBILDNING 

R GU RU 2016

REGLEMENTE 

© Försvarsmakten 

Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP 

Grafisk bearbetning: Lars Carlstein; Jacob Flodén 

Produktionsid: 160125-008 

Produktionsformat: Word 

Publikationsområde: UTB 

Tryck: Print on demand vid behov 

2

REGLEMENTE 

VIDAR-handling: FM2015-24217:4 

Beslut om fastställande av Reglemente Grund- och 

repetitionsutbildning 2016 

Reglemente Grundutbildning och repetitionsutbildning (R GU RU 2016) fastställs att 

gälla från och med 2016-05-02. Av bilaga 4 framgår särskilt de interims- 

/övergångsbestämmelser som gäller intill systemet är fullt utbyggt. 

Publikationens har inget registrerat M-nr 

Följande upphävs 2016-05-02: 

Försvarsmaktens instruktion för befattnings- och förbandsutbildning 

(HKV 2012-07-01, 19 300:50759) 

Försvarsmaktens instruktion för krigsförbandsövning 

(HKV 2012-07-01, 19 300:50758) 

Särskilda bestämmelser för Grundläggande Militär Utbildning i Försvarsmakten 

(FM2015-3511:3) 

Särskilda bestämmelser för Kompletterande Militär Utbildning i Försvarsmakten 

(FM2015-8419:1) 

FM 2015-1176:13 Uppdrag-upprättande av granskningsnämnd vid OrgE 

Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på 

www.forsvarsmakten.se. 

Detta beslut är fattat av C PROD, generallöjtnant Anders Silwer. I den slutliga handläggningen 

har överstelöjtnant Lars Carlstein, överste Olof Granander PROD STAB, 

generalmajor Karl Engelbrektson C FÖRBPROD deltagit, den sistnämnde tillika föredragande. 

Anders Silwer 

Karl L E Engelbrektson 

3

REGLEMENTE 

REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG 

Nr Mom Omfattning Datum föredragning 

Beslut av 

0 Ursprunglig fastställelse 2016-04-22 

C PROD 

VIDAR - 

handling nr 

FM2015-24217:4 

Sida avser sidnummer i den rättade versionen. 

Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. 

Kom ihåg! 

Om du läser denna publikation i pappersform – kontrollera att du har den senaste 

utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens 

intranät. 

Detta reglemente revideras av eller på uppdrag av HKV PROD UTB. Synpunkter på 

reglementet skickas till HKV PROD UTB, Att: huvudhandläggaren för reglementet. 

4

REGLEMENTE 

Förord 

Försvarsmaktens grund- och repetitionsutbildningssystem (GU RU-system) ska bidra 

till att krigsförbanden över tid är personellt uppfyllda till anbefalld PersQ-nivå. 

Utbildningssystemet måste sammantaget vara både ett rationellt utbildningssystem som 

ett effektivt personalförsörjningssystem. För att lyckas måste utbildningen priorieteras. 

Huvuddelen av de som genomgår vår utbildning har frivilligt sökt sig till Försvarsmakten 

för att vara en del av Sveriges säkerhetspolitik och för att göra en insats för landet. 

Alla behövs och ska därför ges bästa möjliga förutsättningar för att förberedas för den 

uppgift som följer av den utbildning som erhålls. Avgörande för detta är att en utbildningsmiljö 

skapas som bidrar till alla medarbetare uppmuntras att ta egna initiativ och 

agera för att lösa uppgifter i samarbete med andra individer. Vidare förväntas medarbetarna 

göra medvetna val, ta hand om sig själva, varandra och sin omgivning. 

Under utbildning ska det finnas fokus på den enskildes fortsatta engagemang tillsammans 

med Försvarsmakten. En viktig del i detta är att finna och vägleda framtidens officerare 

som alla börjar med grundutbildning. 

Detta reglemente innehåller bindande bestämmelser om ledning och genomförande av 

grund- och repetitionsutbildning. Det innehåller också detaljerade och vägledande förklaringar 

samt beskrivningar av förhållningsätt rörande hur utbildningen ska genomföras. 

Det innehåller också bestämmelser, förmåner etc. som gäller under såväl grund som 

repetitionsutbildning. 

R GU RU är skrivet i första hand för den personal vid förband som ska leda planering, 

genomförandet och utvärdering av grund- och repetitionsutbildning. Andra grupper är 

yrkesvägledare, rekrythandläggare och utbildningsadjutanter. 

Reglementet är den grundläggande styrningen av grund- och repetitionsutbildning inom 

Försvarsmakten. Till reglemente kopplas handböcker för stridskrafterna, ett nytt kapitel 

i hemvärnshandboken, handbok GSSU och handbok RU samt målkataloger för krigsförbanden 

och dess nedbrytningar. Utbildning är en delmängd i personalförsörjningen, 

där bland annat det finns andra handböcker. Detta reglemente ska tillämpas parallellt 

med utbilningsbestämmelserna som gäller i övrigt. 

Denna publikation omfattas inte av sekretess. 

Användaranvisning 

Reglementets kapitel ett innehåller inledande, övergripande och allmänna bestämmelser. 

Kapitel två innehåller bestämmelser rörande grundutbildning, kapitel tre bestämmelser 

rörande repetitionsutbildning och kapitel fem innehåller övriga gemensamma bestämmelser 

för grund- och repetitionsutbildningen. 

5

REGLEMENTE 

Innehåll 

Förord ............................................................................................................................... 5 

Användaranvisning ........................................................................................................... 5 

1. Inledning ................................................................................................................. 10 

1.1. Inledning .......................................................................................................... 10 

1.2. Styrande dokument .......................................................................................... 10 

1.2.1. Handböcker för GU .................................................................................. 11 

1.2.2. Handbok Repetitionsutbildning (H RU) ................................................... 11 

1.2.3. Målkataloger och PersQ ........................................................................... 12 

1.2.4. Plan för GU ............................................................................................... 14 

1.2.5. Tioårsplan för RU ..................................................................................... 14 

1.2.6. Plan för RU ............................................................................................... 14 

1.3. Principer för planering, genomförande och utvärdering av utbildning ........... 15 

1.4. Utbildningsmiljön under GU och RU .............................................................. 16 

1.4.1. Inledning ................................................................................................... 16 

1.4.2. Krav på samtliga förband som genomför GU eller RU ............................ 17 

2. Grundutbildning (GU) ............................................................................................ 19 

2.1. Allmänt om GU ............................................................................................... 19 

2.2. GU omfattning och innehåll ............................................................................ 20 

2.2.1. Utbildning ................................................................................................. 20 

2.2.2. Grundutbildning med behov av lång befattningsutbildning ..................... 21 

2.2.3. Grundläggande militär utbildning (GMU) ............................................... 22 

2.2.1. Strimmor under GU .................................................................................. 23 

2.2.2. Befattningsutbildning (BU) ...................................................................... 24 

2.2.3. Förbandsutbildning (FU) .......................................................................... 24 

2.2.4. Grundläggande krigsförbandsövning (GKÖ) ........................................... 24 

2.3. Ansvarsfördelning i GU ................................................................................... 25 

2.4. Attraktiv grundutbildning ................................................................................ 25 

2.5. Kvalitetssäkring av rekryten, utbildningspremie samt dokumentation av GU 26 

2.5.1. Vad krävs för att vara godkänd från GU?................................................. 27 

2.5.2. Fullföljande av grundutbildningstid ......................................................... 27 

2.5.3. Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen .. 28 

2.5.4. Värdering av rekrytens lämplighet i befattning ........................................ 29 

2.5.5. Militärbetyg och utbildningspremie ......................................................... 30 

2.5.6. Dokumentation av en individs GU ........................................................... 32 

2.6. Kvalitetssäkring av krigsförbandet efter genomförd GU................................. 36 

2.7. Information före utbildningens start ................................................................ 36 

6

REGLEMENTE 

2.7.1. Allmänt ..................................................................................................... 36 

2.7.2. Informationsträff ....................................................................................... 36 

2.8. Inryckning till GU ............................................................................................ 37 

2.9. Utbildningsuppehåll ......................................................................................... 37 

2.10. Förmåner ...................................................................................................... 38 

2.11. Behörighetshandling..................................................................................... 38 

2.12. Hälsoundersökning, hörselkontroll, skadeanmälan, rehabiliteringsansvar 

samt TBE-vaccinering ................................................................................................ 38 

2.13. Daglig sjukvård ............................................................................................ 39 

2.14. Säkerhetsprövning med registerkontroll ...................................................... 39 

2.15. Optimerad Utbildning .................................................................................. 40 

2.16. Närvaro och ledigheter samt rutiner vid sjukdom i hemmet ........................ 40 

2.17. Högskoleprov ............................................................................................... 41 

2.18. Utrustning ..................................................................................................... 42 

2.19. Medinflytande .............................................................................................. 42 

2.20. Befordran av gruppbefäl............................................................................... 44 

2.21. Ordnings-, bevaknings- och ceremoniella uppgifter samt godkännande som 

skyddsvakt .................................................................................................................. 45 

2.22. Individuppföljning ........................................................................................ 45 

2.23. Skiljande från, uppehåll i samt avbruten utbildning .................................... 46 

2.24. Överklagan av beslut om skiljande samt omprövning av militärbetyg ........ 48 

2.24.1. Överklagan av beslut om skiljande ....................................................... 48 

2.24.2. Begäran om omprövning av militärbetyg ............................................. 48 

2.25. Avslutningsceremonier................................................................................. 49 

2.25.1. Särskilda riktlinjer för GU HV ............................................................. 49 

2.25.2. Särskilda riktlinjer för GU/SI ............................................................... 49 

2.26. Uppföljning och utvärdering ........................................................................ 50 

3. Repetitionsutbildning (RU) ..................................................................................... 51 

3.1. Syfte med RU ................................................................................................... 51 

3.2. Allmänt om RU ................................................................................................ 51 

3.3. Målbild krigsförbandens RU ........................................................................... 51 

3.4. Ansvarsfördelning i RU ................................................................................... 52 

3.4.1. HKV ansvar .............................................................................................. 52 

3.4.2. Förbandschefs ansvar ............................................................................... 52 

3.4.3. Krigsförbandschefs ansvar ....................................................................... 53 

3.5. Repetitionsutbildningens olika former ............................................................. 53 

3.5.1. Krigsförbandsövning (KFÖ)..................................................................... 53 

3.5.2. Grundläggande Krigsförbandsövning (GKÖ) .......................................... 53 

7

REGLEMENTE 

3.5.3. Särskild övning befäl (SÖB)..................................................................... 53 

3.5.4. Särskild övning förband (SÖF) ................................................................ 54 

3.5.5. Funktionsövning och systemövning ......................................................... 54 

3.5.6. Krigsförbandskurs (KFK) ......................................................................... 54 

3.5.7. Ledningsträningsövning (LTÖ) ................................................................ 54 

3.5.8. Mobiliseringsövning (MobÖ) ................................................................... 54 

3.5.9. Inmönstringsövning (ImÖ) ....................................................................... 54 

3.5.10. Efterarbeten ........................................................................................... 54 

3.6. Planering av RU ............................................................................................... 55 

3.6.1. Inledning ................................................................................................... 55 

3.6.2. Stöd för planering ..................................................................................... 56 

3.6.3. Säkerhetsprövning vid repetitionsutbildning ............................................ 57 

3.7. Genomförande av RU ...................................................................................... 57 

3.8. Kvalitetssäkring, värdering och dokumentation av en individs RU ................ 57 

3.8.1. Värdering av krigsförband som genomför RU och rapportering ............. 58 

3.8.2. Värdering av individer som genomför RU ............................................... 58 

3.8.3. Dokumentation av en individs RU ........................................................... 58 

4. Personalförsörjning via GU ................................................................................... 59 

4.1. Mål och syfte personalförsörjning via GU ...................................................... 59 

4.2. Aktiviteter som stödjer personalförsörjningen ................................................ 59 

4.3. Ansvarsförhållanden ........................................................................................ 61 

4.4. Centrala riktlinjer ............................................................................................. 61 

4.5. Byte av inriktning under GU............................................................................ 62 

4.6. Återrekrytering till del av GU .......................................................................... 63 

4.7. Karriärplanering under GU .............................................................................. 64 

4.7.1. Anställningsprocess för anställning av GSS ur GU ................................. 67 

4.7.2. Avtal som hemvärnsman efter GU ........................................................... 68 

4.7.3. Allmänt om rekrytering till utbildningar syftande till anställning som 

yrkes- eller reservofficer ......................................................................................... 68 

4.7.4. Militär behörighet att antas ur GU till SOU, SOU/R eller ROU .............. 68 

4.7.5. Militär behörighet att antas ur GU till OP ................................................ 69 

4.8. Krigsplacering efter genomförd GU eller RU ................................................. 69 

4.9. Avbruten GU .................................................................................................... 70 

5. Övriga gemensamma bestämmelser för grund- och repetitionsutbildning ............ 71 

5.1. Granskningsnämnd .......................................................................................... 71 

5.1.1. Granskningsnämnds sammansättning ...................................................... 71 

5.1.2. Granskningsnämnds uppgifter .................................................................. 71 

8

REGLEMENTE 

5.2. Rättstjänst ......................................................................................................... 72 

5.3. Sekretessbevis .................................................................................................. 73 

5.4. Glasögon .......................................................................................................... 73 

Begrepp och förkortningar ............................................................................................. 74 

Bilaga 1 – Metod för värdering av förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog efter GU 

eller RU .......................................................................................................................... 77 

Bilaga 2 – Metod för värdering av lämplighet i befattning efter GU eller RU .............. 79 

Bilaga 3 – Mall för lämplighetsbedömning efter GU eller RU ...................................... 81 

Bilaga 4 – Interims-/övergångsbestämmelser................................................................. 83 

Sakregister ...................................................................................................................... 86 

Litteratur/Källförteckning ............................................................................................... 87 

9

REGLEMENTE 

1. Inledning 

1.1. Inledning 

Detta reglemente gäller för all grundutbildning av rekryter enligt förordningen 1 . Grundutbildning 

av andra militära personalgrupper, t ex frivillig personal eller viss personal 

för internationella militära insatser genomförs enligt andra bestämmelser, se vidare under 

Allmänt om GU. 

Reglementet omfattar också bestämmelser för Försvarsmaktens repetitionsutbildning av 

individer och krigsförband som bidrar till att krigsförbandens förmåga vidmakthålls. 

Detta reglemente är fastställt av Försvarsmaktens produktionschef. Eventuella avsteg får 

beslutas av Försvarsmaktens utbildningschef om inte annat anges i detta reglemente. 

Detta reglemente (R GU RU) innehåller bestämmelser för genomförandet av grund- och 

repetitionsutbildning. Antagning till grundutbildningen regleras i andra bestämmelser. 2 

1.2. Styrande dokument 

Bild 1. 

Förteckning över de lagar, förordningar, föreskrifter, etc som påverkat detta reglemente 

framgår av under avsnittet – Litteratur/Källförteckning 

1 Förordning (2015:613) om militär grundutbildning 

2 Instruktion med antagningsordning för militär grundutbildning 

10

REGLEMENTE 

Reglemente Utbildningsbestämmelser 

Grundutbildning genomförs enligt reglemente utbildningsbestämmelser. 3 

Grundutbildning av rekryter ska omfattas av en kursplan vilken kopplas till befattningstypkod 

(BTK-kursplan). BTK-kursplanen för en viss befattningstypkod gäller för hela 

grundutbildningsperioden, från inryckning till avslutning. Se under avsnitt – Dokumentation 

av en individs GU. 

Särskilda bestämmelser för kurshantering av kurser inom ramen för grundutbildning ska 

framgå av reglemente utbildningsbestämmelser. 

Repetitionsutbildning genomförs enligt bestämmelser i detta reglemente, aktuella handböcker 

och målkataloger. Repetitionsutbildning omfattas inte av reglemente utbildningsbestämmelser. 

Övriga styrande dokument 

Grund- och repetitionsutbildning genomförs även enligt styrningar i VU, KFM, KFS, 

m.fl. 

1.2.1. Handböcker för GU 

Grundutbildningens innehåll, upplägg, utvärderingar och uppföljningar regleras av 

stridskraftsvisa Handböcker för Grundutbildning. Handböcker utges för armé, marin, 

flygvapen, försvarslogistik samt ledning. För grundutbildning mot hemvärnet framgår 

motsvarande av hemvärnshandboken (HvH). 

Jämte de stridskraftsvisa handböckerna regleras vissa delar i grundutbildningen i Handbok 

Grundläggande Soldat- och Sjömansutbildningar (H GSSU). Här utges utbildningsanvisningar 

för GMU, FSU och GBU ingående i grundutbildningen. Av H GSSU framgår 

även utbildningsanvisningar för andra GSSU såsom GU-F, GSU-INT samt KombU. 

Vidare utges utbildningsanvisningar för GU/SI i H GSSU. 

Samtliga handböcker fastställs av C PROD. 

1.2.2. Handbok Repetitionsutbildning (H RU) 

Av Handbok Repetitionsutbildning (H RU) framgår gemensamma bestämmelser för 

repetitionsutbildningar utöver detta reglemente. Vad avser RU i hemvärnet framgår bestämmelser 

i HvH. 

3 Detta reglemente ersätter den tidigare Försvarsmaktens Utbildningsinstruktion (FM2013-4193:1) 

11

REGLEMENTE 

1.2.3. Målkataloger och PersQ 

Målkataloger 

Respektive stridskraftschef 

fastställer målkataloger, 

beslutar om framtagning av målkataloger och 

hur dessa revideras över tid. 

Syftet med målkataloger är att de ska utgöra Försvarsmaktens gemensamma grund i 

uppdragsprocessens samtliga skeden från uppdragsförslag, dialoger, uppdrag, utbildningsplanering 

med genomförande samt värdering av utbildningens resultat. 

I målkatalogen framgår vilka uppgifter som ska kunna lösas efter utbildningen av enhet 

eller individ, vilka förmågekrav som finns samt under vilka friktioner uppgifterna ska 

kunna lösas. Därmed styr målkatalogen val av innehåll i utbildningen. Utbildningen 

kvalitetssäkras genom att utbildningens resultat värderas i förhållande till målkatalogen. 

Målkatalogen säkerställer att det finns spårbarhet från krigsförbandsmålsättningen 

(KFM) till mål för en utbildning eller övning. Målkataloger ska finnas för fem nivåer 

och gäller för både grund- och repetitionsutbildningen. Se bild 2. 

Bild 2. 

Målkatalog befattning 

Varje KBEK ska kopplas till en målkatalog. Av ”målkatalog befattning” ska framgå bl a 

vilken berörd GSSU 4 som ska genomföras för aktuell befattning, se vidare i H GSSU. 

Sammanhanget KDU – PersQ 

4 t ex GMU, GU-F eller KombU 

12

REGLEMENTE 

Krigsduglighet (KDU) anger i vilken utsträckning ett förband uppfyller KFM. KDU 

uttrycks i en skala från 1-5, där 5 innebär att man helt uppfyller kraven uttryckta i KFM. 

KDU är en sammanvägning av tre Q-värden, PersQ, MaterielQ och AnläggningsQ. 

Dessa värden uttrycks i en skala från 1-5. 

 

 

 

PersQ anger den personella förmågan att lösa förbandets olika uppgifter. 

MaterielQ anger tillgänglighet och kvalité på krigsförbandets materiel. 

AnläggningsQ anger tillgänglighet och kvalité på krigsförbandets (eventuella) 

anläggningar. 

PersQ 

PersQ används både vid angivande av mål för en utbildningsinsats och vid värdering av 

förmåga i relation till målkatalog. 

PersQ individ används där det finns behov av att tydliggöra krav på förmåga hos individer 

t ex vid befattningsutbildningens olika delar eller vid värdering av förmåga för att se 

om utbildning i förband kan påbörjas. 

Användande av PersQ ska bidra till att vi genomför utbildingen med rätt ambitionsnivå. 

Därmed undviker vi såväl under- som överutbildning. 

PersQ förband 

PersQ 

Innebörd 

5 Förbandet har framgångsrikt löst sina uppgifter ”under krigsförhållanden”. 

4 Förbandet är samövat till en sådan nivå att det är insatsberett i tillämpade 

5 uppgifter enligt målkatalog. 

3 Förbandet behärskar rutiner, är samövat i alla 6 huvuduppgifter och kan 

lösa dem i formella situationer 7 . GMU- och befattningsförmåga finns hos 

huvuddelen av personalen på en sådan nivå att förbandet kan nå PersQ 

4 8 . 

2 Förbandet behärskar grundläggande rutiner. Huvuddelen av personalen 

har endast förmåga att enskilt lösa sin uppgift men saknar förmåga i förband. 

1 Ingen förmåga i förband. Huvuddelen av personalen kan inte lösa alla 

sina uppgifter i befattning. 

Tabell 1. 

5 Ej känt, ej förövat, ej rekat etc. 

6 I dialogen kan vissa uppgifter prioriteras vilket kan innebära att alla uppgifter enligt målkatalogen inte 

övas. 

7 Känt, förövat, rekat etc. 

8 Det som skiljer PersQ 3 från 4 är graden av samövning. Det behövs inte mer formell befattningsutbildning 

för att förbandet ska kunna utvecklas från PersQ 3 till 4. 

13

REGLEMENTE 

PersQ individ 

PersQ 

Innebörd 

5 Individen har framgångsrikt löst sina uppgifter enligt målkatalog 

befattning, i samarbete med andra i en enhet. Enheten löser uppgift 

under krigsförhållanden. 

4 Individen kan lösa sina uppgifter enligt målkatalog befattning, i 

samarbete med andra i en enhet. Enheten löser uppgift i tillämpade 

situationer. 

3 Individen kan lösa sina uppgifter enligt målkatalog befattning, i 

samarbete med andra i en enhet. Enheten löser uppgift i formella 

situationer. 

2 Individen kan lösa sina uppgifter enligt målkatalog befattning, enskilt 

och i formella situationer. 

1 Individen kan lösa enstaka uppgift enligt målkatalog befattning, enskilt 

och i formella situationer. 

1.2.4. Plan för GU 

14 

Tabell 2. 

Varje förband som ska genomföra grundutbildning ska upprätta en plan för grundutbildning. 

Plan för grundutbildning är ett lokalt dokument som beskriver kommande 

grundutbildningsomgång. Denna beskriver vem som ska åstadkomma vad, när, var, 

varför och i förekommande fall hur. Detta innefattar bl a: 

vilka förbandsdelar och/eller befattningar som ska utbildas 

ansvarsfördelning 

stomplan för grundutbildningsomgången där t ex central och annan samordnad 

BU, högvakt, större övningar och ledigheter framgår 

eventuell samordning av TU/TF för officersaspiranter från skolor 

hur rekrytering innan och under grundutbildning ska genomföras 

Plan för grundutbildning kan framgå av förbandets verksamhetsorder (motsv.). 

1.2.5. Tioårsplan för RU 

Varje förband ska upprätta en tioårsplan för repetitionsutbildning. Underlag för tioårsplanen 

hämtas från bl a förbandets KFS som anger krav på förbandet i perioden. Tioårsplan 

för repetitionsutbildning beskriver när krigsförbanden planeras att genomföra 

olika former av repetitionsutbildning. Tioårsplanen ska revideras årligen. 

1.2.6. Plan för RU 

För varje repetitionsutbildning ska förbandet upprätta en plan. Denna plan beskriver 

vem som ska åstadkomma vad, när, var, varför och i förekommande fall hur. Detta innefattar 

bl a: 

vilka förbandsdelar och/eller befattningar som ska utbildas 

ansvarsfördelning och tider för olika förberedelser

REGLEMENTE 

 

 

materiel tilldelning och övriga resursallokeringar, t ex instruktörsstöd 

stomplan där t ex samordnad BU, skjutningar, större övningar och ledigheter 

framgår 

1.3. Principer för planering, genomförande och utvärdering av utbildning 

Generella principer för planering, genomförande och utvärdering av utbildning - HUR - 

följer den horisontella processen i modell enligt bild 3. Målkatalogerna (lodrätt) anger 

krav på förmåga - VAD -. 

Bild 3. 

Utbildningsmålen, oavsett om det handlar om mål för kompani, pluton eller enskild befattning, 

analyseras varvid ett innehåll för utbildningen skapas. Det finns också utbildningsmål 

som har sin grund i t ex lagar eller andra bestämmelser och inte är direkt 

kopplade till KFM, t ex administrativa bestämmelser. 

Innehållet organiseras i ett genomförande varvid ett resultat uppnås. Resultatet värderas 

avslutningsvis mot de mål som sattes för utbildingen. 

Denna princip utvecklas i Handbok Utbildningsmetodik (H UtbM, kapitel 2-3). 

15

REGLEMENTE 

1.4. Utbildningsmiljön under GU och RU 

1.4.1. Inledning 

Försvarsmaktens medarbetare förväntas ta egna initiativ och agera för att lösa uppgifter 

i samarbete med andra individer. Vidare förväntas medarbetarna göra medvetna val, ta 

hand om sig själva, varandra och sin omgivning. Utbildningsmiljön ska ge utrymme för 

och uppmuntra till detta. Sammantaget ger det en sådan bild av Försvarsmaktens verksamhet 

att det positivt bidrar till Försvarsmaktens rekrytering. Se bild 7 nedan. 9 Bild 7. 

Grundutbildningen är för de flesta militära medarbetarna den första handgripliga kontakten 

med Försvarsmaktens verksamhet. För många är detta den tid då grunden för 

yrkesidentiteten skapas. 

Försvarsmaktens personal ska verka i en jämställd organisation där kvinnor och män 

kan utvecklas och får bidra med sin fulla potential till Försvarsmaktens operativa förmåga. 

Jämställdhet och jämlikhet är en del av de demokratiska värderingar och mänskliga 

rättigheter som Försvarsmakten ska försvara, såväl nationellt som internationellt. 

Försvarsmaktens personal har rätt att få arbeta i en miljö där var och en respekteras för 

sin kompetens och kunskap. Det är ett gemensamt ansvar att skapa en utbildningsmiljö 

som är inkluderande och som ger individer förutsättningar att utvecklas, oavsett olikheteter 

och skilda komptenser. En utbildningsmiljö fri från diskriminering är en förutsättning 

för att Försvarsmakten ska kunna attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. 

Försvarmakten blir en effektiv och trovärdig myndighet när medarbetare upplever delaktighet 

och får möjlighet att utvecklas både i sina yrkesroller och som individer. 10 

9 Ur FMSI 2015 (FM2015-1597:2, underbilaga 1.1) 

10 Försvarsmaktens styrdokument för jämställdhet och jämlikhet, HKV 16 100:54891, bilaga 1 

16

REGLEMENTE 

1.4.2. Krav på samtliga förband som genomför GU eller RU 

Allmänt 

Förband som genomför grund- eller repetitionsutbildning ska utifrån de lokala förutsättningar 

förbandet har, arrangera såväl utbildningen som situationen utanför tjänsten på 

ett sådant sätt att individer lär sig att de förväntas: 

Ta ansvar 

Göra medvetna val 

Ta initiativ och agera 

Lösa uppgifter tillsammans 

Ta hand om sig själva, varandra och sin omgivning 

Grund- och repetitionsutbildningen ska betraktas som en helhet. Tiden utanför den planerade 

tjänsten är lika viktig som själva utbildningen när det gäller att signalera till individerna 

vilka förhållningssätt och beteenden som förväntas av medarbetare i Försvarsmakten. 

Samtliga som på ett eller annat sätt befinner sig i tjänst hos Försvarsmakten förväntas 

bemöta varandra med det ömsesidiga förtroende som finns mellan ansvarstagande kollegor. 

Boende 

De som genomför grund- eller repetitionsutbildning har generellt sitt huvudsakliga boende 

i logement eller motsvarande. Respektive förband ska, utifrån de lokala förutsättningarna, 

skapa en god boendesituation. Säker förvaring av privata ägodelar såsom t.ex. 

kläder och datorer ska kunna ske. Möjlighet att hantera hygien könsseparerat ska finnas. 

Vid förband där kvinnor är i minoritet ska förbandet säkerställa att kvinnor bor tillsammans 

med andra kvinnor. Istället för att sprida ut kvinnorna, ska förbandet planera boendet 

så att minst två kvinnor finns i varje grupp. 11 

Fritid 

Förbandet ansvarar för att det finns en planering som gör att det finns tid och möjlighet 

för främst rekryter att utöva fritidsintressen. En rekryt ska i god tid få veta var och när 

utbildningen genomförs, så att denne till exempel kan planera in en kvällskurs. 

Samtliga förband ska tillhandahålla möjlighet till enskild träning och till lagsport under 

fritiden. I anslutning till det huvudsakliga boendet ska individerna ha tillgång till: 

Internet 

gemensamhetsutrymme (dagrum) 

TV 

11 I en situation där det endast finns två kvinnor vid en utbildning ska förbandet se till att de placeras i 

samma boende .I fält är det en annan sak, vilket kan komma att kräva andra lösningar. 

17

REGLEMENTE 

Utöver detta ska förband, utgående från lokala förutsättningar, tipsa om fritidsaktiviteter 

som erbjuds på orten. Detta kan ske i samarbete med lokala intressenter som t.ex. soldat- 

och örlogshem, kommuner, föreningar eller näringsliv. 

Planering av tid, resor m.m. 

Tjänstgöringstid, resor m.m. bör planeras i lika god tid som för anställd personal och 

förändringar med kort framhållning ska undvikas. 

Måltider 

Måltider för de som genomför grund- eller repetitionsutbildning bör serveras i samma 

lokal som för anställd personal. 

I anslutning till det huvudsakliga boendet bör individerna ha möjlighet att förvara och 

värma enklare mat av karaktären ”en kopp te och en kvällsmacka”. 

Besök 

De som genomför grund- eller repetitionsutbildning bör, om det är säkerhetsmässigt och 

praktiskt möjligt, kunna ta emot besök. Om besök inte kan tas emot i individernas huvudsakliga 

boende kan detta ordnas genom att man får tillgång till lämplig lokal utanför 

skyddsobjektet, t.ex. soldathem eller örlogshem. 

Plan för utveckling 

Vid varje förband där grund- eller repetitionsutbildning genomförs ska det finnas en 

plan för utveckling av utbildningsmiljö, enligt ovan. Denna plan ska vara känd för företroendevalda 

och behandlas på förbandsnämnder. 

18

REGLEMENTE 

2. Grundutbildning (GU) 

2.1. Allmänt om GU 

Grundutbildning omfattar en allmän grundläggande militär utbildning och en därpå följande 

utbildning som sammantaget syftar till att rekryten ska kunna: 12 

a) krigsplaceras enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt 

b) anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller 

sjöman 

c) påbörja utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer 

d) teckna avtal som hemvärnsman. 

Den som antagits till eller genomgår grundutbildning benämns rekryt. 

Grundutbildningen ska omfatta lägst 120 utbildningsdagar och som högst 365 utbildningsdagar. 

Utbildningsdagar är alla dagar från och med inryckningsdagen till och med 

avslutningsdagen. Den totala grundutbildningstiden styrs av längden på den befattningsutbildning 

som ska genomföras under grundutbildningen. 

Undantag från ovanstående tider kan vara t ex då en rekryt antas till grundutbildning via 

reservantagning och ansluter till grundutbildningen först någon vecka in i utbildningen. 

Likaså kan även den rekryt som tidigare genomfört GMU få tillgodoräkna sig grundutbildningstid 

och utbildningstiden kan då understiga 120 utbildningsdagar. Beslut om 

tillgodoräknande sker vid antagning till grundutbildningen. 

Om en rekryt t ex byter inriktning under pågående grundutbildning kan den samlade 

utbildningstiden överstiga 365 dagar. 13 På motsvarande sätt kan den rekryt som kompletterar 

sin grundutbildning, t ex inför anställning som GSS i Försvarsmakten, sammantaget 

erhålla en grundutbildningstid som överstiger 365 utbildningsdagar. 

Grundutbildningen kan resultera i omsättning av förbandsenheter (grupp till kompani) 

eller individvis omsättning. Krigsförbandets behov styr på vilket sätt som omsättning 

sker. 

Övrig militär grundutbildning regleras inte av detta reglemente utan av nedanstående 

handlingar: 

Personalkategori Utbildning Styrande dokument 

Frivillig personal GU-F samt aktuell befattningsutbildning 

H GSSU samt H 

Friv 14 

Viss personal för 

internationella insatser 

GSU-INT samt eventuell befattningsutbildning 

H GSSU samt C INS 

handling rörande rekrytering 

via GSU 

INT 

12 Förordning (2015:613) om militär grundutbildning, 2 § 

13 Utbildningspremie och beräkningsgrund, se avsnitt – Kvalitetssäkring av rekryten, utbildningspremie 

samt dokumentation av GU 

14 Kommer att ersättas med ett motsvarande reglemente 

19

REGLEMENTE 

Civila arbetstagare 

krigsplacerade i 

krigsförband 

KombU samt eventuell befattningsutbildning 

om befattningen inte kräver 

beväpning. 

H GSSU 

Om befattningen kräver att arbetstagaren 

ska beväpnas genomförs som lägst 

GU-F. 

Tabell 3. 

2.2. GU omfattning och innehåll 

2.2.1. Utbildning 

Grundutbildning kan omfattas av följande delar, se bild 4a-4e: 

Grundläggande militär utbildning (GMU) 

Befattningsutbildning (BU) 

Förbandsutbildning (FU) 

Grundläggande krigsförbandsövning (GKÖ) alternativt slutövning 

Vård, återställning och avslutning (AVSL.) 

Bild 4a. Generiskt GU koncept 

Bild 4b. GU mot marina förband 

Grundutbildning mot marina förband saknar förbandsutbildningsskede. Detta genomförs 

inom ramen för den inledande anställningen och placering i förband. 

Bild 4c. GU mot flygvapenförband 

20

REGLEMENTE 

Grundutbildning mot flygvapenförband omfattar som regel förbandsutbildningsskede 

med slutövning istället för GKÖ. Slutövningen genomförs med tillfälligt sammansatta 

GU-förband. 

Bild 4d. GU mot hemvärnsförband 

Grundutbildning mot hemvärnet omfattande 4-7 månader saknar förbandsutbildningsskede. 

Detta genomförs inom ramen för hemvärnets utbildningssystem. 

Bild 4e. GU/SI 

Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) inför kommande GOU 15 saknar 

förbandsutbildningsskede. GU/SI utvecklas i H GSSU. 

All grundutbildning omfattas av delarna GMU och BU. Vissa kategorier genomför FU 

och GKÖ inom ramen för grundutbildning. Vissa kategorier genomför FU och 

GKÖ/KFÖ inom ramen för sin anställning eller avtalsskrivning. Gruppbefälsutbildning 

är en del av BU. 

Försvarsmakten definierar minsta krav på förmåga för alla rekryter genom utbildningsanvisningarna 

för GMU, FSU och FSjU. Motsvarande för alla GB ska hanteras inom 

ramen för GBU. Dessa utbildningsanvisningar återfinns i H GSSU. 

2.2.2. Grundutbildning med behov av lång befattningsutbildning 

Befattningar med behov av lång grundutbildning hanteras enligt nedan, se bild 4f: 

 

räcker inte grundutbildningstid omfattande 9 månader, genomför befattningstypen 

grundutbildning omfattande 11 månader. 

15 Grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildningen som leder till officersexamen 

vid Försvarshögskolan (sammanfattande begrepp för SOU, OP, ROU) 

21

REGLEMENTE 

 

räcker inte grundutbildningstid omfattande 11 månader, genomför befattningstypen 

inledande grundutbildning omfattande 11 månader som ger viss användbarhet 

och möjlighet till krigsplacering. Efter grundutbildningens avslut kompletteras 

grundutbildningen med resterande befattningsutbildning inom ramen 

för anställning som GSS. 

Exempel: En befattningstyp ska erhålla befattningsutbildning för tung lastbil 

med släp, hjullastare, ksp-skytt samt stridsjukvårdare. Under sin 11 månaders 

grundutbildning genomförs all utbildning utom stridsjukvårdarutbildningen. 

Denna genomförs efter grundutbildning inom ramen för anställning som GSS. 

Bild 4f 

2.2.3. Grundläggande militär utbildning (GMU) 

GMU är en försvarsmaktsgemensam, enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning. Genom 

GMU skapas en försvarsmaktsgemensam förmågegrund. Vidare skapas möjligheter till 

ett flexibelt personalflöde och fortsatt grundutbildning efter GMU. Tre exempel på sådana 

personalflöden är: 

återrekrytering av personal som tidigare valt eller tvingats avbryta grundutbildningen 

alternativt endast genomfört GMU under tidigare år. 

byten av utbildningsinriktning där bytet innebär byte av förband, personalgrupp 

och/eller arbetsområde/befattning. Sådana byten ska kanaliseras till perioden 

mellan GMU och BU. 

kompletteringsutbildning av rekryter som t ex söker anställning som GSS men 

saknar tillräcklig omfattning av grundutbildning alternativt saknar relevant befattningsutbildning 

för tjänsten. 

I kapitel 4 utvecklas personalflöden. 

Utbildningsanvisningar och former för kvalitetssäkring av GMU-skedet framgår av H 

GSSU. Av utbildningsanvisningar för GMU ska framgå: 

utbildningsmål, hänvisningar för utbildning, övergripande upplägg samt kriterier 

för godkänt resultat från GMU 

22

REGLEMENTE 

 

 

 

 

utbildningskontroller och lämplighetsbedömning under GMU 

rapportering och dokumentation av GMU 

uppföljning och utvärdering av GMU 

hantering av underkända rekryter efter GMU 

GMU är organiserat i sju utbildningsprojekt och fem strimmor, se bild 5. Projekten genomförs 

under en avgränsad tid med tydliga mål. Strimmor har tydliga mål men genomförandet 

är utsträckt över hela GMU. 

2.2.1. Strimmor under GU 

Bild 5. 

Under grundutbildningen, efter GMU genomförs fortsatt verksamhet i strimma A, C, D 

och E. 

I H GSSU/GMU ska framgå hur utbildningsmål, m.m. för strimmorna regleras över hela 

grundutbildningen. 

23

REGLEMENTE 

2.2.2. Befattningsutbildning (BU) 

BU ska leda till att rekryten utvecklar specifika förmågor för att lösa uppgifter i planerad, 

specifik befattning i visst krigsförband. 

BU kan omfatta generella eller specifika utbildningar/kurser/övningar. All BU ska omfatta 

någon av nedanstående generella befattningsutbildningar: 

Fortsatt soldatutbildning (FSU) 

Fortsatt sjömansutbildning (FSjU) 

För blivande gruppbefäl ska BU även omfatta: 

Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) 

Stridskraftschef kan fatta beslut om undantag avseende hela eller delar av FSU eller 

FSjU. Sådana undantag ska framgå av målkatalog KBEK. 

BU kan vara styrd avseende innehåll eller krav för godkänt resultat men kan också vara 

mer generellt hållen och variera t ex mellan instruktörslag, förband eller utbildningsår. 

Målkatalog befattning styr de utbildningsmål som befattningsutbildning ska uppnå. 

BU kan omfatta en formell utbildningsdel samt en del som består av fortsatt utbildning. 

Den inledande formella BU är individuell och grundläggande, den ska leda till PersQ 2. 

I fortsatt BU används individuella förmågor i olika sammanhang och i samarbete med 

andra. Lärandet utvecklas mot PersQ 3 i den fortsatta utbildningen då förbandet löser 

sina uppgifter. 

Om rationalitet eller kostnadsbesparing nås eller om materieltillgång så kräver ska BU 

samordnas. Samordning av BU ska ske inom ordinarie VU-process. 

2.2.3. Förbandsutbildning (FU) 

FU genomförs i slutet av grundutbildningen och syftar till att samöva förbandsenheter. 

Antingen för att skapa förutsättningar för krigsplacering av del av krigsförband eller för 

att ge individer en erfarenhet av att öva i sammansatta förband. 

Alla grundutbildningar omfattas inte av ett tydligt FU-skede utan vissa stridskrafter genomför 

FU först efter genomförd grundutbildning, se bild 4a-4e. 

2.2.4. Grundläggande krigsförbandsövning (GKÖ) 

En del av FU kan vara en GKÖ. Denna bör så långt som möjligt genomföras: 

sammansatt av rekryter, GSS, yrkes- och reservofficerarer som ska ingå i krigsförbandet 

med krigsförbandets typmateriel 

GKÖ bör vara samordnad med KFÖ för resterande delar av krigsförbandet eller andra 

krigsförband. 

24

REGLEMENTE 

2.3. Ansvarsfördelning i GU 

Nedan exemplifieras hur ansvaret för grundutbildningens olika delar fördelas: 

C FÖRBPROD i egenskap av såväl C FÖRBPROD som FM UTBCH är ytterst 

ansvarig för grundutbildningen. Detta innebär bl a att: 

- samordna utbildningsprocessen i GU-systemet med skolornas utbildningsprocess 

avseende bl a TU/TF 

- central samordning av BU 

- samordning av Försvarsmaktens övningsverksamhet 

- sammanhåller Försvarsmaktens KBEK- och tilläggskvalifikationer 

HKV PROD UTB stödjer C FÖRBPROD. 

Grundutbildningen leds och samordnas av respektive stridskraftschef (AC, MC, 

FVC, FLOGC, LSC). Detta innebär bl a att: 

- tilldela utbildningsuppdrag och resurser för utbildning, 

- målkataloger är fastställda 

- Handbok Grundutbildning inom respektive stridskraft är fastställd 

- KBEK-kvalifikationer är fastställda 

- tilläggskvalifikationer är fastställda och tillgängliggjorda 

- berörda utrustningskort är fastställda 

- genomföra uppföljning av grundutbildningen 

RIKSHVC utger anvisningar avseende grundutbildning mot hemvärnet. RIK- 

SHVC tillser att motsvarande styrningar som övriga stridskraftschefer ansvarar 

för, finns för grundutbildning mot hemvärnet. Vad avser uppdrag och resurser 

hanteras detta via förbandens ordinarie PROD SKA. 

På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av försvarsmaktsgemensam 

GMU, FSU, GBU och GU/SI. 

Vid respektive förband där grundutbildning genomförs, ska förbandschef utse en 

eller flera ansvariga för grundutbildningen. Denne eller dessa leder grundutbildningen 

av rekryter tillhörande förbandet på respektive utbildningsort och benämnas 

i detta reglemente för chef grundutbildning (C GU). 

2.4. Attraktiv grundutbildning 

För att skapa en grundutbildning som uppfattas attraktiv av rekryten ska ett antal aktiviteter, 

vilka inte direkt är kopplade till PersQ, genomföras. Dessa aktiviteter ska: 

bidra till att rekryten fullföljer sin grundutbildning och 

bidra till att rekryten fortsätter i ett engagemang i Försvarsmakten och 

stödja deltidspersonal i sitt engagemang utanför Försvarsmakten. 

Se vidare i avsnitt – Aktiviteter som stöder personalförsörjningen. 

25

REGLEMENTE 

2.5. Kvalitetssäkring av rekryten, utbildningspremie samt 

dokumentation av GU 

Med begreppet ”kvalitetssäkring av rekryten” avses en process som säkerställer att rekryten 

utvecklar erforderlig förmåga under grundutbildningen samt att rekryten är lämplig 

i befattning. 

Kvalitetssäkring av rekryten grundar sig på tre delar: 

målkatalog för befattning 

utbildningens genomförande 

värdering på individnivå av utbildningens resultat respektive lämplighet i befattning 

Målkatalog för befattning 

Målkatalog för befattning (KBEK) är styrande för kvalitetssäkringen av rekryten. 

Målkataloger fastställs av respektive stridskraftschef. Av målkatalog för befattning 

framgår de uppgifter som respektive befattning (KBEK) ska kunna lösa. Dessa uppgifter 

är utbildningens slutmål och genererar grundutbildningens innehåll. Målkatalogen är 

också det dokument mot vilket individens slutliga förmåga värderas. 

Utbildningens genomförande 

Utbildning inom ramen för grundutbildningen syftar till att individen utvecklar den 

förmåga som krävs för att lösa uppgifter enligt målkatalogen. Utbildningsanordnarens 

förmåga att välja relevant innehåll i utbildningen och att ordna detta i ett pedagogiskt 

välavvägt genomförande, blir avgörande för vilken förmåga rekryten kan utveckla. 

Värdering på individnivå av utbildningens resultat respektive lämplighet i befattning 

Denna del i modellen beskriver värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt 

målkatalogen respektive lämplighet i befattning. Se vidare under avsnitt – Värdering av 

rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog befattning samt Värdering av 

rekrytens lämplighet i befattning. 

Färdigheter och kunskaper 

Av förordningen 16 framgår bl a att: 

”Den militära grundutbildningen ska ge grundläggande militära färdigheter samt kunskaper om det 

svenska försvaret och dess syfte. Vidare ska den militära grundutbildningen ge de särskilda militära 

färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna: 

a) krigsplaceras i en befattning i totalförsvaret, 

b) anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman, 

c) antas till utbildning som kan leda till en anställning som yrkes- eller reservofficer, eller 

d) teckna avtal som hemvärnsman.” 

I förordningen 17 och Försvarsmaktens föreskrifter 18 används begreppet ”färdigheter och 

kunskaper”. I detta reglemente sammanfattar vi de två begreppen med ”förmåga” 19 . 

Motiven till detta är flera: 



18 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning 

(FFS 2015:5), 17 § 

19 Pedagogiska grunder (2006). s 129 

26

REGLEMENTE 

 

 

 

”Vi vill tydliggöra att i en militär kontext syftar mänskliga handlingar till att få 

något gjort: att få uppgifter lösta. Militära enheter finns till för att lösa uppgifter, 

det är det som konstituerar dem. Utbildning och lärande kan alltså studeras 

med uppgiften som utgångspunkt. Innehåll i och resultat av en utbildning kan 

bedömas mot bakgrund av hur de bidrar till förmågan att lösa kommande uppgifter.” 

20 

Begreppet förmåga används i KFM och målkataloger. Målkatalogerna för befattning 

beskriver de uppgifter befattningen ska kunna lösa vilka är nedbrutna 

från krigsförbandets uppgifter. 

För att lösa en uppgift krävs förmåga, vilket definitionsmässigt är mer omfattande 

än färdigheter och kunskaper. Bl a inryms även vilja, engagemang, och 

förståelse av sammanhanget i begreppet förmåga. 21 

2.5.1. Vad krävs för att vara godkänd från GU? 

Av Försvarsmaktens föreskrifter 22 framgår att godkänt resultat från grundutbildningen 

kräver att rekryten: 

har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut 

har färdigheter och kunskaper att lösa uppgifter enligt målkatalogen för befattningstypen 

är lämplig i befattningen bedömd utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbedömning 

Godkänt resultat i samtliga tre delar krävs för att erhålla godkänt resultat från grundutbildningen. 

2.5.2. Fullföljande av grundutbildningstid 

Fullföljandet av grundutbildningstiden ska bidra till att krigsförbanden över tid är personellt 

uppfyllda till anbefalld PersQ-nivå. 

Rekryten förväntas fullfölja den grundutbildningstid som i antagningsbeslutet har erbjudits 

av Försvarsmakten och som rekryten har bejakat i antagningen till utbildningen. 

Av den anledningen ingår fullföljandet av grundutbildningstid enligt antagningsbeslut 

som ett kriterium för godkänd grundutbildning och således erhållande av utbildningspremie. 

Reserverantagna som påbörjat grundutbildning efter ordinäre utbildningsstart, ska räkna 

grundutbildningstiden från den dagen de påbörjat utbildningen. 23 

Den rekryt som byter inriktning under grundutbildningen ska erhålla nytt antagningsbeslut, 

se kapitel 4. 

20 H UtbM, s. 11 

21 H UtbM, s. 19 


(FFS 2015:5), 17 § 

23 Avseende inryckningstider för reservantagna – se Gällande Instruktion med Antagningsordning för 

militär grundutbildning 

27

REGLEMENTE 

En rekryt som avbryter grundutbildningen efter minst 120 utbildningsdagar ska dokumenteras 

som värnpliktig och föreslås för krigsplacering, trots att grundutbildningstiden 

inte fullgjorts. Detta under förutsättning att Försvarsmakten bedömer att användbarhet 

mot en viss målkatalog för befattning (KBEK) samt att lämplighet i den befattningen 

finns. Se vidare i kapitel 4. Vid avbruten grundutbildning ska inte nytt antagningsbeslut 

fattas. 

En rekryt som avbryter grundutbildningen innan 120 utbildningsdagar har genomförts 

ska dokumenteras som underkänd utan användbarhet och föreslås inte för krigsplacering. 

2.5.3. Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen 

Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen, grundar sig på en 

helhetsbedömning av rekrytens utbildningsresultat. 

Bedömningen görs i en skala 0-4 med innebörd enligt tabell 4 nedan. 

Nivåer vid värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen 

Gradering Innebörd 

0 Rekryten har inte tillräcklig förmåga 

att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog 

för aktuell befattning. 

1 Rekrytens utbildningsresultat är något 

under genomsnitt. 

Rekryten har tillräcklig förmåga att 

kunna lösa uppgifter enligt målkatalog 


2 Rekrytens utbildningsresultat är genomsnittligt. 

Rekryten har förmåga att kunna lösa 

uppgifter enligt målkatalog för aktuell 

befattning. 


över genomsnittet. 

Rekryten har god förmåga att kunna 

lösa uppgifter enligt målkatalog för 

aktuell befattning. 

4 Rekrytens utbildningsresultat är klart 


Rekryten har mycket god förmåga att 



Anmärkning 

Rekryten kan inte godkännas på 


Rekryten har en underkänd förmåga 

och kan inte krigsplaceras. 

Rekryten har en godkänd förmåga 

och kan krigsplaceras. 







Tabell 4. 

28

REGLEMENTE 

En förenklad bedömning och återkoppling ska ske löpande under grundutbildningen och 

bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt – Individuppföljning. 

Den förenklade bedömningen syftar till att rekryter, vilka riskerar att erhålla 

underkänt resultat från grundutbildningen, ska få återkoppling på genomförd utbildning 

och möjlighet att komplettera utbildning så att godkänt resultat från grundutbildningen 

kan erhållas. Samtal där rekrytens befäl/lärare informerar rekryten om att ett underkännande 

riskeras ska dokumenteras så att det framgår att denna information givits, rekryten 

ska skriftligen kvittera att så skett. 

Om rekryten varit frånvarande från utbildningen i sådan omfattning att rekryten inte 

bedöms nå utbildningens målsättningar ska rekryten kallas till granskningsnämnd. Vid 

granskningsnämnden ska rekrytens förutsättningar att nå godkänt resultat prövas. Bedöms 

rekryten inte kunna nå godkänt resultat ska rekryten skiljas från grundutbildningen. 

Se vidare avsnitt – Skiljande från, uppehåll i samt avbruten utbildning. 

Metod för värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen framgår 

av bilaga 1. 

2.5.4. Värdering av rekrytens lämplighet i befattning 

Av Försvarsmaktens föreskrifter 24 framgår de kriterier som ska utgöra grund för bedömning 

av rekrytens lämplighet i befattning. Dessa kriterier är inarbetade i särskild 

mall för lämplighetsbedömning, se bilaga 3. 

Metod för värdering av rekrytens lämplighet i befattning framgår av bilaga 2. 

Lämplighet i befattning uttrycks i skalan 0-4 med innebörd enligt tabell 5 nedan. 

En förenklad bedömning och återkoppling ska ske löpande under grundutbildningen och 

bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt – Individuppföljning. 

Den förenklade bedömningen syftar till att rekryten ska kunna utveckla beteenden 

så att godkänt resultat från grundutbildningen kan erhållas. 

Samtal där rekrytens befäl/lärare informerar rekryten om att ett underkännande riskeras 

ska dokumenteras så att det framgår att denna information givits, rekryten ska skriftligen 

kvittera att så skett. 


(FFS 2015:5), 17 § 

29

REGLEMENTE 

Tabell för värdering av lämplighet i befattning 


Anmärkning 

0 Rekryten är inte lämplig i befattning. Rekryten kan inte godkännas 

på aktuell befattning. 

Rekryten kan inte krigsplaceras. 

1 Rekrytens lämplighet i befattning är 

något under genomsnittet. 

Rekrytens lämplighet i befattning är 

tillräcklig. 

Rekrytens lämplighet är godkänd 

och rekryten kan krigsplaceras. 


genomsnittlig. 

Rekryten är lämplig i befattning. 


något över genomsnittet. 

Rekryten är väl lämplig i befattning. 


klart över genomsnittet. 

Rekryten är mycket väl lämplig i befattning. 

2.5.5. Militärbetyg och utbildningspremie 







Tabell 5. 

För att vara godkänd efter grundutbildning krävs enligt Försvarsmaktens föreskrifter 25 

att rekryten: 

har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut 

har kunskaper och färdigheter att lösa uppgifter enligt målkatalogen för befattningen 

är lämplig i befattningen bedömd utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbedömning 

Värderingen av ovanstående tre delar ska sammanställas i ett militärbetyg. Militärbetyget 

syftar till att beskriva hur väl rekryten har tillgodogjort sig grundutbildningen. Detta 

kan användas exempelvis vid krigsplacering, vid antagning till yrkes- eller reservofficersutbildning, 

vid avtalsskrivning med hemvärnet, vid anställning inom Försvarsmakten 

eller hos annan arbetsgivare. 

Militärbetyg ska tilldelas rekryt som genomfört grundutbildning om 120 utbildningsdagar 

eller mer. 

Godkänt resultat 

Om godkänt resultat finns i samtliga tre delar är rekryten godkänd och militärbetyget är 

godkänt. Godkänt militärbetyg föreslås av plutonchef (motsv.) och fastställs av kompanichef 

(motsv.). 


(FFS 2015:5), 17 § 

30

REGLEMENTE 

Godkänt militärbetyg innebär även beslut om att rekryten erhåller utbildningspremie, 

vars storlek är i relation till den tid som rekryten genomfört grundutbildning, se avsnitt 

– Förmåner. 

Militärbetyg är kopplat till individen och ska dokumenteras i system PRIO. Militärbetyget 

ska också framgå av utbildningsbeviset – se avsnitt Avslutningsceremonier. 

Det senast fastställda militärbetyget är det gällande militärbetyget. 

Icke godkänt resultat efter grundutbildningen 

Om godkänt resultat inte finns i samtliga tre delar är rekryten icke godkänd efter grundutbildningen 

och militärbetyget är icke godkänt. 

Ett icke godkänt resultat efter grundutbildningen, föranlett av att rekryten inte fullföljt 

hela grundutbildningstiden enligt antagningsbeskedet, fastställs av C GU vid förband. 

En sådan rekryt kan krigsplaceras på befattning (KBEK) som motsvarar de förmågor 

rekryten utvecklat under grundutbildningstiden. Detta under förutsättning att rekryten 

bedöms lämplig för denna befattning. Erhållna kvalifikationer ska dokumenteras för 

dessa rekryter. En rekryt som är icke godkänd, föranlett av att rekryten inte fullföljt hela 

grundutbildningstiden enligt antagningsbeskedet, erhåller inte utbildningspremie. 

Ett icke godkänt resultat efter grundutbildningen, föranlett av att rekryten värderats som 

inte godkänd i förmågor att lösa uppgifter enligt målkatalogen eller värderats inte i 

lämplighet i befattning ska överlämnas till C GU. Denne ansvarar för att värdering sker 

mot andra befattningar (KBEK) innan hon eller han slutligen fastställer ett icke godkänt 

militärbetyg. 

Kan rekryten godkännas och t ex krigsplaceras mot annan KBEK, ska så ske. Sådana 

rekryter ska då erhålla godkänt militärbetyg mot ny KBEK samt utbildningspremie för 

den utbildningstid som genomförts, dock max 365 dagar. Vid sådan värdering sker en 

bedömning mot förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen för den nya befattningen. 

Värdering av lämplighet i befattning genomförs i detta fall endast av befäl/lärare. 

Icke godkänt militärbetyg ska dokumenteras i system PRIO. Icke godkänd rekryt kan 

erhålla intyg för den grundutbildningstid som är genomförd. Se mall på samarbetsytan 

Grund- och repetitionsutbildning. 26 

Fastställt militärbetyg med motivering ska delges rekryten före avslutning av grundutbildningen. 

Rekryten signerar att militärbetyget är delgivet. 

Utbildningspremie 

Militärbetyg ska fastställas så att utbildningspremie kan utbetalas samlat för alla rekryter 

vid förbandet och i så nära anslutning till avslutning av grundutbildning som möjligt. 

Beslut om utbildningspremie kan överklagas till Statens överklagandenämnd. 27 Nämndens 

beslut får inte överklagas. Ett överklagande ska skriftligen inlämnas till Försvarsmakten, 

den myndighet som har fattat beslutet. Överklagandet ska ha inkommit dit 

26 EMILIA 


31

REGLEMENTE 

inom tre veckor från den dag då rekryten fick del av beslutet. I överklagandet ska rekryten 

ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som rekryten begär. 

Handläggning av överklaganden ska ske vid FM HRC. Kopia på överklagan samt överklagande 

nämndens beslut ska skickas till HKV PROD UTB (rekrytombud). 

Förtroendepersoner och lokalt medinflytandeansvariga ska vara beredda att stödja rekryt 

vid överklagan av beslut om utbildningspremie. Se även avsnitt – Överklagan av beslut 

om skiljande samt omprövning av militärbetyg 

2.5.6. Dokumentation av en individs GU 

Tills systemet med dokumentation av grundutbildningen finns uppbyggs i system PRIO 

ska motsvarande uppgifter dokumenteras i handling vid respektive förband. 

Dokumentationen syftar till att beskriva: 

den grundutbildning som en individ har genomfört och därmed denna individs 

användbarhet i krigsorganisationen efter genomförd grundutbildning, d.v.s. 

krigsbefattningskod (KBEK) 

hur väl en individ har tillgodogjort sig grundutbildningen, d.v.s. militärbetyget 

Dokumentationen ska kunna användas som underlag: 

till förslag för krigsplacering 

vid anställning, avtalsskrivning eller antagning till yrkes- eller reservofficersutbildning 

för statistik och underlag för personalflödesberäkningar 

för efterlevnad av förvaltningsmässiga krav 

Genomförd dokumentation ska överföras till Rekryteringsmyndigheten. 

Dokumentation av grundutbildningen ska omfatta fyra delar, BTK-kurs, KBEKkvalifikation, 

eventuella tilläggskvalifikationer och militärbetyg, se bild 6 och tabell 6 

nedan. 

32

REGLEMENTE 

Eventuell dokumentation genom traditionella utbildnings- och kursplaner ersätter inte 

nedan beskriven dokumentation. 

Bild 6. 

33

REGLEMENTE 

Dokumentationstyp 

Anmärkning 

1. BTK-kurs Kurser kopplas till varje rekryteringsbar BTK och kallas 

därför BTK-kurser. 28 Vid förband där grundutbildning ska 

genomföras skapas ett kurstillfälle per BTK. 

Kurser administreras i system PRIO utbildningsmodul. 

BTK-kurser är unika för grundutbildning av rekryter och 

omfattas inte, som normalt, av lärandemål. Istället hänvisar 

BTK-kursplanen till ” berörda målkataloger för befattning” 

avseende de förmågor som ska utvecklas under kurstiden, 

d.v.s. under grundutbildningen. 

BTK-kurser används för statistik, för efterlevnad av förvaltningsmässiga 

krav och personalflödesberäkningar. 

Grundutbildningen omfattas som huvudregel av en BTKkurs. 

Denna täcker all grundutbildning, från inryckning till 

avslutning. Viss BU omfattas av kursverksamhet. Dessa dokumenteras 

då utöver BTK-kursen. 

Kursansvar för BTK-kurser utgörs av en central kursadministratör 

i Försvarsmakten (MHS K/FMUE). FMUE förvaltar 

alla BTK-kurser och skapar de kurstillfällen vid förband 

där grundutbildning ska genomföras. 

Vid respektive förband kopplas rekryter till respektive BTKkurs 

i samband med inryckning. Sker byten av rekrytens 

inriktning, vilket innebär ny BTK, ska ny BTK-kurs dokumenteras. 

Då grundutbildningen avslutas ska godkänt eller 

underkänt resultat på BTK-kurs dokumenteras. Avbryter 

rekryten grundutbildningen ska detta dokumenteras. Denna 

kursadministration svarar förbandets rekrythandläggare för, 

eller annan person med motsvarande behörigheter. 

2. KBEKkvalifikation 

Med hänsyn till att BTK-kurserna inte kan användas för att 

dokumentera användbarhet i krigsorganisationen måste 

BTK-kurserna kompletteras med kvalifikationer. Dessa 

kopplas till krigsbefattningskod, KBEK och benämns därför 

för KBEK-kvalifikation. 

KBEK-kvalifikationen kan vara specifik och användas för 

användbarhet i endast en unik krigsbefattning. KBEKkvalifikationen 

kan också vara mer allmän och exemplifiera 

användbarhet i ett antal olika krigsbefattningar. 

28 2016 finns ca 170 rekryteringsbara BTK. FM UtbI eller dess ersättare ska utvecklas rörande BTKkurser. 

34

REGLEMENTE 

KBEK-kvalifikationen ska kopplas till berörd målkatalog 

befattning. 

KBEK-kvalifikationerna administreras i system PRIO personaladministration. 

KBEK-kvalifikation och militärbetyg ska kunna överföras 

till Rekryteringsmyndigheten. 

KBEK-kvalifikationer och militärbetyg administreras av 

förbandets rekrythandläggare, eller annan person med motsvarande 

behörigheter. 

Strävan är att minska antalet användbara KBEKkvalifikationer 

och gå mot BTK-nivå. 

3. Tilläggskvalifikationer 

Eventuella kvalifikationer vilka inte framgår av målkatalog 

för befattning och/eller kvalifikationer som särskilt ska följas 

upp kallas för tilläggskvalifikationer. 

Exempel på tilläggskvalifikation kan vara förarbevis/körkort. 

Tilläggskvalifikationer administreras i system PRIO personaladministration. 

Av respektive stridskrafts H GU framgår de tilläggskvalifikationer 

som särskilt ska dokumenteras. Godkänd GMU ska 

alltid dokumenteras som en tilläggskvalifikation. 

Tilläggskvalifikationer ska kunna överföras till Rekryteringsmyndigheten. 

Tilläggskvalifikationer administreras av förbandets rekrythandläggare, 

eller annan person med motsvarande behörigheter. 

4. Militärbetyget Militärbetyget administreras i system PRIO personaladministration. 

Militärbetyget är kopplat till individen och ska ses tillsammans 

med giltig KBEK-kvalifikation. Militärbetygets värdering 

av förmåga och lösa uppgifter enligt målkatalog befattning 

samt lämplighet i befattning är kopplat till giltig 

KBEK-kvalifikation. 

Militärbetyget ska framgå av utbildningsbeviset. 

Tabell 6. 

35

REGLEMENTE 

Av samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning 29 ska framgå användarrutiner för 

administration av BTK-kurser, KBEK-kvalifikationer samt tilläggskvalifikationer. 

Revideringsbehov av BTK-kurser, KBEK-kvalifikationer och/eller tilläggskvalifikationer 

ska anmälas av förband till respektive stridskraftsavdelning vid HKV. Där bereds 

revideringsbehoven och beslutas av C FÖRBPROD. 

Notera att dokumentation av en individs GU vanligtvis sker parallellt med rapportering 

av underlag för krigsplacering. Det senare är dock en annan process och beskrivs vidare 

i avsnitt – Krigsplacering efter genomförd GU eller RU 

2.6. Kvalitetssäkring av krigsförbandet efter genomförd GU 

Grunden i kvalitetssäkringen av krigsförbanden finns i krigsförbandsmålsättningarna 

och/eller dess målkataloger. 

Av respektive stridskrafts H GU framgår de metoder som används för att värdera krigsförbanden 

mot ställda uppgifter. 

2.7. Information före utbildningens start 

2.7.1. Allmänt 

Antagna rekryter ska fram till inryckning fortlöpande informeras. Information kan omfatta 

inryckningstid, inställelseresa, hur utbildningen är upplagd, boende, resor och 

andra förmåner, bra utrustning att ha med hemifrån, vad som krävs för att bli godkänd, 

kontaktuppgifter, rekryteringsbara befattningar och krav för dessa, träningstips, etc. 

Informationen kan ges till exempel via post, via mejl/SMS, via sociala medier, via telefonsamtal, 

eller via system ATLAS. Välkomstbrev ska ges till alla rekryter. 

Förbandet ansvarar för att informera rekryten. 

2.7.2. Informationsträff 

Förbandet ska genomföra informationsträff med frivilligt deltagande ca två månader 

före inryckning. Antagna rekryter och eventuella reserver ska bjudas in. 

Målsättningen är att: 

kunna genomföra fortsatt yrkesvägledning så att den blivande rekryten förstår 

sina möjligheter och känner sig nöjd med sitt val vilket leder till ett behålla perspektiv 

under utbildningen och in i det fortsatta engagemanget, 

den blivande rekryten ska kunna förbereda sig fysiskt för grundutbildning, syftande 

till att nå grundutbildningens målsättningar samt reducera skador, 

förbereda den blivande rekryten för omställning till den militära miljön. 

Exempel på program framgår av samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 30 

29 EMILIA 

36

REGLEMENTE 

2.8. Inryckning till GU 

Antagna rekryter ska inställa sig för utbildning senast kl 1200 på första utbildningsdagen. 

Denna tid får inte tidigareläggas. 

Förbandet ska rapportera till FM HRC om reservantagning kan genomföras och mot 

vilka befattningstyper. FM HRC stödjer förbandet med reservantagning. Saknas reserver 

bör förbandet förbereda för kompletterande rekrytering till grundutbildningens befattningsutbildning, 

se vidare i avsnitt – Återrekrytering till del av GU. 

Rekryter som erhåller beslut om reservantagning ska senast kl 1200 första utbildningsdagen 

under andra utbildningsveckan inställa sig för utbildning. 31 

Förbandet ska under inryckningsveckan rapportera de rekryter som rycker in respektive 

inte rycker in på grundutbildningen. 32 

Förbandet ska ge reservantagna rekryter det stöd som krävs, även utanför ordinarie utbildningstid, 

för att ta igen missad utbildning och information. 

2.9. Utbildningsuppehåll 

Som huvudregel gäller att utbildningsuppehåll i grundutbildningen inte medges. Rekryter 

som önskar göra utbildningsuppehåll ska avbryta utbildningen och genomföra förnyad 

ansökan då så är lämpligt. Vid förnyad ansökan ska eventuell godkänd GMU tillgodoräknas 

och grundutbildning fortsätter vid befattningsutbildningens början. Befattningsutbildning 

tillgodoräknas normalt sett inte men undantag kan göras. 

Undantag från huvudregel kan vara t ex graviditet eller om rekryten skadar sig under 

grundutbildning. Beslut om uppehåll fattas av förbandschef i samråd med FM HRC. 

Beslut om uppehåll ska dokumenteras som handling i system VIDAR, i system PRIO 

samt i system ATLAS. 

Rekryt som medges göra utbildningsuppehåll ska ansöka om fortsatt grundutbildning 

varvid beslut om uppehåll ska bifogas alternativt refereras till. Beslut om fortsatt grundutbildning 

fattas av förbandschef. 

Utbildningsuppehåll får omfatta som längst 24 månader. 

Rutiner vid utbildningsuppehåll – se avsnitt Skiljande från, uppehåll i samt avbruten 

utbildning. 

30 EMILIA 

31 Se gällande Instruktion med Antagningsordning för militär grundutbildning 

32 HR Formulär för de rekryter som inte rycker in återfinns på EMILIA/Arbeta i FM/HR-Formulär 

37

REGLEMENTE 

2.10. Förmåner 

HKV PROD med stöd av FM HRC fastställer särskilda bestämmelser rörande förmåner 

för rekryter under grundutbildning. Gällande bestämmelser ska återfinnas via samarbetsytan 

Grund- och repetitionsutbildning. 33 

Dessa bestämmelser ska revideras årligen. 

2.11. Behörighetshandling 

Rekryter ska tilldelas en särskilt behörighetshandling som tillsammans med rekrytens 

ordinarie legitimation bl a styrker att rekryten tillhör personalgruppen Rekryter. 

Som reservalternativ till ovanstående kan rekryten tilldelas passerbevis. 

2.12. Hälsoundersökning, hörselkontroll, skadeanmälan, rehabiliteringsansvar 

samt TBE-vaccinering 

Rekryter genomgår läkarundersökning i samband med antagningsprövning vid Rekryteringsmyndigheten. 

Därför kommer Försvarsmakten som huvudregel inte att genomföra 

läkarundersökning och hörselundersökning i samband med inryck till grundutbildning. 

Har läkarundersökning genomförts mer än 12 månader före inryckning ska hälsodeklaration 

34 ifyllas och lämnas till berörd Försvarshälsa för bedömning och eventuellt ytterligare 

åtgärder. 

Hörselkontroll ska genomföras i samband med grundutbildningens avslutning eller då 

rekryt avbryter, beviljas uppehåll i utbildningen eller skiljs från grundutbildning. 

Rekryter som efter grundutbildning anställs som GSS/K eller fortsätter med yrkes- eller 

reservofficersutbildning ska normalt inte genomföra hörselundersökning vid grundutbildningens 

avslutning. 

Respektive förband är ansvariga för att rekryter, vilka eventuellt skadas under grundutbildning, 

skadeanmäler dessa skador. Detta är särskilt viktigt då rekryt avbryter grundutbildning 

på grund av skada. 

Försvarsmakten har kompletterande rehabiliteringsansvar för rekryter. 35 Bedöms risk 

finnas för kvarstående medicinska eller psykosociala problem efter avslutad grundutbildning, 

ska rekryten informeras om Försvarsmaktens kompletterande rehabiliteringsansvar. 

Stöd för detta ska finnas hos förbandets specialiststöd rehab. 36 

Förband som bedriver utbildning inom TBE 37 -områden ska genomföra vaccinering enligt 

riktlinjer från respektive Försvarshälsa. 

33 EMILIA 

34 Enligt Försvarsmaktens medicinska Bedömningsgrunder (FM MBG) 


36 Se även EMILIA/Arbeta i FM/Sjukdom/Rehabilitering 

37 Fästingöverförd hjärnhinneinflammation 

38

REGLEMENTE 

2.13. Daglig sjukvård 

Enligt gällande förordning 38 har rekryten rätt till fri sjukvård vid sjukdom eller skada 

under grundutbildningen. 

Om rekryten skadas eller blir sjuk under utbildningstiden får han eller hon fri sjukvård 

under den tid utbildningen pågår. Skyddet gäller från det att rekryten lämnar hemmet för 

att börja utbildningen till dess att rekryten avslutat hemresan efter det att han eller hon 

slutfört utbildningen. 

Om skadan inte har läkt innan rekryten är klar med utbildningen betalar Försäkringskassan 

kostnader för läkarvård och mediciner i 3 år efter utbildningen. 39 Därefter ersätts 

kostnader av Kammarkollegiet. 40 

Om rekryten fortfarande är sjukskriven efter det att han eller hon avslutat utbildningen 

får han eller hon också sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. 

Rekryten kan också få ersättning för sveda och värk, för bestående men samt för 

vissa merkostnader till följd av skadan. 

Fri tandvård 

Rekryten har rätt till fri tandvård om rekryten råkar ut för ett olycksfall eller om får 

akuta tandbesvär under utbildningstiden. Om rekryten behöver tandvård för tandskadan 

även efter utbildningen, kan Försäkringskassan lämna ersättning för vårdkostnader. 

Begränsat skydd under fritiden 

Så länge rekryten tjänstgör får den fri sjukvård även för skador som uppstår på fritiden. 

Försäkringskassan kan betala då kostnader för läkarvård och mediciner i 3 år efter avslutningen. 

Är rekryten fortfarande sjukskriven efter avslutningen, erhålls sjuklön från arbetsgivaren 

eller sjukpenning från Försäkringskassan. Däremot finns vissa inskränkningar i rekrytens 

möjlighet att få ersättning från Kammarkollegiet för inkomstförlust och kostnader. 

Om rekryten arbetar under sin ledighet bör rekryten kontrollera med sin arbetsgivare 

att rekryten är försäkrad mot arbetsskada. 

Utbildningsansvarig planerar i samverkan med Försvarshälsan genomförande av rekryternas 

dagliga sjukvård. 

2.14. Säkerhetsprövning med registerkontroll 

Rekryt under grundutbildning ska vara placerad i säkerhetsklass, normalt säkerhetsklass 

3. Detta innebär att samtliga rekryter ska ha genomgått säkerhetsprövning med registerkontroll 

före inryckning. 

Om placering i högre säkerhetsklass (2 eller 1) ska säkerhetsprövning med registerkontroll 

genomföras mot aktuell säkerhetsklass före inryckning. 


39 Socialförsäkringsbalken (2010:110) 43 kap, 18 § 

40 Lag (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. 

39

REGLEMENTE 

Om placering i högre säkerhetsklass (2 eller 1) blir aktuell först efter inryckning ska 

förnyad säkerhetsprövning med registerkontroll genomföras vid aktuellt förband före 

placering. 

2.15. Optimerad Utbildning 

Metoden ”Optimerad Utbildning” syftar till att minska förtida avgångar med anledning 

av fysiska belastningsskador under utbildningen och kommande tjänstgöring. Kartläggning 

ska genomföras i direkt anslutning till inryckning. Därefter utarbetas ett individuellt 

åtgärdsprogram. Metoden bygger på att förbandet har tillgång till legitimerad sjukgymnast 

eller ergonom. Om så inte är fallet genomförs endast den inledande kartläggningen 

och optimerad utbildning genomförs i tillämpade delar. 

Två viktiga delar i optimerad utbildning är belastningskartläggning och belastningsstegring. 

Förbandet ska genomföra belastningskartläggning av utbildningen och försöka 

omfördela perioder med hög belastning så att viloperioder möjliggörs. 

Förbandet ska belastningsstegra rekryterna successivt och individuellt. Lokala planer 

för detta ska tas fram med stöd enligt ovan och beskriva hur utbildningen läggs upp för 

att successivt och individuellt belastningsstegra rekryterna. 

2.16. Närvaro och ledigheter samt rutiner vid sjukdom i hemmet 

En utbildningsvecka utan fältdygn och/eller helgtjänst ska normalt inte innehålla mer än 

två kvällstjänster. Ett av skälen för detta är att rekryten ska erbjudas möjlighet till fritid, 

studier och återhämtning. 

Rekryter vilka genomför grundutbildning i 8-12 månader har rätt till minst 3 veckors 

övningsuppehåll vilka tas ut enligt förbandets plan för grundutbildning. 

Rekryter vilka genomför grundutbildning i upp till 8 månader har som huvudregel inget 

övningsuppehåll. Undantag från denna huvudregel kan fattas av respektive C GU. 

Grundprincipen är att rekryten förutsätts närvara under hela grundutbildningen. Trots 

detta måste en rekryt kunna vara såväl sjuk som ledig. Viss utbildning kan även genomföras 

som nätbaserat lärande där rekryten kan befinna sig på annan plats än vid förbandet. 

Ledigheter delas in i permission, del av utbildningsdag, samt tjänstledighet, hel utbildningsdag 

eller mer. Ansökan ska ske skriftligt och i förväg. Permissioner beslutas av 

rekrytens närmaste chef, lägst plutonchef (motsv.). Tjänstledighet beslutas av kompanichef 

(motsv.). 

Rekryt som fått avslag på sin ansökan om permission eller tjänstledighet kan begära 

omprövning hos C GU 41 vid respektive förband som fattar slutligt beslut. 

41 Se avsnitt – Ansvarsfördelning i GU 

40

REGLEMENTE 

Avseende ledigheter tillämpas principen ”möjligt men restriktivt” beroende på: 

skäl för ledighet 

den utbildning som ska genomföras under aktuell tid 

rekrytens förutsättningar för att uppnå ett godkänt resultat efter utbildningen 

Rekryter kan medges ledigheter i sådan omfattning att rekrytens möjligheter att godkännas 

från utbildningen inte riskeras. Föreligger risk för underkänt resultat från utbildningen 

ska ledighet inte medges. Har rekryten varit frånvarande i sådan omfattning att 

risk för underkänt resultat från utbildningen föreligger, ska rekryten kallas till granskningsnämnd 

där rekrytens förutsättningar för nå godkänt resultat rannsakas. 

För följande särskilda ändamål ska rekryten ges tjänstledigt vid grundutbildning: 

Offentliga uppdrag, jämför de kriterier som gäller enligt förordning (1995:649) 

om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring, 7-8 § 

Enskilda angelägenheter, jämför de kriterier som gäller enligt förordning 

(1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring, 9- 

10 § 

Deltagande i idrottstävlingar, mm, jämför de kriterier som gäller enligt förordning 

(1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring, 

15-16 § 

Handläggning, beslut och delgivning av ledighetsansökningar ska ske skyndsamt. 

Rekryter ska meddela eventuell frånvaro till förbandet i enlighet med lokala bestämmelser. 

Varje förband reglerar i lokala bestämmelser rutiner vid eventuell sjukdom i hemmet. 

Vid frånvaro från utbildningen ska rekryten själv, med kamratstöd eller genom handledning 

av befäl inhämta missad utbildning. Förbandet ska vara berett att ge rekryten 

stöd, även utanför ordinarie utbildningstid. 

2.17. Högskoleprov 

Den som genomför grundutbildning har rätt till två fria högskoleprov om högskoleprovet 

ligger inom tidsperioden för grundutbildning och om inte verksamheten lägger särskilda 

hinder i vägen. 42 

Förbandet ska undvika att genomföra utbildning de tider högskoleprov genomförs. Om 

utbildning genomförs ska detta meddelas i god tid och ledigheter ges till de rekryter 

som ansöker om detta såvida inte särskilda skäl föreligger. 

Ersättning för kostnader för högskoleprovet ges genom att rekryten gör utlägg för kostnaderna, 

begär kvitto på utläggen och ansöker om ersättning vid sitt förband. Utlägg ska 

ersättas så snart som omständigheterna medger, se även avsnitt – Förmåner. 


41

REGLEMENTE 

2.18. Utrustning 

Grundutbildning genomförs med aktuellt grundutrustningskort för kontinuerligt tjänstgörande 

personal kompletterat med förbands- och befattningsvis lämpliga tilläggskort. 

Om inte ordinarie grundutrustningskort är lämpligt nyttjas grundutrustningskort för rekryter 

och officersaspiranter. 

Förband som har uppdrag att genomföra högvakt ska utrusta rekryten med tilläggskort 

för uniform m/87 (m/48). Därutöver gäller att samtliga rekryter får bruka uniform på 

fritid vilket föranleder att uniform m/87 (m/48) vid behov ska kunna tilldelas. 

Rekryt under grundutbildning bär uniform och tjänstetecken enligt Försvarsmaktens 

Uniformsbestämmelser. Rekryt under GMU-skedet bär inte basker till stridsuniform. 

Basker bärs dock till uniform m/87 (motsv.) om rekryten utrustas med sådan. Efter 

GMU-skedet beslutar förbandschef om baskers bärande till stridsuniform. 

I samband med grundutbildningen avslutning bör uttagen personlig utrustning så långt 

som möjligt och lämpligt behållas inför anställning som GSS, tecknande av hemvärnsavtal 

eller fortsatt utbildning som officersaspirant. Nyttjandedirektiv för personlig materiel 

ger anvisningar för hur grundutrustningskort och tilläggskort ska hanteras. 

Rekryter som inte direkt fortsätter sitt engagemang inom Försvarsmakten efter grundutbildning 

ska vårda och återlämna sin utrustning i samband med avslutning från grundutbildningen. 

2.19. Medinflytande 

Syftet med medinflytande under grundutbildningen är att rekryterna ska vara delaktiga i 

och kunna påverka sin utbildningssituation. Det ska också vara en naturlig del av förbättringsprocessen 

på något längre sikt, det vill säga utveckling av kommande grundutbildning. 

Försvarsmaktens främste företrädare för rekryters medinflytande är C HKV PROD 

UTB. Ytterst ansvarig för arbetet med rekryters medinflytande under grundutbildningen 

är respektive förbandschef. För att medinflytandet ska fungera under utbildningstiden 

måste rekryterna stödjas i sitt medinflytandearbete. Vid varje förband ska det därför 

finnas personal med särskilt ansvar för att, bland annat stödja rekryters medinflytande 

och genomföra utbildning för förtroendevalda. Den medinflytandeansvarige har en 

nyckelroll i arbetet med medinflytande, utbildningsförhållanden och utvecklingen av 

grundutbildningen vid förbandet. Förtroendepersonerna ska veta vem som är lokalt 

medinflytandeansvarige och ha kontaktuppgifter till denna. 

Vid varje pluton ska en förtroendeperson och en ersättare för denne väljas. 

Kompaniförtroendeperson får, men behöver inte utses. 

Förtroendepersoner ska vara valda och utbildade senast i tredje utbildningsveckan. 

42

REGLEMENTE 

Val av förtroendepersoner ska ske genom att: 

information om uppdraget ges till samtliga rekryter 

intresserade och frivilliga kandidater tas fram och 

sluten omröstning sker 

Förtroendepersonens ansvar är att företräda sin pluton. Som en del av detta ska förtroendepersonen, 

tillsammans med plutonchefen, planera och regelbundet genomföra plutonens 

timme. Regelbundet innebär varje alternativt varannan vecka med hänsyn till 

pågående utbildning. Verksamhetssäkerhet, jargong och bemötande 43 samt utvärdering 

av den senaste utbildningsveckan ska finnas med som obligatoriska punkter på plutonens 

timme. 

Förtroendepersoner och/eller lokalt medinflytandeansvariga ska vara beredda att stödja 

rekryter t ex i granskningsnämnd eller vid begäran om omprövning av betyg eller överklagan 

av beslut om skiljande från utbildningen. 

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att kvinnor – vilka oftast är i minoritet – tydligt 

inkluderas i gruppen. Samtliga rekryter som är kvinnor vid förbandet ska under GMUskedet 

beredas möjlighet att samlas vid minst två tillfällen inom ramen för nätverk för 

kvinnor. Det första tillfället ska vara obligatoriskt och genomföras i ett tidigt skede. 

Därefter väljer kvinnorna om de ska genomföra fler möten under grundutbildningen. 

Syftet med nätverket är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och gemenskap. Erfarenheter 

och synpunkter från nätverket rapporteras till kompanichef som vidtar adekvata 

åtgärder. Representant för nätverket ska väljas och ska delta i kompani- och förbandsnämnder. 

Ytterst ansvarig för nätverket är respektive förbandschef. 

Under grundutbildningen ska kompaninämnder genomföras regelbundet i syfte att diskutera 

frågor som inte kunnat hanteras på plutonens timme. Kompaninämnd genomförs 

en gång per månad från det att förtroendepersoner valts. Vid dessa nämnder deltar kompanichef, 

plutonsförtroendepersoner och kompaniförtroendeperson (om sådan utsetts), 

rekrytskyddsombud samt representant för nätverk för kvinnor. 

Innan GMU-skedet avslutas ska, på förbandschefs initiativ, en förbandsnämnd hållas i 

syfte att klarlägga hur rekryterna uppfattar/utvärderar genomförd GMU och förhållandena 

vid förbandet. Vid denna nämnd deltar samtliga förtroendepersoner, representanter 

för nätverk för kvinnor och förbandschef samt eventuellt särskilt kallad personal. Under 

resten av grundutbildning genomförs en förbandsnämnd i halvtid (då grundutbildningen 

överstiger 7 månader) och en i slutet på grundutbildningen. 

Samtliga plutonens timme respektive kompani- och förbandsnämnder ska protokollföras. 

Kopia på protokoll från förbandsnämnder ska tillsändas HKV PROD UTB. 

Central förtroendepersonkonferens genomförs årligen i HKV PROD UTB regi i syfte att 

delge, diskutera och sammanställa erfarenheter från samtliga grundutbildningar. 

43 Programpunkten omfattar ”jargong och bemötande” såväl rekryter emellan som mellan rekryter och 

befäl eller mellan rekryter och annan personal. 

43

REGLEMENTE 

HKV PROD UTB leder och organiserar Försvarsmaktens råd för medinflytande för 

rekryter enligt förordning. 44 Rådet består av en ordförande, en vice ordförande och 

högst åtta andra ledamöter. Som ledamöter ingår bland andra representanter från arbetstagarorganisationer 

och andra personer med särskild erfarenhet av medinflytandefrågor. 

Ledamöterna i Försvarsmaktens råd för medinflytande för rekryter utses av myndighetschefen. 

Rådet ska bland annat säkerställa rekryternas medinflytande över utbildningen samt 

verka för att utbildningen genomförs och vidareutvecklas på ett lämpligt sätt. Rådet ska 

också ge stöd till den personal vid HKV som arbetar med medinflytande för rekryter. 

Rådet sammanträder minst två tillfällen per år och har möjlighet att genomföra förbandsbesök 

för att se hur arbetet med rekryters medinflytande fortlöper. 

Rekrytskyddsombud 

Under grundutbildning ska studerandeskyddsombud jämlikt Arbetsmiljölagen 45 utses. 

Dessa ska tituleras rekrytskyddsombud men agerar i övrigt i enlighet med studerandeskyddsombud 

enlig Arbetsmiljölagen. 46 

Rekrytskyddsombud ska finnas valda och utbildade senast vid befattningsutbildningens 

inledning. Grunden för utbildning i och metodik avseende arbetsmiljö och riskhantering 

ska utgöras av strimma D under GMU. 

Under GMU, eller intill dess rekrytskyddsombud finns valda och utbildade, ska medverkan 

i arbetsmiljöarbetet säkerställas genom den riskutbildning som sker i strimma D 

samt plutonens timme. 

Omfattningen av rekrytskyddsombud avgörs av grundutbildningens organisation och 

antal rekryter. 

Rekrytskyddsombud har inte stopprätt. Två av rekrytskyddsombuden ska ingå i förbandets 

skyddskommitté. Ytterligare behov av motsvarande skyddsombudskompetens hämtas 

från fast anställd personal. 

2.20. Befordran av gruppbefäl 

Gruppbefälsuttagna ska befordras till tjänstegraden vicekorpral när dessa har genomfört: 

gruppbefälsutbildningens (GBU) gemensamma målsättningar med godkänt resultat 

samt 

minst 150 utbildningsdagar 

Vid avslutning kan eventuell befordran ske till grad för befattning som anställd, avtalsskriven, 

krigsplacerad eller för fortsatt engagemang som officersaspirant. 

44 Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten 

45 Arbetsmiljölag (1977:1160), 6 kap, 17 § 

46 Arbetsmiljölag (1977:1160), 6 kap, 17 § 

44

REGLEMENTE 

2.21. Ordnings-, bevaknings- och ceremoniella uppgifter samt godkännande 

som skyddsvakt 

Som huvudregel gäller att rekryter inte ska användas i Försvarsmaktens operativa verksamhet. 

Ordnings- och bevakningsuppgifter ska endast genomföras kopplat till egen 

utbildning. 47 

Undantag från huvudregeln får göras under särskilda förhållanden. Sådana särskilda 

förhållanden kan vara t ex ett bortfall i ett tekniskt system som kräver att bevakningen 

under en begränsad tid måste lösas med rekryter till dess systemet åter är i drift eller 

annan personal kan överta uppgiften. Ett annat exempel kan vara en beredskapshöjning i 

en särskilt ansträngd situation och det inte finns annan personal att tillgå i nödvändig 

utsträckning. Då kan rekryter få användas för vissa väl avgränsade bevakningsuppgifter. 

En förutsättning är dock att rekryterna har erforderlig utbildning för uppgiften och om 

så krävs ska rekryterna vara godkända som skyddsvakter. Beslut om att använda rekryter 

för ordnings- och bevakningsuppgifter ska fattas av förbandschef. 

Rekryter får genomföra högvakt under förutsättningar att: 

Genomförandet av högvakt kan betraktas som en del i rekrytens utbildning. 

Rekryten har fått erforderlig utbildning för uppgiften. Detta innebär minst att 

GMU ska vara avklarad med godkänt resultat 48 och att rekryten ska vara godkänd 

som skyddsvakt. 

Maximalt två veckor av grundutbildningstiden får avsättas för högvakt. Detta 

inkluderar tid för förberedelser och genomförande. 

Godkännande av skyddsvakter samt utfärdande av bevis om godkännande av skyddsvakt 

sker enligt Försvarsmaktens skyddsföreskrifter. 49 

Rekryter ska som huvudregel inte användas för ceremoniella uppgifter. 

2.22. Individuppföljning 

Under grundutbildning ska individuppföljning av rekryter genomföras. 

Individuppföljningen syftar till att: 

utgöra underlag för individutveckling och lämplighetsbedömningen, 

stödja yrkesvägledningen mot ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten 

Individuppföljningen genomförs inom ramen för strimma E under grundutbildning. Individutvecklingen 

av rekryten och yrkesvägledning mot ett fortsatt engagemang inom 

Försvarsmakten genomförs integrerat. 


48 Se H GSSU, kapitel 2 GMU - Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning 

49 Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5) 

45

REGLEMENTE 

Individutvecklingen påbörjas under första utbildningsveckan då ett första utvecklingssamtal 

genomförs. Detta syftar till att klarlägga rekrytens allmänna förutsättningar och 

förväntningar inför och efter grundutbildning. Stöd för detta samtal återfinns i underlaget 

för strimma E. 

Under grundutbildning ska utvecklingssamtal genomföras för att stödja rekryten 

mot ett godkänt resultat från grundutbildning samt 

mot ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten 

Minst ska tre samtal genomföras: vid inryckning, efter halva utbildningstiden och innan 

avslutning. 

Individuppföljningen utmynnar i en lämplighetsbedömning där rekrytens lämplighet för 

berörd befattning har värderats. Som underlag för lämplighetsbedömningen ska bedömningsmall 

enligt bilaga 3 till detta reglemente användas. 

2.23. Skiljande från, uppehåll i samt avbruten utbildning 

Enligt förordning 50 får den skiljas från grundutbildning som: 

1. själv ansöker om det, 

2. visar sig olämplig för fortsatt utbildning, eller 

3. är frånvarande från utbildningen i sådan omfattning att han eller hon inte kan 

tillgodogöra sig den 

Skiljande från utbildningen enligt första punkten ovan kallas i detta reglemente för avbruten 

utbildning. 

Om anledning för skiljande enligt andra eller tredje punkten ovan anses föreligga ska 

rekryten kallas till granskningsnämnd, se avsnitt – Granskningsnämnd. Motiv för skiljande 

enligt andra punkten ska vara spårbara till: 

krav för godkänt resultat efter genomförd grundutbildning (se vidare avsnitt – 

Vad krävs för att bli godkänd efter grundutbildningen?) eller 

krav för antagning till grundutbildning 

Det är inte tillåtet att övertala rekryten att avbryta utbildningen på egen begäran. 

FM HRC och HKV PROD UTB sättas på sändlistan vid beslut om skiljande av rekryter 

samt granskningsnämndens utlåtande. Rutin för detta utges av FM HRC. 51 Detta som 

dokumentation i det fall rekryten ånyo söker grundutbildning alternativt fortsatt engagemang 

i Försvarsmakten. 

Den rekryt som förbandschef beslutat skilja från utbildningen ska avbryta och lämna 

utbildningen. Beslut om skiljandet ska rapporteras i system PRIO för att avsluta utbetalning 

av ersättningar. 52 Förbandschefs beslut ska delges berörd rekryten så snart detta är 

möjligt. Beslut om skiljande sändas till rekryten med mottagningsbevis samt instruktion 

om överklagande. 


51 Rutin återfinns på EMILIA/Arbeta i FM/HR-Formulär 


46

REGLEMENTE 

Enligt förordning 53 har rekryt som avbryter eller skiljs från utbildningen rätt till ersättning. 

Förbandschef kan besluta om att denna ersättning inte ges eller reduceras t ex om 

rekryten satt i system att söka grundutbildning enbart i syfte att erhålla ersättning. En 

annan anledning till indragen eller reducerad ersättning kan vara om rekryten skiljs från 

utbildningen med anledning av allvarligt misskötsel. 

Då rekryt skiljs från grundutbildning ska rekryten (minst): 

inventera, vårda och återlämna utkvitterad materiel/utrustning 

reglera eventuella förluster 

genomföra hörselkontroll 

återlämna eventuell behörighetshandling 

i förekommande fall – skriva skadeanmälan 

om risk för finns för kvarvarande medicinska eller psykosociala problem ska rekryten 

informeras om Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar 54 

informeras om att avgångsersättning ges enligt ovan 

om sekretessbevis upprättats: rutin vid avslut 

Om rekryt avbryter grundutbildningen på egen begäran eller gör uppehåll i grundutbildningen 

55 , ska utöver ovanstående åtgärder, även avgångssamtal hållas. 56 Rekryter som 

avbryter grundutbildning ska rapporteras i system PRIO för att avsluta utbetalning av 

ersättningar. 

Då rekryt väljer att avbryta grundutbildningen ska möjlighet till samtal med yrkesvägledare, 

rekrythandläggare, läkare eller annan stödperson erbjudas. Syftet är att stödja rekrytens 

beslutsprocess. 

För den rekryt som avbryter grundutbildning ska motiv till avbruten utbildning dokumenteras. 

Rutin för detta utges av FM HRC. 57 

Om en rekryt avbryter grundutbildning genom att inte längre infinna sig för utbildning 

ska denna formellt skiljas från utbildningen genom beslut av förbandschef utan föregående 

granskningsnämnd. I dessa fall ska rekryten uppmanas att återställa eventuell utrustning 

till Försvarsmakten. Eftersom Försvarsmakten inte kan tvinga den före detta 

rekryten att inställa sig vid förbandet, efter det att rekryten på egen hand avbrutit utbildningen, 

kan återlämnandet av utrustning till exempel ske via post mot postförskott. Rekryt 

kan bli skadeståndsskyldig för det värde avseende den utrustning som inte har återlämnats. 

Försvarsmakten har verksamhetsansvar för rekryten enligt förordningen 58 intill dess 

avslutningsresa är fullbordad. 


54 Förbandets/garnisonens specialiststöd rehab 

55 Se avsnittet – utbildningsuppehåll 

56 Rutinbeskrivningar, riktlinjer och formulär för detta återfinns på EMILIA/Arbeta i FM/HR-Formulär 



47

REGLEMENTE 

2.24. Överklagan av beslut om skiljande samt omprövning av militärbetyg 

2.24.1. Överklagan av beslut om skiljande 

Beslut om skiljande från grundutbildning får överklagas till Statens Överklagandenämnd. 

Nämndens beslut får inte överklagas. Ett överklagande ska skriftligen inlämnas 

till Försvarsmakten, den myndighet som har fattat beslutet. Överklagandet ska ha inkommit 

till Försvarsmakten inom tre veckor från den dag då rekryten fick del av beslutet. 

I överklagandet ska rekryten ange vilket beslut som överklagas och den ändring i 

beslutet som rekryten begär. Handläggning av överklaganden sker vid FM HRC. Kopia 

på överklagan och överklagandenämndens beslut ska skickas till HKV PROD UTB (rekrytombud). 


vid överklagan av beslut om skiljande från utbildningen. 

2.24.2. Begäran om omprövning av militärbetyg 

Enligt förvaltningsrättslig praxis anses militärbetyg inte kunna överklagas. Det generella 

motivet för att begränsa möjligheten att överklaga beslut om militärbetyg är att 

sådana beslut förutsätter en sakkunnig bedömning av sådant slag att en domstol inte kan 

förväntas åstadkomma en bättre, mer rättvis, bedömning. Militärbetyget anses därför 

inte kunna överklagas utan endast omprövas under de förutsättningar som anges i 27 § 

förvaltningslagen (1986:223). 59 

Detta innebär att det är samma instans i Försvarsmakten som beslutat om militärbetyget 

som även har att pröva en begäran om omprövning. Skulle en rekryt överklaga sitt militärbetyg 

får Försvarsmakten betrakta överklagandet som en begäran om omprövning. 

Enligt förvaltningslagen 60 är en myndighet skyldig att ompröva sitt beslut om beslutet är 

uppenbart oriktigt, t.ex. på grund av nya omständigheter. För att myndigheten ska vara 

skyldig att ompröva beslutet krävs dessutom att beslutet kan ändras snabbt och enkelt 

och att en ändring inte blir till nackdel för den enskilde. 

En begäran om omprövning ska ställas skriftligt till Försvarsmakten och handläggs av 

det förband där rekryten har genomfört grundutbildning och där militärbetyget är fastställt. 

Av begäran ska framgå vilken del som omprövningen avser. Kopia på begäran 

och omprövningens resultat ska skickas till HKV PROD UTB (rekrytombud). 


vid begäran om omprövning. 

59 Jämför bl.a. JO 2000/01 s. 260 och JO beslut daterat den 13 oktober 2005 

60 Förvaltningslagen (1986:223), 27 § 

48

REGLEMENTE 

2.25. Avslutningsceremonier 

I slutet av grundutbildning genomförs en avslutningsceremoni. Vid de förband där 

andra delar av krigsförbandet finns anställda rekommenderas att samtlig personal deltar 

i ceremonin. 

Vid avslutningsceremonin ska utmärkelse delas ut till rekryter med godkända militärbetyg. 

Vid avslutningen ska vid varje plats där grundutbildning genomförts, utmärkelse enligt 

nedan utses (plutonsvis, motsv.): 

bästa rekryt 

bästa kamrat 

Kriterier för utmärkelser tas fram lokalt. Vid framtagning av rekryter aktuella för utmärkelser 

ska förtroendepersoner delta. Jetonger ska tilldelas rekryter som erhåller utmärkelser 

bästa rekryt och bästa kamrat. 

Vid avslutningsceremonin ska fastställt utbildningsbevis grundutbildning delas ut till 

godkända rekryter. Utbildningsbevis grundutbildning ska omfatta befattningsbenämning, 

militärbetyg, genomförd befattningsutbildning, utbildningstid, -ort och -förband, 

eventuella förtroendeuppdrag och utmärkelser. En kopia av utbildningsbeviset ska arkiveras. 

Rutiner för detta återfinns på samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 61 

Rekryter vilka inte erhåller godkänt resultat efter grundutbildningen kan erhålla intyg 

omfattande motsvarande delar som utbildningsbeviset. Rutiner för detta återfinns på 

samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 62 

2.25.1. Särskilda riktlinjer för GU HV 

Grundutbildning med inriktning mot hemvärnet genomför formell avslutningsceremoni 

efter genomförd GMU och FSU, innan fortsatt befattningsutbildning påbörjas. 

Förbandschef utformar avslutningsceremoni med hänsyn till lokala förutsättningar. 

2.25.2. Särskilda riktlinjer för GU/SI 

Grundutbildning mot specifika inriktningar genomför avslutningsceremoni med inriktning 

efter fullgjord grundutbildning. 

Förbandschef utformar avslutningsceremoni med hänsyn till lokala förutsättningar. 

61 EMILIA 

62 EMILIA 

49

REGLEMENTE 

2.26. Uppföljning och utvärdering 

Uppföljning och utvärdering av grundutbildning sker enligt riktlinjer i stridskraftsvis H 

GU. 

Avgångsenkät ska genomföras med de rekryter som avbryter grundutbildning alternativt 

väljer att inte fortsätta i ett engagemang i Försvarsmakten efter fullföljd och godkänd 

grundutbildning. Rutiner för detta återfinns på Arbeta i FM. 63 

63 EMILIA 

50

REGLEMENTE 

3. Repetitionsutbildning (RU) 

3.1. Syfte med RU 

Syftet med repetitionsutbildningssystemet är att bidra till att krigsförbandet upprätthåller 

anbefalld PersQ. 

Sammantaget ska repetitionsutbildningen säkra förmågan att lösa krigsförbandens huvuduppgifter. 

3.2. Allmänt om RU 

Vid varje förband ska en rullande tioårsplan för varje krigsförbands repetitionsutbildning 

upprättas. 

I krigsförbandsmålsättning (KFM) framgår krigsförbandens huvud- och övriga uppgifter. 

Krigsförbanden ska enligt angiven beredskap kunna genomföra insatser och lösa 

uppgifter enligt KFM. 

Krigsförbanden indelas i stående förband och kontrakterade förband. Vanligast förekommande 

krigsförbandsstorlek är sjöstrids-/ubåtsflottilj, flygdivision, bataljon samt 

kompani/skvadron. Krigsförbanden är underställda förbandschef som planerar och föreslår, 

utgående från krigsförbandens status och anbefallda målsättningar, behov av repetitionsutbildning. 

Vid Försvarsmaktens högkvarter (HKV) upprättas för varje krigsförband en krigsförbandsspecifikation 

(KFS) som anger krav på krigsförbandet vid en given tidpunkt. KFS 

beskriver när planerad repetitionsutbildning genomförs. KFS fastställs i Försvarsmaktens 

verksamhetsplan (FMVP). 

Den viktigaste formen av repetitionsutbildning är krigsförbandsövning (KFÖ). 

3.3. Målbild krigsförbandens RU 

Försvarsmaktens repetitionsutbildningar genomförs med målbilden att: 

KFÖ genomförs integrerat med alla personalkategorier och funktioner. 

KFÖ samordnas med GKÖ när större enheter behövs för att öva system av system 

KFÖ genomförs i årligt återkommande KFÖ- perioder 

chefers förmåga att leda krigsförband utvecklas hela tiden 

krigsförbanden genomför KFÖ med hela krigsförbandet minst vart fjärde år 

krigsförbandschefen planerar årliga aktiviteter med personalen vid krigsförbanden. 

Aktiviteternas omfattning styrs av krigsförbandets utbildningsstatus, beredskap 

och planerade uppgifter och övningar enligt KFS. 

krigsförbandschefen håller en god kontakt med all personal i krigsförbandet, såväl 

kontinuerligt och tidvis tjänstgörande som värnpliktig personal 

51

REGLEMENTE 

 

 

genomföra vård av materiel och fordon är en naturlig del av repetitionsutbildningen 

verksamhetssäkerhetsarbetet vid krigsförbanden ska genomsyra alla i förbandet, 

från krigsförbandschef till soldat, och därmed vara en naturlig del vid all verksamhet 

3.4. Ansvarsfördelning i RU 

3.4.1. HKV ansvar 

HKV PROD ansvarar för att: 

resurser för genomförande av RU-verksamhet inarbetas i den långsiktiga planeringen 

utgående från KFM och KFS 

krigsförbandens RU-verksamhet koordineras inom ramen för Försvarsmaktens 

övningsplanering och i förekommande fall regleras i Verksamhetsuppdrag (VU) 

resurser för genomförandet, efter dialog med förbanden (förbandschef), planeras 

och regleras i verksamhetsuppdrag (VU) 

3.4.2. Förbandschefs ansvar 

Förbandschef ansvarar för att: 

analysera innebörden av KFM och fastställda beredskapskrav för egna krigsförband 

stödja HKV i den långsiktiga planeringen av RU-verksamheten genom utarbetande 

av förslag till tioårsplan för RU samt uppdragsförslag för genomförande 

av RU-verksamhet för de krigsförband vilka förbandschefen har ett produktionsansvar 

för 

i dialog med HKV lämna underlag för resursbehov för planering, genomförande 

och uppföljning av RU-verksamheten 

i dialog med berörd krigsförbandschef leda/stödja planering, genomförande och 

uppföljning av RU-verksamheten vid berört krigsförband. Detta omfattar också 

krigsförbandens behov av att prövas och värderas 

stödja krigsförbandschef med personalredovisning 

stödja krigsförbandschef som genomför RU med övningsledare, materiel- och 

fordonsplanering 

genom befäl samordna förbandets stöd vid genomförandet av RU. Detta gäller 

också ansvaret att avdela förbandets kontinuerligt tjänstgörande personal till 

krigsförbandsverksamhet. I de fall dessa finns på bemanningsuppdrag eller skola 

ska förbandschef tidigt begära dispositionsrätt för berörda inför och under RUverksamheten 

följa upp och återrapportera genomförd RU-verksamhet i samband med ordinarie 

rapportering 

dialogisera tjänstgöringsplan med respektive krigsförbandschef och högre chef 

årligen revidera tioårsplanen för krigsförbandens RU utifrån underställda krigsförbandschefer 

krigsförbands värdering (KFV) 

52

REGLEMENTE 

3.4.3. Krigsförbandschefs ansvar 

Krigsförbandschef ansvarar för att: 

analysera innebörden av KFS och fastställda beredskapskrav för eget krigsförband 

planera, genomföra och utvärdera RU-verksamhet med eget krigsförband. RUverksamheten 

omfattar SÖB, SÖF, KFK, GKÖ och KFÖ. Vid deltagande i Försvarsmaktsövningar 

ska krigsförbandets behov av utbildning och övning inarbetas 

i de övergripande övningsmålsättningarna. 

upprätta plan för RU 

planera, genomföra och utvärdera RU avseende fortsatt soldatutbildning, befattningsutbildning 

och kompletterande utbildning med personal ur eget krigsförband. 

lämna planeringsunderlag till överordnat förband avseende behov av personal, 

materiel och ekonomi för att kunna utveckla och vidmakthålla krigsförbandet 

enligt krav och målsättningar från KFS 

upprätta, revidera och årligen kommunicera tjänstgöringsplan med all personal 

ingående i krigsförbandet 

årligen genomföra KFV 

årligen kommunicera planering, mm med all krigsplacerad personal ingående i 

krigsförbandet 

3.5. Repetitionsutbildningens olika former 

3.5.1. Krigsförbandsövning (KFÖ) 

Varje krigsförband ska minst vart fjärde år genomföra en KFÖ i syfte att vidmakthålla 

anbefalld Pers-Q. Vid en KFÖ utbildas och övas krigsförbanden under realistiska förhållanden 

mot sina respektive huvuduppgifter. Övningen bör ske i ett större sammanhang 

för att säkerställa att tjänstegrenar övas. 

KFÖ genomförs också som en del i hemvärnets utbildningssystem. 64 

3.5.2. Grundläggande Krigsförbandsövning (GKÖ) 

GKÖ genomförs som avslutning av grundutbildningen och följer principerna för KFÖ. 

GKÖ syftar till att samträna och samöva personalen i ett krigsförband eller att öva personal 

inför framtida placering i ett krigsförband. 

3.5.3. Särskild övning befäl (SÖB) 

SÖB genomföras mellan KFÖ:er i syfte att 

planera och föröva kommande GKÖ/KFÖ 

vidmakthålla/vidareutveckla befälens förmåga avseende exempelvis befälsföring 

eller nytillförd mtrl 

krigsplanlägga 

SÖB kan genomföras som fältövning. 

64 Se HVH 

53

REGLEMENTE 

3.5.4. Särskild övning förband (SÖF) 

SÖF genomförs i syfte att snabbt öka krigsförbandets förmåga vid exempelvis beredskapshöjning 

eller tillförsel av ny materiel. 

SÖF genomförs också som en del i hemvärnets utbildningssystem. 65 

3.5.5. Funktionsövning och systemövning 

FÖ genomförs i syfte att öva funktionskedjor och/eller kritiska/viktiga system t.ex. 

underrättelse-, logistik- eller ledningssystem. 

3.5.6. Krigsförbandskurs (KFK) 

KFK genomförs i syfte att samla personal för att 

genomföra nödvändig utbildning, ofta på individnivå 

utbilda på ny tillförd mtrl 

bibehålla god förbandsanda genom att årligen samla GSS/K och/eller GSS/Tpersonal 

samt totalförsvarspliktig personal 

genomföra förberedelser för kommande verksamhet. 

KFK kan i vissa fall också genomföras med stöd av Försvarsutbildarna. 66 

3.5.7. Ledningsträningsövning (LTÖ) 

LTÖ genomförs i syfte att höja eller vidmakthålla förmågan till effektiv ledning av 

krigsförband. 

3.5.8. Mobiliseringsövning (MobÖ) 

Mobiliseringsövning genomförs i syfte att utbilda och öva krigsförbandets personal att 

vidta rätt åtgärder vid en eventuell mobilisering, samt att kontrollera gällande orderverk 

och beredskapshandlingar. 

3.5.9. Inmönstringsövning (ImÖ) 

IMÖ genomförs under två till tre dagar med syftet att öva krigsförbandets mobiliseringsför-måga. 

IMÖ genomförs vanligen inom ramen för annan övning och har fokus på 

personalen. 

3.5.10. Efterarbeten 

Särskild tid och resurser ska avdelas för efterarbeten. Efterarbeten omfattar bl.a.: 

utvärdering och analys av utbildningsresultat, 

fastställande av kvarvarande utbildningsbehov, 

avslutningsrapportering, krigsplaceringsarbete och annan personalredovisning 

återställande av materiel. 

65 Se HVH 

66 Se nedan under frivilligutbildning 

54

REGLEMENTE 

3.6. Planering av RU 

3.6.1. Inledning 

Planering av RU genomförs utgående från KFS. KFS fastställs och beskriver krav och 

verksamhet vid krigsförbanden de närmaste 10 åren och utgör underlag för förbandschefens 

utarbetande av 10-årsplan för krigsförbandens RU. 

Inom ramen för de förutsättningar som redovisas ska krigsförbandschefen ha möjlighet 

att genomföra större och mindre aktiviteter med förbandet årligen. Minst en krigsförbandsövning 

om ca 3 veckor ska med huvuddelen av krigsförbandet inplaneras under en 

4-års period. Krav på förbandets förmåga, beredskap och tillgänglighet kan kräva att 

förbandsövningar inplaneras tätare. Förbandsövningar bör anpassas i tid så att normalfallet 

är att den genomförs under någon av Försvarsmaktens årliga RU- perioder enligt 

bild 8. 

Bild 8. 

RU-perioden i mars är främst avsedd för att kunna genomföra övningar med förband i 

vintermiljö. RU-perioden i maj och juni är Försvarsmaktens huvudövningsperiod för att 

genomföra GKÖ/KFÖ. RU-perioden i augusti och september tillgodoser Försvarsmaktens 

behov av att öva främst marina stridskrafter. 

55

REGLEMENTE 

Inriktningen är att HKV planerar Försvarsmaktsgemensamma övningar i dessa perioder. 

Detta regleras årligen i FMUP som sträcker sig över kommande 10 år. 

Förbandschef ska årligen i dialog med HKV PROD stridskraftsavdelning klarlägga behovet 

av övningar för krigsförbanden. 

I denna dialog ska högre chef dessutom klarlägga vilka krigsförband som ska delta i 

Försvarsmaktens övningar och/eller internationella övningar. Detta utgör därefter underlag 

för att dialogisera och kommunicera krigsförbandets verksamhet med all personal 

i krigsförbandet och utgör därmed en del i tjänstgöringsplanen. I normalfall genomförs 

värdering av krigsförband under KFÖ. 

Bild 9. 

Exemplet i bild 9 ovan visar hur en RU-planering kan genomföras sett både utifrån 

högre chefs och utifrån krigsförbandschefens perspektiv. Målet är att krigsförbanden 

ska genomföra KFÖ med samlat krigsförband. Detta kan dock inte genomföras med alla 

krigsförband varje år. Det innebär att högre chef prioriterar och beslutar när krigsförbanden 

ska genomföra KFÖ i bataljon/flottilj. 

Krigsförbandschefen har i sin tur att prioritera och planera vilka delar som gör KFÖ vid 

bataljonen de år då endast en mindre del av krigsförbandet ska övas. 

3.6.2. Stöd för planering 

Planering av repetitionsutbildning ska påbörjas tidigt och är krigsförbandschefen ansvar. 

Förbandschefens stödjer krigsförbandschefen i planeringsarbete. Tidsförhållanden 

för inkallelser, förberedelse tid och beställningar för materiel och budgetering sker i 

regel året före genomförande. Stöd för planering finns i H RU. 

56

REGLEMENTE 

3.6.3. Säkerhetsprövning vid repetitionsutbildning 

Grundprincipen i Försvarsmakten är att samtliga militära befattningar ska vara placerade 

i lägst säkerhetsklass 3. Detta innebär att säkerhetsprövning med registerkontroll 

ska genomföras före placering i sådan befattning. 

Då repetitionsutbildning vanligtvis genomförs under kortare perioder om 1-4 veckor 

bedöms de värnpliktiga i normalfallet inte ta del av uppgifter som omfattas av sekretess. 

Denna bedömning medför att värnpliktiga som deltar i repetitionsutbildning kan utgöra 

ett undantag från ovanstående grundprincip. En säkerhetsanalys av befattning ska dock 

alltid genomföras. Ansvaret för denna analys åligger förbandschef. För de värnpliktiga 

som efter säkerhetsanalys inte placeras i säkerhetsklass genomförs istället säkerhetsprövning 

med registerutdrag. 

Under den tid de värnpliktiga deltar i repetitionsutbildning ska de vara föremål för uppföljande 

säkerhetsprövning på samma sätt som övrig personal i Försvarsmakten. 

3.7. Genomförande av RU 

Anvisningar för genomförande finns i H RU. 

3.8. Kvalitetssäkring, värdering och dokumentation av en individs RU 

Med kvalitetssäkring avses här en process som säkerställer att krigsförband och individer 

övar mot rätt målsättningar och uppnår efterfrågad förmåga. Kvalitetssäkringen 

grundar sig på tre delar: 

målkataloger 

utbildningens genomförande 

värdering av utbildningens resultat för såväl soldater som krigsförband 

Målkataloger 

Målkataloger fastställs av respektive stridskraftschef. Av målkatalog framgår de uppgifter 

som respektive krigsförband och befattning ska kunna lösa. Dessa uppgifter - eller 

delar av - är repetitionsutbildningens mål och genererar utbildningens innehåll. Målkatalogen 

är också det dokument mot vilket krigsförbandets och individers förmåga värderas. 

Utbildningens genomförande 

Under repetitionsutbildningen övas den förmåga som krävs för att lösa uppgifter enligt 

målkatalogen i syfte att nå anbefalld PersQ. Utbildningsanordnarens förmåga att välja 

relevant innehåll i repetitionsutbildningen och att ordna detta i ett pedagogiskt välavvägt 

genomförande, blir avgörande för den förmåga krigsförbandet eller soldaten utvecklar. 

Värdering av utbildningens resultat 

Denna del i modellen beskriver värdering av krigsförbands och individers förmåga att 

lösa uppgifter enligt målkatalogen respektive soldatens lämplighet i befattning. 

57

REGLEMENTE 

3.8.1. Värdering av krigsförband som genomför RU och rapportering 

Värdering av krigsförbandet genomförs enligt gällande bestämmelser och handböcker 67 . 

Förbandschef, med stöd av krigsförbandschef, rapporterar genomförd krigsförbandsverksamhet 

i ordinarie verksamhetsledningssystem vid MR, DÅR och ÅR. 

3.8.2. Värdering av individer som genomför RU 

Värdering av individer som genomför repetitionsutbildning sker genom: 

värdering av individens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell 

befattning 

värdering av individens lämplighet i befattning, se bilaga 3 till detta reglemente 

Värderingen av individer som genomför repetitionsutbildning ska genomföras i tillämpliga 

delar enligt motsvarande modeller och som beskrivs i avsnitten: 

Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen 

Värdering av rekrytens lämplighet i befattning 

3.8.3. Dokumentation av en individs RU 

Dokumentationen syftar till att beskriva: 

den repetitionsutbildning som en individ har genomfört och därmed denna individs 

användbarhet i krigsorganisationen efter genomförd grundutbildning, d.v.s. 

krigsbefattningskod (KBEK) 

hur väl en individ har tillgodogjort sig repetitionsutbildningen, d.v.s. militärbetyget 

Dokumentationen ska kunna användas som underlag: 

till förslag för krigsplacering 

vid eventuell anställning, avtalsskrivning eller antagning till yrkes- eller reservofficersutbildning 

Genomförd dokumentation ska överföras till Rekryteringsmyndigheten. 

Dokumentation av repetitionsutbildningen ska omfatta tre delar: 68 

KBEK-kvalifikation, 

eventuella tilläggskvalifikationer och 

militärbetyg 

Militärbetyg ska tilldelas personalgruppen värnpliktiga efter KFÖ. Övriga personalgrupper 

hanteras i enlighet med H PERS. 

Avseende detaljer rörande KBEK-kvalifikation eller tilläggskvalifikationer, se avsnitt – 

Dokumentation av en individs GU. 

Notera att dokumentation av en individs RU vanligtvis sker parallellt med rapportering 

av underlag för krigsplacering. Det senare är dock en annan process och beskrivs vidare 

i avsnitt – Krigsplacering efter genomförd GU eller RU. 

67 Tidigare kända som H KROV etc 

68 Jämför Dokumentation av en individs grundutbildning, kap 2 

58

REGLEMENTE 

4. Personalförsörjning via GU 

4.1. Mål och syfte personalförsörjning via GU 

Grundutbildningen omfattar en allmän grundläggande militär utbildning (GMU) och en 

därpå följande befattningsutbildning som syftar till att rekryten ska kunna 69 : 

a) krigsplaceras enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 

b) anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller 

sjöman, 

c) påbörja utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer eller 

d) teckna avtal som hemvärnsman. 

Krigsplacering som värnpliktig ska ske om rekryten väljer att inte gå vidare mot någon 

av de personalgrupper som anges i b), c) eller d). 

4.2. Aktiviteter som stödjer personalförsörjningen 

Bild 10. 


59

REGLEMENTE 

Utöver att säkerställa att rekryten erhåller en god utbildning mot anbefalld PersQ måste 

grundutbildningen även uppfylla andra mål och innehålla andra aktiviteter för att sammantaget 

uppfattas som attraktiv av rekryterna. Därför måste den som planerar och genomför 

grundutbildning även genomföra dessa aktivterer med hög ambition. 

Rutinbeskrivningar alternativt riktlinjer för de delar som finns inom de röda cirklarna 

samt utvecklingssamtal 1-3 finns att hämta på samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 

70 

Utgångspunkten ska vara att alla som antagits till grundutbildning har förutsättningar att 

genomföra utbildningen med godkänt resultat. Efter genomförd grundutbildning ska 

rekryten: 

Utvecklad målbeskrivning enligt bild 10 ovan: 

1. Vara motiverad och kvalificerad för ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten: 

Varje rekryt ska kunna och vilja ta ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

Det förutsätter en utbildning med hög kvalitet under samtliga skeden, kontinuerlig 

dialog och utvecklingssamtal. 

Varje rekryt har förutsättningar att genomföra grundutbildningen med godkänt 

resultat, givet rätt stöd 

2. Vara stolt över sin insats och positiv till fortsatt engagemang: 

Upplevelse av att tillhöra en gemenskap och en organisation som gör skillnad 

för andra. En förutsättning för detta är en meningsfull daglig verksamhet och en 

värdegrund som efterlevs i praktisk handling. Det är även centralt att rekryten 

upplever goda utvecklingsmöjligheter och karriärvägar inom Försvarsmakten. 

3. Ha ett högt meritvärde, såväl i som utanför Försvarsmakten: 

Rekrytens förmågor ska vara kända för rekryten själv och kunna kommuniceras 

mellan rekryten, Försvarsmakten samt arbetsgivare och organisationer utanför 

Försvarsmakten. 

4. Vara en god ambassadör för Försvarsmakten: 

Varje rekryt ska känna en stolthet i att vara en ambassadör för Försvarsmakten – 

oavsett om han eller hon väljer ett fortsatt engagemang eller inte efter grundutbildningen. 

5. Känna sig uppskattad av Försvarsmakten: 

Relationen med närmaste befäl och löpande utvecklingssamtal är viktiga komponenter 

för rekrytens utveckling. En grund för att känna sig uppskattad är att 

rekryten får förtroende och känner sig sedd. 

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att kvinnor – vilka oftast är i minoritet – 

tydligt inkluderas i gruppen. Kvinnligt nätverk ska finnas och möjlighet till goda 

förebilder ska eftersträvas. 

70 EMILIA 

60

REGLEMENTE 

4.3. Ansvarsförhållanden 

Ansvarsförhållanden för grundutbildningen framgår av kapitel 2. För krigsplacering 

ansvarar Rekryteringsmyndigheten med stöd av förbanden. 

4.4. Centrala riktlinjer 71 

Försvarsmaktens rekrytering till grundutbildningen samt olika former av fortsatta engagemang 

inom Försvarsmakten regleras: 

övergripande i FM PersI, 72 

inom rekryteringsprocessen samt 

genom specifika antagningsordningar. 

Den centrala antagningsordningen är den avseende grundutbildningen men det finns 

också andra antagningsordningar, exempelvis för antagning till olika utbildningar som 

kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer. 

Försvarsmaktens primära rekryteringsmålgrupp är mellan 18 och 25 år för GSS och 

officersaspiranter och upp till 35 år för hemvärnsmän. Målgruppens preferenser ändras 

tämligen ofta upp till 25 års ålder. För att möta detta ser Försvarsmakten att engagemanget 

kan ändras genom ömsesidig dialog. Motivet för detta är att Försvarsmakten vill 

ha en långsiktig relation med individen. 

Försvarsmakten tillämpar ”löftesprincipen”, vilken innebär att den som är antagen till 

grundutbildningen också ska erbjudas ett fortsatt engagemang. Detta engagemang ska 

som huvudregel motsvara den utbildningsinriktning vilken rekryten erhållit i antagningsbeslutet. 

Löftet är förbehållet att rekryten har blivit godkänd vid utbildningen. 

Löftet omfattar: 

tillhörighet till militär personalgrupp 73 , 

inriktning mot befattning, 

utbildningsförband och i förekommande fall rekryterande förband 

anställnings-/avtalsort. 

Försvarsmaktens ställningstagande är att myndigheten ser detta löfte som en överenskommelse 

med rekryten, där vi också förväntar oss att hon eller han håller sin del av 

överenskommelsen. 

Av bild 11 framgår Försvarsmaktens del av överenskommelsen kopplat till de olika utbildningsinriktningarna. 

71 Då Försvarsmaktens publikationsstruktur är under omarbetning beskrivs i denna utgåva av R GU RU, 

övergripande centrala riktlinjer för olika engagemang efter grundutbildning. Detta avses inarbetas i andra 

styrande dokument och publikationer vid kommande revidering. 

72 Kommer att omarbetas till en handbok (H Pers) 

73 GSS/K, GSS/T, hemvärnsman eller officersaspirant. 

61

REGLEMENTE 

Det övergripande målet är att samtliga godkända rekryter går vidare i ett fortsatt engagemang 

i Försvarsmakten. För att nå målet ska yrkesvägledning kunna erbjudas fortlöpande. 

Bild 11. 

4.5. Byte av inriktning under GU 

Utveckling av processer, metoder och systemstöd pågår under 2016. Då detta finns operativt 

ersätts denna del i reglementet. Nedan beskrivs den interimslösning som gäller 

intill dess. 

Byte av inriktning kan initieras av rekryten eller av Försvarsmakten. I båda fall måste 

beslut om ny inriktning dokumenteras med ett nytt antagningsbeslut. Ett nytt antagningsbeslut 

är ett förändrat myndighetsbeslut. I de fall Försvarsmakten initierat behov 

ny inriktning ska ett sådant myndighetsbeslut föregås av förvaltningsrättslig riktig hantering. 

Stöd kring detta kan lämnas av FM HRC. Nedan beskrivs hantering av byte av 

inriktning som är initierad av rekryten. 

Huvudregeln är att grundutbildningen genomförs enligt antagningsbeslutet. 

I de fall rekryten önskar byte av inriktning är förutsättningen att rekryten uppfyller kraven 

för den nya inriktningen, att det finns en ledig befattning. Försvarsmaktens behov är 

ytterst styrande vid alla beslut om byten. 

Arbetsgången är att rekryten anmäler till sin plutonchef att hon eller han vill byta utbildningsinriktning 

(motsv.). YVL vid förbandet ska stödja plutonchef och rekryten att 

matcha Försvarsmaktens behov med rekrytens intressen och förutsättningar. 

62

REGLEMENTE 

Försvarsmakten ser scenarier för byten enligt tabell nedan. Detaljer avseende hur byten 

ska genomföras ska framgå av anvisningar i strimma E 74 . Huvudregeln är att eventuella 

byten, tidsmässigt, ska genomföras mellan GMU och befattningsutbildningen. Om synnerliga 

skäl finns, kan byte av förband/ort genomföras vid andra tillfällen under grundutbildningen. 

Beslut om byte ska dokumenteras i nytt antagningsbeslut. Det förband där rekryten genomför 

sin grundutbildning är ansvarig för att dokumentera nytt antagningsbeslut. Mall 

för detta återfinns på samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 75 

Förändring Förutsätter Beslutsnivå 

Byta befattning rekryten uppfyller kraven i 

ny befattning 

Byta förband alternativt rekryten uppfyller kraven i 

byta förband och befattning 

ny befattning 

avsändande och mottagande 

förbandschefer är överens 

om att genomföra bytet 

Förbandschef 

Mottagande förbandschef 

Tabell 7. 

4.6. Återrekrytering till del av GU 

Aktuell för återrekrytering kan vara; 

Tidigare rekryt som avbrutit (ej att förväxla med beviljat uppehåll) grundutbildning 

och senare önskar återuppta den med samma eller annan inriktning. 

Tidigare rekryt som fullföljt grundutbildning (t ex GU HV 4-7 mån) och senare 

önskar kompletteringsutbilda sig mot annan inriktning. 

En rekryt som enbart genomfört del av grundutbildning, men har godkänd GMU, tilldelas 

kvalifikationen GMU i PRIO. Dokumenterad kvalifikation GMU kommer att användas 

då denne söker ny grundutbildning varvid han eller hon är kvalificerad att antas direkt 

till befattningsutbildning eller förberedande officerskurs. 

En rekryt som inte tilldelats kvalifikationen GMU i PRIO, kommer att vid en förnyad 

ansökan endast kunna antas mot hel grundutbildning, d v s inklusive GMU. 

All återrekrytering förutsätter ny ansökan och nytt antagningsbesked. Vid alla typer av 

ansökningar till grundutbildning, oavsett om den sökande har godkänd GMU eller inte, 

kommer samma spärr- och giltighetstider att gälla, avseende de tester och bedömningar 

som genomförts vid antagningsprövningen. Förändrad inriktning kan medföra behov av 

förnyad prövning, helt eller delvis, beroende på tidigare resultat. 

Spärrtid: En återsökande som vill höja sin testvärden och-/eller bedömningar från antagningsprövningen 

kan först efter denna tid medges omprov. 

74 Se H GSSU 

75 EMILIA 

63

REGLEMENTE 

Giltighetstid: Inom denna tid är provresultatet giltigt oavsett om det är godkänt eller 

icke godkänt. Giltighetstiden räknas från prövningstillfället fram till datum för utbildningsstart. 

Av Försvarsmaktens föreskrifter 76 framgår spärr- och giltighetstider. 

4.7. Karriärplanering under GU 

Karriärplanering under grundutbildningen syftar till att skapa förutsättningar för att behålla 

och utveckla rekryten i Försvarsmakten. Utvecklingssamtalet är ett viktigt verktyg 

för att åstadkomma en god karriärplanering. Det ska bidra till ett fortsatt engagemang 

och Försvarsmakten långsiktiga kompetensförsörjning. 

Förbandet ansvarar för att synliggöra de utvecklingsmöjligheter som finns inom ramen 

för karriärplanering under grundutbildningen. Det ska bland annat innefatta; 

 

 

 

information om rekrytens nuvarande och kommande engagemang i Försvarsmakten 

och möjligheter till fortsatt karriär. 

möjlighet till olika utbildningar som kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer. 

utbildning i personlig marknadsföring. 

Se modell enligt bild 12 nedan: 

Rutinbeskrivningar alternativt riktlinjer för de delar som finns beskrivet i modellen enligt 

bild 12 återfinns på samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 77 

Där grundutbildning mot tidvis tjänstgörande personalgrupper (GSS/T eller hemvärnet) 

sker ska: 

information ges om samarbeten andra arbetsgivare och organisationer 

arbetsgivarträff genomföra där rekryten erbjuds möjlighet att knyta kontakt med 

andra arbetsgivare och organisationer 

Utvecklingssamtalet 

Under grundutbildning ska individuppföljning av rekryter genomföras. Se vidare under 

avsnitt – Individuppföljning. 

Personlig marknadsföring 

Under Grundutbildningen ska utbildning i Personlig marknadsföring genomföras. 

Syftet med utbildningen är att ge rekryten en verktygslåda för att kunna kommunicera 

kring sin kompetens, både i tal och i skrift och stärka det upplevda meritvärdet av att ha 

genomfört grundutbildning. Utbildningen är obligatorisk för alla rekryter. 


(FFS 2015:5), 

77 EMILIA 

64

REGLEMENTE 

Bild 12. 

I slutet av grundutbildningen erbjuds rekryten fortsatt engagemang: 

som GSS, 

som officersaspirant, 

eller som hemvärnsman 

Det finns möjlighet för en rekryt att söka/visa intresse för annat engagemang. 

Försvarsmakten inriktning är att den nyanställde/-avtalade tjänstgör i sin första befattning 

i 1-4 år. För att uppnå detta är medarbetarsamtalet ett viktigt verktyg med tillhörande 

utvecklingsplan/tjänstgöringsplan. Det är av vikt att den enskilde får förståelse för 

alla de möjligheter till personlig utveckling som finns i egen befattning och inom Försvarsmakten. 

65

REGLEMENTE 

Bild 13. 

Förklaringar bild 13 

1) Den som genomfört en grundutbildning om 4-7 månader: 

kan söka grundutbildning 9-11 månader och då tillgodoräkna sig 3 månader för att 

därigenom öka sin anställningsbarhet. Det kan finnas möjlighet för förbandschef att 

fatta beslut om anställning efter grundutbildning kortare än 9 mån om särskilda skäl 

föreligger (validering). 

2) Den som genomfört grundutbildning om 7 månader: 

behöver genomföra FOK 78 om 4-12 veckor för behörighet till GOU (följer av antagningsbesked 

till GOU). 

kan efter särskild prövning av förbandschef medges att ansluta till relevant befattningsutbildning. 

3) Den som genomfört grundutbildning om 9-11 månader men saknar gruppbefälsutbildning: 

behöver genomföra FOK 79 om 4-12 veckor för behörighet till GOU (följer av antagningsbesked). 

kan tjänstgöra som GSS och därigenom erhålla behörighet till GOU. 

4) Möjlighet att utvecklas till hemvärnsbefäl utan grundutbildning med gruppbefälsinriktning: 

sökbara kurser inom ramen för avtalstjänstgöring inom hemvärnet. 

yrkesutveckling som GSS mot gruppbefälsbefattning inkluderande gruppbefälskurs. 

78 Förutsätter att detta beslutas av C PROD, våren 2016 

79 Förutsätter att detta beslutas av C PROD, våren 2016 

66

REGLEMENTE 

4.7.1. Anställningsprocess för anställning av GSS ur GU 

Huvudregeln är att rekryten i slutet av utbildningen ges ett riktat erbjudande om anställning 

vid förbandet och i en specifik befattning. Erbjudandet förutsätter godkänt militärbetyg. 

Något ansökningsförfarande genom ReachMee sker i normalfallet inte. Detaljer 

avseende hur anställning genomförs strukturerat ska framgå av anvisningar i strimma 

E. 80 

Kriterier för anställning regleras i FM PersI 81 . I samband med anställning tillämpas 6 

månaders provanställning för GSS. 

Anställning som GSS/K sker då grundutbildningen avslutas, i anslutning till sommarens 

semesterperiod. För att den första tiden som anställd ska upplevas som meningsfull, är 

det viktigt att GSS erhåller arbetsledning och relevanta arbetsuppgifter redan från början. 

Vidare anvisningar ska framgå i strimma E. 

Huvudregel för anställning är att rekryten har genomfört en grundutbildning om minst 9 

månader med godkänt militärbetyg. Huvudregel är vidare att soldaten eller sjömännen 

inleder sin karriär som menig, d v s blir placerad i en befattning på befattningsnivån OR 

1. Avsteg från grundregeln kan förekomma om det finns särskilda skäl. 

Rekryter ges i regel anställning som GSS på befattning enligt tidigare antagningsbesked 

(före grundutbildningen eller ändrat under grundutbildningen). 

Anställning beslutas av förbandschef på grundval av rekrytens utbildning och lämplighet 

mot den befattning som hon eller han anställs mot. 

För att kunna erhålla anställning som GSS på gruppbefälsnivå krävs som huvudregel en 

grundutbildning om minst 11 månader med inriktning mot gruppbefäl (inklusive genomförd 

gruppbefälsutbildning). 

 

 

Om anställning som GSS avser kontinuerlig tjänstgöring är grundregeln att hon 

eller han normalt får en befattning på befattningsnivå OR 1 samt att befordran 

sker när hon eller han blir placerad i en OR 4-befattning samt uppfyller befattningens 

kravprofil. 

Om anställning som GSS avser tidvis tjänstgöring är grundregeln att hon eller 

han får en befattning på gruppbefälsnivå (OR 4) och befordras till korpral. Vidare 

befordran till sergeant är villkorad med fortsatt tjänstgöring, exempelvis vid 

KFÖ eller internationell militär tjänstgöring. 

80 Se H GSSU 

81 Kommer att omarbetas mot en handbok, se även särskilt ändringsbeslut – FM2016:6839:1 

67

REGLEMENTE 

4.7.2. Avtal som hemvärnsman efter GU 

Försvarsmakten får teckna avtal med en person om tjänstgöring som hemvärnsman. 

Innan avtal ingås ska hemortskommun ha tillfälle att yttra sig. Av avtalet ska framgå 

tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och tjänstgöringstidens 

längd. Av avtalet ska det vidare framgå att hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra 

under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap. 

Rekryter vilka är godkända från grundutbildning eller avbryter grundutbildningen efter 

120 utbildningsdagar är generellt behöriga att ansöka om att få bli hemvärnsmän. För de 

rekryter vilka genomför grundutbildning om 4-7 månader med inriktning mot hemvärnet 

ska avtalsprocessen påbörjas under utbildningen. Bestämmelser för tecknande av 

hemvärnsavtal framgår av HvH och riktlinjer för genomförande under grundutbildning 

återfinns i strimma E 82 . 

Vissa rekryter är behöriga att placeras på gruppbefälsbefattningar i hemvärnet. Detta 

gäller följande två typfall: 

7 månaders grundutbildning riktad mot hemvärnet 

11 månaders grundutbildning riktad mot generella gruppbefälsbefattningar avsedda 

för GSS. 

För sökande som inte innefattas enligt de två punkterna ovan krävs kompletterande utbildning 

enligt rikshemvärnschefens bestämmelser. 

4.7.3. Allmänt om rekrytering till utbildningar syftande till anställning som yrkes- 

eller reservofficer 

Ansökan till GOU kan genomföras enligt följande: 

 

 

 

Under grundutbildning 

Försvarsmaktens internsökande 83 (f d ”direktansökan”) 

Försvarsmaktens externsökande 84 (f d ”direktansökan”) 

4.7.4. Militär behörighet att antas ur GU till SOU, SOU/R eller ROU 

Generella regler för SOU, SOU/R samt ROU finns i årligen reviderade antagningsordningar 

för SOU respektive ROU. 

Utöver dessa utbildningar finns det två typer av anpassade utbildningar 85 , avsedda för 

individer som har kunskap, färdighet och lämplighet som gör att de kan medges kortare 

utbildning. 

82 Se H GSSU 

83 Sökande GSS under pågående anst i Försvarsmakten. 

84 Sökande med icke pågående anställning i Försvarsmakten men med tidigare genomförd och godkänd 

utbildning/tjänstgöring. 

85 I dagsläget är dessa anpassad specialistofficersutbildning (ASOU) och anpassad reservofficersutbildning 

(AROU). 

68

REGLEMENTE 

Följande rekryter har militär behörighet att antas till SOU, SOU/R och ROU efter genomförd 

och godkänd utbildning: 

Genomfört grundutbildning 11 månader innehållande gruppbefälsutbildning 

Genomfört GU/SI om minst 6 månader innehållande gruppbefälsutbildning 

Följande rekryter kan erhålla militär behörighet för SOU, SOU/R eller ROU genom att 

genomföra en förberedande officerskurs (FOK) 86 om 4-12 veckor: 

Genomfört grundutbildning 11 månader utan gruppbefälsutbildning 

Genomfört grundutbildning 9 månader 

Genomfört grundutbildning till HV-befäl (GU HV om 7 månader) 

4.7.5. Militär behörighet att antas ur GU till OP 

Generella regler för OP finns i officersförordningen (2007:1268) och förordning 

(2007:1164) för Försvarshögskolan. 

Följande rekryter har militär behörighet att antas till OP efter genomförd och godkänd 

utbildning: 

Genomfört grundutbildning 11 månader innehållande gruppbefälsutbildning 

Genomfört GU/SI om minst 6 månader innehållande gruppbefälsutbildning 87 

Följande rekryter kan erhålla militär behörighet för att antas till OP genom att genomföra 

en förberedande officerskurs (FOK) 88 om 4-12 veckor: 

Genomfört grundutbildning 11 månader utan gruppbefälsutbildning 

Genomfört grundutbildning 9 månader 

Genomfört grundutbildning HV-befäl (GU HV om 7 månader) 

4.8. Krigsplacering efter genomförd GU eller RU 

Rekryteringsmyndigheten ansvarar för krigsplacering med underlag från förbanden. All 

personal som genomfört grundutbildning med godkänt militärbetyg är krigsplaceringsbar. 

Krigsplacering av personalen i Försvarsmaktens krigsorganisation (förutom Hemvärnet) 

sker i Rekryteringsmyndighetens personalredovisningssystem SYOM. Detta innebär att 

varje förband som har ansvar för befattningar i krigsförbanden ska rapportera utifrån ett 

underlag från PRIO vilket därefter indateras av Rekryteringsmyndigheten i Karlstad. 

Personaltabellbehov återfinns i Försvarsmaktens Personaltabell krigsplacering (KRIG) 

vilken kan erhållas ur Rekryteringsmyndighetens system. 

Efter genomförd grundutbildning ska rekryten kunna placeras på lämplig befattning i ett 

krigsförband mot vilken utbildning skett. En förutsättning för detta är att den enskilde 

avslutningsrapporteras korrekt med en krigsbefattningskod (KBEK). En krigsbefattningskod 

består av åtta positioner (två bokstäver och sex siffror, exempelvis GC 

916640). 

86 Om C PROD så beslutar, våren 2016 

87 Avser behörighet för vissa specifika reserv- och yrkesofficersutbildningar 

88 Om C PROD så beslutar, våren 2016 

69

REGLEMENTE 

Undantagsvis kan krigsplacering göras i personalreserven. Bemanning (kompletteringsplacering) 

sker under hela året. 

4.9. Avbruten GU 

Även en rekryt som avbryter grundutbildningen, oavsett skäl, ska ses som en resurs för 

Försvarsmakten i termer av ambassadörskap, möjlig återrekrytering och krigsplacering. 

CRM är ett centralt verktyg för att behålla en fortsatt relation med individen utifrån intresse 

och förutsättningar. 

Vid avbruten grundutbildning, efter godkänd GMU gäller följande riktlinjer avseende 

generell användbarhet: 

Efter godkänd GMU – individen anses validerad mot GSU-INT och GU-F vilket 

uppfyller kriterierna för vissa befattningar inom Hemvärnet (via frivilligorganisationerna). 

Efter minst 120 fullgjorda utbildningsdagar (inräknat godkänd GMU) – individen 

är behörig att teckna avtal med Hemvärnet. 

Efter godkänd GMU och ytterligare dokumenterad kompetens – individen kan, 

efter validering av förbandschef, krigsplaceras som värnpliktig i relevant befattning. 

70

REGLEMENTE 

5. Övriga gemensamma bestämmelser för grund- och repetitionsutbildning 

5.1. Granskningsnämnd 

Vid förband där grund- eller repetitionsutbildning ska genomföras ska granskningsnämnd 

upprättas. Granskningsnämnden hanterar både rekryter och värnpliktiga. Nämndens 

sammansättning och beslutsgrund skiljer sig åt beroende på personalgrupp. 

Om flera förband verkar inom en garnison ska chefen för garnisonen samordna granskningsnämndens 

verksamhet. 

Förbandschef för det förband där rekryt är antagen till grundutbildning, ansvarar för 

granskningsnämnden. Förbandschef kan i sin tur delegera vidare att låta genomföra 

granskningsnämnd vid t ex en utbildningsgrupp eller vid förband/skola om rekryten 

genomför del av grundutbildningen på annan plats än det förband där rekryten är antagen. 

I övrigt reglerar inte detta reglemente hur granskningsnämnden genomförs. 

5.1.1. Granskningsnämnds sammansättning 

Ordinarie ledamöter 

Ordförande ska utses av förbandschef 

Sekreterare som ska vara sakkunnig i värnplikts- eller rekrytfrågor 

Övriga 

Den värnpliktige eller rekryt som ska granskas (nedan kallad den granskade), 

samt biträde om den granskade så önskar. Biträdet kan vara förtroendevald 

(motsvarande) ur den granskades kompani/pluton/grupp 

En som känner den värnpliktige eller rekryten ur tjänsteperspektivet, lämpligen 

kompani- eller plutonchef 

Annan personal som är lämpliga med hänsyn till ärendets karaktär, t ex medicinsk 

personal. 

Om möjligt deltar eventuell krigsförbandschef, exempelvis om det kan vara aktuellt 

med omplacering av den värnpliktige inom förbandet 

5.1.2. Granskningsnämnds uppgifter 

Granskningsnämndens uppgift är att pröva den granskades förutsättning att fullgöra sin 

utbildning eller tjänstgöring med rättsäkerhet i fokus. 

Det kan t ex handla om att den värnpliktige inte kan fullgöra tjänst i uttagen befattning, 

omplacering till annat krigsförband, avbrott i eller befrielse från tjänstgöringen. I alla 

dessa fall ska ärendet beredas i granskningsnämnden och beslutas av förbandschef. 

Granskningsnämnden behöver inte behandla medicinska ärenden där det är uppenbart 

att den värnpliktige inte ska eller kan fullfölja tjänstgöringen. Dock ska medicinska 

ärenden som berör rekryter under grundutbildning beredas i granskningsnämnd. Beslut 

om ändrad inriktning för rekryter alternativt uppehåll i grundutbildningen är att föredra 

framför skiljande från utbildningen. 

71

REGLEMENTE 

Innan granskningsnämndens behandling av aktuellt ärende ska den granskade, få information 

om ärendet, kallas till sammanträdet och ges möjlighet att delta om det inte 

innebär väsentliga olägenheter för den enskilde. Den granskade ska i förväg få ta del av 

handlingar som berör ärendet samt informeras om möjligheterna till kamratstöd och 

biträde eller ombud vid mötet. Den granskade ska även informeras om granskningsnämndens 

verksamhet innan dennes ärende behandlas i nämnden. Detta sker genom att 

den granskade tilldelas en skriftlig information om nämndens verksamhet. Granskningsnämnden 

säkerställer att sekretessbelagda uppgifter inte framgår av yttrandet. 

I samband med genomförandet ska den granskade erbjudas möjlighet att framföra sina 

åsikter i ärendet. Granskningsnämnden går igenom föreliggande fakta och, efter hörande 

av berörda, kan därefter formulera ett yttrande till förslag till beslut eller åtgärd. Detta 

yttrande ska vara skriftligt och innehålla en utförlig motivation. Om beslutet är av medicinsk 

natur ska yttrande lämnas på läkarintygets innehåll. 

Granskningsnämnden kan, för värnpliktig, formulera yttrande till förslag om beslut avseende 

avbrott i tjänstgöringen om den värnpliktige varit frånvarande mer än 10 % av 

tjänstgöringstiden, har tillfälligt nedsatt prestationsförmåga alternativt vägrar tjänstgöra 

eller fullgöra sina skyldigheter. Beslut i dessa ärenden fattas av förbandschef. 

Granskningsnämnden kan, för rekryter, formulera yttrande till förslag om beslut avseende 

skiljande från grundutbildningen om motiv för detta finns. Se vidare i avsnitt - 

Skiljande från samt avbruten utbildning. Beslut i dessa ärenden fattas av förbandschef. 

Granskningsnämnd och förbandschefs beslut ska dokumenteras som handling i system 

VIDAR, se vidare under avsnitt – Skiljande från samt avbruten utbildning. 

5.2. Rättstjänst 

Lag (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. och förordning 

(1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m m. omfattar bl a personalgruppen 

rekryter. 

Lagen reglerar disciplinärenden och tvångsåtgärder mot dem som omfattas av lagen. 

Den som lagen gäller benämns disciplinansvarig 89 och disciplinärenden ska handläggas 

skyndsamt. 90 I lagen och förordningen enligt stycket ovan är det tydligt reglerat om disciplinförhör 

i disciplinärenden och protokoll vid disciplinförhör m.m. Disciplinpåföljderna 

är varning 91 och löneavdrag. 92 Om en disciplinansvarig skäligen kan misstänkas 

även ha gjort sig skyldig till brott ska han eller hon enligt huvudregeln anmälas till åtal 

för brottet. 93 

Förbandet ska ha tillgång till rättstjänstbefäl (motsv.). Handlingarna i ett disciplinärende 

ska arkiveras och expedieras enligt fastställda rutiner och regelverk. 

89 Se 7 § i LDT 

90 Se 25 § i LDT 

91 Se 10 – 11 §§ i LDT 

92 Se 10 och 13 §§ i LDT 

93 Se 16 – 18 §§ LDT och 

72

REGLEMENTE 

I Försvarsmakten finns det förordnande auditörer vars yttrande som huvudregel ska inhämtas 

innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs. 94 

I Försvarsmaktens handbok om disciplin- och ersättningsärenden samt vissa andra rättsärenden 

i Försvarsmakten (RättsH), beskrivs handläggningsprocessen gällande disciplinärenden, 

auditörernas roll, åtalsanmälan, tvångsmedel och överklagandeprocessen 

m.m. 

5.3. Sekretessbevis 

Sekretessbevis ska upprättas av alla som får ta del av hemliga eller utrikesklassificerade 

uppgifter. 

Respektive förband ska informera deltagare vid grund- eller repetitionsutbildning om 

sekretessens innebörd, omfattning och eventuella konsekvenser vid brott mot sekretessen. 

Denna utbildning ska motsvara de kunskapskrav som finns för anställd personal i 

Försvarsmakten. Sekretessbevis ska arkiveras vid förbandet. 

Då grund- eller repetitionsutbildning avslutas, utbildningsuppehåll görs alternativt då 

individen avbryter eller avskiljs från grund- eller repetitionsutbildning ska individen 

ånyo påminnas om sekretessen. Sekretessbeviset ska även vid detta tillfälle signeras. 

5.4. Glasögon 

Individer med behov av synkorrektionshjälpmedel ska inför grundutbildningen tilldelas 

fria: 

insatser till skyddsmask (90) för att nyttja vid CBRN-utbildningen, 

insatser till skyddsglasögon (07) för att nyttja vid skjut-/stridsutbildningen och 

skytteglasögon. 

Se särskild rutin för beställning, eventuell efterbeställning, leverans och fakturering av 

glasögon och glasögoninsatser inför grundutbildning. 95 

Förbandet ska planera för att tidigt i grund- eller repetitionsutbildningen ordna med utprovning 

av glasögoninsatser för rekryter som saknar sådana. 

94 Se 23 – 24 §§ i LDT samt 1 – 5 §§ i FDT 

95 EMILIA/JOBBSTÖD/TJÄNSTER OCH SERVICE/INKÖP OCH UPPHANDLINGAR/HÄLSA- 

VAROR 

73

REGLEMENTE 

Begrepp och förkortningar 

I detta reglemente används begrepp enligt nedan med följande definition: 

BTK 

BTK-Kursplan 

BU 

C GU 

CRM 

FHS 

FM GSSU 

FM PersI 

Frivillig personal 

FSjU 

FSU 

FU 

FUP 

Förband 

Förbandschef 

GBU 

GKÖ 

GMU 

GOU 

GSS 

Befattningstypkod, femställigt kodsystem för kategorisering av 

befattningar med likartade uppgifter. Begreppet används också 

för att kravställa olika grundutbildningsinriktningar. BTK utgör 

de fem första positionerna i KBEK. 

Kursplan i system PRIO som täcker hela grundutbildningsperioden 

för en viss befattningstyp, all utbildning från inryckning 

till avslutning 

Befattningsutbildning 

Chef grundutbildning 

Customer Relationship Management, systemstöd för attraktion/rekrytering 

Försvarshögskolan 

Försvarsmaktens grundläggande soldat- och sjömansutbildningar 

(sammanfattande begrepp för GMU, FSU, GSU-INT, 

GU-F, KombU samt GBU). 

Försvarsmaktens instruktion för personalförsörjning och personaltjänst 

(kommer ersättas av motsvarande handbok, H Pers) 

Frivillig personal är en av Försvarsmaktens militära personalgrupper 

enligt förordning (1996:927) med bestämmelser för 

Försvarsmaktens personal och avser personal som ingått avtal 

med Försvarsmakten enligt 4 § förordningen (1994:524) om 

frivillig försvarsverksamhet 

Fortsatt sjömansutbildning 

Fortsatt soldatutbildning 

Förbandsutbildning 

Förbandsutvecklingsplan 

Benämns även organisationsenhet Försvarsmaktens föreskrifter 

med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO), FFS 

2015:4. I detta reglemente har begreppet förband genomgående 

använts. 

Benämns även chef för organisationsenhet i Försvarsmaktens 

föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten (FM 

ArbO), FFS 2015:4. I detta reglemente har begreppet förbandschef 

genomgående använts. 

Gruppbefälsutbildning, generella målsättningar 

Grundläggande krigsförbandsövning 

Grundläggande militär utbildning 

Grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller 

utbildningen som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan 

(sammanfattande begrepp för SOU, OP, ROU) 

Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän är en av Försvarsmaktens 

militära personalgrupper enligt Förordning 

(1996:927). Personalgruppen kan vara kontinuerligt (GSS/K) 

eller tidvis tjänstgörande (GSS/T) 

74

REGLEMENTE 

GSU-INT 

Grundläggande soldatutbildning för internationell militär 

tjänstgöring 

GU 

Militär grundutbildning inom Försvarsmakten enligt förordning. 

96 I detta dokument används genomgående begreppet 

grundutbildning då vi avser militär grundutbildning. 

GU HV 

Grundutbildning riktad mot hemvärnet 

GU/SI 

Grundutbildning mot specifika inriktningar, Grundutbildning 

av rekryter vilka rekryterats direkt mot GOU 

GU-F 

Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal 

HAGS 

Hemvärnsavtal gruppbefäl och soldater 

H TPERS 

Handbok T-personal. Handbok som stöd till hanteringen av 

tidvis tjänstgörande personal. (H TPERS avses fastställas våren 

2016) 

KBEK 

Krigsbefattningskod, åttaställig kod. Används för att beskriva 

såväl krav på befattning som användabarhet (vid Rekryteringsmyndigheten 

benämnt UTTA) hos individ. 

KDU 

Krigsduglighet 

KFK 

Krigsförbandskurs 

KFM 

Krigsförbandsmålsättning 

Försvarsmaktens fastställda målsättning för krigsförbanden. 

KFM fastställs som en del i Försvarsmakten strategiska inriktning. 

I KFM framgår krigsförbandens uppgifter. 

KFP 

Krigsförbandsplaner 

KFS 

Krigsförbandsspecifikation 

KFS utvecklar KFM krav och prioriteringar för varje enskilt 

förband utgående från högre chefs övergripande styrningar och 

ekonomiska avvägningar. KFS beskriver planen i ett tioårigt 

perspektiv och revideras årligen. 

KFV 

Krigsförbandsvärderingar 

KFÖ 

Krigsförbandsövning 

Kombattant Enligt Totalförsvarets folkrättsförordning (SFS 1990:12): 

”Som kombattanter anses de som tjänstgör i Försvarsmaktens 

krigsorganisation, om de inte tillhör sjukvårds- eller själavårdspersonalen”. 

KombU 

Kombattantutbildning för obeväpnad personal. Utbildningen är 

en del av FM GSSU. Denna utbildning är också lämplig för 

icke kombattanter som tillhör Försvarsmakten. 

Krigsförband Förbandsenhet vid ett förband av typ bataljon, kompani, fartygsdivison, 

flygdivision och liknande, upptaget i en insatsorganisationsplan 

och åsatt ett förbandsnummer. Även hemvärnsförband 

med nationella skyddsstyrkor är krigsförband, 

Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten 

(FM ArbO), FFS 2015:4 

Krigsförbandschef Chef för krigsförband, Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning 

för Försvarsmakten (FM ArbO), FFS 2015:4 

LTÖ 

Ledningsträningsövning 

OP 

Försvarshögskolans officersprogram 


75

REGLEMENTE 

PersQ 

Anger den personella förmågan att lösa förbandets olika uppgifter 

PersH HB/K Handbok Personaltjänst vid höjd beredskap och i krig. Under 

utarbetande som avses fastställas under 2016. Tidigare utgåva 

är inte aktuell. 

PROD 

Högkvarterets Produktionsledning 

PROD SKA Stridskraftsavdelning inom HKV PROD (ARMÉ, MARIN, 

FLYG, LEDUND, FLOG, RIKSHV) 

PUL Personuppgiftslag (1998:204) 

Rekrythandläggare Person som handlägger utbildnings-, krigsplacerings- och yrkesvägledningsärenden. 

ROU 

Försvarsmaktens reservofficersutbildningar 

RU 

Repetitionsutbildning 

Sammanhållen karriärplanerinhålla 

och utveckla medarbetare i Försvarsmakten 

Ett koncept som syftar till att skapa förutsättningar för att be- 

SeC/SeP 

FSV Servicecenter/Servicepunkt 

SERE 

Survival, Evasion, Resistance, Extraction, begrepp för bland 

annat överlevnadsförmågor 

SOU 

Försvarsmaktens specialistofficersutbildningar 

System ATLAS Systemstöd för bl a rekrytering 

System PRIO Försvarsmaktens integrerade affärssystem för ekonomi, HR 

och logistik 

SÖB 

Särskild övning befäl 

SÖF 

Särskild övning förband 

TF 

Truppföring 

Tilläggskvalifikation Kvalifikation som beskriver förmåga vilken inte framgår av 

målkatalog befattning eller som särskilt ska dokumenteras och 

rapporteras till Rekryteringsmyndigheten, t ex förarbevis. 

TU 

Trupputbildning 

Värnpliktig 

Genom lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som infördes 

1995, fick vi en gemensam lag för de olika tjänstgöringsformerna 

värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. I lagen betecknas 

enskilda personer totalförsvarspliktiga. 

I detta reglemente använder vi begreppet värnpliktig i olika 

former när vi avser den som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt 

i Försvarsmakten. 

VU/DUP 

Verksamhetsuppdrag/Direktiv för uppdragsplanering 

YVL 

Yrkesvägledare, person som fattar beslut om antagning till 

grundutbildning enligt delegation 

Tabell 8. 

76

REGLEMENTE 

Bilaga 1 – Metod för värdering av förmåga 

att lösa uppgifter enligt målkatalog efter GU 

eller RU 

Utbildningen är organiserad så att rekryten kan utveckla de förmågor som krävs för att 

lösa uppgifter enligt målkatalogen för befattningstypen. 

Rekrytens förmåga efter genomförd utbildning värderas mot målkatalogens uppgifter. 

Värderingen grundar sig på en helhetsbedömning av rekrytens utbildningsresultat och 

förutsätter bedömare med kompetens, erfarenhet och omdömesförmåga. 

Bedömningen ska göras av två eller flera befäl/lärare. Dessa befäl/lärare ska ha god 

kännedom om befattningstypen, målkatalogen samt god personlig kännedom om rekryten. 

Om så krävs ska uppgifter om rekryten inhämtas, t ex för utbildning som är genomförd 

på annan ort. 

Helhetsbedömningen ska gruppera enhetens rekryter i skalan 0 - 4 enligt tabellen nedan. 

Nivåer vid värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen 


0 Rekryten har inte tillräcklig förmåga 

att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog 



under genomsnitt. 

Rekryten har tillräcklig förmåga att 



2 Rekrytens utbildningsresultat är genomsnittligt. 

Rekryten har förmåga att kunna lösa 

uppgifter enligt målkatalog för aktuell 

befattning. 



Rekryten har god förmåga att kunna 

lösa uppgifter enligt målkatalog för 


4 Rekrytens utbildningsresultat är klart 


Rekryten har mycket god förmåga att 



Anmärkning 

Rekryten kan inte godkännas på 

aktuell befattningstyp. 

Rekryten har en underkänd förmåga 

och kan inte krigsplaceras. 









Principen är att utgå från det genomsnittliga utbildningsresultatet, vilket är nivå 2. Genomsnittligt 

resultat grundar sig på bedömarnas bild av vad som är ett genomsnittligt 

resultat för rekryter tillhörande en viss befattningstyp. 

77

REGLEMENTE 

Helhetsbedömning sker enligt följande arbetsordning: 

1. gruppera de rekryter som bedöms ha ett utbildningsresultat som är genomsnittligt 

(2). 

2. gruppera de rekryter som bedöms ha ett utbildningsresultat som är något under 

genomsnittet men är godkänt (1). 

3. gruppera de rekryter som bedöms ha ett utbildningsresultat som är klart under 

genomsnittet och är underkänt (0). 

4. gruppera de rekryter som bedöms ha ett utbildningsresultat som är något över 

genomsnittet (3). 

5. gruppera de rekryter som bedöms ha ett utbildningsresultat som är klart över genomsnittet 

(4). 

6. gå igenom alla grupperingarna igen och värdera om någon rekryt ska byta nivå. 

7. värdera nu de rekryter som är i gradering 0, underkända. Är hans eller hennes 

utbildningsresultat så lågt att det är underkänt (och det inte är möjligt att krigsplacera 

individen)? 

7 A. Om svaret är nej, flyttas rekryten till gradering 1, godkänd. 

7 B. Om svaret är ja: följ tabell nedan, 

Typ av värdering 


enligt p 1-7 har skett under 

grundutbildningens genomförande 

i syfte att fortlöpande 

följa upp utbildningens resultat. 


enligt p 1-7 har skett i 

samband med grundutbildningens 

avslutande i syfte att värdera 

om rekryten är godkänd 

eller icke godkänd från grundutbildningen. 

Åtgärder 

Befäl/lärare håller samtal med rekryten för att ge 

återkoppling på genomförd utbildning samt klarlägga 

möjligheter till kompletterande utbildning 

så att godkänt resultat från grundutbildningen kan 

erhållas. Samtalet dokumenteras och rekryten 

kvitterar att han eller hon tagit del. 

Om man inte bedömer att rekryten kan bli godkänd 

från grundutbildningen ska han eller hon 

kallas till granskningsnämnd. 

Rekryten rapporteras till C GU som handlägger 

ärendet enligt R GU RU avsnitt - militärbetyg. 

78

REGLEMENTE 

Bilaga 2 – Metod för värdering av lämplighet 

i befattning efter GU eller RU 

Inledningsvis skapas ett underlag för en sammanvägd helhetsbedömning. Underlaget 

ska bestå av tre delar: 

rekrytens egenbedömning 

kamratbedömning 

bedömning av två eller fler befäl/lärare 

Vid bedömningarna ska mallen för lämplighetsbedömning enligt bilaga 3 användas. 

Dessa tre bedömningar ska göras och göras oberoende av varandra. I övrigt reglerar inte 

R GU RU hur bedömningarna ska genomföras. 

Därefter utgör dessa tre bedömningar underlag för en sammanvägd helhetsbedömning. 

Om så krävs ska uppgifter om rekryten inhämtas, t ex för utbildning som är genomförd 

på annan ort. Helhetsbedömningen ska göras av två eller flera befäl/lärare och 

förutsätter att dessa äger kompetens, erfarenhet och omdömesförmåga. 

Avslutningsvis grupperas rekryterna i skalan 0 - 4 enligt tabellen nedan, 

Tabell för värdering av lämplighet i befattning 


Anmärkning 

0 Rekryten är inte lämplig i befattning. Rekryten kan inte godkännas 

på aktuell befattningstyp. 

Rekryten kan inte krigsplaceras. 


något under genomsnittet. 

Rekrytens lämplighet i befattning är 

tillräcklig. 




genomsnittlig. 

Rekryten är lämplig i befattning. 


något över genomsnittet. 

Rekryten är väl lämplig i befattning. 


klart över genomsnittet. 

Rekryten är mycket väl lämplig i befattning. 







Principen är att utgå från den genomsnittliga lämpligheten, vilket är nivå 2. Genomsnittlig 

lämplighet grundar sig på bedömarnas bild av vad som är en genomsnittlig lämplighet 

för rekryter tillhörande en viss befattningstyp. 

79

REGLEMENTE 

Helhetsbedömning sker enligt följande arbetsordning: 

1. 

gruppera de rekryter som bedöms ha en lämplighet som är genomsnittligt (2). 

2. gruppera de rekryter som bedöms ha en lämplighet som är något under genomsnittet 

men är godkänd (1). 

3. gruppera de rekryter som bedöms ha en lämplighet som är klart under genomsnittet 

och är underkänd (0). 

4. gruppera de rekryter som bedöms ha en lämplighet som är något över genomsnittet 

(3). 

5. gruppera de rekryter som bedöms ha en lämplighet som är klart över genomsnittet 

(4). 

6. gå igenom alla grupperingarna igen och värdera om någon rekryt ska byta nivå. 

7. värdera nu de rekryter som är i gradering 0, underkända. Är hans eller hennes 

lämplighet så låg att det är underkänt (och det inte är möjligt att krigsplacera individen)? 

a. 7 A. Om svaret är nej, flyttas rekryten till gradering 1, godkänd. 

b. 7 B. Om svaret är ja: följ tabell nedan, 

Typ av värdering 

Värdering av lämplighet enligt 

p 1-7 har skett under grundutbildningens 

genomförande i 

syfte att fortlöpande följa upp 

utbildningens resultat. 

Värdering av utbildningens 

resultat enligt p 1-7 har skett i 

samband med grundutbildningens 

avslutande i syfte att värdera 

om rekryten är godkänd 

eller icke godkänd från grundutbildningen. 

Åtgärder 

Befäl/lärare håller samtal med rekryten för att ge 

återkoppling på genomförd utbildning samt klarlägga 

möjligheter till att rekryten kan utvecklas så 

att godkänt resultat från lämplighetsbedömningen 

och därmed grundutbildningen kan erhållas. Samtalet 

dokumenteras och rekryten kvitterar att han 

eller hon tagit del. 

Om man inte bedömer att rekryten kan bli godkänd 

från grundutbildningen ska han eller hon 

kallas till granskningsnämnd. 

Rekryten rapporteras till C GU som handlägger 

ärendet enligt R GU RU avsnitt - militärbetyg. 

80

REGLEMENTE 

Bilaga 3 – Mall för lämplighetsbedömning efter GU eller RU 

Födelsenr. Namn Befattning Förband 

Chefsbedömning Kamratbedömning Egenbedömning 

Bedömning av lämplighet i berörd befattning. 

0 1 2 3 4 

A Ansvar, omdöme och föredöme 

1 Tar sitt ansvar 

2 Vidtar åtgärder när det behövs 

3 Är ett föredöme för andra 

4 Har god ordning och ett gott uppförande 

5 Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar 

B Flexibilitet, initiativ och kreativitet 0 1 2 3 4 

6 Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden 

7 Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden 

8 Är idérik, kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer 

C Inspiration, motivation och ledarskap 

9 Motiverar andra 

10 Hjälper andra till utveckling 

11 Ger konstruktiv feedback på utförda insatser 

12 Berömmer andra 

13 Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett ändamålsenligt sätt 

14 Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt 

D Samarbete, hänsyn och social kompetens 0 1 2 3 4 

15 Samarbetar mot gemensamma mål 

16 Strävar efter att uppnå överenskommelser om vad som ska göras 

17 Kan säga emot utan att vara otrevlig 

18 Får god kontakt med andra människor 

19 Bidrar till ett bra arbetsklimat 

20 Tar hänsyn till andras personliga förutsättningar 

21 Visar förståelse för andras behov 

E Uthållighet och självkontroll 0 1 2 3 4 

22 Visar förmåga att hantera stressiga situationer 

23 Visar psykologisk uthållighet och en vilja att inte ge upp 

24 Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor 

F Värdegrund 

25 Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund 

Ingen gradering utan agerar eller agerar inte 

Ej 

bedömd 

Sammanställd och sammanvägd bedömning av lämplighet i befattning 0 1 2 3 4 

Kommentarer: 

81

REGLEMENTE 

Kommentarer: 

Fastställt och delgivet: 

Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Rekryt Sign KC 

(motsv.) 

82

REGLEMENTE 

Bilaga 4 – Interims-/övergångsbestämmelser 

I denna bilaga förtecknas de interimsbestämmelser eller övergångsbestämmelser som 

gäller då detta reglemente beslutas. 

Målkataloger 

(2.5.3) 

Dokumentation 

(2.5.6) 

Bestämmelse enligt 

reglementet: 

Värdering av rekrytens 

förmåga att lösa 

uppgifter enligt målkatalogen. 

Av texten framgår att 

värderingen ska ske 

mot målkatalog för 

befattningstypen. 

Av avsnittet framgår 

hur dokumentation av 

genomförd GU ska 

genomföras. 

Interimsbestämmelse 

med motiv: 

Målkataloger 

skrivs mot befattning, 

inte befattningstyp. 

97 

I de fall då målkatalog 

befattning 

ev. saknas och rekryt 

bedöms bli 

inte godkänd ska 

provisorisk målkatalog 

befattning 

upprättas lokalt 

och fastställas av 

förbandschef. 

Provisorisk målkatalog 

ska beskriva 

de uppgifter 

som rekryten förväntas 

kunna lösa 

efter genomförd 

grundutbildning. 

Provisoriska målkataloger 

kan bli 

aktuellt under införandeåret 

2016 

samt om rekryt 

godkänns mot annan 

befattning än 

den utbildning 

genomförts mot 

(se kap 2.5.5 – 

Icke godkänt resultat 

efter grundutbildning) 

Tills systemet med 

dokumentation av 

grundutbildningen 

finns uppbyggs i system 

PRIO ska motsvarande 

uppgifter 

Upphör gälla då: 

Denna interimsbestämmelse 

upphör att 

gälla: 

begreppet Målkatalog 

för befattningen 

kommer 

användas då FFS 

2015:5 har uppdaterats. 

provisorisk målkatalog 

upphör att 

gälla då ordinarie 

målkataloger 

finns fastställda. 


upphör att 

gälla då dokumentationssystemet 

i system 

PRIO är uppbyggt. 

97 Notera att begreppet ”målkatalog för befattningstypen” används i föreskrifterna (FFS 2015:5) men ska 

läsas som ”målkatalog för befattningen”. 

83

REGLEMENTE 

Säkerhetsprövning 

(2.14) 

Utrustning 

(2.18) 

Utmärkelse 

(2.25) 

Rekryt under 

grundutbildning 

ska vara placerad 

i säkerhetsklass, 

normalt säkerhetsklass 

3. Detta 

innebär att samtliga 

rekryter ska 

ha genomgått säkerhetsprövning 

med registerkontroll 


Om placering i 

högre säkerhetsklass 

(2 eller 1) 

ska säkerhetsprövning 


genomföras 

mot aktuell 

säkerhetsklass 


Grundutbildning genomförs 

med aktuellt 

grundutrustningskort 

för kontinuerligt 

tjänstgörande personal 

kompletterat med 

förbands- och befattningsvis 

lämpliga 

tilläggskort. Om inte 

ordinarie grundutrustningskort 

är 

lämpligt nyttjas 


för rekryter och officersaspiranter. 

Vid avslutning ska 

utmärkelse delas ut 

till godkända rekryter 

dokumenteras i handling 

vid respektive 

förband. Efterregistrering 

ska genomföras 

då systemet är 

uppbyggt. 

Tills systemstöd finns 

för antagning till 

grundutbildningen 

med säkerhetsprövning 

med registerkontroll, 

tillämpas antagning 

med säkerhetsprövning 

med registerutdrag. 

Under GMU-skedet 

ska säkerhetsprövning 


genomföras av 

respektive förband. 

Om materielplanering 

inte gjorts mot detta 

behov används inledningsvis 


rekryt/off.asp. 

Inför 

befattningsutbildningen 

kompletteras/byts 

personlig 

utrustning mot rätt 

utrustningskort. 

Om beslut om grundutbildningsmedalj 

fattas av ÖB ska 

denna delas ut då 

sådana finns att beställa. 


upphör att 

gälla då systemstöd 

för antagning till 

grundutbildning med 

genomförd säkerhetsprövning 


finns. 

Materielplanera mot 

att grundutbildning 

kommande GU-år 

genomförs med rätt 


direkt från grundutbildningens 

inledning. 


upphör att 

gälla om ÖB fattar 

beslut om grundutbildningsmedalj. 

84

REGLEMENTE 

Utbildningsbevis 

(2.25) 

Vid avslutningsceremonin 

ska fastställt 

utbildningsbevis 

grundutbildning delas 

ut till godkända rekryter. 

Utbildningsbevis 

grundutbildning 

ska omfatta befattningsbenämning, 

militärbetyg, 

genomförd 

befattningsutbildning, 

utbildningstid, -ort 

och -förband, eventuella 

förtroendeuppdrag 

och utmärkelser. 

En kopia av utbildningsbeviset 

ska arkiveras. 

Intill dess ska GMU 

jetong enligt HKV 

2011-04-15,16 

994:56529 delas ut 

som substitut. De 

rekryter som erhållit 

jetong ska i efterhand 

erhålla medalj om 

sådan beslutas. 

Tills fastställt 

centralt utbildningsbevis 

finns ska lokalt 

framtaget utbildningsbevis 

användas. 

Av lokalt framtaget 

utbildningsbevis ska 

framgå: befattningsbenämning, 

militärbetyg, 

genomförd befattningsutbildning, 

utbildningstid, -ort 

och -förband, eventuella 

förtroendeuppdrag 

och utmärkelser. 

En kopia av detta 

utbildningsbevis ska 

arkiveras. 


upphör att 

gälla då central framtaget 

utbildningsbevis 

är fastställt och publicerat 

på samarbetsyta 

grund- och repetitionsutbildning 

98 

98 EMILIA 

85

REGLEMENTE 

Bildförteckning 

I denna publikation förkommer inga bilder med verkshöjd. 

Samtliga bilder/illustrationer har skapats av Försvarsmaktsanställd personal. 

86

REGLEMENTE 

Litteratur/Källförteckning 

Lag (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. 

Arbetsmiljölag (1977:1 160) 

Förvaltningslag (1986:223) 

Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt 

Lag (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. 

Lag (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret 

m.m. 

Förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. 

Förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt 

Förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga 

Förordning (1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring 

Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. 

Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten 

Förordning (2015:613) om militär grundutbildning 

Socialförsäkringsbalken (2010:110) 

Källor inom Försvarsmakten 

HKV 2012-01-16 10 780:51320 Beslut om behörighetshandling för rekryter 

FM2016-2411:1, 2016-02-08, Förmåner under militär grundutbildning 2016 

FM2015-10084:1, 2016-02-08, Kravprofiler för grundrekrytering av militär personal via 

utbildning 

FM2015-21561:2 Försvarsmaktens Medicinska Bedömningsgrunder (FM MBG) 2016 

FM2016-6839:1 Ändring av FM PersI 

Gällande processbeskrivning för grundrekrytering av militär personal via grundutbildning. 

87

REGLEMENTE 

Regler, bestämmelser och handböcker som påverkat innehållet i denna 

handbok 

FFS Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5) 

FFS 

Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten, 

(FFS 2015:4) 

FFS Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) 

om militär grundutbildning, (FFS 2015:5) 

FIB 

Försvarsmaktens interna bestämmelser om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar, 

(FFS 2011:2) 

FIB Försvarsmaktens interna bestämmelser om skadereglering (FIB 2003:1) 

Manual - 

Reglemente Utbildningsbestämmelser 2016, FM2016-8345 99 

Reglemente 

Uniformsbestämmelser 2015, FM2014-2132 

Instruktion 100 Försvarsmaktens Personalförsörjningsinstruktion (FM2013-2724:17) 101 

Gällande Instruktion med Antagningsordning för militär grundutbildning 

Instruktion avseende kunskapskrav säkerhetstjänst (HKV 10 700:50011) 

Handbok - 

99 Tidigare Försvarsmaktens Utbildningsinstruktion (FM2013-4193:1) 

100 Arbete pågår med omarbetning av dessa till annan handlingstyp. Se FM2015-3158 

101 Arbete pågår att omarbeta denna till Handbok (H Pers) 

88

107 85 STOCKHOLM 

www.forsvarsmakten.se 

Reglementet är den grundläggande styrningen av grund- och repetitionsutbildning inom Försvarsmakten . 

Till reglemente kopplas handböcker för stridskrafterna, handbok GSSU och handbok RU samt 

målkataloger för krigsförbanden och dess nedbrytningar. 

Utbildning är en delmängd i personalförsörjning, där bland annat det finns andra handböcker.

22xmOpV

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?