Atlas - Teknikens Hus
Atlas - Teknikens Hus
Atlas - Teknikens Hus
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Efter en lagändring i början på 1990-talet<br />
har det blivit mycket populärt bland både<br />
svenska och utländska företag att leta<br />
malm och industrimineral i Sverige, det<br />
satsas stora summor varje år. Ändå startas<br />
mycket få gruvor vilket säger något om<br />
hur svårt det är. Men i norra Sverige utgör<br />
allmänheten en viktig del i sökandet.<br />
– Varje år skickar intresserade privatpersoner<br />
in ett par tusen prover till Mineraljakten.<br />
Av dem kan kanske ett tiotal utvecklas<br />
till gruvor, mineral- eller stenbrott<br />
och förädlingsindustrier och är värda att<br />
söka undersökningstillstånd för, berättar<br />
Arne Sundberg som ansvarar för SGUs<br />
engagemang i Norrlands Mineraljakt.<br />
Fint fynd i Härjedalen<br />
Arne Sundberg berättar att ett av de bästa<br />
mineraljaktsfynden någonsin, gjordes i<br />
Härjedalens kommun 2007. Siv Wiik och<br />
Harriet Svensson från Överturingen belönades<br />
med första pris i Mineraljakten för<br />
den rika zink- och guldmineraliseringen i<br />
berg i dagen. De har nu sökt flera undersökningstillstånd<br />
hos Bergmästaren.<br />
– Fyndet är så intressant att flera företag<br />
är intresserade av att få till ett avtal med<br />
dem om fortsatta undersökningar inom<br />
de områden som tillstånden täcker, säger<br />
Arne Sundberg.<br />
Men det behöver inte alltid gå så snabbt.<br />
Ibland kan ett fynd ligga flera år och så<br />
plötsligt blir något företag intresserat.<br />
Han berättar att värdefulla mineraljaktsfynd<br />
ofta har lett till omfattande prospektering.<br />
Ett exempel som lett ända fram<br />
till gruvdrift är guldmineraliseringen i<br />
lappländska Svartliden. Det tog flera års<br />
intensiv prospektering och projektering<br />
innan gruvan öppnades år 2004. Mineraliseringen<br />
upptäcktes av de mineraljägare<br />
som grundade Lappland Goldminers<br />
1990, och som idag sysselsätter tjugotalet<br />
personer i nya prospekteringsaktiviteter.<br />
Fynd som lett till brytning<br />
Andra mineraljaktsfynd, som lett till<br />
brytning och förädling är kvarts vid Hälsingfors<br />
i Vindeln i Västerbotten, kvartsit<br />
vid Klövsjö i Jämtland, guld vid Harnäs<br />
i Värmland, rosa marmor vid Gråmyren<br />
i Uppland, porfyr vid Bo i Örebro län<br />
och grafit vid Kringeltjärn, nära Voxna i<br />
Gävleborgs län.<br />
Mineraljakten startade i Norrbotten 1967<br />
och finansierades till 1987 av Norrlandsfonden.<br />
Den har också arrangerats av<br />
utvecklingsfonderna i de fyra nordligaste<br />
länen och statliga intressenter, 1988–1992.<br />
SGU har hela tiden deltagit med bland annat<br />
kompetens att utvärdera fynden. Från<br />
1993 arrangeras Norrlands Mineraljakt av<br />
SGU på uppdrag av länsstyrelserna i norra<br />
Sverige, periodvis med medel från EU och<br />
den ideella föreningen Georange. SGU<br />
genomförde även Bergslagens Mineraljakt<br />
på 1980- och 1990-talen.<br />
Återbetalning med råge<br />
Arne Sundberg är övertygad om att Mineraljakten<br />
är av betydelse för både regioner<br />
och gruvnäringen i sig.<br />
– De dryga 50 miljoner som Mineraljakten<br />
har kostat sedan 1967 har betalats<br />
tillbaka med råge. Många av fynden skulle<br />
annars kanske inte ha gjorts förrän om<br />
50–100 år, säger han.<br />
2007 upptäckte Siv<br />
Wiik och Harriet<br />
Svensson ett av de<br />
mest intressanta<br />
mineraljaktsfynden<br />
någonsin, i<br />
Härjedalens<br />
kommun.<br />
Kostnaden för<br />
Mineraljakten har<br />
betalats tilbaka<br />
med råge.<br />
<strong>Atlas</strong> 2008:1 21
Change language